Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Per Eliasson, Sven G. Nilsson
Title Rättat efter Skogarnes aftagande – en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800- talen
Issue 37
Year of Publication 1999
Pages 33–64
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Rättat efter Skogames aftagande
- en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800-talen
av PerEliasson och Sven G. Nilsson
Ekar har underlång tid varit uppskattadeför sina ekonomiska värden. Iden agraraekonomin utgjor¬
desdessa kanske främstavollonproduktionen,som
varvärdefull somsvinfoder, och av det hårda och
rötbeständigavirket.Under flera hundra årfram till slutet av 1800-talet var också grövre ekvirke en
nödvändig råvaraför attbygga fartyg. I nutidenär ekvirke av godkvalité det bäst betalda virket från våra skogar.
Detärdock inte baraför sinaekonomiskavärden ekar har varit och ännuärbetydelsefulla.Ifolktron har stora ekarhaft en viktig roll, men först under början av 1900-talet skyddades sådana märkesträd med lagstiftning som naturminnesmärken.' Som parkträd och försin heraldiska rollhar eken haftett estetisktvärdesom förknippats medområden med gamla ekar som Djurgården i Stockholm och eklandskapeticentralaÖstergötland.
Knappast någotannatträd harfåttensådanland-
skapsdananderollsomeken. Det gördet viktigt för kulturmiljövården att klarlägga ekens roll i det agraraproduktionslandskapet.Vidförsökattrekon¬
struera autentiska kulturmiljöer finns det stort behov av historiskt källmaterial om vegetationen
och dessförändringar.
Men även för naturmiljövården är ett historiskt källmaterialavstorbetydelse.Bara under desenas¬
te 15 åren har gamla ekars roll förden biologiska mångfalden blivitallmänt känd. Ekär detträdslag
som har de flestaarterknutna till sig ochett stort antal arter av svampar, lavar och insekter är helt beroende av gamla ekar.^ Många av dessa arter
anses ha begränsad spridningsförmåga och därför behövaen flerhundraårig förekomst påenplats av sådanagamla ekar föratt finnas kvar in i vårtid.^
Denna hypotesäremellertidytterstsvårtestad. Där
behövs det historiska källmaterialet för att kunna
belägga sådan lång skogligkontinuitet.
Enannanviktigaspekt förmångfaldensbevaran¬
de är detlokala artutdöendetstidsfördröjning (trög¬
heten iartersförsvinnande frånettbegränsatområ¬
de). Om antalet gamla ekar varit stort påen plats
för endastnågot hundratal år sedan kan flora och fauna ännu vara artrik trots att det nu bara finns kvarenhandfullgammelträd. Påandraplatsermed lika många gammelträd, men där minskningen av sådanaträd skedde för flera hundra år sedan, kan gammelträdensartersaknas.'' Förattbedöma fram¬
tidsutsikterna på en plats för arter beroende av
gammelträd, och generellt vilken utveckling för mångfaldenvi kan förväntaiframtiden,ärdet vik¬
tigt att kartlägga förekomsten av gammelträd i olikalandskap åtminstone någrahundraårtillbaka itiden.Vi behöveralltsåvetahurskogenhar förän¬
drats och särskilt hur mängden gamla och grova träd med rötad ved förändrats över senare århun¬
draden för att kunna göra säkrare prognoser över mångfaldensutveckling.’
Vi kommer att motbakgrund av det internatio¬
nellaforskningsläget kringekbeståndenshistoriska förändringar att ställa frågor om ekens historia i Sverige. Efteren översiktav den svenskalagstift¬
ningen presenterar vi det historiska källmaterialet
om ek och diskuterar förändringarna och deras
orsaker. Vi avslutar med attdiskutera vilka konse¬
kvenser fördenbiologiska mångfalden somförän¬
dringarna harhaft.
Eken och flottpolitiken
Två faktorer har framför andra påverkat handeln med ekvirke: dess särskildabiologiska egenskaper
ochkommunikationerna. Deflesta lövträdblir till skillnadmotbarrträdhårdarejusnabbare de växer.
Detgör attekpå bra jord och i rättklimat blirhår¬
dare änpåsämrejordaroch ikallare klimat. Dess¬
utom ärväxtsättet av storbetydelse och det raka
ektimmersom vi idagföredrarvartidigaremindre
värdefulltändet s.k.krumtimmersombehövdestill bl.a. skeppsspant. Dennaskillnadi egenskaperhos
virketgynnarhandeln.
Den begränsande faktorn var kommunikationer¬
na,därjustekens täthetvarettproblem. Ekvirke är
flottbartförst eftertorkning elleromdet flottasmed
andraträd.Attjust de störstadimensionerna av ek
varmesteftertraktadegjordeattlandtransportervar svåra och sjötransporter användes istället när det
varmöjligt. Kravenpå ekens växtsätt,dimensioner
ochkvalitet tillsammans medtransportsvårigheter¬
na gjorde att för högt specialiserad ekanvändning
som byggandeav örlogsskeppen bristsituationlätt uppstod. Men även ekvirkets betydelse för kon¬
struktionavstörrebyggnader ochför hantverksom t.ex. tunntillverkning,gjorde deteftersökt,särskilt i Västeuropasstäder. Ekvirkevardärfören varasom tidigt komattdrasiniettlångväga handelsutbyte.
Detvarframförallti behovetavekvirke förbygg¬
nadavörlogsskeppsomutnyttjandetavekpolitise¬
radesbåde nationelltochinternationellt.Handelsre- publiken Venedig, som var helt beroende av sin
flotta, varden förstaeuropeiskastat somreglerade användningen av ek till skeppsvirke. I slutet på
1400-taletbörjadetillgångarnautefter flodernanorr
om Venedig och på Istriahalvön att tryta. Mellan
1470 och 1492 formulerades därför en politik för
att säkraflottansframtidavirkestillgång,sominne¬
bar att allt ekhygge utan Arsenalens tillstånd för¬
bjöds. Inventering av ekar och ekplanteringar påbjöds men utan attkunna genomföras. Motstån¬
det från bönderna och de privata skeppsbyggama
varstarktmenArsenalensgreppomektillgångama
hårdnade.Denförstainventeringenslutfördes 1568
och alltflerskogarfridlystesunderstoraceremoni¬
er med särskildainhägnader och märkning av trä¬
den. Arsenalenövergickfrån att reservera träd för
flottans behov till att själv framgångsrikt bedriva ekskogsbruk. Ettsärskiltskogsbrukförskeppstim-
mer utvecklades där unga trän böjdes mekaniskt
eller blev starkt beskurna för att ge det åtråvärda
krumtimret. De privata skeppsbyggama däremot
drevsav brist på ek till att köpa sittvirke utanför
Venedig.^
De tidigmoderna europeiska staterna började
under 1500-talet utrusta permanenta marina styr¬
kor.Fartygsartilleriet fick avgörandebetydelse för skeppensslagstyrkavilketställdemycketstorakrav påhållfasthet ochmotståndskraft motfientlig eld.’
Frånmittenav 1600-taletbyggdes destoraslagflot-
tomaupp,hanteradeav enprofessionellofficerskår
och stöddapåenomfattandelandbaseradbyråkrati
som ansvarade för underhåll och nybyggnad. För
dennabyråkrati blevvirkesförsörj ningenencentral fråga. Eftersom endastekuppfyllde dehöga kraven på hållfasthet och motståndskraft blev ekvirke en strategiskråvara.
Föratttryggaförsörjningenavekvirkei Frankri¬
kegenomdrev LudvigsXIVministerColbert 1669
den mest omfattande samtida lagstiftningen om
skog. Detvarflottans behov somdikterade regler¬
na. Dekungliga skogarnasskötsel inriktadespåatt
lämnakvar större ochlovande ekträd-balliveaux
- tillskeppsvirkenärdenomgivandelågskogenav stubbskottavverkades varttionde till tjugonde år.*
Dessa träd skulle som överståndare stå kvar även underkommande avverkningaravden omgivande lågskogen.’ Om deras antal och storlek genom beskuggning eller på annat sätt hindrade lågsko¬
gensföryngringmedstubbskott skullerapportläm¬
nas.'”
På privat mark hade flottan förköpsrätt till alla
användbara träd i närheten avkusten och flottbara floder. De märktes då med kungensvapen meden särskildhammare." Trots attlagstiftningeni varie¬
rande grad omfattade all skog, även enskild, kom
denattfågenomslagihuvudsak barapådekungli¬
ga skogarna. Där skedde emellertid en förändring
av skogen genom övergång från högskog till låg¬
skog. Omloppstiderna för timmerträden på de kungliga skogarna somunder 1600-talet varit mel¬
lan 100 och 200 år sänktes under 1700-talet med den franska kronanstilltagande finansiella kristill
25-60 år vilket gav betydligt bättre ekonomisk avkastning." Omfattandeförsäljning av kronoskog
ochenstoruppodlingsverksamhetpåverkadeockså
ekbeståndet.'* Resultatet märktes redan under bör¬
janav 1700-taletdåmedelhavsflottans varvi Mar¬
seille ochToulon blev tvungna att påbörja en im¬
port av italiensk och balkansk ek för att klara nybyggnadochreparation. Deområden i södra och
östraFrankrikesom tidigare varithuvudleverantö-
rerkunde intelängre fåframde rätta virkeskvalite-
ternaoch mot 1700-talets slutvarimportenbetyd¬
ligtstörre ändeninhemska produktionen. Mot slu¬
tet av 1700-taletkomvarven vidAtlantkusten i en
liknande situation genom bristen på framförallt
krumtimmerochen import av ek från östersjöom¬
rådetstartade.''*
England hade ingen motsvarighet till den regal- rättsliga lagstiftning om ek som i Frankrike gav kronan rätt till ekvirke. Flottans virkesförsörjning
skedde genom köp på en marknad där framförallt
denengelskalågadelnlevereradeekvirke. Dekung¬
liga skogarna i Hampshire och särskilt Forest of Dean i Gloucestershire var viktiga producenter av
ek men lämnade sällan mer än tio procentav flot¬
tansårligabehovavvirke.’’
Robert Albions klassiska studie av den brittiska flottansvirkesförsörjninghävdarattbristenpåstör¬
reek och krumtimmer frånslutetav 1700-taletvar ett allvarligt problem.'® Träkolsbränning, handels¬
flottans tillväxt, enclosure-Törelsens uppodlingar
där de stora häckarna med sina böjda ekar röjdes
bort och industrialiseringens behov av byggnads-
virke bidrog till att minska marinens virkestill- gång.’’ Ekinventeringar på de kungliga skogarna visade att antalet ekar från 1600-talets början till slutet av 1700-talet minskat till mindreän enfjär¬
dedel.'* Den utvecklingen tvingade under andra hälften av 1700-talet England att också börja importeraekvirke.UnderNapoleonkrigen blevden engelskaflottanberoendeavekvirkesimporten från Östersjöområdet.Detinnebaren krisnärkontinen¬
talblockaden infördes 1807 men räddningen blev
kanadensiskt ekvirkesom 1812 svarade för 40 pro¬
cent av flottans behov.'’ Under resten av träskep¬
pens period fram till mitten av 1800-talet var
importen helt nödvändig och brittiskek kunde till slut baratäckaenfjärdedel avflottans behov.“
Albions bildav enaccelererandetillbakagång för
eki Englandunder 1700- och 1800-talet bekräftas och nyanseras av senare forskning. A. J. Holland
betonar t.ex. transporternas betydelse där tillgäng¬
lighet betydde merän avstånd. Han påpekar också försöken attsparavirke genom nyakonstruktioner
och attersätta ek medandraträslag. Enviktig för¬
ändring under 1700-talet, hämtad frän Frankrike,
varintroduktionen avjärn. Ekensväxtsättdärgre¬
narnakangåvinkelrättmot stammengörattde vin¬
kelknänsomdetungabatteridäckenska vilapäblir
tillräckligt starka. Under slutet av 1700-talet är dettasortiment särskilt sällsynt ochekknänersätts
avjämknän.^'
Tvåsenarearbetenomförändringarnai särskilda skogarvisarännutydligare påorsakernatill minsk¬
ningen. Cyril Hart beskriver Forest of Dean och denminskade tillgången på ekorsakadavintresse¬
konflikter mellan olika brukare av skogen under 1600-talet. Innehavare av lågskog - coppices - hade intresseavattingastörrevirkesträdskuggade
och konkurrerade om utrymmet. De traditionella rättigheter till lågskogsbruk som vissa invånare i skogen hade hindradepå detsättetuppkomsten av störreekar.^^ Den återplantering avek sombeslöts
1668 ansågs på 1700-talet som misslyckad på grund av dålig skötsel.^’ Först de ekplanteringar
som gjordes under början av 1800-talet har gett
bättre resultat."Beslutetomdessa tillkom till följd
av en allvarlig brist på ekvirke för flottans behov underNapoleonkrigen.”
Charles Watkins beskriver utvecklingen under
1700-talet i den legendariska Sherwood Forest på
ett sätt som inte bara speglar kvantitativa utan också kvalitativa förändringar. De traditionellarät¬
tigheterna till betei denkungliga skogen hindrade uppkomstenav ungaekar ochde äldrevar avdålig
virkeskvalitet. Hamlingar (pollarding) och skade¬
görelse påträden gjorde attde flestavarförruttna för att duga till timmer. Till detta bidrog också skogstjänstemännens borrningar i friska träd för
utrönavirkeskvalitetenliksom metodenatt stämpla
de bra träden i stammenmed krona, nummer och
skogensnamn.Den metodenersattessenaremeden
märkning i den yttrebarken somvarmindreskad¬
lig. Ien parlamentsrapport 1790 beskrevsde åter¬
ståendeekarna somihåliga, vissnade, murkna, fel¬
växtaochförtorkade.”
Oliver Rackham har haftett annatperspektiv på förändringen av det engelska ekbeståndet. Han
anserattbristenpå ek intevarallvarligförrän under Napoleonkrigenochattdenprisstegringsombörja¬
de då snarare beroddepå den expansiva garveriin- dustrins behov avekbarkän flottans efterfrågan på
ekvirke. Denna prisstegring ledde till att ek under 1800-talet planterades och att ekskogar behölls
iställetförattuppodlas.”
I Danmark utgjordeeken en stordel av den s.k.
overskoven, vilket vardestörretimmerträden som
disponerades avgodsägarna på huvudgårdarna. Bo
Fritzböger har visat att antalet större timmerträd sjönk under 1500- och 1600-talenochatt ekersat¬
tes av bok somett resultat av överförbrukning av timmer. Här spelade flottans virkesförbrukning en
viktig roll, tillsammans med andra stora använd¬
ningsområden för ektimmersomt.ex.byggnadsvir-
ke. Det innebar inteatt skogen minskades men att denändradekaraktär.^ Dentotaladanskaskogsare¬
alen var i stort sett oförändrad mellan 1660 och 1760 men skogens sammansättning förändrades kraftigt. Overskoven med mogna större ekarmin¬
skade starktochskogsarealen övergick tilllågskog
eller underskov d.v.s. lågväxande ungskog av ek
och bok.“Orsakenvaravverkningenavtimmerträ¬
den och konkurrensen med böndernas behov av underskov. För att gynna denna beskar bönderna,
dels de större trädeneftersom dessa skuggade och
hölltillbakaunderskoven, dels demindre trädenså
attdealdrigväxteupptill dugligatimmerträd.”
Resultatet av denna förändring av trädsamman¬
sättningen blev att den danska kronan började få
problem att skaffa ekvirke till underhåll och nybyggnation av örlogsflottan.^' Den förstadanska
”Skovordinance” 1670somberördeframförallt de kungliga skogarna innehöll förbud mot huggning
av eksomvardugligtillskeppsvirke. Dessaregler
utsträcktes 1681 till deenskilda skogarnadå gods¬
ägare låtit huggasärskilt ek ”detalmindelig bedste
til allerstörste Nachdeel”.” Under 1700-taletgjor¬
desdärföromfattandeekplanteringarochutnyttjan¬
detavekvarsträngtreglerat.” Enstordelavekvir¬
ket till dendanska flottanimporterades frånNorge
därförbudutfärdades 1726mot attutföraektimmer till andraländeränDanmark.^*
FrankAllan Rasmussenhar undersöktvirkesför- brukningen hos den danska flottan och anser att
dennainte kanhapåverkatskogsarealen iDanmark
meränlokalt.” Detgrundarhanpå resultatetavsin undersökningsom visaratt ett linjeskepp omkring
år 1800 bara krävde omkring 1500 fullväxta ekar
ochattflottans årliga förbrukningbör ha varitrunt
2500 ekar. Dessutomimporterades störstadelenav ekvirketfrånMecklenburg, Pommernoch Preussen
medhamnstaden Stettin som viktigaste leverantör.
När flottan försökte utnyttja de danska skogarna
kunde derasleverantörerinteuppfylla kontrakten.”
Rasmussens resultat understryker betydelsen av
att seflottansbehov av ekvirke sominriktatpåett mycketspeciellt ochvarieratsortimentavhögkva¬
lité och inte endast en fråga om tillräckliga voly¬
mer. Trots att förbrukningen räknat i kubikmeter
ellerantal ekarvarblygsam, kunde intedet önska¬
de virkessortimentethämtasiDanmark.
FörbådeFrankrike, Storbritannienoch Danmark
var import av ekvirke för flottans behov en nöd¬
vändighet och de viktigaste ektillgångama fanns
vid södraÖstersjön. Vilken effekt fickden omfat¬
tandeinternationellahandeln med ekidessaområ¬
den?
Eken i Östersjöområdet
Redan undermedeltiden blevområdenarunt södra
Östersjön exportområden för ekvirke till västra Europa.Friedrich Mageri har i sittstoraarbeteom Ostpreussens skogar visat hur ett entreprenörsvä¬
sende med hantverksmässigt organiserade huggar- lag-Budenwerk-avverkade ekför den västeuro¬
peiskamarknaden. Depreussiska ekskogarnamin¬
skade starkt under 1600-talet till följd av uthugg- ningen. Detärbetecknande atthandelnmedekvir¬
ke somomfattatmångatusentals ekarunder 1600-
talet från början av 1700-talet rörde sig med små¬
posterpå hundratalet ekar.” Skogsbeskrivningama
från 1700-talet talaromekbestånden sombeståen¬
de av dels små och felväxtadels stora, gamla och
ruttnaekar.”
Denna tillbakagång för eken vid södra östersjö¬
kusten visas ocksåiettannat tysktarbete, omför¬
hållandena i Pommern.” GiinterSchmidt kan kvan- tifieranedgången av arealen ekskog med hjälp av
kartmaterial, beskrivningar och räkenskaper för
ollonbete. Entillbakagång för ollonbeteti de Kron-
forsten som disponerades av den svenska kronan,
kan noteras redan under 1600-taletdå amiralitetet började konkurrera om eken.” Omkring 1700 var skogarna i Pommern enligt lantmätarnas beskriv¬
ningar redanglesa ochbjörkhadefåttenstorandel
medan ek och andra ädellövträd vartillbakaträng-
da."" Mellan 1700och 1818gick ekens andel ytter¬
ligare tillbaka. Ekskogarna blev både glesare och
allt mindre, itakt medatt enstorefterfrågan på ek gjordeattdehöggsneroch markendärefter uppod¬
lades. Uppodlingens förlopp bestämdes därför av transportmöjligheterna för det avverkade virket
snarare än av jordens bonitet.” Det omfattande skogsbetethöll dessutomföryngringen nere.”
Ek och skogspolitik
Detfinns fleragemensammadrag i forskningenom
användningenavek iVenedig,Frankrike, England,
Danmark ochöstersjöområdet. En tydlig påverkan på ekbeståndetmednedgång i kvantitetoch kvali¬
tetblirföljden avlångvariga avverkningar. Örlogs¬
varvensbehovavekavsärskildadimensioner, med
ettsärskiltväxtsättoch frifrånrötagjordedemspe¬
cielltkänsliga för förändringar idetinhemskaekbe¬
ståndet. Flottans försörjning med virke kan därför
användassommätarepå förändringarna. Samtidigt lyfts andra faktorersompåverkatdennaförändring
fram. Uppodling,handelsflottans behov och bräns¬
lebehovet är gemensamma faktorer som påverkat nedgången av ek. Ett gemensamt drag är också beskrivningenav försökenattkomma tillrättamed
en tilltagande brist. Plantering och ett statligt ek¬
skogsbruktillämpas i alla fyra fallen.
Den viktigaste intressekonflikten är emellertid den inbyggda motsättningen mellan ett högskogs¬
bruk medtimmerträdsomgynnas avcentralmakten
och ett lågskogsbruk som försörjer lokalsamhället
medsmåvirkeochbränsle.Denförekommeribåde Frankrike, Storbritannienoch Danmark. I Frankri¬
ke under 1700-talet, liksom iEngland,vardeteko¬
nomiskt mer lönsamt att avverka unga träd än att bedriva högskogsbruk för timmerträd med lång omloppstid.'” I Danmark vardet böndernas behov
av virke och ved som gjorde att overskoven för¬
svannochersattesavunderskov.
Motsättningen grundar sig påkonkurrensfrånde
störretimmerträdensomtogupputrymmeochsom med sin skugga hindrade lågskogens tillväxt. Det gjorde att återväxten av högskog hölls tillbaka av lokalsamhälleti strid medcentralmaktenspolitik.
Den första kritiska punkten för återväxten av dessastoraträdvarföryngringen.All föryngringav träd genom uppkomst av plantor var beroende av
betesskydd förattlyckas.Dennyauppväxandelåg¬
skogenmåsteunder lång tid skyddas från boskaps-
bete. Det innebar att spontan föryngring i formav enstakaplantor som lämnades i fred ochväxte sig
stora var ovanlig. Den förekom endast vid betes¬
hinder som tätabusksnår, i häckar eller stenrösen.
Timmerträden måste alltså komma ur lågskogen.
Därför var nästa kritiska punkt för timmerträden
när lågskogen skulle avverkas vilket skedde mer ellermindreregelbundet. Om intebrukarnaavlåg¬
skogen själva hade intresse av att spara blivande
timmerträd krävdes centralmaktens aktiva ingri¬
pande genom urval, märkning och kontroll av
avverkningarnaförattåterväxtenskullelyckas.Det
var den vägen som lagstiftningen i Frankrike och Danmark gick. I Englandvar det i första hand ett
marknadsmässigt pris som skulle försäkra flottan
om ekvirke. I andra hand utnyttjades de kungliga skogarna påsamma sättsomi Frankrike, vilket då också där medförde samma motsättningar mellan lågskogsbruk och timmerträd.
Detär viktigtatthållaisärfrågornaom manvill
använda flottansvirkesförsörjningsom ettredskap
för att söka svar om skogsutvecklingen. Eftersom
flottans behov varhögt specialiseratärdet mindre lämpligtsommätarepåskogsarealensförändringar
i allmänhet. Däremot kan detjustgenom de höga
kvalitetskraven vara användbart för en undersök¬
ning av förändringarna i skogens trädsammansätt¬
ning och kondition. Pådet sättsom BoFritzböger
och Charles Watkins gjort kan en kvantitativ bedömningkombineras medenkvalitativ.
Då är det nödvändigt att inte bara se skogstill-
ståndet som statiskt där ett uttag av virke är den
endapåverkan somsker. Denpolitiksomformule¬
ras av staten för att säkra ekvirkesförsörjningen påverkar också skogstillståndet liksom ekens roll i den agraraekonomin. Vi kommer häratt pröva en
miljöhistorisk ansats därbiologiska förändringar i ekbeståndet ses i samspel med kronans politik - grundad på tolkningarav vadsomhände i naturen
- för att säkra tillgången på det ekvirke som den
svenskaörlogsflottan behövde. Kan vispåraenlik¬
nande förändring i tillgångentill inhemskt ekvirke för den svenska flottan somi andra länder? Vilka orsaker finns till förändringar i ektillgången? Vil¬
ken rollspelar politiska maktförhållandenoch tolk¬
ningaravsambandi naturen?
Eken och lagen
Vikanbörjamedattsepåhur den svenskalagstift¬
ningen kring ek harförändrats.Redan i de svenska landskapslagarna från 1200- och 1300-talenregle¬
rades användning av ek. Lagen slog vakt om den
som en värdefull del av lokalsamhällets gemen¬
samma resurser.Men när denintevar engemensam
resursfick denfrittutnyttjas.Någotgenerellt skydd
för ekengälldeinte.
Med GustavVasasförstärkningavcentralmakten drogs även den värdefulla eken in i det politiska spelet. Den 28februari 1558utfärdade Gustav Vasa
ettöppetbrevdär fällandeavbärandeträd, ”somär ek, bok, apel, hassel, oxel, rönn eller hägg”, för¬
bjöds. Förbudet infördes ”eftersom riket och den menigeman, därsådanalägenheter är, ingen ringa
fördelavsådan bärandeskogbåde till skeppsbygg- ningars behovtill rikets tjänst, såochtill svinföda
och andra nödtorfter hava kan.”"” Det var ekens användbarhetsomskeppsvirkeoch trädensbetydel¬
seför svinbetet somvardet främsta motivet. Först med detta brev kan ek- och bok och andra s.k.
bärande trädsägasomfattasavenkunglig regalrätt,
de blev kronansträd. För böndernai lokalsamhället betydde det att skyddet för ek inte längre gällde
deras utan centralmaktens intressen. Gustav Vasas brev 1558 inleder en period av reglering kring ekanvändningen. I dennareglering ärdet virkesut- nyttjandet och inte ollonproduktionen som ärvik¬
tig. Under 1600- och 1700-talen byggdes denna regalrätt ut till en omfattande detaljreglering av ekplantering, ekutsyning och transportrestriktioner kringekvirke.'^På frälsejordvaremellertiddisposi-
tionsrättten till eken fri även om förköpsrättt för
kronan tidvisexisterade.
Medkungligaförordningen 21februari 1789 för¬
säkrades innehavareav skattejord fri dispositions¬
rätt till sin mark." Men den aktuella paragrafen
avslutades medmeningen ”dock atderifrån undan¬
tagesde förKongl. Maj:ts och Kronansbehof tjen- lige eke-, boke-och masteträd,hwarmedefter förra författningame bör förfaras.” Detta ledde till en anhållan frånbondeståndetomytterligareenomfat¬
tandeekinventering föratt avgöra vilka ekar som
var kronans, vilket beviljades i en kungörelse
1790.“* I skogsordningen 1793 gavs fri disposi¬
tionsrätt för ägare av skattejord till bokträd men inte för ek-och masteträd." Riksdagarna 1810 och
därefter både 1812 och 1815 uttalade sig för en
regleringav ekskogarna.*"
Enomfattandeekinventering genomfördes i hela
södra Sverige 1819-1825 av översten vid Flottans
konstruktionskontor,Johan Aronaf Borneman. Vid riksdagen 1823 varskogsfrågoma viktiga och frå¬
gan om attfrisläppa dispositionsrätten till ek togs återigenupp. Ettförslag från af Bornemanatt göra
detta genom inlösning fick stöd och en riksdags¬
skrivelse avsändes.*' Efteren proposition till 1828
årsriksdagbeslöt dennaattinrättasärskildaekplan¬
teringarförflottans behovoch samtidigt geskatte- jordägarerättattlösautsinaekarför fridisposition.
Med förordningen 28 oktober 1830 blev till slut
eken fripå skattehemman.*^
Kronojord och boställen berördes inte av 1830
årsförordning och där fickunder1800-taletvarken
boställsinnehavare eller senare arrendator förfoga
över ek utom efter särskild utsyning och ansökan
tillskogs-och jägeristatenochdå endast till husbe¬
hov. För kyrkans boställen tog riksdagen beslutet
att upphäva kronans rätt till ekarna först 1934 i
samband med en ny boställsordning. Först med riksdagsbeslutet 1934 var den sista resten av den regalrätttill ekarsominfördesavGustav Vasanär¬
mare400årtidigareborta. Detbetyderattallaäldre
ekar på dagens kyrkojord vuxit upp i skydd av dennaregalrätt.
Svensk forskning kring
ekförekomsten
Den svenska forskningenomförändringar i ektill¬
gången och dess orsakerärinte särskiltomfattande.
Sven Bjömsson haranvänt ekinventeringsmaterial
förattfastställatillgångenpå ek i Blekingesom var störst utmed kusten. Detär 1819 års inventering i
sambandmeddiskussionerna omekensfrisläppan¬
de som utnyttjats. Enligt denna antogs i Blekinge
4.300 ekar av kronan som användbara medan 265.000vrakades.**
LarsKardell harutnyttjatdetmaterialomflottans ekvirkesförsörjning som finns i Visby landsarkiv
förattgeenbildavförändringarnaiekbeståndetpå
Gotlandunder 1700- och 1800-talet.*“ Under1800- talets förstadecenniergenomfördes enomfattande utsyning av vrakekar som ansågs oanvändbara - enligt Kardells uppskattning 100.000-125.000
under en tioårsperiod 1807-1817. Kronans egna avverkningarundersammaårkanberäknasgenom
apteringslängder och den i 1805 års skogsordning
införda stubbelönen till bonden för av kronan utnyttjadek. Kardell uppskattarmedeldiametempå
de av kronan avverkade ekarna till 62 cm under bark vilketskullemotsvaraen 150-200årgammal
ek. Intressant ärhursnabbtrötskadoma ökademed diametern. Även delvis skadade träd, troligen av röta, kunde utnyttjas men avdrag gjordes vid di- mensionsberäkningen.**Vid45 cmdiametervar ca
