Konsekvensanalys  av  dammbrott  vid Tjärnviksdalen

Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Examensarbete  

Konsekvensanalys  av  dammbrott  vid Tjärnviksdalen

Karin  Svedberg  

Huvudområde:  Miljövetenskap   Nivå: Grundnivå

Konsekvensanalys  av  dammbrott  vid  Tjärnviksdalen   Karin  Svedberg  

Examensarbete  ,  Miljövetenskap  15  hp   Filosofie  Kandidatexamen  

 Linneuniversitetet  (Fakulteten  för  hälso- och livsvetenskap Handledare;  Eva  Pohl  

Examinator;  Geoffrey  Lemdahl    Linneuniversitetet  (Fakulteten  för  hälso- och livsvetenskap)   Examensarbetet  ingår  i  programmet  Miljöanalytiker 180 hp

Abstract    

This  report  consists  of    an  anlysis  of  the  imapct  of  a  dam  failure  at  Tjärnviksdalen  in   Ragunda,  Sweden.  The  analysis  is  conducted  using  the  EU  model  for  environmental   impact  assessments,  as  well  as  a  group  interview.  The  presentation  of  the  results  in  the   form  of  a  map    where  the  water  level  has  been  raised  to  the  level  that  the  County  Board     of  Jämtland  considers  to  be  possible  in  case  of  a  dam  failure.    

The  result  of  this  work  is  a  detailed  analysis  of  the  consequenses  that  a  dam  failure   would  cause,  the  result  consider  everything  from  the  direct  consequences  of  the  water   column  to  an  analysis  of  the  chemical  changes  that  the  water  would  undergo.    

3   Sammanfattning  

Denna  rapport  består  av  en  konsekvensanalys  av  ett  dammbrott  vid  Tjärnviksdalen,   Ragunda  kommun.    Analysen  är  gjord  med  hjälp  av  EU:s  mall  för  

miljökonsekvensbeskrivningar  samt  en  gruppintervju.  Presentationen  av  resultatet   finns  i  form  av  en  karta  där  vattennivån  höjts  till  den  nivå  som  Länsstyrelsen  Jämtlands   län  anser  vara  möjligt  vid  ett  dammbrott.    

Innehållsförteckning  

Konsekvensanalys  av  dammbrott  vid  Tjärnviksdalen   1  

Examensarbete  på  utbildningen  Miljöanalytiker,  180  hp   1  

Abstract   2  

Sammanfattning   3  

1  Inledning   5  

1.1  Påverkande  aspekter   5  

2  Frågeställning   7  

2.1  Problemformulering  och  avgränsning   7  

3  Metod  och  material   7  

3.1  Faktasökning   8  

3.2  GIS   8  

3.3  Studiebesök/Undersökningar   8  

3.4  Val  av  mall  och  mallanvändning   8  

4  Genomförande   9  

4.1  Empirisk  undersökning   9  

4.2  Framställning  av  kartan   9  

5  

1  Inledning  

I  Ragunda  kommun  finns  skredkänsliga  jordarter  på  flera  ställen  längs  Indalsälvens   dalgång  nedströms  Krångede.  Främst  handlar  det  om  silt  och  lera  som  avsatts  under   högsta  kustlinjen  i  samband  med  senaste  issmältningen.    

Flera  stora  skred  har  inträffat  längs  den  aktuella  sträckan  av  Indalsälven.  En  

undersökning  har  kartlagt  särskilt  känsliga  områden  som  bör  hållas  under  observation   för  att  undvika  större  olyckor.    

Dessa  lätteroderade  områden  utgör  en  risk  för  att  Indalsälven  ska  ta  en  ny  väg  genom   Tjärnviksdalen,  en  flodfåra  som  Indalsälven  tidigare  runnit  genom.  Berget  ligger  så  pass   långt  ner  under  sedimenten  att  det  inte  har  någon  betydelse  för  resultatet.    

Förutom  problemet  med  erosion  har  länsstyrelsen  tillsammans  med  Sveriges  Geologiska   Undersökning  (SGU)  och  Ragunda  kommun  hittat  fler  aspekter  som  kan  komma  att   påverka  Indalsälven  så  pass  att  älven  kommer  ta  en  ny  väg  genom  Tjärnviksdalen.  1  

1.1  Påverkande  aspekter  

Fig  1  Nuläget.  Karta  över  området  

Bakåtgripande  erosion  

Risken  för  en  bakåtgripande  erosion  genom  en  ökande  grundvattenutträngning  i   släntfronten  i  Indalsälvens  nuvarande  dalgång  vid  en  höjning  av  Gesundens  vattennivå   är  svår  att  uppskatta.  Materialet  är  relativt  finkornigt  skulle  sannolikt  fördröja  en  aktiv   erosion  genom  ett  grundvattenflöde  i  Indalsälvens  nuvarande  dalgång,  men  i  ett  längre   tidsperspektiv  skulle  en  ökande  erosion  ske  i  anslutning  till  utströmmande  

grundvatten.2    

Skyfall/Hundraårsflöden  

Ett  ökat  flöde  i  området  kan  göra  att  trycket  på  Gesunden  ökar  så  pass  mycket  att  den   blir  ett  dammbrott  och  vattnet  tar  sin  nya  väg  genom  Tjärnviksdalen.  1

Dammbrott  uppströms  

Ett  större  dammbrott  uppströms  (tillexempel  en  kraftverksdamm)  kan  skapa  en  större   våg  av  vatten  som  skapar  ett  stort  tryck  i  Gesunden  och  vattnet  tvingas  till  en  ny  väg   genom  Tjärnviksdalen.  1

  7   Issmältningar  

En  ökad  mängd  snöfall  under  vinterhalvåret  kommer  ge  en  större  mängd  smältvatten  på   våren  och  detta  smältvatten  kommer  ha  utlopp  i  Gesunden,  vilket  ger  ett  större  tryck  på   det  utgående  vattnet  från  Gesunden.1  

Erosion  i  Öratjärnen  

Grundat  på  de  kunskaper  som  SGU  besitter  idag  görs  följande  slutsats  angående  erosion   i  Öratjärnen;  Om  ett  extremt  högt  vattenflöde,  skulle  uppkomma  i  Gesunden  eller  att   vattenmassorna  av  någon  annan  anledning  skulle  söka  sig  en  ny  väg  genom  

Tjärnviksdalen  finns  det  en  risk  att  det  finkorniga  materialet  i  dalen  och  nordöst  om   Öratjärnen  relativt  lätt  skulle  eroderas  när  en  erosion  väl  startat.    Denna  erosion   påverkar  flödet  bakåt  upp  i  Tjärnviksdalen  vilket  skulle  medföra  ytterligare  erosion   uppströms  i  Tjärnviksdalen  och  de  andra  tjärnarna  som  finns  där.    

Skulle  detta  hända  och  det  inte  finns  en  bergtröskel  i  Gesunden,  som  skulle  toppa  vatten   från  att  ta  en  ny  väg  genom  dalen,  skulle  Gesunden  sänkas  med  25  meter.3    

2  Frågeställning  

Vad  kommer  konsekvenserna  bli  för  samhället  vid  ett  dammbrott  i  Tjärnviksdalen?    

2.1  Problemformulering  och  avgränsning  

Avgränsningen  har  skett  av  området  för  vilket  analys  och  karta  upprättats.  Vid  ett  

eventuellt  dammbrott  av  Tjärnviksdalen  skulle  konsekvenser  ske  ända  ut  till  utloppet  av   Indalsälven,  alltså  Östersjön,  de  konsekvenser  som  sker  så  pass  långt  nedströms  har   inräknats  lätt  i  en  vidare  diskussion,  största  fokus  (kartan)  ligger  på  området  mellan   Gesunden  och  Hammarstrand.  

Vidare  angående  kartan  har  avgränsningen  skett  via  vad  mallen  och  intervjun  anser   ingår  i  ett  samhälle  och  därmed  vad  som  borde  finnas  med  på  kartan.    

Problemformuleringen  inbegriper  konsekvenser  som  framgår  av  

konsekvensanalysmallen,  och  dessa  aspekter  som  ingår  i  mallen  kommer  skapa  en   helhetsbild  av  konsekvenserna  utifrån  ett  antropocentriskt  synsätt.  Jag  har  alltså  inte   tagit  med  naturens  egna  värde  i  konsekvenserna,  utan  bara  hur  naturen  som  människan   nyttjar  påverkas.    

De  punkter  i  miljökonsekvensbeskrivningen  (MKB)  som  endast  berör  uppförandet  av   nya  byggnader  har  utelämnats  i  analysen  men  markerats  med  blått  i  bilaga  1.  

3  Metod  och  material  

3.1  Faktasökning  

Fakta  har  hämtats  från  Björn  Olofssons  arbete  med  frågan,  samt  källor  från  nätet  (nedan   följer).    

Björn  Olofsson  har  varit  den  största  källan  i  detta  arbete  samt  den  som  beställde  

analysen.  Bakgrundsbeskrivning  av  problemet  och  arrangerandet  av  möte  med  Ragunda   kommun  har  varit  i  hans  planering.  Jag  lägger  ingen  värdering  i  trovärdigheten  av  denna   fakta  och  därav  har  den  diskussionen  utelämnats.    

Rolf  Ivansen  på  Ragunda  kommun  har  varit  en  källa  till  fakta  när  det  kommer  till  

uppbyggnaden  av  kartan.  Han  har  försett  mig  med  de  datafiler  som  behövdes  för  kartan   och  givit  mig  tillträde  till  deras  egna  arkiv  för  att  få  med  de  historiska  aspekterna  av   kartan.    

EU:s  konsekvensanalysmall  är  den  källa  som  lagt  grund  för  analysen.   Övriga  källor  har  hämtats  från  internet.  

3.2  GIS  

Programmet  GIS  (ArcMap)  var  det  första  valet  jag  gjorde  när  det  kom  till  

metodutvecklingen  av  detta  projekt.  En  karta  vore  ett  pedagogiskt  sätt  att  visa  på   konsekvenserna  och  lägga  en  välbaserad  grund  till  diskussionen  var  detta  ett  självklart   val.    

3.3  Studiebesök/Undersökningar  

Studiebesöken  skulle  i  första  hand  skapa  en  bild  över  hur  området  ser  ut  och  skapa  en   verklighetsförankring  i  arbetet.    

Undersökningen  (framtagandet  av  data  till  kartan)  gjordes  i  samband  med  Ragunda   kommun.  

3.4  Val  av  mall  och  mallanvändning  

Konsekvensmallar  är  ofta  generella  och  finns  till  för  att  författaren  ska  få  in  alla  aspekter   av  ett  problem  i  analysen.    

Eftersom  mitt  arbete  handlar  om  konsekvenserna  av  en  eventuell  risk  har  jag  valt  att   använda  en  mall  för  miljökonsekvensbeskrivningar.  Miljökonsekvensbeskrivningar   nyttjas  ofta  i  samband  med  uppföranden  av  nya  byggnader  och  verksamheter,  men  kan   likväl  användas  på  en  miljöförändring  som  inte  varit  väntat  och  utgör  en  risk  för  den   allmänna  infrastrukturen.  En  miljökonsekvens  behöver  inte  bottna  i  en  från  början  tänkt   förändring.  Mallen  är  tagen  från  EU:s  checklista4  _{över  miljökonsekvensbeskrivningar,}   jag  har  översatt  det  från  engelska  till  svenska  och  de  punkter  som  inte  berör  ett   dammbrott  har  utelämnats,  men  återfinns  i  bilaga  1.  

9  

4  Genomförande  

4.1  Empirisk  undersökning  

Den  empiriska  undersökningen  bestod  av  en  gruppintervju,  tanken  med  den  var  att  få   ytterligare  stöd  till  konsekvensanalysmallen  och  få  en  bild  över  vilka  aspekter  som  ingår   i  ett  samhälle  för  innevånarna  i  en  mindre  stad,  mallen  kunde  ha  missat  aspekter  som  är   viktiga  för  innevånare  i  en  mindre  stad  i  norra  Sverige.  

Personerna  som  intervjuas  fick  frågan  vad  i  deras  vardag  som  skulle  förändras  om  deras   lokala  sjö  höjdes  med  fem  meter  (alltså  den  förväntade  maximala  höjningen  av  

Gesunden)    

Personerna  hittade  jag  i  mina  föräldrars  kvarter  samt  i  min  släkt.  Dessa  har  varit  av   varierande  utbildning  och  ålder.  Allt  detta  för  att  få  en  sådan  bred  uppfattning  av  vad  ett   samhälle  är  som  möjligt.  En  akademiker  i  50  års  åldern  kanske  inte  alls  har  samma   synsätt  som  en  högstadieelev  i  14  års  åldern!  Bredden  på  personer  är  ett  av  sätten  jag   använt  för  att  få  kartan  så  komplett  som  möjligt.  I  bilaga  2  finns  hela  resultatet  av   gruppintervjun.    

4.2  Framställning  av  kartan  

För  att  få  en  uppfattning  om  vad  som  skulle  finnas  med  på  kartan  utgick  jag  från  EU:s   checklista  för  miljökonsekvensbeskrivningar,  men  för  att  ytterligare  kontrollera  att  jag   eller  EU  inte  missat  aspekter  av  ett  dammbrott  som  är  viktiga  för  människor  i  en  by   hade  jag  en  gruppintervju  med  en  kontrollgrupp.  De  fick  frågan  hur  och  vilka  aspekter   av  deras  vardag  som  skulle  påverkas  av  ett  dammbrott,  ett  konstant  flöde  av  vatten   (liknande  det  scenario  som  spås  för  Hammarstrand  och  områden  från  Gesunden  till   Hammarstrand).  Denna  gruppintervju  ligger  också  till  grund  för  min  diskussion  och   vilka  långgående  effekter  ett  dammbrott  skulle  ge.  

Kartan  utgår  från  en  2,5  meters  höjning.  Björn  Olofsson  på  länsstyrelsen  tror  att  en   maximal  höjning  på  5  meter  kommer  vara  rimligt,  enligt  en  grov  uppskattning  baserat   på  areal  på  vattenytan  och  medeldjup.  Anledningen  till  att  kartan  bara  har  50%  är   problem  med  mjukvaran  som  inte  gått  att  lösa  inom  rimliga  tidsramar.  För  framtida   användning  av  detta  material  kan  det  dock  vara  bra  att  kartan  bara  använder  50%  av   det  Länsstyrelsen  tror  kan  vara  den  maximala  höjningen.  

4.3  Kartanalys    

Den  teoretiska  uppgiften  har  bestått  i  att  analysera  kartan  och  hitta  samtliga  direkta  och   framtida  aspekter  som  kommer  påverka  samhället.    

Jag  har  även  lagt  vikt  på  att  se  vad  aspekterna  i  miljökonsekvensbeskrivningen  kommer   att  ha  för  relation  till  varandra,  tillsammans  kanske  de  skapar  en  helt  annan  påverkan.  I   bilaga  1  finns  hela  EU:s  konsekvensanalysmall.    

5  Resultat  

Nedan  följer  kartsekvenser  från  kartan  jag  byggt  i  ArcMap  med  en  2,5  meters  

vattenhöjning.  Den  blå  markeringen  PÅ  BILD  anger  var  vågen  kommer  att  träffa  och  den   anger  även  Krokvågs/krångedes  nedlagda  deposition.5  _{Och  den  tunna  blå  linjen  längs}   med  vattnet  anger  vattenhöjningen  vid  ett  dammbrott.    

Kartan  har  tre  olika  kategorier  för  bostäder,  husbyggnad  (rosa)  uthus  (orange)  och   kyrka  (mörkt  rosa),  nedan  är  en  sammanställning  av  antal  hus  som  kommer  hamna   under  vatten  vid  2,5  meters  höjning:  

Husbyggnad:  22  st   Uthus:  28  st   Kyrkor:  0  st  

Varav  i  Hammarstrand  med  omnejd:     Hus  –  14  st  

Uthus  –  18  st   Varav  i  Ammer:     Hus  –  8  st   Uthus  –  9  st     Färgförteckning                                                                                                                      

  11     Fig  2;  övergripande  bild  av  området,  numret  på  denna  bild  anger  bildnummer  nedan.      

  Fig  3;  Den  blå  punkten  är  deponin  där  vågen  beräknas  kommer  slå  in  för  att  återigen  gå   in  i  Indalsälven.    

Fig  5  Gammelänge  Kraftverk  

Fig  6  

  13     Fig  8;  Början  på  utmynning  till  Indalsälven  via  Ammer  

Fig  10;  Bilverkstaden  (långa  organgea  byggnanden)  

  15     Fig  12;  Skolor,  kraftverk  och  övriga  byggnader  till  Hammarstrand  

Fig  14;  visar  att  väg  87  kommer  över  stora  delar  hamna  under  vatten.  Samt   reningsverket,  lila  byggnad  på  höger  sida)  

Fig  15;  Indalsälven  bortom  Hammarstrand  

5.2  Kartanalys  

  17   • Reningsverken  (Fig  14)  vid  en  tidigare  översvämning  vid  reningsverket  som  

berodde  på  stark  vårflod  satte  det  alla  kväve  och  fosforprocesser  ut  balans  och   tog  lång  tid  att  återställa6  _{detta  kommer  bidra  till  ytterligare  föroreningar  av}   vattnet  som  går  ut  till  sjöarna  igen.    Större  material  som  skulle  ha  fastnat  i   reningsgallret  spolades  också  iväg  på  g  rund  av  översvämningen  och  spreds  i   naturen  under  okontrollerade  former.    

• Grundvattnet  påverkas  starkt  av  höjda  vattenytor  och  så  kan  även  vattnet  i  detta   fall  påverkas.  Så  befolkningen  i  Hammarstrand  kommer  leva  i  ett  översvämmat   område  men  inte  ha  rent  vatten  att  dricka.  Avfallet  som  de  skickat  ner  i  avloppen   (bindor,  tops,  kondomer  och  liknande)  kommer  flyta  omkring  på  ytan  hos  dem.        

• Kombinationseffekter  

Kombinationen  med  brunnar  som  blockeras  och  stora  mängder  kemikalier  och   näringsämnen  kommer  att  göra  att  spridningen  av  detta  går  mycket  fortare,  då   vattnet  inte  tar  omvägen  genom  reningsverket  utan  i  fortsatt  väg  genom  

Indalsälven.    

Analysen  inbegriper  flera  kedjereaktioner,  man  kommer  inte  att  kunna  gå  till   skolan  i  vissa  delar  av  Hammarstrand  för  vägarna  är  blockerade  med  vatten  –   eller  bortsköljda.  Bilar  kommer  inte  ta  sig  fram  och  detta  kan  innebära  stora   komplikationer  när  det  kommer  till  evakueringsplaner  och  utryckningsfordon,   bostäderna  kommer  för  en  privatperson  i  de  hårt  drabbade  områdena  inte  kunna   nyttjas  då  vatten  kommer  tränga  upp  i  källare  och  bottenvåningar.  Man  kommer   kanske  inte  kunna  ta  sig  ut  ur  huset  för  vägarna  är  också  vattentäckta.    

• Områden  som  är  skyddade  enligt  internationell,  nationell  eller  lokal  

lagstiftning  för  deras  ekologiska,  landskap,  kulturellt  eller  annat  värde,   som  kan  påverkas  av  projektet?    

Gesunden  skulle  sänkas  med  25  meter,  denna  sjö  har  ett  högt  värde  pågrund  av   de  rika  fiskevatten  som  denna  utgör.  Skulle  vattenytan  sänkas  med  25  meter   under  kort  tid  skulle  sediment  röras  upp  från  botten  –  sediment  som  vi  inte  har   någon  riktigt  kunskap  om  idag.  Detta  skulle  antagligen  ändra  näringsbalansen  i   sjön  och  övergödningar  skulle  antagligen  bli  vanligare  på  grund  av  höjd  halt  av   fosfor  och  kväve  så  sedimenten  skulle  luckras  upp.    

En  annan  effekt  som  skulle  komma  med  Gesundens  sänkning  är  tomternas  värde.     Fokus  för  fortsatt  diskussion  får  inte  enbart  hamna  på  vart  vattnet  kommer   hamna  utan  vad  effekterna  blir  för  där  sänkning  sker.  Tomtpriserna  kommer   sjunka  för  det  kommer  bli  en  rand  av  gammal  sjöbotten  där  växlighet  inte   kommer  kunna  anpassa  sig  och  det  kommer  under  en  period  bli  en  obrukbar   rand  av  sjöbotten.  Oattraktivt  om  det  handlar  om  en  försäljning  av  fastighet.      

• Inland,  kust  eller  marina  underjordiska  vatten?  

Vattenkvalitén  kommer  förändras  i  sin  kemiska  sammansättning  då  jag  antar  att   flodvågen  kommer  att  sätta  material  som  ligger  i  sedimenten  i  rullning.  Eftersom   inga  gamla  industrier  med  en  förbränning  (glas  eller  tegelbruk)  legat  vid  

Gesunden  kan  jag  inte  säga  något  om  svavelhalten.                                                                                                                    

• Områden  som  används  av  skyddade,  viktiga  eller  känsliga  arter  av  djur  

eller  växter  tex  för  avel,  häckning,  födosök,  vila,  övervintrande,  migration  –   som  kan  påverkas  av  projektet    

Norr  om  Ammer  (fig  8)  finns  ett  naturreservat  som  stora  delar  kommer  täckas  av   vatten,  det  kan  alltså  ses  som  ett  brott  mot  lagen  om  en  översvämning  sker   eftersom  man  stör  flora  och  fauna  som  området  idag  skyddar.  

• De  transportvägar  som  är  känsliga  för  överbelastning  eller  som  orsakar  

miljöproblem?  

Många  transportvägar  kommer  hamna  under  vatten  redan  vid  2,5  meters  höjning   av  vattenytan.  Väg  87  (fig  14)  kommer  hamna  under  vattenytan  vid  2,5  meter   samt  ett  antal  mindre  vägar  som  leder  till  stugor  eller  ut  mot  de  större  vägarna   87  och  323.    

• Är  projektet  i  ett  läge  där  det  är  sannolikt  att  vara  mycket  synligt  för  många  

människor?  

Landskapsbilden  kommer  ändras  drastiskt  på  två  olika  sätt,  dels  där  vattnet   sänks  och  dels  dit  vattnet  förflyttar  sig.  Dit  vattnet  kommer  flytta  sig  kommer   människor  i  området  tvingas  flytta  då  deras  hus  och  vägarna  dit  kommer  vara   översvämmade.  Området  där  vattnet  försvinner  kommer  det  mer  handla  om  en   kosmetisk  förändring,  inga  akuta  åtgärder  kommer  vara  på  tal  i  dessa  områden   (Gesunden)  

• Bostäder,  trädgårdar,  annan  privat  egendom?  

Kartan  har  tre  olika  kategorier  för  bostäder,  husbyggnad  (rosa)  uthus  (orange)   och  kyrka  (mörkt  rosa),  nedan  är  en  sammanställning  av  antal  hus  som  kommer   hamna  under  vatten  vid  2,5  meters  höjning:  

Husbyggnad:  22  st   Uthus:  28  st   Kyrkor:  0  st  

Varav  i  Hammarstrand  med  omnejd:     Hus  –  14  st  

Uthus  –  18  st   Varav  i  Ammer:     Hus  –  8  st   Uthus  –  9  st    

• Industri?  

På  kartan  anges  industrierna  som  uthus  (orange),  industrier  som  påverkas  av  2,5   meters  vattenhöjning  kommer  vara  Hellströms  Verkstad  (fig  10)  som  har  mindre   kvantiteter  av  oljor  och  annat  som  hör  en  verkstad  till.  Beroende  på  hur  dessa   förvaras  i  dagsläget  finns  det  en  risk  för  dessa  att  förorena  det  inkommande   vattnet  ytterligare.    

  19   men  ett  högre  flöde  (tillexempel  de  2,5  meter  jag  tittat  på)  kommer  göra  att   verket  hamnar  under  ytan  igen.  Och  ett  högre  vatten  flöde  kan  antas  urlaka   jorden  och  de  fyllnadsmaterial  som  vägen  är  uppfylld  med.      

• Återhämtning/avkoppling?  

Som  tidigare  nämnt  så  är  området  beroende  av  sin  natur  för  vandring,  

sommarstugor  och  fiske  –  allt  kommer  påverka  områdets  förmåga  för  avkoppling   och  återhämtning.  

• Jordbruk?  

Av  kartan  kan  det  inte  avläsas  huruvida  åkermarken  är  aktiv  eller  inte,  men  jag   kan  anta  att  marken  har  en  ägare  som  brukar  jorden  på  olika  sätt.  Inga  marker   kommer  påverkas  av  2,5  meters  höjningen,  men  många  ligger  i  en  gränszon  där   de  under  en  5  metershöjning  skulle  påverkas  delvis.  Marken  som  blir  liggande   under  vatten  skulle  bli  obrukbar.  

• Skogsbruk?  

Stora  delar  barrskog  kommer  påverkas  av  2,5  meters  höjning  norr  om  

Hammarstrand.  (fig  9)  Om  träden  lyckas  stå  kvar  kommer  dessa  vara  obrukbara   för  skogsbrukarna  och  eventuellt  skulle  kraften  som  vattnet  kommer  med  att  dra   loss  träden  från  marken  och  de  skulle  fara  med  strömmen.    

• Turism?  

Ett  dammbrott  skulle  påverka  naturvärdet  i  området  Gesunden  –  Hammarstrand   (inkl  Ammer)  –  ett  naturvärde  som  utnyttjas  inom  turismen.  Däremot  kan  det   tänkas  att  ett  dammbrott  skulle  kunna  utnyttjas  som  en  dragningskraft  för  

framtida  ekoturism.  ”Vad  händer  om  vi  inte  tar  hand  om  våra  sjöar  och  dammar  –   och  inte  tar  riskanalyser  på  allvar?”  

• Finns  det  andra  planer  för  framtida  markanvändning  på  eller  runt  det  plats  

som  skulle  kunna  påverkas  av  projektet?  

Idag  har  byggloven  anpassats  till  risken  för  ett  Q100  flöde  (flöden  som  kommer   ungefär  vart  100:de  år)    och  därmed  elimineras  risken  för  att  framtida  planer  ska   påverkas.    

• Finns  det  några  områden  på  eller  runt  den  plats  som  är  tätbefolkad  eller  

byggs  upp  vilket  skulle  kunna  påverka  projektet?  

Hammarstrand  skulle  påverkas  mest  av  vattnet  och  skäras  från  övrig  civilisation   innan  åtgärder  kan  upprättas.  Skulle  översvämning  ske  i  form  av  en  kraftdamm   som  brister  uppströms  skulle  även  Stuguns  bensinmack  hamna  under  vatten,   samt  den  lågt  belägna  bron  som  går  in  i  Stugun  rivas  med  av  vågen,  detta  är   utanför  kartanalysområdet  och  finns  därför  inte  med  på  bild.      

• Fiske  och  Turism?  

Gesunden  används  flitigt  för  fiske,  och  det  är  också  en  central  del  i  

minska.  Är  sedimenten  rika  på  fosfor  och  kväve  skulle  det  finnas  en  stor  risk  för   övergödning  och  algblomningar  när  ämnena  lösgör  sig  från  sedimenten.      

• Finns  det  några  områden  på  eller  runt  platsen  för  projektet  som  redan  är  

föremål  för  föroreningar  eller  miljöskador  tex  där  befintliga  rättsliga   miljökrav  överskrids,  som  skulle  kunna  påverkas  av  projektet?  

Om  en  kraftverksdamm  skulle  brista  ovanför  Stugun  kan  följande  effekt  

medräknas  i  analysen;  ett  område  precis  vid  bron  i  Stugun  som  är  förorenat  av   olja  och  metaller.  Om  denna  zon  skulle  utsättas  för  en  våg  från  en  

kraftverksdamm  som  brister  skulle  dessa  metaller  och  olja  spolas  med  och   påverka  samhällena  nedströms.  Vem  som  är  ansvarig  för  denna  förorening  vet   inte  Kommunen  i  Ragunda.    

Det  finns  längst  med  Indalsälven  ett  antal  nedlagda  deponier  och  produktioner   som  skulle  påverkas  av  en  höjning  av  vattenytan,  dessa  finns  inte  utmärkta  på   kartan  (förutom  Krångede  deponin)    

1. Rävannäset  Asfalltstillverkning  som  las  ner  1998    

2. Krångede/krokvågs  gamla  avfallsuppläggning  som  las  ner  1981  (bland   annat  farligt  avfall)7  _{(Fig.  3)}  

3. Hammarstrands  reningsverk,  fortfarande  aktiv  (fig.  14)   4. Hellströms  Verkstad,  fortfarande  aktiv  (fig.  10)  

Kemikalierna  som  dessa  deponier,  företag  och  reningsverk  nyttjar  kommer  åka   med  vattnet  och  hamna  i  Östersjön  

• Är  projektets  plats  känsliga  för  sättningar,  jordskred,  erosion  

översvämning  eller  extrema  eller  ogynsamma  klimatförhållanden  tex   temperaturinversioner,  dimmor,  svåra  vindar  vilket  kan  orsaka   miljöproblem?  

Längs  Indalsälven  finns  ett  område  som  är  känt  för  kommunen  att  vara   skredkänsligt.  Detta  område  kommer  vid  en  förhöjd  belastning  (dammbrott,   kraftverksdamm  som  brister  etc)  rasa  på  grund  av  dess  struktur  och  

påfrestningen.  Detta  område  ligger  vid  Grustäkt  Reaxer  AB.      

• Vatten,  tex  mängder,  flöden,  eller  nivåer  av  floder,  sjöar,  grundvatten,  

flodmynningar,  kustvatten  eller  havet?  

Maxflödet  kommer  att  öka  från  Tjärnviksdalen  ända  ut  till  Östersjön.  Detta  för  att   kraftdammen  inte  kan  kontrollera  in  och  utflöde  till  fortsättningen  på  

Indalsälven.  Flödet  kommer  att  öka  också  på  grund  av  den  nya,  breda  öppningen   i  Tjärnviksdalen  och  bristen  på  stopp  i  Gesunden,  tillexempel  en  bergsklack.     Flödet  kommer  förutom  att  dra  med  sig  bråte  från  samhällena  dra  med  sig  det   som  finns  i  den  obebyggda  delen  i  Tjärnviksdalen,  det  handlar  om  träd,  en  stuga   om  massa  sediment.  

• Jord  tex  mängder  eller  djup,  luftfuktighet,  stabilitet  eller  erosion  av  jordar?                                                                                                                  

  21   Eftersom  vatten  kommer  komma  upp  till  nivåer  som  tidigare  inte  funnits  

kommer  den  idag  opåverkade  jorden  komma  i  kontakt  med  flöden  som  kommer   att  göra  att  jordarna  porösa  och  de  kommer  antagligen  följa  med  strömmen.   Detta  kommer  även  att  påverka  byggnader  vars  grunder  kommer  undermineras   och  sedan  kommer  husen  att  slutligen  följa  med.    

• Näringsstatus  och  övergödning  av  vatten?  

Ett  ökat  tillflöde  under  kort  tid  kommer  riva  upp  sediment,  kväve  och  fosfor  kan   frigöras  ur  sedimenten  och  hamna  i  den  fria  vattenmassan.  Detta  kan  ge  en  ökad   övergödning  och  en  högre  näringsstatus.  Samt  att  vattenmängden  i  Gesunden   kommer  att  minska  vilket  kommer  att  öka  koncentrationen  av  näringsämnen   vilket  kommer  spä  på  effekterna  av  dess  ytterligare.    

• Dricksvatten  

Grundvattentäkter  kan  komma  att  påverkas  av  den  höjda  vattennivån.  Under   översvämningar  minskar  uppehållstiden  i  grundvattnet  och  filtreringen  blir  inte   lika  grundlig.8    

Och  vattnet  blir  smutsigt  och  ofiltrerat    

• Infrastrukturs  kapacitet  på  orten  –  vatten,  avlopp,  kraftproduktion  och  

transmission,  telekommunikation,  avfalls  hantering,  vägar  och  järnvägar?  

Kraftproduktionen  kommer  bli  påverkad  av  ett  dammbrott  i  Gesunden.  Om   dammbrottet  sker  på  naturlig  väg  (alltså  att  Gesunden  släpper  efter  och  hamnar  i   Tjärnviksdalen)  skulle  kraftverket  som  Fortum  äger  sänkas  i  kapacitet,  nästan  bli   helt  utan  energiproduktion  då  25  meters  sänkning  (eftersom  kraftverket  ligger   precis  i  utloppet  av  Gesunden  skulle  sänkningen  bli  den  samma)  skulle  påverka   energitillverkningen  enormt.  

Avlopp  skulle  bli  översvämmade  bitvis  men  om  dessa  är  underhållna  (täta)  skulle   effekten  bli  att  de  snabbs  täpps  till  av  bråte  och  därmed  sätta  stopp  för  

ytterligare  genom  rinning  till  reningsverket,  vilket  skulle  höja  vattenytan   ytterligare.    

• Sjuklighet  eller  dödlighet  av  individer,  samhällen  eller  population  av  

exponering  för  föroreningar?  

Enligt  Björn  Olofsson  på  Länsstyrelsen  finns  risk  för  att  ca  10  000  personer   kommer  att  behöva  evakueras  vid  ett  dammbrott.  Kostnaden  som  kommer  med   en  sådan  evakuering  (förstörda  hem,  utryckningar,  försäkringar  och  dödsfall)   kommer  att  bli  en  jättekostnad  jämfört  med  vad  en  plan  på  hur  man  kan  göra  för   att  förhindra  detta  blir.    

• Individers  känsla  av  personlig  säkerhet?  

Skulle  vågen  och  översvämningen  inträffa  skulle  många  personers  känsla  av   säkerhet  skadas.  De  som  informeras  om  problemet  idag  ska  bli  företag  som   kommer  att  beröras  av  vattnet.  Det  finns  få  journalister  som  tagit  upp  problemet                                                                                                                  

8_{https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/oversvamning/seminarie_gavle/dokumentation/}

Lena_Maxe.pdf)    

och  det  finns  viss  information  på  nätet.  Men  man  måste  som  privatperson  söka   informationen  själv.  Skulle  dammbrottet  inträffa  och  kommun  och  länsstyrelse   inte  skickat  ut  information  till  de  hus  som  blir  direkt  berörda  av  vattnet  skulle   det  av  privatpersonerna  ses  som  en  dålig  insats  av  kommun  och  länsstyrelse.   Särskilt  eftersom  risken  redan  är  och  länge  redan  varit  känt.    

• Gemenskapens  sammanhållning  och  identitet?  

Identiteten  skulle  gå  från  ett  naturskönt  område  där  innevånarna  sätter  

naturvärden  högt  till  att  vara  ett  katastrofområde  där  översvämningarna  skulle   bli  svåra  att  stoppa,  och  konsekvenserna  skulle  endast  kunna  sammanfattas  år   efter  genombrotten  –  då  effekterna  kommer  nå  långt  ut  i  Östersjön.    

• Bostäders  förhållanden?  

De  hus  som  kommer  påverkas  först  av  vågen  och  sedan  det  efterföljande  

vattenflödet  kommer  tvingas  flytta  tomterna  fullständigt.  Dessa  byggnader  som   står  i  farozonen  idag  blir  en  risk  längre  ner  i  Indalsälven,  då  de  för  med  sig  bråte   och  kanske  till  och  med  farliga  kemikalier  som  kan  förorena  vattendraget  

ytterligare.      

• Sysselsättning  och  sysselsättningens  kvalitet?  

Eftersom  vattnet  inte  kommer  påverka  handel  och  andra  sysselsättningar  i   området  kommer  nog  sysselsättningen  öka  i  området  i  form  av  återställning  och   återuppförandet  av  byggnader  och  räddningsaktioner  under  de  första  timmarna.     Kvaliteten  på  sysselsättningarna  i  området  skulle  bli  sämre  då  saneringsarbete   och  evakueringar  är  ofta  omfamnade  av  långa  arbetstimmar  med  hårt  

kroppsarbete,  jämför  detta  med  de  normala  jobb  som  kommer  påverkas  (av   evakuering  eller  vattenmassan)  ter  sig  kvaliteten  på  jobben  sämre.  

• Ekonomiska  förhållanden?    

Kostnaden  för  detta  skulle  bli  betydande  för  samhället.  Förutom  de  lokala   kostnaderna  för  återuppbyggnader  skulle  även  stora  delar  av  Sverige  och   Östersjöländerna  påverkas.  Om  det  går  att  återställa  miljön  och  de  ekologiska   förhållandena  runt  Indalsälven  och  Östersjön  kommer  detta  ta  lång  tid  och  kräva   stora  resurser.  Skadestånd  kanske  blir  aktuellt  för  Sverige  att  betala  till  de  länder   som  nyttjar  Östersjön  för  dess  naturresurser.    

6  Diskussion  

Resultatet  och  följande  diskussion  visar  på  att  vattnet  kommer  få  oanade  konsekvenser   och  påverka  aspekter  av  människans  dagliga  liv,  att  med  vanliga  människor  definiera   vad  som  är  ett  samhälle  har  varit  till  stor  nytta  för  resultatet,  det  har  blivit  tydligare  vad   som  ingår  i  ett  samhälle.  EU:s  mall  är  en  bra  grund  med  intervjuerna  men  konkreta   effekter  har  framgått  bättre  av  intervjuerna.    

23   av  dessa  människor  att  kommun  och  länsstyrelsen  har  allt  planerat  och  kommer  att   komma  till  undsättning  –  det  är  ju  trots  allt  deras  ansvar.    

För  att  till  fullo  värdera  de  kemiska  konsekvenserna  måste  en  inventering  göras  av   verksamheter,  sediment  och  industriers  kemikalier.  Detta  finns  inte  tid  till  i  detta  arbete   och  därför  har  det  räknats  med  som  risk.    

Vad  effekterna  blir  av  ett  dammbrott  är  svårt  att  i  detalj  beräkna,  de  siffror  jag  har   kanske  stämmer,  eller  så  har  fler  aspekter  betydelse  för  vad  konsekvenserna  blir.  Det   finns  bara  en  sak  som  kan  utvisa  detta  och  det  är  verkligheten.    

Det  jag  kan  säga  med  säkerhet  i  diskussionen  är  att  den  maximala  höjningen  antingen   kommer  att  överskridas  eller  vara  mycket  mindre  bitvis.    

Det  behövs  en  större  genomgång  av  både  beräkning  av  vattenkvantiteter  och  

inventeringar  av  sociala  och  ekologiska  aspekter  som  kommer  att  påverkas,  men  det   som  kommer  påverkas  störst  enligt  min  analys  är  i  slutändan  oss  själva.  Det  som  står   Innevånarna  närmast  är  det  som  kommer  påverkas  i  stor  skala.  Det  har  från  analysen   visat  sig  att  vid  ett  dammbrott  kan  nya  möjligheter  uppstå,  att  visa  Tjärnviksdalen  som   ett  exempel  på  vad  miljöförändringar  (mer  smältvatten  eller  mer  regn)  kan  förändra  i   landskapsbilden  med  relativt  enkla  medel.      

Jag  hoppas  att  detta  inte  kommer  inträffa  men  har  under  arbetets  gång  insett  att  det   klart  finns  en  risk  och  ju  större  effekter  en  risk  kommer  att  få  vid  inträffande  desto  mer   måste  man  ta  den  på  allvar.    

7  Åtgärder  

Jag  har  under  analysens  gång  kommit  fram  till  några  förslag  på  hur  man  kan  minska   effekterna  av  ett  dammbrott  alternativt  stoppa  den  helt.  En  åtgärd  man  kan  vidta  för  att   förhindra  ett  dammbrott  fullständigt  är  att  installera  en  bergsklack  i  slutet  av  Gesunden,   vid  en  sådan  installation  skulle  man  kunna  beräkna  höjden  på  denna  bergsklack  genom   att  kolla  på  hur  stort  flödet  skulle  bli  om  ett  dammbrott  uppströms  skulle  inträffa,  om   extrema  flöden  eller  stora  snösmältningar  skulle  uppkomma.  Denna  installation  skulle   bli  svår  eftersom  berget  ligger  så  djupt  så  kan  en  sådan  installation  bli  svår  att  

genomföra.  Det  skulle  krävas  uträkningar  på  materialkostnader  och  hur  en  sådan  klack   eller  vägg  skulle  fästas  i  Berget  för  att  klara  de  påfrestningar  ett  100  årsflöde  skulle   medföra,  och  sedan  jämföra  detta  med  vad  konsekvenserna  av  ett  dammbrott  skulle   kosta.    

För  att  förhindra  en  större  spridning  av  tungmetaller  med  vattnet  föreslår  jag  någon   form  av  sanering  av  Krångedes  nedlagda  deponi.  Om  en  våg  skulle  träffa  denna  yta   skulle  många  metaller  och  andra  föroreningar  lösas  ut  i  vattnet.  Detta  är  nog  en  rimlig   åtgärd  att  genomföra,  då  urlakning  antas  ske  dagligen  vid  regn  och  snösmältning.  Om  en   sanering  på  inte  är  möjlig  skulle  kommunen  tjäna  på  att  rengöra  marken  ex  situ,  på   annan  plats  än  den  ligger  idag.  (detta  skulle  medföra  en  miljömässig  vinst  oavsett   dammbrott,  då  jag  antar  att  lakningen  sker  på  naturlig  väg  så  fort  det  regnar).  Att  

Man  kan  också  välja  att  förbereda  framtida  planering  för  ett  dammbrott,  vägen  som   raserades  i  samband  med  översvämningen  av  reningsverket  byggdes  upp  igen  lite  högre   med  utfyllnadsmaterial,  men  enligt  min  karta  skulle  vägen  fortfarande  översvämmas  vid   2,5  meter  höjning,  om  risken  fanns  med  i  planeringen  från  början  skulle  vägen  kunnat   fungera  som  en  barriär  mellan  vattnet  och  reningsverket.    

Idag  är  delar  av  vägarna  väldigt  nära  vattnet,  det  behövs  inte  stora  höjningar  för  att   vattnet  skulle  svämma  över  till  vägen.  Att  förbereda  för  en  mindre  översvämning  på   grund  av  vårflod  skulle  spara  kommunen  pengar  så  resurser  inte  behövs  sättas  in  för  att   pumpa  bord  vattnet  från  vägen.  Sandsäckar  eller  någon  typ  av  vägg  som  stoppar  upp  en   mindre  vattenhöjning  skulle  vara  värt  att  investera  i.    

8  Tack  

Björn  Olofsson  -­‐  tack  för  uppgiften!  Jag  hoppas  du  är  nöjd  och  känner  att  jag  tagit  den  på   allvar  –  för  det  har  jag  gjort.  Tack  för  den  tid  du  tog  dig  från  arbetet  i  Östersund  för  att   visa  mig  området  och  Ragunda  kommun.    

Jag  vill  även  tacka  min  vapendragare  Anna  Törnkvist,  student  på  SLU  i  Uppsala  för   korrekturläsningen  och  ”idébollningen”.  

Jonas  Andersson  för  att  du  diskat  och  lagat  mat  medan  jag  slitit  mitt  hår  i  ArcMaps   gåtfulla  värld.    

Stort  tack  till  de  som  deltagit  i  gruppintervjun  och  traditionsenligt,    

  25  

9  Referenser  

Ekerlid  B,  Ännu  en  risk  för  Vildhuss-­‐katastrof,  Östersundsposten,  2012-­‐07-­‐09.      

European  Community,    2001.  Mall  för  MKB,  Guidance  on  EIA,    

http://ec.europa.eu/environment/eia/eia-­‐guidelines/g-­‐review-­‐full-­‐text.pdf   Hämtat:  2013-­‐05-­‐24  

Livsmedelsverket,  2010.  Power  Point,  Översvämningsseminarium,    

https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/oversvamning/semi narie_gavle/dokumentation/Lena_Maxe.pdf  

Hämtat:2013-­‐05-­‐31    

Länsstyrelsen  Jämtlands  län,  2011.  Risk  och  Sårbarhetsanalys.     Diarienummer:  451-­‐6492-­‐2011  

http://pejl.svt.se/miljo/fororenade-­‐platser/jamtland/ragunda/166293_fd-­‐krokvags-­‐ soptipp-­‐id/          

Hämtat:  2013-­‐05-­‐20    

Ragunda  kommun,  2013.  Kartfiler,      

Rolf  Ivansén,  Ragunda  Kommun,  muntlig  information  från  2013    

Sveriges  Geologiska  Undersökning,  2005.  Jorddjupsbedömning  i  Krångede  området,   Översiktsplan,        

10  Bilagor      

EU:s  checklista  för  MKB  (blåmarkerat  har  utelämnats  i  analysen)    

Fråga:  Finns  det  funktioner  i  den  lokala  miljön  på  eller  runt  i  projektet  plats  som  skulle   kunna  påverkas  av  projektet?  

• Områden  som  är  skyddade  enligt  internationell,  nationell  eller  lokal  lagstiftning   för  deras  ekologiska,  landskap,  kulturellt  eller  annat  värde,  som  kan  påverkas  av   projektet?    

• Andra  områden  som  är  viktiga  eller  känsliga  på  grund  av  deras  ekologi  tex   -­‐ Våtmarker  

-­‐ Vattendrag  eller  andra  vattenmassor   -­‐ Kustzon  

-­‐ Berg  

-­‐ Skogar  eller  skogsmarker  

-­‐ Områden  som  används  av  skyddade,  viktiga  eller  känsliga  arter  av  djur  eller   växter  tex  för  avel,  häckning,  födosök,  vila,  övervintrande,  migration  –  som   kan  påverkas  av  projektet    

27   -­‐ Områden  eller  funktioner  med  högt  naturskönt  värde?  

-­‐ Rutter  eller  anläggningar  som  används  av  allmänheten  till  rekreation   -­‐ De  transportvägar  som  är  känsliga  för  överbelastning  eller  som  orsakar  

miljöproblem  

-­‐ Områden  eller  funktioner  av  historisk  eller  kulturell  betydelse  

Fråga:  är  projektet  i  ett  läge  där  det  är  sannolikt  att  vara  mycket  synligt  för  många   människor?  

Fråga:  är  ligger  projektet  i  ett  tidigare  o-­‐exploaterat  område  där  det  kommer  bli  en   förlust  at  grönområden?    

Fråga:  finns  det  befintligt  markanvändning  på  eller  runt  projektet  plats  som  kan  påverka   • Bostäder,  trädgårdar,  annan  privat  egendom

• Industri

• Handel

• Återhämtning/avkoppling

• Offentliga  öppna  platser

• Gemensamma  anläggningar

• Jordbruk

• Skogsbruk

• Turism

• Gruvor  eller  stenbrott

Fråga:  Finns  det  andra  planer  för  framtida  markanvändning  på  eller  runt  det  plats  som   skulle  kunna  påverkas  av  projektet?  

Fråga:  Finns  det  några  områden  på  eller  runt  den  plats  som  är  tätbefolkad  eller  byggs   upp  vilket  skulle  kunna  påverka  projektet?  

Fråga:  Finns  det  några  områden  på  eller  runt  om  en  plats  som  upptas  av  känslig   markanvändning  som  påverkas  av  projektet,  så  som:  

• Sjukhus

• Skolor

• Gudtjänstlokaler

• Gemensamma  anläggningar

Fråga:  Finns  det  några  områden  runt  den  plats  som  innehåller  viktiga,  kvalitativa  eller   knappa  resurser  som  påverkas  av  projektet,  så  som:  

• Grundvattenresurser • Ytvatten • Skogsbruk • Jordbruk • Fiske • Turism • Mineraler

Frågor:  Finns  det  några  områden  på  eller  runt  platsen  för  projektet  som  redan  är   föremål  för  föroreningar  eller  miljöskador  tex  där  befintliga  rättsliga  miljökrav   överskrids,  som  skulle  kunna  påverkas  av  projektet  

Fråga:  är  projektets  plats  känsliga  för  jordbävningar,  sättningar,  jordskred,  erosion   översvämning  eller  extrema  eller  ogynsamma  klimatförhållanden  tex  

• Den  atmosfäriska  miljön  inklusive  mikroklimat  och  lokala  och  storskaliga   klimatförhållanden?  

• Vatten,  tex  mängder,  flöden,  eller  nivåer  av  floder,  sjöar,  grundvatten,   flodmynningar,  kustvatten  eller  havet?  

• Jord  tex  mängder  eller  djup,  luftfuktighet,  stabilitet  eller  erosion  av  jordar?   • Geologiska  och  markförhållanden?  

Fråga:  är  utsläpp  från  projektet  som  kan  ha  effekter  på  kvaliteten  på  några  av  miljön?  

• Lokal  luftkvalitet?  

• Global  luftkvalitet  inklusive  klimatförändringar  och  uttunnning  av  ozonskiktet  

• Vattenkvaliteter  –  floder,  sjöar,  grundvatten.  Flodmynningar,  kustvatten  eller   havet?  

• Näringsstatus  och  övergödning  av  vatten?   • Försurning  av  mark  och  vatten?  

• Jordar   • Buller  

• Temperatur,  ljus  eller  elektromagnetisk  strålning  inklusive  elektriska  störningar?   • Produktiviteten  av  natur  eller  jordbruksmarks  system?  

Fråga:  Är  projektet  sannolikt  kommer  att  påverka  tillgång  eller  brist  på  några  resurser   antingen  lokalt  eller  lokalt  

• Fossila  bränslen?  

• Vatten?  

• Mineraler  och  aggregerat?   • Virke  

• Andra  icke  förnyelsebara  resurser  

• Infrastrukturs  kapacitet  på  orten  –  vatten,  avlopp,  kraftproduktion  och   transmission,  telekommunikation,  avfalls  hantering,  vägar  och  järnvägar   Fråga:  Kan  projektet  påverka  människors  gemenskap  eller  hälsa  eller  välfärd?    

• Kvaliteten  eller  toxicitet,  luft,  vatten,  livsmedel  och  andra  produkter  som   konsumeras  av  människor?  

• Sjuklighet  eller  dödlighet  av  individer,  samhällen  eller  population  av  exponering   för  föroreningar?  

• Förekomst  eller  spridning  av  sjukdomar  vektorer  som  insekter?   • Sårbarhet  av  individer,  samhällen  eller  populationer  till  sjukdom?  

• Individers  känsla  av  personlig  säkerhet  

• Gemenskapens  sammanhållning  och  identitet?  

• Kulturell  identitet  och  associationer?   • Minoriteters  rättigheter  

• Bostäders  förhållanden?  

• Sysselsättning  och  sysselsättningens  kvalitet?   • Ekonomiska  förhållanden?    

10.2  BILAGA  2    

  29   Är  det  efter  en  person  parentesen  (pg)  betyder  det  att  utbildningen  är  pågående  

Objekt  1,  13  år,  högstadiet  (pg)   *  Vägar  

  *  Hus     *  Skola     *  Människor     *  Bilar  (framkomlighet)     *  Tåg     *  Elkraftverk     *  Intressen  (shoppa)      

Objekt  2,  51  år,  Gymnasieutbildad   *  Skolor  

  *  Jobb  

  *  Vägar  

  *  El  

  *  Dyra  kostnader  för  att  återinföra  infrastruktur  

Objekt  3,  57  år,  Gymnasieutbildad   *  Föda  (odlingar,  affärer)  

  *  Transport    

  *  Sjukvård  

  *  Utryckningar  

  *  Infrastruktur  

Objekt  4,  22  år,  högskoleutbildad  (pg)   *  Transport  

  *  Skador  på  boenden    

  *  Grundvatten  tränger  upp  i  källare  etc  

  *  Hygienproblem    

Objekt  5,  39  år,  högskoleutbildad   *  Ta  sig  till  jobb  

  *  Dricksvatten  

  *  Infrastruktur  

  *  Nätverk  (avskuren  från  kommunikation)  

  *  Ställa  om  rutinerna  

  *  Högre  kriminalitet  

  *  Räddningstjänst/sjukvård  

  *  Bränder  pga  kortslutning  

  *  Boskap  rymmer  

  *  Kloaker/avlopp  

Objekt  6,  24  år,  gymnasieutbildad   *  Jobb  

  *  Vägar  

  *  Maten  tar  slut  

  *  Befolkningen  kan  inte  längre  vara  beroende  av  affärer  

  *  Sjukvård/Räddningstjänst  

  *  Stora  förflyttningar  till  andra  områden    

  *  Brist  på  dricksvatten  

  *  Hygien  (avfall,  exkrementer  etc)  

  *  Räddningstjänst  får  problem  pga  framkomlighet  

  *  Trångbott  

  *  Sjukvårdens  elförsörjning    

Objekt  8,  23,  Gymnasieutbildad   *  Vägarna  skulle  vara  obrukbara  

  *  El  slås  ut  

  *  Kan  ej  handla  mat  

31   Kalmar Växjö