Implementering av öppen vetenskap vid Linnéuniversitetet: Möjligheter och problem

Implementering av öppen ve- tenskap vid Linnéuniversitetet

Möjligheter och problem

Rapport

Innehållsförteckning

Bakgrund 3

Öppen vetenskap 5

Möjligheter 7

Problem 8

Vägen framåt 10

Rekommendation 12

Referenser 14

Bakgrund

Denna rapport skrivs på uppdrag från Forskningsrådet den 26 november 2019 till UB, om att starta en seminarieserie om öppen vetenskap (Open Science, förkortas OS) och att inventera möjligheterna för att implementera OS vid Linnéuniversitetet. Vid ett efterföljande samtal mellan överbibliotekarie Catta Torhell och rektor Peter Aronsson, framfördes ett önskemål om en tonvikt på inventering och rapport. Som en del av detta fördjupade uppdrag anställdes undertecknad som projektledare under perioden 1 sep- tember – 31 december 2020, i syfte att undersöka förutsättningarna och därefter för- fatta en rekommendation. Med tanke på projektets begränsade varaktighet, har vi valt att tolka uppdraget med tonvikt enligt rektors önskemål: att igångsätta en seminariese- rie och komma med en slutrapport om öppen vetenskap på Linnéuniversitetet. Ef- tersom öppen vetenskap måste implementeras på Lnu senast 2026 (se nedan), så är det naturligt att se projektet i sig som ett led i denna process.

En bakgrund till uppdraget finns både i Europeiska unionens The EU’s Open Science Policy,¹ som har undertecknats av alla medlemsländer, och Sveriges Regerings Nationell färdplan för det europeiska forskningsområdet 2019–2020, som stipulerar att öppen ve- tenskap ska vara fullt implementerat i Sverige senast 2026,² och att alla vetenskapliga texter ska publiceras med öppen tillgång (open access, förkortas OA) senast 2020. Öp- pen vetenskap beskrivs av Regeringen som följer:

Öppen vetenskap är i grunden en demokratifråga där hela samhället kan få del av, an- vända och delta i den forskning som bedrivs med offentliga medel. Syftet är att öka forskningens kvalitet, genomslag och innovationskraft genom att fler delar av forsknings- processen så snart som möjligt kan samverka med det omgivande samhället.³

UNESCO arbetar för tillfället med att slutformulera ett dokument om Open Science, en process där UB, som en av många, har fungerat som remissinstans, och detta dokument förväntas antas på Unescos generalkonferens i november 2021.⁴

För Linnéuniversitetets del innebär detta att öppen vetenskap har kommit för att stanna, och att OS ska vara fullt implementerat inom fem år. Rektor för Lnu leder till

1 The EU’s Open Science Policy, <https://ec.europa.eu/info/research-and-innovation/strategy/goals-research- and-innovation-policy/open-science_en> (201203).

2 ”Vetenskapsrådet har sedan 2017 ett regeringsuppdrag för att samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. I 2016 års forskningspolitiska proposition sattes målbilden att en omställning till öppen tillgång till forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast 2026. / EU:s med- lemsländer inklusive Sverige antog den 27 maj 2016 rådslutsatser om övergången till ett öppet vetenskaps- system. EU-kommissionen har också utfärdat en rekommendation om öppen tillgång till forskningsdata och bevarande av vetenskaplig information”, Vetenskapsrådet (VR): ”Vetenskapsrådet rekommenderar öppen tillgång till forskningsdata”, <https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/oppen-tillgang-till- forskningsdata/vetenskapsradets-rekommendation.html> (201207).

3 Regeringen 2019-04-18 Nationell färdplan för det europeiska forskningsområdet 2019–2020,

<https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter-samverkan-och-utveckling/2019-04- 30-nationell-fardplan-for-det-europeiska-forskningsomradet-2019-2020.html> (201203).

4 UNESCOS arbete med rekommendationen: <https://en.unesco.org/science-sustainable-future/open- science/recommendation> (201208).

yttermera visso SUHF:s Samordningsgruppen för öppen vetenskap.⁵ Därutöver ingår Lnu i EU-samarbetet EUniWELL, tillsammans med Leiden, Semmelweis och University of Birmingham, Florens, Köln och Nantes;⁶ och ett arbete pågår med att söka om ytterli- gare EU-medel med just öppen vetenskap som en viktig punkt i ansökan.

Kungliga biblioteket (KB) har ansvaret för att leda arbetet med omedelbar öppen till- gång till forskningspublikationer.⁷ Universitetsbiblioteket har sedan lång tid tillbaka varit engagerad i det nationella utvecklingsarbetet och bedrivit en verksamhet som harmoniserats med det rådande läget, och till och med legat i framkant av utvecklingen i Sverige. En lokal OA-policy för publicering har funnits sedan 2011 och är nu i färd med att ses över för att ligga i linje med det rådande nationella och internationella läget.

Publiceringsdatabasen DiVA används för att ge kvalitetssäkrade dataunderlag för utvär- dering och fungerar väl för att sprida publikationer med öppen tillgång. En publice- ringspott för intern finansiering av OA-publicering administreras av UB, samt det lo- kala ansvaret för de nationella transformativa avtal med internationella förlag, som möjliggör för den enskilda forskaren att kostnadsfritt publicera sig med omedelbar öp- pen tillgång. Universitetets förlag LnuPress drivs av UB, och har en underavdelning (LnuOpen) som publicerar tidskrifter och konferenspublikationer med direkt öppen tillgång. UB ger också, genom sektion vetenskaplig kommunikation, avvägd och rele- vant rådgivning till universitets forskare i frågor om OA-publicering, genom att erbjuda såväl individuella möten, som seminarier och workshops skräddarsydda efter beställa- rens önskemål. En väl fungerande universitetsövergripande verksamhet i UB:s regi finns alltså redan, också som ett led i Vetenskapsrådets (VR) uppdrag att förbereda arbetet med öppen data, och i samarbete med konsortiet Svensk nationell datatjänst (SND).⁸ DAU-verksamheten började byggas i projektform genom gemensam kompetensutveckl- ing i forskningsdatahantering och en gemensamt genomförd undersökning av forska- rens behov av stöd i datahanteringsfrågan för att därefter bli en del av den dagliga verk- samheten.⁹

Mitt projekt, inom ramen för föreliggande uppdrag, har genomförts med ett flertal olika aktiviteter, förutom nödvändig inläsning och positionering, så har arbetet med att inventera förutsättningarna slutförts, samt tankarna i den här rapporten formulerats.

Som ett led i den tänkta implementeringen var det också angeläget att informera fakul- tetsledningar och/eller forskningsråd på de fem fakulteterna om öppen vetenskap, en verksamhet som genomfördes i oktober och början av november. Fakultetsledningarna visade stor generositet och välvilja inför projektet, och avsatte snabbt tid vid första möj- liga lednings-/rådsmöte, vilket gjorde att informationen nådde ut snabbt. Trots stort intresse och öppenhet för öppen vetenskap, så visade dock dessa möten att det finns

5 Samordningsgruppen för öppen vetenskap (SUHF), <https://suhf.se/arbetsgrupper/suhfs-grupp-for- samordning-av-oppen-vetenskap/> (201221).

6 EUniWELL, <https://www.euniwell.eu/> (201221).

7 Kungliga biblioteket (KB) och Bibsamkonsortiet, <https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/oppen- tillgang-och-bibsamkonsortiet.html> (201221).

8 ”Vetenskapsrådet anser att alla ska ges tillgång till forskningsdata som finansieras av offentliga medel”, se också fotnot 2; VR: ”Vetenskapsrådet rekommenderar öppen tillgång till forskningsdata”.

9 Eftersom det är ett område under framväxt som kan knytas till öppen vetenskap är det förfarande som ledde till lyckad implementering av DAU en potentiell väg att gå även för en bredare satsning på öppen vetenskap.

stora, på vissa fakulteter och framför allt ämnen mycket stora, problem vad gäller en implementering. Detta återkommer jag till nedan, punkt ”Problem”. Detta informat- ionsarbete inledde den seminarieserie som ligger i uppdraget från Forskningsrådet, en serie som redan i år fortsatte med ett seminarium hos institutionen för kemi och bio- medicin (KOB) den 17 december, och där en stor mängd besök på resterande ämnen och institutioner kommer att planeras in. Jag hade också för avsikt att försöka etablera ett första sonderande möte med en rådsgrupp, med medlemmar från UB, kommunikat- ionsavdelningen och fakulteterna, som en väg att etablera en bro mellan forskare och stödfunktionerna – den begränsade tiden till mitt förfogande tillät inte detta, så det måste tänkas in i en framtida strategi. Jag har dessutom utifrån förhandskunskap och kontakt med forskare i två Lnu-projekt, sett på om deras projekt har inslag av öppen vetenskap, vilket visade sig vara fallet för båda vad gäller medborgarforskning respektive populärvetenskaplig förmedling.¹⁰ Detta visar på den potential som ligger i en helhets- inventering av projekt vid Lnu.

Öppen vetenskap

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som i sig underordnar en mängd andra grund- begrepp, varav följande fyra utgör huvudfokus: öppen tillgång, öppen data, altmetri och medborgarforskning.

Figur: Öppen vetenskap, ett paraplybegrepp.¹¹

Den bärande principen i OS är en tonvikt på den öppenhet som måste prägla forsk- ningsprocessen, dess resultat, bedömningen av dessa resultat och det reciproka sam-

10 Två av de mindre kända delarna i öppen vetenskap. De två projekten är: ”Kartläggning av religion i vardagen: medeltida helgonkulter i Sverige och Finland” 2019–2023, finansiering Vetenskapsrådet; ”Mul- tisensory Vadstena in the Late Middle Ages” datorsimulering av Vadstena kyrka på medeltiden, 2017–

2020, finansiering Vetenskapsrådet.

11 Från Vetenskap och allmänhets hemsida, <https://v-a.se/oppen-vetenskap/> (201203).

hällsengagemanget. För att uppnå en sådan öppenhet, så krävs det dock en attitydför- ändring inom den vetenskapliga gemenskapen, som hittills präglats av hierarkiska be- slutsmodeller och en slutenhet som inte har varit till gagn för samhället i stort. För att en sådan öppenhet ska vara möjlig krävs det att forskningsresultat och forskningsdata görs fritt tillgängliga, att den nuvarande meriteringsprocessen om inte ersätts, så åt- minstone komplementeras av mer rättvisande mätmetoder, att medborgarna involveras i forskningsprocesserna och att det omgivande samhället får möjlighet att adressera problem som måste lösas. Sistnämnda är inte minst viktigt för ett stort regionalt univer- sitet som Lnu.

Ett centralt manifest i färden mot öppen vetenskap är Amsterdam Call for Action on Open Science 2016, där två viktiga mål pekas ut på resan ”[f]rom vision to action”):¹²

1. Full open access for all scientific publications

This requires leadership and can be accelerated through new publishing models and compliance with standards set.

2. A fundamentally new approach towards optimal reuse of research data

Data sharing and stewardship is the default approach for all publicly funded research.

This requires definitions, standards and infrastructures.

Och för att nå dessa mål 2020, som är en ofta angiven deadline som visar att man över hela världen om några dagar arbetar på övertid, så behövs en policy där speciellt punkt tre är av yttersta vikt (min kursiv, se också nedan: ”Problem”).

3. New assessment, reward and evaluation systems

New systems that really deal with the core of knowledge creation and account for the impact of scientific research on science and society at large, including the economy, and incentivise citi- zen science.

4. Alignment of policies and exchange of best practices

Practices, activities and policies should be aligned and best practices and information should be shared. It will increase clarity and comparability for all parties concerned and help to achieve joint and concerted actions. This should be accompanied by regular monitoring-based stocktaking.

Som synes utgör öppen vetenskap egentligen inte annat än vad varje forskare med sunt förnuft kan önska sig som utvecklingsväg för forskningen i allmänhet (”Open science is good science”),¹³ och de olika principerna bakom denna princip är dessutom redan, om

12 De citerade fyra punkterna, följs sedan upp av tolv ”action items”, där redan den första punkten under- stryker den avgörande betydelsen av ovan citerade punkt tre: ”Change assessment, evaluation and reward systems in science”, Amsterdam Call for Action on Open Science 2016,

<https://www.government.nl/documents/reports/2016/04/04/amsterdam-call-for-action-on-open-science>

(201203).

13 Podcast i regi av tidningen Curie, <https://www.tidningencurie.se/podcasts/jon-tennant-open-science-is- just-science-done-right/> (201210).

man tänker efter, mer eller mindre på väg att implementeras med ett stort undantag:

meritering (se ”Problem”).

Möjligheter

Öppen tillgång och öppen vetenskap i sin helhet är principer som har växt fram under- ifrån, ur den forskargemenskap som upplevde att deras forskning inte kom samhället till godo, och att yttre aktörer istället för varje år ökade sin profit och forskarna i mot- svarande grad blev alltmer uteslutna från resultaten. Staten betalar som exempel för forskningen, sedan betalar man en yttre aktör för publicering av forskningsresultaten, som i sin tur sänds tillbaka till forskargemenskapen för gratis peer-review, och sedan måste den enskilde forskaren betala för att få tillgång till resultatet. Som ett svar på denna i högsta grad otillfredsställande process växte tankarna om Open Access, som se- dan har inkluderats i det större paraplybegreppet Open Science, fram, för att forsknings- resultaten ska komma flest möjligt till godo och inte enbart nå ett fåtal forskare på för- mögna (elit-)universitet i Västerlandet. Ett tänkande som pandemin med covid-19 har bekräftat, eftersom öppenheten har resulterat i ett stort antal olika vacciner på en i det närmaste obegripligt kort tid. Här kan särskilt påpekas att framväxten av öppen veten- skap har haft olika intressenter, där enighet råder om det nuvarande systemets stora brister, men där olika tendenser lägger huvudfokus på olika områden inom öppen ve- tenskap: infrastrukturbehov, allmänheten, demokratin, metriken och meriteringen, samt ett rent pragmatiskt synsätt.¹⁴ Som ett led i processen mot öppen vetenskap har flera manifest formulerats, varav några av de viktigaste är The Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities 2003, San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) 2012, Amsterdam Call for Action on Open Science 2016 och Plan S. Making full and immediate Open Access a reality 2018.¹⁵

Denna demokratiska insikt hos forskargemenskapen i stort genererar en stor potential för processen att implementera öppen vetenskap framåt, men samtidigt kan OS inte enbart växa fram underifrån utan att resurser av olika slag preciseras och tilldelas från högre nivåer – universitetsledning, regioner, länder, större federationer som EU och på global basis. Det är därför EU och Sverige har antagit principen om öppen vetenskap, och UNESCO och G7 har påbörjat processen på världsplan.¹⁶ Deras manifest och de- klarationer lägger en god grund med tydliga principer för vad öppen vetenskap är, och de ger dessutom föringar på hur OS ska implementeras. Samtidigt kommer processen alltid att vara singulär för varje enskilt universitet och högskola. Dessa riktlinjer förelig-

14 Benedikt Fecher & Sascha Friesike (2014). ”Open Science: One Term, Five Schools of Thought”. I S.

Bartling & S. Friesike (red.), Opening Science (s. 17–47). New York, NY: Springer,

<https://doi.org/10.1007/978-3-319-00026-8_2> (201207).

15 The Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities,

<https://openaccess.mpg.de/Berlin-Declaration>; San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA), <https://sfdora.org/read/>; Amsterdam Call for Action on Open Science 2016; Plan S. Making full and immediate Open Access a reality (2018), <https://www.coalition-s.org/> (201203). I Sverige kom dock Plan S att orsaka en het debatt, se t.ex. Curie, <https://www.tidningencurie.se/cur_article_threads/plan- s/#> (201208).

16 För G7 se: Jean-Claude Burgelman et al (2019). ”Open Science, Open Data, and Open Scholarship:

European Policies to Make Science Fit for the Twenty-First Century”, fotnot 6,

<https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fdata.2019.00043/full> (201207).

ger redan och uppdateras kontinuerligt, samtidigt som fler och fler organisationer, län- der och federationer ansluter sig. Det som återstår är därför enbart – i princip – att implementera OS på de enskilda universiteten och högskolorna, där man måste låta processen både växa underifrån och samtidigt styra den ovanifrån genom att anta prin- ciperna, tilldela resurser och samordna genomförandet centralt.

Problem

Om nu öppen vetenskap växer fram underifrån, så kan man fråga sig varför dess princi- per inte har blivit implementerade för länge sedan? Svaret är att det största problemet för en implementering är meriteringskravet! Så länge enskilda ämnen håller fast vid föråldrade meriteringsprinciper och mätmetoder som inte alltid mäter vad det är avsett att de ska mäta, och universitet och högskolor inte antar alternativa principer att mäta publiceringarnas impact och forskares meriter vid anställning, så kommer principen om öppen vetenskap inte att få något genomslag annat än på (mycket) lång sikt.¹⁷

Publiceringen av artiklar och texter i öppen tillgång ökar både i landet och för Linnéu- niversitetet (se Ida Ahlströms et al. rapport om OA),¹⁸ men det gör också kostnaderna för denna publicering i det närmaste exponentiellt. Som exempel kan nämnas att den kanske främsta tidskriften där man ’måste’ publicera sig, Nature, spekulerar i att ta en avgift på ca 100 000 kronor för att publicera en artikel med öppen tillgång.¹⁹ För tid- skrifter på andra förlag kan man däremot finna lösningar genom s.k. transformativa avtal, men också dessa lösningar är (alltför) dyra. Ytterligare ett problem är s.k. pre-

17 Se t.ex. René von Schombergs något nedslående, men trots det hoppfulla, presentation vid The Final Opera Conference 2020; där han föreslår att man fokuserar forskningsprocessen istället för den enskilda karriären, <https://deffopera.dk/wp-content/uploads/2020/11/Practising-Open-Science-DK.pdf>; konfe- rensen som helhet finns på: <https://deffopera.dk/conference-presentations-and-posters/> (291203).

18 Ida Ahlström, Carina Cederblad, Ted Gunnarsson & Josefin Högstedt (2020). ”Öppen tillgång och kostnader 2019: Uppföljning av Linnéuniversitetets publicering av öppet tillgängliga artiklar”, rapport till rektor vid Linnéuniversitetet i oktober 2020”, <http://lnu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1500081&dswid=-9635> (201210).

19 Nature journals, <https://www.nature.com/articles/d41586-020-03324-y> (201203); se också t.ex. Rick Seltzer (2020). ”Open Access Comes to Selective Journal”,

<https://www.insidehighered.com/news/2020/11/24/nature-add-open-access-publishing-option-2021>;

Madhukar Pai ”How Prestige Journals Remain Elite, Exclusive And Exclusionary”,

<https://www.forbes.com/sites/madhukarpai/2020/11/30/how-prestige-journals-remain-elite-exclusive- and-exclusionary/> (201203). Och detta gäller enbart ett sådant förlag med mycket hög prestige, som dessutom precis har publicerat en artikel som belyser problemen med peer-review-systemet och high impact- faktor (en artikel om att mäta graden av ”trust” digitalt från porträtt på Instagram och historiska målning- ar, renons på historisk medvetenhet och kritiskt tänkande). Denna artikel har gått genom tidskriftens

’stränga’ peer-reviewing, men därefter fått våldsam kritik där man drar paralleller till bl.a. frenologi, något som visar på de stora bristerna i systemet. Nicolas Baumard, Coralie Chevallier, Julie Grèzes & Lou Safra.

”Tracking historical changes in trustworthiness using machine learning analyses of facial cues in paintings”.

Nature Communications 11, 4728 (2020), <https://doi.org/10.1038/s41467-020-18566-7>,

<https://www.nature.com/articles/s41467-020-18566-7> (201203); (f.d. Lnu-anställde) Per Widén. ”När de digitala verktygen leder vetenskapen vilse”,

<https://www.svd.se/nar-de-digitala-verktygen-leder-vetenskapen-vilse> (201203); se också bl.a. bloggar på Colombia University och Ars Technica, <https://statmodeling.stat.columbia.edu/2020/10/02/its-kinda- like-phrenology-but-worse-not-so-good-for-the-nature-brand-name-huh-measurement-baby-

measurement/> respektive <https://arstechnica.com/civis/viewtopic.php?f=26&t=1470389> (201203).

datory journals som försöker komma åt forskarnas medel genom falska förespeglingar (se Viveka Svenssons Lnu-rapport).²⁰

Vad det gäller systemet för meritering, dvs. hur man mäter en forskares impact och meriter, så fungerar det nuvarande systemet med peer-reviewing och tidskrifters impact factor uselt.²¹ När det gäller peer-reviewing så har systemet varit under debatt en längre tid, dels för att anonyma bedömare med måhända begränsad kunskap inom ett område evaluerar texter som i högsta grad är specialiserade (ibland besitter enbart forskaren bakom texten själv kunskap, eller så krävs kompetens från fler områden än den enskilda bedömaren besitter, så föregående fotnot 19 om Nature), anonymiseringen ger också utrymme för strategiskt tänkande där man gynnar den egna karriären (bedömningar som t.ex. framhäver texter som måste anges, som bedömaren själv har skrivit), och slut- ligen har det visat sig att många experiment inte är reproducerbara. Richard Smith dömer redan 2006 ut peer-reviewing som ett bristfälligt system, men vid den tiden det minst onda:

Peer review is at the heart of the processes of not just medical journals but of all of sci- ence. It is the method by which grants are allocated, papers published, academics pro- moted, and Nobel prizes won. Yet it is hard to define. It has until recently been unstud- ied. And its defects are easier to identify than its attributes. Yet it shows no sign of going away. Famously, it is compared with democracy: a system full of problems but the least worst we have.²²

Och i en artikel från 2017 skriven av över trettio författare sammanfattas problemet i hårdare ordalag, inte minst eftersom man i och med utvecklingen av internet ser att det börjar komma alternativa system som kan ersätta det nuvaraande:

Peer review of research articles is a core part of our scholarly communication system. In spite of its importance, the status and purpose of peer review is often contested. What is its role in our modern digital research and communications infrastructure? Does it per- form to the high standards with which it is generally regarded? Studies of peer review have shown that it is prone to bias and abuse in numerous dimensions, frequently unreli- able, and can fail to detect even fraudulent research.²³

20 Viveka Svensson. ”Artiklar publicerade i tvivelaktiga tidskrifter. Ur Linnéuniversitetets perspektiv”, rapport till rektor vid Linnéuniversitetet i oktober 2020.

21 I en färsk artikel skriver Helena Östlund om problemen med forskningen: ”’Vi kan inte bara låtsas att alla studier är bra’”, <https://www.tidningencurie.se/nyheter/2020/11/30/vi-kan-inte-bara-latsas-att-alla- studier-ar-bra/> (201207). För en diskussion om altmetri i förhållande till arbetet för öppen vetenskap i EU, se särskilt följande tre rapporter: Burgelman et al (2019); J. Wilsdon et al. (2017). Judit Bar-Ilan et al.

Next-generation Metrics. Responsible Metrics and Evaluation for Open Science. Report of the European Com- mission Expert Group on Altmetrics, <https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/report.pdf>; och sär- skilt: Working Group on Rewards under Open Science (2017). Evaluation of Research Careers fully acknow- ledging Open Science Practices. Rewards, incentives and/or recognition for researchers practicing Open Science,

<https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/os_rewards_wgreport_final.pdf> (201207).

22 Richard Smith (2006). ”Peer Review. A flawed process at the heart of science and journals”, Journal of the Royal Society of Medicine, 006 Apr; 99(4): 178–182, <doi: 10.1258/jrsm.99.4.178>,

<https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1420798/> (201207).

23 Jonathan P. Tennant står för ”conceptualization”, och därför följer jag inte principen om att författare anges i bokstavsordning, och anger de övriga som et al. ”A multi-disciplinary perspective on emergent and

Ett system med open peer-review där forskaren tillhandahåller både öppen tillgång och öppen data (open data), så att experimenten kan kontrolleras och reproduceras, och där en text kontinuerligt evalueras är därför att föredra. Vad gäller tidskrifternas high impact factor, så existerar det motsvarande kritik om att denna inte säger något som helst om en artikels kvalitet,²⁴ utan enbart att tidskriften har knutit till sig ett fåtal högproduce- rande författare som upprätthåller faktorn – medan andra alster kanske aldrig citeras överhuvudtaget. Frågan är alltså vad som mäts i det nuvarande systemet, och vad som prioriteras: är det forskningens kvalitet, öppenhet och del i ett forskningsnätverk som ska prioriteras eller är det den enskilde forskarens karriär?

När viljan inte finns utgör detta naturligtvis ett stort problem, men det andra stora problemet med omställningen till öppen vetenskap uppstår när viljan finns, som en rapport från Vetenskap & Allmänhet visar: ”Jag vill, men hinner inte!”.²⁵ Forskarens uppdrag är tredelat: undervisning, forskning och samverkan, men blott de två första ryms inom ramen för tjänstgöringen, medan samverkan förutsätts utföras på fritiden.

För att lösa detta problem, måste man på ett nationellt plan se till att också samverkan finansieras inom tjänsten, och på ett lokalt plan måste forskare tilldelas tid och resurser för att verka för öppen vetenskap. Detta stora problem är alltså inte olösligt, men kräver ett nytänkande både nationellt och för landets universitetsledningar.

Det finns också andra mindre problem med öppen tillgång, ett av dessa är att, så som processen har utvecklat sig i och med att de vetenskapliga förlagen har ’kidnappat’ fråg- an,²⁶ publicering med öppen tillgång inte har frigjort resurser till forskningen utan istäl- let tar allt större pott av forskningsresurserna. Ett annat problem rör de stora investe- ringar som måste göras för att kunna hantera och lagra de mycket stora mängder data som måste göras tillgängliga, samt den problematik som ligger i att dessa data måste vara läsbara inom överskådlig framtid. Båda dessa problem torde lösa sig på sikt, i och med att kravet på öppen tillgång kan leda till alternativa publiceringsformer och merite- ringskravet i bl.a. altmetrins spår kan förändras, och vad gäller öppen data när de initi- alt stora investeringarna är gjorda (även om underhåll alltid kommer att kräva en viss finansiering).

Vägen framåt

Vägen framåt kan därmed vara svår, flera aktörer gör oss uppmärksamma på att många faktorer måste vara uppfyllda för att det ska gå att genomföra en implementering av

future innovations in peer review”, version 3. F1000Research. 2017; 6: 1151. doi:

<10.12688/f1000research.12037.3>, <https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5686505/>

(201207).

24 Se t.ex. Ewen Callaway (2016). ”Beat it, impact factor! Publishing elite turns against controversial metric”, Nature.com, <https://www.nature.com/news/beat-it-impact-factor-publishing-elite-turns-against- controversial-metric-1.20224> (201207).

25 Martin Bergman & Gustav Bohlin (2019). ”’Jag vill, men hinner inte!’. Forskares syn på kommunikat- ion och öppen vetenskap”, Vetenskap & Allmänhet (VA), VA-rapport 2019:8, <https://www.v- a.se/downloads/varapport2019_8.pdf> (201208).

26 Dick Kaser (2002). ”Ghost in a Bottle. Elsevier Science chairman Derk Haank responds to the Public Library of Science initiative”, Information Today, vol. 19, nr. 2,

<https://www.infotoday.com/it/feb02/kaser.htm> (201207).

öppen vetenskap,²⁷ men samtidigt har EU och alla medlemsstater redan signerat de dokument som krävs och länderna förbinder sig därigenom att genomföra processen till 2025 (Sveriges Regering sätter, som angetts inledningsvis, gränsen till 2026). Linnéuni- versitet ansöker dessutom, som nämnt, för EUniWELL:s räkning om extra medel från Horizon 2020 med en ansökan där Open Science är en av tre sökta huvudpunkter.

Det krävs följaktligen att implementeringen genomförs både i EU-länderna generellt och Sverige speciellt, och då måste vi gå från att identifiera problemen till att se möjlig- heterna och staka ut en väg framåt. Den grundläggande principen måste vara fullständig öppenhet i processen framåt på Linnéuniversitetet, och ett tidskrävande informations- arbete på universitetet, fakulteterna (vilket alltså har inletts) och de enskilda ämnena – där man möter och tillsammans adresserar avgörande ämnesspecifika problem.

En möjlig väg, som naturligtvis måste anpassas efter Linnéuniversitetets förutsättningar och behov, är att se på andra aktörers rekommendationer. Här sticker speciellt ett do- kument ut, formulerat i ett annat europeiskt samarbete mellan 23 stora universitet – The League of European Research Universities (LERU) –, som i sitt advice paper no. 24 maj 2018 ”Open Science and its role in universities: A roadmap for cultural change”, formulerar fyra handfasta principer för vägen framåt:

Recognising the challenges of achieving a systems-level change to Open Science, LERU universities agree on four high-level recommendations for how universities can proceed:

1. Appoint a senior manager to lead Open Science approaches across all eight pillars of the Open Science debate identified by the European Commission.

2. Develop a programme of cultural change, which is necessary to support the changes in principle and practice which Open Science brings.

3. Establish advocacy programmes, which should identify the benefits of Open Science approaches, whilst being realistic about the challenges.

4. Draw up a communication strategy, which enables the whole university body to be- come familiar with Open Science practices.²⁸

Problem är till för att övervinnas och utmaningar för att antas, men frågan är hur man ska kunna förändra attityden till meritering inom en universitetsvärld som inte ens förmår tänka bortom de ämnesgränser som till stor del ritades upp redan under 1800- talet? De meriteringssystem som existerar idag, och som på vissa ämnen upplevs som bokstavligt talat bindande, har nämligen till skillnad från det moderna universitetet enbart några decennier på nacken. En implementering av öppen vetenskap von oben skulle därför i bästa fall medföra ett mindre uppror bland forskarna, i sämsta fall obe- tingad dissensus.

27 Som t.ex. LERU (2018). ”Open Science and its Role in Universities: A Roadmap for Cultural Change”

<https://www.leru.org/publications/open-science-and-its-role-in-universities-a-roadmap-for-cultural- change> (201203); Bergman & Bohlin (2019).

28 Till skillnad från EUniWELL är LERU en organisation som bildats för att påverka EU i centrala akade- miska frågor, se LERU (2018).

Rekommendation

Trots det, så upplever jag att principen om öppen vetenskap har en så stor och nödvän- dig potential, och dessutom redan finns implementerad i betydligt högre grad än vad den allmänne forskaren förstår, att det med den beskrivna problematiken in mente i högsta grad borde vara görligt att implementera öppen vetenskap vid Lnu. Med LERU:s ovan formulerade principer i ryggen och en lyhörd förståelse för meriterings- problematiken, så bör det med (stort) arbete gå att genomföra en omläggning på Lnu.

En sådan måste dock utan avkall bygga på information, forskardelaktighet och fullständig transparens, och samtidigt undvika att ge sken av att vara en tvångströja som träs på uppifrån, och därför bör man ta fasta på att detta är en rörelse som initialt har växt fram underifrån. Samtidigt måste de linjer och regelverk som ska styra övergången – trots allt – beslutas uppifrån, samt nödvändiga resurser tilldelas både forskare och de instanser som kommer att arbeta med genomförandet under åren 2020–2025. Detta är också något som Nationell arbetsgrupp för forskningsdata (SUHF) betonar i en skrivelse under arbete, som under våren kommer att riktas till landets ledningar för universitet och högskolor.²⁹ Detta understryker än mer vikten av att man på ledningsnivå satsar på att bygga upp den nödvändiga infrastrukturen, ansluter till nationella samarbeten och framför allt redan nu till European Open Science Cloud (EOSC) som Linnéuniversitetet i framtiden inte kan undvika att förhålla sig till.³⁰ Den viktigaste aspekten med öppen vetenskap är att detta ska vara implementerat 2026, enligt UNESCO, EU, Sveriges regering och olika nationella initiativ, vilket gör att inget universitet eller högskola kommer undan en omställning till öppen vetenskap. Det är utifrån sådana tankegångar jag har formulerat följande rekommendation i punktform:

• Det är nödvändigt att på ledningsnivå utse en oberoende samordnare med forskarer- farenhet och expertis på området (i enlighet med LERU:s senior manager).

• Det är nödvändigt att på ledningsnivå anta, formulera och distribuera en policy med riktlinjer för öppen vetenskap.

• Det är nödvändigt att på ledningsnivå formulera en strategisk plan, samt genom resurstilldelning stärka infrastrukturen för öppen vetenskap; särskilt för korrekt hantering, lagring, tillgängliggörande och bevarande av forskningsdata, så att man kan ingå i nationella och internationella sammanhang i ekosystemet för öppen ve- tenskap – speciellt i förhållande till European Open Science Cloud (EOSC).

• Det är nödvändigt att på ledningsnivå diskutera och anta alternativa principer för meritering och anställning (metrik som speglar alla aspekter och fokus på forsk- ningsprocessen istället för den enskilde forskarens karriär).

29 En färdplan med 8 rekommendationer är godkänd av styrelsen och antas formellt på Förbundssamling- ens möte i mars 2021, Nationell arbetsgrupp för forskningsdata (SUHF),

<https://suhf.se/arbetsgrupper/nationell-arbetsgrupp-for-forskningsdata/> (201211).

30 European Open Science Cloud (EOSC), <https://www.eosc-portal.eu/> (201221); se också: European Commission (EU), Research and innovation. (21/12/2017). ”Information note, towards a Horizon 2020 platform for open access”,

<https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/information_note_platform_public.pdf> (201207).

• Jag rekommenderar att man på ledningsnivå ser över forskarens tid och resurser, och ger kompensation för arbetet med öppen vetenskap och populärvetenskaplig förmedling (dvs. nuvarande ’gratisprincip’ om samverkan).³¹

• Jag rekommenderar att man på ledningsnivå gör ett moment om öppen vetenskap obligatorisk i doktorandutbildningen och för kurser i forskarhandledning.

• Det är nödvändigt att arbeta aktivt med att få ut information om öppen vetenskap i organisationen, fakulteterna och framför allt de enskilda ämnena.

• Det är nödvändigt att göra forskarna delaktiga i processen.

• Man bör specificera fakulteternas roll i processen, och tänka över behovet av olika slags grupperingar, som t.ex. ett råd för öppen vetenskap med medlemmar från stödfunktionerna och fakulteterna.

• Man bör i samråd med fakulteterna och när forskarna har involverats i processen, anordna seminarier om öppen vetenskap med egna och inbjudna experter.

• Man bör synliggöra stödfunktionerna: UB, universitetsledningens kansli, kommu- nikationsavdelningen, IT-avdelningen och avdelningen för externa relationer, samt fastställa respektives funktion i omställningen till och konsolideringen av öppen ve- tenskap.

• Jag rekommenderar att man inventerar existerande projekt vid Lnu som ett led i att primärt: medvetandegöra forskarna, sekundärt: få en översikt över projekt och deras halt av öppen vetenskap.

31 Här är det viktigt att det också på ett nationellt plan avsätts medel för genomförandet av öppen veten- skap, på samma övergripande plan som the Dutch Research Council (NWO):s högst intressanta försök att stimulera öppen vetenskap: ”New Funding Instrument to Stimulate Open Science”,

<https://www.nwo.nl/en/news/new-funding-instrument-stimulate-open-science> (201207). Min rekom- mendation avser dock ersättning till den enskilde forskaren på Lnu.

Referenser

Ahlström, Ida, Carina Cederblad, Ted Gunnarsson & Josefin Högstedt (2020). ”Öp- pen tillgång och kostnader 2019: Uppföljning av Linnéuniversitetets publicering av öppet tillgängliga artiklar, rapport till rektor vid Linnéuniversitetet i oktober 2020”, <http://lnu.diva-por-

tal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1500081&dswid=-9635> (201210).

Amsterdam Call for Action on Open Science (2016),

<https://www.government.nl/documents/reports/2016/04/04/amsterdam-call- for-action-on-open-science> (201203).

Bar-Ilan, Judit et al. (2017). Next-generation Metrics. Responsible Metrics and Evaluation for Open Science. Report of the European Commission Expert Group on Altmetrics,

<https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/report.pdf>

Baumard, Nicolas, Coralie Chevallier, Julie Grèzes & Lou Safra (2020). ”Tracking historical changes in trustworthiness using machine learning analyses of facial cues in paintings”, Nature Communications 11, 4728,

<https://doi.org/10.1038/s41467-020-18566-7>

<https://www.nature.com/articles/s41467-020-18566-7> (201203).

Bergman, Martin & Gustav Bohlin (2019). ”’Jag vill, men hinner inte!’. Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap”, Vetenskap & Allmänhet (VA), VA- rapport 2019:8, <https://www.v-a.se/downloads/varapport2019_8.pdf>

(201208).

The Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities (2003), <https://openaccess.mpg.de/Berlin-Declaration>.

Blogg, Ars Technica, <https://arstechnica.com/civis/viewtopic.php?f=26&t=1470389>

(201203).

Blogg, Colombia University, <https://statmodeling.stat.columbia.edu/2020/10/02/its- kinda-like-phrenology-but-worse-not-so-good-for-the-nature-brand-name-huh- measurement-baby-measurement/> (201203).

Burgelman, Jean-Claude et al (2019). ”Open Science, Open Data, and Open Scholar- ship: European Policies to Make Science Fit for the Twenty-First Century”,

<https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fdata.2019.00043/full>.

Callaway, Ewen (2016). ”Beat it, impact factor! Publishing elite turns against contro- versial metric”, Nature.com, <https://www.nature.com/news/beat-it-impact- factor-publishing-elite-turns-against-controversial-metric-1.20224> (201207).

Curie Plan-S-debatten, <https://www.tidningencurie.se/cur_article_threads/plan-s/#>

(201208).

Curie podcast, <https://www.tidningencurie.se/podcasts/jon-tennant-open-science-is- just-science-done-right/> (201210).

Dutch Research Council (NWO, 2020). ”New Funding Instrument to Stimulate Open Science”, <https://www.nwo.nl/en/news/new-funding-instrument-stimulate- open-science> (201207).

European Commission (EU), Research and innovation. (21/12/2017). ”Information note, towards a Horizon 2020 platform for open access”,

<https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/information_note_platform_pub lic.pdf> (201207).

European Commission (EU). The EU’s Open Science Policy,

<https://ec.europa.eu/info/research-and-innovation/strategy/goals-research-and- innovation-policy/open-science_en> (201203).

EUniWELL, <https://www.euniwell.eu/> (201221).

European Open Science Cloud (EOSC), <https://www.eosc-portal.eu/> (201221).

Fecher, Benedikt & Sascha Friesike (2014). ”Open Science: One Term, Five Schools of Thought”, S. Bartling & S. Friesike (red.), Opening Science (s. 17–47). New York, NY: Springer, <https://doi.org/10.1007/978-3-319-00026-8_2>

(201207).

Kaser, Dick (2002). ” Ghost in a Bottle. Elsevier Science chairman Derk Haank re- sponds to the Public Library of Science initiative”, Information Today, vol. 19, nr. 2, <https://www.infotoday.com/it/feb02/kaser.htm> (201207).

Kungliga biblioteket (KB) och Bibsamkonsortiet, <https://www.kb.se/samverkan-och- utveckling/oppen-tillgang-och-bibsamkonsortiet.html> (201221).

LERU (2018). ”Open Science and its role in universities: A roadmap for cultural change”, <https://www.leru.org/publications/open-science-and-its-role-in-uni- versities-a-roadmap-for-cultural-change> (201203).

Nationell arbetsgrupp för forskningsdata (SUHF),

<https://suhf.se/arbetsgrupper/nationell-arbetsgrupp-for-forskningsdata/>

(201211).

Nature journals (2020), <https://www.nature.com/articles/d41586-020-03324-y>

(201203)

Pai, Madhukar (2020). ”How Prestige Journals Remain Elite, Exclusive And Exclu- sionary”, <https://www.forbes.com/sites/madhukarpai/2020/11/30/how- prestige-journals-remain-elite-exclusive-and-exclusionary/> (201203).

Plan S. Making full and immediate Open Access a reality (2018), <https://www.coalition- s.org/> (201203).

Regeringen (2019-04-18). Nationell färdplan för det europeiska forskningsområdet 2019–

2020, <https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter- samverkan-och-utveckling/2019-04-30-nationell-fardplan-for-det-europeiska- forskningsomradet-2019-2020.html> (201203).

Samordningsgruppen för öppen vetenskap (SUHF), <https://suhf.se/arbetsgrupper/suhfs- grupp-for-samordning-av-oppen-vetenskap/> (201203).

San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA, 2012),

<https://sfdora.org/read/>;(DORA) <https://sfdora.org/read/> (201203).

Schomberg, René (2020). ”The Future of Open Science”, presentation vid The Final Opera Conference, <https://deffopera.dk/wp-

content/uploads/2020/11/Practising-Open-Science-DK.pdf>.

Seltzer, Rick (2020). ”Open Access Comes to Selective Journal”, Inside Higher Ed, No- vember 24, <https://www.insidehighered.com/news/2020/11/24/nature-add- open-access-publishing-option-2021>,

Smith, Richard (2006). ”Peer Review. A flawed process at the heart of science and journals”, Journal of the Royal Society of Medicine, 006 Apr; 99(4): 178–182,

<doi: 10.1258/jrsm.99.4.178>

<https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1420798/> (201207).

Svensson, Viveka (2020). ”Artiklar publicerade i tvivelaktiga tidskrifter. Ur Linnéuni- versitetets perspektiv”, rapport till rektor vid Linnéuniversitetet.

Tennant, Jonathan P. et al. (2017). ”A multi-disciplinary perspective on emergent and future innovations in peer review”, version 3. F1000Research. 2017; 6: 1151, doi: <10.12688/f1000research.12037.3>,

<https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5686505/>

<https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5686505/> (201207).

UNESCO, <https://en.unesco.org/science-sustainable-future/open- science/recommendation> (201208).

Vetenskap och allmänhet, <https://v-a.se/oppen-vetenskap/> (201203).

Vetenskapsrådet (VR, 2020). ”Vetenskapsrådet rekommenderar öppen tillgång till forskningsdata”, <https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/oppen-tillgang- till-forskningsdata/vetenskapsradets-rekommendation.html> (201207).

Widén, Per. ”När de digitala verktygen leder vetenskapen vilse”, Svenska Dagbladet 2020-11-29, <https://www.svd.se/nar-de-digitala-verktygen-leder-vetenskapen- vilse> (201203).

Wilsdon, J. et al. (2017). Next-generation Metrics. Responsible Metrics and Evaluation for Open Science. Report of the European Commission Expert Group on Altmetrics,

<https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/report.pdf>.

Working Group on Rewards under Open Science (2017). Evaluation of Research Ca- reers fully acknowledging Open Science Practices. Rewards, incentives and/or recog- nition for researchers practicing Open Science,

<https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/os_rewards_wgreport_final.pdf>

(201207).

Östlund, Helena (2020). ”’Vi kan inte bara låtsas att alla studier är bra’”,

<https://www.tidningencurie.se/nyheter/2020/11/30/vi-kan-inte-bara-latsas-att- alla-studier-ar-bra/>(201207).