Viktor Söderlind Arram Eckerbom ”Blå hallen” ”The Blue Hall”

(1)

Viktor Söderlind

Arram Eckerbom

Handledare/

Martin Öhman, Konrad Krupinski

Supervisor

Examinator/

Erik Wingquist

Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

05 juni 2015

”Blå hallen”

”The Blue Hall”

(2)

BLA HALLEN

Högt upp skjuter Blå hallen, som en manifestation över barnens kultur i framtidens Älvsjö. Med ryggen vänd mot spårens buller och tjut sluter sig byggnaden inåt och om-famnar parken, vilken den gör till sin. I atriet genljuder sk-ratten och stegen, slamret av dörrar som stängs och öppnas

och händer som klappar i takt. Tonerna samlar sig, letar sig runt, avviker i arkaderna och försvinner i taket, där väggar-nas blå förenar sig med himlens.

(3)

1. BLÅ HALLEN 2. PARKEN

3. STOCKHOLMSMÄSSAN 4. RICA TALK HOTELL 5. ÄLVSJÖ GÅRD 6. ÄLVSJÖ STATION

7. ÄLVSJÖ CENTRUM MED BIBLIOTEK 8. KÄMPETORPSKOLAN

9. SJÖÄNGSSKOLAN 10. STUREBYSKOLAN 11. ÖRBYSKOLAN

(4)

B -B1 32 31 29 28 27 26 34 33 29 28 27 27 23.7₂ 23.5 35.6₄ 25 ÄL VSJÖ BR O VÄG Mot Örb y STOCKHOLMS-MÄSSAN MÄSSVÄGEN ENTRÉ STOCKHOLMSMÄSSAN ÄLVSJÖ STATION PENDELTÅG OCH BUSS PERSONALENTRÉ RESTAURANG INLASTNING PAVILJONG ENTRÉ CYKELSTÄLL 0 5 10 15 20 40 1:400 C-C

Vems Älvsjö?

Den gällande översiktsplanen för Stockholm pekar ut Älvsjö som en av nio tyngdpunkter. Den förtätning, som därmed föreslås, har som mål att skapa mellan 7000 och 10 000 nya

bostäder i Älvsjö samt i angränsande stadsdelar de närmaste

åren1_{. Det innebär en radikal omstrukturering av ett idag}

gles-befolkat område men det ställer även nya krav, inte minst på

publika rum, såväl befintliga som nya.

Publika rum är något som till stor del saknas i Älvsjö stadsdelsområde idag. Här ligger förvisso det nya resecentr-umet, med intilliggande torg, men detta är i hög utsträckning

ytor för förbipasserande och kommers, vilket därmed

fram-står som en tydlig exponent för vår tids upplösning av det

offentliga rummet som forum; en plats för alla och envar

att mötas2_.

Platsen för kulturskolan är i detta sammanhang spän-nande; fastigheten är offentligt ägd och förvaltas genom företaget Stockholmsmässan, som arrangerar mässor och arrangemang, och kring vilka en stor del av Älvsjö kretsar;

den utbredda anläggningen är en hubb för näringslivet i offentlig regi. Den avstyckade tomten för Kulturskolan

utgörs dock idag av en park, nedgången, förmodligen som en konsekvens av närheten till de bullriga tågspåren.

Som monument över det offentliga rummets tynande existens reser sig ett antal förfallna konstverk i gjuten betong, signerade Siri Derkert. De är prototyper för de mer kända konstverk som hon gjorde för Östermalmstorgs T-banestation och donerades till Stockholms stad i samband med hennes död, varför de hamnade här då mässan invigdes i början av 1970-talet.

Konstverken påminner om en förlorad intention; parken som offentlig plats, en fristad från jäkt och kommers. I programmet lägger vi därför till; byggnaden ska öppna sig

mot det allmänna, men också trygga och stärka parkmil-jön.

1 http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Alvsjo-Orby/Bakgrund/

2 Se t ex Catharina Gabrielsson, Att göra skillnad – Det offentliga

rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar

Vems kulturskola?

Vi tänker oss målgruppen ur två perspektiv. Först genom att se till åldern hos de som idag brukar Kulturskolan Stockholms verksamheter. Detta ger vid handen att nära 40 % av barnen är i åldersspannet 10-12 år. För det andra är, som ovan nämnt, Älvsjö en stadsdel som kommer att växa mycket de närmaste åren. Som kartan ovan visar så är en större del av

exploat-eringen planerad söder om banvallen, vilket gör att en god

del av framtidens målgrupp kommer ta sig till byggnaden söderifrån, via Älvsjö Broväg. Dessa två perspektiv har varit vägledande i gestaltningen av program såväl som byggnad.

En stor del av Älvsjös karaktär är liktydig med dess funktion som central trafikförbindelse. Pendeltågsstationen är en av sex i Stockholms kommun och i söder separerar Hud-dingevägen stadsdelen från Örby och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Nyligen har också slagits fast att Älvsjö ska

anslutas till tunnelbanenätets blå linje3_{. Till dess att så sker}

kommer dock Kulturskolan främst vara en lokal angelägenhet, vilket väl också ligger i linje med verksamhetens övergripande

syfte och mål4_.

Vi vill hävda att pendelstationen är irrelevant

be-träffande tilltänkt målgrupp, då barn hemmahörandes

söderut ej hör till Stockholms kommun och barn boendes

norrut snarare har innerstadens kulturskolor att vända sig till5_.

3 http://www.dn.se/sthlm/alvsjo-far-ny-stadsdel-och-tunnelbana/

4 http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvalt-ningssajter/Kulturforvaltningen/Kulturskolan/Har-finns-Kulturskolan/

5 Undantaget är Årstaberg, men det är i dagsläget en förhålland-evis glesbebyggd stadsdel, utan särskilt många skolor; en viktig parameter

(5)

(6)

(7)

0 2 4 6 8 10 20 1:200

(8)

TEATERN

Med entrén i ryggen och flankerad av arkaderna på bägge sidor riktar sig besökaren mot teatern, som ryms i själva huvudbyggnaden. Här repeterar och spelar dramaeleverna upp sina föreställningar, men rummet upplåts även åt musikelevernas konserter. Teatern är den enda verksamhetslokalen som har en direkt anslutning via atriet, vilket understryker dess publika karaktär. Utanför ställs bord och stolar fram, så att föräldrar och barn kan sätta sig och umgås efter föreställningens slut. Utrymmet, med närhet till toaletter och kök, bildar lätt både foajé och fikarum, inunder det intilliggande trädets lövverk. Teaterns närhet till träverkstaden betonar denna verksamhets betydelse för teatern, då den underlättar förflyttningen av dekorer och tillverkad rekvisita.

(9)

E-3 E -4 E-1 E -2 BILD DANS

ATRIET

Det öppna atriet i glas och stål är Kultursko-lans hjärta. Som entré är det

den omedelbara kontaktytan med parken och, i förlängningen, med sta-den. Härifrån tar sig barn, pedagoger och

andra besökare direkt till de olika verksam-heterna, vilka flankerar atriet i tre slutna byggnadskroppar i blått tegel. Atriets tillt-agna volym tillåter en skiftande uppsättning aktiviteter, med alltifrån uppvisningar och presentationer av barnens verk, till väntan och lek. Här kan föräldrar slå sig till ro, i väntan på sina barn, eller kanske ta del av bild- och verkstadselevernas alster, som här presenteras för allmänheten. Atriet reser sig på platsen och framhäver barnens rätt till kulturutövande i planerandet av den nya stadsdelen.

(10)

ARKADERNA

Arkaderna utgör en övergång mellan det publika atriet och de mer privata verksamhetsrummen. Som sådana förhindrar de en upplevd och möjligtvis obehaglig känsla av att ständigt vara sedd, på väg mellan atriet och de olika

verksamheterna. Arkaderna är enkelriktade, men oregelbundna genom avvikelser i plan samt perforeringar i fasaden, vilka skapar rum med särskilda kvaliteter.

(11)

Atriet är flexibelt, i bemärkelsen att det kan upplåtas till offentliga aktiviteter.