Svenska för invandrare: Deltagares upplevelser

Svenska för invandrare

Deltagares upplevelser

Sara Fallbrink

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 2020

Handledare: Jimmy Jaldemark Examinator: Jimmy Jaldemark

Kurskod/registreringsnummer: PE014G

Utbildningsprogram: Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Förord

Jag är humanist. Många säger att jag är naiv. Redan innan jag påbörjade mina studier ville jag få möjligheten att arbeta med sådant som kan göra livet bättre för andra människor. Utbildningen har resulterat i att jag gör det. Jag arbetar i sammanhang där jag får möjlighet att göra livet bättre för andra människor. Tack för det.

Vid det första seminariet, i augusti 2013, berättade Jimmy Jaldemark för oss att dessa studier vi stod inför, skulle vara omvälvande och kräva massor av tid. Han berättade att studierna skulle avslutas med ett självständigt arbete. Inom mig tänkte jag: jag kommer att göra allt, men jag kommer aldrig att klara av det självständiga arbetet. Det har tagit många år, men nu är jag i hamn. Jag vill därför tacka min handledare Jimmy för att han trott på mig genom åren. Jag vill också tacka familj och vänner för deras eviga peppande.

Att jag kom att välja sfin som kontext för mitt forskningsområde var en kombination av att jag under perioden 2017 arbetade som sfilärare. Att läsa om begrepp, såsom identitet, motivation, socialisation, lärandeprocesser, påverkansprocesser och samtidigt undervisa individer för vilka dessa var föremål för, utmanade mig mycket som individ. Det påverkade också min egen lärandeprocess.

what you didn't know before you learned it"

- Maya Angelou

1

Abstrakt

Nyanlända är föremål för politisk debatt i flera skikt. Denna studie berör skiktet vuxenutbildning.

Målet är att belysa vuxna delatagares villkor inom vuxenutbildningens kontext sfi. Den presenterar sfis struktur samt introducerar begreppet anställningsbarhet. Studien omfattar tidigare studier om sfiutbildningens historik, politiska incitament för vuxenutbildning och personliga utmaningar för dem som utbildningar avser samt lärandeteori. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom en intervjustudie och tolkades med hjälp av inspiration från hermeneutiken. Resultaten bekräftar lärandehinders konsekvenser och indikerar på att problematiken inom sfi har mer än strukturella anledningar.

Nyckelord: anställningsbarhet, etablering, lärandehinder, nyanlända, vuxenutbildning,

2

Innehållsförteckning

Introduktion ... 3

Inledning ... 3

Förförståelse ... 4

Disposition ... 5

Definitioner ... 5

Begrepp ... 5

Mål och struktur ... 5

Anställningsbarhet ... 6

Bakgrund ... 7

En historisk tillbakablick ... 7

Politiska incitament ... 8

Personliga utmaningar ... 8

Sammanfattning ... 10

Syfte ... 10

Hinder för lärande ... 11

Metod ... 12

Ansats ... 12

Urval ... 12

Datainsamlingsmetod ... 13

Instrument ... 13

Procedur ... 13

Analysmetod ... 14

Etiskt ställningstagande ... 15

Metoddiskussion ... 15

Resultat... 17

Livshistorier ... 17

Upplevelsen av sfi ... 17

Självbild och framtid ... 19

Sammanfattande kommentarer ... 20

Diskussion... 21

Inledning ... 21

Teoretiska utgångspunkter ... 21

Tolkningar ... 22

Slutsats ... 22

Framtida studier ... 23

3

Introduktion

Inledning

Alla människor har ett förstaspråk, även kallat modersmål. I de flesta länder talas det ett andraspråk, och i flera fall finns det en flerspråkighet bland befolkningen. Att lära sig ett andraspråk påminner till stor del om hur man lär sig sitt förstaspråk. Man lär sig genom att använda språket i kommunikation med andra. Den bästa förutsättningen för att lära sig ett nytt språk är att det finns ett behov av att samtala med andra, att man genuint önskar att kommunicera. Dock så finns det en betydelse för i hur stor del som andraspråket skiljer sig från förstaspråket, det kan vara svårare att hitta rätt ord, uttryck och böjningsmönster (Skolverket, 2020). I kursplanen från 2003 så infördes en struktur som skulle möjliggöra för deltagare att kunna kombinera språkstudier med annan verksamhet, till exempel yrkesstudier, praktik eller arbete. Trots detta utfärdade regeringen en utredning femton år senare på grund av att kommunerna inte kan tillgodose deltagarna med det som sfiutbildningen berättigar.

Utbildningsdepartementet publicerade ett pressmeddelande under hösten 2018, som följer:

Språket är en nyckel till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden. För att fler nyanlända ska lära sig svenska fortare måste sfi-utbildningen bedrivas med hög kvalitet.

Regeringen tillsätter nu en utredning som ska se över hur sfi (kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare) behöver förändras för att förbättra genomströmningen inom sfi och underlätta övergång till och kombination med annan vuxenutbildning. (Regeringen, 2020a)

Utifrån ovan text går det att tolka flera ställningstaganden. Språket är en nyckel till studier och arbetsmarknad. Fler nyanlända ska lära sig svenska fortare genom att sfiutbildningen ska bedrivas med hög kvalitet. Regeringen vill att sfis genomströmning ska öka och att den ska kunna kombineras med och underlätta övergång till annan vuxenutbildning. Syftet med sfi är att förse vuxna invandrare med grunder i det svenska språket men i förlängningen ska dessa språkkunskaper leda till anställningsbara individer vilket det samhällsvetenskapliga fältet om anställningsbarhet syntetiserar.

Dagens samhällsmedborgare ska göra sig anställningsbara genom att investera i sig själva och förse sig med vad som krävs för att bli anställningsbar.

Alla sammanhang som vi finns inom påverkar oss och medför på så vis både indirekt och direkt lärande. Vi kan också aktivt välja att utsätta oss för lärande i verksamheter som är avsedda att lära oss något. Regeringens (2020b) formulering lyder:

Elevens förutsättningar och behov är utgångspunkten i vuxenutbildningen. Alla ska ha rätten att utbilda sig för att kunna utveckla sina kunskaper och sin kompetens. Syftet är att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt för att främja sin personliga utveckling.

(Regeringen, 2020b)

För att stärka sin ställning i arbets-och samhällslivet krävs det alltså kunskaper och kompetenser. Det är svårt att sammanfatta vilka dessa kunskaper och kompetenser är, men det verkar finnas en enhetlig devis om att språket är nyckeln. I Sverige har man bestämt att svenska är det officiella språket och alla som bor i Sverige ska ha tillgång till det (SFS 2009:600).

4 Det finns verksamheter vars syfte är att tillgodose individer med kunskaper i det svenska språket.

Sveriges kommuner har fått i uppdrag att leverera en kvalificerad språkutbildning till vuxna invandrare. Det är alltså kommunerna som är huvudmän för sfi och den ges dels via den kommunala vuxenutbildningen, dels vid folkhögskolor och dels via privata aktörer. Oavsett vilken utbildningsaktör en sfideltagare väljer så ska undervisningen följa skolverkets styrdokument.

Regeringens formulering för vuxenutbildning: att stärka sin ställning på arbetsmarknaden samt att främja sin personliga utveckling är viktiga aspekter i avseenden som rör nyanländas etablering i Sverige. Sfis roll och ansvar berör arbetsmarknadspolitik då sfi kan ”ses som ett verktyg för anställningsbarhet och ett snabbt inträde på arbetsmarknaden och egen försörjning” (Lundgren, Rosén & Jahnke, s. 13). Avsikten med sfi är att främja nyanländas etablering i det svenska samhället, att de ska lära sig det officiella språket som ett verktyg för vidare studier, arbete och en smidig integration.

Alla i Sverige som kan arbeta, ska arbeta, och bidra till vår gemensamma välfärd (Regeringen, 2018). För att förenkla för nyanlända att etablera sig i Sverige, att lära sig språket, komma i arbete och klara sin egen försörjning i landet så fort som möjligt (Arbetsförmedlingen, 2018; Riksdagen, 2018) infördes 2010 lagen om etableringsinsatser (SFS 2010:197). Syftet med det nya regelverket som infördes är att samtliga vilka står till arbetsmarknadens förfogande ska omfattas av samma regler (Regeringen, 2018), vilket i praktiken innebär att nyanlända ska hänvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program (Prop. 2016/17:175). Om det nya etableringsprogrammet, som är en del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, kan man läsa om på arbetsförmedlingens hemsida (2018). Etableringsprogrammet innebär att individen kan ta del av utbildningar såsom, språkutbildning, en samhällsorienterande utbildning samt övrig utbildning, exempelvis högre utbildning, kommunal utbildning eller en arbetsmarknadsutbildning. Individen kan också få stöd med att hitta jobb, där insatserna kan handla om praktik samt validering av tidigare arbets- och studieerfarenheter. Det finns även anställningsstöd, vilket innebär att en arbetsgivare kan få ersättning för att anställa någon. Den nya utbildningsplikten gäller för dem som bedöms behöva utbildning för att kunna matchas till arbete. Den innebär även att den som inte aktivt söker arbete, avvisar eller inte deltar i en av arbetsförmedlingen anvisad utbildning kan komma att varnas eller stängas av från etableringsersättning (Regeringen, 2018).

Förförståelse

Jag som är studiens författare har en egen erfarenhet av att arbeta som sfilärare. Erfarenheten var mycket berikande och lärande, men också en stor utmaning. Avsaknad av lärarbehörighet, nödvändiga kunskaper, rutiner och standardiserade arbetssätt gjorde det mycket svårt att skapa den bästa lärandesituationen för de deltagare som jag skulle ansvara för. Jag upplevde ofta en känsla av frustration. Det är svårt att i efterhand beskriva orsakerna till denna upplevda frustration eftersom att den kan vara en felkälla. Därför ville jag göra denna studie, för att ta reda på om min upplevelse kunde vara riktig och isåfall vad denna frustration kunde grunda sig på. I det dagliga arbetet som sfi- lärare upplevde jag en personlig kamp i arbetet med att ge en så givande undervisning som möjligt.

Jag ville att innehållet skulle vara positivt, motiverande och samtidigt professionellt, eftersom att det fanns läroböcker som utformats för att följa läroplanen. Jag kände till stor del igen mig i Collianders (2019) studie om sfilärares utmaningar i det förändrande samhällsklimatet. Hur man som individ måste vara anpassningsbar gentemot faktorer såsom migration, marknadsanpassning och digitalisering som dessa påverkar.

5 Efter inläsning av metodlitteratur fick jag dessutom kännedom om intervjusituationer kan vara en berikande upplevelseför intervjupersonerna. Kvale & Brinkmann (2017) menar att intervjupersonerna kan vinna nya insikter om sin livssituation.

Disposition

Studien inleds med en introduktion till vuxenutbildning och några av dess politiska incitament.

Introduktionen beskriver hur studiens uppslag väcktes samt studiens syfte och frågeställningar. I bakgrundsdelen ges en introduktion till kontexten sfi, hur det är att vara aktör inom denna kontext samt vad syftet med sfi egentligen är. Därefter ges det i metoddelen en fullständig redogörelse för hur studiens genomförande gick till samt en beskrivning till varför studien blev en kvalitativ intervjustudie. Sedan redovisas och analyseras den empiri som intervjustudien skapade. Slutligen försöks allt vävas samman och uppslag till framtida forskning presenteras.

Definitioner

Begrepp

Studien försöker följa ett inkluderande förhållningssätt gällande använda begrepp. Benämningar som till exempel nyanlända, deltagare och intervjupersoner kan upplevas som positivt laddade eller neutrala.

Mycket av litteraturen på området använder sig av begrepp som idag kan upplevas förlegade och kanske direkt kränkande som till exempel begreppet invandrare. I sådana fall har avvägningen gjorts att trots detta använda de refererade begreppen för att upprätthålla autencitet i materialet.

Mål och struktur

I Skolverkets (2020) kursplan för sfi beskrivs det att sfi syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Utbildningen ska rikta sig till personer med olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål och ska planeras och utformas tillsammans med eleven. Eleven ska också kunna kombinera sina sfiundervisning med arbete och-, eller andra studier.

Därför krävs en flexibel utformning vad gäller tid, plats och arbetsformer.

Sfiutbildningens mål är att elever ska ges förutsättningar att utveckla en kommunikativ språkförmåga vilket förutsätter tillgång till ett språkligt system och en förståelse för hur detta system används. Elever ska också få möjlighet att kunna göra språkliga val i förhållande till olika situationer.

Undervisningen ska bidra till att utveckla insikter om det egna lärandet samt ge elever möjlighet att utveckla en interkulturell kompetens. Att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.

Sfi är uppdelat i studievägar och nivåer enligt följande. Man kan läsa på studieväg 1 på alla fyra kurser, A till D. För studieväg 2 kan man läsa B till D och för studieväg 3, C till D. Kursernas siffra symboliserar nivån för deltagarens förkunskaper i svenska språket, studiebakgrund samt studievana.

Till exempel så vänder sig studieväg 1 till elever som har en mycket kort studiebakgrund och studieväg 3 till dem som är vana vid att studera.

Elever kan få ett betyg efter varje avslutad kurs och detta baseras på vilken förmågan är att kunna använda det svenska språket i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier. Därmed riktar

6 studievägarna sig till olika personer beroende på deras studiebakgrund, förutsättningar och mål.

Vidare visar de även på studietakt, ingångskurs och lämplig progressionstakt. För att ta reda på lämplig studieväg samt startkurs görs en initial kartläggning för varje deltagare. Kunskapskraven för varje kurs baseras på fem krav: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet (Skolverket, 2020).

Det finns olika vägar att gå för den som vill fortsätta studera efter sfi. Generellt gäller ett slutbetyg för kurs D från sfi för att söka till grundkurser på komvux. Med komvux grund kan man erhålla motsvarande grundskola. För att erhålla en gymnasial kompetens är det en förutsättning med avslutad grundskola. Men om man har en avslutad grundskola kan man också läsa gymnasiala yrkesutbildningar. Utöver kommunal vuxenutbildning finns det privata aktörer som erbjuder yrkesutbildningar. Även arbetsförmedlingen kan i särskilda fall erbjuda en arbetsmarknadsutbildning vilket innebär att man kan få uppbära arbetslöshetskassa(Arbetsförmedlingen, 2020).

Anställningsbarhet

Anställningsbarhet kan förklaras som en uppsättning av olika kompetenser och kunskaper. Schwieler (2007) menar att kompetenser handlar om kunskaper för förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt. Utöver dessa så kallade generiska kompetenser tillkommer så kallad självförmåga. Denna inkluderar självförtroende, tron på den egna förmågan, förmågan att se sina brister och förmågan att motivera sig själv.

Schwieler beskriver vidare om att anställningsbarhet definieras olika beroende på vem som använder det. Om man betraktar begreppet utifrån ett arbetsgivarperspektiv och utifrån perspektivet högre utbildning finns det två definitioner. Anställningsbarhet ses som ett antal prestationer – förmågor, förståelser och personliga attribut, vilka ökar möjligheterna för individer att få en anställning samt bli framgångsrika i sina valda yrken. Detta skapar i sin tur en fördel för dem själva, för ekonomin och för samhället i stort. Definitionen påverkas dock givetvis av flera faktorer vilka beskrivs som socioekonomiska, kontextuella och politiska. Den andra definitionen i sin tur inbegriper två huvudkategorier, vilka är kontext och individ. Kategorin kontext handlar om anställningsform, arbetsmiljö och arbets- och boenderegion. Individkategorin handlar om utbildning, erfarenhet, kön, ålder, personlighet och självförtroende. Ett led inom detta fält inbegriper teorin om human-kapital.

Teorin syftar till att beskriva individers utbildningsnivå, färdigheter, talanger och kompetenser. I kommande rapport syftar teorin till att skapa förståelse kring överförbarhet av detta humankapital (Reichenberg & Berhanu, 2017).

7

Bakgrund

En historisk tillbakablick

För att förstå förändringen från det mycket generösa mottagandet av nyanlända på 1960-talet, till det hårdnade klimatet av idag behövs det en inblick i orsakerna till detta. Vesterberg (2015) beskriver i sin studie den information som visar Sveriges invandringspolitik utifrån ett positivt arbetsmarknadsklimat på 1950-1970 talet. Sverige var då en växande ekonomi och betraktades som en välfärdsstat i behov av arbetskraft. Men när ekonomin försämrades under 1990-talet började migrationen ses som ett hot mot den svenska välfärden (Vesterberg, 2015; Nordlund, Bonfanti &

Strandh, 2013). Under 1970-talet gick Sverige alltså från arbetsmigration till flyktingmigration och den politiska debatten speglar förändringarna i kursplanerna för sfi.

Rosén och Bagga-Gupta (2013) använde sig av ett socio-ekonomiskt ramverk för att beskriva sfis utveckling sedan 1960-talet. Författarna ville visa hur man genom läroplanerna kategoriserat individer och hur dessa läroplaner har verkat identitetsskapande genom hur de tilltänkta eleverna skildras. Ett

"skräddarsytt utbildningsprogram" initierades år 1965 och syftet med det var att förse nyanlända med det svenska språket. Skolverket har ansvarat för utbildningen sedan dess start och kommunicerat ramarna genom styrdokument. Leveransen av utbildningen har förändrats genom åren, likaså utbildningens fokus. Rosén och Bagga-Gupta delar in dessa förändringar i fyra faser, vilka tydligt följer den invandringsutveckling som presenterats tidigare. Den första fasen som sträcker sig mellan 1965 och 1980 har ett arbetsinriktat språkperspektiv. Deltagaren skulle här få med sig ett basalt språk som kunde användas på både arbetstid och fritid. Deltagaren skulle få en grund för ett korrekt uttal samt kunna ta del av enklare texter och i viss mån kunna uttrycka sig i skrift.

Under den andra fasen 1981 till 1993 frångick man detta arbetsinriktade perspektiv och sfi kunde beskrivas utifrån begrepp som omsorg och pluralism. Man ville ge deltageren kunskaper i det svenska språket men också kunskaper om det svenska samhället och arbetslivet. Detta i sin tur skulle leda till att individen kunde påverka sin egen situation. Man menade också att deras liv skulle förändras genom utbildning. I läroplanen från denna period utläser författarna också att de olikheter som invandringen för med sig numera ses som en positiv tillgång för samhället istället för ett problem.

Olikheterna handlade om livsstil, syn på livet, värderingar, normer och kulturer. En socialpsykologisk diskurs som fokuserade på individen och dennes tidigare livserfarenheter tog form. Enligt kursplanen kunde individen bära på traumatiska upplevelser och sfi kunde därför verka som ett stöd.

Utbildningsprogrammet stod inte längre enbart för integrationen i samhället utan som ett medel för att hjälpa och bemyndiga (empower) individen i integrationsprocessen.

Under den tredje fasen som varade mellan 1994-2005 påvisar författarna ytterligare ett skifte. Här vittnar kursplanen om att det rådde en kritik mot sfi. Det rådde brister i det svenska språket och kunskaper om det svenska arbetslivet vilket står som förklaringar till den höga arbetslösheten och den marginalisering som nyanlända befann sig i. Sfi ska lösa "språkproblemet" och detta ska bli nyckeln till det svenska samhället. Den socialpsykologiska diskursen som rådde tidigare, där individen skulle bemyndigas, ersattes och bristerna beskrevs som alarmerande. I den sista fasen som sträcker sig från 2006 fram till idag visar diskursen på en språkfokuserad utbildning med ett marknadsorienterat perspektiv. I kursplanen från 2006 står det att svenska språket är en viktig nyckel till det nya samhället och individen ska ges möjlighet att kombinera sina språkstudier med en arbetsmarknadsorienterad sysselsättning (Rosén & Bagga-Gupta, 2013). Tillbakablicken visar hur utbildningens fokus justerats genom åren och på så vis följt samhällsutvecklingens behov och rådande

8 debatt. Idag mer än någonsin talas det om hur vuxenutbildning ska leda till anställningsbarhet och hur individer ska göra sig anställningsbara.

Politiska incitament

Anställningsbarhet är ett politiskt argument. Att göra sig anställningsbar är idag ett ansvar som den svenska staten ställer på sina medborgare. Fejes (2010) använder sig av Foucaults ”Concept of governmentality” för att förklara sin tes om att diskurser om anställningsbarhet används som maktutövning, vilket också Vesterberg (2015) tar upp i sin studie där han menar att arbetsmarknadsutbildning används som ett maktredskap.

Vesterberg knyter an till anställningsbarhet men också bildningsperspektivet – det livslånga lärandet som vi i dagens samhälle förväntas leva upp till. Här refererar författaren till en bild av att den nyanlända betraktas som att vara oförmögen att leva upp till detta bildningsperspektiv. Vesterberg ville ta reda på en förståelse för vilka dessa individer är som anses vara i behov av dessa insatser. Han ville veta hur de ska lära sig, vad de ska lära sig och varför de betraktas som föremål i behov av dessa insatser. Den specifika kontexten för vilken studien avsåg var arbetsmarknadsprojekt sponsrade av svenska ESF (European Social Fund). Syftet med dessa projekt var att bekämpa socialt utanförskap, att skapa fler och bättre arbeten och att öka arbetskraftens färdigheter och kompetenser. Merparten av dessa projekt avsåg integration av nyanlända och var inriktade mot anställningsbarhet genom utbildning och jobbcoachning. Arbetslösa nyanlända konstruerades alltså till ett socioekonomiskt problem, med behov av insatser. Vesterberg redovisar också andra mål med projekten. Deltagare skulle bli anställningsbara genom interaktion med svenskar. Målet var att bli socialt kompetent, att på detta vis kunna ingå i det svenska samhället. Deltagare skulle också bli anställningsbara genom att lära sig om jämställdhet mellan könen. Syftet med projekten handlade om inkludering och ambitioner om allas lika möjligheter, men skapade samtidigt genom dessa en differentiering mellan ”vi och dem”.

Målgruppen skulle lära sig att bli anställningsbar genom det nya landets rådande normer och värderingar.

Personliga utmaningar

Reichenberg och Berhanu (2017) använde sig av teorin om human-kapital för att identifiera vad som förutspår arbetsförväntningar för vuxna invandrarstudenter efter avslutade språkstudier. Human- kapitalteorin innebär att individer i ett samhälle innehar ett humankapital vilket kan representera utbildning, färdigheter, kunskaper och talanger. Att komma till ett nytt land kan innebära att individens humankapital inte är överförbart och i Sverige har andra språk än svenska och engelska ett litet värde. Reichenberg och Berhanu ville ta reda på om socio-demografiska (kön, familjestatus, socio- ekonomisk status samt utbildningsnivå) respektive erfarenhetsfaktorer spelade in samt i vilken utsträckning de gjorde det. Majoriteten av de 187 surveyrespondenterna hade höga förväntningar på att de skulle få ett arbete efter sina språkstudier. Författarna kom fram till att även om delar av individernas human-kapital inte var överförbart så har invandrare förväntningar och ambitioner om ett bättre liv och om att integreras med det nya landets arbetsmarknad. Däremot visade det sig att invandrare med hög utbildning från hemlandet hade lägre förväntningar att finna arbete. Detta på grund av svårigheten med att få ett erkännande i yrken som advokater, lärare, civilingenjörer med fl.

Samt att dessa yrken förutsätter kommunikation. Det som mest spelade in i arbetsförväntningarna var vid vilken ålder individen var i för ankomsten till värdlandet.

9 Att befinna sig i kontexten sfi är en interpersonell relation mellan lärare och elev, där dessa aktörer ständigt förhåller sig till varandra. Det är utmanande att som lärare ha vetskapen om de underliggande förväntningarna som samhället ställer på sfi. Graden av professionalism och lärarens roll i detta vilket ställer krav på att vara mottaglig att lära nytt genom att vara flexibel, kunna reflektera kring sitt arbete, samt kunna utvärdera det (Colliander, 2019). Förändringarna som sfi ständigt är föremål för är en utmaning för läraren. Läraren kan visa förändringsmotstånd, genom att till exempel inte vara överens med sin arbetsgivare. De kan också vara positiva genom att hela tiden anamma förändringarna som de kommer. Responsen måste förstås utifrån kontexten som läraren befinner sig inom. Deras personliga arbets- och livserfarenheter, framtidsutsikter och känsla av identitet spelar en stor roll. Dessutom verkar vissa reformer ha emotionella effekter, både på det privata och det professionella planet genom att sätta personliga, moraliska och sociala värderingar på prov. Colliander kom fram till att de sfilärare som ingick i hennes studie, motstod trycket att standardisera sin undervisning, eftersom att deras uppfattning var att standardisering skulle hindra dem från att undervisa med kvalitet samt att kunna möta elevernas individuella behov.

Bron (2002) menar att det viktigaste för individer som migrerat till ett annat land är att hitta sin egen plats i det nya samhället och dess kultur. Det är inte enbart rationella, kognitiva och medvetna processer som leder till förändring. Värderingar och känslor spelar också en stor roll. Detta inbegriper idén om avsiktlig men socialt definierade roller och förväntningar. Dessa processers mötespunkt, skapar utrymme för en ny självbild att växa fram och förändring blir möjlig. Bron syntetiserar begreppet ‘floating’, vilket hon menar är en känsla av osäkerhet kring jaget, identiteten och tillhörigheten. Att vara fragmenterad - avsaknaden av att ha en historia och att ännu vara oförmögen att planera för sin framtid.

Samtidigt som dessa processer pågår, kan vi som individer ha flera identiteter som förändras beroende på i vilka sociala situationer vi är i. Vi kan forma våra jag igen och igen. De förändras och utvecklas beroende på livets både stora och små förändringar. Bron tar vidare upp språket som en individualiseringsteori och refererar till intersubjektivitet, en teori om jaget, språket och dess tillfälliga varande. Vi lär oss ett språk långt innan vi lär oss att tala, kommunikation är möjlig tack vare att vi inom vår grupptillhörighet delar uppfattningen av vad vi vill säga. Detta är dock förbehållet för ett modersmål. I andraspråksinlärning har man inte så att säga socialiserats in i språket. Vi lär oss förmågan att interagera med andra och oss själva från tidig ålder och frågan är om denna förmåga är kulturellt obunden så att vi kan tar med oss den till det nya landet.

Konsensus verkar vara att språket är nyckeln till det svenska samhället. Henry (2016) ville med sin studie beskriva hur valet mellan det svenska och det engelska språket gjordes. Engelska har en hög status i Sverige och kunskaperna i engelska är generellt höga, vilket då enligt Henry försätter den nyanlända i en situation där individen av olika skäl väljer det ena eller det andra språket. Författaren menar dock att responsen vid engelsk användning inte alltid är positiv, utan handlar om den nivå av engelska som individen ligger på. En fråga som var aktuell var vilka möjligheter det fanns att använda svenska, vilket besvarades med att möjligheterna var små eftersom att grannar och vänner ofta talade det egna modersmålet. Utöver skolan var det i kontakt med myndigheter som svenska användes och man betraktade till och med dessa möten som lärsituationer. I skolan förhöll det sig regler om att enbart prata svenska på lektionerna vilket deltagarna försökte upprätthålla utav respekt för lärare, kamrater och gentemot den svenska staten.

10 Sammanfattning

Regeringen startar en utredning 2018 för att ta reda på hur kvalitén för sfiutbildningen kan höjas vilket tyder på att det finns en strukturell problematik inom sfi. Tidigare forskning visar på att vuxenutbildning används som maktutövning. Tidigare forskning visar också att det finns psykologiska utmaningar för aktörer inom sfi, både för eleven och för läraren. Men det finns ett kunskapsglapp gällande sfideltagares upplevelser, varför denna studie är ett aktuellt bidrag.

Syfte

Studiens syfte var att belysa vuxna invandrares villkor inom kontexten sfi. Följande frågor ställdes:

Forskningsfråga: Hur kan lärandehinder förklara vuxna invandrares upplevda frustration Forskningsfråga 2. Kan lärandehinder resultera i utebliven upplevd anställningsbarhet

Det kunskapsbidrag denna studie kan bidra med inom det pedagogiska fältet är: vad hinder för lärande kan orsaka på samhälleliga och personliga plan. Genom denna studie kan beslutsfattare, huvudmän och utbildningsaktörer bli medvetna om en eventuell problematik så att sfi i framtiden kan tillgodose sina deltagare med det som den avser göra, på ett bättre sätt.

11

Hinder för lärande

Lärande består enligt Illeris (2015) av en kombination mellan två processer: samspel med den sociala omgivningen och förmågan att tillägna sig kunskap. Medan samspelsprocessen i grunden är mellanmänsklig, beroende av tid och rum så är tillägnelseprocessen i grunden biologisk, och handlar om att någon lär sig något. Denna måste föregås av en psykisk energi, en drivkraft. Det som någon lär sig betecknas som innehållsdimensionen, kunskap, förståelse, färdigheter, attityder och beteendemönster. Drivkraftsdimensionen betecknas med orden motivation, känslor och vilja. Det som krävs för att kunna mobilisera den mentala energi som lärandet kräver. Det som får oss att göra detta är osäkerhet, nyfikenhet eller otillfredsställda behov. Samspelsdimensionen innefattar handling, kommunikation och samarbete. Dessa bidrar till den lärandes socialitet – förmågan att fungera i sociala sammanhang.

Till dessa tre dimensioner redovisar Illeris vidare hinder för lärande. Presumption, att man på förhand anser sig ha en förståelse och tar inte till sig nya lär-möjligheter. Non-consideration, innebär att man är rädd för vad den nya kunskapen kan medföra. Rejection, innebär att man medvetet betstämt sig för att inte lära nytt i en viss situation. Av olika anledningar finns det psykiska försvar mot lärande. Dessa syftar till att skydda individen mot sådant lärande som kan hota, begränsa eller på andra sätt störa den mentala balansen och bidrar i hög grad till att bevara individens självkänsla och identitet. Dessa försvarsmekanismer kan vara en orsak till att vissa deltagare i utbildningssammanhang förhåller sig avvisande. Försvarsmekanismerna finns till för att upprätthålla vår mentala balans i en värld som i många avseenden är psykiskt överväldigande. När en individ inte lyckas hänga med i de samhälleliga förändringarna och kraven på att utvecklas, måste det till ett starkare försvar. Man kan kalla det identitetsförsvar. Om man i åratal har upplevt sig själv som välfungerande och välkvalificerad, för att sedan hamna i en situation där man mot sin vilja både ska bryta ner den existerande identiteten och bygga upp en ny, kan ett sådant identitetsförsvar uppstå.

Detta visar sig ofta i utbildningssammanhang hos vuxna deltagare som inte helt har erkänt och accepterat situationen de befinner sig i.

Ett led i dessa försvar innebär också ambivalens och motstånd. Ambivalens innebär att en individ både vill och inte vill involvera sig i lärandeprocessen, Illeris beskriver i synnerhet situationen för invandrare och flyktingar som motsättningsfull. De lever i ett spänningsfält mellan tidigare liv och kraven på att omställa sig vilka de möter i dagens sociala och ekonomiska villkor. Motstånd kan uppstå i situationer som upplevs vara oacceptabla, men det kan vara en tillgång i den personliga och samhälleliga utvecklingen. Illeris benämner detta som människans motståndspotential, det finns alltid hinder och motstånd som bromsar livsutvecklingen. Kognitivit sett så kan det handla om obegripliga eller orimliga förhållanden och när det gäller drivkrafter och samspel kan det handla om frustration eller relationer.

12

Metod

Ansats

Studien ville fokusera på en öppen och mångtydig empiri, vilket den kvalitativa metoden står för.

Alvesson och Sköldberg (2008) menar dessutom att metoden är mer användbar inom samhällsvetenskapen men att det ändå bör vara forskningsproblemet och dess objekt som ska bestämma metoden. Bryman (2008) menar att kvalitativa intervjuer är inriktade på intervjupersonernas egna uppfattningar, synsätt och ståndpunkter, medan intervjuer som genererar kvantitativa data syftar till att besvara en tydligt utformad uppsättning frågeställningar. De kvantitativa studierna utgår i högre grad utifrån forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som studien ska utgå ifrån (Alvesson & Sköldberg).

Studiens utgångspunkt, som beskrevs i förförståelsen, grundades i en upplevd situation. Därför sökte den använda sig av en hermeneutisk ansats. Inom hermeneutiken så spelar intuitionen en stor roll och en individ kan sätta sig in i en annan individs perspektiv och använda sig av empati. Dock finns det ingen möjlighet att forskaren är fri från förutfattade meningar. Heidiggers nya version av den hermeneutiska cirkeln "Att förstå förutsätter förförståelse, men förförståelsen är samtidigt ett hinder för förståelsen" (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 245). Fakta framgår av empiri genom en tolkningsprocess, som blir resultat. Forskaren måste vara medveten om att urvalet av fakta och vad som uppfattas som fakta, omvandlas precis som att forskningsfrågor kommer från förförståelse och utvecklas och omformas under processens gång. Genom tillvägagångssättet lever man sig in i en annans situation och skapar således en empatisk analys. Författarna beskriver åtskillnaderna inom hermeneutiken genom den aletiska förförståelsen/förståelsen samt den objektiverande hermeneutikens del/helhet. Inom skiftningen skiljer sig dessa åt men författarna menar att de snarare kompletterar varandra.

Att som individ förstå den världen man lever i, varje förståelse av vardagliga ting bidrar till självförståelse och samma gäller för förståelsen av andra. En individ kan sätta sig in i en annans livsvärld genom att använda sig av empati. Anledningen är att denna inriktning möjliggör en så att säga empatisk analys av intervjupersonernas livsberättelser. Att som betraktare få utrymme att reflektera kring det som sägs och att det finns sämre och bättre tolkningar, men inte en bästa tolkning (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 246). Backman (2008) menar att det kvalitativa perspektivet också möjliggör omprövning av problem och frågeformulering under arbetets gång. Jag ville också observera det tilltänkta fenomenet i sin naturliga miljö vilket autentiserar resultaten.

Urval

Urvalskriterierna för denna intervjustudie bestämdes utifrån språkliga förutsättningar och att intervjupersonerna vid tillfället skulle studera en D-kurs på sfi. Som tidigare nämnts är utbildningen uppbyggd med hjälp av studievägar och nivåer. Deltagare som läser på nivå D ska enligt bedömningsmatriser för muntlig interaktion kunna delta i samtal och diskussioner om bekanta ämnen (Skolverket, 2020). Bryman (2008, s. 194) menar att en studie kan använda sig av ett bekvämlighets- och delvis tillfällighetsurval. Vilket innebär att forskaren använder sig av intervjupersoner som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskaren.

13 Studiens intervjupersoner har fått fiktiva namn och det kommer att refereras till dessa i resultatet. För att visa på ett antal relevanta faktorer såsom ålder, ursprungsland, utbildningsnivå, kön och tid i Sverige redovisas detta i nedan tabell.

Tabell 1 Kön, ålder, ursprungsland, utbildningsnivå och tid i Sverige

Kön Ålder Ursprungsland Utbildningsnivå Tid i Sverige

Filistin Kvinna 41 Libanon Gymnasial 4 år

Jana Kvinna 38 Makedonien Universitet 2 år

Ali Man 40 Syrien Universitet 3 år

Mohamad Man 47 Syrien Universitet 5 år

Yasmina Kvinna 44 Serbien Gymnasial 5 månader

Sammanlagt består resultatet av data från transkriberade intervjuer av personer med olika ursprungsländer, utbildningsnivåer och åldrar. Två kvinnor och tre män intervjuades.

Datainsamlingsmetod

Studiens syfte var av en explorativ art, det vill säga att den ville ta reda på hur individer som befinner sig i en viss kontext upplever denna, att förstå världen som den upplevs. Studiens uppslag skapades under en delaktighet i den aktuella kontexten, vilket Kvale och Brinkmann (2014) nämner som en utgångspunkt för den ämneskunskap som krävs i utformandet av en intervjustudie. För att ta reda på något om intervjupersonernas livsvärld menar Kvale och Brinkmann att en öppen och föga strukturerad intervju är att föredra. Att utforma en halvstrukturerad intervju vars frågor syftar till att erhålla nyanserade beskrivningar av olika aspekter av individens livsvärld och hur den upplevs samt individens handlingsmönster i olika situationer. Frågorna utformades för att visa på intervjupersonernas självbild, hur de såg sig själv innan de kom till Sverige och om denna bild förändrats.

Instrument

För att genomföra intervjustudien utformades en intervjuguide. Som tidigare nämnts valdes en halvstrukturerad intervju. Denna möjliggör nämligen följdfrågor på individernas berättelser och kanske oväntade utsagor. I kombination med intervjuguiden fanns en förhoppning om att en allians skulle uppstå i den interpersonella relationen som intervjusituationen kan bidra till (Kvale &

Brinkmann, 2014). Denna skulle skapa ett förtroende och på så vis överbygga den ovisshet som kan råda, genom med att intervjua över kulturella gränser. Backman (2011) menar att forskaren själv är ett instrument i processen.

Procedur

Som tidigare nämnts arbetade jag som sfilärare under 2017 över en period av fyra månader. Under denna period väcktes mitt intresse för studiens frågeställningar. När jag bestämt mig för att fördjupa mig inom området sfi planerade jag studiens genomförande utifrån att jag ville ta reda på hur sfideltagare upplever sfi. Det initiala syftet med studien var att ta reda på sfideltagares upplevelse av sfi. Jag ville också ta reda på hur sfideltagare betraktade sin egen anställningsbarhet vilken jag reflekterade över då jag själv studerat ämnet under min utbildning. Intervjuguiden utformades därför utifrån ovan beskrivna utgångspunkter. Med utgångspunkt av mina urvalskriterier bestämde jag mig för att kontakta den sfiaktör som jag själv arbetat hos och fråga om jag fick komma dit och intervjua ett antal deltagare.

14 Läraren för aktuell dag och tid berättade för deltagarna som närvarade, att jag var en studerande som ville göra en intervju med ett antal personer. Här tog jag vid, och frågade om någon kunde tänka sig att låta mig intervjua dem om deras upplevelse av sfi. Jag sa att jag ville intervjua fem personer och ett flertal personer sträckte upp sina händer och läraren bekräftade med att säga deras namn, och vem som skulle börja samt i vilken ordning de skulle bli intervjuade. Intervjuerna ägde rum under tre dagar den 15, den 11 och den 19 maj 2018 och de spelades in med hjälp av en mobiltelefon. På grund av urvalsförfarandet skickades aldrig ett informationsbrev ut till respondenterna, vilket innebar att de istället informerades om de etiska aspekterna inför och i samband med intervjuerna. De blev informerade om att deras deltagande var frivilligt och att de närsomhelst kunde avbryta intervjun. De fick ta del av denna information vid två tillfällen, dels vid urvalsprocessen, som specificerats ovan, och dels vid intervjutillfället. Samtliga av intervjupersonerna försäkrade då att informationen förstods och valde att fortsätta intervjun. Intervjupersonerna försäkrades också om att deras deltagande var anonymt och att det inte skulle vara möjligt att spåra deras identitet, att materialet enbart skulle användas i den aktuella studien och inte skulle komma att lämnas ut eller offentliggöras för några andra ändamål (Vetenskapsrådet, 2002).

Efteråt transkriberades intervjuerna i sin helhet av mig som författare. Kvale och Brinkmann (2014) benämner denna process som att översätta ett muntligt språk till ett skriftligt språk. De belyser vikten av att reflektera över vad utskrifterna ska användas till i förhållande till i vilken omfattning intervjusamtalet ska skrivas ut. För denna studie skulle intervjuerna användas för att berätta något om något, därför skrevs materialet ut ordagrant och kodades sedan för att besvara studiens forskningsfrågor. Utskrifter är en konstruktion avsedd att stämma överens med teoretiska antaganden.

Resultatet av den insamlade empirin består av fem intervjuer. Deras utsagor har tematiserats med hjälp av intervjufrågorna och har sedan försökts tolkas och analyseras med hjälp av inspiration från hermeneutikens metoder. Under varje tema finns ett sammandrag av intervjufrågorna som ställts och vad de syftade till att ta reda på. Sedan en kort analys på vad utsagorna säger. Utsagorna är citat från de transkriberade intervjuerna. Det görs också vissa försök att beskriva sinnesstämningar. Samtliga antaganden och tolkningar har gjorts i god tro och redogörelsen ber om vissa förbehåll för risken att språkförbristningar orsakat missförstånd. I dessa fall har beslut tagits att ändå presentera dessa utsagor, eftersom jag i min förkunskap som aktör inom sfi känner igen många av de berättelser som återges.

I det senare skedet av denna studie framkom ett behov av att ytterligare precisera syftet och ta reda om vissa lärandeteorier kunde besvara det som utsagorna vittnade om. Illeris (2015) presentation av hinder för lärande och dess konsekvenser visade sig inbegripa teorier som bekräftades av intervjupersonernas utsagor.

Merparten av studiens innehåll producerades under 2018. Vid denna tidpunkt fanns lite till inga studier som belyste sfi-deltagares perspektiv av att befinna sig inom kontexten sfi. Men under 2017 publicerades en studie vars syfte var att undersöka vad som förutspår sfideltagares arbetsförväntningar. Inte heller Reichenberg och Berhanu (2017) hittade signifikanta studier på området.

Analysmetod

Den hermeneutiska intervjuanalysen tillåter en mångfald av legitima tolkningar. Forskaren präglas av antaganden vilka delvis bestämmer analysen. Den ställer också frågan huruvida syftet med själva

15 undersökningen vill visa på intervjupersonernas uppfattning om sfi eller om den vill visa på sfis mening i det större sammanhanget vilket Kvale och Brinkmann (2014, s. 254) belyser som en del av den hermeneutiska meningstolkningen. Forskaren kan göra detta genom att formulera vad intervjupersonerna själva uppfattar som meningen i vad de säger genom deras egen självförståelse.

Man kan också gå utöver denna självförståelse genom att utgå från en vidare förståelseram än intervjupersonens egen, att vara kritisk mot det som sägs och fokusera på innehållet eller på den person som uttalar det. Genom en teoretisk förståelsekontext tillämpas en ram för tolkningen av ett uttalandes mening som går utöver intervjupersonens självförståelse och överskrider det sunda förnuftets förståelse (s. 256-258). Att sökandet efter den egentliga meningen i en intervjuberättelse skulle innebära att olika uttolkare finner olika innebörder, menar Kvale och Brinkmann vidare, inte är något problem utan en styrka och rikedom i intervjuforskning.

Bryman (2008) rekommenderar att kodningen påbörjas så snart som möjligt. Avvägningen över hur empirin skulle kategoriseras gjordes därför så snart transkriberingen var genomförd. Empirin kategoriseras under de olika rubrikerna: livshistorier, upplevelsen av sfi, självbild och framtid samt frustrationen.

Etiskt ställningstagande

Det finns ett antal forskningsetiska principer som man inom human- och samhällsvetenskaplig forskning ska ta hänsyn till. Den första principen berättar om informationskravet vilket innebär att intervjupersoner ska informeras vad deras medverkan innebär, om studiens syfte, om att deras medverkan är frivillig, och att de kan avbryta sin medverkan. Den andra principen handlar om samtycke. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta intervjudeltagares samtycke i att bli intervjuade. Den tredje principen benämns som konfidentialitetskravet. Denna innebär att intervjupersonerna ska bli informerade om att deras medverkande är anonymt, vilket denna studie tagit extra hänsyn till genom att intervjupersonerna fått fiktiva namn. Deras riktiga namn användes enbart för att särskilja inspelningarna av intervjuerna och har ändrats efter transkriberingen. Den fjärde och sista forskningsetiska principer handlar om nyttjande. Nyttjandekravet innebär att intervjupersonernas utsagor endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002).

Utöver dessa forskningsetiska principer som i mycket förhåller sig gentemot intervjupersonernas medverkan, finns rollen som forskaren har. Kvale och Brinkmann (2014) menar att forskaren som person är avgörande för kvalitén och hållbarheten i de etiska besluten som fattats under processens gång. Dessa handlar om integritet, empati, känslighet och engagemang. Något som jag i min roll som intervjuare framförallt försökte förmedla var just empati. "Man visar empati genom att ställa frågor i syfte att få fram de detaljer som gör det möjligt för en att föreställa sig vad ens intervjupersoner har upplevt" (Rubin & Rubin, i Kvale & Brinkmann, 2014, s. 112).

Metoddiskussion

I studiens process har många val av de använda metoderna baserats på antaganden gjorda utifrån min tidigare kännedom och förförståelse. Metodernas validitet har därefter hämtats i refererad litteratur.

För att visa på studiens tillförlitlighet och äkthet har följande aspekter reflekterats över. Trovärdighet studien har hela tiden haft forskningsetiska aspekter i fokus och följt alla regler, den brister i avseendet att intervjupersonerna ej kontaktats för bekräftelse av sina utsagor. Men samtliga ombads kontakta mig på email om det var så att de ville tillägga något eller ändra något i sina utsagor.

Aspekten om överförbarhet har tillgodosetts genom en omfattande beskrivning av sammanhangen, den sociala företeelsen studien avser. Studien uppvisar pålitlighet då det går att finna tydlig beskrivning av

16 samtliga moment och det finns en möjlighet att styrka och konfirmera, vilket innebär att all empiri som presenteras är producerad i god tro. Studiens överförbarhet har beaktats genom att beskriva kontexten för vilken studiens intervjupersoner befinner sig inom (Bryman, 2008, s. 353-357).

Vad gäller analysen av empirin belyser Kvale och Brinkmann (2014, s. 254) ett problem som jag under processens gång anat, men varit oförmögen att lösa, vilket handlar om tendentiös subjektivitet och perspektivisk subjektivitet. Detta innebär att forskaren bara lägger märke till saker som stöder den egna uppfattningen (selektiv tolkning) och enbart lägger fram det som rättfärdigar ens egna slutsatser.

En perspektivisk subjektivitet däremot, uppträder när forskaren intar olika perspektiv och ställer olika frågor och kan komma fram till olika tolkningar av meningen (texten).

Urvalsmetoden som användes kan i efterhand anses vara felaktig eftersom att jag i efterhand ser att intervjusituationerna hade förbättrats avsevärt om intervjupersonerna valts ut i förväg, kontaktats och fått ta del av intervjufrågorna. Då hade de kanske dessutom kunnat ställas på intervjupersonernas modersmål.

17

Resultat

I kommande avsnitt presenteras studiens resultat. Som tidigare nämnts har utsagorna tematiserats för att skapa förståelse och sammanhang. Under varje rubrik beskrivs kontexten och en tolkning av utsagorna. De beskrivna implikationerna är mina egna upplevelser.

Livshistorier

Intervjupersonerna ombads att berätta om sina liv som de såg ut innan de kom till Sverige. Frågans fokus handlade om utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet men ville också att personerna skulle få berätta fritt om sina livsvärldar. Utöver arbets- och utbildningsbakgrund handlade berättelserna om traumatiska upplevelser och sociala svårigheter. Intervjupersonerna med europeisk bakgrund sökte sig till Sverige för att skapa ett bättre liv för sig själva och sin familj. Personerna med härkomst från krigsdrabbat land eller land med annan form av nationell orolighet sökte sig till Sverige för att överleva.

Det går att utläsa skillnader i personernas mående vilket skulle kunna kopplas till deras olika asylskäl, bland annat eftersom de med utomeuropeisk bakgrund tar upp strukturella svårigheter som är svåra att anpassa sig till vilket, de med europeisk bakgrund inte pratar om. Av de personer som intervjuades var Jana och Yasmina strukturellt nyanlända. Filistin, Mahamad och Ali kom till Sverige på grund av nationella kriser.

Intervjupersonerna beskriver sina liv i hemländerna med både glädje och sorg. Filistin berättar om livsfarliga situationer hon upplevde som barn i hembyn i Libanon, men hur mycket kärlek hennes familj omgav henne med. Ali vittnar om de trauman som fick honom att fly från Syrien med sin fru och två barn. Han hade ett bra liv innan kriget kom. De lämnade sina liv, arbeten och hem. Filistin hade arbetat som förskollärare i nio år och Ali som dataingenjör för regeringen. Ingen av dem kunde verifiera detta, eftersom de inte hade några "papper" med sig.

Janas och Yasminas historier liknar varandras. De hade varit i Sverige under 2 år respektive 5 månader och hade gjort en snabb progression i det svenska språket. Båda kom till Sverige för att få bättre liv avseende socio-ekonomiska faktorer. Jana har en universitetsexamen i statsvetenskap och hade arbetat för regeringen i 7 år i sitt hemland Makedonien. Yasmina hade arbetat som frisör i hemlandet Serbien samt erhållit en gymnasiekompetens inom turism. Till skillnad från Jana så var Yasmina inte särskilt intresserad av studier, hon berättade att hon bara ville få ett arbete.

Mohamad var den som varit längst i Sverige, 5 år. I sitt hemland Syrien hade han studerat litteratur för en lärarexamen men inte gått det sista året. Han behövde arbeta istället. Mohamad lämnade Syrien 2012. Han var rädd, han lämnade allt och familjen skulle komma till Sverige efteråt. Men frun bestämde sig i efterhand för att inte följa med. Mohamad berättade att han var väldigt besviken för detta.

Upplevelsen av sfi

För att belysa sfideltagares situation var det nödvändigt att ta reda på intervjupersonernas upplevelse av sfi. Frågeställningarna ville på så vis beröra hur det var för de intervjuade att lära sig ett nytt språk, deras tankar och känslor kring sfi och dess struktur, vad som motiverar dem att komma till sfi och varför sfi finns. Flera av intervjupersonerna belyste idéer och tankar angående hur sfi skulle kunna

18 förändras, både på praktisk- och strukturell nivå. Den största motivationsfaktorn verkade vara att lära sig svenska snabbt.

Frågan om hur individerna upplevde lärandet av ett nytt språk missförstods ofta och till exempel Ali berättade istället om hur han började lära sig svenska. Han hade lånat böcker på biblioteket under sin tid på "camp" (migrationsverkets anläggningsboende) i Västervik och gått till kyrkan två gånger i veckan på deras språkcafé. Ali var motiverad att lära sig mer svenska men tycker att sfi tar för lång tid. Även Jana tycker att sfi är bra men funderar över upplägget av undervisningen:

Kanske vi kan, jag behöver kanske classes för prata, bara prata, inte skriva, inte grammatik, jag tror det saknas, det classes, vem du kan prata mycket med svenska personer med svenska lärare, kanske sfi kan take somebody /…/ who can have classes med ähm, bara prata svenska.

(Jana)

Yasmina uttrycker ett missnöje över ordningen i undervisningen, hon tycker att läraren ska styra mer över elevernas uppförande "men jag tycker om att vi måste prata svenska, inte arabiska, inte serbiska, inte albanska det är jag tänker att vi måste prata hela tiden svenska". Mahamad kommer också in på undervisningens struktur. I nedan citat beskrivs den problematik som vuxna ställs inför, när utbildning på något sätt blir påtvingad:

If you say to me, come! To this teacher and talk with him and learn and as my age, I don´t like that. But when I talk with you, it´s like active meeting! I can get Swedish language better than when I sit like student and teacher/…/like this språkcafé. This språkcafe is very very important for our invandrare, exempel here in this bibliotek, people can learn swedish language better from sfi, you know why? Because it is without duty! They feel that! I don't know, but about me? I sit this opposite side, but. Its better, you know? It's better to make good connection between Swedish people and another nationality. (Mahamad)

Något som vittnar om sfis struktur och upplägg som är alltför grundläggande är Ali som berättar om sin upplevelse av sfi, han vittnar faktiskt om det som sfi ska ge möjlighet till, nämligen att kombineras med andra studier, praktik eller arbete:

Sfi bra! Till person lära inte i hemland/…/inte skola, men person arbeta, person studera i hemland, i gymnasiet och mer/…/Jag tror person som har gymnasiet, behöver inte sex månader. Kanske två eller tre månader, till började språk och skriv, därför han vet!/…/och efter det gå till praktik! Den praktik eller jobb. Den kommunicera med svensk person. När kommunicera, ska började tycka och tänka, vad lära i skolan. (Ali)

Det som motiverar deltagare att komma till sfi är en önskan om att lära sig svenska så att de ska få tillgång till den svenska arbetsmarknaden. Samtliga av intervjupersonerna vittnade om svårigheten att få ett arbete. Jana berättar:

”Ja, jag mailade kanske hundra mail med cv och personligt brev, men ingen svar, jag har ingen svar/…/jag vet vad jag vill jobba med, jag har mycke utbildning jag har mitt utbildning,

19 det samma som i Sverige/…/jag har två diploma, ja. Men jag inte rätt person, jag tror sån måste rekommendera mig/…/jag har bara ett intervju för fem månader, bara ett.(Jana)

Självbild och framtid

Utifrån de studier som belystes i bakgrunden vilka handlade mycket om identitet ville studien även belysa deltagarens upplevelse av sin egen självbild och identitet. Om deras självbild hade förändrats sedan de kom till Sverige. Flera vittnar om hur man i sitt hemland haft framtidsdrömmar men som haft lite tro på ska gå i uppfyllelse. I dialogen om självbild framkom framtidsutsikter, positiva livsförändringar men samtidigt en bitterhet. Filistin berättar om hur hon i Libanon haft drömmar, drömmar som inte kunde gå i uppfyllelse där:

När kommer till Sverige, jag glad! Därför kommit från Libanon till Sverige och jag dröm! Men i Libanon har många dröm, men jag inte, där kan det. Jag tänker i Sverige kan det/…/jaja, jag känner glad, jag har nya liv, jag har min man och barn jag studera, det är bra!, inte stanna hemma, inte laga mat, bara studera… jag känner glad! Och dröm framtid, känner mycket glad! Och känner min liv bra. (Filistin)

Mahamad beskriver sig själv, vilken man han var i Syrien, och hur han upplever sig själv som en ny man i Sverige, att han har fått en nystart i livet:

Yes! I tell you about myself! Inside myself, first I’m was like this very serious man, very serious man/…/and my duty to be like, how can I describe…Exactly like serious man! He has only job! He has only family! He has only job! He has only this family! And he is like machine… he don´t think about go out, or find something in the nature or like this… but when I come to Sweden I was different man/…/it´s like reset! Börja om. (Mahamad)

Alis berättelse har ett litet stänk av bitterhet, han är glad att han har kommit till Sverige, att han ska få leva ett bra liv. Han hade ett bra liv i Syrien, och den ställning han och hans familj hade. Han är därför frustrerad över att han inte fått tillgång till arbete, att få betala skatt och vara en del av samhället:

I Sverige jag tittar, inte bra. Jag känner i livet bra! Jag är glad! Men jag känner inte bra, därför arbeta ger till person fysisk, tänker till framtiden, känner inne i hjärna, glad i hjärna, förstår mig? Därför den jag känner mig. /…/Arbete bättre än alla livet! Jag eller annan person arbeta.

Alla arbetar! därför arbeta system, till person och känner i den område och samhälle, och betala skatt, jag samma en person arbetar, jag kan prata, jag kan gå semester, jag kan, jag har pengar, men när jag stannar, betala försäkringskassa eller socialen eller sfi, jag ska känna inte bra. (Ali)

Frustrationen

Det råder en enhetlighet i intervjupersonernas positiva inställning till Sverige men som redan nämnts kan det finnas kulturella anledningar till den upplevda frustration som skilde deltagarnas historier åt.

Dessa historier genomsyrades av i synnerhet Sveriges byråkrati. Det går att urskilja en upplevelse hur myndighetsrepresentanter från till exempel arbetsförmedlingen ibland upplevs hindra individerna i sina strävanden. Ali berättar:

20 Den bestämma. Också i Sverige! Jag tror när jag har intyg, intyg från EU, eller när hämta certificate och kanske också bli språk svenska duktig, ska bli arbeta! Men jag inte hämta intyg, jag flyr från där också jag inte duktig på svensk språk/…/Också i arbetsförmedlingen, inte intressera i mitt yrke, dom intressera bara sfi!/…/och studera, efter har intyg, det bra! Inte intyg, men jag kan arbeta! (Ali)

Filistin är frustrerad över att hon måste studera om, hon hade redan arbetat som förskollärare i Libanon:

Ja arg! Varför? Jag vill! Äh…arbeta, jag vill! Och jag tycker om arbeta! För förskolsomlärare i Sverige/…/Jag vill, men jag har energi att arbeta med barn/…/jag arbetade, jag studerade/…/men i Sverige, det, du måste studera i Sverige, varför?(Filistin)

Yasmina accepterar att hon inte ännu kan jobba som frisör i Sverige men tycker att det är svårt ändå att få chans att arbeta. Hon vill absolut inte ta emot försörjningsstöd:

Nej, inte arg, inte glad, jag vet inte vad säga, inte glad inte arg, jag kanske lite disappointed/…/för att jag har två barn! Jag måste jobba, jag jobbar hela mitt liv, i Serbien, jag gillar att jobba, jag gillar inte sitta hemma/…/Jag kill myself, eller när jag liv i socialen, jag tillbaka i Serbien, jag inte liv i Sverige sociala. Nej, måste jobba! Jag tänker alla människor måste jobba!(Yasmina)

Sammanfattning av resultaten

Sfideltagare tycker att studierna tar för lång tid och att lektionerna inte erbjuder muntlig kommunikation i tillräckligt stor utstäckning. En av intervjupersonerna nämner att "tvång" kan vara en anledning till varför inlärningen uteblir. En annan menar att språkinlärningen skulle förbättras om strukturen tillät praktik/arbete så att svenska kunde praktiseras i vardagen.

Intervjupersonerna har en framtidstro om ett bra liv i Sverige. Att det finns möjlighet till arbete. Att nya möjligheter öppnats för dem som de inte hade haft i sina ursprungsländer. En av intervjupersonerna vittnar om hur han förändrats som människa, till en mer öppen och positiv person efter att han kommit till Sverige. Men de är rädda för den långa vägen dit, att byråkratiska hinder ska stoppa dem och att de tycker att det är väldigt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

21

Diskussion

Inledning

Studiens syfte var att belysa vuxna invandrares villkor inom kontexten sfi med hjälp av att utgå från forskningsfrågorna: Hur kan lärandehinder förklara vuxna invandrares upplevda frustration? Kan lärandehinder resultera i utebliven upplevd anställningsbarhet? Vuxna nyanlända invandrare som befinner sig inom kontexten sfi står inför många utmaningar vilket denna studie belyser.

Teoretiska utgångspunkter

För att någon ska lära sig något krävs en psykisk energi, en drivkraft enligt Illeris (2015).

Drivkraftsdimensionen betecknas med orden motivation, känslor och vilja och att det är vad som krävs för att mobilisera den mentala energi som lärande kräver. Illeris lyfter fram den situation som invandrare och flyktingar befinner sig i som särskilt motsättningsfull, eftersom att de kanske inte accepterat sitt nya liv. I flera av intervjusituationerna som beskrevs i föregående avsnitt fanns en känsla av missnöje hos sfideltagarna och utifrån Illeris teorier av hinder för lärande kan detta stå som förklaringsmodell, en känsla av maktlöshet, att inte själv ha makten att bestämma över sitt liv. Att detta kan handla om försvarsmekanismen identitetsförsvar. Försvarsmekanismer mot lärande har ofta karaktären av defensiv ackommodation, att individen på ett överskridande sätt lär sig att de beslutande myndigheterna är orimliga, okänsliga, diktatoriska och odemokratiska. Detta menar Illeris skulle kunna avhjälpas på ett lämpligt sätt om båda parter är inställda på det. Det krävs mer inkännande och långvariga vägledningsprocesser, vilka på ett avsevärt sätt skulle kunna reducera konflikter och försvarsbenägenheten. Kanske skulle ett medbestämmande i styrningen av utbildningen kunna bidra till att individer är mer benägna att investera den mentala energi som krävs för att ta till sig undervisningen, om de upplever att de själva kan vara med om att bestämma vad lärandet ska gå ut på och hur det ska utformas. Detta skulle göra deras inställning mindre försvarsinriktad. Även motivationella och känslomässiga aspekter skulle möjliggöra lärande och förbättra dess kvalitet vid medbestämmande menar Illeris.

Upplevelsen av maktlöshet är nedbrytande för individen och om det drabbar alltför många blir det nedbrytande för samhället. Ett grundläggande drag hos vuxna är att de lär sig det som de vill lära sig och är sällan intresserade av att tillägna sig sådant som de inte upplever som meningsfullt i relation till sina livsval. Vuxna är också obenägna att engagera sig i sådant som de inte ser meningen med eller har något intresse av (Illeris 2015).

Teorin om lärandehinder ämnades försöka förklara frustrationen utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Faktum är att samtliga av studiens deltagare har motivationen och viljan som krävs för att mobilisera den psykiska energi som lärandet, i detta fall det svenska språket, kräver. Dessutom har deltagare haft med sig de kunskaper, förståelser och färdigheter som krävs för att kunna applicera det de får lära sig. De innehar således förmågan att kunna anpassa och omstrukturera etablerade kunskapsstrukturer och förståelsesätt för att överensstämma med den påverkan som den nya lärandesituationen innebär. Med detta är det dock inte sagt att lärendehinder uppstår i form av olika sorters motstånd. Att man inte tar till sig möjligheter att lära sig något nytt eftersom att man upplever ett hot mot den egna identiteten. Då kan identitetsförsvaren sättas igång i situationer som upplevs oacceptabla. Tidigare forskning av till exempel Vesterberg (2015) och Fejes (2010) visar hur vuxenutbildning används som maktredskap för nyanlända. Detta visas tydligt i till exempel utsagan