Hunden som pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter inom läs- och skrivinlärning

Hunden som pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter inom läs- och

skrivinlärning

Emma Bjur

Grundlärare, förskoleklass, årskurs 1-3 2016

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Hunden som pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter

inom läs- och skrivinlärning.

Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 240hp

Examensarbete 30hp Avancerad nivå

Emma Bjur 2016-02-01

Institutionen för konst kommunikation och lärande.

Namn: Emma Bjur Kurs: U7022P

Abstrakt

Att inre motivation är en stor och bidragande faktor till elevers inlärning och då framförallt elever i koncentrationssvårigheter är något som forskare trycker mycket på. Att arbeta med ett positivt förhållningssätt till sina elever som lärare men också få eleverna att känna att de lyckas och finner sitt arbete som meningsfullt i skolan är en annan viktig aspekt som hjälper till att bygga den inre motivationen för lärandet enligt forskarna. Att hunden kan fungera som stöd och resurs har vi många erfarenheter av från vård och omsorg men idag finns även hundar och hundförare som är utbildade för att arbeta i skolan just med elever i svårigheter.

Detta är relativt nytt men har en positiv utveckling och ökning i Sverige idag. Hundarna tillsamman med dess förare arbetar mot både funktionsnedsättningar hos elever men också inom inlärning då främst mot elever som är i inlärningssvårigheter.

Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, Pedagoghund, läshund, terapihund, inre motivation, Lgr11

Abstract

Intrinsic motivation is a large and contributing factor to student learning and especially pupils with difficulties with their concentration that is something researchers believes in. It is important that teachers working up a positive attitude to their students but also get them a feeling that they can succeed in their schoolwork and get them to feel that their work is meaningful. That is two important aspects to build intrinsic motivation to learn. Dogs can act as a support and a resource and those we have many experiences of from healthcare where they use therapy dogs. Today in Sweden we also have readingdogs who are educated to work in school with students who struggle with learning difficulties and physical or mental disabilities. This is a relatively new phenomenon, but with a positive trend and on their way forward.

Keywords: pupils with difficulties with their concentration, reading dogs, therapy dogs, intrinsic motivation, curriculum Lgr11

Förord

Hunden sägs vara människans bästa vän och i många avseenden stämmer det. Hunden används idag som sällskap, som tjänstehundar inom försvar och polis för att hjälpa till att bekämpa kriminalitet men också hitta rätt på saker och människor som kommer bort. Hunden används även inom vård och skola med stor framgång världen över. Hunden har alltså ett väldigt brett användningsområde. Inom skolan i Sverige används hundar idag i mindre skala men med stora framgångar inom läs- och skrivinlärning. Inom vården används hunden som motivationshöjare och träningskompis i både motorik- och minnesövningar. Detta är något som idag även tas tillvara på och används inom skolans verksamhet. Hunden fungerar som motivationshöjare och ett stöd för elever i svårigheter vad gäller inlärning. Med sitt icke dömande sätt att bekräfta och lugna elever kan de få eleverna som arbetar tillsammans med hunden att känna sig tillfreds och skapa ett välmående hos eleven som i sin tur känner skolarbetet tillsammans med hunden som något meningsfullt. Hunden har många fina egenskaper som vi ibland kanske inte tänker på att ta tillvara.

Mitt djurintresse har hållit i sig från det jag var liten och jag har nästan alltid haft djur omkring mig då framförallt hästar. När jag sedan började studera till lärare uppstod tanken att kombinera djur och pedagogik och en idé till mitt examensarbete började växa fram. Denna studie har varit otroligt spännande att genomföra. Många gånger har texten reviderats och ändrats för att ny information och bakgrundsforskning har hittats och fyllts på. Reflektionerna har varit många över hur fantastisk människans bästa vän verkligen är och vad de bär på för goda egenskaper för att motivera någon till lärande vare sig det är motoriskt eller kognitivt.

Tack till…

Min handledare Nils Dverstorp på Luleå tekniska universitet som hjälpt mig framåt i mitt arbete med bra feedback och ett gott engagemang.

Tack också till mina klasskamrater på lärarprogrammet och min familj.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

2.1 Frågeställningar att utgå ifrån: ... 2

3. Bakgrund... 2

3.1 Teorier ... 2

3.2 Tidigare forskning ... 5

3.2.1 Läs- och skrivinlärning ... 5

3.2.2 Pedagogiska hjälpmedel för läs- och skrivinlärning ... 6

3.2.3 Barn i koncentrationssvårigheter ... 7

3.2.4 Vården använder sig av vårdhundar ... 10

3.2.5 Läshundar och pedagoghundar ... 12

3.3 Förankring i lagar och förordningar ... 13

4. Metod ... 15

4.1 Motivering av metodval och tillvägagångssätt ... 15

4.2 Undersökningsmetod ... 16

4.2.1 Kvalitativ Intervju ... 16

4.2.2 Kognitiv- och normativ cirkel två synsätt på forskningsprocessen ... 16

4.3 Forskningsetiska överväganden ... 17

4.4 Urval och insamling av data ... 18

4.5 Genomförande ... 20

4.6 Analysmetod ... 21

4.6.1 Kodning och Tematisering ... 21

5. Resultat analys ... 22

5.1 Koncentrationssvårigheter ... 22

5.1.1 Välbefinnande och lugn hos eleverna ... 22

5.1.2 Fokuserade elever ... 23

5.1.3 Relationer ... 24

5.2 Motivation ... 25

5.2.1 Inre motivation ... 25

5.2.2 Yttre motivation ... 26

5.3 Läs- och skrivinlärning ... 27

5.3.1 Språklig medvetenhet och språkets formsida ... 27

5.3.2 Avkodning och språkförståelse ... 27

5.3.3 Läsförståelse ... 28

5.3.4 Högläsning ... 28

5.3.5 Pedagogiska hjälpmedel och informations och kommunikationsteknik (IKT) med hunden 28 5.4 Problem/ Nackdelar med hund i skolan och hur man ser på framtiden inom detta ämne ... 29

5.4.1 Allergier och anpassade lokaler ... 29

5.4.2 Skolledare ... 30

5.4.3 Hundrädsla ... 30

5.4.4 Bemötande av annan personal och elever på skolan ... 30

5.4.5 Ekonomi ... 30

5.4.6 Framtiden ... 31

6. Diskussion ... 31

6.1 Metoddiskussion ... 31

6.2 Resultatdiskussion ... 32

6.2.1 På vilket sätt kan, enligt erfarna terapihundförare, hunden verka som ett pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter? ... 32

6.2.2 Vilka av hundens egenskaper kan användas för att främja elevers motivation?... 34

6.2.3 Hur används hunden som pedagogiskt stöd vid läs- och skrivinlärning? ... 35

6.2.4 Avslutande diskussion ... 36

6.2.5 Förslag till vidare forskning ... 37

7. Referenser ... 38

Bilaga 1 ... 40

Intervjufrågor till pedagoghundsekipage ... 40

Bilaga 2 ... 42

Intervjufrågor till läshundsekipage ... 42

1

1. Inledning

När man idag ser på inlärning hos elever i lågstadiet och då framförallt inom svenskämnet och läs- och skrivinlärning finns det några elever i varje klass som är i svårigheter (Bjar & Liberg, 2010). Det kan vara många olika aspekter som spelar in på lärandet men några exempel kan vara att det finns språkstörningar i olika grad och svårigheter i att kunna avkoda text eller förstå vad man läst. Det kan vara att eleven har svårigheter i att kunna koncentrera sig och fokusera på arbetet. Detta medför att inlärningsproblematiken blir än svårare att hantera för eleven och då kan det medföra att man som elev tappar motivationen och självkänslan går i botten. Attityden mot inlärning blir generellt sämre och eleven upplever sin skolgång som allt mer påfrestande och i vissa fall ångestframkallande. Läs- och skrivinlärningen blir då lidande och eleven har svårt att följa med i undervisningen. Hur man ska och kan arbeta med denna problematik varierar och många olika pedagogiska verktyg används i skolan idag just för att stötta och hjälpa dessa elever i svårigheter. I Sverige finns idag några enstaka skolor som använder sig av hundar i undervisningen. Hundarna fungerar som ett pedagogiskt verktyg och stöd och kan assistera vid läs- och skrivinlärningen på många olika sätt. Hunden finns också med i det dagliga värdegrundsarbetet som är en viktig del i undervisningen. Hunden har sina goda egenskaper som används för att få eleverna mer trygga, lugna och motiverade i arbetet med läs- och skrivinlärning. Hundarnas goda egenskaper är främst att hunden inger lugn och har ett kravlöst förhållningssätt till människor runt sig. Kanske skulle det medföra ett lugn och en trygghet hos eleverna i ett moment där de känner osäkerhet. Hundar har i stor utsträckning använts inom vård och omsorg med olika terapeutiska områden som utgångspunkt och detta har haft stor positiv inverkan både på vårdtagare men också verksamheterna i stort. Detta på grund av hundens goda egenskaper av att vilja vara till lags men också fungera som stöd och hjälp och att kunna läsa av situationer och fungera lugnande och närvarande. Tyvärr finns det även nackdelar och problemområden i arbetet med hundar i skolan. Allergier anses vara det största problemet även anpassade lokaler kan vara en annan aspekt på problemområden. Det här arbetet handlar om hur hunden används som ett pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter i läs- och skrivinlärning.

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att studera hur hunden fungerar som pedagogiskt stöd inom läs- och skrivinlärning för elever i koncentrationssvårigheter.

2.1 Frågeställningar att utgå ifrån:

 På vilka sätt kan, enligt erfarna terapihundförare, hunden verka som ett pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter?

 Hur används hunden som pedagogiskt stöd vid läs- och skriv inlärning?

 Vilka av hundens egenskaper kan användas för att främja elevers motivation?

3. Bakgrund

Denna studie utgår ifrån motivationsteori som också kan beskriva som en lärandeteori som grundades redan på 1950-60 talet av en motivationsteoretiker med namn John W Atkinson.

3 Det finns en variant av motivationsteori som benämns Self-Determination Theory (SDT) och utvecklades av Edward Deci och Richard Ryan (Jungert, 2015). Denna teori har sin utgångspunkt i inre motivation som kan påverka lärandet hos en individ positivt genom att bygga upp den inre motivationen för uppgiften med hjälp av tre grundläggande behov:

självständighet, samhörighet och kompetens (Jungert, 2015). Att sträva efter att uppnå inre motivation menar Jungert är en viktig variabel för fortsatt lust att lära. Inom Self- determination theory finns det två sätt att se på (motivation) yttre och inre motivation.

Wery och Thomson (2013) talar om yttre motivation där individen ser motivationen i yttre belöningar eller vinster av att utföra en uppgift. Individen behöver inte ha en inre drivkraft och ett intresse för själva uppgiften utan genomför den utefter vad som blir belöningen.

Belöningen i detta fall behöver inte alls vara kopplad till uppgiften utan kan vara av olika art och karaktär såsom ett visst betyg eller att få gå undan och göra något som individen ser som intressant och roligt. Yttre motivation kan också vara att individen utför uppgiften för att slippa undan nederlag såsom straff eller negation från omgivningen detta menar också Bandura och Schunk (1981). De beskriver också att yttre motivation påverkar den inre motivationen negativt och därför menar de att inre motivation är eftersträvansvärt. Jungert (2015) beskriver yttre motivation genom ett kontrollperspektiv. Han menar att om individen inte känner kontroll och inflytande över uppgiftssituationen påverkas resultatet av individens handlingar och uppgiften blir då något som individen gör för att slippa negation, alltså yttre motivation. Westlund (2014) redogör istället för att inre motivation är eftersträvansvärd hos eleven. Hon beskriver detta vidare och menar att i en kombination mellan yttre och inre motivation är det lättare att locka igång eleven för att han eller hon ska kunna utveckla en inre motivation eftersom arbetet fortlöper.

Inre motivation däremot beskrivs av Wery och Thomson (2013), Núñes och León (2015), Bandura och Schunk (1981) och Jungert (2015) på ett sätt där eleven fylls av en inre drivkraft som gör att eleven strävar efter att nå inre tillfredställelse och motivation för en uppgift. De menar att eleven ser inlärningens framsteg som motivationshöjare och kan känna att de klarar av att utföra uppgiften utifrån egna förmågor och kunskaper. Vidare får eleven mer intresse och djupare engagemang att utvecklas vidare i sin inlärning. Inre motivation är viktigt för att lärandet ska bli så genuint som möjligt (Núñes & León, 2015). De visar på att det är viktigt för eleverna att hitta inre motivation för uppgifterna och sitt lärande och detta är också något som Wery och Thomson (2013), Bandura och Schunk (1981) och Jungert (2015) håller med om. Här menar Jungert att genom att ge eleverna kontroll och inflytande i lärandesituationerna blir den yttre pressen som många gånger kommer med yttre motivation mindre och eleverna känner sig trygga och intresset stiger för de uppgifter eleverna har framför sig. Intresset för uppgifterna och lärandet är också något som både Bandura och Schunk (1981) och Wery och Thomson (2013) anser som viktigt. Núñes och León (2015) beskriver vidare att genom att lärare ger eleverna konstruktiv feedback och har ett positivt förhållningssätt till elevernas lärande skapas inre motivation där koncentration, meningsfullhet och intresset för skolarbetet ökar. De menar också att ge eleverna självständighet med stöd av läraren ökar elevernas inre motivation. Att skapa mening och

4 betydelse för det eleverna företar sig i skolan och visa på hur viktigt deras arbete är för någon annan blir också den inre motivationen stärkt av (Jungert, 2015).

Jungert (2015) redogör för att det är av största vikt för att en elev ska kunna utveckla sina kunskaper att de känner självständighet, kompetens och samhörighet. Med självständighet menas att barnet kan känna sig tillfreds känslomässigt och känna att de klarar av att utföra en viss uppgift utefter vilken bakgrundskunskap och vilka erfarenheter barnet har. Med kompetens syftar Jungert på att man ur ett pedagogiskt perspektiv ser att barnet redan från spädbarnsstadiet samlar på sig erfarenheter och kunskaper som blir till barnets egen kompetens som pedagoger sedan måste utgå ifrån i stöttningen av elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Med samhörighet avser Jungert att eleven måste få känna att det arbete eleven utför och utvecklar har betydelse både för sig själv och av andra i elevens omgivning.

Eleven måste känna trygghet och samhörighet för att ett intresse och inre motivation ska infinna sig hos eleven (Bandura & Schunk, 1981).

Yttre motivation kan många gånger stressa eleven och bygga upp ångest som sedan blir ett hinder för eleven i sin kunskapsutveckling. Det menar Jungert (2015) där han beskriver det utifrån kontroll. Kontroll är ett sätt för både lärare och andra elever i omgivningen att styra eleverna till att utföra skolarbete och dess uppgifter. Han menar vidare att kontrollen är ett tecken på yttre motivation och det blir ofta till en negation hos eleven såsom skamkänslor eller ångest över att inte förstå eller kunna utföra arbetet på det sätt som förväntas av lärare och klasskamrater. Núñes och León (2015) menar att det är lärarens sätt att ge eleverna självständighet och meningsfullhet till skolarbetet som gör att den negation som kan uppstå i dessa kontrollerade situationer avhjälps. Eleven måste känna samhörighet med kamrater, uppgifterna och sitt skolarbete för att kunna bygga upp sin inre motivation och känna att intresset ökar. Läraren kan stötta och hjälpa genom att ha ett positivt förhållningssätt mot eleven och sätta mål som är uppnåeliga där eleven kan känna att de lyckats. Detta menar också Jungert (2015), Bandura och Schunk (1981) och Wery och Thomson (2013). Wery och Thomson som vidare redogör för att det är viktigt att barnet ska känna sig delaktig i undervisningen och finna den meningsfull för att inte uppleva misslyckanden och negativa känslor som sedan bildar en negativ spiral som eleven kan ha lätt att hamna i om misslyckanden upplevs ofta.

För detta arbete har SDT- teorin haft sin utgångspunkt främst inom analysfasen av resultatet men även inom diskussionen av resultatet. När intervjufrågorna har arbetats fram har denna teori funnits som en viktig aspekt för att få veta hur SDT- teorin kan kopplas ihop med arbetet med hundar som pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter i läs- och skrivinlärning.

5

3.2 Tidigare forskning

3.2.1 Läs- och skrivinlärning

Språklig förmåga och fonologisk medvetenhet

När ett barn ska lära sig att läsa och skriva är det av betydelse att barnet har deltagit i språkrika sammanhang där rim, ramsor och ordförståelse har varit fokus. Detta arbete sker främst genom sånger, lekar och ramsor på förskolor och i hemmen och i främsta syftet att bygga upp barnets språkliga förmåga (Lundberg, 2010 ). Lundberg beskriver vidare att genom dessa språklekar bygger barnet upp en språklig medvetenhet som gör att barnet förstår språkets formsida. Med språkets formsida menas att språket är uppbyggt av ord och att dessa ord består av olika bokstäver och ljud som korresponderar med varandra. När barnet sedan ska påbörja sin läs- och skrivinlärning som kan jämföras med den undervisning i området som förekommer i förskoleklass och årskurs ett och två, börjar eleven med att lära sig om bokstäverna och dess ljud och hur dessa korresponderar med varandra. Detta kallas att barnet tränar sin fonologiska medvetenhet. Om ett barn inte blir medveten eller utvecklar den fonologiska medvetenheten finns en ökad risk att barnet drabbas av svårigheter inom läs- och skrivinlärning, något som Alatalo (2011) redogör för i sin avhandling.

Avkodning och läsflyt

När barnet sedan fortsätter sin läs- och skrivutveckling blir nästa fas för barnet att utveckla förmågan att sätta samman flera bokstäver och bokstavsljud och att få dessa sammansättningar att bilda ord och då främst enkla och ljudenliga ord (Westlund, 2014). För att barnet i detta skede ska kunna förstå det lästa krävs ordkunskap och ordförståelse något som Alatalo (2011) berör i sin avhandling och fortsätter vidare att det är av vikt att barnet får se ordbilder som är rätt stavade till de nya ord de ska lära sig. Detta för att utveckla rätt stavningsstrategier och för att ordförståelsen hos barnet ska utvecklas på ett bra sätt som gynnar barnets läsinlärning och läsflyt. Det är också av vikt att barnet får en rätt stavad ordlista med sig från början för att underlätta när sedan förmågan att kunna uttrycka sig i skrift ska utvecklas hos eleven. Att skriva ljudenligt är svårt och därför är det bra att barnet har utvecklat ordbilder som denne kan använda från läsningen till skrivandet och rättstavning.

Westlund (2014) redogör för den vidare läsningen genom att beskriva att barnet ökar på sin fonologiska medvetenhet och arbetar ut strategier för att avkoda den skrivna texten för att kunna övergå från att ljuda ut varje fonem till att börja avkoda mer hela ord, så kallad helordsläsning eller ortografisk läsning. Ortografisk läsning hjälper barnet att utveckla ett bättre läsflyt och snabbare avkodning av texten.

Läsförståelse

När avkodningen utvecklats och läsflytet ökat i hastighet är det viktigt att barnet utvecklar förståelse för det lästa så kallad läsförståelse (Lundberg, 2010). Om barnet har dålig avkodning och långsamt läsflyt genererar det ofta dålig läsförståelse. Detta för att eleven får anstränga sig så hårt att försöka lista ut det lästa ordet att arbetsminnet blir belastat och barnet tappar sammanhanget och förståelsen för texten (Westlund, 2014). Läsförståelsen är viktig och gör också att barnet känner sig i enlighet med boken. Det är genom läsförståelsen barnet

6 kan bygga upp föreställningsvärldar och inre bilder om det lästa och därigenom leva sig in i textens handling och karaktärer på ett tillfredsställande sätt.

Högläsning en viktig del av läsförståelsen

Lundberg (2010) lyfter högläsningen som en viktig parameter till att öka läsförståelsen och den språkliga medvetenheten hos barnet i dess läs- och skrivutveckling. Westlund (2014) bekräftar detta och menar att det är viktigt med högläsning genom hela grundskolan dels för den språkliga medvetenheten men också utvecklandet av ordkunskap för barnet. Ett barn som utsätts för högläsning dagligen utvecklar sitt ordförråd och har mer utvecklade strategier för att kunna förstå och tolka budskap i texter samt kunna utveckla inre bilder till det lästa.

Denna tidigare forskning har i detta arbete använts som en aspekt till att analysera resultatet av intervjuerna. Analysen bygger på dessa olika stadier av läs- och skrivinlärning som den tidigare forskningen visar och var i arbetet med hunden som pedagogiskt stöd man kan härleda till denna.

3.2.2 Pedagogiska hjälpmedel för läs- och skrivinlärning Vilka hjälpmedel finns?

Idag finns massor av olika tekniska hjälpmedel ute i skolorna runt om i Sverige. Det är datorer, lärplattor, läsplattor och skrivverktyg som är kopplade till tekniska hjälpmedel. Dessa hjälpmedel gör att elever i svårigheter i läs- och skrivinlärning har lättare att kunna delta och utveckla kunskaper i undervisningen men också utvecklas mot kunskapsmålen för grundskolan.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Att eleven har rätt sorts hjälpmedel anser Brodin och Lindstrand (2007) är en viktig faktor för elevens kompetensutveckling men också ett tryggt sätt för eleven att arbeta då ingen press eller negation av någon annan individ spelar in. Detta är något som också Lundberg(2010) redogör för och menar att datorer och tekniska hjälpmedel inte ger negativa reaktioner om barnet gör fel. Dessa hjälpmedel kan visa barnet rätt riktning och nivå på uppgiften och är programmerade för att ge eleven flera chanser att klara uppgiften utan att barnet behöver känna press och ångest för att inte klara det första gången. Barn i koncentrationssvårigheter kan behöva få hjälpmedel och då framförallt tekniska hjälpmedel för att kunna kommunicera i tal och skrift (Brodin & Lindstrand, 2007). Informations- och kommunikationsteknik (IKT) som de tekniska hjälpmedlen benämns ses idag som ett av de vanligaste hjälpmedlen för barn i svårigheter. Brodin och Lindstrand anser att IKT kan avhjälpa både motoriska svårigheter men också läs- och skrivsvårigheter detta genom att det går att anpassa utefter varje enskild individ och dess specifika behov. Lundberg (2010) beskriver vidare att det inte är en helhetslösning för dessa elever utan ett stöd och en hjälp att kunna ta till sig och dela information med andra som finns i deras närhet och omgivning. Brodin och Lindstrand (2007) fortsätter och skriver att många gånger har skolorna inte ännu byggt upp den undervisning utifrån IKT-hjälpmedel som skulle vara önskvärt i elevsynpunkt. Detta beror främst på lärares ointresse för och bristande kunskap om IKT i skolan.

7 Estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser är också ett sätt att arbeta med olika former av verktyg för elever i svårigheter och då främst ett sätt för dessa elever att kunna uttrycka sig på annat sätt än tal och skrift. Detta kan till exempel vara att få rita och måla bilder till en saga istället för text men också kunna använda bild och form för att uttrycka känslor som kan vara svåra att uttrycka i tal och skrift. Núñes och León (2015) anser att undervisningen många gånger kan anpassas till elevernas intressen men då ska det helst ske på ett sådant sätt att det inte fungerar som en yttre motivation med belöningar utan bli en lärandeprocess som gynnar den inre motivationen hos eleven.

3.2.3 Barn i koncentrationssvårigheter Tolka och orientera information

Olsson och Olsson (2013) beskriver koncentration utifrån ett selektivt urval där vi som individer väljer ut den information vi utsätts för och som kan göra tillvaron begriplig. Detta urval har de som är i koncentrationssvårigheter svårt med. Elever i koncentrationssvårigheter kan ha lite svårare att orientera sig i den snabba samhällsutvecklingen och dess snabba informationsflöde och får ofta svårigheter att tolka och välja ut nödvändiga bitar av det ständiga informationsflödet för att tolka och förstå omgivningen på ett meningsfullt sätt.

Kadesjö (2004) redogör för att ett barn i koncentrationssvårigheter ofta upplever sin vardag som problematisk och har många svårigheter med att tolka, sortera och reflektera över vilken av all den information som vi idag utsätts för som kan vara nyttig och användbar och vad som inte är det. Barnet har svårt att sålla bort information som är oväsentlig. Detta medför att barnet har svårt att se uppgiften och det som sägs som meningsfullt då sammanhanget från barnets tidigare erfarenheter, känslor och den nya informationen brister och blir osammanhängande och barnet har då svårt att hålla koncentrationen på uppgiften. När detta händer blir också motivationen bristande hos barnet och uppgiften får ingen eller negativ effekt på barnet och anses som tråkig och ointressant. Kadesjö fortsätter och skriver att det finns barn i nästan varje klass som är mycket splittrade när det gäller att hålla fokus och uthållighet i uppgifter de möter i sin vardag. Det kan vara att dessa elever har svårt att hålla sig till en och samma lek eller att de anses förstöra lekar av andra barn men också att de planlöst vandrar omkring och påbörjar flera olika aktiviteter samtidigt utan att fullfölja någon av dem. Desperata försök att skapa sig förståelse och upplevelser blir då ett sätt för barnet att fånga uppmärksamheten av lärare och andra elever. Detta tas i uttryck av att barnet vandrar runt planlöst eller rent av låtsas att denne förstår för att inte visa att han/hon befinner sig i svårigheter.

Impulsivitet och kognitiv impulsivitet

Barn i koncentrationssvårigheter har många gånger en väldigt stor impulsivitet och ofta händer det saker där barnet är delaktig utan att de själva förstår sin roll i händelser. Dessa barn har därför svårt att se sin del i konflikter och händelser med negativa konsekvenser. Kadesjö (2004) redogör för att ett barn som är impulsivt inte heller planerar sitt handlande och detta medför då att barnet inte ser sin del i händelsen. Ett barn som är impulsivt har heller inte förmågan att stoppa sig och se uppförandekoden i en viss situation. Ogden (2003) framställer

8 denna impulsivitet utifrån ett jag -perspektiv där han menar att barn med stor impulsivitet många gånger är väldigt jagsvaga och har svårt att se sin del i konflikter och händelser där de är inblandade. Jaget utvecklas under hela barnets uppväxt och formas av omgivande miljö och dess uppförandekoder och regler som finns. Barn som är jagsvaga eller som har en stor impulsivitet kan ha brister med eller inte ha riktigt fullt utvecklade sinnen för att motta och tolka dessa uppförandekoder och regler som omgivande miljö innehåller. Dessa barn kan ha bristande verklighetsförankring, identitetsupplevelser och impulskontroll som då ger barnet svårigheter att agera i olika situationer. Barnet har också svårt att se sin del i händelser och lägger mycket energi på försvar och mindre energi till att stå emot starka impulser. Ogden beskriver vidare att dessa svårigheter hos eleverna kan avhjälpas med en tydlig undervisningsstruktur och med meningsfulla uppgifter som eleverna anser som intressanta och utmanande på ett sätt som är anpassat för den enskilda eleven.

Kadesjö relaterar till situationer som kan uppstå i undervisningen då frågor ställs till eleverna.

Barnet kan då utan att tänka sig för skrika ut svaret och någon annan elev blir då utan att få svara. En elev med en sorts impulsivitet i undervisningen har en så kallad kognitiv impulsivitet och uppmärksammas oftast vid problemlösning. Denna impulsivitet sätter många gånger eleven i problem då framförallt när det gäller att välja strategier för hur en uppgift ska lösas. De har svårt att reflektera och redogöra för hur de tänkt och varför det tänkt på ett visst sätt. För en elev i koncentrationssvårigheter blir svaret det viktiga och detta anser Kadensjö främst beror på att det är viktigt för eleven att visa sig bra och inte misslyckad. En elev som då inte kan planera sina tankar och strategier för uppgiften får problem med att kunna hitta och använda strategier, regler och information som finns i en viss uppgift och hur dessa ska användas i en viss situation. Inlärningen blir på detta vis lidande. Kadesjö redogör vidare för att inom läs- och skrivinlärningen uppstår problem av samma karaktär men då på grund av att eleven med denna kognitiva impulsivitet börjar med att ljuda ut de första bokstäverna och istället för att ljuda hela ordet ut slår impulsen att gissa ordet istället ut och eleven får svårigheter med avkodning, läsförståelse och sammanhang. Sammanhanget i texten blir otydligt och elevens arbetsminne får arbeta för fullt för att förhoppningsvis kunna hitta något slags sammanhang i det lästa.

Två typer av koncentrationssvårigheter

Lundberg (2010) anser att elevens svårigheter många gånger grundar sig i arv och genetiska svårigheter men kan ibland även bero på familjeförhållanden och samhälle. Något som Olsson och Olsson (2013) också tar upp genom att visa på att det finns två olika typer av koncentrationssvårigheter. Dessa två typer av svårigheter grundar sig främst i vad som finns i barnets bakgrund. Det första är primära koncentrationssvårigheter och betyder att det är djupare betingat hos individen och ett återkommande faktum. Det kan vara ärftligt betingat och bero på psykologiska eller biologiska orsaker hos individen. Sekundära koncentrationssvårigheter kan vara då individer utsätts för en yttre påverkan av till exempel stress eller bristande omsorg i sin levnadsmiljö. Kadesjö (2004) beskriver vidare att en individ som är i sekundära koncentrationssvårigheter och blir avhjälpt från denna stress och påverkan har lättare att komma ifrån sina svårigheter och har därmed snabbare utvecklat en förmåga att kunna koncentrera sig. En elev som utsätts för press och stress utifrån en så kallad

9 kontrollerande omgivning där det finns både dolda och sagda förväntningar på hur skolarbetet ska lösas av lärare och klasskamrater kan i dessa fall framkalla negativa känslor inom sig.

Detta på grund av att han/ hon har bristande förmåga att koncentrera sig och har svårt att utveckla sina kunskaper, inre motivation, koncentration och självkänsla för skolarbetet och framförallt läsningen och har därmed svårt att ta till sig arbetet och känna det meningsfullt och intressant. Denna balansgång av redan befästa kunskaper och utmaning måste läraren ta i beaktning och planera utifrån varje enskild individ (Lundberg, 2010). En elev i koncentrationssvårigheter måste få tillgång till att i lugn och ro och med rätt stöd och hjälp ges möjlighet att få utveckla sin läsning och på så sätt kunna skapa ett intresse och ett engagemang inom läsningen anser Lundberg.

Undervisning för att undvika ångest och oro

Lundberg (2010) redogör för ett undervisningsperspektiv där han beskriver att eleven måste få känna att uppgifterna är anpassade och utmanar eleven på rätt nivå. Detta för att eleverna ska kunna känna en känsla av kompetens och kunskapserövring. Lundberg fortsätter och beskriver att en lagom och anpassad undervisningsnivå har varit ett problem länge i läsundervisningen och det har gjort att många elever har känt sig misslyckade och inkompetenta. Elever som redan från ett tidigt stadie i läsundervisningen känt misslyckande och negativa känslor inför läsningen bygger en ångest och får därigenom svårare att hitta den rätta nivån där de känner att de lyckas och kan.

För att barn ska lyckas med att koncentrera sig på något, måste de lyckas tolka de sinnesintryck de får från omgivningen, så att intrycken struktureras i deras medvetande på ett sådant sätt att de uppfattar verkligheten som begriplig och meningsfull. Denna tolkningsförmåga är ett uttryck för koncentrationsförmåga och bestäms av:

 Tidiga erfarenheter, kunskaper och intellektuell förmåga

 Känslomässiga reaktioner, d.v.s. de känslor som olika intryck väcker

 Intresse och motivation för uppgiften. (Olsson och Olsson, 2013. s.15)

Lundberg (2010) redogör för när en elev en gång får känna känslan av framgång och därigenom kan bygga engagemang och ett intresse, så tar kunskapsutvecklingen fart och läsandet får en annan innebörd hos eleven. Ogden (2003) visar också i sin forskning att det är en viktig aspekt att låta eleverna vara delaktiga och kunna påverka sin undervisning på ett sätt där de får erfara att skola och kunskap är något positivt och något som eleverna har nytta av och kan påverka. Denna delaktighet och ansvaret som eleverna känner utvecklar också deras kognitiva förmågor och öppnar upp för reflektion och problemlösning på ett sätt de inte har kunnat hantera tidigare. Detta positiva genomslag har studerats framförallt hos elever i svårigheter beskriver Ogden.

Uppgiftsorientering och koncentration

Tidigare forskning har haft fokus på främst de kognitiva och språkliga inom läsutvecklingen men under senare 1990-tal fram till nu har inriktningen ändrats mer från dessa delar till mer individorienterad forskning på hur läsningen utvecklas hos eleverna (Lundberg, 2010).

10 Lundberg har sett framsteg framförallt på intresse, engagemang och utmaning där eleven genom att öka dessa delar har nått stora framgångar i sin läsutveckling. Detta har visat sig tydligt i skolor där eleverna utmanas på ett individuellt plan och ges möjligheter att delta aktivt i sin läsutveckling genom reflektion och kommunikation över sin läsprogression. Detta nämner också Westlund (2014) där hon beskriver lärares syn på lärande och hur de förmedlar detta till sina elever. En lärare som förmedlar att studier är viktigt och något man ska vara stolt över får eleverna att känna sig delaktiga, viktiga och att de gör en meningsfull investering för dem själva främst. Lundberg kallar detta för uppgiftsorientering och beskriver det som en förutsättning för att utveckla nya kunskaper är att eleven är aktiv, motiverad och koncentrerad. För att uppnå detta menar han att eleven måste ha en självkänsla och en tillit till sin egen förmåga för att våga prova nya utmaningar. Detta kan te sig lite olika och Lundberg beskriver att det finns ett samband mellan det man benämner som primära koncentrationssvårigheter och dålig uppgiftsorientering där individen genom ärftliga eller socialt betingade svårigheter har svårt att koncentrera sig och utveckla kunskaper då inom läsningen främst. Samband finns också anser han över god uppgiftsorientering och god förmåga att koncentrerar sig och skärma av ovidkommande information. En viktig aspekt i just uppgiftsorientering är att hitta en inre drivkraft och en nyfikenhet för arbetet och på så sätt utveckla koncentration. Lundberg beskriver vidare att när eleven befinner sig i ett tillstånd där hon/han är djupt koncentrerad och känner framgång med en uppgift aktiveras hjärnans belöningssystem och en känsla av inre tillfredsställelse och välbefinnande utsöndras hos eleven. Westlund (2014) beskriver utöver uppgiftsorientering en annan viktig aspekt på lärande, inre och yttre motivation. Hon anser att eleverna måste se på sin inlärning med en kombination av inre och yttre motivation men med fokus på inre motivation och drivkraft för att läsutvecklingen ska gynnas på bästa sätt. Även yttre motivation kan i samband med inre motivation och elevens tilltro till sin förmåga locka igång en kunskapsutveckling som vidareutvecklas till en djupare förmåga att kunna koncentrera sig och fokusera på en uppgift (Westlund, 2014).

I detta arbete har dessa aspekter på lärande och koncentration tagits i beaktning i diskussionsavsnittet där fokus legat på att diskutera aspekter på lärande utifrån det resultat studien visat. Därigenom har jag kunnat koppla dessa aspekter från tidigare forskning som behandlats i ovanstående avsnitt till arbetet med hunden som pedagogiskt stöd för elever i koncentrationssvårigheter i läs- och skrivinlärning.

3.2.4 Vården använder sig av vårdhundar

Hunden har, som tidigare nämnts, använts för olika syften både inom vård och omsorg men också inom andra yrken där samspelet mellan hund och människa har haft en betydande roll.

Vården är ett område som inte direkt är kopplat till undervisning och lärande men som i likhet med undervisning och lärande behandlar en gemensam nämnare, människan. Vården liksom undervisning och lärande har likheter när det gäller människans sätt att hantera utmaningar i sin vardag och med hjälp av rätt stöd och hjälpmedel kunna övervinna dessa. Detta avsnitt kommer därför att beskriva erfarenheter av vårdhundar.

11 Inom vården ordineras idag hundar på recept för att minska höga medicinska kostnader men också förkorta rehabiliteringstider när de gäller ångest och psykisk ohälsa bland patienter då främst inom äldrevården. Detta arbete görs för att studier har visat att patienter som fått hundbesök/hundterapi ordinerat på recept istället för mediciner har en snabbare och bättre rehabiliteringsprocess jämfört med de patienter som endast fått mediciner utskrivet något som Höök (2010) redogör för. Ingeborg Höök har inte forskat på detta område men är väl insatt och arbetar utefter olika arbetsmetoder i vården tillsammans med sin hund. Dessa metoder beskrivs utifrån det forskningsområde som Silfverberg och Lerner (2014) presenterar. Höök redogör vidare för att man idag arbetar med utbildade vårdhundar tillsammans med sina förare som är vårdutbildade på olika sätt inom vården. Vårdhundar ordineras för att fungera som motivationshöjare inför sjukgymnastik. Hunden fungerar också som träningskompis i kognitiv träning såsom koncentrationsträning och uppmärksamhetsträning. Silfverberg och Lerner (2014) beskriver att arbete med finmotorisk träning och minnesträning där patienter som har en förvärvad hjärnskada kan öva upp finmotorik med hjälp av hunden och samtidigt öka motivationen och engagemanget för träningen hos patienten. Minnesträning är också en form av träning där man tillsammans med hunden spelar memoryspel och andra övningar där minnet tränas och utvecklas anser Höök (2010). Man tränar också social kompetens genom att använda sig av hunden. Patienten kan med hjälp av hunden övervinna och utveckla sociala relationer detta genom att hunden blir ett samtalsämne och fokus blir på hunden och samtalet har en lättare gång. Den empatiska förmågan övas också upp och patienten kan med hjälp av relationen till hunden bygga sin empatiska förmåga och lära sig föra över detta till andra människor. Patienter som behandlas tillsammans med vårdhundar får också fysisk träning detta genom lek och motionering av hunden.

Lugnande effekt och välbefinnande

Höök (2010) beskriver att hunden har en lugnande effekt då främst genom att kontakten mellan hund och människa blir taktil och oxytocin som är kroppens hormon som utsöndras när vi mår bra och som gör oss lugna och ger en känsla av välbefinnande frigörs. Många patienter har också visat på utveckling inom tal och kommunikation i mötet med vårdhundar.

Det kan vara patienter som tappat talet på grund av sjukdom som genom hunden återerövrar språket. Det beror enligt Höök (2010), på att hunden inte dömer eller ställer krav på språket eller att de ska gå att förstå från allra första stund. Hunden väntar tålmodigt och visar uppmärksamhet och tillgivenhet även om språket inte fungerar fullt ut. Hunden är skolad att även gå på handkommandon och gör sig förstådd även av patienter utan tal. Detta ger patienten ett bevis på att man är viktig och behövd för hunden och en relation skapas utefter de känslor denna kontakt skapar. Relationen mellan hund och människa är en viktig aspekt för att kontaktskapande och lärande ska kunna ske. Jungert (2015) skildrar lärandet genom motivation och motivation i sin tur bygger på en koppling till relationer som byggs av inre motivation och intresse. Jungert beskriver vidare att för att hitta inre motivation och intresse för uppgifter man har framför sig är det viktigt att skapa goda relationer. Detta styrker även Silfverberg och Lerner (2014) som anser att hunden kan fungera som motivationshöjare när det gäller personlig utveckling och detta har de sett främst genom att studera personer under missbruksbehandling. Personen kan då genom att få ett betydelsefullt uppdrag få en annan vardag där man har förväntningar och ett ansvar över vården av en hund.

12 Höök (2010) beskriver att det många gånger är känslan som patienter kommer ihåg i mötet med hunden och detta samband har man sett tydligast hos patienter med svår demens. De kan komma ihåg mötet med hunden men också kunna komma ihåg när nästa möte ska ske och vänta på detta med entusiasm. Höök redogör för att personer med hjärnskador eller förvärvade hjärnskador har ett känslospråk som gör att de minns känslor de upplevt och kan därigenom minnas händelser där de upplevt positiva men också negativa känslor.

3.2.5 Läshundar och pedagoghundar

Läshundar och pedagoghundar i USA och Sverige

Hundar inom vården har använts med fördel och i USA används läshundar eller så kallade Readingdogs i skolor för elevernas utveckling inom läsning. Reading Education Assistance Dogs (R.E.A.D 2013) beskriver arbetet med hunden genom att eleverna läser för en utbildad terapihund/läshund som är utbildad i att lyssna och ge feedback med ögonkontakt och lugnande inverkan genom att lägga huvud eller en tass som bekräftelse på elevens ben. Något som Höök (2010) också redogör för i sin bok om vårdhundar när hon beskriver den taktila relationen mellan hund och människa och oxytocinutsöndring som verkar lugnande. Hunden kan vara med i klassrummet och fungera som ett lugnande och lyssnande stöd för eleverna.

R.E.A.D (2013) har uppmärksammat att läsutvecklingen hos elever som är svaga läsare utvecklas framåt och ger eleven trygghet och självkänsla att läsa när hunden finns i närheten under lässituationer. Enligt svenska terapihundsinstitutet (STI, 2016) används läs- och pedagoghundar i Sverige men i mindre omfattning. Det fungerar på ungefär liknande sätt som i USA.

Olika arbetsområden med hunden i skolan

Hunden har som uppgift att lyssna och agera stöd för elever som läser högt för hunden.

Hunden är också utbildad i att kunna hämta olika verktyg och redskap som finns framtagna där man också kan öva läsförståelse utifrån boken man läst men också arbeta med bokstavs- och ordlekar. Hunden agerar då med hjälp av olika färdiga material såsom kort med frågor, tärningar eller ärtpåsar med olika uppgifter som hör till texten som hunden hämtar från en låda och som eleven sedan kan svara på utifrån texten som han/hon läst. Detta för att öva läsförståelse, avkodning men också fonetisk och morfologisk medvetenhet hos eleven. På svenska terapihundsinstitutets hemsida (STI, 2016) beskrivs att hunden också är utbildad att fungera som en samarbetspartner och blir därför många gånger en motivationshöjare på många sätt i undervisningen där annars många svårigheter kan uppstå. STI (2016) och R.E.A.D (2013) berättar på respektive hemsida hur arbetet med hundar i skolan kan gynna elevernas kunskapsutveckling. Genom att arbeta med hunden kan eleven träna för hundens skull och eleven i sig glömmer sin egen kunskapsinhämtning även om detta sker i det omedvetna då man går in för att lära hunden. Hunden används flitigt i värderingsövningar och när det gäller att utveckla den empatiska förmågan hos elever som kanske inte utvecklat dessa förmågor fullt ut. Detta främst hos elever i olika svårigheter (Höök, 2010). Minnesträning är också något som hundarna inom vård och skola används till och då främst genom att agera motspelare i memory och andra minneslekar. Hunden kan också medverka som medspelare i

13 minneskedjor där vårdtagare eller elev ska minnas ett visst förlopp och göra saker i en viss ordning (Höök, 2010).

Relationen mellan hund och människa en motivationshöjare till lärande

Höök (2010) menar här att hunden har sin lugnande effekt främst genom att kontakten mellan hund och människa blir taktil. Oxytocin som tidigare nämnts som är ett hormon som utsöndras när man mår bra och som gör individen lugn och ger en känsla av välbefinnande.

Detta hormon frigörs i den taktila kontakten mellan människa och hund. Elever som arbetar tillsammans med en hund har lättare att känna sig lugn och behålla fokus i läs- och skriv situationerna som annars kan upplevas som stressande och ångestframkallande. Silfverberg och Lerner (2014) menar vidare att hunden kan fungera som motivationshöjare när det gäller personlig utveckling och lärande. Höök (2010) beskriver hundar som ett bra stöd för att träna elevens förmågor. Hunden blir en motivationshöjare i sig men Höök beskriver också vidare hur en relation kan skapas mellan hund och elev som sedan vårdas med omsorg av eleven.

Detta för att hunden ger en meningsfullhet till arbetet som ska utföras och eleven gör det för hundens skull och vill lyckas inför hunden. Hunden dömer heller inte eleven utefter förmåga och kompetens utan finns där för eleven med samma stöd oavsett vilka svårigheter eleven har (Höök, 2010). Jungert (2015) beskriver skolarbetet utifrån de tre grundläggande behoven för lärande som nämnts tidigare och som många gånger kommer till användning just i arbetet med hundar inom vård och skola. Jungert menar också att när meningsfullhet och samhörighet skapas blir situationen trygg och eleven har lättare att lära. Núñes och León (2015) beskriver detta med att när tryggheten finns och intresset för undervisningens arbete höjs skapas en djupare koncentration och inre motivation som gynnar elevens lärande Något som också Lundberg (2010) redogör för.

En elev i koncentrationssvårigheter behöver tydliga rutiner och ett sätt att arbeta där eleven känner trygghet och struktur menar Lundberg (2010) hunden som också behöver tydliga ramar och kommandon för att fungera blir en bra kombination tillsammans med elever i svårigheter. Eleven får också en meningsfull uppgift som denna ska utföra tillsammans med hunden och detta i sin tur ger eleven ett sätt att kontrollera sina impulser på ett konstruktivt sätt. Detta arbete öppnar också upp för reflektion och kognitiv utveckling genom att eleven får tänka och reflektera över situationer tillsammans med hunden (Höök, 2010). En elev i koncentrationssvårigheter har genom sina starka impulsstyrningar och sitt svaga jag svårt att hitta fokus, något som både Kadesjö (2004) och Ogden (2003) beskrivit som en stor svårighet för dessa elever. Hunden kan i dessa fall vara en hjälp att finna fokus och eleven kan genom ett kommando i taget ge hunden instruktioner och därigenom träna både minne och att kunna hålla fokus längre stunder. Detta är något som också Höök (2010) och Silfverberg och Lerner (2014) tagit upp som ett av de främsta användningsområdena med hundar inom vård och skola.

3.3 Förankring i lagar och förordningar

För att elever i koncentrationssvårigheter idag ska känna sig delaktiga och kunna känna glädje och motivation för lärande krävs att skolan strukturerar verksamheten och undervisningen med olika hjälpmedel och verktyg. Detta för att skolvardagen ska underlättas så långt det är

14 möjligt för dessa elever i svårigheter. I läroplanen för grundskolan, Lgr11 står det att skolans uppdrag är att värna om den enskildes välbefinnande och utveckling och detta ska prägla all undervisning samt att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Skolan har också ett ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Att värna om värdegrunden inom skolan är också en viktig aspekt på elevers inlärning och ett tryggt och uppmuntrande synsätt ska idag genomsyra hela verksamheten för att alla elever ska ges förutsättningar att delta och lära sig i en trygg och berikande miljö (Skolverket, 2011).

I skollagen som är ett av skolans styrdokument som reglerar vilka rättigheter och skyldigheter alla som verkar inom skolan har. Också elever och vårdnadshavare är reglerade utifrån detta styrdokument. Utifrån skollagen upprättas riktlinjer som följs och beskriver arbetet inom skolans verksamhet. I skollagen beskrivs också riktlinjer för hur undervisningen ska anpassas för elever och deras behov.

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas (SFS nr: 2010:800 (2010)).

I Skolverket (2014) står det att:

Bestämmelserna om ledning och stimulans innebär att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att organisera verksamheten på

15 individ, grupp och skolnivå så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som

möjligt enligt utbildningens mål. (s.10)

4. Metod

Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts. I detta avsnitt behandlas mina val av metoder för denna forskningsansats. Jag har motiverat mina val utifrån de syften och frågeställningar jag haft för studien.

I första avsnittet finns valen av metoder för studien beskrivet samt viket tillvägagångssätt studien är baserad på. I andra avsnittet är undersökningsmetoden redogjord för och där finns information om hur studiens information har inhämtats och genom vilka metoder. I tredje avsnittet finns de forskningsetiska överväganden representerade som studien vilar på. I fjärde avsnittet redovisas urval av data för studien samt hur respondenter valts ut för att stärka validiteten för studien. Femte avsnittet i metoddelen beskriver genomförandet av datainsamling och omfattning av informanter för studien. Sjätte och sista delen av metoddelen handlar om genomförande av analys och vilka tillvägagångssätt som använts för att tolka och analysera den insamlade data för studien.

4.1 Motivering av metodval och tillvägagångssätt

I denna forskningsansats har den kvalitativa metoden använts och motiveras på följande sätt.

Den kvalitativa forskningsmetoden är en metod som används främst inom samhällsvetenskaplig forskning. Med kvalitativa metoder eller kvalitativ forskning som det också kallas karaktäriseras genom att det är när man vill ta reda på hur något är eller vilka egenskaper något har. Det är alltså inte en metod att räkna eller ange mängder med. Man går också mer på djupet med kvalitativa metoder (Backman, Gardelli, Gardelli & Persson, 2012).

Bryman (1997) redogör för att man genom att använda en kvalitativ studie går in och studerar den sociala verkligheten med utgångspunkt i den grupp man valt ut och därigenom kunna beskriva och göra en analys av kultur och mänskliga beteenden i den grupp där man valt att genomföra studien (s. 59). Bryman anser också att ett viktigt drag för kvalitativ forskning är att se den studerade personen eller gruppen med empati för att förstå vilken syn och vilket perspektiv denne har i sin levnadsvärld. Detta för att få en så riktig bild av den studerades meningsskapande. Magne Holme och Krohn Solvang (1997) beskriver den kvalitativa forskningen genom att forskaren har en närhet eller koppling till den källa som informationen hämtas ifrån. Den kvalitativa forskningen och framförallt intervjuer har sin utgångspunkt i fenomenologin. I fenomenologin strävar man genom den kvalitativa forskningen att hitta en så riktig beskrivning av den intervjuade personens livsvärld där nyansering och variationer beskriver olika kvalitativa aspekter och där man har de studerade fenomenen som utgångspunkt. Forskaren kan genom att ställa öppna frågor och vara observant på de svar och samtal hon får fram, kategorisera och få kvalitet i sin studie om de fenomen som är avsedda att studeras. (Kvale & Brinkmann 2014). Dock anser Svensson och Starrin (1996) att den person som ska genomföra studien bör ha skaffat sig en förförståelse för att nå dessa kvaliteter i studien och genom intervjutillfällena.

16

4.2 Undersökningsmetod

I denna studie har datainsamlingen baserats på kvalitativa intervjuer. Detta för att få ett djup på studien. Intervjuerna är utformade utifrån en semistruktur vilket innebär att frågeställningarna till intervjun är formulerade på ett öppet sätt där informanten har fått svara mer öppet och utsvävande. Detta för att få en djupare inblick i hur den intervjuade upplever den efterfrågade situationen. I denna studie har jag valt att utgå ifrån en normativ cirkel i undersökningsprocessen detta för att det var svårt att enbart utgå ifrån en kognitiv cirkel då möjligheten att genomföra en växelvis undersökning med informanterna inte var möjlig att genomföra. Jag har kritiskt granskat mina intervjufrågor (se bilaga 1 och 2) och mina intervjutillfällen för att försäkra mig om att jag inte medvetet valt att utgå ifrån mina egna värderingar och fördomar i denna studie utan utgått ifrån de forskningsfrågor jag avsett för studien. Jag har valt att arbeta med några få utvalda intervjupersoner detta för att kunna gå ner på djupet med dessa och få mer fördjupade svar än om jag hade valt en enkät. Med en enkät har jag inte möjlighet att fördjupa svaren med följdfrågor och personen som fyller i enkäten får inte möjlighet att ställa motfrågor. Jag anser det som ett glapp i datainsamlingen. I min studie har jag även tagit de forskningsetiska övervägandena i beaktande. Dessa överväganden är formulerade av Vetenskapsrådet (2002).

4.2.1 Kvalitativ Intervju

Backman, Gardelli, Gardelli och Persson (2012) anser att intervjuer är mer anpassade för kvalitativ forskning än enkäter därför valde jag att arbeta med intervjuer och då en blandning av semi- och ostrukturerade intervjuer i denna studie. Med detta menas att man har några fasta frågor men svaren får vara utvecklade. Genom ostrukturerade intervjuer kan man samtidigt ställa följfrågor men också den person som blir intervjuad får ställa motfrågor. Svensson och Starrin (1996) ger en beskrivning där de genom att använda sig av kvalitativa intervjuer kan gå in på mer öppna frågor och låter informanten sväva ut i sina svar för det är genom dessa anknytningar som de gör till ämnet som kvaliteten på studien stärks. Men man bör vara försiktig med och väldigt observant på dessa utsvävningar och verkligen kunna föra samtalet vidare efter ett sådant tillfälle menar de. Att inte låta informanten vandra iväg allt för mycket utanför ämnet kan avhjälpas med att den person som håller i intervjun bör ha förkunskaper och vara väl insatt i ämnet. Då kan denne därigenom lyfta tillbaka samtalet och verkligen få veta vad det är man vill veta. Detta anser också Kjær Jensen (1995) är viktigt och man kan genom en stoppfråga avbryta svaret och gå vidare med en ny fråga. Magne Holme och Krohn Solvang (1997) redogör för den kvalitativa intervjun som en vardaglig situation där intervjuaren styr undersökningspersonerna så lite som möjligt. De ser också intervjutillfället som ett samtal där information vaskas fram genom att undersökningspersonen ges utrymme att nyansera sina svar på ett annat sätt än genom en strukturerad intervju.

4.2.2Kognitiv- och normativ cirkel två synsätt på forskningsprocessen

Magne Holme och Krohn Solvang (1997) beskriver två olika syner på forskningsprocessen som också kommer att spela en viktig roll för hur man arbetar fram frågeställningar som är genuina och fördomsfria. Dessa syner får också en mer bidragande roll till förförståelsen av forskningsfrågorna som ska besvaras genom den aktuella forskningsansatsen. Första synen är den kognitiva cirkeln. Den beskriver hur förförståelse och förhandsteorier utvecklas genom att

17 man genom arbetets gång prövar och utökar frågeställningarna utefter man utvecklar kunskaper om ämnet som man prövar mot de undersökta enheterna i en process som görs om och om igen. Denna process är mer tillförlitlig och det är just växelverkan mellan forskare och undersökningsenheter som gör det till en tillförlitlig process. Detta för att forskaren kan analysera ett resultat av en social process som utgår ifrån den undersökta enheten. Det andra synsättet på en forskningsprocess är den normativa cirkeln. Detta synsätt präglas av de värderingar och fördomar vi själva och vår omgivning bär på. Detta kan ge forskningsprocessen dålig tillförlitlighet om man inte som forskare kritiskt granskar sina egna värderingar och fördomar när dessa möts med forskningens frågeställningar om ett fenomen som skall studeras. Detta för att undvika att man som forskare utgår ifrån material och enheter som enbart bekräftar våra fördomar och erfarenheter (s.96-98).

4.3 Forskningsetiska överväganden

Eftersom denna studie har människor och samhälle som utgångspunkt måste man ta ställning till och vara väl medveten om de olika etiska aspekterna det sätter på forskningen och studien.

Magne Holme och Krohn Solvang (1997) anser att det är många etiska överväganden som måste tas i beaktning och även om man försöker ha en värdeneutral studie så kommer forskningen aldrig bli helt värdeneutral hur mycket man än försöker. De personer som är med i studien hålls under strikt sekretess och att alla tänkbara kännetecken som kan röja någons identitet tas bort är av största tyngdpunkt i forskningsetiska överväganden. Men det finns tyvärr andra etiska överväganden som svarspersonerna i studien kanske inte alltid är medvetna om i förväg och kan komma att ställas inför under studiens gång. Detta måste man som forskande eller studerande vara mycket observant på och verkligen tänka igenom vad man utsätter svarspersoner eller informanter som det också kallas för. Forskaren kan inte i förväg veta om deltagandet sätter igång något i informanterna, vilket sedan inte kan följas upp (Magne Holme & Krohn Solvang, 1997).

Studien har också haft sin utgångspunkt i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer där man behandlar fyra olika etiska krav: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Med informationskravet menas att forskaren ska informera och redogöra för uppgifter och villkor som gäller för undersökningen till den person som ska delta i studien. Forskaren ska också informera om att studien är frivillig att delta i och att man kan avbryta sin medverkan när som helst. Deltagaren i studien har alltid rätt att avgöra på vilka villkor de deltar, hur länge de vill delta och om de vill avbryta studien (Vetenskapsrådet, 2002. s.7). I denna studie har dessa krav följts och informanterna har informerats om deltagandet som är frivilligt och kan när som helst avslutas.

Med konfidentialitetskravet menas att: ” Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). De som deltagit i denna studie har fingerade namn för att inte röja identiteter.

18 Med samtyckeskravet menas att samtycke alltid ska finnas och upprättas vid deltagande i en studie. För deltagande i studie av etisk känslig karaktär krävs samtycke av vårdnadshavare om deltagare är under 15 år. I undersökningar med aktiv insats av deltagarna skall samtycke alltid inhämtas (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Samtyckeskravet har däremot getts men eftersom det endast varit vuxna informanter så har inte samtycke behövt lämnas av vårdnadshavare.

Med nyttjandekravet menas att uppgifter som samlats in under en studie med enskilda får aldrig användas för kommersiellt bruk och får endast föras vidare inom forskning. Då måste forskaren som tar över informationen gå under samma gällande forskningsetiska krav (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Att den information de lämnat enbart kommer att användas för denna studie och kommer därigenom inte att lämnas vidare utan endast inom forskning och då med samma etiska riktlinjer som denna studie och i samtycke med dem som lämnat informationen.

4.4 Urval och insamling av data

Magne Holme och Krohn Solvang (1997) skriver om urval och hur viktigt det är att verkligen tänka igenom sitt urval av undersökningspersoner. Att utgå ifrån en mer teoretisk syn menar de att man som forskare eller studerande måste ha en förförståelse för det fenomen man ska studera. Att välja ut personer att intervjua till exempel måste vara enhetlig med det syfte forskaren har för studien. Att studera ett fenomen med en förförståelse gör att forskaren kan välja ut sina undersökningspersoner på ett mer genuint sätt och hitta variationen som faktiskt kan vara det som beskriver fenomenet på bästa sätt. Urvalet ska ha en kvalitet som kan stödja studien och det ska inte vara slumpmässigt eller tillfälligt menar de. Utgår man från en strategisk syn på urval så väljer man extrema fall så att variationen blir tydlig och inte genomsnittlig. Man ska tänka igenom vilka personer man intervjuar och vad de har för kunskaper om det studerande fenomenet. Detta kräver att man vet mycket om intervjupersonernas bakgrund i ämnet för vilket fenomen som ska studeras. Man måste också som forskare vara väl medveten om hur intervjupersonen ställer sig till intervjun och man måste vara noga med att informera om olika överväganden samt att intervjun ska vara frivillig att delta i.

Jag har valt ut mina informanter utefter det ämne jag valt att studera och tagit kontakt med dem jag tror kan tillföra min studie den information jag söker. Jag har varit i kontakt med verksamma hundförare till läshundar och pedagoghundar runt om i Sverige. Dessa har jag kommit i kontakt med genom olika artiklar och internetsidor. Sammanlagt har 5 informanter intervjuats. Tre stycken av de intervjuade har pedagogisk utbildning medan de andra två inte har det. Alla fem informanter arbetar inom skolans verksamhet som hundförare med utbildade hundar runt om i Sverige. Alla som har tillfrågats har tackat ja till att delta i studien. De personer som valts ut för intervjuer i denna studie har valts utifrån deras kunskapsområden och professioner. Genom att samla bakgrundskunskap om det ämne som hade för avsikt att studeras i studien söktes personer upp som uppfattades intressanta för detta ämnesområde.

Här nedan presenteras de fem olika informanterna. Jag har valt att dölja informanternas identitet genom att ge dem fingerade namn i undersökningen och de presenteras därför med påhittade namn i bokstavsordning.