Nigra kllvixters potential sonl vardvixter fbr skidgallmyggan INGER AH MAN

Nigra kllvixters potential sonl vardvixter fbr skidgallmyggan INGER AH MAN

Å hman,I.:Nagra kalvaxters potential som vardvaxter br skidgallmyggan.[1｀ he pOtential of some Brassica species as host plants of the Brassica Pod Midge(Dasineura brassicac Winn)(Dipt.,Cecidiomyildac)]― Ent.Tidskr.102:111-119.Lund,Sweden 1981.ISSN

0013‐ 886x.

1ヽ

″ o aspects of insect― host plant relations were studiedi the females' choicc of plants for oviposition and the survival and growth of the ofFspring on corresponding plant species Four species ofB″ αssica were chosen as subiects Of the investigation:3″ assicα ″αρ″ ^S,3・

Cα ″ρ′ ^S′ ″ お,3 J′ ″ ^c`α and B ″′ gra. In general,the study showed agrcement between the females'selcction of host plants and the suitability of the plants for survival and growth of

撫 躙

ぶ 務 慨 ″ 緊 瀧 糀 胤 ξ需 臨 麗 路 篤

ly lower weight than larvac from eggs transferred to 3. _″αρ″ S and β εα″′

`Srris. In‐

sect‐ host plant relationships and practical applications are discussed

′ .ズ ヵ

“ α″ .,sッ ′ rig`s′ a″ ′

″々

″′ ν ′ ぉル

`r,ル ^s′ ∫ツ タ χ′ ‐ο

ο ^{gss々 y′} ′ _,β ο χ 7“ イ ,S‐ ^75θ θ 7 ι 4ρ ′

′ α ,S″ ′ ′′

Inledning

Den herbivora insektsfaunan kan med avscende pi vardvaxtbredd indelas i tva kategorier:

''generalister'' och ''specialister''. ''Specialis‐

ternas" vardvaxtregiSter ar begransat, vanligen til ett antal arterinom samma vaxthmij(Feeny 1977). Denna anpassning bestams ursprungligen av ett antal ekologiska, biokenliska och histo―

riska faktorer(Wiklund 1975).Insektens beteen―

demassiga val och vaxtens paverkan pl insek‐

tens ёverlevnad och tillvaxt ar tvi av grundfё r―

utsattningarna fё r om en vaxt ska fungera som vardvaxt ener ei.Med avseende pl dessa tvi aspekter ger denna studie ett inbё rdes relativt matt pi de undersё kta vaxtarternas potential sonl vardvaxter (Vardvaxtvarde) fOr skidgan―

myggan(D/1SJII′ ク″ αわ″ α ss′ ca′ Winn.)

Skidganmyggans virdvaxter

Skidgallmyggan ar en aHvarlig skadeg6rare pa raps och rybsi stora delar av Europa.Hos denna insekt sker valet av vardvaxt helt Och hanet av honorna.De viktigaste begransningarna fё r valet

torde vara tillging pi potenticHa vardvaxter, dessa vaxters b10mningstid, vindfbrhinanden och tillging pi skidor med hil i. Sylv6n(1949)

har 」Ort undersё kningar rё rande skidganmyg‐

gans vardvaxtbredd i Sverige. Genom framst 彙 iltstudier har han visat att B″ α ss′ ca rlα ρ

“ s(raps och kilrot),3.Car22ρ ′ SrrFs(rybS,rOva och aker_

k五 1)OCh B. ο′ ′″ αε′α (fodermarg‐ , grё

och brysselkil)ar attraktiva och val fungerande som vardvttxter. 3. 」 ^i′ ″ c′ α (sareptasenap)OCh ^β

ca″ ′ rtarα ar inindre attraktiva.Pa B.71′ grα (svart‐

senap)har inte nigra angrepp observerats i長 1lt.

Syiv6n(1949)refererar utlindska uppgifter rё ^‐ rande skidgallmyggans vardvttxtbredd. Enligt dessa skulle aven 3″ α ss′ εα ″′ g″ α, Rαρ力′″′ ^s sarJソ rrs (rattika och radisa), R. ′ αρ力α″′ ^srrrrrll (akerrattika)samt i undantagsfali Sノ ″αρ′ ∫ ′′ わα (VitSenap)OCh Errrca sα ′ ′ να (senapSkal)angripas av skidganmyggan. I Ryssiand anses ocksi

Cα

′ ′ ″′ sα

ッ

“ (didra)och B′ ^{″ ′ ′″ εα ′ ″ ca″ α} (SandVita) fungera som vardvaxter. syIV6n (1949)har undersё kt de sex sistnamnda arterna utom B.ル

`′

″α men d funnit nagra angrepp av skidganmyggan.

Skidgallmyggans biologi

F6uande beskrivning av skidgalimyggans biologi

bygger, om tt annat anges, pa Syiv`ns(1949)

undersё kningar i Sydsverige.

112 ′ ″ ^g′ ″ズカ″α″

Den vuxna myggan ar ca l_2 mm ling.Dess livslangd ar kOrt,i anmanhet l_3 dygn.

Parningen sker vanligen pi sthnet dar rnyggOr_

na klacks Och honorna sё ker sig sedan till agg‐

laggningSplatserna. Skidganmyggan ar dagaktiv och agglaggning Sker frin ca k1 9 till 18, fOre―

tradesvis under varma, soliga dagar. Agglagg_

ningen ar endofytisk,dvs aggen placeras inne i skidorna. Det rider delade meningar om honor‐

na, 16r sin agglaggning, ar beroende av att det rlnns hil i skidorna. Nietzke (1976)anser, att myggan ttalv kan gё ra hil i rapsskidor som ar atnlinstone 2 cm linga. Det ar dOck klart visat, att narvarO av den blygra rapsvivein(C′

ο r_

″ 力 y″ ε力″∫α ssル 71i′ iS Payk.)leder till ё kat angrepp av skidganmyggan (Speyer 1921, Sylv6n 1949, Coutin 1961, Sylv6n & Svenson 1975, Stech―

mann & Schitte 1978 m fl). Bide viveins na―

rings― och agglaggningsgnag utnytlas och en del av dessa kan vara anvandbara fё r inyggan under atnlinstone 13 dygn.Den blygra rapsvivein fё re‐

kommer pl ett flertal odlade kruciferer, dar‐

ibland de fyra B″ α∫ sた ^'α ‐ arter som breliggande undersё kning omfattar.Nigra stё rre skillnader i v市 elfrekvens pi dessa arter iぬ lt har ei pa宙 sats.

Skidga‖ myggans fekunditet ar svar att upp―

skatta.Man kan befara att honorilaboratoriet●

laggerlika minga agg,sOm de skulle ha giort Om de var utomhus.Att bja cnskllda honorif,It ar ocksi besvarligt. Syiv6n(1949)har raknat antal mogna c‖ er nastan inOgna agg i nyklackta honor.

Han fann att honor med en kroppslangd pa 2,0 mm innehё H ca 140 agg. Hos honor med en kroppslangd pl l,2 mm var aggantalet bara ca cn tiondel av detta,dvs kroppslangden kan ha stor betydelse fё r honornas agglaggningskapacitet Fr61ich(1956)och Buhl(1960)anser att den reel‐

la fekunditeten ligger nigonstans runt 20 agg/h。

na Aggen iaggs i grupper med varierande antal per grupp.Aggiaggningen kan ske vid nera t‖

len och i olika skidor.Samma skida och hil kan utnytlas av flera honor. Skidornas storlek lr (itminstOne hos raps)ei avgё ^{rande fё} r aggl・agg―

ningen. Dock ar skidOr som bё riat tOrka och mogna tt si attraktiva

Myggan hari Sverige 3-4 generationer/ir.Den brsta nykten skeri mai→ uni.utvecklingen frin

agg ti‖ vuxen tar ungefar cn minad. De spol―

fornliga aggen ar ca o.3× 0.05 mm stora och

klacks vanligen 4 dygn efter aggiaggningen.Lar‐

vernas naringSupptagningsperiod varar ungettr 10-1l dygn.Undcr dcnna period skadar iarverna

framst insidan av skidorna,si att dessa guinar, svaner upp Och ё ppnar sig i fё rtid.Darefter lam_

nariarverna de uppsprickande skidorna och iater sig fana ner pa marken. De tranger nagon tll nigra centimeter ner ijorden och spinner in sig i en kokong, dar fOrpuppningen sker. Strax fё re omvandlingen t‖ i vuxen bryter sig puppan ur kokongen och tar sig upp tilljordytan.Redan en del av fё rsta generationens iarver gar i diapaus och fё rpuppas fOrst efter 6vervintring. Denna ande1 0kar sedan generation fOr generation. Det fbrekonlmer ocksi attlarver tillbringar mer an en vinter i diapaus.Reglerande mekanismer fOr dia―

pausen ar okanda.

Material och metoder

Fё r denna undersёkning valdes,med ledning av Sylv6ns(1949)vardvaxtstudier,fyra arter av slaktet BrassFca ut:3.″ α′

“

s(Virraps),3.ε α′ 71‐

ρ′ ^sr″ ′ s(virrybs),3.ブ ″″ C′ α (Sareptasenap)oCh 3. ′

・α (SVartsenap). Allt plantmaterial drevs upp i vaxthus e‖ er i odlingsrum. Blommorna pOninerades fOr hand.

I mitten av juni 1979 planterades fyra plantor av vardera raps, rybs, sareptasenap och svart‐

senap ut pa fё rsё ksfaltet(Fig. 1). Pi detta om‐

ride hade en liten odling av hё

och Virraps, Och darmed aven skidganmyggOr, hanits i at_

minstone 4 ir I)lantorna var vid utsattningen i sent blomningsstadium.Alla skidor var stuckna med insektnil nr 2. Detta innebar att det fanns gott om aggiaggningSplatser fё r myggorna och eventuell inverkan av vardvaxtpreferens hos blygri rapsvivein var obetydlig eller ingen.Efter 14 dygn plockades samtliga skidor av och en ny uppshttning plantor sattes ut. Saminanlagt tre serier JordeS.Skidorna frin vatte plantaお ^r‐

varades separat i en 70%― ig vatten16sning av etanol.Vid dissektion av skidorna under mikro‐

skop raknades skidga‖ myggeagg OCh― larver.

Under sommaren 1980 studerades enskilda

skidga‖ myggehonors vardvaxtval i laborato‐

rium.Varie uppsattning bestod av en plexiglas―

bur med en hona och fyra skidor i(en aV Varic art)(Fig.2).SkidOrna,som var av i maligaste min lika storlek och mognadsgrad,punkterades med sanlma antal stick(3-5 beroende pa skidor―

nas storlek). Fё r att f6rhindra att hilen konta‐

minerades med vaxtsaft frin en annan art, an―

vandes skilda nilar fbr de olika arterna.Skidorna

ぬstes pi nilar och den inbё rdes ordningen mel‐

a b C d a b C d a b C d a b C d

Fig i Vaxternas placering pa 16rsё ksfaltet: 1)β ″ assicα

″αρ “ S,b)β・

′

is,c)Bノ ′

`″

ε′α oCh d)B ″な″α

Rutade omraden symboliserar rnognande hOstraps.

Distribution of the plants in the fleld:a)β ″ assicα ″α―

ρ IIS, b)B Cα ′

′∫′ ″ 'S, c)β

.Jι

`″

ε′α and d)B ′

α

Shaded areas symbolize ripening wintcr rape

lan dem varierade frin burtill bur.Myggmateria―

let bestod av honor som fingats under agglagg―

ningss6k pa rapSSkidor utomhus ener i odlings‐

bur.C)lika typcr av belysning(400 W Phnips HPI och 20 W Philips l｀ L′ 47 dagsliuslySrё r)OVanfё r

burarna provades fё r att fё rsё ka Oka honornas aggiaggningsbenagenhet. Myggorna obscrvera―

des si gott som kontinuerligt under 2 tirnmar.

Dagen efter, di honorna som regel var dё da, dissckcradcs skidorna och aggen raknades.

Sammanlagt 29 honor fё rdelade pi ll omgingar observerades.

Ndgra kdlviixters potential som viirdviixter fdr skidgallmyggan ^{I l3}

tygnit

Fig 2 Plexigiasbur for laboratoricstudier av vardvaxt_

val

Perspex cage used in the laboratory studies of females' choice of host plant.Top and bottom of the cagc are made ofrnus‖ n.

Sommaren 1980 giordes 6ve」 ёring av skid‐

gallmyggeagg frin en skida till en annan pa f01‐

jande satt. Rapsplantor med stuckna skidor exponerades fё r skidganmyggehonor antingen utomhus eller i odlingsbur under hё gst 8 tirnmar.

Darefter ё ppnades skidorna och nar en aggklump hittades,fbrdes den ё ver till en O,5%― ig vatten―

16sning av natriumklorid med en pensel. Vid ympningen anvandcs en spruta tillverkad av etti den ena anden utdraget kapillarrё r.I den grё vre (l rnin i inre diameter)hade en plugg av model―

lera placerats.Ett hal giordeS med insektsnal nr 2 i en skida pl en intakt planta. Med hialp av sprutan fingades ett agg upp Och fё rdes in i ski―

dan. Genom att pressa ner modeneran med ett knappnilshuvud kunde agget tryckas ut Aggen frin varie aggklump R5rdelades pi de fyra arterna av B″ α ssFca, Ined nigon ё vervikt fё r 3.ヵ

`″

(｀

′α

och 3.″ ′ g″ α

otalt ympades 76 agg fё rdelat pi nio ympningstill〔 hHen och fem uppsattningar plantor. Ympade plantor fё rvarades i odlings―

′十 一―

「

一

114 ′ ″ g′ ″メカ 72ta″

Tab l Vardvaxtval hos skidga‖ myggan(utomhusf6rsё k 1979).

Host plant choice by Brassica Pod Midges in the neld(1979).

Vextart [Plant species]

B. napus B. campestris B. juncea

Signiflkansniva (Duncan's multiple range test).

B.nigra

Antal unders6kta skidor med hal i[Number of investigated pOds that werc punctured]

Andel angripna skidor av skidor med hali*(%)え (S.D) IPerCentage of punctured pods that were infested(%)又 (SD)]

1｀

otalt antal funna agg+larver [TOtal number of eggs and larvac found]

Antal funna agg+larver/

angripen skida又 (S.D。

[Number of eggs and larvac found/infested podえ (SD.)]

Antal funna agg+larver/

skida med hali又 (s.D) [Number of eggs and larvae found′ punctured pod又 _(S.D。

158

738 (252) B**

3097

25,4 (28,1)

A B

112

63.9 (31.1)

B

891

12.0 (12,7)

A AB

8,0

(H8) B

82

16.3 (28.2)

A

107

6,3 (5,1)

AA

19,6 (26,9)

C

1,3 (3,4)

A

90

33

(84)

25

6,2 (4,2)

A 5%

A 5%da vardena

transformerats till 101og(x+1).[ValuCS transformed to 101og (X+1)]

0,3 (1.5)

A 5%

i = medelverde lmean]

S.D. = statrdardavvikelse Istandard dcviation]

I Angermedclvirdetfiir12plantor/viixtan,utomforB.junceadercnavplantornavarfiirstiird.[Meansfrom12plants/plantspecies,exceptforS.

/rc"c whcre one of the plants was destroyed.l

+' Vdrden som markerats m€d samma bokstiver iir ej signifikant skilda ^pa den nivA som angivits i tabcllcn. [Values marked with the same letter are not significantly different at the lev€l mentioned in the table.l

ru m, dar temperaturen var 20-21° C under 20 1linmar(di lamporna var tanda)。 ch l群 20° C un‐

der resten av dygnet. Luftfuktigheten var ca 70%RH.Efter nlo dygn ё ppnades skidorna och kontroHerades om agget utvecklats ti11 larv.Lar―

verna vagdes pl en elektronisk analysvig(Cahn

25).

Resultat

vardvaxtvalfё rsё ket i ttilt visade en signiflkant skillnad i andel angripna skidor′ planta menan 3.

22α

′

“ S OCh B (ヽ α′

′ Sr″ :s a ena sldan och β

′

^C′ α OCh 3.71ig″ α i andra sidan(1｀ ab. 1).Antal agg Och iarver per angripen skida varierade myc‐

ket,hos B.′

′″s fran l_152,hos B.cα ′

ι Sr″ ′ s

frin l-69,hos 3.」

“

″ε′α frin l-21 och hos B

″′ ^g″ α frin l_12. Fё rdeiningen av agg Och iarver

pi de tre omgingarna av utplanterade vaxter var 756,1014 respektive 2350.De ag8 0Ch iarver som hittades i 3 ″′ ^g″ α harrё rde fran den sista om‐

gingen och var brdelade pi fyra skidor och tvふ plantor.

Fig.3 ger en fё renklad beskrivning av beteen‐

dekettan vid Skidgalimyggans agglaggning.In_

nan agglaggning Sker, har honan vid ett flertal tillfhllen reagerat pa。 lika typer av stirnuli, som antingen har lett tili nasta steg i beteendeke● an ener en aterging till ett tidigare moment.Exem‐

pel pi sadana tillfhHen ar vid landning pi plan‐

tan, undersё kning av hal med 可

'lp av maxil‐

larpalperna och instick av ovipositor. Endast 8 av de 29 ilaboratorief6rsё k testade honorna rea―

gerade med igglaggningsbeteenden. 1 1｀ ab. 2

redovisas en summa av observationerna frin

dessa honor. Av denna taben kan utlasas, att

鰍辮嶽肺 鷲 榊

豊 』 務 齢

響

sticks in i skidan och eventuellt sker agglaggning.

金鳳」‖

:T。

::s鑑

;λ

1彎 L.脇

^nP警

::liW￡

^.驚 :柵:F淵

^i誤

^1ま

^1譜

^{:F品 :鷺}

^p齢

^.T'も

^{1辟 lξ inn乱 :、 1:}

the pod for eventual oviposition.

bide B.プ ι ィ ″ C′ α OCh β . ″′ g″ α har undersё kts ge―

nom ''aggliggningssё k'' och i nigot fan aven genom instick av ovipositor. Materialet ar fbr litet f6r statistisk bearbetning,men tendensen fё r

f6rdeiningen av aggen ar densamma sonl i falt‐

10rsё ket. Ser man pi varie enskild hona, har ingen hona lagt agg i mer in en art Honan som

Ndgra kdtviixters potential som viirdviixter fdr skidgallmyggan ^{I l5}

lade agg i 3.ブ

ε′

“

undersё kte inte nigon annan art under observationsperioden. Detsamma gal‐

ler fё r B.ε α′

′

″ ′ S・

Resultatet av aggoveJё ringen visar att B.ノ ク 4-

ε ′ α OCh B.″

・ α ijimbreise med de andra tvi vaxtarterna har en negativ inverkan pi avkom‐

mans ё verlevnad och utveckling (1｀ ab 3). De

116

^g′

Tab.2 Skidganmyggans vardvttxtval ilaboratorium.En summering av atta honors aggiaggningsbeteenden.

Host plant choices by Brassica Pod Midges in the laboratory A summary from the oviposition behaviour of cight fcmales

B. napus

Vdxtart IPlant species]

B. campestris B. juncea B. nigra

Aggliiggningssrik ISearching on the pod]

Ovipositor sticks in Inserring of ovipositor]

Agg funna [Eggs foun<tl

5

4

l

2

l

1

Antal funna dgg [Number ofeggs found]

拿 _Vaり e poang ovanfortvl‖

en anger att en hona nagon ttng under observationspe●

st beteende(Tabellen anger ant壺 可 Om hOnan har upprepat becenda)IEach point above the‖ nc h the table meanstha a FemJe somedme duHngthe observed pe● od has performed a certain behaviour(l he table does not,however,give an account of how many lmes the female has repeated the behaviour)]

1・

ab 3.Nagra brassicaarters inverkan pa ё verlevnad och utveckling hos skidganmyggans agg och larver Resultat fran agg6Verforing

lnnuence of some β″α ssた ヽ

“

species on survival and development of eggs and larvae ofthe Brassica Pod Midge.

Resuits from transference of eggs

B. napus

Vaxtart IPlant species]

B. campestris B. juncea

Signiflkansniva (Duncan's multiple range test)

B. nigra Antal riverfiirda hgg [Number

of eggs transferredl Antal funna larver [Number of larvae foundl

Andel kldckta dgg(%) lPer- centage hatched eegs (%\l Vikt/larv ^(mc) i ^(S.D.)

[Weight/larvae (mg) x (S.D.)]

47

0429

(0,192)

B*

47

0,460 (0,131)

B

13

0068

(0,054)

A

11

0,171 (0,048)

A 5%

え=medelvarde lmeanl

SD=standardavvikclse istandard deviationl

'varden som markcrats med samma bokstaver ar eJ signinkant sk‖ da pa den nivi som angivns itabellen iValues marked wnh the same letter are not slgnincandy difFerent at the level mentioned in the table l

funna larverna var alla levande, men hos B. jun- ceo och B. nigru hade de en signifikant ldgre vikt an i B. nupus och B. cuntpestris.

Diskussion

Eftersom skidgallmyggans larver ej kan byta verdvaxt utan tillbringar hela sin nirings-upp- tagningsperiod i samma skida, borde selektionen fcir att honorna ^gOr ett "riktigt" vdrdvd,xtval vara stark. Denna underscikning visar ocksi att det i

stort sett 6r en civerensstdmmelse mellan skid- gallmyggehonors val av vdrdvdxt och dessa ar- ters duglighet fcir avkommans utveckling, nar det gdller Brz.r.rir'o nopus, B. <'utnpestris, B. junceo

och 3.″ ′

・α

′ ′

“ ρ″∫ ^{OCh B・} て ^'α ″

′

・メ s har en h6g potential som vardvaxter fё r skidganmyg_

gan, emcdan de ofta vhus aV hOnorna fё _{r agg―}

laggning och aven fungerar v11 16r avkommans utveckling.B夕 ″

′

`′

OCh 3.′ ?な ″ α daremOt har ett iagre vardvaxtvarde eftersom de,itnlinstone onl det finns alternativa vardvaxter som raps och rybs,shnan utnytJas fё r agglaggning(nOn― accep‐

tancc).De ar a hellerlika gynnsamma som raps och rybs fё r avkommans utveckling(antibios).

Ernenertid tillhё r de skidga‖ myggans potenticHa vardvlxter,och det ar tankbart att de skulle ut―

nytlaS mer Om inga alternat市 a vardvixter fanns i narheten. En mer utbredd odling av t ex B 力′ ″ (′

`I Skunc pi sikt kunna leda till att insekten

Ocksi blir fysiologiskt sett battre anpassad att leva pa denna.

Diskussionen fOrutsatter att skidgallmyggan ar nigorlunda enhetlig i sitt fё rhanande tin de undersё kta vaxtarterna.Det kan● helt uteslutas att biotyper fё rekommer,dar en biotyp t ex ar anpassad til1 3.J″ ″ε′α , bide med avseende pa honornas vardvaxtval och avkommans fё rmaga

att ё verleva och utvecklas.

Relationen mellan honornas vardvaxtva1 0ch vaxtarternas duglighet fё r avkommans utveck‐

ling har tidigare studerats hos bl a oligofaga巧 ユ‐

rilar.Chew (1977)och Wiklund(1974)anser,att honornas agglaggningSpreferens i stort sett speg‐

lar vaxtarternas duglighet som vardvaxter. Det brekommer dock att larilshonorlagger sina agg pi vaxter sOm ar toxiska fё r larverna(SevaStO―

pulo 1964,Wiklund 1975,Chew 1977 m fl). Si‐

dana vaxter kan vara arter som pi nigot satt liknarinsektens naturliga vardvaxter men som ei normalt rlnns i insektens habitat,cner arter som (eV01utionart sett) nyligen introducerats dar.

Wiklund(1975)har giOrt en teOredsk modell br korrelationen menan den vuxna insektens(agg‐

laggningSpreferens)oCh larvernas vardvaxtbredd (OVerlevnad) Han menar, att hos insekter dar valet av vardvaxt gё rs av honorna har larverna ett mer omfattande vardvaxtregiSter an de vux_

na. Detta innebar att larverna skune kunna leva pi vhxter som de normaltinte utnytjar,eftersom honorna inte vajer dem vid agglaggning.

Resultatet av iggё verfOringen i fё religgande undersё kning tyder pl att B.J``″ て ｀ ′α OCh B ″′ ^g″ α inverkar hammande pi aggets utveckling.Enbart

en fё rsenad klackning Skulle kunna fё rklara de laga vikterna pi de fi larver sonl fanns i

svart― och sareptasenapsskidorna. Det ar ocksi m● ligt att aven larvernas tllvaxt paverkas.I si fan ar det av intresse,onl de larver som leveri B.

プ″″ ^(.′

“

OCh 3.″

・ 4 1eder till vuxna myggor som ar av nOrmalstorlek. Sylv6n(1949)anser att na‐

ringstiligingen fё r iarverna ar av betydeise fё r

den resulterande kroppsstorleken hos den vuxna myggan Det ar alltsi tinkbart att ett ofё ^rdclak―

tigt vardvhxtval far konsekvenser inte bara fё ^r mortaliteten hos aggen utan Ocksi leder t‖ ^{l en} f6rlingd utvecklingstid i skidan cHer smavuxna adulter med lig agglaggningSkapacitet.

Si gott som a‖ a hittilis undersё kta kruciferer innehi‖ er en typ av kenliska fё reningar,gluko‐

sinolater,som under inverkan av enzym (myro―

sinas) ger upphov till isothicyanater (К ttaer

Ndgra kdlvtixters potential som viirdviixter fdr skidgallmyggan ^l17

1960). MyrOSinas frigё rs di vaxten skadas. Iso‐

thiocyanaterna och glukosinolaterna fungerar som ane10kemikalier och piverkar ett flertal in―

sektarters beteende och fysiologi pi olika satt.

Manga insekter,som ar specialiserade pa kruci_

ferer,utnytjar dessa amnen som stimulanter och attrahenter(Sch00nhoven 1972, Fceny 1977).

CheW(1979)menar att P′

`″

Js harお rmaga att skija pa potendella vardvaxter med hialp av de_

ras glukosinolatinnchiH. Pettersson(1976)visa―

de att en vatten16sning av sinigrin verkar arreste―

rande pi skidganmyggehonor.Fё r ett flertal rner polyfaga insektsarter eller arter som ar speciali―

serade pi andra vaxter an kruciferer kan dessa amnen fungera sonl repellenter,deterrenter ener toxiner,dvs deras funktion ar att verka sonl fё ^r‐

svar mot bl a herbivora insekter(Sch00nhoven 1972,Fceny 1977).Vid hё ga koncentrationer kan en del av dem aVen vara tOxiska fbr krucifer‐

specialister som kilmal,P′ ^″

^{′ ′ α ′ ηαε〃′} ″′′ ^lliS (Nayar& 1｀ horsteinson 1964). Cole(1976)har identirlerat de flyktiga produkterna vid autoly‐

tisk hydrolys av ett 80-tal kruciferer, daribland de fyra som ingar i denna undersё kning.Frin 3.

JIr″ C′ α OCh 3. ^″ Jg″ α erh61is betydligt mer iso‐

thiocyanater an frin 3.″ αρ frS OCh B.crI′

′

″ Fs.

Huvuddelen utgiordes av allylisothiocyanat vars ''Inoderglukosinolat''ar sinigrin. Denna glukos―

inolat saknas helt och hallet i B rl“ ρ″ ^{s och 3・}

(.rI′

′ Sr″ ′ s. Huruvida detta kan ha nigot sam‐

band ined skidganmyggans reaktion pi de under―

sё kta vaxterna borde undersё ^kas.

Nnsson(1975)har vid fhitstudier tt funnit sig‐

niflkanta skillnader i skidganmyggeangrepp mel‐

lan raps och rybs i sanlma odlingsomriden

(hё St-OCh Virformerna testade separat).Resultat frin Nilssons(1975)och liknande unders6kning‐

ar(SylV6n 1949, Mbrner 1980)visar ei hener nigon konstans som tyder pi att raps skune an_

gripas iner an rybs. Detta kan tankas bero pl en rad faktorer som synkroniseringen menan myg‐

gornas klackningstoppar och plantornas skid―

sattning, lokal tillging pi respektive gr6da och

fё

rekomst av blygra rapsvivlar. I denna under‐

sё kning,dar dessa faktorers betydelsc har elinli‐

nerats, visar parametern antal agg och lar―

ver/skida med hil signiflkanta skillnader menan raps och rybs. Sylv6n(1949)anser att fё ^{r total}

fё

rst6reise av en skida ar det minga ginger till―

rackligt ined ett angrepp i storleksordningen 6-7 1arveri den ena av skidans kamrar.

Det ar anmarkningSvart att agg Och larver hit‐

118 ′ ″ g′ ″ズカ″α″

tades i skidor av svartsenap.Syiv6n(1949)fann inga angrepp i屁 1lt. Dttremot har han i burfOrsё k (dar honorna a hade nagOt val)funnit nastan

fu‖ vuxna larver.3.″ _む″ α har alitsi en liten,men dock potential som vardvixt fё r skidganmyggan aven i sverigc

Andra potentiena vardvaxter kan thnkas fi ёkad betydelse, onl man clinlinerar de attrakti‐

vaste och lampligaste vardvhxterna. Detta kan i praktiken bli verklighet fё r skidga‖ myggan i Sverige i samband med''samordnad ojevaxtOd_

ling''(Mё rner 1980). Skidganmyggans fё rhil‐

lande till potentieHa vardvaxter skune,ven kun‐

na vara av intresse vid vaxtfё radling.Iく unskaper om de mekanismer som piverkar honornas val av vardvaxt Och avkommans utveckling pa olika vaxtarter, skune ge stё rre 16rutsattningar att kunna fё randra raps― och rybssorters potential som vardvixter i en fё r skidgaHmyggan negativ riktning

Summary

l・ he Brassica Pod Midge(Dα ∫′ ″′′ イ ′ ・α b″

“ ssFcα ′ Winn。 ),whiCh iS a serious pest ofrape and turnip rape in many parts of Europc,has a known host plant range of about 10 crucifer species. Within this range the plant species have varying poten‐

tials as host plants l｀ wo aspects of this potential were studiedi the female's choice of plant spe‐

cies for oviposition and the survival and growth of the offspring on cOrresponding plant species.

Four B″ ″ ssた ヽ α species were chosen as sutteCtS Of the study.Two ofthem,3.′

ρι イ S(rape)and B.

(α ″

′ Sr″ Fs(turnip rape)are kno、 vn as good host plants,onc is not very good(3J′ _{′ ″こ で}

“ )and One

(J9.′

・α )has nOt been recorded as a host plant in the Aeld in Sweden(SyIV`n1949).

1｀ he females' selcction of host plants wcre studied both outdoors and in the laboratory. In nature oviposition of thc Brassica Pod Midge is mainly restricted to pods damaged by the l｀ urnip Seed Wccvil c′ ι ィ ′ 力ο′

/1)'′ ,`力 ″ s α ss′ ″

ノ Is Payk.).

All podsin the experiment、 vere artiflciaHy punc‐

turcd using an insect pin (no. 2). In the rleld plants of each species were exposed to a natural population of D。 わ′ ・α ssF`'“ ′Winn.for a fortnight.

In the laboratory studics females were offered four pods(One of each species)for oViposition and thcir behaviour was observcd By transfer‐

ring eggs iaid in 3 ′

ρ′ ^{rS tO a‖} four Brassica species,inЛ uencc of the host plants on survival

and growth of the midges offspring could be test- ed. Nine days after transference the pods were dissected and larvae were weighed.

'l'he results of this study show that there is, in general, agreement between choice of plant spe- cies and their suitability as host plants. l'he fe- males' choice of a suitable host plant would be

strongly selected for, as oviposition is endo- phytic and the larvae live in the same pod during their nutritional uptake period. B. napus and B.

campestris had high host plant potential, _{as they} were readily accepted by the females and trans-

ferred eggs resulted in significantly higher weights of larvae than with B. juncea and -8.

nigra. Percentage ofhatched eggs was also high- er. Most crucifers contain glucosinolates which yield isothiocyanates at enzymatic hydrolysis (Kjaer 1960). Glucosinolates and isothiocyanates are known as allelochemicals, which influence behaviour and physiology of insects (Schoon- hoven 1972, Feeny 1977).'l'he Brassica species in this study have a qualitative _and quantitative difference in content of these compounds (Cole 1976). Whether these circumstances could be of any significance for the relationship between the midges and the plants should be investigated.

Studies on potential host plants ofthe Brassica Pod Midge are of practical interest as co-ordi- nation of oil-seed crop rotation in large areas of Sweden is topical. Also knowledge about the mechanisms of the females' host plant _choices and host plant suitability might be of help in breeding plants for resistance.

Litteratur

Buhl. C. 1960. Beobachtungen tiber vermehrtes _Scha- dauftreten der Kohlschotenmticke (Dasyneura brassicae Winn.) an Raps und Rtibsen in Schles- wig-Holstein. - Nachrichtenbl. Dtsch. Pflanzen- schutzd. (Braunschweig). 12l. 14.

Chew, F. S. 1977. Coevolution of pierid butterflies and their cruciferous foodplants. II. The distribution

of eggs on potential foodplants. - ^{Evolution 3l:}

568-579.

Chew, F. S. 1979. Cabbage butterflies as indicators of chemic relationships among some nearctic Cruci- ferae. - Symp. Bot. Upsal. XXII:4: 100-106.

Cole, R. A. 1976. Isothiocyanates, nitriles and thiocy- anates as products of autolysis of glucosinolates in Cruciferae. - Phytochem. 15 7 59-762.

Coutin, R. 1961. Recherches rdcentes sur la cecido- myie des siliques de Colza (Dasyneura brassicae Winn.). - ^C. R. Journ. Inform. Ol6agineux pp. 46:

58. Paris.

Ndgra kdlviixters potential som viirdviixter fdr skidgallmyggan ^l19

Feeny,P 1977 Defensive ecology ofthe Cruciferac.―

Ann.Missouri Bot.Gard.64:221-234

Fr61ich, G 1956 Zur Biologic und Bckampfung der Kohischoten‐ Ganmucke (Dasyneura brassicae Winn) ― Nachrichtenbl. Dtsch. PIlanzenschutzd.

(Berlin)10:123-128.

均 aer, A 1960 Naturally derived isothiocyanates (MuStard Oils)and their parent glucosides ― Forth‐

schr Chem.org Natstore 18:122-176

Mё rner,J.1980.Samordnad ojevaxtodling― problem och moiligheter.― Vaxtskyddsrapporter.Jordbruk 12:21-29.

Nayar,J.K.&Thorsteinson,A.J.1963.Further in‐

vestigations into the chemical basis of insect‐ host plant relationships in an oligophagous insect,Plutel―

la maculipennis(Curtis)(Lepidoptera:Plutenidac)._

Can.J.Zool.41:923-929.

Nietzke, G 1976. Zum AuFtreten der Kohischoten―

micke(Dasineura brassicae Winn.― im Nordharz―

Vorraum.― Nachrichtenbl Dtsch Pnanzenschutzd.

(Braunschweig)28: 136-140.

Nilsson,C 1975 Skidganmyggskadori menansvenska

hё

och varouevaxtgr6dor.― Meddn. St Vaxtsk―

Anst 162:61-71.

Pettersson,J. 1976. Ethology of Dasyneura brassicac Winn。 (Dipt.,Cecidomyidac).I. Laboratory studies of olfactory rcactions to the host plant. ― Symp

Biol Hung 161 203-208

Schoonhoven, L. M. 1972. Secondary substances and insects. In: Runeckles, V. C. & Tso, T. C. ^(eds.).

Recent advances in phytochemistry 5: 197-224.

Sevastopulo, D. G. ^1964. Lepidoptera ovipositing on plants toxic to larvae. - ^J. Lepid Soc. l8: 104.

Speyer, W. ^1921. Beitrhge zur Biologie der Kohl- schotenmiicke (Dasyneura brassicae Winn). - ^Mitt.

Biol. Reichsanst. Land u. Forstwirtsch. 2l:20&-217.

Stechmann, D.-H. & Schtitte, F. 1978. Zur endophyti- schen Eiablage von Dasyneura brassicae Winnertz, 1853 (Dipt., Cecidomyiidae). - ^Z. angew. Ent. 85:

412424.

Sylv6n, E. 1949. Skidgallmyggan, Dasyneura brassicae Winn. - Meddn. St. VixtskAnst. 54: l-120.

Sylv6n, E. 1970. Field movement of radioactively ^la- belled adults of Dasyneura brassicae Winn. (Dipt., Cecidonyiidae). - ^{Ent. scand.} l: l6l-187.

Sylv6n, E. & Svenson, G. 1975. Relationship between density of Ceuthorrhynchus assimilis Payk. (Col.) and damage by Dasineura brassicae Winn. (Cec.) in a cage experiment in summer turnip rape. - ^Meddn.

St. VhxtskAnst. l6l: ^53-60.

Wiklund, C. 1974. Oviposition preferences in Papilio machaon in relation to the host plants ofthe ^larvae. -

Ent. exp. appl. l7: 189-198.

Wiklund, C. 1975. The evolutionary relationship be- tween adult oviposition preferences and larval host plant range in Papilio machaon L. - Oecologia l8:

185-l 97.

Anslag ur Lars6nska fonden

Stiftelsen ''Lars6nska fonden till entomologins framiande''grundades 1979 till professor Ossian Lars6ns minne genonl en donation av prof.Lar―

s6ns eftericvande maka,fru Signe Lars6n.Stif‐

telsens andamil ar att framia fOrskning inom en―

tomologi genom att vartannat ar utdela ett ener flera stipendier. Stifteisens fё rvaltning handhas av en styrelse, som ar identisk med Entomolo―

giska shnskapets i Lund styrelse.

Ansё kan om stipendium skall med angivan om s6kt belopp, kortfattad proJektbeskrivning och kostnadsberakning i 8 exemplar inlamnas till Stifteisens styrelse,adress: Entomologiska shH―

skapet, Sekreteraren, Zoologiska institutioncn,

Helgonavagen 3,223 62 Lund,senast den l feb―

ruari 1982.Stipendierna utdelas l m可 .Sё kande, vars fOrbehallanden inte kan antas vara bekanta

fё

r Stiftelsens styrelsc,bё r bifoga kortfattad re―

dogё relse br vetenskaplig meritering jamte uppgifter onl l proJektet redan vunna resultat, tingangliga tekniska och ekononliska resurser, anknytning till institution,etc.,som kan vara av vardeぉ r bed6mning av prdektets genombrbar―

het.

Belopp att fё rdela ar c:a45000:―

Stipendiat ska‖ senast en l februari andra aret efter det Stipendict erhё ls,tin Stifteisen inlhmna ckonomisk redovisning f6r hur stipendiet an―

vintsjamte vetenskaplig redog6relse ё ver vunna

resultat.