“Säg, är det konstigt att man längtar bort nån' gång?”
– En studie av avgångsstudenter i Eda kommun, Värmland
”Say, is it strange to long somewhere else?”
- A study of graduates in Eda county, Wermland
Elin Fredriksson
Humaniora och samhällsvetenskap
Kulturgeografi ƖƖƖ – Samhällsplanerarprogrammet Kandidat – 180 högskolepoäng
Handledare: Hans- Olof Gottfridsson Examinator: Mekonnen Tesfahuney Datum 2015-06-11
Förord
Jag passa på att tacka några personer.
Ett stort tack till alla tjänstemän på Eda kommun som stått ut med mitt springande mellan kopiatorer och som har stöttat mig under hela arbetets gång. Ni har varit intresserade och vänliga mot mig redan från första dag. Stort tack till framförallt Henrik Hansson och Mattias Persson som gett mig möjligheten att arbeta under perioden samtidigt som uppsatsen fått gått före.
Stort tack även till min handledare Hans- Olof Gottfridsson för god handledning och tips till litteratur samt utformning. Jag vill också ge Mekonnen Tesfahuney ett tack för god inspiration och vägledning under uppsatsens gång. Tack också till tidigare handledare Camilla Berglund som hjälpte mig under det vetenskapliga arbetet som ledde vidare till denna uppsats.
Ett speciellt och varmt tack vill jag ge till min käre sambo, Emanuel, som har lugnat ner mig under stressiga perioder och stått ut med oplockad disk ihop med kurslitteratur spritt över hela köksbordet.
Såklart vill jag också tacka min familj, släkt, mina underbara vänner samt Gunnarskogs IKs
gympapassdeltagare för att ni alla har fått mig att koppla av och tänka på annat i behövande stunder.
Tack!
Abstract
Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefat- tar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställ- ningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymna- siet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna. I analysen möts deras svar med studiens teoretiska referensram och det påvisar att högskoleförberedande män och kvinnor vill migrera medan yrkesförberedande män och kvinnor hellre stannar kvar i kommunen. Anledningen till migration handlar om en hindrad personutvecklig samt försämrad tillgänglighet. Slutsatsen är genom att engagera de ungdomar som stannar kvar på orten igenom det sociala kapitalet i form av nätverk, kan kommunen öka ungdomarnas engagemang och därmed övertyga andra att stanna samt sprida en god anda.
Nyckelord: Landsbygd, ungdomar, urbanisering, Eda kommun
”Det regn som sakta faller här, i stan’ gör husen grå.
Neonljusen de speglar sig, i asfalten den blå, och bilar signalerar, jag ser människor på språng.
Är det konstigt att man längtar bort nån’ gång?
Säg, är det kostigt att man längtar bort nån’ gång?”
Lena Andersson (1971)
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund ... 1
1.2. Kort om Eda kommun ... 2
1.3. Definition utav landsbygd ... 4
1.4. Problemformulering ... 4
1.5. Syfte ... 5
1.6. Disposition ... 5
1.7. Avgränsning ... 5
2. Metodbeskrivning ... 7
2.1. Urval ... 7
2.2. Genomförande ... 7
2.2.1. Val av fallstudie ... 8
2.2.2. Val av enkätstudie ... 8
2.3. Databearbetning ... 9
2.4. Validitet & Reliabilitet ... 9
2.5. Källkritik ... 10
3. Teoretisk referensram ... 11
3.1. Plats och platsidentitet ... 11
3.1.1. Platsbundenhet ... 11
3.1.2. Staden som plats ... 12
3.2. Migration ... 14
3.3. Socialt kapital och bruksanda ... 17
3.4. Stanna eller flytta? ... 18
3.5. Föreställningar om landsbygden ... 19
3.5.1 Negativa föreställningar om landsbygden ... 20
3.5.2. Positiva föreställningar om landsbygden ... 20
3.6. Ungas föreställningar om landsbygden ... 22
4. Empiri ... 24
4.1. Statistik utifrån enkät ... 24
4.1.1 Vill du helst bo i en stad eller på landsbygden? ... 24
4.1.2. Vill du bo kvar i Eda kommun? ... 25
4.1.3. Är det ett misslyckande att bo på landsbygden? ... 26
4.1.4. Finns det möjligheter för dig att bo kvar i kommunen efter studenten? ... 27
4.2. Sammanställning av öppna frågor ... 28
4.2.1. Platsanda och platsidentitet ... 28
4.2.2. Socialt kapital ... 29
4.2.3. Framtiden ... 30
4.2.4. Föreställningen om Eda kommun ... 33
4.3. Sammanfattning av empiri ... 36
5. Analys ... 39
5.1. Platsanda och platsidentitet ... 39
5.2. Socialt kapital ... 40
5.3. Framtiden ... 42
5.4. Föreställningen om Eda kommun ... 43
6. Slutsatser ... 45
6.1. Vilka faktorer är avgörande för unga Edabors val av boendeort? ... 45
6.2. Vilken bild har respondenterna av Eda kommun? ... 45
6.3. Hur kan Eda kommun öka sin attraktionskraft för att få de unga att stanna? ... 46
7. Källförteckning ... 47
8. Bilagor ... 49
Bilaga 1. ... 49
Bilaga 2. ... 52
Bilaga 3. ... 53
1
1. Inledning
1.1. BakgrundLandsbygden ligger mig själv nära om hjärtat då jag är född, uppväxt och idag fortfarande är vad jag definierar som landsbygdsbo. Att studera vad unga människor har för uppfattningar om denna plats som för egen del kopplas till känslor såsom hem och frihet, innebär ett stort intresse. Eftersom jag själv bor på landsbygden är den viktigt för mig och jag anser att det är en viktig fråga att människor ska kunna bo på vilken plats de vill i samhället och ändå ha en fungerande vardag.
Sveriges landsbygd drabbas hårt utav urbaniseringen ökar i allt större omfattning. Människor flyttar in till de större städerna och lämnar landsbygden bakom sig vilket innebär utmaningar för dagens
samhällsplanering, framförallt i landsbygds- och glesbygds kommuner. Enligt Forsberg (2005:20) skapar urbaniseringen en demografisk obalans i samhället som i sin tur skapar problem både i städerna och på landsbygden (Forsberg, 2005:20).
Ett utav problem som följer med urbaniseringen är att den åldrande befolkningen. Detta beror på att unga inte återvänder till sin hembygd. Vanligast är det unga kvinnor som väljer att lämna sin hembygd.
Enligt Boverket (2012) förväntas utflyttningen att öka i framtiden.
Urbaniseringen sker inte enbart i Sverige, utan det är ett globalt fenomen. Rapporter från FN 2010 pekar på att 50% av jordens befolkning bor i städer och år 2015 beräknas detta stiga till 70%. Dessa siffror är inte lovande ur ett landskapsperspektiv och i Sverige räknar man med att urbaniseringen framöver kommer fortsätta att öka (Ibid. 2012).
Urbanisering kopplas ofta ihop med tillväxt då den ursprungligen uppkom i förändringen från det agrara till det industriella samhället. Den effektivisering som skedde inom tekniken skapades ett överskott på arbetskraften ute på landsbygden vilket ledde till att människor sökte sig till städerna eftersom
efterfrågan på arbetskraft var större där än på landsbygden (Johansson, 2006:11).
Idag bor 56% utav EU:s befolkning på vad de kallar landsbygden och utgör därför ett viktigt område inom EU:s politikfrågor då EU:s territorium består utav mer än 91% utav ”landsbygd”.
Landsbygdsområdena står dock inför stora ekonomiska utmaningar. Genom utveckling utav näringslivet, turismen och jordbruket ska landsbygden kunna utvecklas. En bosättning på lansbygden innebär
uppoffring utav tillgänglighet till lämpliga tjänster samt en fungerande infrastruktur. EU står inför en
2 utmaning att föra en politik som tar tillvara på landsbygdens potential samtidigt som de ska kunna hantera dess utmaningar (Europeiska kommissionen, 2014).
Kommunens utflyttning bland åldrarna 18-24 år var 25% enligt SCB (2008) bland unga män medan siffran låg bland kvinnor på 36 %. Dessa siffror ligger högre än antalet inflyttningar samma år, där 17 % bestod utav män och 30 % när det gällde kvinnor i samma åldrar.
1.2. Kort om Eda kommun
Eda kommun bildades i början på 70-talet vid hopslagningen utav de fyra gamla socknarna Eda, Köla, Järnskog och Skillingmark. Kommunen ligger i västra Värmland längst riksgränsen till Norge och grän- sen har alltid präglat Eda genom historien på olika sätt. Genom åren har upprepande gränsfejder drabbat människorna i området,
främst i Eda socken. Närhe- ten till Norge gav också möjligheter till en blomst- rande handel över gränsen som kan ses även idag.
Kommunen gränsar också till Arvika och Årjängs kommun.
Kommunen har en befolk- ning på ungefär 8 472 invå- nare och består utav tre tät- orter; Charlottenberg, Åmot- fors och Koppom där samt- liga har historia som bruksorter. På grund utav närheten till den norska gränsen är många utav invå- narna födda i Norge samt att många utav Edas invånare arbetar i Norge.
Källa: Eda kommun (2007) Karta över kommunen
3 Utmärkande för Eda kommun är den ökade sysselsättningen mellan 1995-2007. I jämförelse med länet i stort som 2008 hade en arbetslöshet på 2,4% bland kvinnor och 2,7% bland män, hade Eda enbart 1,8%
arbetslöshet bland kvinnor och 1,9% bland män (Berger, 2011:91). 2014 låg den totala arbetslösheten i Eda kommun på 7,8%. Jämför man med grannkommunen Arvika ligger den på 8,0% medan Karlstad kommun ligger på 8,3% enligt Ekonomifakta (2015).
Anledningen till kommunens låga arbetslöshetssiffror ligger till viss del i gränshandeln, men också kommunens närhet till Norge. Anställda inom detaljhandeln ökade med 30 % åren mellan 2003- 2007, medans man såg en nedgång inom industrisektorn på ca. 10%. (Karlsson, 2011:22). Karlsson (2011:24) menar att det är främst unga kvinnor som jobbar inom detaljhandeln i kommunen, något som inte skiljer sig mot landet i stort.
Källa: Ekonomifakta (2015) Öppen arbetslöshet, Eda
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Öppen arbetslöshet (Arbetsförmedlingen) Sverigemedel Öppen arbetslöshet (Arbetsförmedlingen) Eda
Öppen arbetslöshet
(Arbetsförmedlingen) Arvika
Öppen arbetslöshet
(Arbetsförmedlingen) Karlstad
4
1.3. Definition utav landsbygd
Att ge landsbygden en definition är ingen lätt uppgift. Jordbruksverket (2012) menar att det finns två typer utav landsbygd; landsbygd och gles landsbygd. Här är samtliga definitioner:
Jordbruksverkets definition (2012) Jordbruksverkets klassificering (2012)
Storstadsområde Endast Stockholm-, Göteborgs-, och Malmöregionen som
ingår i denna klassificering.
Stadsområde Minst 30 000 invånare eller där tätort en har minst 25 000
invånare.
Landsbygd Ingår i varken storstads- eller stadsområde.
Befolkningstäthet ska vara 5 invånare per km².
Gles landsbygd Ingår ej i föregående klassificeringar och har en
befolkningstäthet på mindre än 5 invånare per km².
Storstadsområde och stadsområde ofta läggs ihop och blir tillsammans stad, liksom att landsbygd och gles landsbygd blir bara landsbygd enligt Jordbruksverket (2012).
Dessa klassificeringar kan skapa problem då det är kommunerna som definieras och inte orterna i sig.
Exempelvis finns det kommuner i Stockholmsregionen som folk skulle kalla landsbygd, medan klassificeringen gör att kommunen istället definieras som storstadsområde (Jordbruksverket, 2013:70–
71).Eda kommun definieras enligt Jordbruksverkets klassificering som landsbygd, vilket kommer användas som definition i resterande arbete samt att klassificeringarna storstadsområde och stadsområde kommer att slås ihop till stad.
1.4. Problemformulering
”Skapa nya attraktiva bostäder såväl i tätort som på landsbygden för att locka hemvändare och inflyttare.” (Eda kommun, 2014, Översiktsplan)
Problematiken med en minskande befolkning nämns i Eda kommuns översiktsplan (2014). Vidare nämner man att planerandet utav nya attraktiva bostäder ska locka inflyttare till kommunen samt locka tillbaka vad de kallar hemvändare. På så sätt ska en positiv befolkningsutveckling ske. Dock benämns inte hur de unga invånare som stannat kvar i kommunen tas i beakt.
5 Svensson (2006) menar att unga förväntas att flytta till en större stad för studier för att sedan komma tillbaka med nya kunskaper och erfarenheter. De är då redo att stadga sig och därefter bilda familj där de växte upp. Stannar man däremot kvar i sin hemort klassas detta som ambitionslöshet eller som ett
misslyckande. Att stanna kvar på landsbygden som ung är en svårighet eftersom utbudet utav utbildning, jobb och service är begränsat. Det bidrar till att unga enligt Svensson (2006) måste söka sig till staden.
Planeringen i Eda kommun utesluter unga eftersom dessa ändå förutsätts att flytta därifrån enligt kommunens översiktsplan 2014. Detta begränsar möjligheterna för den som är ung och vill bo kvar i komunen, då den inte är planerad utefter dem.
1.5. Syfte
Arbetets syfte är att beskriva föreställningen om Eda kommun bland bokförda avgångsstudenter samt förstå problematiken som ligger till grund för deras migration till stadskommuner. Arbetet syftas också till att lägga fram idéer inom Eda kommun för att få de unga att stanna.
De frågeställningar som ska leda arbetet är följande:
Vilken bild har respondenterna av Eda kommun?
Vilka faktorer är avgörande för unga Edabors val av boendeort?
Hur kan Eda kommun öka sin attraktionskraft för att få de unga att stanna?
1.6. Disposition
I det första kapitlet återfinns bakgrund, en kort beskrivning utav Eda kommun, definitionen utav lands- bygd, problemformulering, syfte och avgränsning. Andra kapitlet är en metodbeskrivning där arbetes gång redogörs. Kapitel tre är den teoretiska referensramen där teorier som behandlar plats, migration, ungdomars flyttningsmönster samt forskning om landsbygden tas upp som ska begrunda analysen. I det fjärde kapitlet redovisas empirin med genom diagram samt en sammanställning utav enkäterna och ka- pitlet avslutas med en sammanfattning. Kapitel fem är analysen som följs av kapitel sex där studiens slutsatser redovisas.
1.7. Avgränsning
Uppsatsen begränsas till en fallstudie i Eda kommun då tidsramen inte ger utrymme att forska på ett större område. Även om arbetet inte kan ses som en generalisering utav samliga kommuner i landet kan det användas som underlag för diskussion.
6 Anledningen till att välja Eda kommun i denna studie berodde på ett tidigare arbete som gjordes under programmets praktiktermin. Eftersom intresset för ämnet fanns kvar fanns också en vilja att arbeta vida- re med arbetet.
Valet att studera varför unga väljer att flytta eller att stanna handlar delvis om en egen igenkännelse.
Som ung är det inte alltid lätt att komma till tals, därför kändes det viktigt att låta dessa ungdomar få berätta om sina åsikter. För att kunna nå dem som kommer att ställas inför frågan om de ska stanna eller flytta valde jag avgångsstudenter år 2015, på gymnasienivå.
7
2. Metodbeskrivning
Utifrån det framtagna syftet, frågeställningarna och den framtagna teoretiska referensramen, har jag valt att titta närmare på hur de i utvalda respondenterna ställer sig till ungas migration till staden samt deras föreställningar om kommunen. För att samla in data har jag använt mig av en kvantitativ
datainsamlingsmetod och fallstudie. Inom den kvantitativa datainsamlingsmetoden har jag genomfört en enkätstudie.
2.1. Urval
För att studera varför unga väljer att lämna Eda kommun skickades en enkät ut till studenter som går sista året på gymnasiet och som är bokförda i kommunen. Anledningen till urvalet av dessa respondenter var att eleverna står inför ett val efter studenten: stanna kvar eller flytta.
Många utav respondenterna studerar utanför kommunen vilket gör att urvalet inte kan göras utefter Edas gymnasieskolor då många respondenter riskerar att uteslutas. Därför valdes urvalet utefter de
avgångsstudenter som är skriva i Eda kommun. Antalet respondenter var 90 st, (46 st män och 44 st kvinnor) och har det gemensamma att de alla går sista året på gymnasiet. Detta för att man ska kunna hitta likheter och skillnader i en homogen grupp inom problemområdet.
2.2. Genomförande
Utifrån arbetets syfte, frågeställningarna samt den teoretiska referensramen valde jag att titta närmare på respondenterna ser på deras kommun och hur de ställer sig till kommunens urbaniseringsproblematik.
Jag vill även ta reda på hur respondenterna ställer sig till landsbygd och deras förställningar om stad och land.
För att samla in data till arbetet har jag valt att använda mig utav en kvantitativ metod blandat med en kvalitativ och en fallstudie. Enkäten består av både färdiga kryssningsfrågor samt öppna frågor där respondenten får utveckla sina svar. De insamlade enkäterna kategoriserades sedan för att hitta olika mönster, sammanhang och skillnader mellan de olika grupperna. Efter två utskick gjordes en
uppdelning av svaren mellan fyra olika grupper: Man som läser högskoleförberedande program, kvinna som läser högskolförberedande program, man som läser yrkesförberedande program och kvinna som läser yrkesförberedande program. Utefter denna indelning kategorierades respondenterna efter om de ville bo i stad eller på landsbygd.
För att redovisa kryssfrågorna, som är mer kvantitativa, valde jag att redovisa dessa genom diagram.
Redovisningen utav de öppna frågorna, utvecklade utav respondenten själv, användes en kvalitativ
8 dataanalys. För att hitta skillnader och likheter i dessa svar delades även dessa respondenter in i olika kategorier.
Empirin analyserades sedan med den teoretiska referensramen som grund och vid färdig analysering kunde slutsatser dras utefter samband och mönster mellan kategorierna.
2.2.1. Val av fallstudie
Enligt Johanssen (2003:56) innebär en fallstudie att samla in så mycket information som möjligt om ett angränsat område.I detta fall studerades ungdomar i Eda kommun och tidigare forskning om unga och landsbygden.
Anledning till valet utav fallstudie var för att den djupgående datainsamlingen ger ett mer helhetssyn inom studieområdet. Genom att läsa in sig på tidigare teorier och studier bildas en förståelse inom området som sedan kan överföras till kommunens problematik. Här har jag också tittat på kommunens tidigare undersökningar som gjorts. Detta kan sedan sättas i studiens kontext för analyseringen utav empirin och teorin.
2.2.2. Val av enkätstudie
En enkätstudie ska beskriva och förklara en situation enligt Flowerdew & Martin (2008:80).
Anledningen till valet av enkätstudie beror på att jag anser att denna är den mest effektiva metoden för att samla in datan till arbetet. Då studien är tidsbegränsad krävdes en tidseffektiv datainsamling och samtidigt som jag ville nå ut till så många respondenter som möjligt. Genom att nå ut till flera människor är chansen större att hitta olika mönster och skillnader.
Fördelar med enkät som insamlingsmetod är att den baseras på frivillighet. Respondenten kan själv välja vilket tillfälle den vill fylla i enkäten samtiden som den själv, utan press, kan svara på vilka frågor denne vill. Enkäten är också anonym, vilket kan bidra till att respondenten vågar vara ärlig.
Nackdelar med enkät är att det är svårare att analysera svaren jämfört med intervjuer då svaren inte går in på djupet. En enkät ger inte heller möjligheten att kunna ställa följdfrågor. För att få ett mer djup i svaren fick vissa frågor ha öppna svarsalternativ där respondenten själv fick utforma sina svar. För enkät, se bilaga 1.
Innan enkäten skickades ut togs kontakt med Eda kommuns utbildningschef för att få ett godkännande att genomföra studien på studenterna samt att få tillgång till deras adresser. Enkäten innehållande svarskuvert skickades ut genom. För svarskuvert, se bilaga 3.
9 Frågorna i enkäten är utformade efter studiens frågeställningar samt utifrån den teoretiska
referensramen. Enkäten lästes igenom av personer i min närhet innan utskick för att undvika otydligheter som därmed kan påverka arbetets resultat.
Totalt skickades 90 enkäter ut med medföljande svarsbrev. Vid första utskick inkom 20 ifyllda formulär, 8 st ifrån män och 12 st ifrån kvinnor, alltså en svarsfrekvens under 30%. För en förbättring av
svarsfrekvensen skickades en påminnelse ut, se bilaga 2. För att få en mer personlig kontakt med respondenterna handskrevs alla namn och adresser på kuverten. Introduktionstexten ändrades då i enkäten från ”vetenskapligt arbete” till ”c-uppsats” samt att inlämningsdatum ändrades. Efter påminnelsen inkom ytterligare 11 antal svar, vilket innebär att totalt 31 enkäter besvarades.
Svarsfrekvensen blev slutligen lite över 30%, vilket ansågs som godtagbart med tanke på arbetets tidsram.
2.3. Databearbetning
För att få fram en mening så menar Johanssen (2003) att det är bra att börja med en organisering utav materialet i kategorier för att få fram kodord som sedan bildar ett mönster över återkommande teman.
För att bearbeta de enkätens öppna frågor valdes en kvalitativ dataanalys. Vid detta arbete innebar det att de olika respondenterna grupperades efter kön samt utefter deras gymnasieprogram. Vidare
kategoriserades de inom grupperna om de ville bo i stad eller på landsbygden. Utefter denna indelning hittades sedan mönster, samband, likheter och skillnader i deras resonemang.Detta redovisas i
empiridelen.
För att redovisa kryssfrågorna valdes cirkeldiagram genom att använda ett kalkyleringsprogram. Detta ger en mer tydlig bild över resultatet på de frågor som inte behövde utvecklas, alltså kryssfrågorn. Även här genomfördes kategorisering mellan könen och deras val av gymnasieprogram.
2.4. Validitet & Reliabilitet
Validitet handlar enligt Johanssen (2003:45-46) om datans relevans. För att få en hög validitet har jag i min kvantitativa undersökning tagit fram en enkät utefter mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska referensramen har också lagt grunden till enkätens innehåll.
Reliabilitet handlar om datans tillförlitlighet, vad gäller insamlingsmetod och hur den har behandlats (ibid. 28). I min studie har jag valt att beskriva ett problem utifrån respondenternas föreställningar.
Genom att jag har följt mitt syfte och mina frågeställningar kan jag garantera reliabilitet. Enkäterna har ställts upp med både kryssfrågor samt öppna frågor med möjlighet för egen utveckling utav svar.
10 Reliabiliteten stärks också genom att alla respondenter har fått enkäter med samma innehåll, även vid påminnelsen var frågorna beständiga. Vid kategorisering utav svaren på de öppna frågorna i enkäten kunde liknande svar tas ut, fast de var olika formulerade. Något som kan påverka svaren är feltolkning utav enkätfrågan från respondentens sida vilket kan orsaka felkryssning eller ett utvecklat svar som inte stämmer överens med frågan. Min egen inverkan i studien ska också beaktas när det gäller reliabilitet.
2.5. Källkritik
Det teoretiska materialet som använts är till största del forskning och rapporter som rör landsbygden, ungdomar och migration. Författarna är erkända inom respektive område och samtlig forskning relevant för arbetet. Att forskningen är tagen ur ett sammanhang som från början inte var menat till detta arbetets syfte är något som jag är medveten om. Då mycket utav teorin har hämtats från internet har jag varit källkritisk. Artiklar, rapporter och studielitteratur har också utgjort en stor del utav den teoretiska referensramen som anses som korrekta källor. Teorin ska lägga en grund för att senare kunna förstå analysen och slutsatser.
11
3. Teoretisk referensram
3.1. Plats och platsidentitetBegreppet plats i vanlig mening menar huvudsakligen två saker; sin position i samhället och den rumsli- ga lokaliseringen. Människor kan ibland prata på platsens anda (spirit), platsens personlighet (persona- lity) samt platsens känsla (sense of place) (Tuan, 1979:409).
Begreppet lokal identitet innefattar en plats livskvalitet, den lokala konsten, platsens historia samt dess traditioner. Den lokala identiteten ger oss en insikt i platsens känsla (sense of place) samt en känsla av gemenskap. För att identifiera platsidentiteten bör fokus riktas mot den lokala konsten och etniska eller religiösa historian, som ofta bärs upp av en stolthet i samhället (Ibid.409).
Att definiera begreppet plats är svårt då det innebär många olika betydelser. Plats kan innebära en lokali- sering, utformning och/eller en känsla. Läge, location, handlar om en absolut punkt som vi kan mäta genom exempelvis koordinater. Utformning, locale, står för det som utformar platsen, såsom byggnader, parker och gator. Platskänsla, sense of place, innebär den känsla som en plats framkallar (Cresswell 2009:1). Människor kopplar också en viss identitet med en viss plats och är beredda att försvara sin plats- identitet mot utomstående (Ibid.8).
En plats har historia och mening, det innebär människors erfarenheter och ambitioner och det är dessa människor som ger platsen mening (Tuan, 1979:387).
Livskvalitet, quality of life, innefattar attribut såsom säkerheten, renlighet, trevliga grannar, stark eko- nomi, hushållskostnader, kulturlivet, geografin och klimat. Den lokala konsten, local art, innefattar hantverk, såsom keramik, skulpturering, måleri, trä och metall. Det kan också innebära berättelser, dans och sång som har en koppling till en specifik plats. Platsens historia innebär att vissa datum innehåller viktiga händelser genom historian, t.ex. året en stad grundades, det datum en tågräls färdigställdes o.s.v.
Det innefattar släktskapet mellan familjer samt isolerande episoder som bidrog till skapandet utav den gemensamma kulturen i dagsläget. Traditioner handlar om de sedvanor, praxis, berättelser eller myter som binder det gemensamma förflutna som uttrycks oralt, visuellt och genom skrivande. Exempelvis sång, fotografier och livshistorier. Tillsammans utgör dessa grundfaktorer för en lokal identitet, en plats- identitet (EPA, 2002:69).
3.1.1. Platsbundenhet
Att arbetspendla över riksgränser är inget som är ovanligt för medborgare i en gränskommun såsom Eda.
En anledning till detta är platsbundenhet. Platsbundenhet innebär att personen är relationellt, emotio- nellt, ekonomiskt och/eller socialt är bunden till en plats (Ibid. 55). Ett utmärkande fenomen som utmär-
12 ker gränskommuner enligt Olsson (2011:59) är tillhörighet. Människan har ett behov utav tillhörighet och begreppet kan beskrivas bland annat genom platsbundenhet.
Olsson (2011:59) talar om det geografiska rummet som består utav en viss natur, byggnader, dialekt m.m. Den geografiska platsbundenheten kan innebära t.ex. ägandet utav en egendom, men den kan ock- så ha en social och kulturell dimension. Detta kan innebära att ens familj eller släkt bor på platsen vilket skapar en bundenhet dit.
I dagens samhälle kan en vanlig antagelse vara att människor är mer rörliga idag och mindre platsbundna enligt Cresswell (2006). Olsson (2011:60) anser att rörligheten är ojämnt fördelat utöver landet eftersom vissa människor tvingas bli platsbundna eller har inte möjlighet till att vara rörliga. Mycket utav rörlig- heten i Eda kan ses som påtvingad men också frivillig. Påtvingad genom att det är arbetsmarknaden och dess efterfrågan som styr rörligheten över gränsen, frivilligt genom att det redan ligger i Edabornas hi- storia att röra sig över gränsen.
3.1.2. Staden som plats
Staden har alltid stått i kontrast till landsbygden. Den moderna och föränderliga staden i kontrast till den traditionella och bestående landsbygden. Där staden står för det otrygga och landsbygden för det trygga.
Medan landsbygden kan ses som en kvarleva, ses staden istället som framtiden. Stad och landsbygd har alltid varit varandras motsatser (Ramberg 2005:165).
Det goda stadslivet och staden menar David Harvey (2011:146) är en vara i en värld där konsumtion, turism, kultur- och kunskapsindustrier regerar i den urbana politiska ekonomin.
”Den postmoderna böjelsen att uppmuntra framväxten av olika marknadsnischer – för konsumtionsvaror likaväl som för kulturella former – omger dagens stadsliv med en aura av valfrihet för den som har pengar.”
Harvey (2011) Ojämlikhetens urbana geografi, s.146
Ramberg (2005) nämner begreppen ”gemeinschaft” och ”gesellschaft”, där ”gemeinschaft” står för det kända och traditionella som bygger på personliga samt familjära kontakter. ”Gesellschaft” står för det motsatta, alltså det anonyma, det moderna och individualism. En stadsbo kommer i kontakt med en stor mängd människor vilket försvårar möjligheten att knyta nära och meningsfulla band (Wirth, 1938:165), vilket Ramberg (2005:166) definierar som ”gesellschaft”. Detta till skillnad mot de rurala samhällena där relationerna är mer djupgående och långvariga. Ofta knyts de också genom släktband (Ibid. 165) som då kan kopplas ihop med Rambergs (2005:166) begrepp ”gemeinschaft”.
Båda begreppen kan ses som både positivt och negativt. Ett exempel är att i en anonym stad finns inga historiska band vilket möjliggör frigörelse, samtidigt som det finns risk för utanförskap och isolering. De
13 som främst föredrar stadspulsen är de unga som längtar efter stadens fart och valfrihet. Även äldre före- drar stadens centrala läge med dess tillgänglighet vilket underlättar deras vardag (Ramberg, 2005:166).
Trots att många känner en stadslängtan menar Harvey (2011) att staden inte är för alla, utan att den är begränsad. Den som har rätt till staden är en mindre politisk och ekonomisk elit som formar staden efter eget behag (Ibid. 156) och han menar att urbaniseringen alltid varit ett klassfenomen. Genom privatise- ring blir staden alltmer splittrad samtidigt som offentliga rum stänger obehöriga ute (Ibid. 134). De rika stadsområdena utvecklar sin exklusivitet, medan de fattiga områdena står kvar i sin lervälling. Harvey menar att detta hotar den urbana identiteten, medborgarskapet samt tillhörigheten (Ibid. 147).
Många debatter har handlat om vem som är smartast; stadsbon eller landsbygdsbon. Politiker menar att staden genererar ett större ekonomiskt värde mot landsbygden samtidigt som universitetet är belagda här, vilket de menar indikerar på intelligens. Debatten handlar egentligen om resursutdelning enligt Ramberg (2005), vilket är en debatt om värdet mellan ”gemeinschaft och ”gesellschaft”.
Louis Wirth (1938) menar att ett annat synsätt på staden ur ett sociologiskt perspektiv är ”staden som en social företeelse”. En stad kännetecknas genom en större population som lever tätare ihop samtidigt som den är mer heterogen. Dessa egenskaper gör att de urbana samhällena har en större förutsättning för oli- ka specifika former utav social aktivitet och organisation.
Stadsmänniskor är inte lika beroende utav de människor de möter, däremot krävs det fler människor för att tillgodose dennes behov. Stadslivet präglas utav sekundära kontakter, medan de rurala samhällena består mer utav primära kontakter. De sekundära kontakterna gör att stadsbor inte blir bundna och kan därmed leva ett friare liv. Även den tidigare nämnda anonymiteten gör att stadsbon har möjlighet till ett friare liv då de band som oftast förekommer i mindre samhällen kan vara ett påtvingat moraliskt stöd samt en påtvingad delaktighet (Ibid. 165). Friheten ur kan då ur Harveys (2011) perspektiv på staden begränsas då friheten styrs utav din tillgång till kapital.
Stadslivet har löst upp den traditionella sociala betydelse familjen hade, menar Wirth (1938) det som Ramberg (2005:166) definierar som gemeinschaft. Frivilliga organisationer, staten och kommuner har istället tagit över denna roll och dess funktioner som uppfostrande, utbildande och omhändertagande.
Genom att individen engagerar sig i sociala sammanhang av olika typer ersätter dessa de traditionella släkt- och familjegemenskapen (Ibid. 171, 173).
Staden kan ses på olika sätt. Den kan ses som en plats för individualism och moderniteter, där band kan skapas och alla är välkomna. Samtidigt kan den ses som orättvis där en viss kapitalistisk elit styr dess utformning där vissa hamnar utanför.
14
3.2. Migration
Migration har alltid varit en viktig faktor när det kommer till demografiska förändringar på lokal, regio- nal och nationell nivå. Det finns många anledningar till varför en person väljer att migrera till en annan region eller till ett annat land. Det kan handla om politisk instabilitet, civila konflikter, tvingande migra- tion, brist på arbete, svält eller pull faktorer som bättre stabilitet i det nya landet/regionen, högre löneni- våer eller bättre möjligheter (Round, 2012:106).
Trots kritiken har jag valt att använda Lees migrationsteori, främst för Push- and pull modellen. Enligt Lee (1966) är migration ett permanent eller semipernament byte utav bostad. Avståndet utav migratio- nen är inte begränsad, skillnad gör inte på extern eller intern flytt och inte heller gör det skillnad mellan frivillig eller ofrivillig flytt. Alltså räknas all typ utav flytt som en migration, vare sig det handlar om förflyttningen mellan två lägenheter eller flytten mellan Karlstad, Sverige till Rom, Italien, även om des- sa är utav olika karaktär. Dock ingår inte alla typer utav rumslig rörlighet i definitionen migration. No- mader som är i ständig rörelse och flyttande arbetare räknas inte med då det inte gäller en långsiktlig bosättning utan enbart tillfälliga.
Enligt Lee (1966:49) innefattar hans Push and Pull-modell att varje migrationshandling ett ursprung, en destination samt en uppsättning av hinder. Vad som menas med hinder kan förslagsvis innebära flyttav- ståndet, som alltid är ett hinder som närvarar vid migration.
För att ta ett beslut om migration är det vissa faktorer som spelar roll. Dessa kan sammanfattas i fyra olika punkter.
1. Förknippelse med ursprungsområdet 2. Förknippelse med destinationsområdet 3. Mellanliggande hinder
4. Personliga faktorer
I varje område finns det faktorer som verkar för att hålla kvar människor samtidigt som det finns fakto- rer som har en benägenhet att stöta dem bort. I Push and pullmodellen visualiseras dessa genom plus- och minustecken. Det finns också tecknet O, som innebär likgiltiga faktorer. Den kan då anses som en neutral faktor som inte har någon påverkan på migrationen. Vissa utav alla dessa faktorer påverkar ibland många på samma sätt, men ibland olika individer på olika sätt. En faktor såsom klimat är ju nå- got som påverka de flesta genom att det antingen lockar eller stöter bort, medan ett bra skolsystem i om- rådet är mer lockande för småbarnsföräldrar medan en som vill hyra ut sin bostad anser detta som ett minus pågrund av en hög fastighetsskatt, samtidigt som någon utan barn eller fastighetsägande står lik-
15 giltig till denna faktor. Någon som däremot är fastställt är uppsättningen utav dessa plus och minusfakto- rer i ursprung och destination är olika för varje migrant eller blivande migrant (Lee, 1966:50).
Lee (1966)Push-pull theory model Översatt av Elin Fredriksson När man nämner migration berörs begreppet mobilitet menar Andersson (2000). Mobilitet kan ses i två dimensioner; en social- och en geografisk mobilitet. Den sociala dimensionen befattar rörligheten i den sociala sfären. T.ex. en akademikerbarn väljer att arbeta som städare eller att ett arbetarbarn studerar till läkare. Det kan också innebära den fattiges klassresa från tomma händer till att bli en välbärgad finans- man.
Mobilitetens geografiska dimension handlar om en tillfällig eller permanent rörlighet samt lokal eller utomlokal rörlighet. Tillfällig rörlighet innefattar pendling. Vidare fokuserar vi på permanent rörlighet.
Permanent rörlighet innebär flyttning inom ort (lokal) eller flyttning till annan ort, region eller land (utomlokal). Andersson (2000) menar att flyttningar på längre avstånd ett svårare och större
livsavgörande beslut med anledning av att det påverkar våra sociala kontakter genom det långa
avståndet. Sociala kontakter kan också vara en drivkraft för att ta ett beslut att flytta genom att t.ex. det finns på orten dit flyttningen ska ske.
Vad är då anledningen till att man flyttar eller stannar? Inom migrationsforskningen delas detta in i två ansatser; mikro- och makroansatsen. I mikroansatsen är det den enskilda individen eller hushållets beslut som sätts i fokus. Makroansaten riktar in sig mer på mönster och flöden istället för enskilda individer och hushåll (Ibid. 54). För att få svar på anledningen till flyttandet går vi in på mikroansatsen.
16 Genomsnittligt flyttar en svenskfödd person ca. 10 gånger i sitt liv. Andersson (2000) delar in våra liv i faser. I de första två faserna, tidiga vuxenfasen 18-24 år och familjebildande fasen 25-34 år, är vi som mest migrationsbenägna. När vi går in i livet andra del minskar denna benägenhet och den är som lägst vid 70-årsåldern. Många tror att vår migrationsbenägenhet handlar om statsmaktens och näringslivets krav på människor att vara rörliga på
arbetsmarknaden. Andersson (2000) menar att det också kan handla om hushållsförändringar. På korta av- stånd dominerar de demografiska skälen att man flyttar hemifrån, flyt- tar ihop med någon, man får barn, skiljer sig, barnen flyttar hemifrån och man blir gammal. Dessa föränd- ringar gör att man ställer olika krav på bostadens läge, bostadsutrymmet och bostadsstandard under olika fa- ser i livet. Flyttningsbenägenheten varierar alltså mellan olika åldrar och
hushållsituation. Källa: Andersson (2000) Varför flyttar man?
Men flyttningsbenägenheten har också en stor individuell variation. Då påverkar också faktorer såsom individens livshistoria, dennes sociala nätverk och platsförankring. Här kommer stressmodellen in. En person med låg migrationsbenägenhet kräver mycket starka impulser för att flytta medan den med hög migrationsbenägenhet inte kräver starka impulser alls.
Andersson (2000) menar att stress har en påverkan på den utlösande faktorn. Stressbegreppet i denna modell innefattar faktorer såsom avstånd, behov och förväntningar på boendet. Det kan alltså handla om att avståndet till arbetet är för långt, hyran är för hög eller att skolverksamheten i området inte lever upp till förväntningarna. Om personen inte har någon särskild bindning till plasten kan flyttning ske även vid låg stressnivå, liksom att starka bindningar kan hålla en kvar trots att stressnivån är hög.
17
3.3. Socialt kapital och bruksanda
Socialt kapital är en viktig faktor för en regions utveckling då det bygger på gemensamma normer och nätverk. Det är tillit mellan människor som gör det möjligt för samarbete som i sin tur skapar
möjligheter för utveckling. Begreppet myntades enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2005:8) av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam och i begreppet hållbar utveckling ingår dimensionen social hållbarhet. Med detta menas att sätta människors välbefinnande och behov i centrum för att utveckla dessa. Ett socialt hållbart samhälle strävar också efter ett samhälle där alla människor har möjlighet att ta del utav det goda samhället, oavsett kön, etnicitet, ålder, socioekonomisk tillhörighet eller
etnisk/kulturell tillhörighet (Ibid.5).
Det finns olika definitioner på bruksanda, eller bruksmentilatet, denna tolkning beskriver innebörden på ett bra sätt:
”… en sammanställning utav orden bruk, brukssamhälle och anda skulle betydelsen kunna vara ”det förhärskande tankesättet i ett mindre samhälle uppbyggt kring en dominerande industri, där förr familjeliknade förhållanden rådde.” (Svensson, 2006:19)
I en ort som tidigare varit beroende av sitt bruk kan man kalla det sociala kapitalet för bruksanda.
Svensson (2006:27) menar dock att det sociala kapitalet inte enbart är positivt för utvecklingen, utan kan istället utesluta människor då det skapas slutna sociala nätverk. Banden som finns inom nätverket växer sig starka, medan andra människor lätt hamnar utanför.
Ortens dominerande industri var platsens största tillväxtmotor och där fanns befolkningens trygghet.
Uppfattningen utav omvärlden stängdes ute av brukets väggar och runt bruket kretsade det lokala samhället. Här lärde man sig normer innanför dess stängda dörrar och vikten utav att göra ett bra arbete kunde löna sig genom möjligheten att klättra i arbetsplastens hierarki från golv till topp samtidigt som den som inte löd straffades. (Svensson, 2006:19). Även i dagens samhälle finns det många orter där bruksandan fortfarande dominerar. Industrin, kommunen och facket är den största tillväxtmotorn och genom rejäla satsningar på dessa så kommer allt lösa sig, sålänge lösningen kommer uppifrån (Hammar
& Svensson, 2004:11).
När jobbmöjligheterna minskar trots protester samtidigt som man utesluts ur det sociala nätverket finns det inga alternativ kvar för unga människor. De bryter sig helt enkelt loss och flyttar dit möjligheterna finns. Kvinnor hör också till den uteslutna gruppen när det kommer till det lilla samhällets utveckling (Svensson, 2004:11).
Sverige har ett brett föreningsliv och många folkrörelser. Detta bidrar till att Sverige beskrivs som ett land med ett stort socialt kapital. Under de senaste 20 åren har föreningslivet ökat, dock är det enbart
18 vissa typer som ökar medan andra minskar. De som ökar är de föreningar som kan kopplas ihop med identitet och intresse, t.ex. PRO, Naturskyddsföreningen och Cancerfonden. De föreningar som tagit smällarna är traditionella frikyrkor, nykterhetsrörelser och även i viss mån idrottsföreningar
(Länsstyrelsen Gävleborg, 2005:5).
Delaktighet är en viktig faktor i den sociala hållbarheten, men barn och unga har inte samma möjlighet till inflytande som vuxna. Hos vuxna kan känslan utav delaktighet skapas i olika typer utav sociala sammanhang. Exempelvis på sitt arbete, genom föreningsliv eller genom de demokratiska systemen.
(Ibid. 25).
3.4. Stanna eller flytta?
Att en ung människa väljer staden före landsbygden kan ha flera orsaker enligt Svensson (2008:27-28).
En stor anledning handlar om att landsbygden inte kan erbjuda samma utbud utav service, utbildning och arbete som staden kan. Utbildning blir allt viktigare i kunskapssamhället och eftersom landsbygden inte kan ge detta till de unga går de miste om mycket kompetens när de istället söker sig till städerna
(Landsbygdsnätverket, 2010:7) .
Det är inte enbart Sveriges landsbygd som drabbas utav den unga urbaniseringen. Även i Kanada finns dessa problem när unga flyttar från landsbygden och inte heller återvänder enligt Dupuy (2000:1). I Sokoto, Nordvästra Nigeria, är problemet att unga, liksom i Sverige, söker sig till det urbana rummet där möjligheter till jobb och bättre infrastruktur finns. Landsbygden har inte samma utbud som staden och detta är en utav anledningarna till att unga väljer att lämna landsbygden (Ango, et.al, 2014:130).
En annan faktor som bidrar till att ungdomar väljer staden menar Svensson (2008:3) är för att staden står för det ungdomliga och för det lyckade. Både vuxna och unga får denna bild inpräglad vilket ger
föreställningen att detta är en sanning. Detta kan då göra att de unga utesluts ur planeringen utav landsbygden, då det anses självklart att lämna den bakom sig som ung för att upptäcka den ungdomliga och moderna staden och samla på sig erfarenheter samt upplevelser (Ibid. 28).
Känslan av att vara utesluten kan vara en annan faktor som gör att unga människor väljer att flytta till en stad. Att då låta de unga känna sig delaktiga och få realisera sina idéer är viktigt när det kommer till identitetsutveckling och självsäkerhet. Idag är det svårt som ung att få föra sin talan och möten med äldre människor blir färre (Jordbruksverket, 2010:18). Unga känner brist på inflytande och en distans till makthavare och kommuner. Det handlar om att de inte vet vart de ska vända sig eller att de helt enkelt känner att ingen lyssnar på deras åsikter.
19 Har man bott på en plats en längre tid blir personen i fråga rotad till både egna hemmet men också till det lokala samhället. Det innebär inte att man måste känna alla som bor där, utan det handlar om platsidentitet och känslan utav tillhörighet. Dock får inte alla denna känsla och migration löser
problemet på det tomrum icke-tillhörigheten kan ge. En stor anledning till varför folk väljer att lämna en plats är att de inte får en hemkänsla och inte känner platsidentitet. Migrationen kan då vara ett eget val eller tvingande och kan handla om att platsen begränsar ens utveckling och försörjning eller att man inte kan leva en viss livsstil (Forsberg, 2005:203).
3.5. Föreställningar om landsbygden
De röda stugorna med vita knutar menar Gunnel Forsberg (2005:204) är en symbol för det gamla kulturlandskapet. Här talar hon om byarnas och jordbrukets landskap. Bilden på landsbygden kan ses ur en annan synvinkel – där den ses som övergiven. Genom urbaniseringen har planeringen fått mer fokus inom städerna, medan landsbygden sågs som underordnat staden och som ett objekt för kritisk
forskning.
”Uppfattningen om landsbygden och glesbygden som en efterbliven, fattig och outbildad landsända – av- visande från det urbana livet - fortlevde länge bland de flesta planerare och forskare.” (Gunnel Forsberg (2005) Planeringens förutsättningar och utmaningar. S.205)
Under 1990-talet utvecklades forskningen och planeringen runt landsbygden i två spår. Det ena spåret gick åt att se landsbygden som ett museum och ett kulturarv. Genom ett utifrånsperspektiv ses lands- bygden som det vackra rekreationsområdet för den utarbetade stadsbon då det urbana livet ses som norm. Det andra spåret har ett mer inifrånperspektiv, tog sig an rollen som landsbygdens supporter- klubb genom ett projekt som kom att heta ”Hela Sverige ska leva”. Detta spår var en kritik mot mo- dernismen och storsamhällets modell för problemlösning. Båda dessa spår har dock gemensamt att landsbygden ses som en problembygd då den avviker det ekonomiska huvudspåret och den sociala utvecklingen (Ibid.206).
1920 introducerades tätortsbegreppet genom att urbaniseringen hade tagit fart. Tätorterna betraktades som moderna, framåtsyftande och funktionella. Det som låg utanför dessa tätortspunkten betraktades som landsbygden och intresset inom forskningen försköts från landsbygden till tätorterna. Under 40-talet började urbaniseringen ta fart och i den svenska forskarvärlden var ”Flykten från landsbygden” en cen- tral forskningsuppgift. I detta arbete anades forskarnas vilja att utveckla det goda samhället, något som antydes omöjligt på landsbygden. (Ibid.211)
Forsberg (2005:209) menar att landsbygdsbefolkningen delar i många sammanhang samma möjligheter och problem som tätortsbefolkning. Landsbygden skiljer sig däremot med sin fysiska miljö, sin glesa
20 struktur, det småskaliga företagandet och det ideella engagemanget i lokala utvecklingsfrågor (Ibid.
210). Vad som då är avgörande för en utveckling i ett landsbygdsområde enligt Forsberg (2005) är ut- sträckningen av pendlingsmöjligheter till arbetsmarknaden, den goda miljön, tillgång till tjänster inom välfärd (såsom skola, barnomsorg, äldreomsorg) samt en befolkning som är intresserade att ta kontroll över de lokala resurserna.
3.5.1 Negativa föreställningar om landsbygden
Landbygden har olika bilder och förställningar som anses vara statusfallande. Dessa har delats in följande kategorier: Det kontaminerade, det glanslösa, det farliga och det isolerade (Ulver, 2010:9).
Det kontaminerade behandlar människors sociala identitet och nutida samhällsklasser. Den som stannar kvar på landsbygden anses som misslyckad, medan den som flyttar till staden verkar ambitiös. Ohälsa, brist på uppförande, okunskap, psykisk sjukdom, brottslighet, missbruk, självdestruktivitet, likgiltighet, fulhet och fattigdom beskriver landbygdsbon enligt ”white-trash” diskursen, alltså en misslyckad underklass. Den som återvänder till landsbygden kan också falla i den misslyckade underklasskategorin eftersom den kommer tillbaka då den inte lyckades i staden (Ibid. 10).
Det glanslösa innebär att landsbygden inte är tillräckligt sällsynt för att kunna uppnå högre status och enligt Ulver (2010:10) är sällsynthet en viktig faktor när det kommer till statusförhöjande. Skrotbilar, tomma affärslokaler samt sprucken asfalt ger inte en bra bild utåt och är därför statusfallande då estetik är viktigt.
Landsbygden kan få uppfattningen av att vara en farlig plats vilket leder oss till föreställningen om landsbygden som Det farliga. Inspirationen bakom detta kommer ifrån exempelvis filmer som Jägarna.
Media spelar en roll i skapandet utav denna farliga bild. Vid rapporteringar kan man få föreställningen att landsbygden är en plats fylld utav skumma enslingar och brottslingar som har fritt spelrum ute på landbygden. Denna bild har förändrats då staden tidigare stod för det farliga (Ibid. 11).
Det isolerande innebär att utanförskap är lättare att känna på landsbygden då merparten bor i städerna genom urbaniseringen. Under 50-talet fanns rädslan om isolation i staden, idag anses det istället vara tvärtom. I dagens samhälle hittas nya gemenskaper i staden och risken för isolation är istället större i bysamhällena (Ibid. 11).
3.5.2. Positiva föreställningar om landsbygden
Det finns även positiva bilder utav landsbygden som i sin tur enligt Ulver (2012:12) kan vara statushöjande. Dessa är: Massrörelse efter autenticitet, Det nya gröna guldet, Den estetiska
21 gentrifierings kulturen, Den nya kollektivismen, Den nya romantiken kring frivillighet och hemmet, Den landsbyvurmade foodiekulturen och Den skapande människan.
Sökandet efter sina rötter är en allt mer framåtstigande trend. Denna massrörelse efter autenticitet menar Ulver (2012:12) är gynnsam för landsbygden genom att stadsbor helt enkelt drar sig till landsbygden för sökandet efter sina rötter och sin historia. De vill hitta sin äkthet.
Mycket utav landsbygdens potential finns i de gröna näringarna. Här är det upp till politiker och små samt mellanstora företag som kan se till att denna potential tas tillvara. Rubalism är motsvarigheten till urbanism, och innebär att folk flyttar från städerna till landsbygden. Denna flytt gör att dessa människor tar med sig sin urbana livsstil ut på landsbygden som i sin tur skapar en utveckling. Det nya gröna guldet ger en positiv bild utav landsbygden samtidigt som den bidrar till en landsbygdsutveckling (Ibid.12).
Den estetiska gentrifierings kulturen har också enligt Ulver (2012:13) förbättrat bilden på landsbygden.
Gentrifiering, som Ulver menar har blivit en kultur i sig, innebär ett område som till en början ansetts som socialt belastat får en inflyttning utav fattiga kulturproducenter och konstnärer som i sin tur ger området en markabel statushöjning vid inflyttning av människor med högre ekonomiskt kapital. Genom att det blir dyrare att bo i städerna väljer många att bosätta sig på landsbygden då detta är billigare.
Landsbygdens gamla, vackra och övergivna byggnader med renoveringsbehov är då ett sätt att locka människor.
En ny typ utav kollektivism har börjat skymta allt mer i samhället. Inte längre handlar det om att dela bostad, utan istället om gemensam barnpassning, solenergi eller liknande. Alltmer blir sociala faktorer viktigare än de ekonomiska och den nya kollektivismen handlar om att skapa gemenskap (Ibid. 14).
Den nya romantiken kring frivillighet och hemmet är också en stigande trend. Det handlar om längtan till den lugna landsbygden och grundar sig på frivillig migration. Genom alltfler program som handlar om livet på landsbygden har media speglat en ny bild genom program såsom Bonde Söker Fru, Unga
Bönder och Sveriges Bästa Bonde. Även unga kvinnor har börjat intressera sig för hemmafrulivet där ett ökat intresse för hem och matlagning börjat synas. Detta kan dock ses som ett nederlag för feminismen då kvinnor åter drar sig tillbaka till spisen. För landsbygden är det däremot en positiv faktor med hemlagade bullar och långkok (Ibid.14).
Intresset för mat har blivit en global trend och Ulver (2012:15) att intresset gynnar bilden utav landsbygden. Den landsbyvurmade foodiekulturen innebär matlagning tas till en helt ny nivå där hela processen, från jord till bord, ingår. Trenden innebär att känna vädret, jorden samtidigt som en kontakt med djuret eller råvaran är viktig. Något som enbart landsbygden kan erbjuda.
22 Sista föreställningen är den skapande människan. Inte handlar det enbart om skapandet utav ett hem eller av mat, utan även utav kunskap och kultur. Bildning och kulturproducenter, såsom konstnärer, står högt i status i dagens samhälle. För landsbygden ger det en positiv bild utåt om dessa finns på platsen (Ibid.
15)
3.6. Ungas föreställningar om landsbygden
2012 genomförde Eda kommun en undersökning där de försöker kartlägga Edas attraktionskraft genom medborgardialoger. Undersökningen skulle redovisa Eda som besökskommun, skapa ökad inflyttning samt underlätta bostadsbyggandet. I undersökningen fördes ett gruppsamtal med gymnasieelever inom Eda kommun. Eleverna gick Hotell- och restaurang-, industri-, individuella programmet samt Eda kommuns särskola. Sammanfattningsvis saknade ungdomarna vad kommunen kallar de fem B:na:
Badhus, bowling, Bio, Buss och Bredband (Eda kommun, 2012:24).
Samma år genomförde Jordbruksverket en undersökning angående ungas perspektiv när det kommer till att flytta eller stanna kvar. Denna undersökning kallades ungdomsbrometern där 1093 respondenter spridda i landet medverkade och målgruppen var 15- 24 år.
Mätningen visade att till skillnad från samma undersökning 2010 har den stigande
ungdomsarbetslösheten bidragit till att fler vill flytta till en större stad. Detta trots att konkurrensen är hårdare i storstadskommuner samtidigt som vissa landsbygdskommuner råder på arbetsbrist.
Unga kvinnor är enligt undersökningen mer positiva till en bosättning på landsbygden medan storstaden lockar unga män. Vid stigande ålder blir inställningen till landsbygden mer positiv. Antagelsen som gjordes här var att de äldre respondenterna har redan gjort sin flytt till en stad och fått sin stadslängtan fullbordad (Ibid.2012).
För att få sig en bild utav vem det är som vill bo på landsbygden kontra staden fick respondenterna beskriva sig själva som sedan jämfördes med viljan av att bo i en stad alternativ på landsbygden. De som vill bo i en stad/storstad beskrev sig som sociala och charmiga medan de som ville bo på landsbygden beskrev sig själva som lugna, händiga och blyga. De som ville bo i en stad/storstad definierade sig själva mer intresserad av att träffa nya människor och hade ett allmänt intresse för kultur, oavsett dåvarande bosättning (Ibid. 2012)
Undersökningen visar att stadsrummet är kopplat till karriär, då de som vill göra karriär känner en längtan till stadsregionerna. De som vill bo på landet, oavsett dåvarande bosättning, är istället inte lika intresserade av nöjesaktiviteter såsom konserter, festivaler eller mode och kläder (Ibid. 2012).
23 En stadsbo med längtan till landsbygden har generellt ett större intresse för djur och natur i motsats till en landsbygdsbo som vill bo kvar på landet. Antagelsen är att dessa två grupper kan ha olika bilder utav lantliv, där stadsbons bild utav det lantliga livet kan vara mer romantiserad.
Stadsökande människor är generellt mer förberedande när det kommer till utbildning och läser högskoleinriktade program, medan de som vill stanna kvar läser ett yrkesförberedande program.
Anledning till detta är att arbeten i staden kräver högre utbildning då vi gått från ett industriellt till ett tjänstesamhälle (Ibid, 2012).
24
4. Empiri
I följande kapitel redovisas den insamlade datan utifrån kryssfrågorna i den utskickade enkäten. Följande avsnitt redovisar statistik från kryssfrågorna som sedan följs av en sammanställning utav de öppna frå- gorna.
Återkommande förkortningar:
YH – Yrkesförberedande program HF – Högskoleförberedande program 4.1. Statistik utifrån enkät
4.1.1 Vill du helst bo i en stad eller på landsbygden?
Här syns en tydlig skillnad mellan YH man och HF man. Mellan i de kvinnliga kategorierna liknar sva- ren varandra, dock en liten större andel kvinnor i HF gruppen som vill bo i en stad i framtiden.
0%
90%
10%
YF Man
Bo i stad På på landet
Båda 20% 60%
20%
HF Man
Bo i stad Bo på landet Båda
25%
62%
13%
YF Kvinna
Bo i stad På på landet Båda
37%
38%
25%
HF Kvinna
Bo i stad På på landet Båda
25 4.1.2. Vill du bo kvar i Eda kommun?
Här syns tydligt att majoriteten av båda könen i HF kategorin inte vill bo kvar i kommunen, framför allt den kvinnliga kategorin där ingen har valt att svara ett tydligt ja. YF männen är de som i störst omfatt- ning vill bo kvar i Eda, medan kvinnliga motsvarande kategori inte har en lika tydlig majoritet.
70%
10%
10%
10%
YF Man
Ja Nej Ja/Nej Obesvarad
20%
80%
0% 0%
HF Man
Ja Nej Ja/Nej Obesvarad
37%
38%
0%
25%
YF Kvinna
Ja Nej Ja/Nej Obesvarad
0%
75%
12%
13%
HF Kvinna
Ja Nej Ja/Nej Obesvarad
26 4.1.3. Är det ett misslyckande att bo på landsbygden?
Vid frågan om det är ett misslyckande att bo på landsbygden var samtliga respondenter eniga om.
Många kommenterade att misslyckandet låg i om personen hade ett arbete eller inte. Här syns ett tydligt nej hos manliga YF kategorin.
0%
100%
YF Man
Ja Nej
20%
80%
HF Man
Ja Nej
12%
88%
0%
YF Kvinna
Ja Nej Båda
0%
87%
13%
HF Kvinna
Ja Nej Båda
27 4.1.4. Finns det möjligheter för dig att bo kvar i kommunen efter studenten?
Majoriteten menar att de har möjligheten att bo kvar i samtliga grupper. HF gruppen, både manlig och kvinnlig, påpekar dock att de menar att det finns husrum genom föräldrar. De saknar dock möjligheten att utvecklas i kommunen.
80%
0%
20%
YF Man
Ja Nej Vet ej
40%
40%
20%
HF Man
Ja Nej Vet ej
87%
0% 13%
YF Kvinna
Ja Nej
Obesvarat 75%
25%
0%
HF Kvinna
Ja Nej Obesvarat
28
4.2. Sammanställning av öppna frågor
4.2.1. Platsanda och platsidentitet
För att få reda på kommunens platsanda och platsidentitet fick respondenterna med eget formulerande beskriva vad som är stad kontra landsbygd för dem eftersom det är svårt att definiera vad som är stad och landsbygd.
I kategoriseringen HF män beskrevs landsbygden med ord som frihet, friluftsliv och natur. På landsbyg- den har man inte så mycket blickar på sig och att barn blir bäst uppfostrade här. Staden är enligt samma grupp en samlingsplats för ett stort utbud utav affärer där husen ligger tätt ihop med en tät befolkning.
Möjligheterna till jobb finns också i staden.
Den kvinnliga HF kategorin beskriver landsbygden som en trevlig och lugn plats nära till avkoppling då det inte finns någon stress. Landsbygden beskrivs som en plats med lite människor och naturen in på husknuten.
”Här kan man hämta posten i underkläder.” (Kvinna, HF)
De forstätter att beskriva landsbygden är som en plats med fördomar och inskränkthet, vissa menar att Eda kan definieras som landsbygd. I staden menar kvinnorna att det är ett högt tempo och nära till allt samtidigt som det finns möjligheter. Staden anses som lockande och aktiv och enligt en respondent an- ses staden vara en synonym med ordet ”social”. En annan respondent påpekar att staden också kan kopp- las ihop med överlägsenhet.
YF män beskriver landsbygden genom att använda sig utav ord såsom skog och lite människor. De be- skriver att det är på landsbygden de känner sig hemma. En respondent menar att Åmotfors är landsbygd medan en annan påpekar att allt utanför Charlottenberg är landsbygd. De beskriver staden som en plats med mycket folk och hus. Karlstad och Arvika klassas som städer .
Motsvarande kvinnlig kategori anser att landsbygden är en plats med lugn tillvaro med trygghetskänsla.
Här finns gamla hus, grusvägar, lantbruk och hjälpsamma grannar. Staden beskriver de istället som en motpol med stress och högljuddhet. Här finner du våningshus, linjebussar och mycket folk samt mycket avgaser.
”Landsbygden är hemma, det är där jag trivs bäst.” (Kvinna, YF)
29 4.2.2. Socialt kapital
Socialt kapital handlar om tillit. För få reda på det sociala kapitalet bland respondenterna fick de beskriva den typiska unga landsbygdsbon.
Enligt HF män beskrivs den unga landsbygdsbon som motorintresserad. Personen äger en A-traktor eller en rostig Volvo 740 och bär kepsen på sned samt har en begränsad världsbild. Personen i fråga är
bakåtlutad och har ingen större drömmar att sträcka sig någonstans. Vilket kön landsbygdsbon har benämns inte i beskrivningarna.
Motsvarande kvinnlig kategori beskriver den typiska unga landsbygdsbon i majoritet med manligt kön.
Oftast som en raggare med snus- och rökvanor och som bor ensam i ett hus med relationsstatus singel.
Personen/mannen är mycket motorintresserad och även här nämns EPA- traktor.
”..en mental ålder på ca 10 år ...”(Kvinna, HF)
”Det känns som många är missförstådda och måste bevisa för andra att de är 'coola'.” (Kvinna, HF) De fortsätter beskrivningen med att han är lågutbildad och politik är inget som intresserar personen som dessutom röstar på Sverigedemokraterna. Den unga landsbygdsbon är ute på nätterna där denne fördriver tiden med att vandalisera samtidigt som denne anser sig själv vara cool med sin dåliga image. Dock skiljer sig enstaka respondenters beskrivningar där den unga landsbygdsbon inte har ett kön. Denna person är jordnära, med båda fötterna på jorden som oftare är mer mogen än en stadsbo. Dock har personen lite svårt för förändringar i samhället och att ta sig an ny teknik samt att traditioner är något som personen anser vara viktigt. Någon påpekar också att han helt enkelt är som vemsomhelst. Här benämns däremot ett kön i beskrivningen.
YF män beskriver den unga landsbygdsbon som motorintresserad, har körkort, röker och snusar samt super sig full på helgerna. En respondent påpekar att det finns två olika typer av landsbygdsbor; de som super sig fulla i stan varje helg som enbart röker och snusar i skolan medan de andra typer sitter hemma med sin hobby som är dataspel eller musik. En respondent påpekar att det inte är någon skillnad
nuförtiden.
Motsvarande kvinnlig kategori uppfattar den typiska unga landsbygdsbon som lugn och harmonisk. Han tar dagen som den kommer, trivs med livet och är intresserad av antingen jakt, skogsmaskiner, lastbilar eller traktorer. Naturbruk och skog är enligt majoriteten dennes intresse. Också här finns det
respondenter som menar att alla är olika.
Respondenterna fick svara på om de ansåg det som ett misslyckande att stanna kvar på landsbygden.
Majoriteten utav respondenter i samtliga grupper ansåg att detta inte var ett misslyckande. Flertalet menar att det snarare är tvärtom. Det krävs god ekonomi för att kunna bo på landsbygden och vissa
30 menar att misslyckandet istället handlar om huruvida man har arbete eller inte. Dock motsätter sig detta mot hur de flesta väljer att beskriva den unga landsbygdsbon då majoriteten utav de som anser att det inte är ett misslyckande att bo på landet som ung, väljer att beskriva den unga landsbygdsbon med en negativ klang. De som motsätter sig mest i denna formulering är högskoleförberedande kvinnor.
Respondenter som beskrivit den unga landsbygdsbon negativt hör oftast till dem som själva vill flytta till staden
.
De som reagerat starkast på denna fråga angående misslyckande är kategorin YF män och kvinnor som ger en känsla av att de känner sig påhoppade.
”Varför skulle det vara ett misslyckande???” (Kvinna, YF)
Liknande svar är vanliga i dessa kategorier. Dessa grupper har också beskrivit landsbygdsbon mest positivt, framför allt den kvinnliga kategorin. Dessa respondenter hör också till dem som vill bo på landsbygden och flertalet som vill stanna kvar i Eda kommun.
4.2.3. Framtiden
När det gäller utveckling är det viktigt att tänka framåt. Genom visioner kan man skapa en bild över hur någon ska se ut i framtiden och genom olika mål finns det möjligheter att nå dit. Att ha en positiv framtidsbild gör mycket för en liten kommun som Eda. Ungdomarnas framtidsbild säger mycket om deras framtidstro och inställning till kommunen.
Män inom HF kategorin har majoriteten ingen direkt uppfattning om kommunens framtid.
”Bryr mig inte.” (Man, HF)
Någon har ett önskemål om ett ökat sportintresse i kommunen. Samma person hoppas på att det i framtiden kommer finnas mer jobb i Eda.
Kvinnor i HF kategorin har lite mer idéer om framtiden. Man har en vision om att Eda ska ge möjligheter till självutveckling. Eda ska vara en kommun med mindre raggare, större befolkning i blandade åldrar med en ökad trygghet.
