Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer
En kvalitativ litteraturstudie
Angelica Faal Jill Yasemani
Handledare: Agneta Lindvall
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa
Karlskrona 02 18
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad 03 18
Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer
Angelica Faal Jill Yasemani
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika.
Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer.
Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information.
Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.
Nyckelord: Bröstcancer, Cytostatikabehandling, Kvalitativ innehållsanalys, Kvinnor,
Litteraturstudie, Upplevelse
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Bakgrund ... 5
Bröstcancer ... 5
Cytostatikabehandling vid bröstcancer... 5
Katie Erikssons omvårdnadsteori ... 6
Syfte ... 7
Metod... 7
Design ... 7
Urval ... 7
Datainsamling ... 7
Kvalitetsgranskning ... 8
Dataanalys ... 8
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 11
Fyskisk och psykisk påverkan ... 11
Förlust av hår ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Illamående och kräkningar ... 13
Kognitiva förändringar ... 13
Behov av stöd ... 15
Behov av information ... 16
Diskussion ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 20
Slutsats ... 22
Självständighet ... 22
Referenser ... 23
Bilaga 1 Databassökningar... 28
Sökningar i Cinahl ... 28
Sökningar i PsycARTICLES ... 29
Sökningar i pubMed... 29
Bilaga 2 Granskningsprotokoll ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 3 Artikelöversikt ... 32
Bilaga 4 Exempel från innehållsanalysen... 34
Inledning
Enligt Socialstyrelsen (2016) är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. År 2016 fick ca 7500 kvinnor bröstcancer i Sverige (ibid.). Bröstcancer är en av de vanligaste orsakerna till död bland kvinnor i världen. Omkring 1.38 miljoner nya bröstcancerfall diagnostiserades år 2008 (Akram, Iqbal, Daniyal & Khan, 2017).
Enligt Fu, XU, Liu och Haber (2008) upplevde många kvinnor att bröstcancern och behandlingen hotade hela deras existens (ibid.). Behovet av tydlig och personcentrerad information från sjukvårdspersonal var betydelsefull för kvinnorna. Detta för att kvinnorna skulle kunna planera och vara delaktiga i sin vård. När kvinnorna fick relevant information kunde de förstå sjukdomen bättre, och på så sätt handskas med sjukdomen (Mun Lee, Francis, Walker, Ming Lee, 2004).
I en studie av Suwankhong och Liamputtong (2018) fanns det kvinnor som upplevde att
sjukvårdspersonal inte tillfredsställde alla deras omvårdnadsbehov. De hade ingen att diskutera
upplevelserna av cytostatikabehandling med. De upplevde även brist på information från
vårdpersonalen. Bland annat om hur de skulle hantera symtomen på bästa sätt. Kvinnorna
förväntade sig att kunna få mycket mer information än vad de fick (ibid.). Enligt svensk
sjuksköterskeförening (2010) ska sjuksköterskor informera och undervisa patienter i syfte att
skapa trygghet för patienten och göra patienten delaktig i vårdens beslut. Patientundervisningen
förväntas att utgå från varje enskild patients behov och unika situation (ibid.). Denna studie kan
leda till att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal får en bättre förståelse för hur kvinnor
upplever cytostatikabehandling.
Bakgrund
Bröstcancer
Bäcklund, Sandberg och Åhsberg (2016) menar att under puberteten sker det en tillväxt av bröstkörtlar, detta på grund av att produktionen av östrogen i äggstockarna ökar. Bröstcancer har ökat sedan 1960 talet, och anledningen till detta kan vara att idag föder kvinnor barn senare, ammar kortare tid och använder p-piller och hormonella ersättningspreparat i klimakteriet.
Bröstcancer är vanligare bland kvinnor än män på grund av att kvinnor har de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen som stimulerar bröstvävnaden. En riskökning finns om kvinnan använder hormonersättningsmedel i klimakteriet, speciellt vid bruk av kombinationspreparat innehållande både progesteron och östrogen. Även långvarig användning av preventivmedel såsom hormonspiraler och p-piller har visats medföra en ökad risk. De menar även att ärftligheten spelar roll när det gäller bröstcancer och vilken typ av bröstcancer man får.
Fem till tio procent av bröstcancerfall orsakas av en medfödd genetisk förändring som kan ärvas från generation till generation. Denna ärftlighet är dock inte könsförbunden och kan ärvas från både far och mor. Även åldern är en riskfaktor för att få bröstcancer. Sjukdomen är vanligast bland kvinnor i 60 - 69 års åldern. Risken att få bröstcancer före 40 års åldern är låg (ibid.).
Enligt Cancerfonden (2018) finns det olika typer av bröstcancer. Den vanligaste cancern är ductal cancer som finns i mjölkgångarnas celler. Det finns även lobulär cancer, där cancer har uppstått i mjölkkörtlarna. Cancercellerna växer olika på olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer snabbt (ibid.). Enligt Bjørndal och Forsetlund (2007) är mammografier nödvändiga för att upptäcka bröstcancern tidigt och sätta diagnos. Prognosen blir bättre om cancern upptäcks i tid och kvinnan får behandling (ibid.).
Behandlingen är kirurgisk och man tar bort delar eller hela bröstet som kompletteras med antingen strålbehandling, cytostatika eller hormonbehandling (SBU, 2001).
Cytostatikabehandling vid bröstcancer
Som tidigare nämnts får många kvinnor cytostatika efter den kirurgiska behandlingen.
Cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan även normala cellers tillväxt och därför medför
det en stor risk att drabbas av biverkningar. När avsikten med cytostatikabehandlingen är att
bota patienten talar man om kurativ behandling. När avsikten är att lindra patientens smärta och
andra symtom talar man istället om palliativ behandling. Målet med behandlingen är att förbättra personens livskvalité. För de patienterna med måttlig eller hög risk för återkommande bröstcancer efter operation, finns det en ökad chans för överlevnad och bot om operationen kompletteras med cytostatikabehandling (SBU, 2001).
Katie Erikssons omvårdnadsteori
Katie Erikssons omvårdnadsteori hade valts till teoretisk referensram för att få en ökad förståelse av resultatet. Enligt Eriksson (1994) är varje människa unik. Alla får visserligen del av vissa allmänmänskliga erfarenheter såsom lidande och sjukdom men upplevelser skiljer sig mellan varje människa och det går inte heller att beskriva hur människor upplever saker på ett specifikt sätt. Lidande är sannolikt den mest centrala upplevelsen i patientens värld. Lidande och smärta är inte synonyma. Det kan finnas ett lidande där smärta inte finns likväl som smärta kan förekomma utan lidande. Hon menar att sjukdomslidande innebär att sjukdomar och behandlingar kan orsaka lidande hos patienten, genom att patienten får smärta. Detta är en vanlig orsak till lidande i samband med sjukdom. Smärta och lidande har ett direkt samband med varandra. Genom att minska smärtan kan man reducera patientens lidande. Kroppslig smärta kan vara så svår att den driver individen till andlig död. Smärta är både kroppslig och själslig. Hon menar att det finns flera former av vårdlidande, och människan som utsetts för dessa lidande som orsakas av vård eller utebliven vård upplever det på olika sätt. Den vanligaste formen av vårdlidande är kränkning. Och alla andra former kan knytas an till denna form. När man tar ifrån en människas värdighet är det en kränkande behandling och hon kan inte förbli en hel människa. Man kan kränka en person på olika sätt. Exempelvis genom att nonchalera namn vid tilltal, eller vara slarvig när det gäller att skydda patienten vid vårdåtgärder som berör intima zoner (ibid.). Men även att inte bli sedd eller lyssnad på. Att inte få tydlig information när man behöver den är ett vårdlidande. Eriksson (1994) menar även att livslidande innebär att ohälsa och sjukdomar berör hela människans livssituation. Livslidande kan vara allt från det hot som patienten upplever gentemot hela existensen eller förlust av att kunna ha ett socialt liv.
När en människa vet att hon ska dö men inte när, är oerhört påfrestande och leder till lidande.
Människans livssituation kan förändras på många olika sätt (ibid.). Cytostatikabehandling kan
orsaka livslidande, då det kan hota hela kvinnas existens. Kvinnans livssituation kan ändras då
cytostatikabehandling kan orsaka oönskade förändringar i livet.
Syfte
Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer.
Metod
Design
Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar. En litteraturstudie betyder enligt Olsson och Sörensen (2011) att man bearbetar och granskar vetenskapligt material för att skapa sig en djupare förståelse för kunskapsläget inom ämnet.
Med hjälp av vetenskapliga artiklar får man ta del av tidigare dokumentation inom det aktuella forskningsfältet (ibid). Analysen är kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Studien var en kvalitativ design. Detta hade gjorts då det söktes en förståelse och insikt om hur kvinnor med bröstcancer upplevde sin cytostatikabehandling. Enligt Lindahl (2014) är kvalitativ design sådan forskning som söker svar på frågor om patienters, närståendes och/eller professionellas individuella upplevelser, normer och värderingar (ibid.). Henricson och Billhult (2012) menar att det finns ingen absolut sanning och heller inget som är fel i en upplevelse (ibid.). Enligt Olsson och Sörensen (2011) betyder kvalitativ design ett förhållningssätt där forskaren möter situationen som om den alltid vore ny. Man strävar efter att få en helhetsförståelse av speciella förhållanden för att få en så fullständig bild som möjligt av situationen. Man är subjektiv och står innanför och har ofta en långvarig kontakt med försökspersonerna och resultatet går på djupet (ibid.).
Urval
Inklusionskriterier för artiklarna var vuxna kvinnor från 18 år och uppåt. Kvinnorna ska ha fått cytostatikabehandling på grund av bröstcancer. Det ska vara kvinnans egna upplevelser av cytostatikabehandlingen. Artiklarna är engelskspråkiga och publicerade från år 2000 och framåt samt var peer-reviewed. Att en artikel är peer-rewied betyder att experter inom området har granskat artiklarna innan de har publicerats (Willman, Batsevani, Nilsson & Sandström 2016).
Datainsamling
Vetenskapliga artiklar hade sökts upp i tre olika databaser, Cinahl, Psycarticles samt PudMed.
Anledningen till att PudMed och Cinahl har valts för att söka var för att de databaserna riktade
in sig på omvårdnad och medicin (Willman et. al., 2016). För att lyckas få fler träffar på rätt
ämne hade söktermer utifrån MESH-termer och CINAHL headings använts och kombinerats med söktermer från fritextsökning i form av blocksökning (bilaga 1). De primära sökorden var följande: Breast cancer, chemotherapy treatment, woman, experience. Trunkering (*) och booleska AND och OR operatorer användes i denna uppsats. Öslundh (2017) menar att trunkering (*) gör man genom att endast skriva in själva ordstammen av ordet man söker och avsluta med ett trunkeringstecken. Databasen söker då efter ordets alla böjningsformer.
Booleska operatörer använder man för att kunna få fram ett bra litteratururval för sin uppsats.
Det krävs för att sätta samman och experimentera med en rad olika sökord och synonymer.
AND används för att koppla ihop två söktermer. OR används för att få träffar på någon av eller både söktermerna. NOT används om man vill ha ena termen men inte andra (ibid.).
Tillvägagångssättet för datainsamling var att först lästes artiklarnas titel för att veta om det var relevant till ämnet. Sedan lästes abstrakten om detta överensstämde med studiens syfte då lästes artikeln i fulltext. På titelnivå lästes 96 stycken, 74 abstrakt. Av de 74 abstrakten valdes 13 stycken för att läsas i fulltext. 10 av de 13 svarade till studiets syfte och kvalitetsgranskades därefter.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning hade gjorts med mallen för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod (Willman, Stoltz och Bahtsevani, 2011). (se bilaga, 2). Detta hade gjorts för att kunna bedöma kvalitén på artiklarna. Det fanns granskningspoäng där grad I var hög (80-100%); grad II var medel (70-79%); grad III var låg (60-69%). I denna studie hade 10 vetenskapliga artiklar använts, där alla 10 fick hög kvalité (80-100%).
Dataanalys
Artiklarna som valdes hade lästs igenom flera gånger och analyserats med hjälp av Graneheim
och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys för studier med kvalitativ design. Denna
innehållsanalys består av 5 steg. De vetenskapliga artiklarna hade analyserats utifrån en
induktiv ansats. Enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär induktivt tänkande en
förutsättningslös analys av texter som kan vara baserade på människors berättelser om sina
upplevelser (ibid.). Ett karaktärsdrag för kvalitativ innehållsanalys är att det fokuserar på
skillnader och likheter mellan koder och kategorier. Ett annat karaktärsdrag är att den innehåller
manifest såväl som latenta inslag i texten (Graneheim och Lundmans, 2004). I denna studie har
det gjorts en manifest innehållsanalys med latenta inslag. Detta på grund av att Graneheim och Lundman (2004) förklarar att manifest innehållsanalys innebär att man arbetar med texten för att få fram innehållet för att beskriva de uppenbara och synliga komponenterna. Latent innebär att få en förståelse för vad texten handlar om och tolka vad som ligger under ytan, bakom orden (ibid.).
Efter läsning togs det ut 213 meningsenheter som svarade på studiens syfte. De togs ut från resultatdelen av artiklarna. Exempel från innehållsanalysen finns i bilaga 4. Enligt Graneheim och Lundman (2004) utgörs meningsenheter av meningar, ord eller mindre stycken som innehåller viktig information som svarar mot syftet (ibid.). Alla meningsenheter som svarade på syftet lästes och diskuterades. Sedan samlades de först i ett Word dokument. Det lästes och diskuterades och sedan kondenserades meningsenheterna för att sedan kodas. Enligt Graneheim och Lundman (2004) används kondensering för att korta ner meningsenheterna till en mindre enhet. Detta gör man utan att viktig information eller enhetens budskap försvinner. Därefter abstraheras den kondenserade texten genom att förses med koder som sedan blir kategorier eller teman. Koden är en etikett på en meningsenhet som kort beskriver dess innehåll. Koden hjälper forskaren att reflektera över sina data på nya sätt (ibid.).
Efter att de meningsbärande enheterna fått en kod diskuterades det vidare. De koderna som hade liknande innebörd klipptes ut från första Word dokumentet och klistrades in i ett annat Word dokument och bildade preliminära kategorier. Vid tidpunkten då de preliminära kategorierna skapades kunde det inte avgöras om de var underkategorier eller kategorier.
Exempelvis de koderna som talade om en kroppslig påverkan hamnade i ett dokument. Det ansågs sedan att några av koderna under kroppslig påverkan var olika och några var lika varandra. Exempelvis koder om håravfall blev en underkategori, koder om illamående/kräkningar blev en underkategori och koder om kognitiva förändringar blev en underkategori. Alla tre underkategorier hamnade under huvudkategorin kroppslig påverkan.
Då det diskuterades och tolkades att både håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar var en kroppslig påverkan. Enligt Thorén-Jönsson (2012) består kodning och utveckling av kategorier av tre steg. Den öppna kodningen är processen där texten ”öppnas upp”. Forskaren läser texten rad för rad och ger fenomenet en kod som belyser innebörden.
Koder som har något gemensamt grupperas efter hand till preliminära kategorier. De
preliminära kategorierna i den öppna kodningen befinner sig på olika nivåer. I det här stadiet
kan forskaren i regel inte avgöra vad som är kategorier och underkategorier. Vid axial kodning
relateras kategorier till varandra. Vid selektiv kodning leder analysen till en huvudkategori.
Detta betyder att det centrala fenomenet som alla andra kategorier kan integreras i har skapats (ibid.). Graneheim och Lundman (2004) menar att en kategori skapar man för att återspegla ursprungsartiklarnas manifesta innehåll och budskap. Kategorin utgörs av flera koder som har ett liknade innehåll. En kategori kan omfatta ett antal olika underkategorier på olika abstraktionsnivåer (ibid.). Sammanlagt blev det tre olika dokument som blev de tre olika kategorierna som användes i studiens resultat. Varav 1 dokument fick tre underkategorier.
Studiens analysprocess diskuterades och fick göras om två gånger. Detta på grund av att först var några av de meningsbärande enheterna för långa. Detta gjorde att det blev svårt att sätta kod på den meningsbärande enheten då det ansågs att den kunde ha flera olika koder. På grund av detta fick de långa meningsenheterna som var svåra att koda kortas ner. Detta gjorde att det blev enklare att koda och senare kategorisera. Enligt Graneheim och Lundman (2004) bör de meningsbärande enheterna vara lagom stora. För små eller för stora meningsenheter kan leda till att den viktiga innebörden missas (ibid.) Processen diskuterades ännu en gång och gjordes om för att det ansågs att några av koderna inte tydligt ledde fram till kategorin.
Etiska överväganden
Vid forskning är det viktigt att återge en så sanningsenlig bild som möjligt. Dessutom ska
forskningen sträva efter att vara av så hög kvalitet som möjligt (Nyberg & Tidström, 2012). Det
grundläggande dokumentet med etiska riktlinjer för humanforskning är
helsingforsdeklarationen. Viktiga delar i denna deklaration är bland annat att forskaren bör vara
kompetent och väl förtrogen med det aktuella området. Som forskare måste du kunna motivera
för och nackdelar med forskningen. Den ska ha vetenskaplig bärkraft och risker och obehag för
försökspersonerna måste noga vägas mot de förväntade vinsterna. Forskning på människor får
bara godkännas om det utförs med respekt för människovärdet, och att mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter alltid ska beaktas vid etisk prövning. Det krävs ett godkännande
från etikprövningsnämnden för publicering av artiklar i medicin och vårdvetenskapliga
tidskrifter (Olsson & Sörensen, 2011). I detta arbete har det använts artiklar från
vårdvetenskapliga tidskrifter publicerade i Cinahl, Psycarticles och Pubmed. Artiklarna var
godkända av en etisk kommitté. Kvinnorna i artiklarna har blivit informerade om studien och
fått informationsbrev. Studien var frivillig. Helsingforsdeklarationen (2013) menar att efter att
man har försäkrat sig om att den tänkbara deltagaren har förstått informationen måste man begära samtycke från den potentiella deltagaren, helst i skriftlig form (ibid.).
Resultat
Av analysen framkom det att kvinnornas upplevelse av cytostatikabehandling kunde delas in i tre kategorier. Översikt av kategorierna presenteras i figur 1. Kategorin kroppslig påverkan beskriver hur kvinnorna upplevde att kroppen påverkades av cytostatikabehandlingen.
Underkategorierna var håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Kategorin Behov av stöd beskriver både kvinnornas behov av stöd samt stödet de fick. Kategorin Behov av information beskriver hur viktigt det var att få information. I resultatet förekommer citat för att öka trovärdigheten av resultatet som framkommer.
Fysisk och psykisk påverkan
Kvinnorna upplevde flera olika kroppsliga symtom på grund av cytostatikabehandlingen. Det var symtom som både anhöriga och övriga personer kunde se. Men det fanns även andra symtom som bara kvinnorna själva upplevde .
Förlust av hår
Kvinnorna kunde vara rädda att tappa sitt hår och upplevde håravfall som något traumatiskt och smärtsamt (Rosman, 2004; Browall,Gaston-Johansson, Danielson, 2006; Kreling, Figueiredo, Sheppard, Mandelblatt, 2006; Hansen, 2007; Trusson & Pilnick, 2017). De upplevde att deras attraktionskraft förlorades då de tappade sitt hår. Kvinnorna tyckte att det var svårt att känna sig feminina när håret ramlade av (Hansen, 2007; Trusson & Pilnick, 2017). Förutom att kvinnorna upplevde sig mindre attraktiva på grund av håravfallet så kände de också att de förlorade förmågan att hålla sig varm om huvudet (Hansen, 2007). Kvinnorna upplevde att
Fysisk och psykisk påverkan
Förlust av hår
Illamående kräkningar
Kognitiva förändringar
Behov av stöd
Behov av information
Figur 1: Översikt av kategorier
deras identitet hotades på grund av bortopererat bröst till följd av bröstcancern. När de senare drabbades av håravfall stärkte det känslan av förlorad identitet (Trusson & Pilnick, 2017;
Rosman, 2004).
Kvinnorna berättade att efter några månader av behandling så började de få den hemska
”cytostatikabehandlingsutseendet” med håravfall. Några av kvinnorna berättade att de aldrig visade sig utan sina peruker då de inte ville att någon skulle se dem utan hår (Coyne & Borbasi, 2009; Rosman, 2004).
“When I began to lose my hair, I really understood that I was very very ill: that was when I realised I had a fatal illness” (Rosman, 2004, s. 335)
Under cytostatikabehandlingen kunde kvinnorna uppmanas att gömma hårlösheten. Hårlöshet associeras med cancer som är en sjukdom, om man inte visar sin hårlöshet kunde kvinnorna upprätthålla en illusion av hälsa. Kvinnorna valde ofta att täcka sin avsaknad av hår för andras skull mer än sin egen (Trusson & Pilnick, 2017). Håravfallet kunde göra att kvinnorna tyckte att de såg sjuka ut. Peruker och smink användes för att göra så att de såg mindre sjuka ut.
Kvinnorna berättade att när de inte hade sminkat sig så reagerade folk i deras närhet negativt på detta. Vilket gjorde att de kände sig tvungna att bära peruk och sminka sig (Hansen, 2007;
Rosman, 2004). Kvinnorna skaffade sig mycket smink såsom läppstift, foundation, rouge, puder, mascara, eyeliner och ögonskugga för att detta hjälpte dem att få tillbaka lite av sin kvinnlighet (Hansen, 2007). Håravfallet kunde påverka kvinnorna så mycket att de tyckte att det inverkade på hur andra såg på dem. Det var inte bara cancer som hårlöshet associerades med utan det betydde även att kvinnan inte följde den sociala normen. Valde en kvinna att inte täcka huvudet kunde det resultera i att hon fick mycket oönskad uppmärksamhet. (Trusson &
Pilnick, 2017).
För att minska risken att få håravfall av behandlingen använde en del av kvinnorna sig av en preventionsteknik, där man använder sig av en kylmössa. Denna kylmössa har kvinnorna på sig på huvudet under cytostatikabehandling. I vissa fall fungerar denna teknik och ledde till att kvinnorna inte tappade sitt hår. Vissa av kvinnorna tyckte dock inte om denna teknik.
Kvinnorna upplevde att tekniken var outhärdlig och gav dem migrän som kunde vara i nästan
en vecka (Rosman, 2004).
Det fanns även kvinnor som inte upplevde håravfallet som någonting hemskt och smärtsamt.
En kvinna hade inte tappat håret och var orolig att behandlingen inte hade fungerat. Men när hon sedan en dag tappade håret så kände hon att behandlingen hade effekt och tyckte att det var fantastiskt. En annan kvinna tyckte inte att håravfallet var särskilt farligt, det var ingenting att oroa sig över. Det enda hon ville var att få bli frisk från cancern (Trusson & Pilnick, 2017;
Rosman, 2004).
Illamående och kräkningar
Illamående och kräkningar till följd av cytostatikabehandling påverkade kvinnornas liv mycket.
Deras närings- och vätskeintag påverkades negativt under behandlingen på grund av att aptiten var nedsatt, då de upplevde ständigt illamående. Även om de tvingade sig själv att äta något så var det svårt. Kvinnorna tyckte att det var väldigt smärtsamt att vara illamående utan att kräkas.
Illamåendet var ibland så illa att de kunde känna det hela tiden utan att faktiskt kräkas (Salihah, Mazlan & Lua, 2016). Kvinnorna upplevde cytostatikabehandling som mer påfrestande än själva bröstcancern på grund av illamående och kräkningar (Browall et al., 2006). Bara att tänka på cytostatikabehandlingen fick kvinnorna att må illa (Coyne & Borbasi, 2009). Det var svårt för kvinnorna att beskriva vad illamående är. Men de beskrev illamående som en smärta och obekväm känsla som finns lokaliserad i magen och strupen. Kräkningar var lättare att beskriva, det beskrevs som en handling där du får upp ditt maginnehåll (Salihah, Mazlan & Lua, 2016).
” After the chemotherapy drug was administered, I started to vomit, something came out (from stomach)”. (Salihah, Mazlan & Lua, 2016 s. 148)
När kvinnorna kräktes kände de att musklerna i magen blev pressade, vilket var väldigt obekvämt. De fortsatte att kräkas trots att de inte hade något kvar i magen (Salihah, Mazlan &
Luan, 2016).
Kognitiva förändringar
Vissa av kvinnorna upplevde kognitiva förändringar. Vissa fick det under behandling andra fick
besvären efter. Kvinnorna fick problem med minnet, koncentrationssvårigheter och fatigue,
oerhörd trötthet (som inte försvinner av vila under cytostatikabehandling) De kognitiva
problemen framkom oftast då de interagerade med andra. Det handlade om att det var svårt att
hitta ord för att förklara något, eller komma ihåg någons namn, eller att minnet svek dem. Det
är vanligt att man vid medelåldern har svårt att komma ihåg namn, men kvinnorna berättade att
deras minnesförluster var ingenting de någonsin upplevt innan de började sin cytostatikabehandling. Deras arbete och sociala liv påverkas också av minnesförlusterna. De berättade att på arbetet märkte de att minnet blivit sämre och det var inget tillfälligt. Att organisera och prioritera var plötsligt utmanande. Det hade blivit svårt att sätta ihop uppgifter.
I sociala sammanhang kunde minnesförlusterna leda till ångest och stress. De kände att de var tvungna att be om ursäkt för att de lätt glömde. Det som upplevdes som värst var korttidsminnet.
Det var svårt att komma ihåg vissa konversationer eller detaljerna från en viss konversation.
Men även svårigheter att komma ihåg vanligt förekommande saker. Koncentrationssvårigheter var också ett problem de upplevde (Kanaskie & Loeb, 2015).
Kvinnorna upplevde fatigue och det påverkade deras sociala liv till en hög grad. De blev snabbt trötta under en konversation och sociala sammanhang. Detta oroade kvinnorna då de ville kunna behålla sina vänner och förhållanden (Kanaskie & Loeb, 2015).
”I am hoping it will get better. That’s the thing. Because I realize I get tired and that I'm changing priorities and maybe i’m just not as quick… I still hit a wall.
Suddenly you’re exhuaused mentally” (Kanaskie & Loeb, 2015 s. 379)
Kvinnorna berättade också att de ändrade sina prioriteringar under behandlingen. De flesta kvinnorna valde att välja bort det sociala livet. Vilket resulterade att de blev tillbakadragna. Det fanns kvinnor som upplevde ensamheten som positivt. Vissa upplevde det som positivt då detta var en tid för dem att kunna läka. De kände att de behövde tid för att kunna få tillbaka sin energi.
Andra upplevde att de isolerade sig och grubblade mycket. Kvinnorna upplevde inte alltid stödgrupper som något positivt då de tyckte att de hade hamnat i en grupp som inte passade dem. De såg friska ut fysiskt vilket gjorde att familjen och arbetskamrater trodde att de var friskare än var de var. Däremot kände inte kvinnorna sig mentalt friska på grund av de kognitiva problemen. De kognitiva problemen var frustrerande för dem. Kvinnorna var oroliga över ifall de hade utvecklat demens, men när de fick veta att de kognitiva problemen troligen var en biverkning från cytostatika så blev de lättade (Kanaskie & Loeb, 2015).
Många av de unga kvinnorna som planerade familjeliv var oroliga över framtiden. De var oroliga över att behandlingen skulle påverka deras fertilitet (Allen Savadatti & Levy., 2009;
Gorman, Usita, Madlensky & Pierce, 2011). För vissa av kvinnorna var fertiliteten inte en
prioritering, trots att de var unga. De hade fått sin cancerdiagnos under en tid då de inte
planerade familj. Många valde därför en aggressiv metod för att få det överstökat och kunna bli friska (Gorman et al., 2011). Under behandlingstiden kunde kvinnorna uppleva en viss trygghet, då behandlingen dödade cancercellerna vilket gjorde dem friska. (Allen et. al, 2009).
Behov av stöd
Kvinnorna hade behov av stöd från vårdpersonal men även från familj och vänner. Generellt kände kvinnorna sig trygga med vårdpersonalen (Browall et al., 2006). Vissa av kvinnorna kände ett enormt stöd från sina onkologer och tyckte att de var en stor anledning till att de överlevde behandlingen. Kvinnorna som kände stort stöd var de som hade en onkolog som de upplevde som tålmodig, underbar, snäll och gav information och fick dem att känna sig bättre.
Det var även viktigt att kvinnorna kände förtroende för sin läkare (Gorman et al., 2011).
“This is, and so when you’re going to see someone that in your heart you’re hoping this person Is going to save my life, you just put all of your trust and everything into that person…” Gorman (2011, s 37).
Relationen med onkologen kunde ändras till det negativa om kvinnorna kände att de inte fick tillräckligt med stöd gällande beslut angående fertiliteten (Gorman et al., 2011). Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte heller gav tillräckligt med stöd till kvinnorna när de upplevde håravfall. De ansåg att vårdpersonalen inte intresserade sig tillräckligt på håravfallet som berodde på cytostatikabehandlingen. De förstod inte hur mycket håravfallet påverkade kvinnans liv, och vilka djupa sår det satte (Rosman, 2004).
Kvinnorna upplevde att de var tvungna att berätta för familj och vänner om sjukdomen och
behandlingen för att kunna få stöd från dem. På grund av cytostatikan var en kvinna sängbunden
men kände att hon var tvungen att ta hand om sin familj ändå. Därför var hon tvungen att
acceptera hjälp från vänner (Coyne & Borbasi, 2009). Under behandlingen formade kvinnorna
vänskaper med andra kvinnor som var i samma situation. Men efter avslutad behandling var de
rädda att förlora detta stöd (Allen et al., 2009). Stödet från andra kvinnor i samma situation
skapade en gemenskap fylld med styrka och positivitet då cytostatikabehandlingen dominerade
hela kvinnans sociala liv, och många vet inte vad cytostatika är förrän man själv upplevt det
(Browall et al., 2006). Kvinnor som fick mycket stöd från sin familj valde att ta
cytostatikabehandling trots rädslan för den. De kände att det skulle öka deras chanser till att
överleva. En annan kvinna som inte upplevde stöd från familj eller vänner valde att inte ta
cytostatikabehandling (Kreling et al., 2006). När kvinnorna inte upplevde stöd från sin familj så började de ifrågasätta deras förmåga att vara starka och stödja. Detta ledde till en obalans och en rädsla över att förlora familjen samt ensamhet. För vissa kvinnor kändes det som att familjen inte tog hänsyn till deras tillstånd (Browall et al., 2006).
Behov av information
Kvinnorna hade behov av information, vilket de inte alltid fick. Vissa av kvinnorna upplevde att de fick information men de flesta av kvinnorna upplevde att de inte fick den informationen de behövde. Kvinnorna upplevde att de saknade specifik information om att det kan ske kognitiva förändringar, till följd av cytostatikabehandling. Kvinnorna berättade att kognitiva problem till följd av cytostatika inte var något som vanligtvis diskuterades och det fanns bristfällig kunskap. Detta ledde till att kvinnorna blev chockade när de fick de kognitiva problemen. De som fick information rörande dessa problem ansåg att denna information minskade rädslan när de började märka de kognitiva förändringarna (Kanaskie & Loeb, 2015).
Kvinnorna upplevde också att det inte fanns tillräckligt med information om cytostatikabehandling för att man ska kunna förbereda sig på symtomen. Kvinnorna berättade att biverkningarna från cytostatika var någonting helt oväntat och hemskt. När kvinnorna däremot mottog mycket information om möjliga biverkningar tillsammans med för lite information om hur det är att få själva cytostatikabehandlingen gjorde det att kvinnorna blev väldigt rädda. Information som gavs muntligt och ansikte mot ansikte samt var specifikt till kvinnan och hennes diagnos var den information som var mest betydelsefull för kvinnan.
Information som gavs av en läkare upplevde kvinnorna var bättre än från utomstående. Viss information som kvinnorna fick från utomstående som själva fått cytostatika kunde påverka dem negativt. Om kvinnorna fick höra andras negativa upplevelser av cytostatika kunde detta leda till ångest och rädsla (Kreling et al., 2006; Browall et al., 2006).
” Keep other people from telling you their bad chemotherapy stories before they start it, you know. I got to sort of recognize the look in people’s eyes. It’s like when you’re pregnant and people feel they have to tell you all of their terrible delivery stories.” (Kreling, 2006 s. 1070)
En kvinna berättade att det gavs ingen information om att cytostatikabehandling inte behöver
vara negativt för alla. Och att alla kvinnor hade olika upplevelser av behandlingen (Browall et
al., 2006; Kreling et al., 2006). De hade velat få information om att det var möjligt att uppleva behandlingen positivt. Att det inte behövde vara något dåligt eller svårt, att det inte behövde göra ont och få en att känna sig hemsk (Kreling et al., 2006). För andra var det hemskt att få veta att man skulle få cytostatikabehandling, för dem betydde det något hemskt (Browall et al., 2006).
Kvinnorna tyckte att det var viktigt att vårdpersonalen inte tog för givet att de visste allt om sin sjukdom och behandling. Det är viktigt att vårdpersonalen ger dem tillräcklig information.
(Browall et al., 2006). De kvinnor som fick bra information var nöjda med vårdpersonalen. De såg personalen som en bra källa med information. Onkologerna spelade en viktig roll när det kom till val av behandling, och det var viktigt att de gav tydlig information och fick möjlighet att diskutera och få svar på sina frågor. Vissa av kvinnorna kände att de inte fick lika mycket information som andra kvinnor. Vissa kvinnor fick ingen information gällande deras fertilitet.
Denna brist på information upplevde de som negativt (Gorman et al., 2011).
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturbaserad studie hade gjorts med hjälp av kvalitativa artiklar. Kvalitativa artiklar ansågs relevanta att använda till syftet. Enligt Olsson och Sörensen (2011) går dessa artiklar på djupet i form av exempelvis intervjuer där en upplevelse beskrivs (ibid.). Syftet med studien var att få en större förståelse för hur kvinnor upplevde cytostatikabehandling när de behandlas för bröstcancer. Kjellström (2012) menar att nackdelen med att använda kvalitativa artiklar baserade på intervjuer kan vara att intervjupersonerna kan ha påverkats av intervjuaren.
Intervjueffekten innebär att intervjupersonerna anpassar sina svar och ibland säger det de tror undersökaren vill höra (ibid).
Artiklarna som valdes var publicerade från år 2000 och framåt, de svarade på vårt syfte.
Inklusionskriterier för artiklarna var vuxna kvinnor från 18 år och uppåt. Kvinnorna skulle ha
fått cytostatikabehandling på grund av bröstcancer. Det ska vara kvinnans egna upplevelser av
cytostatikabehandlingen. Åldrarna 18 år och framåt valdes då det ansågs vara intressant att veta
hur upplevelserna kunde skilja sig beroende på ålder. De andra inklusionskriterierna valdes då
det svarade på studiets syfte. När det söktes efter artiklar användes sökorden breast cancer,
chemotherapy treatment, woman, och experience. Först togs det ut 13 artiklar som lästes i
fulltext. 3 stycken exkluderades bort. Anledningen till detta var för att de 3 artiklarna handlade om upplevelse av cytostatikabehandling. Men det var inte kvinnans egna upplevelser utan deras anhöriga eller vårdpersonalens. Denna studie ville endast få fram kvinnans egna upplevelser av cytostatikabehandling. I en av de tre artiklarna som exkluderades ansågs det att undersökningsgruppen inte var tillräckligt beskriven. Det stod ingenting om vilken ålder kvinnorna var. En artikel som inkluderas i denna studie handlade om upplevelsen av håravfall på grund av cytostatikabehandling. I artikeln fanns det dock både bröstcancer och lungcancerpatienters upplevelser. Denna inkluderades dock ändå då det svarade bra på syftet.
Det visade även tydligt i artikeln vilka upplevelser som var beskrivna av bröstcancerpatienter och vilka som var beskrivna av lungcancerpatienter. De upplevelserna som lungcancerpatienter beskrev exkluderades. Willman et. al (2016) menar att material som exkluderas kan vara sådant som inte överensstämmer med den aktuella frågeställningen eller de angivna inkluderingskriterierna. Material får ytterligare exkluderas om det förekommer uppenbara metodologiska svagheter eller om undersökningsgruppen var för svagt beskriven (ibid.).
Artiklarna var skrivna på engelska, och kom från olika länder USA, England, Frankrike, Sverige och Danmark med flera. Upplevelserna kan skilja sig från land till land beroende på vilken sjukvårdskultur landet har. Det var dock inga stora skillnader mellan artiklarna i detta arbete. Polit och Beck (2010) menar att det finns en nackdel med att göra litteraturstudie på ett annat språk. Detta på grund av att det kan finnas en risk att det ursprungliga innehållet kan ändras något vid översättning (Polit & Beck,2010). Det valdes ändå artiklar på engelska till detta arbete, som sedan översattes till svenska då det var enkelt att förstå det engelska språket.
Det valdes dock inga artiklar på exempelvis kinesiska då det är svårt att förstå.
Trovärdigheten ökade då artiklarna som användes var peer-reviewed. Att en artikel är peer- rewied betyder att experter inom området har granskat artiklarna innan de har publicerats (Willman et al., 2016). När citat användes i resultatet så behölls originalspråket engelska. Detta för att öka trovärdigheten och få läsaren att få en bättre förståelse för texterna. Enligt Wallengren och Henricson (2012) innebär trovärdighet att författaren vill övertyga den som läser att den funna kunskapen är rimlig och giltig (ibid.).
Datainsamlingen skedde i flera databaser för att kunna finna relevanta artiklar till syftet. Enligt
Axelsson (2012) täcker Pubmed och Cinahl omvårdnadsforskning (ibid.). Dessa databaser
valdes då de bedömdes vara bra för att finna svar på syftet, kvinnor med bröstcancers
upplevelser av cytostatikabehandling. Databaserna bedömdes att de kompletterade varandra väl. Detta var då till studiens fördel då det enligt Willman et al. (2016) gav en bredare sökning och ökade därmed chansen till fler artiklar (ibid.). Under sökningen användes trunkering och booleska söktermer. Trunkering och booleska söktermer ansågs vara bra. Trunkering gjorde det möjligt att databasen hjälpte till med förslag. Booleska ansågs vara bra då det gjorde att det var möjligt att koppla ihop olika söktermer som exempelvis breastcancer AND experience AND woman.
Kvalitetsgranskning som gjordes på artiklarna ökade trovärdigheten för att resultatet bygger på artiklar av hög kvalitet. Axelsson (2012) menar att artiklar i en litteraturstudie ska ha kvalitetsgranskats (ibid.). Mallen för kvalitetsgranskning var lätt att använda. Diskussioner fördes angående vilka poäng artiklarna skulle få vilket ökade trovärdigheten för att artiklarna skulle bli rätt bedömda.
Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Den valdes till detta arbete eftersom att den har använts på tidigare arbeten, och den passade detta arbete.
Den var även tydligt beskriven och lätt att använda. Lundman och Hällgren Graneheim (2012) menar att denna innehållsanalys anses vara relevant att använda för nybörjare vid kvalitativa studier (ibid.). Den visar även på ett tydligt och enkelt sätt hur man analyserar textmaterial.
Analysen var manifest när meningsenheter, kondenseringar och koder togs fram. Detta innebar att det som stod i texten togs ut utan att göra en egen tolkning av den. Det ansågs vara tryggt att göra på detta sätt då det inte förlorades något viktigt innehåll i den meningsbärande enheten.
Studien hade även latenta inslag. Vilket betydde att de meningsbärande enheterna ibland tolkades mellan raderna. När underkategori och kategori skapades användes ibland latenta inslag. Även vid analys av meningsbärande enheter kunde det ibland användas latenta inslag.
Exempel på detta var en meningsbärande enhet där kvinnorna berättade att de aldrig visade sig
utan peruk. Detta tolkades som att kvinnorna inte ville visa sin hårlöshet för andra, därför hade
de alltid peruk på sig. Graneheim och Lundman (2004) menar att i varje text finns ett manifest
innehåll och ett latent budskap. Det manifesta innehållet handlar om det textnära uppenbara
innehållet och uttrycks på en beskrivande nivå. Det latenta budskapet handlar om en texts
underliggande budskap. Det vill säga det som sägs mellan raderna och uttrycks på en tolkande
nivå (ibid.). Alla steg i analysen gjordes tillsammans och diskuterades vilket ökar
trovärdigheten.
Resultatdiskussion
I resultatet framgår det tydligt att många av kvinnorna tyckte att håravfall var mycket traumatiskt och smärtsamt. Resultatet visade att många av kvinnorna upplevde att de förlorade sin attraktionskraft och sin identitet till följd av håravfallet. Detta resultat överensstämde med en studie av Frith, Harcourt och Fussell (2007). De menar att det värsta med cytostatikabehandlingen var att tappa håret. Kvinnorna berättade att de inte tänkte så mycket på att de hade bröstcancer utan det som skrämde dem var vetskapen om att de skulle förlora sitt hår. De kände en oro över att vara mindre attraktiva som kvinnor. Många av dem sa att håret var som en filt som skyddade dem. Det var håret som var skillnaden mellan dem och andra kvinnor och att inte ha hår gjorde dem annorlunda. Hårlöshet förknippades med förlorad identitet och deras cancersjukdom var märkbar i samband med deras kala huvud. De försökte förbereda sig genom att acceptera att håret kommer att ramla av. De kände osäkerhet inför behandlingen just för att de visste att de skulle tappa sitt hår. De ville klippa sitt hår eller raka av det helt och hållet för att vänja sig vid skalligheten och göra håravfallet mindre chockerande.
Att tappa håret var både skrämmande och någonting de skämdes över (ibid.). Lemiuex, Maunsell och Provencher (2008) fann också att håravfall var någon skrämmande och traumatisk upplevelse för kvinnorna som fick cytostatikabehandling. Kvinnorna berättade att håravfallet var mer traumatiskt än att förlora sina bröst. När de förlorade håret upplevde de att de förlorade sitt privatliv. Genom att visa sig utan hår kunde personer i deras omgivning veta att de hade cancer och fick cytostatikabehandling. Några av kvinnorna vägrade att ta cytostatikabehandling för att undvika att riskera att drabbas av håravfall (ibid.). Detta kan kopplas till Eriksson (1994) som menar att sjukdomslidande innebär att sjukdomar och behandlingar kan orsaka lidande hos patienten. Smärta är både kroppslig och själsligt. (ibid.). Sjukdomen bröstcancer och cytostatikabehandlingen orsakade lidande bland kvinnorna. När kvinnorna tappade håret upplevde de att det var ett lidande.
I resultatet framkom det att vissa av kvinnorna upplevde kognitiva förändringar. Vissa fick det under cytostatikabehandling och vissa fick dessa besvär då behandlingen var över. De kognitiva problemen var inte något som vanligtvis diskuterades och det fanns bristfällig kunskap om dessa besvär. Detta ledde till att kvinnorna blev chockade när de fick de kognitiva problemen.
I två andra studier skrivna av Boehmke och Dickerson (2005); Beaver, Williamson och Briggs
(2015) berättade kvinnorna att de upplevde en ”cytostatikahjärna” då behandlingen gjorde att
de fick kognitiva förändringar (ibid.). Boehmke och Dickerson (2005) menar att kvinnorna hade
svårt att tänka. Deras minne svek, det var svårt för dem att komma ihåg folks namn. De upplevde att de hade fått minnesproblem (ibid.). Schagen, Muller, Boogerd, Mellenbergh och Van Dam (2006) menar också att vissa kvinnor med bröstcancer som fått cytostatikabehandling upplevde kognitiva förändringar. De utförde ett test som bevisade att kvinnorna visade på försämrad kognitiv förmåga (ibid.). Detta kan kopplas till Erikssons (1994) sjukdomslidande.
När kvinnorna upplevde kognitiva förändringar upplevde de också det som ett lidande. Eriksson (1994) menar att livslidande innebär att ohälsa och sjukdomar berör hela människans livssituation (ibid.). Livslidande kopplas även till detta. När man har svårt att komma ihåg namn och att hela ens minne sviker kan det innebära hot gentemot hela existensen, eller förlust av att kunna ha ett socialt liv. De kognitiva förändringarna gjorde att kvinnorna drog sig tillbaka från sociala sammanhang och blev tillbakadragna.
I resultatet framkom det att kvinnorna inte fick tillräckligt med information gällande bland annat de kognitiva förändringarna som de kunde få till följd av cytostatikabehandlingen.
Beaver et. al., (2015) menar att kvinnorna upplevde att ingen gav dem information om förändringarna heller. Vilket gjorde att de inte kunde förbereda sig för dessa symtom. När de berättade om dessa problem fick de veta att de kognitiva förändringarna var subjektiva och existerar inte (ibid.).
I resultatet framgick det att kvinnorna upplevde bristfällig information. För mycket information kunde skapa ångest och oro. Det var viktigt att vårdpersonalen gav dem information. Vissa av kvinnorna kände att de inte fick lika mycket information som andra kvinnor. Beaver et. al., (2015) menar att de flesta av kvinnorna inte ville ha mycket information då det kunde skapa ångest och oro. De var oroliga över att ställa frågor då svaret de kunde få kunde vara negativ.
Kvinnor tyckte att vårdpersonalen inte gav tillräckligt med information. Och att det inte fanns tid att diskutera och få informationen upprepad (ibid.). Brist på information kan kopplas till Erikssons (1994) vårdlidande då det innebar utebliven vård (ibid.). Drageset, Lindrøm och Underlid (2009) menar också att för mycket information kunde orsaka ångest och oro bland kvinnorna. Det spelade ingen roll om det var från vårdpersonal eller från internet, för mycket information skrämde dem. De ville bara ha den information som var nödvändig just vid den tidpunkten. Och enbart när de kände att de var redo att motta den (ibid.).
Boemke och Dickerson (2005) menar att sjuksköterskorna ska kunna anpassa omvårdnaden till
kvinnornas situation. Kvinnorna måste få information om själva cancersjukdomen och
cytostatikabehandlingen. Kvinnorna måste få information om symtomen för att kunna ta makt över sin situation (ibid.). Resultatet som framkommit visar att informationen var viktigt för kvinnorna. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar aktivt på kvinnornas berättelser för att få en förståelse för varje enskild kvinnas situation. Stödet och informationen till kvinnorna bör vara personcentrerad efter kvinnornas behov.
Slutsats
Det är vanligt förekommande att sjuksköterskor träffar kvinnor som får cytostatikabehandling i samband med bröstcancer. Av denna anledning är det betydelsefullt att ha insikt i hur vården kan förbättras för denna kategori av patienter. I resultatet framkom det att kvinnorna kunde uppleva håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar som mycket smärtsamt.
Detta kunde leda till lidande. Stödet upplevdes olika, vissa var nöjda med stödet de fick. Men många av kvinnorna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd. Många av kvinnorna upplevde brist på information, och behov av att få mer information gällande behandlingen. Mer forskning behövs om hur stöd och information kan anpassas till kvinnor som får cytostatikabehandling för att få de att känna sig trygga med vården.
Självständighet
Angelica Faal och Jill Yasemani har under detta arbetets gång varit lika delaktiga. Studiens process började med att fakta sökts fram till inledning och bakgrund tillsammans på biblioteket.
De vetenskapliga artiklarna i inledning och bakgrund letades upp tillsammans i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna i resultatdelen har delats upp. 5 stycken har Angelica hittat och 5 stycken har Jill hittat. Metod, analys och resultat har diskuterats många gånger innan de skrevs ner. Likaså diskussion och slutsatsen. Angelica F. och Jill Y. turades om att skriva i dokumentet.
Angelica F. har varit huvudansvarig att sammanställa alla 4 bilagor i arbetet. Jill Y. har tittat
igenom och granskat att alla 4 bilagor stämmer. Det har upplevts som positivt och tryggt att
göra alla delar av arbetet gemensamt på detta sätt. Diskussionerna har varit givande och det har
inte skett några missförstånd under arbetets gång, då diskussioner skett under hela studiens
process.
Referenser
Artiklar använda i resultatet *
Akram, M., Iqbal, M., Daniyal, M., Khan, A-U. (2017). Awareness and current knowledge of breast cancer. Biological research, 50 (33). 10.1186/s40659-017-0140-9
*Allen, J. D., Savadatti, S. & Gumankin Levy, A. (2009). The transition from breast cancer
’patient’ to ’survivor’. Psycho-Oncology, 18, 71-78. doi: 10.1002/pon.1380
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I/In M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red./Ed.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (upplaga 2:4 s./p. 203-218). Lund:
Studentlitteratur AB.
Beaver, K., Williamson, S. & Briggs, J. (2016) Exploring patient experiences of neo-adjuvant chemotherapy for breast cancer. European journal of oncology nursing 20, 77-86. doi:
10.1016/j.ejon.2015.06.001
Bjørndal, A., Forsetlund, L. (2007). Mammography Screening of Women 40-49. Report from Norwegian Knowledge Centre for the Health Services (NOKC) (09)
Boemhke, M-M. & Dickerson, S-S. (2005) Symptom, Symptom experiences, and symptom distress encountered by women with breast cancer undergoing current treatment modalities.
Cancer Nursing 28(5), 382-389. doi:
*Browall, M., Gaston-Johansson, F. & Danielson, E. (2006) Postmenopausal Women with breast cancer – their experiences of the chemotherapy treatment period. Cancer nursing, 29 (1) 34 – 42.
Bäcklund, J., Sandberg, M., & Åhsberg, K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi. I/In C. Kumlien
& J. Rydstedt (Red./Ed.), Omvårdnad & Kirurgi (upplaga 1:1 s./p. 345-362). Lund:
Studentlitteratur AB.
Cancerfonden. (2018). Bröstcancer. Hämtad/Retrieved 2018-05-15 från/from https://www.cancerfonden.se/om-cancer/brostcancer
Chui Ping, Lei., Yip Cheng, Har, & Khatijah Lim, A. (2011). Informational needs of breast cancer patients on chemotherapy: differences between patients’ and nurses’ perceptions. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 12, 797-802.
*Coyne, E. & Borbasi, S. (2009). Living the experience of breast cancer treatment: the younger women’s perspective. Australian Journal of Advanced Nursing, 26, 6-13. doi:
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning.
Drageset, S., Lindstrm, T.C., & Underlid, K. (2009). Coping with breast cancer: between diagnosis and surgery. Journal of Advenced Nursing, 66, (1), 149-158.
Frith, H., Harcourt, D. & Fussell., (2007). Anticipating an altered appearance: women undergoing chemotherapy treatment for breast cancer. European Journal of Oncology Nursing ,11, 385–391. doi:10.1016/j.ejon.2007.03.002
Fu, M.R., Xu, B., Liu, Y. & Haber, H. (2008). Making the best of it’: Chinese women’s experiences of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment. Journal of Advanced Nursing 63(2), 155–165 doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04647.
* Gorman, J. R., Usita, P. M., Madlensky, L., Pierce, J.P. (2011). Young breast cancer survivors – their perspectives on treatment decisions and fertility concerns. Cancer nursing, 34 (1), 32 - 40. doi:10.197/NCC.0b013e3181e4528d
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve
trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
* Hansen, H. P. (2007). Hair Loss Induced by Chemotherapy: An Antropological Study of Women, Cancer and Rehabilitation. Anthropology & Medicine, 14(1), 15-26. doi:
10.1080/13648470601106335
Helsingforsdeklarationen. (2013). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 18 maj, 2018. Från:
https://www.slf.se/Lon--arbetsliv/Etikochansvar/Etik/WMA- dokument/Helsingforsdeklarationen/
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I/In M. Henricson (Red./Ed.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (upplaga 1:1 s./p. 129 – 137). Lund: Studentlitteratur AB.
Internetmedicin. (2018). Bröstcancer, utredning. Hämtad/Retrieved 2018-05-15 från/from https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=828
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I/In M. Henricson (Red./Ed.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (upplaga 1:1 s./p. 69-90). Lund:
Studentlitteratur AB.
Leminuex, J., Maunsell, E., & Provencher, L. (2008). Chemotherapy-induced alopecia and effects on quality of life among women with breast cancer: a literature review, 17 317–328.
DOI: 10.1002/pon.1245
Lindahl, B. (2014). Att vårda på evidensbaserad grund. I/In E. Dahlborg- Lyckhage (Red./Ed.), Att bli sjuksköterska – en introduktion till yrke och ämne (upplaga 2:3 s./p. 175-196). Lund:
Studentlitteratur AB.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I/In M. Granskär
& B. Höglund-Nielsen. (Red./Ed.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (upplaga 2 s/p 187 – 196). Lund: Studentlitteratur AB.
*Kanaskie, M-L., Loeb, S-J. (2015). The experience of cognitive change in women with breast cancer following chemotherapy. Journal of cancer survivorship, 9, 375-387. doi:
10.1007/s11764-014-0387-x
*Kreling, B., Figueiredo, M. I., Sheppard, V. L. & Mandelblatt, J. S. (2006). A qualitative study of factors affecting chemotherapy use in older women with breast cancer: barriers, promoters, and implications for intervention. Psycho-Oncology, 15, 1065-1076. Doi: 10.1002/pon.1042
Mun Lee, Y., Francis, K., Walker, J. & Ming Lee, S. (2004). What are the information needs of Chinese breast cancer patients receiving chemotherapy? European Oncology Nursing Society 8, 224–233.
Nyberg, R. & Tidström, A. (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (upplaga 2). Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (Tredje upplagan). Stockholm: Liber AB.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
*Rosman, S. (2004). Cancer and stigma: experience of patients with chemotherapy-induced alopecia. Patient Education and counseling, 52, 333-339. doi: 10.1016/S0738-3991(03)00040- 5
*Salihah, N., Mazlan, N. & Lin Lua, P. (2016). Chemotherapy-induced nausea and vomiting:
exploring patients’ subjective experience. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 9, 145-151.
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2001). Cytostatikabehandling vid cancer.
Hämtad/Retrieved 2018-03-22 från/from http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU- utvarderar/cytostatikabehandling-vid-cancer/
Schagen S-B., Muller M-J., Boogerd, W., Mellenbergh G-J & Van Dam, F.S. (2006). Change
in cognitive function after chemotherapy: a prospective longitudinal study in breast cancer
patients. Journal of the National Cancer Institute, 98 (23) DOI: 10.1093/jnci/djj470
Socialstyrelsen. (2016). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016. Hämtad/Retrieved 2018-03- 22 från/from
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20786/2017-12-30.pdf
Suwankhong D & Liamputtong P. (2018). Physical and Emotional Experiences of Chemotherapy: a Qualitative Study among Women with Breast Cancer in Southern Thailand.
Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 19 (2), s. 521-528.
Doi:10.22034/APJCP.2018.19.2.521
Svensk sjuksköterskeförening (2010) Strategi för utbildningsfrågor [Broschyr/Pamphlet].
Stockholm. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-
publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
Thorén-Jönsson, A-L. (2012). Grounded theory. I/In M. Granskär & B. Höglund-Nielsen.
(Red./Ed.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (upplaga 2 s/p 135-149.
Lund: Studentlitteratur AB.
*Trusson, D., Pilnick, A. (2017). The role of hair loss in cancer identity. Cancer Nursing, 40(2), 9-16. doi: 10.1097/NCC.0000000000000373
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4:e upplaga). Lund:
Studentlitteratur AB.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I/In F. Friberg (Red./Ed.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (upplaga 3:1 s./p. 59-70). Lund:
Studentlitteratur AB.
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i Cinahl
Sökordskombinationer Sökdatum Antal träffar Lästa abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
Chemotherpy
2018-03-01 22 814 0 0 0Women experience 2018-03-01 8815 0 0 0
Breastcancer 2018-03-01 47 070 0 0 0
Breastcancer AND
chemotherapy 2018-03-01 8412 7 0 0
Breastcancer AND chemotherapy AND Women experience
2018-03-01 152 13 5 (1 st vald)
Postmenopausal women with breast cancer:
their experiences of the
chemotherapy treatment period Breastcancer AND
chemotherapy therapy AND Women experience
2018-03-01 118 20 10 (2 vald)
Living the experience of breast cancer treatment: The younger women‘s perspective Young breast cancer survivors – their
perspectives on treatment decisions and fertility concerns.
Hair loss AND Chemotherapy treatmentAND Breastcancer
49 25 8 (3 st vald)
hair loss by chemotherapy:
an anthopological study of women, cancer and rehabilitation The role of hair loss in cancer identity.
Cancer and stigma:
experience of
patients with
chemotherapy-
induced
alopecia.
Sökningar i PsycARTICLES
Sökordskombinationer Sökdatum Antal
träffar Lästa abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
Breast cancer 2018-03-01 80 40 25 0
Experience 2018-03-01 2982 0 0 0
Transition 2018-03-01 30 0 0 0
Breastcancer AND experience AND transition
2018-03-01 18 15 8 (1 st vald)
The transition from breast cancer ‘patient’
to ‘survivor’
Breast cancer AND experience AND chemotherapy
2018-03-01 50 43 13 (1 st vald)
A qualitative study of factors affecting chemotherapy use in older women with breast cancer:
Barriers,
promoters, and
implications for
intervention
Sökningar i pubMed
Sökordskombinationer Sökdatum Antal träffar Lästa abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
Breast cancer "[MeSH
Terms]
357714 0 0 0
Experience "[MeSH Terms
566179 0 0 0
Breast cancer AND experience
11 000 0 0 0
Chemotherapy "[MeSH Terms
3018798 0 0 0
Breast cancer AND experience AND chemotherapy
3059 36 17 The experience
of cognitive change in women with breast cancer following chemotherapy.
Breast cancer AND experience AND chemotherapy AND Nausea and vomiting
163 17 10 1 vald
Chemotherapy- induced nausea and vomiting:
exploring patients’
subjective
experience.
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Bilaga 3 Artikelöversikt
Författare/år/land Titel Metod Urval Kvalitet
