• No results found

Katarina Olausson Doktorand vid institutionen pedagogik och lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Katarina Olausson Doktorand vid institutionen pedagogik och lärande"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Katarina Olausson

Doktorand vid institutionen pedagogik och lärande

(2)

Syftet med föreliggande studie är att bidra till forskning genom att studera

villkoren för att lära och för att socialiseras genom samspel mellan skola och fritid för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem.

Hur beskriver ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem sina svårigheter i skolan?

Hur beskriver ungdomarna att alkohol- och narkotikaanvändandet påverkat skolgången?

(3)

6, 1§ Narkotikastrafflagen är den som innehar, brukar eller på annat sätt befattar sig med narkotika straffskyldig.

36 b§ Är någon skäligen misstänkt för att före femton års ålder olovligen ha brukat narkotika får kroppsbesiktning genom tagande av prov från kroppen och undersökning av sådana prov företas, om det kan antas vara nödvändigt för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge.

(4)

Samband mellan alkohol, narkotika och skolsvårigheter

Individuella prestationer

Relationens betydelse

Sociala ojämlikheter och sämre skolresultat

Skolans struktur

Skolans strategier

(5)

Kategorier Fördelning (%)

Skolan struktur - skolval 23

Akademiska förutsättningar i skolan 24

Frånvaro 15

Skolmiljö och skolklimat 6

Konflikter med lärare, elever och vårdnadshavare 5

Relationer till andra - fritid 9

Självskattad hälsa 12

Missbruk och kriminalitet 6

(6)

Stökigt, scheman, skrikigt, trivsel,

inloggningssvårigheter, hyperaktiv och struktur, skolbyte, byte av linje, fel skola, dålig skola,

särskola och placeringar

Avsaknad av delaktighet, språket, förståelse, resultatpress, minne och prestationsångest

Mobbing, misshandel, otrygg och hotad

(7)

Omorganisationer, personalomsättning

”Otrivsel. Passade inte in socialt eller i undervisningsformen och skolkade därför mycket”

Redovisa inför klassen, att ta plats trots att man är blyg och/eller rädd för att göra bort sig inför klasskamraterna.

”Har svårt att hålla fokus på lektion. Det är för stökigt m.m. Behov av liten klass. Skolan undersöker om det går att ordna till nästa termin”

”Jobbig omställning från mellan till högstadiet, blev för mycket ansvar, hade svårt att hålla reda på allt, rörigt, har varit hemma från skolan i åk 7 men bra sedan skolbyte till annan skola och fått assistent”.

(8)

“Koncentrationsproblem i 9:an och gymnasiet. Inte fått den struktur jag behövt vilket har resulterat i konflikt med

kamrater och lärare”

”Varit utsatt för att bli utfryst av skol och klasskamrater och även mentor i 7-8 klass”.

”Orkade inte läsa långa texter, förstod inte riktigt allt, men det blev bättre och bättre med tiden”

“Problem efter att ha blivit rånad”

”Är ibland sen till lektioner, läraren låste då dörren”

Otrivsel och otrygghet är ett nyckelord för många i UngDOK materialet

(9)

”Främst pga att jag inte fått tillräcklig hjälp och kände mig ej trygg då en kille misshandlat mig där”

”Har varit utsatt för mobbing med hot och slag i princip hela grundskolan. Hoppade av 9:an för att jag inte orkade mer. Ville typ dö”

“Hade dålig närvaro i skolan då han ofta hamnade i bråk och detta var på grund av att han skydda sin syster som blev

mobbad”

”Jag var aggressiv och bråkade mycket med lärarna”

(10)

Bråk, problem, konflikter, kränkt, bråkat och blivit misstänkt, förälder, placeringar och flytt

Sociala problem, relationellt, ensam, övergiven och missförstådd

Orken, somatiskt, kaos, trauma, sömnen, ångest, mående, introvert, sökare och vilse

Frånvaro, skolk och strategi

Droger, kompisar, spelmissbruk och kriminalitet

(11)

”Stökig, har tidigare utsatts för mobbning, tidspress, känner ingen ork, kan inte sitta still, upplever konstig stämning”

”Inte velat gå dit, ångest, mycket folk och mobbad tidigare”

Sömnproblem är en ganska vanlig utsaga och den hör ofta ihop med frånvaro och ett utanförskap.

(12)

”När jag mår dåligt så har jag ibland inte orkat gå till skolan. När jag har gått dit och mått dåligt har jag

bara suttit igenom tiden utan att få något gjort eller så har jag gått hem. Tror att jag mår dåligt av allt

gammalt som har varit”

”Att inte vilja leva och funderar på existentiella frågor”

“Har under skolåren haft problem med att få

kompisar, kompisar har kommit och gått. Har däremot alltid trivts i skolan och tyckt att skolan är rolig. Har

däremot varit understimulerad

(13)

Problem som gör att man hellre väljer att vara hemma än att gå till skolan. I något fall framkom att man var hemma och läste på till

proven. Det kan även handla om att ha koncentrationsproblem

”För mycket fokus kring hemsituationen. Modern är hjärtsjuk”.

”Vill vara med sin mamma efter familjehemsplacering”

”Fick inte gå kvar på gymnasiet då han inte hade någon fast adress”.

Trauman som påverkar dem och gör det svårt att ha en fungerande skolgång. Erfarenheter av sjuka familjemedlemmar och olyckor

eller dödsfall i familjen.

(14)

6 % uppger att droger och missbruk är grunden till skolsvårigheter.

”Svårt med koncentration och struktur samt att jag har rökt cannabis har lett till att jag har skolkat mycket”.

”Social fobi, droger, dåligt mående”

”Lämnar drogtester på XXXX för att påvisa drogfrihet i syfte att återgå till praktik”

Det finns även de som beskriver och att det är problem med droger i skolan och några har blivit avstängda från skolan, på grund av drogproblem.

” En vän som missbrukat har påverkat mig negativt”

(15)

Avslutande tankar öppet för diskussion!

Tack för visat intresse

References

Related documents

Tisdagen den 23 april, klockan 13.00 i sal AK 2137, Pedagogen hus A Fakultetsopponent: Professor Patrik Scheinin, Faculty of Behavioural. Sciences, University of

Fredagen den 31 maj, klockan 10.00 i sal BE015, Pedagogen hus B Fakultetsopponent: Professor Karin Aronsson, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen,

The first study is about children's opportunities to learn about the phenomenon of friction in preschool, the second look into how preschool teachers alters between the context

The general aim of the thesis is to tell the story about the program and describe its change processes, and how it establishes connections to actors in schools and

Skolverket (2017) påpekar också att alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sitt språk- och kommunikationsutveckling..

Slutligen vill jag framhålla att de moment som beskriver att frånvaron av ordning och reda också leder till mer skolk, mobbning och vandalism lägger inte Jan Björklund i denna

Fredagen den 14 juni, klockan 13.15 vid Högskolan i Borås Fakultetsopponent: Professor Lars

som med tillstånd av utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för vinnande av doktorsexamen i pedagogiskt arbete. framläggs till