• No results found

Ledare För kulturell mångfald

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ledare För kulturell mångfald"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

3 Fjärde Världen 1/2013

Ledare

Sverige har alltid varit flerkulturellt.

Långt innan det fanns något som kallades

”Sverige”, levde här människor med olika ursprung och olika försörjningssätt.

Den senaste DNA-forskningen pekar mot att jordbruket infördes i Sverige av människor med ett annat etniskt ursprung än de samlare-jägare som först bebodde den landyta som dagens Sve- rige innefattar. Samma DNA-forskning har nu klarlagt att neandertalarna, en annan männis- kosort än dagens europeer (och för den delen hela mänskligheten) tillhör, har bidragit med cirka 2-3 procent av våra gener. Och det gene- tiska neandertalinslaget är större bland europeer än t ex hos afrikaner. Samerna, eller de som blev samerna, kom till Skandina-

vien när inlandsisen drog sig tillbaka norrut för 10 000 år sedan. Utmed iskanten verkar renjagande finsk- ugriskspråkiga folkgrupper

spritt sig. Renben har påträffats i Ringsjön mitt i Skåne. Människor från den s k Komsakulturen kan ha ”fyllt på” den samiska gruppen. De anses ha levt redan före och under istiden i ett isfritt område nära dagens Alta i Nordnorge. Senare kom andra – antagligen mest germanskspråkiga – jägare-samlare vandrande upp från kontinen- ten och befolkade Skåne, Småland, Väst- och Mellansverige och andra områden.

Under bronsåldern fanns människor i västra Sverige som avbildade skepp av grekisk/fenicisk typ ungefär samtidigt som jägare med pilbågar.

Det visar hällristningarna i Tanum i Bohuslän.

Under vikingatiden ökade den kulturella mång- falden i Sverige. Kontakterna med omvärlden, inte minst österut, förstärktes. Det visar fynden av arabiska och romerska silvermynt och många andra materiella belägg – påträffade i Sverige, Ryssland och dagens Istanbul. Kunde vikingar- na färdas dit, så bör människor därifrån ha kun- nat färdas hit.

Kolonialhistorien

vi härstammar alltså alla från människor som vid ett eller annat tillfälle, förr eller senare, invandrat i det område vi idag talar om som Sverige. Så var- för tala om ursprungsbefolkningar – är verkligen några människor ”mer ursprungliga” än andra?

Begreppet ursprungsbefolkning/ursprungs- folk/urfolk går inte att skilja från kolonialhis- torien. Det är där det får sin moderna mening.

Staterna Sverige, Norge, Finland och Ryssland trängde på olika sätt in i områdena där sam- erna levt långt innan dessa länder fanns. Det är i detta faktum debatten kring ILO-konvention

169 från 1989 och ifrågasättanden av begreppet ursprungsfolk borde har sina utgångspunkt.

Nu angrips samerna som ursprungsfolk mitt inne i Sveriges riksdag. Decennier av framsteg när det gäller lagstiftningen om samernas status som ursprungsfolk i Sverige är i fara. Olof Lars- son, Sverigedemokraterna, försökte i en inter- pellation inlämnad 24/4 2013 sätta den samiska renskötseln i Härjedalen, Jämtland och Dalarna i motsättning till den övriga befolkningen. Eller rättare sagt, han vill avskaffa renskötseln där.

Och samtidigt hela begreppet ursprungsbefolk- ning för Sveriges del.

Med vilken rätt? Varför? Självklart ligger det ekonomi bakom detta. SD vill fiska röster bland den icke-samiska befolkningen i dessa områden.

Sverigedemokraterna hackar på invandrarna och odlar förenklade ursprungsmyter om svenskarna. Samtidigt försöker en riksdagsledamot från dem förneka samerna, som verkligen är ett ursprungsfolk, sin rättsliga ställning som ett sådant. Även en moderat riks- dagsledamot som Maria Abrahamsson hakar på samma trend. ”ILO-konventionen går på kol- lisionskurs med äganderätten” skriver hon. Och försöker ställa jordbrukare i eller nära fjällområ- dena mot renskötande samer.

Vi har idag en situation där partier och en- skilda riksdagsledamöter försöker utså split på kulturell, etnisk eller näringsmässig grund och angriper ursprungsfolk eller andra grupper i Sve- rige. Inne i riksdagen.

Dessa framstötar bottnar i historieförfalsk- ning  – de bör med kraft avvisas, inte minst under valrörelsen 2014. Vi i Föreningen Fjärde Världen har alltid verkat för kulturell mång- fald. Men en verklig sådan måste också erkänna kolonialhistorien och ta särskild hänsyn till att ursprungsfolket samerna levt här långt innan något Sverige fanns.

Henrik Persson Ola Persson

FAKTA:

- www.mariaabrahamsson.nu/index.

php/2010/02/06/tystnaden-om-samerna-ar-inte- sa-tyst/

- ”Svenskarna härstammar från invandrade stenål- dersmänniskor” Publicerad 2009-09-24 på Uppsala universitets hemsida: www.uu.se/nyheter/

- ”Samernas ställning som ursprungsbefolkning”

Interpellationsdebatt tisdag 21 maj 2013 Interpella- tion 2012/13:390 av Olle Larsson (SD).

- sv.wikipedia.org: Svante Pääbo

För kulturell mångfald

References

Related documents

Assimilering är inte längre nödvändig, även om Barry menar att man inte får motsätta sig om det sker naturligt. Integration är enligt alla tre politiska filosofer både önskvärt

Utifrån Brömssens (2016) förståelse för rum och plats blir pedagogers förhållningssätt till kulturell mångfald centralt och viktigt då detta sätter sina spår i den

Dock ifrågasätter vi teorin då den är oense individens upplevelse av förtroendearbetstid från tidigare år, då respondenterna haft ett sämre förhållningssätt till avtalsformen

När inte bara lärare utan också arbets- givare har sådana föreställningar om vilken typ av arbeten personer passar för, leder det till diskriminering som begränsar

The slicing technique is described by Samuelsson and Arfvidsson (1994) and Rosenkilde and Arfvidsson (1996). An advantage with the slicing technique is that it is easy to perform

Eftersom syftet med studien är att få kunskap om hur fenomenet otillbörliga relationer konstrueras inom Kriminalvården, vilket inkluderar känslor, tankar, övertygelser

sjuksköterskorna att de kunde få information om patienten (Plaza del Pino et al., 2013) och på så vis kunna ge patienten så bra vård som möjligt (McCarthy et al., 2013; Tuohy et

O’Brien har alltså sett detta viktiga som Hélène Cixous genom själva sin grundförutsättning inte har öga för: den distans mellan Joyce och hans gestalter,