• No results found

Solen ska lysa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Solen ska lysa "

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MÅNDAG 31 MARS 2014

4

—4'

Stockholm

Husby. Energi från ovan

Solen ska lysa

upp i Järva

○Från taket på loftgångshuset vid Trondheimsgatan i Husby har vi en vidsträckt utsikt. En del av väggen på ett hus är klädd med svarta sol- cellspaneler. Huset intill har sned- ställda paneler på taket. Nedanför oss ska monteringen av solceller på Husbybadet ta fart och där vi står är den åt söder sluttande delen av taket på två hus täckt av svarta paneler.

– Först hade vi tänkt bygga ett 150 meter högt vindkraftverk. Men det fanns ingen plats där vi kunde bygga det så vi gick över till att satsa på solceller. Det var bra eftersom det finns väldigt många platser lämpade för solceller, att hitta en eventuell andra plats för ett vind- kraftverk hade aldrig gått, berättar Lisa Enarsson.

Hon är projektledare för Hållbara Järva på Stockholms miljöförvalt- ning och blev inte ledsen när just solenergisatsningen på Järvafältet omnämndes speciellt när en inter- nationell jury nyligen utsåg Stock- holm till Sveriges klimatstad. Håll- bara Järva är ett miljöpussel med många bitar – från att lära invå- nare som så önskar att cykla till att halvera energianvändningen när miljonprogramshusen renoveras.

När miljonprogramshus på Jär- vafältet renoveras står energispa- rande i fokus. Det finns stora sum- mor och mycket komfort att tjäna på att isolera om hus som slösar energi och – delvis – är väldigt dragiga. Ett komplement till en- ergibesparingen är ett tillskott av förnybar energi genom en satsning på solceller.

Svenska Bostäder och Familje- bostäder sätter upp solpaneler på många hus i Husby och Rinkeby samtidigt som fastighetskonto- Anders Sundström, text

Hannes Holmström, foto Jonas Buddgård, solcellskonsult och Lisa Enarsson,

projektledare miljöförvaltningen, i Husby.

Hur kunde Stockholm med sitt rykande kolkraftverk och sina avgasstinna bilköer utses till Sveriges klimatstad?

Svaret finns på hustak på Järvafältet, som är på väg att bli norra Europas solcellstätaste område.

(2)

MÅNDAG 31 MARS 2014 5

—4(

Stockholm Husby. Energi från ovan

ret ska se till att Husbybadet och Tenstabadet får en del av sin energi från solceller. När arbetet med den etapp som delvis bekostas av ett an- slag på 11 miljoner från Delegatio- nen för hållbara städer är klart ska Järva ha 10 000 kvadratmeter sol- celler på tak och väggar. Det är den största solcellssatsningen hittills i norra Europa.

– Vi kommer att följa upp den noga och se till att alla data om hur mycket energi som produce-

ras hela tiden finns tillgängliga för forskare i hela världen, betonar Lisa Enarsson.

Hade någon för tio år sedan kläckt ett förslag på långa rader av solceller på tak i nordliga Sve- rige hade alla med ekonomiskt sinnelag gapskrattat. Nu har priset på solceller sjunkit så mycket att det går att få ekonomi i solcellspa- neler oavsett om staten ger bidrag eller inte.

– Det har skett en enorm ut- veckling. Redan i dag är det så att en bostadsrättsförening som vill investera i solceller kan sänka sina energi kostnader, säger solcells- konsulten Jonas Buddgård från fö- retaget Energibanken.

En uträkning som Familjebostäder gjort för sina solceller i Rinkeby visar att anläggningen är betald efter 13 år och om cellerna håller i 30 år som de beräknas göra betyder det gratis el i 17 år.

– Man kan räkna på ett annat

sätt också. Elektricitet kostar om- kring en krona per kilowattimme.

El från solceller kostar mellan 70 och 90 öre per kilowattimme att producera. Så solcellselen är lön- sam även utan bidrag, betonar Jonas Buddgård.

Han är säker på att de genomsnitt- liga svenska elpriserna på sikt kommer att stiga. Så med tiden kommer solceller att bli ett ännu mer lönsamt alternativ även om priserna på solceller troligen stabi- liserats efter en kraftig nedgång.

Solcellerna på taken till de två hu- sen på Trondheimsgatan ska klara av 15–20 procent av fastighetselen – betydligt mer på sommaren och mindre på vintern. Det hade varit möjligt att sätta upp mer solpane- ler, men Svenska Bostäder har valt att inte sälja el från solcellerna – det skulle leda till skattemässiga be- kymmer.

Jonas Buddgård och Lisa Enars- son tror att solcellspaneler i framti-

den kommer att vara vanliga på tak i Stockholm. I takt med att solcel- ler sakta men säkert blir vanligare kommer fler och fler att komma på att det går att tjäna pengar och spara miljön genom att montera upp solcellspaneler på tak som inte används till någonting och inte lu- tar mot norr.

– Men det är viktigt att solceller- na inte skuggas. På många tak finns det ett gytter av takhuvar, fläktrum, rör och antenner, de är olämpliga om solcellerna ska vara effektiva, påpekar Jonas Buddgård.

Hur har då de som bor i Husby och Rinkeby tagit emot satsningen på solceller?

– Vi hade 700 mycket positiva besökare på två möten om projek- tet här i Husby samtidigt som de så kallade Husbykravallerna pågick.

Kunskapen om skillnaden mellan solfångare och solceller är större här än på andra håll i Stockholm, tror Lisa Enarsson.

Fakta.

Solpaneler pryder sidan av ett hus.

Det är idealiskt att placera solpanelerna i en lutning på cirka 45 grader mot söder.

60 000

människor bor på Järvafältet.

25 400

bostäder är byggda och de flesta mellan 1966 och 1980, under mil- jonprogrammets dagar. En stor del av dessa kommer att renoveras de närmaste åren.

5 000

lägenheter ingår i ett renoverings- projekt av Svenska Bostäder.

Järva

Har utsetts till en av tre nya

”miljöstadsdelar” i Stockholm. De andra är Norra Djurgårdsstaden och Västra Liljeholmen. En tanke är att miljösatsningarna i Järva ska kunna användas som förebild för miljösats- ningar i andra förorter.

1,0 m

1,6 m

Solcellspaneler

Solcellspaneler har ganska snabbt utvecklas till en standardprodukt.

De tillverkas i huvudsak i Kina och har ett standardmått på 1,0 x 1,6 meter. Panelerna kan enkelt fogas samman till stora väggar eller tak.

Utvärderingar som gjorts visar att solcellspaneler på tak producerar omkring 30 procent mer energi än solcellspaneler på en vägg. Idealet tycks vara att placera dem på ett gT^fb`_hgTeb`^e\aZ'(ZeTWXe

mot söder. Det går att montera dem även på lutande ställningar på ett platt tak. Då går det dock inte att få in lika många paneler på samma yta som på ett sluttande tak.

Stockholm satsar

Stockholms stad har gjort en sol- karta som visar den teoretiska solin- strålningen på alla tak. På tak med hög instrålning som inte har alltför många skuggande installationer är det troligt att solpaneler kan vara ekonomiskt och klimatmässigt lön- samma. Stockholms förutsättningar som solenergistad är ganska goda – de liknar förhållandena på många håll i Centraleuropa.

Först hade vi tänkt bygga ett 150 meter högt vindkraftverk.

Men det fanns ingen plats där vi kunde bygga det så vi gick över till att satsa på solceller.

Lisa Enarsson

Järva

Västra Liljeholmen Norra Djurgårdsstaden

References

Related documents

De mindre aktiebolagen får heller inte vara publika företag eller vara moderföretag i en större koncern för att få klassificeras som ett K2-företag.. 48 Med större

Detta läromedel går ut på att hitta en plats (det kan vara en stad, ett land, en sevärdhet eller liknande) som ligger på angivna koordinater.. Du ska sedan ta en bestämd bokstav

Jag har försökt arbeta med en dubbelhet, där buren är en symbolisk form av instängdhet, dock som jag då försöker problematisera, gentemot att stänga in dessa burar i ett skåp,

Vidare har Liksom utgått från Kariniemis memoarer och Liksom har även intervjuat personer som kände Annikki Kariniemi, Oiva Willamo samt Taisto Kaarlo Heikanmaa som blev

De flesta upplevde gymnasietiden som positiv, de tyckte att de utvecklades mycket, både socialt och studiemässigt. De flesta hade stora förhoppningar inför gymnasiestarten

På utvärderingen av hur vi kan förmedla vårt olika metoder att nå eleverna, har vi kommit fram till att vi behöver utveckla inte enbart metoder utan även förmedla vem av oss

För att få ett bättre utgångsläge för kollegialt lärande kommer personalen ha större möjlighet till påverkan inför läsåret 20/21.. Läsåret inleddes med uppdragssamtal

ledarskapet förändrats när man bytt tjänst från en församling som valt att inte satsa på det ideella engagemanget till en församling där man vill satsa på ett ökande ideellt