Institutionen för samhällsvetenskap
Medborgarförslagen- en väg till en bättre demokrati eller ett
spel för galleriet?
En fallstudie av medborgarförslag i Växjö kommun
Abstract
It seems people are not participating in the political scene to the extent they used to. This is counterproductive to democracy. For this reason, several different democracy projects have been aimed to increase people’s will to participate in local matters. One of the most recently attempted project is the so called “citizen proposal” project. With this project the citizens are now able to present their point of view directly to the politicians.
The purpose of this report is to investigate how the “citizen proposal” project has affected local democracy. The study is a case study based on the “citizen proposal project” in the town of Växjö in Sweden.
The main issues of the paper are:
• What democratic importance does “citizen proposal” have?
• How does the municipally respond to the proposals from its citizens”?
This investigative report concludes that “citizen proposal” cannot be regarded as a successful project. People do not seem to be as interested in participating in the way that was previously hoped, which politicians agree with. However, the project works as an emblem for participation and is therefore retained.
1. Inledning... 4
1.1 Varför studera medborgarförslag? ... 5
1.2 Syfte och frågeställningar... 5
2. Teori ... 7
2.1 Deltagardemokrati ... 7
2.1.1 Deltagandets nackdelar ... 8
2.1.2 Deltagandets förutsättningar - Vem engagerar sig och varför?... 9
2.2 Dahls demokratikriterier ... 10
3. Tidigare forskning ... 12
4. Metod och material... 14
4.1 Metod ... 14 4.2 Material ... 14 4.2.1 Materialinsamling... 14 4.2.2 Kvalitativ textanalys... 15 4.2.3 Samtalsintervju... 15 5. Empiri... 17 5.1 Bakgrund ... 17 5.2 Medborgarförslag ... 17 5.2.1 Medborgarförslag i Växjö kommun ... 17 5.2.2 Allmänintresse/egenintresse... 18 5.2.3 Allmänintresse... 18 5.2.4 Egenintresse ... 18 5.2.5 Presentation av medborgarförslag... 18
5.3 Politikernas attityd till medborgarförslag... 22
5.3.1 Tillför medborgarförslag någonting nytt till demokratin ... 22
5.3.2 Varför ska kommunen behålla medborgarförslag... 23
5.3.3 Hur ser politiker på medborgarförslag ... 24
6. Analys... 26
6.1 Uppfyller medborgarförslag verkligen sitt ändamål, att stärka den demokratiska andan i samhället?... 26
6.2 Tas medborgarförslagen på allvar i kommunfullmäktige? ... 27
6.3 Slutsatser ... 28
6.4 Förslag på framtida forskning ... 29
Referenser... 30
1. Inledning
Sveriges kommuner har i flera år försökt hitta nya sätt att öka det politiska deltagandet och intresset bland invånarna. Bland annat har försök gjorts för att öka medborgarnas intresse för att engagera sig som förtroendevalda, i val och i politiska partier (Montin, 2007: 153). Trots dessa försök tycks det politiska deltagandet inte öka i den takt som önskas, istället har medborgarna börjat engagera sig politiskt på andra sätt än de ”traditionella”. Intresset för att engagera sig i sociala rörelser har ökat samtidigt som medlemstalet i de politiska partierna minskat (Montin, 2007:147). Detta påvisar att ”enklare” former av engagemang har blivit vanligare (Prop. 2001/02:80: 22). Det har enligt Stig Montin blivit mer brukligt att kommuner försöker få sina medborgare till direkt deltagande istället för indirekt (Montin, 2007:147).
Eftersom det traditionella deltagandet tycks dö ut krävs det nya sätt att engagera medborgarna på. Ett populärt sätt att öka deltagandet i svenska kommuner har kommit att bli medborgarförslag som har införts i 188 av Sveriges 290 kommuner (http://www.scb.se/templates/tableOrChart____246924.asp, Statistiska centralbyrån, 2008:60). Medborgarförslag ger invånarna i en kommun rätten att lämna in egna motioner till kommunfullmäktige (Montin, 2007: 157). Medborgarförslag infördes i Sverige 1 juli 2002 för att relationen mellan väljare och förtroendevalda skulle stärkas och på så sätt öka intresset för kommunal (och landstingspolitik). Alla bosatta i en kommun har möjlighet all lägga ett beslut, oavsett ålder eller om man är medborgare i Sverige. Detta har gett invånare i svenska kommuner ett nytt sätt att engagera sig på eftersom man nu inte behöver vara röstberättigad för att kunna göra sin röst hörd. (http://www.regeringen.se/sb/d/4179/a/27221 ).
hos medborgarna och en vilja att delta men inget forum där de känner sig bekväma att agera (Gynnerstedt, 2000:116, Klasson, 2000:35).
Många hävdar att en utökad deltagaranda vitaliserar demokratin, deltagandet utbildar och engagerar medborgarna (Gynnerstedt, 2000:100, Jarl, 2003:126). Men vitaliserar verkligen införandet av medborgarförslag demokratin i svenska kommuner? Kritiker hävdar dock att istället för att stärka det demokratiska styret så försvagas det av den här typen av medborgarinitiativ. Flera demokratiprojekt har prövats genom åren för att förnya demokratin, det verkar dock vara lättare sagt än gjort att hitta nya typer av forum som attraherar alla som vill delta (Montin 1998:73-74). Bara för att medborgarna deltar i den politiska sfären betyder det inte att de verkligen får vara med och påverka. För att medborgarna ska kunna delta behöver de just göra det, delta. För att detta ska vara möjligt krävs det att de har kännedom om hur det politiska systemet fungerar. Förutsättningen för att kunna delta effektivt redan från början är att medborgaren redan då har kunskap om det politiska systemet (Jarl, 2003:136-137).
1.1 Varför studera medborgarförslag?
Relationen mellan demokrati och medborgarförslag är inomvetenskapligt intressant eftersom tidigare studier visat att det demokratiska tillskottet inte är imponerande. Trots detta finns det ett intresse i svenska kommuner att behålla medborgarförslagen. Den här uppsatsen kommer att ha vetenskapligt intresse eftersom medborgarförslag fortsätter att figurera i svenska kommuner trots att forskning har kommit fram till att det demokratiska tillskottet inte går att påvisa. Detta ämne är också intressant för samhället i stort eftersom det tycks vara ett nytt sätt att föra fram åsikter till makthavarna i kommunen. Det borde då ligga i allmänhetens intresse att veta om det är ett effektivt sätt att föra fram sina åsikter på eller inte.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av medborgarförslag har påverkat demokratin i Växjö kommun.
Uppfyller medborgarförslag verkligen sitt ändamål, att stärka den demokratiska andan i samhället?
2. Teori
I följande kapitel kommer deltagardemokrati och dess för och nackdelar att presenteras åtföljt av Dahls demokratikriterier. Teorierna ska tillsammans med den empiri som presenteras i kap 5 användas för att beskriva hur införandet av medborgarförslag har påverkat Växjö kommun. Teorin om deltagardemokrati används i den här uppsatsen eftersom medborgarförslag har sin grund i den deltagardemokratiska skolan. Dahls demokratikriterier förväntas vara användbara i uppsatsen eftersom de handlar om deltagande och demokrati .
2.1 Deltagardemokrati
Medborgarna anses inom deltagardemokratin vara kapabla att forma sin egen politik eftersom det är de som besluten berör, de behöver alltså inga representanter som ”tänker åt dem” (Dahl, 2007:154–155,Amnå, 2003: 108, Gynnerstedt, 2000:102). Deltagandet behöver inte ske kollektivt, Erik Amnå hänvisar här till att invånarna kan se sig själva som jourhavande medborgare. Huvudsaken är att individen ska delta (Amnå, 2003:119). När medborgarna agerar genom direkt deltagande blir politiken ett ämne som berör många och medborgaren lär sig då att inte bara tillgodose sina egna behov utan också andras. Det är lättare att engagera sig när ”alla andra” gör det och medborgarnas förståelse och förtroende för det politiska arbetet ska då komma att stärkas (Klasson, 200:41, Jarl, 2003:125). Med direkt deltagande menas initiativ som medborgarförslag, medborgardialog och medborgarpaneler. Det är medborgaren som själv försöker få till en förändring. Indirekt deltagande anses vara det som traditionellt sett ses som politiskt deltagande så som att rösta och vara medlem i ett politiskt parti, medborgaren försöker här påverka genom de kanaler som finns i den representativa demokratin (Montin, 2007:147,154-155, Gynnerstedt, 2000:102). Deltagande kommer i hela uppsatsen definieras som alla typer av politiskt deltagande, direkt såväl som indirekt deltagande (Teorell, 2003:325).
ska behandlas av fler instanser. Det är också effektivt på så sätt att medborgarna endast behöver delta en gång, när beslutet tas. Följaktligen behöver medborgarna inte engagera sig för att stoppa ett beslut, efter att det är taget (Amnå, 2003:119-120). Medborgaren utbildas samtidigt i hur systemet fungerar och chanserna för att samma medborgare ska engagera sig igen är stor eftersom människor tenderar att delta mer när de förstått systemet de deltar i. Inte nog med att medborgarna deltar de får också belöning för sitt engagemang i form av ökat politiskt självförtroende och de utvecklar även sin demokratiska sida (Jarl, 2003: 128).
2.1.1 Deltagandets nackdelar
Nackdelen med deltagardemokrati är att inom denna gren av demokratin utelämnas medborgarnas kompetens för att styra. Jämlikhetstanken kan anses gå för långt när den antar att alla medborgare har den sakkunskap som krävs för att kunna fatta beslut som gagnar samhället ( Amnå, 2003:116). Medborgarna är dock kompetenta nog att utse representanter som för deras talan (Amnå, 2003:117). Deltagardemokratin undviker aktivt att ifrågasätta medborgarnas kompetens och de svårigheter som kan uppstå när medborgarens kunskap brister. Detta är ett problem som borde uppmärksammas eftersom det blir svårt att hävda att medborgaren får en ”bra” upplevelse när han/hon deltar om medborgaren inte förstår systemet. En viktig del i deltagardemokratin är att medborgaren ska känna sig nöjd med sin prestation för att vilja delta igen. Men vad händer egentligen om medborgare möter sin överman? Här brister deltagardemokratin, i kontakt med politiker och tjänstemän kan man anta att medborgarens kunskap inte är på samma nivå. Det ligger då på de berörda politikerna eller tjänstemännen att bistå med sin kunskap samt hjälpa till att stärka medborgarens politiska självförtroende något som är svårt att anta att alla gör (Jarl, 2003:137-138).
2.1.2 Deltagandets förutsättningar - Vem engagerar sig och varför?
De som engagerar sig politiskt tenderar att ha tid, utbildning och färdighet enligt Hanna Bäck, Jan Teorell och Anders Westholm. Dessa resurser underlättar deltagandet för medborgarna, det blir lättare för dem att sätta sig in i olika ämnen och att forma sig en åsikt ( Bäck, Teorell & Westholm, 2006:55). De resurser som ovan nämns brukar benämnas fysiskt kapital, humankapital och socialt kapital. Inkomst, materiella tillgångar, ekonomisk situation och tid räknas till det fysiska kapitalet. Till humankapital hör hur en persons förutsättningar ser ut för att kunna delta, till exempel utbildning och kunskap. Socialt kapital består av den sociala struktur en person omger sig av så som socialt nätverk (Teorell, 2003:334). Forskare är dock inte överens om att alla dessa resurser är nödvändiga. Det finns studier som har visat att till exempel tid inte är en avgörande faktor. Människor som har lite tid och mycket att göra har en viss tendens att engagera sig i större utsträckning än människor som har mycket tid (Jangsten & Hermansson, 2006:113).
Utbildning har en stor påverkan på människors vilja att delta, detta har framkommit efter en jämförelse som gjorts mellan män och kvinnor. Kvinnor deltog tidigare i mer direkt deltagande som namninsamling och manifestationer och män deltog indirekt som medlemmar i politiska partier. Idag har klyftan mellan män och kvinnor börjat jämnas ut i takt med att kvinnor utbildar sig i samma grad som män (Jangsten & Hermansson, 2006:93).
Bäck, Teorell och Westerholm menar vidare att medborgare tenderar att engagera sig om det finns något att tjäna på det. Detta sammanhang tydliggör de i följande kalkyl:
R = P x B-C
(Bäck, Teorell & Westholm 2006:52)
Det finns en större chans att medborgarna deltar om det rör sig om en fråga på lokal nivå, frågor vars beslut berör medborgaren dagligen. Frågor på nationell- och EU-nivå anses vara för långt ifrån medborgaren för att han/hon ska vilja delta (Gynnerstedt, 2000:107).
2.2 Dahls demokratikriterier
Robert A. Dahl talar liksom deltagardemokratiförespråkarna om vikten av deltagande från medborgarnas sida. Men Dahl anser emellertid att det finns andra beroende faktorer för en fungerande demokrati, de kriterier som räknas upp nedan är enligt Dahl nödvändiga för att en demokrati ska fungera. Dahl hävdar också att den demokrati som önskas uppnå med hjälp av följande kriterier kan ses som en idealdemokrati eftersom inga demokratier tros kunna leva upp till dem (Dahl, 2007:169-71,203). Kriterierna bör istället ses som en riktlinje för vad som ska räknas som demokrati (Dahl, 2007:205-206).
Dahls demokratiteorier: 1. Effektivt deltagande 2. Lika rösträtt
3. Upplyst förståelse
4. Kontroll över dagordningen
5. Allomfattande medborgarskap (Dahl, 2007:171–77, 203)
Effektivt deltagande är viktigt för att alla aspekter i en fråga ska komma fram. För att ett
beslut ska gynna det gemensammas krävs det att så många åsikter som möjligt förs fram. Ett demokratiskt beslut behöver variation (Dahl, 2007:170).
Lika rösträtt innebär att alla röstberättigade medborgares(demos) röster ska räknas lika.
Demokratiska beslut kräver jämlikhet. Lika rösträtt hjälper också till att stärka den personliga autonomin som Dahl hävdar är av största vikt i det demokratiska samhället (Dahl, 2007:171– 73) .
Upplyst förståelse kan enligt Dahl vara svårt att uppfylla och definiera. Vad är en upplyst
medborgare är tycks vara svårt. För att öka medborgarnas(demos) förståelse för samhället krävs det utbildning. Dahl menar på att medborgarna tar de beslut som de vill istället för de beslut som är bäst. För att lära sig att skilja på vad medborgarna vill ha och vad som är bäst är utbildning och offentliga diskussioner det mest effektiva. En medborgare måste sammanfattningsvis vara ”upplyst” för att kunna fatta beslut som är samhällsnyttiga (Dahl, 2003:173–75).
Kontroll över dagordningen krävs för att enskilda grupper inte ska kunna styra ostört. I en
demokrati ska det var folket som styr och det bör då alltså ses som en självklarhet att det är medborgarna som sätter dagordningen (Dahl, 2007:175–77).
Allomfattande medborgarskap syftar till att alla vuxna medborgare ska ingå i demos.
3. Tidigare forskning
Tidigare forskning rörande demokratiexperiment i svenska kommuner har visat att experimenten inte har gått i den riktning som kommunerna har hoppats på. Trots detta väljer många kommuner att fortsätta försöka hitta nya sätt att sprida deltagande på genom olika typer av medborgarinitiativ, vilket i den vetenskapliga världen anses som obegripligt. En anledning till varför kommunerna fortsätter med den här typen av demokratiprojekt kan enligt Stig Montin vara att de som styr i kommunen ser ett värde i den här typen av initiativ som inte syns i de undersökningar som har gjorts eller att de små framsteg som eventuellt görs anses av de styrande politikerna vara värdefulla. Med andra ord så kanske medborgarförslag har ett demokratiskt värde men som inte har kommit fram i några vetenskapliga studier (Montin, 2007: 172) .
En teori om varför deltagandet är lågt är att det krävs förtroende mellan medborgarna, de folkvalda och de politiska institutionerna för att kunna vitalisera demokratin. Så länge det inte finns något förtroende mellan samtliga aktörer i en demokrati är det svårt att få igång ett utbrett deltagande. Medborgarinitiativ har då svårt att få en fast grund att växa på (Montin, 1998:81-82). Detta är något som Robert Putnam har påpekat i sin bok Making Democracy work som är en studie i om hur man just får en fungerande demokrati. Putnam är den person som har gjort sig känd för att introducera diskussionen om det sociala kapitalets del i en väl fungerande demokrati. Putnams undersökning i Italien visade att det civila samhället bär en stor roll för att de demokratiska institutionerna ska fungera och för att viljan att delta ska uppstå (Putnam, 1994:181). Människor ser helt enkelt ingen anledning att engagera sig när de inte ser frukten av sitt deltagande. När det politiska arbetet sker horisontellt blir det mer tillgängligt och det blir då enklare för medborgarna att förstå och se vad som händer i samhället.
det politiska forumet har utvidgas och inkluderar nu medborgarorganisationer som tidigare inte har haft någon makt, folkstyret har ur den aspekten ökat (Montin, 1998: 78-79).
Forskning om deltagande har haft en stor roll när det kommer till att utveckla demokratiprojekt som ska förnya demokratin. Initiativet medborgarförslag är bevis på detta, medborgarförslag är en produkt av tidigare misslyckade försök att införa fler folkomröstningar i kommunerna (Montin, 1998:33-34). Deltagandets problem tycks vara att vilken typ av initiativ det än gäller så är det samma typ av människor som engagerar sig, de som redan har ett stort samhällsintresse. Variationen ökar alltså inte när det införs nya medborgarinitiativ om man ska tro på Jangsten och Hermansson, det är fortfarande samma människor som deltar (Jangsten & Hermansson, 2006:113 ).
4. Metod och material
4.1 Metod
I denna uppsats är det fallet (medborgarförslag i Växjö kommun) som är i centrum. En enfallsstudie kommer att göras och användas som utgångspunkt för analysen. Teorierna ska fungera som förklaringsfaktorer till fallet och dess utfall. Fallstudien kommer att göras med Växjö kommun som analysenhet. Växjö kommun torde vara ett representativt val eftersom Växjö är en medelstor kommun i Sverige och resultatet av undersökningen borde kunna vara applicerbart på andra svenska kommuner. Om undersökningen hade gjorts i en större kommun, till exempel Malmö, hade det varit svårare att kunna applicera resultatet på andra kommuner eftersom Sverige till stor del består av mindre kommuner. Växjö kommun tillhör också de kommuner som har använt sig av medborgarförslag sedan initiativet möjliggjordes 2002. Den beroende variabeln kommer att vara medborgarförslag och dess eventuella effekt på den kommunala demokratin. Deltagande och förståelsen för deltagandet kommer att vara de oberoende variablerna (Bennet & George, 2005:74-88, Esaiasson m.fl., 2007:101-103,121 ).
4.2 Material
Material till uppsatsen består av litteratur som berör medborgarinitiativ, upplyst förståelse och politiskt deltagande. Statliga utredningar och avhandlingar har också använts. Till grund för uppsatsens analysdel men också för uppsatsen som helhet ligger de medborgarförslag som har lämnats in till Växjö kommun under 2008 och de intervjuer som gjorts med gruppledarna från de partier som sitter i kommunfullmäktige i Växjö.
4.2.1 Materialinsamling
4.2.2 Kvalitativ textanalys
Syftet med att använda kvalitativ textanalys är att förslagen kan klassificeras och på så sätt bli mer mätbara för den slutgiltiga analysen. Avsikten är att se vilken typ av förslag det är som lämnas in till kommunen. Metoden är beskrivande och passar då frågeställningarna som också är av beskrivande karaktär (Esaiasson m.fl., 2007:238). Fördelen med att använda sig av en kvalitativ textanalys är att medborgarförslagens innehåll klargörs (Esaiasson m.fl., 2007:237-238). För att kunna ta reda på hur medborgarförslag har påverkat demokratin i Växjö kommun är en kvalitativ metod att föredra framför en kvantitativ, nackdelarna med en kvantitativ innehållsanalys är bland annat att allt inte går att räkna eller så finns det inte något värde i att räkna förekomsten av ett fenomen. Allt i en innehållsanalys ska kunna kodas, det kan därför vara svårt att får fram allt i en text. Tolkningen i den här uppsatsen skulle bli svår vid användandet av en innehållsanalys eftersom det inte är förekomsten av ord som ska räknas här (Bergström & Boreús, 2005:77-83).
I den här uppsatsen kommer texterna att mätas för att se i vilka två kategorier de passar in, egenintresse eller allmänintresse. Medborgarförslagen kommer först att delas in i två huvudkategorier: egenintresse eller allmänintresse. Därefter delas de in i en av 5 underkategorier; trafik, omsorg, skola miljö och fritid. Trafik rör allt som har med trafik att göra så som cykling, vägar, hastigeter osv. Omsorg rör barnomsorg, äldrevård osv. Skola rör skola och utbildningsfrågor. De förslag som har med utsläpp, sophämtning osv. hamnar under rubriken miljö. Fritid är den bredaste kategorin och innehåller medborgarförslag som handlar om föreningsliv, kultur och allmänna fritidsintressen så som till exempel fiskning.
4.2.3 Samtalsintervju
kommande dagordningen. Gruppledarnas har följaktligen kunskap om många områden inom den politiska verksamheten.
Fördelen med samtalsintervjuer är att det finns en stor chans att få fram information som annars skulle ha gått förlorad om till exempel en enkätundersökning skulle göras. Med hjälp av samtalsintervjuer kan intervjupersonerna på ett utförligt sätt svara på de frågor som ställs (Esaiasson m.fl., 2007: 283-285). Den intervjuguide som har använts ska ses som bas för intervjuerna eftersom de skedde i samtalsform kom det upp nya frågor under loppets gång. Intervjuerna är så kallade informantintervjuer eftersom det är just dessa politiker som ska intervjuas just för deras specifika åsikter (Esaiasson m.fl. 2007: 296). Problemet med ”intervjueffekt” kvarstår dock, det finns alltid en risk att de svar som har givits kan ha påverkats av bland annat den miljö som intervjun har utförts i (Esaiasson m.fl., 2007:301) . 6 av 7 intervjuer gjordes på kommunhuset i Växjö. Intervjun med folkpartiets gruppledare skulle också ha gjorts på kommunhuset men på grund av intervjupersonens arbetssituation blev intervjun istället flyttad till dennes arbetsplats. Alla intervjuer gjordes på platser som intervjupersonerna var väl bekanta med och hade valt själva. På grund av teknikstrul var det en intervju (Roland Gustbée (m)) som inte blev inspelad, de andra intervjuerna dokumenterades med hjälp av både ljudinspelningar och anteckningar.
5. Empiri
Det här kapitlet inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till införandet av medborgarförslag följt av vad som krävs för att ett förslag ska räknas som medborgarförslag samt hur medborgarförslagen har kategoriserats. Sedan redovisas de medborgarförslag som har granskats och samtalsintervjuerna som har gjorts med de kommunpolitiska gruppledarna i Växjö kommun.
5.1 Bakgrund
Deltagardemokratin förespråkar ett allmänt och aktivt deltagande, alla typer av deltagande är således välkomna. Ju fler desto bättre eftersom människor tenderar att engagera sig när grannen gör det enligt deltagardemokratins förespråkare (Amnå, 2003:108, Jarl, 2003:129, Gynnerstedt, 2000:102). Det är vanligt att man använder deltagardemokrati i ”kristider”. Viljan att delta utanför den representativa demokratin tenderar att öka vid problem till exempel när folket förlorar tron till de politiska institutionerna eller när avståndet mellan medborgare och folkvalda ökar (Jarl, 2003:127).
5.2 Medborgarförslag
5.2.1 Medborgarförslag i Växjö kommun
När ett medborgarförslag kommer in till Växjö kommun kontrolleras det först att förslagsställaren har skrivit under förslaget och att personen är skriven i Växjö kommun. Efter det registreras medborgarförslaget och behandlas på en beredning där beslut fattas om remittering. Därefter kontaktas förslagsställaren och informeras om hur ärendet remitteras och vem som handlägger ärendet. Efter att ärendet har beretts lämnas det till fullmäktige via arbetsutskott och kommunstyrelsen. Förslagsställaren kontaktas då igen för att informeras om att förslaget ska tas upp i fullmäktige och att personen i fråga har yttranderätt under fullmäktige. Slutligen tas ett beslut om förslaget i kommunfullmäktige och förslagsställaren blir då informerad om utfallet.
5.2.2 Allmänintresse/egenintresse 5.2.3 Allmänintresse
De medborgarförslag som hamnar under denna kategori är förslag som ser till samhället som stort, en stor grupp människor ska kunna dra nytta av förslaget. Förslaget kan beröra en geografiskt sätt liten del av kommunen men om det är en plats där en stor del av kommuninvånarna kan vistas är det ett allmännyttigt förslag och hamnar således under denna kategori.
5.2.4 Egenintresse
Kategorin egenintresse är till för förslag som endast berör förslagsställaren eller dennes närmsta krets. Det kan röra sig om att förslaget endast berör mitt barns skola eller just min väg som gör att medborgarförslaget hamnar under denna kategori. Förslag som berör idrottsföreningar och andra fritidsklubbar kommer också att klassas som av egenintresse eftersom det endast är en liten del av kommuninvånarna som berörs.
5.2.5 Presentation av medborgarförslag
Trafik
Trafikförslag är medborgarförslag som helt enkelt berör trafik på ett eller annat sätt.
3 av 4 trafikförslag placerades i kategorin egenintresse eftersom förslaget endast berört en liten del av kommunens befolkning. Förslagen handlar om cykelåkning, bullerstörningar, busstrafik och säkerhet.
Allmänintresse
Endast 1 förslag bland trafikförslagen klassas som allmänintresse. Detta förslag berör cykelförbud. Förslagsställaren vill att all cykelåkning på gågatan i Växjö ska förbjudas på dagtid under lördagar för att tillgängligheten i de centrala delarna ska öka och för att det ska bli säkrare för samtliga invånare.
Egenintresse
1 av förslagen(2008:604 512) i denna kategori klassas även som en skolmotion eftersom den handlar om hur elever effektivt ska kunna ta sig till skolan. Förslaget är lagt av ordförande för Östergårdsskolans föräldraförening. Förslagsställaren vill i medborgarförslaget att Växjös tekniska nämnd ska se över trafiksituationen runt den berörda skolan i hopp om att det ska bli en säker miljö för barnen att vistas i samt att det ska bli effektivare att köra i området. Medborgarförslaget om busstrafik handlar om att det är osäkert för boende i bostadsområdet Hovshaga i Växjö då bussarna kör på vägar inne i bostadsområdet. Förslagsställarna vill att busslinjer ska dras om och att gatan där de bor ska förses med farthinder. Medborgarförslaget som tar upp bullerstörningar handlar om att boende längs väg 23 utanför Växjö störs på dagar men framförallt nätter av det höga ljudet från vägen. De boende (förslagsställarna) vill att man sätter upp bullerstaket eller ser över andra möjligheter för att dämpa ljudet. Enligt förslagsställarna har de medhåll från flera hushåll längs vägen.
Omsorg
Medborgarförslag räknas till denna kategori när det rör frågor som vård, äldreomsorg och barnomsorg.
I detta fack finns det 1 medborgarförslag och detta faller under kategorin egenintresse.
till varför förslaget klassas som omsorg istället för trafik är för att det handlar om en människans möjlighet till ett så pass ”normalt” liv som möjligt. Den handikappade personen i fråga ska kunna ta sig till och från olika behandlingar.
Skola
Ett förslag faller under denna kategori när det på något sätt handlar om skola eller utbildning. Under denna kategori finns det 1 medborgarförslag som också hör till kategorin trafik. Förslagsställaren vill att det ska vara säkert för elever på skolan att ta sig till och från skolan. Eftersom förslaget endast berör en liten del av kommuninvånarna klassas det som av egenintresse.
Miljö
Medborgarförslag som tar upp natur, vattenrening och olika typer av miljöfrågor hamnar under kategorin miljö.
5 medborgarförslag hör till denna kategori. Förslagen handlar om förbud mot nyårssmällare, bevara Sjöudden, flaskvatten, en miljöpark och se över behovet av trafiksignaler.
Allmänintresse
Fritid
Medborgarförslag som berör någon typ av föreningsliv och kultur hamnar under denna kategori. Till föreningsliv och kultur hör allt ifrån idrottsföreningar till olika intresseklubbar och turistfrågor.
Det finns 6 medborgarförslag i denna kategori, hälften av dessa förslag hör till egenintresse och resten hör till allmänintresse. Förslagen handlar om skydd till ute-isrink, lekplats i Öjaby, båtplatser i Helgasjön, turistattraktion, utsmyckning av Växjö stad och om Luciahelgen.
Allmänintresse
Det första medborgarförslaget i denna kategori handlar om att Växjö kommun borde ta till vara på sin kultur. Förslagsställaren menar på att kommunen ska bygga en besöksanläggning i anslutning till stationen i Växjö. Placeringen ska markera de museer som ligger i närheten av stationen och göra Växjö till en attraktiv stad för turister. Förslagsställaren har i samtal med bland annat turistrådet i Växjö kommit fram till att detta är något som saknas i Växjö. Förslagsställaren har även bifogat en utförlig ide på hur denna turistanläggning ska utformas. Nästa medborgarförslag har liksom föregående en förslagsställare men flera företag och organisationers stöd. I detta medborgarförslag föreslår förslagsställaren att Växjös centrala gator ska prydas med citat från diktare. Förslagsställaren bifogar en lista med kända diktare och poeter som kommunen kan hämta citat ifrån. Växjös gator pryds redan av citat men idag går det att plocka bort bokstäverna vilket har lett till skadegörelse. Förslagsställaren vill utveckla denna idé samt att kommunen ska använda sig av en annan teknik för att sätta fast bokstäverna. Medborgarförslaget om en Lucia i Växjö är lagt av en annan förslagsställare. Han föreslår att Växjö skulle ha en egen Lucia och det torde ses som ett positivt förslag.
Egenintresse
med namn från boende i området som stödjer iden. Det tredje och sista medborgarförslaget i denna kategori är ett förslag rörande båtplatser i Helgasjön. Helgasjöns segelsällskap ordförande och sekreterare står som förslagsställare. De föreslår att båtplatserna i sjön ska utökas och att det ligger i kommunens intresse att så görs eftersom förslagsställarna anser att det finns många Växjöbor som har ett intresse för båtar och båtlivet.
Av 16 medborgarförslag var det 7 stycken som har en förening eller dylikt bakom sig.
5.3 Politikernas attityd till medborgarförslag
5.3.1 Tillför medborgarförslag någonting nytt till demokratin
Majoriteten av de tillfrågade politikerna tycker att medborgarförslag tillför någonting nytt till den kommunala verksamheten. Moderaternas representant Roland Gustbée säger att de medborgarförslag som lämnas in oftast tar upp vad han kallar för ”små” ämnen. ”Detta är ämnen som politiker kanske inte alltid tänker på men som är fullt genomförbara”. Denna åsikt delas av flera politiker som tycker att medborgarförslag tillför någonting nytt. De ser en tendens att politiker oftast ser helheten och att de motioner och förslag som läggs ska vara till allmänhetens bästa. Medborgarförslag däremot handlar ofta om ”små” saker så som offentliga askkoppar och dylikt. Efter en stunds djupare diskussion kommer det dock fram att en stor del av förslagen inte tillför något nytt när det kommer till själva ämnena, många gånger är det ämnen som redan påpekas och projekt som redan finns i kommunen. Men enligt de kommunpolitiska gruppledarna är inte det någon nackdel. Örjan Mossberg (v) anser liksom Daniel Hagberg (mp) och Rene Jaramillo (kd) att förslagen kommer med nya infallsvinklar som inte alltid kommer upp i politiska motioner. De rör frågor på ett mer detaljerat plan än vad politiska motioner gör. På så sätt fyller medborgarförslag sitt demokratiska syfte, något nytt tillkommer.
vara ”vanliga” medborgare men som egentligen ha en annan agenda. De kan till exempel företräda en förening eller en politisk intresseorganisation. Medborgarförslag är visserligen ett bra sätt för medborgarna att föra fram sina åsikter men det finns ett klart problem med att det är för få som lämnar medborgarförslag.
Politikerna söker också efter andra sätt att få kommunens invånare att delta politiskt än just medborgarförslag. Medborgardialog, ’kommunstyrelsendirekt’ och allmänhetens frågestund är tre alternativ som tas upp av politikerna som bra komplement till medborgarförslag (Gustbée (m), Johansson (c), Mossberg (v), Klasson (fp), Skoglund (s), Jaramillo (kd) och Hagberg (mp)). Medborgardialog hålls varje måndag och där träffas representanter från majoriteten för att samtala med invånare som har klagomål eller frågor de vill ta upp med politikerna (http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=30261) . Medborgardialog är egentligen bättre än medborgarförslag menar Torgny Klasson eftersom det sker ett större utbyte mellan parterna. Han är inte ensam om att tycka att medborgardialog har sina fördelar. Malin Johansson (c) kan ibland uppleva att människor bara vill prata och att medborgardialog då är ett bra sätt för medborgare och politiker att mötas på. Kommunstyrelsendirekt hålls 4 gånger om året och det går att beskriva som kommunstyrelsen på turné. De åker runt och besöker olika platser i kommunen för att träffa invånarna. under direktmötena tas det upp frågor som rör det berörda området (http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=30261) Dessa direktmöten brukar vara populära med stor uppslutning. Här ges invånarna en möjlighet att föra en dialog med politikerna. Frågor som tas upp vid dessa möten rör främst fysisk planering så som trafik (Mossberg (v)). Mossberg (v) påpekar att många gånger så är det viktigaste för medborgarna att bli lyssnade på, att de känner och faktiskt ser att deras åsikter har en betydelse. Andra sätt att göra sin röst hörd är insändare, kontakta en politiker och demonstrera (Mossberg (v)). Allmänhetens frågestund är en återkommande punkt i kommunfullmäktige där medborgarna får ställa frågor. Det är ett utmärkt sätt för medborgare att ställa frågor direkt till berörd politiker. Det finns i princip alltid minst en person från varje nämnd att tillfråga så det finns goda möjligheter för medborgarna att få svar på sina frågor under fullmäktige (Gustbée (m)).
5.3.2 Varför ska kommunen behålla medborgarförslag
och politiker”. Visst är det dåligt deltagande när det gäller medborgarförslag men dåligt deltagande är något som genomsyrar samhället säger han. Det är svårt att ändra på det enbart från politiskt håll. Medborgarförslag ska finnas kvar eftersom det ger goda signaler till människor att det är möjligt att delta. Den viktiga frågan är hur vi ska få fler att delta? Vad vill egentligen de som inte deltar ha? Det är svårt att skapa något uppifrån Hagberg (mp) tycker att det är upp till dem som inte tycker det finns något forum att delta i ska komma med förslag. Det är viktigt att det finns en förståelse för hur man deltar (Hagberg (mp)). Rene Jaramillo (kd) tycker att medborgarförslag ska finnas kvar eftersom det ger en mångfald i politiken som annars skulle utebli. Jaramillo ser den här typen initiativ som ett komplement, han är glad för nya idéer och för människors engagemang. Det beklagliga är att det ibland kan det finnas politiker som har en arrogant attityd. Centerpartisten Malin Johansson håller med om att mångfalden ökar; medborgarförslag kommer med nya idéer och skiljer sig på så sätt från politiska motioner (Johansson (c)). Birgitta Skoglund håller med de övriga om att medborgarförslag har en plats i kommunerna, ”det är trots allt ett sätt för medborgarna att påverka”. De som visat sitt intresse är dock människor som redan har ett starkt politiskt intresse och det är ett problem (Skoglund (s)). Örjan Mossberg (v) delar Skoglunds åsikt till en viss del. Han tycker att medborgarförslag för medborgarna närmare politiken och därför är ett viktigt demokratiskt element (Mossberg (v)). Folkpartiets gruppledare Torgny Klasson säger att trots att medborgarförslag inte har fått den genomslagskraft man skulle kunna ha hoppats på så vore politiskt mord att ta bort medborgarförslag, det är en symbol för allmänt deltagande. Det vore dock värt att utveckla medborgardialoger mer (Klasson (fp)). När medborgarförslag först infördes var Roland Gustbée skeptiskt inställd eftersom han trodde att det skulle leda till kaos vilket Gustbée tyckte att det också gjorde till en början. Nu när det har funnits i flera år går det att konstatera att många bra förslag har lämnats in från allmänheten. ”Många medborgarförslag är konstruktiva och fullt genomförbara därför borde medborgarförslag finnas kvar” (Gustbée (m)).
5.3.3 Hur ser politiker på medborgarförslag
behandlats har givits ett svar (http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=28801) . Miljöpartiets
6. Analys
I det här kapitlet besvaras frågeställningarna med hjälp av teori och empiri. För att kunna beskriva vad medborgarförslag har haft för inverkan på Växjö kommun kommer de empiriska undersökningarna att var i centrum och teorin är således till för att förklara de empiriska resultaten.
6.1 Uppfyller medborgarförslag verkligen sitt ändamål, att stärka
den demokratiska andan i samhället?
För att medborgarförslag ska kunna ha ett demokratiskt värde i dess sanna mening krävs det att medborgarna förstår vad det är de deltar i. Erik Amnå och Robert Dahl tar upp vikten av att medborgarna måste kunna förstå det system som finns och på så sätt veta vilka möjligheter det finns att påverka. Amnå nämner bland annat att strävan efter jämlikhet inom den politiska sfären kan gå för långt när alla medborgare anses ha den kompetens som krävs för att kunna påverka, detta kan man se fragment av när medborgarförslag studeras. Av de medborgarförslag som har lämnats in under 2008 är det hela 7 förslag som har skrivits av föreningar eller sammanslutningar, detta tyder på att förslagsställarna inte har varit medvetna om de regler som gäller.
Medborgarförslagen har visserligen en stor variation när det kommer till ämne och trots att en majoritet av medborgarförslagen är av allmänintresse finns det alltid ett egenintresse i bakgrund. Förslagen skrivs trots allt av förslagsställare som uppenbarligen har ett intresse eller av någon annan anledning vill föra fram sin åsikt/ide. Kalkylen R = P x B-C tycks med andra ord stämma, människor tenderar att delta när de har något att tjäna på det.
medborgarförslag har ett demokratiskt värde när de som ska använda sig av denna möjlighet inte har den förståelse för samhället som behövs. Dahls teori om upplyst förståelse passar in här. Det är svårt att avgöra om alla har kompetens nog att kunna delta frågan blir då hur man ska kunna upplysa medborgarna. De tillfrågade politikerna håller med Dahl om att offentliga diskussioner är ett bra sätt för att medborgarnas kunskap om samhället ska växa.
Om man fortsätter att se medborgarförslag med Dahls ögon har denna form av deltagande många fördelar. Alla i kommunen får vara med och delta (lika rösträtt, allomfattande medborgarskap), eftersom alla kan delta finns det möjlighet till effektivt deltagande, genom att delta växer möjligheterna att förstå det system som finns vilket torde leda till upplyst förståelse och medborgarna kan då genom medborgarförslag få kontroll över dagordningen. Första gången en person använder sig av medborgarförslag kanske inte alla demokratikriterier uppfylls men om deltagandet fortsätter så kan medborgarförslag ses som ett värdefullt demokratiskt tillskott. Medborgarförslag tenderar då att utbilda medborgare i en demokratisk anda och har på så sätt ett demokratiskt värde. De tar då ett steg närmare upplyst förståelse. Medborgarförslag som initiativ kan ses som lyckat eftersom det till stor del stämmer in på Dahls demokratikriterier. Detta borde ses som ett gott betyg eftersom kriterierna enlig Dahl endast bör fungerar som riktlinjer på grund av att de är näst intill omöjliga att uppfylla till punkt och pricka.
6.2 Tas medborgarförslagen på allvar i kommunfullmäktige?
överens med teorin om lågt deltagande som Jangsten och Hermansson skriver som. Det blir ingen större legitimitet än det var tidigare. Visserligen tillkommer det nya infallsvinklar men det är sällan gruppledarna känner att just nya idéer växer fram. Detta borde inte ses som någon större överraskning eftersom Jangsten, Hermansson och Teorell visat i sina studier om deltagande att det en viss typ av människor tenderar att engagera sig. Medborgarförslag kan på så sätt ses som ett naivt försök att vitalisera demokratin på.
Daniel Hagberg, miljöparitets gruppledare, kan anses ha en poäng när han påpekar att det inte bara är politikerna som har en roll i medborgarförslagens utveckling, media har också ett ansvar. Hagberg (mp) menar liksom Maria Jarl att det är viktigt att visa att det politiska deltagandet ger resultat, i det här fallet innebär det att personen som har lämnat ett medborgarförslag ska få en positiv upplevelse. Om upplevelsen uppfattas som negativ är risken för att personen inte ska delta igen stor. Hagberg (mp) menar att med medias hjälp kan människor få en mer positiv bild av det politiska arbetet. Det är alltså inte bara den person som har lämnat in medborgarförslaget som skulle gynnas, människor som läser om hur ”den vanlige” medborgaren kan vara med och påverka i den politiska sfären får också en positiv upplevelse.
6.3 Slutsatser
politikerna är rädda för att framstå som ”ickedemokratiska”. Hur ska man då göra för att öka deltagandet? Miljöpartiets gruppledare uttrycker en tanke om att det är de som inte deltar i samhället som måste komma med idéer för hur de ska kunna delta.
Med hjälp av de empiriska resultaten i den här uppsatsen går det också att konstatera att Putnam har en poäng när han talar om socialt kapitalt och att politik är som bäst när den utövas horisontellt. De studier som tidigare har gjorts om demokratiexperiment tycks också stämma in på den här uppsatsen. Montin liksom Putnam har i sina studier kommit fram till att det är svårt att få politiskt deltagande att växa när det inte finns någon fast grund att stå på. Det måste finnas förtroende mellan aktörerna. Det är nämligen just det som politikerna i Växjö tycks vilja. De vill ha en dialog med medborgarna och framförallt upplever de att medborgarna vill ha en dialog med dem, de folkvalda.
Införandet av medborgarförslag har enligt resultaten av den här uppsatsen inte påverkat demokratin i Växjö åt vare sig det ena eller det andra hållet. Visserligen så har undersökningen visat att medborgarförslag har flera demokratiska värden, dessa värden stämmer dock inte överens med medborgarförslagens syfte, nämligen att öka det politiska deltagandet.
6.4 Förslag på framtida forskning
Referenser
Intervjuer
Roland Gustbée Växjö, Samtalsintervju 2008-12-09 Malin Johansson Växjö, Samtalsintervju 2008-12-10 Örjan Mossberg Växjö, Samtalsintervju 2008-12-10 Torgny Klasson Växjö, Samtalsintervju 2008-12-10 Rene Jaramillo Växjö, Samtalsintervju 2008-12-11 Brigitta Skoglund Växjö, Samtalsintervju 2008-12-11 Daniel Hagberg Växjö, Samtalsintervju 2008-12-18
Utredningar
Montin, Stig (1998) Lokala demokratiexperiment – exempel och analyser, Stockholm: Fritez offentliga publikationer
Holmberg, Sören (1999) Representativ demokrati, Stockholm: Fakta info direkt Betänkande av kommundemokratikommittén (2001)Att vara med på riktigt-
demokratiutveckling i kommuner och landsting, Stockholm: Fritez offentliga publikationer
Litteratur
Bennet, A & George, A (2005) Case Studies and Theory Development in the Social Sciences Cambridge: MIT Press
Agevall, L & Klasson, T (2000), Demokrati i praktiken I Agevall, L & Klasson, T (red) Demokrati i praktiken, Lund: Studentlitteratur
Klasson, Torgny (2008) Medborgardeltagande, brukarinflytande och konsumentanpassning I Agevall, L & Klasson, T (red) Demokrati i praktiken, Lund: Studentlitteratur
Gynnerstedt, Kerstin (2000) Medborgarinflytande och lokal demokrati I Agevall, L & Klasson, T (red) Demokrati i praktiken, Lund: Studentlitteratur
Jarl, Maria (2003) Deltagardemokraterna och den representativa demokratin i Gilljam, M och Hermansson, J (red) Demokratins mekanismer, Malmö: Liber AB
Amnå, Erik (2003) Deltagardemokratin i Gilljam, M och Hermansson, J (red) Demokratins mekanismer, Malmö: Liber AB
Bäck, H, Teorell, J & Westholm, A (2006) Medborgarna och deltagandeparadoxen: Att förklara olika former av politiskt deltagande i Esaiasson, P & Westholm, A (red) Deltagandets mekanismer, Ljubljana: Liber AB
Jangsten; F & Hermansson, J (2006) Om familjens politiska betydelse i Esaiasson, P & Westholm, A (red) Deltagandets mekanismer, Ljubljana: Liber AB
Dahl, Robert A (2007) Demokratin och dess antagonister, Danmark: Ordfront Montin, Stig (2007) Moderna kommuner, Ljubljana: Liber
Statliga tryck
Putnam, Robert (1994) Making democracy work Civic traditions in Modern Italy, USA: Princeton University Press
Statistiska centralbyrån (2008) Demokratistatistik 2008, Örebro: Statistiska centralbyrån Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L (2007) Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad 3:e upplagan, Vällingby: Nordstedts Juridik AB Bergström, G & Boreus, K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur
Internet
Riksdagens hemsida
Riksdagen medborgarförslag
http://www.regeringen.se/sb/d/4179/a/27221 Riksdagen - Sveriges rikes lag kommunallagen
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1991:900 Riksdagen Kommunallagen
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1977:179 Regeringen- SOU 2001:1 En uthållig demokrati
http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/24/1c43643c.pdf Regeringen - Prop. 2001/02:80: 22 Demokrati för det nya seklet http://www.regeringen.se/content/1/c4/09/00/693cd230.pdf
Statistiska centralbyrån- antal kommuner som 2008 hade infört medborgarförslag http://www.scb.se/templates/tableOrChart____246924.asp
Växjö kommuns hemsida- medborgarförslag
Växjö kommuns hemsida- så kan du påverka
http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=30261 Växjö kommuns hemsida- Fullmäktigeprotokoll
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur ser din politiska bakgrund ut? 2. Hur började du i politiken?
3. Känner du att det politiska arbetet har förändrats sen du började? Vad och hur?
4. Blir du kontaktad av medborgare som vill framföra sina åsikter? Missnöje, beröm, förslag eller idéer?
5. Hur ser du på införandet av medborgarförslag? Förslagen har visserligen antagits av kommunen men iden kommer trots allt från nationellt håll.
6. Kan du som aktiv kommunpolitiker känna att det finns något annat sätt för medborgarna att delta i det politiska arbetet? Är det här verkligen bästa sättet?
7. Inför medborgarförslagen något nytt i och med att förslagen kommer direkt ifrån medborgarna och har på så sätt inte formats efter en ”partipiska”?
8. Märker ni någon förändring i KF? Har intresset för politik ökat i kommunen?
Bilaga 2
