Flödesoptimering av bergvärmepumpar
Experimentell studie av köldbärarflödets inverkan på systemets värmefaktor
M A T T I A S E R I C S S O N
H a n d l e d a r e : J o s é A c u ñ a
Sammanfattning
Denna studie har gått ut på att undersöka hur köldbärarödet påverkar värme- pumpens och systemets värmefaktor samt föreslå hur ödet kan optimeras. En kopp- lingsprincip som tillåter att ödet genom värmepumpens förångare är lägre än ödet genom borrhålen har utvärderats. Köldbärarödet fanns ha en avgörande betydelse för värmepumpens värmefaktor och vid de utförda experimenten ökade värmefaktorn näst intill linjärt med ödet. Tidigare forskning visar samma sak men att kurvan för värmefaktorn planar ut vid ytterligare höjning av köldbärarödet. Beräknas istället systemets värmefaktor, där eekt för cirkulationspumpar räknas med, så existerar en punkt där en ytterligare höjning av köldbärarödet ger en försämring av värmefak- torn på grund av ökad pumpeekt. Inga resultat i studien tyder på att det skulle
nnas en nytta av att ha lägre öde genom förångaren än genom borrhålen. Istället
ökade systemets värmefaktor vid sänkning av borrhålsödena eftersom pumpeekten
kraftigt reducerades. Frågeställningen kommer att fortsätta utredas med en utförlig
experimentserie.
Abstract
The aim of this study has been to investigate the impact of the secondary uid
ow(the brine) on the coecient of performance for both the heat pump unit and the entire system. A by-pass on the evaporator side that enables the ow through the evaporator to be lower than the ow through the boreholes has been evaluated.
Increasing the secondary uid ow through the evaporator was found to increase the
heat pump units coecient of performance and the relation was found to be almost
linear. Previous research has shown the same result but the rate of increase in the
coecient of performance is decreasing with higher uid ow. If the systems coecient
of performance is calculated instead, which means taking power for the brine pump
into account, a maximum point exists from where a further increasing of the brine ow
would decrease the systems coecient of performance because of increased pumping
power. No results in this study shows any benet of running the system with a
lower ow through the evaporator than through the boreholes. Instead the systems
coecient of performance was found to increase with a lower borehole ow because
of reduced pumping power. This study will be followed by an extensive series of
experiments.
Förkortningar
C p−1 Värmebärarens specika värmekapacitet. [kJ/(kg·K)]
COP 1 Coecient Of Performance. Värmepumpens värmefaktor [-]
COP 1 sys Coecient Of Performance. Systemets värmefaktor [-]
d Rördiameter. [m]
E ˙ K Värmepumpens kompressoreekt. [W]
E ˙ P 2 Förbrukad eekt av köldbärarpumpen. [W]
˙
m Massöde. [kg/s]
µ Dynamisk viskositet. [Pa·s]
Q ˙ 1 Avgiven värmeeekt i värmepumpens kondensor. [W]
Re Reynolds tal. [-]
ρ Densitet [kg/m 3 ]
ρ 1 Värmebärarens densitet. [kg/m 3 ] ρ 2 Köldbärarens densitet. [kg/m 3 ]
T 1−1 Värmebärarens temperatur in i kondensorn. [ ◦ C]
T 1−2 Värmebärarens temperatur ut ur kondensorn. [ ◦ C]
T 2−1 Köldbärarens temperatur in i förångaren. [ ◦ C]
T 2−2 Köldbärarens temperatur ut ur förångaren. [ ◦ C]
T 1 BH1 Köldbärarens temperatur till borrhål 1. [ ◦ C]
T 2 BH1 Köldbärarens temperatur från borrhål 1. [ ◦ C]
T 1 BH2 Köldbärarens temperatur till borrhål 2. [ ◦ C]
T 2 BH2 Köldbärarens temperatur från borrhål 2. [ ◦ C]
V ˙ 1 Värmebärarens volymöde genom kondensorn. [m 3 /s]
V ˙ 2 Köldbärarens volymöde genom förångaren. [m 3 /s]
V ˙ BH1 Köldbärarens volymöde genom borrhål 1. [m 3 /s]
V ˙ BH2 Köldbärarens volymöde genom borrhål 2. [m 3 /s]
v Flödeshastighet. [m/s]
Figurer
1 Principskiss för Laborationsuppställning 1 . . . . 6
2 Principskiss för Laborationsuppställning 2 . . . . 7
3 Värmepumpens och systemets värmefaktor som funktion av köldbärarödet 9 4 Avgiven kondensoreekt som funktion av köldbärarödet . . . 10
5 Pumpeekt som funktion av köldbärarödet . . . 10
6 Systemets värmefaktor under Test 0 . . . 11
7 Värmebärarens returtemperatur under Test 0 . . . 12
8 Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Test 1 . . . 13
9 Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Test 2 . . . 14
10 Systemets värmefaktor vid de olika ödeskongurationerna under Test 1 och 2 14 11 Avgiven eekt i kondensorn ( ˙Q 1 ) under Test 1 och 2 . . . 15
12 Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall 1 . . . 16
13 Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall 2 . . . 16
14 Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall 3 . . . 17
15 Temperaturhöjning över respektive borrhål för Driftfall 1-3 . . . 17
16 Avgiven eekt i kondensorn ( ˙Q 1 ) under Driftfall 1-3 . . . 18
17 Systemets värmefaktor vid Driftfall 1-3 . . . 18
18 Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall 1 . . . 19
19 Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall 2 . . . 19
20 Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall 3 . . . 20
21 Värmebärarens temperatur in i kondensorn för Driftfall 1-3 . . . 24
22 Värmebärarens öde för Driftfall 1-3 . . . 25
Innehåll
1 Introduktion 1
1.1 Relevans . . . . 1
1.2 Tidigare arbete . . . . 2
1.3 Syfte och mål . . . . 2
1.3.1 Delmål . . . . 3
2 Metodik 4 2.1 Systemgräns . . . . 4
2.2 Grundläggande ekvationer . . . . 4
2.2.1 Överförd eekt i kondensor . . . . 4
2.2.2 Denition av COP 1 . . . . 5
2.2.3 Reynolds tal . . . . 5
2.3 Utrustning och tester . . . . 6
2.3.1 Värmepumpens värmefaktor . . . . 6
2.3.2 Systemets värmefaktor och utvärdering av by-pass . . . . 7
2.4 Tester laborationsuppställning 2 . . . . 8
2.5 Sammanställning och databehandling . . . . 8
3 Resultat 9 3.1 Värmepumpens värmefaktor . . . . 9
3.2 Systemets värmefaktor och utvärdering av by-pass . . . 11
3.2.1 Test 0 . . . 11
3.2.2 Test 1 och 2 . . . 13
3.2.3 Driftfall 1,2 och 3 . . . 15
4 Diskussion 21 4.1 Resultat . . . 21
4.1.1 Delmål 1 . . . 21
4.1.2 Delmål 2 . . . 21
4.1.3 Delmål 3 . . . 22
4.1.4 Delmål 4 . . . 22
4.2 Felkällor . . . 22
4.2.1 Laborationsuppställning 1 . . . 23
4.2.2 Laborationsuppställning 2 . . . 23
4.2.3 Köldbärarens temperatur . . . 23
4.2.4 Värmebärarens temperatur . . . 24
4.2.5 Värmebärarens öde . . . 25
5 Slutsatser 26
6 Fortsatt arbete 27
1 Introduktion
I strävan efter mer eektiva sätt att värma våra hus har bergvärmepumpen gjort ett stort intåg. Ofta innebär ett byte till bergvärmepump en stor ekonomisk besparing för använ- daren eftersom mängden köpt energi kraftigt kan reduceras. Ur ett samhällsperspektiv blir konsekvensen att en lägre andel fossila bränslen behöver användas för uppvärmning eftersom bergvärme till stor del utnyttjar förnyelsebar energi i form av termisk energi som är lagrad i marken. Besparingen för samhället är dock inte alltid så enkel att kvantiera eftersom den till stor del beror på hur den av värmepumpen använda elen produceras.
Ett byte från fjärrvärme till bergvärme är i de esta fall en given ekonomisk besparing för användaren men om fjärrvärmen producerades genom till exempel spillvärme från ett kraftverk men elen istället produceras med hjälp av fossila bränslen kommer nettoutsläp- pen att öka. En bergvärmepump behöver därmed inte innebära en given förbättring ur ett samhällsperspektiv varför det är av yttersta vikt att driften optimeras så lång det är möjligt.
Projektet går ut på att utvärdera nyttan av att driva en bergvärmepump med lägre
öde över förångare än över borrhålet. Detta åstadkommes genom att bygga en by-pass på värmepumpens förångarsida och låta en del av köldbäraren från borrhålet recirkulera utan att passera förångaren. Flödet i by-passledningen justeras med hjälp av en manuell injusteringsventil.
Nyttan av ett lägre förångaröde är att man då sparar pumpenergi för cirkulation av köldbäraren. En förutsättning är dock att tryckfallet över förångaren dominerar över tryck- fallet över borrhålet. Ett ökat köldbäraröde kommer att öka värmepumpens värmefaktor men samtidigt kommer pumpenergin att öka. Rimligtvis nns ett max i systemets vär- mefaktor då en ytterligare ökning av köldbärarödet kräver mer pumpeekt än vad som erhålls i ökad kondensoreekt.
1.1 Relevans
Fokus i studien ligger på optimering av bergvärmepumpar främst i villor och erbostads- hus. Trenderna som kommer visas i hur värmepumpen fungerar rent tekniskt är dock inte beroende av storleken på värmepumpen.
Frågeställningen är intressant eftersom bergvärmeanläggningar idag nästan uteslutande byggs med en kopplingsprincip som innebär lika köldbäraröde genom borrhål och förånga- re. Det nns tiotusentals anläggningar på svenska marknaden idag så om det är möjligt att optimera bentliga anläggningar kan det innebära en betydande nationell energibesparing.
En anläggning kan enkelt byggas om med en by-pass för att möjliggöra olika öden över borrhål och förångare.
Studien är också relevant eftersom artiklar med köldbärarödet i fokus är få och sällan
behandlar ett system med borrhål. Om köldbärarödet undersöks är det ofta bara själva
värmepumpens värmefaktor som studeras och inte vad som händer med pumpeekt och
borrhålets prestanda. Att undersöka köldbärarödet ur ett systemperspektiv är begränsat
utfört.
1.2 Tidigare arbete
Granryd (2010) undersöker sekundära ödet 1 i förångare och kondensor och dess inverkan på systemets verkningsgrad. Rapporten behandlar direkta system, dvs. system utan en sekundär vätska där istället förångare är luftvärmd med en äkt. Simuleringar presenteras där systemets verkningsgrad undersöks som funktion av ödeshastigheten genom förånga- ren. Resultaten visar tydligt att det nns ett maximum där en ökning av ödeshastigheten ger en lägre värmefaktor för systemet. Samma sak visas av Granryd (2007) där istället in- direkta system undersöks och köldbärarens inverkan på systemets värmefaktor presenteras.
Samtidigt visas att högre köldbäraröde ger en högre förångningstemperatur vilket alltså ger högre värmeöverföring i förångaren.
Det nns ertalet rapporter som undersöker systemets värmefaktor ur längre tidsper- spektiv, bland andra Bakirci (2010) och Ozyurt och Ekinci (2011). Dessa har dock med fokus på hur framförallt bergets temperatur påverkar värmefaktorn för både värmepumpen och systemet. Bakirci (2010) utför körningar med en värmepump över cykler på 16 timmar och visar att värmefaktorn sjunker under hela körningen. Samtidigt visas att markens tem- peratur(i borrhålet) fortsätter att minska under hela körningen där minskningens hastighet avtar med körningens längd. Olika köldbäraröden testas ej. Det nns ertalet artiklar i likhet med Bakirci (2010) där ingen driftparameter egentligen isoleras utan tester utförs i syfte att utreda systemets prestanda under vanliga driftförhållanden. Artikeln säger ingenting om optimering av systemet.
Ozyurt och Ekinci (2011) utför tester vid två olika köldbäraröden där det högre ödet ger en högre värmefaktor för både värmepumpen och systemet. Artikeln drar slutsatsen att man måste ta hela systemet i beaktande vid optimering av värmepumpar och inte fokusera på enbart värmepumpen. Designfaktorer som framförallt cirkulationspumpar och tryckfall i systemet är av största vikt för att erhålla en värmefaktor för systemet som är accepterbar.
Chung och Choi (2012) studerar värmepumpens värmefaktor vid förändrat köldbärar-
öde i en testrigg med konstant temperatur för värme- och köldbärare in i kondensor respektive förångare. Studien visar tydligt att värmepumpens värmefaktor ökar med ökat köldbäraröde och att ökningens hastighet minskar med ökat köldbäraröde. Även ef- fektförbrukning för cirkulationspumpar räknas med och det visas att det nns ett max i systemets värmefaktor då en ökning av ödet sänker värmefaktorn på grund av ökad pum- peekt. Resultaten är i enlighet med Granryd (2007). Kongurationen med en by-pass på köldbäraren förekommer inte i någon av de studerade artiklarna.
1.3 Syfte och mål
Syftet med denna studie är att undersöka nyttan av att driva en bergvärmeanläggning med olika öden genom borrhål och värmepumpens förångare. För att erhålla vetenskapligt säkra resultat krävs dock en mycket omfattande experimentserie vilken inte ryms inom ramen för ett kandidatexamensarbete. Denna studie fyller därför även ett syfte att ligga till grund för vidare experiment. Fokus har legat på att utföra experiment med hög kvalitet även om det får som konsekvens att antalet testade driftfall är för få för att dra några denitiva slutsatser om det övergripande syftet.
1
Sekundär refererar till värme- och köldbärare. Primär vätska är köldmediet i värmepumpen
1.3.1 Delmål
Delmål har formulerats i form av frågorna nedan. Även om delmål 4 är det som är kärnan i studien fyller alla delmål en funktion i att ge en övergripande bild av köldbärarödets inverkan på systemet.
1. Hur påverkas värmepumpens COP 1 av förändrat köldbäraröde?
2. Hur påverkas eektuttaget ur ett borrhål av köldbärarödet?
3. Hur påverkas den nödvändiga pumpenergin för att cirkulera köldbäraren när ödet förändras?
4. Hur påverkas systemets värmefaktor (COP sys ) av att köldbärarödet optimeras för
både borrhål och förångare?
2 Metodik
Studien är huvudsakligen experimentellt utförd med en begränsad litteraturstudie för att sätta detta arbete i ett perspektiv.
De utförda experimenten är relativt tidskrävande eftersom de termodynamiska proces- serna i systemet är relativt tröga och lång tid krävs för att erhålla stabila förhållanden.
Systemets beteende under långa värmepumpscykler är också intressant att studera var- för experimentserien avslutades med att testa endast ett enskilt driftfall vid varje tillfälle.
Fokus har legat på att få hög kvalitet på få mätpunkter istället för att mäta vid många olika driftfall med större osäkerhet som konsekvens. Frågeställningen kommer att fortsätta undersökas i senare studier efter denna varför det är viktigt att ta fram och tillämpa en mätmetodik som ger högkvalitativa mätdata. På så sätt ligger denna studie till grund för vidare experiment.
2.1 Systemgräns
Studien undersöker bergvärmeanläggningar med ett eller era borrhål samt en värmepump.
I kapitel 2.3.2 beskrivs den specika testanläggningen i detalj. För att jämföra systemets värmefaktor vid olika driftförhållanden krävs att drivenergi för cirkulationspumpar räknas med samt att öde och temperaturfall över värmepumpens kondensor mäts. Därför om- sluter systemgränsen hela köldbärarsidan samt hela värmepumpen. Systemgränsen nns ritad i gur 2.
Värmebärare och pumpeekt för att cirkulera denna är ej med inom systemgränsen.
Anledningen till detta är att värmebärarödet hålls konstant under alla tester varför inte pumpeekten kommer att förändras. Att räkna med den skulle bara leda till ytterligare en felkälla som inte är nödvändig för att undersöka frågeställningen. Trender som kommer visas i studie kan bestämmas oberoende av pumpeekt för cirkulation av värmebäraren.
Värmebärarens öde och temperaturer in och ut ur kondensorn måste dock mätas för att beräkna avgiven eekt från värmepumpen. Detta beskrivs i kapitel 2.2.1.
2.2 Grundläggande ekvationer 2.2.1 Överförd eekt i kondensor
För att beräkna överförd eekt i värmepumpens kondensor mäts värmebärarens öde samt in- och utgående temperaturer. Den värme som tillförts värmebäraren är samma som över- förts i kondensorn. Överförd eekt beräknas enligt följande ekvation (Ekroth och Granryd, 2010).
Q ˙ 1 = ˙ V 1 · ρ 1 · C p−1 · (T 1−2 − T 1−1 ) (1) där
Q ˙ 1 är värmepumpens överförda eekt i kondensorn. [W]
V ˙ 1 är värmebärarens volymöde. [m 3 /s ] ρ 1 är värmebärarens densitet. [kg/m 3 ]
C p−1 är värmebärarens specika värmekapacitet. [kJ/(kg · K)]
T 1−1 är värmebärarens temperatur in i kondensorn. [ ◦ C]
T 1−2 är värmebärarens temperatur ut ur kondensorn. [ ◦ C]
Ekvation 1 används även för beräkning av utvunnen eekt ur borrhålen. Då används istället köldbärarens densitet, volymöde och specik värmekapacitet samt temperaturhöjningen över borrhålet.
2.2.2 Denition av COP 1
COP 1 är förkortningen av engelskans Coecient Of Performance och avser värmepumpens värmefaktor(Verkningsgrad i kylfallet brukar betecknas COP 2).
COP 1 = Q ˙ 1
E ˙ K (2)
där
E ˙ K är värmepumpens kompressoreekt. [W]
I denna rapport är dock systemets värmefaktor av intresse varför istället COP 1 sys denie- ras enligt
COP 1 sys =
Q ˙ 1 E ˙ K + ˙ E P 2
(3) Där
E ˙ P 2 är pumpeekt för cirkulationspump P2(köldbärarpumpen) (Se gur 2 för vilken pump som avses). [W]
2.2.3 Reynolds tal
Reynolds tal är en dimensionslös konstant som beskriver huruvida en uids strömning är laminär eller turbulent. För strömning i rör denieras Reynolds tal som
Re = ρvd
µ (4)
där
ρ är uidens densitet. [kg/m 3 ] v är uidens hastighet i röret. [m/s]
d är rörets diameter. [m]
µ är uidens dynamiska viskositet. [Pa·s]
För rörströmning med normal ytråhet är kritiskt värde för omslag till turbulent strömning
Re ≈ 2000 och vid Re >2300 råder fullt utvecklad turbulens (Ekroth och Granryd, 2010).
2.3 Utrustning och tester
För att besvara frågeställningen användes två olika laborationsuppställningar. En testrigg för värmepumpar 2 användes för att studera värmepumpens värmefaktor vid förändrat köld- bäraröde. Även pumpeekt mättes för att ge en indikation på hur stor påverkan den har på systemets totala värmefaktor. Riggen är belägen i Norsholm söder om Norrköping och är beskriven i detalj i kapitel 2.3.1.
Den andra laborationsuppställningen 3 är belägen i Vallentuna norr om Stockholm och användes för att utvärdera kopplingsprincipen med en by-pass samt för att studera syste- mets värmefaktor vid förändrat köldbäraröde. Laborationsuppställningen är en bentlig bergvärmeanläggning belägen i en enplansvilla och är beskriven i detalj i kapitel 2.3.2.
2.3.1 Värmepumpens värmefaktor
Principen för Laborationsuppställning 1 visas i gur 1. Värmepumpen som använts är en Rydell & Lembke EC Multi 903P med R407C som köldmedie och en märkt kondensoreekt på 35 kW. I testriggen ansluts värmare och kylare på värmepumpens förångar- respektive kondensorsida. Temperaturerna in på respektive sida(T1-1 och T2-1) kan därmed hållas konstanta. Flöden för både värmebärare och köldbärare är möjliga att reglera genom att förändra respektive cirkulationspumps varvtal. Testriggen är likvärdig med den som an- vänds av Chung och Choi (2012).
Figur 1: Principskiss för Laborationsuppställning 1
Köldbärarödets inverkan på värmepumpens värmefaktor studerades genom att låta köldbärarödet variera samtidigt som temperatur på ingående köldbärare och värmebära- re samt värmebärarens öde hölls konstant. Testerna syftade till att besvara delmål 1 och 3. Köldbärarödet förändrades genom att ändra cirkulationspumpens varvtal. För varje varvtal hos cirkulationspumpen mättes öde och temperaturdierenser för både värmebä- rare och köldbärare samt kompressorns och köldbärarpumpens förbrukade eleekt. Med hjälp av dessa mätningar bestämdes COP 1 och COP 1 sys vid varje köldbäraröde enligt ekvationerna 2 och 3.
Varje driftfall testades under minst 30 minuter eller tills uktuationer hos de mätta parametrarna verkade ha nått ett minimum. Mätvärden loggades var 30:e sekund under hela mätperioden och de presenterade mätpunkterna är beräknade som medelvärden av mätvärdena under de sista 16 minuterna av mätningen.
2
I fortsättningen benämnes denna laborationsuppställning 1
3