PSYKOLOGI 61-90 hp
En kvalitativ studie om kvinnliga skolledares upplevelse av stress
- På arbetsplatsen och i hemmet
Författare: Julia Fager
Uppsats 15 hp Vårterminen 2012
Handledare: Sofie Walter
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
2
Titel En kvalitativ studie om kvinnliga
skolledares upplevelse av stress – På arbetsplatsen och i hemmet
Författare Julia Fager
Handledare Sofie Walter
Examinator Lena Swalander
Adress Linneuniversitetet, Institutionen för
pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Nyckelord Stress, kontrollfokus, dubbelarbete
Abstract
Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga skolledare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvalitativ intervjustudie användes för att besvara studiens syfte. Sex intervjuer på kvinnliga skolledare genomfördes och analyserades med hjälp av Merriams (1994) analys av kvalitativ information. Analysen visade att stödfunktioner är viktigt för att minska upplevelsen av stress hos de kvinnliga skolledarna. Det framkom även i analysen att de skolledare som fick hjälp av sin make/sambo i hemmet upplevde större tillfredsställelse och minskad stress när de var hemma. Fler stödfunktioner för skolledarna behövs och att de vågar be om hjälp när kraven blir för höga. Detta är viktigt för att de ska må bra. Det behövs mer forskning om stödfunktioners inverkan för att minska de kvinnliga skolledarnas arbetsbelastning och upplevelse av stress.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Syfte ... 6
Introduktion ... 6
Skolledare ... 6
Stressteori ... 7
Orsaker till upplevd stress ... 8
Krav och kontroll ... 10
Kontrollfokus ... 10
Dubbelarbete ... 11
Metod ... 12
Vetenskaplig ansats ... 12
Fallstudie ... 13
Deltagare ... 13
Urval ... 13
Kvalitativ metod ... 14
Analys ... 14
Process ... 14
Etik ... 15
Resultat ... 16
Upplevelsen att vara skolledare ... 16
Möjligheten att påverka ... 17
Upplevelsen av stress ... 17
Att arbeta tillsammans ... 18
Påverkan av elever och kollegor ... 18
Resande i arbetet ... 18
Upplevelsen att vilja göra mer ... 19
Vill vara pedagogiska ledare ... 19
Delegera uppgifter ... 19
Upplevelsen att vara hemma ... 20
Partnerns del i hemarbetet ... 21
Stressen hemma ... 21
Upplevelsen av stresshantering ... 21
Att vara duktig ... 22
4
Analys ... 22
Diskussion ... 23
Resultatdiskussion ... 23
Metoddiskussion ... 26
Slutsats ... 28
Referenser ... 29
5
Inledning
Enligt Chefstidningen HR och ledarskapsmagasin, skriver Carl-Magnus Höglund (2011) att allt eftersom rektorsyrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Skolledarna har fått många nya arbetsuppgifter eftersom skolorna har blivit mer självstyrande. En skolledares huvuduppdrag är numer att skriva handlingsplaner, hantera mejl, ägna sig år utåtriktad kontakt med bland annat föräldrar, individuell lönesättning, ansvar för budget, rekrytering av personal samt att ha ett pedagogiskt ledarskap mot lärare. Vidare skriver Höglund (2011), att även om det på en del normalstora skolor finns flera skolledare är det svårt för dem att få tiden att räcka till för alla arbetsuppgifter som måste göras. Höglund (2011) skriver att det har blivit ett stort problem med den höga omsättningen utav skolledare runt om i landet. 243 kommuner var med i en undersökning Sveriges radio (2011) skriver om, vars syfte var att få reda på hur ofta skolorna har bytt skolledare de senaste fem åren. Av dessa 243 kommuner svarar 80 % att vissa skolor har bytt skolledare flera gånger. Att ofta ha skolledarbyte kan leda till att eleverna får sämre betyg på grund av att arbetsmiljön blir stökigare.
Att kvinnor har en hög arbetsbelastning, med arbete och hushållsarbete, stöds i Statistiska centralbyrån, SCB (2001), studie. SCB:s (2001) undersökning visar att kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt medans män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt.
Erlandsson (2003) skriver i sin avhandling att kvinnor med små barn har en väldigt komplex vardagssituation. Det är mycket som ska gå ihop så som omhändertagande utav barn, socialt umgänge, skötsel av hus och hem samt ifall kvinnan har någon form av hobby- och fritidsaktivitet.
En frustration uppstår bland skolledarna när de inte kan vara de pedagogiska ledarna de vill.
Som skolledare ökar ens arbetsbelastning samtidigt som många kvinnor ser det som sin uppgift att utföra det mesta i hemarbetet. Hög arbetsbelastning och svårigheter att koppla av när man kommer hem ger inget utrymme för återhämtning. Långvarig stress kan leda till många allvarliga sjukdomar och därför är det viktigt att undersöka hur skolledarna hanterar denna stress. Den mesta stressforskningen är utförd på män och det finns inte lika mycket stressforskning om kvinnor. I denna studie lyfts därför kvinnors berättelse fram och deras upplevelser av stress.
6
Syfte
Skolledare har mycket ansvar och som Höglund (2011) skriver är det svårt att få tiden att räcka till. Kombinationen av ett tungt arbete och mycket ansvar för hemmet kan leda till långvarig stress, som i sin tur kan leda till allvarliga sjukdomar. Syftet med uppsatsen blir därför att undersöka hur kvinnliga skolledare i en mellanstor stad i Sverige hanterar sin arbetsbörda på jobbet och i hemmet. För att besvara studiens syfte ställdes följande frågeställning: Hur upplever och hanterar kvinnliga skolledare stress på arbetsplatsen och i hemmet?
Introduktion
Skolledare
Skolledare är ett samlingsnamn för förskolechefer, rektorer och andra som har en ledande roll inom utbildning och skola. En skolledare har det övergripande ansvaret för verksamheten och är chef för lärarna och övrig personal, enligt SACO, Sveriges akademikers centralorganisation (2011). Som chef för lärarna och övrig personal har skolledaren det övergripande ansvaret för verksamheten.
Under 2009 gjorde arbetsmiljöverket (2011) en inspektion i Göteborgs distrikt för att undersöka förekomsten av hög arbetsbelastning och stress. De skulle även kontrollera arbetsgivare samt kommuner för att se till att de åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa görs. Resultatet visar att skolledare generellt har en hög arbetsbelastning och att arbetsmängden har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöverket (2011) skriver att en skolledare förväntas vara på många olika möten samtidigt som man ska vara tillgänglig på verksamheten. Frustration uppstår bland skolledarna för att de inte kan vara de pedagogiska ledarna de vill vara i högre utsträckning. Vidare skriver Arbetsmiljöverket (2011) att vissa uppgifter är otydliga och att otydlighet kan skapa ohälsa. Arbetsförmedlingen (2011) skriver att en skolledare behöver mer stödfunktioner som till exempel för att utföra administrativa uppgifter, stöd i personalfrågor, teknik och ekonomi samt tillgång till handledning. De arbetsmiljörisker som kom fram och som behövs förbättras, enligt arbetsmiljöverket (2011), är:
Arbetsbelastning och arbetstid
Arbetsuppgifternas mängd och omfattning
Innehåll i arbetsuppgifter och ansvarsområden
Fördelning av ansvarsområden och befogenheter
7
Rektorernas behov av stödresurser t.ex. administrativt stöd, juridiskt stöd, stöd i personalfrågor, ekonomi och byggnadstekniska frågor samt tillgång till handledning
Psykiskt påfrestande moment i arbetet
Stressteori
I Larmén (1992) skrivs det om Marianne Frankenhaeusers forskargrupp. De gjorde en studie på stressreaktioner hos kvinnliga och manliga tjänstemän på Volvo. Alla som deltog i studien hade en hög arbetsbelastning men olika grader av ansvar för andra. Det egna inflytande över sin egen arbetssituation varierade. Sedan jämfördes skillnader mellan könen. Syftet var att studera hälsa, arbetstillfredsställelse, stress och attityder till det arbete man hade. Resultatet visade att kvinnorna blev mer stressade vid arbetsdagens slut. Kvinnorna ansåg att de har svårt att ”räcka till” och de upplevde ofta att de var tvungna att prestera mer än sina manliga kollegor för att räknas som likvärdiga. Kvinnorna ansåg att det var bristande kommunikation på arbetsplatsen och de upplevde att de hade mindre möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation.
Ekman och Arnetz (2005) skriver att när någonting viktigt händer en individ har hjärnan ett alarmsystem som stoppar onödiga aktiviteter och prioriterar det som är viktigt. Ibland kan alarmreaktionen uppfattas som positiv men oftast som ett obehagstillstånd. Detta system är till för att driva individen framåt och lösa krisen som uppstått.
Karsek och Theorell (1990) menar att även om många människor i industriländer har allt de behöver och mer därtill, till exempel mat, materiella saker, tak över huvudet, så visar studier att människors stressnivåer ökar. Människor som inte har kunnat arbeta på grund utav stress har tredubblats sedan 1980 skriver Karsek och Theorell (1990).
Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att stress används som förklaring till hälsoproblem och sjukdom. När alarmsystemet aktiveras under obehagliga situationer kan det leda till en stressrelaterad sjukdom. Ekman och Arnetz (2005) menar att stress är när kroppen går in i
”kamp – och flyktreaktion”. Detta betyder att kroppen ökar den kardiovaskulära aktiviteten för att förse musklerna med mer näring och syre. Vaksamhetsgraden ökar, vilket också gör att en individ blir mer aggressiv, rädd eller arg beroende på om hotet eller faran blir flykt eller kamp. Det som kontrar stress enligt Ekman och Arnetz (2005) är antistress. Det betyder att kroppen går i viloläge och läker sig själv. Om kroppen under en längre period befinner sig i stressläget slits den väldigt hårt och kan leda till minskat välbefinnande och ett stort antal
8 sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att det inte alltid är yttre faktorer som kan öka en människas stress, kan även röra sig om inre. Kraven kan till exempel vara att personen inte känner sig nöjd över sin insats i arbetet eller ekonomin. Oftast bottnar dessa krav i dålig självkänsla och att personen under sin uppväxt haft höga krav och ambitioner att leva upp till. Persik och Rose (1999) skriver att undersökningar gjorde på flickor på gymnasiet visar att låg självkänsla och utmattningssymptom går hand i hand.
Larmén (1996) beskriver hur kvinnors höga krav på sig själva, och att inte kunna säga nej, skapar stress. Att klara av både arbete och hemarbete är något som kan få kvinnor att känna sig splittrade och otillräckliga. Larmén (1996) menar att detta kan bero på att hemarbetet ses som en osynlig fritidssysselsättning som inte värderas i pengar eller tid. Mycket stressforskning enligt Larmén (1996) har gjorts på män och därför har kvinnors verklighet blivit osynlig. Verkligheten är att kvinnor försöker få ihop arbetet och hemarbetet samtidigt som de är ute i en arbetsmarknad som är uppbyggd av män och utifrån mäns sätt att fungera.
Många kvinnor i Larméns (1996) bok beskriver att de vill ha större inflytande över sitt eget arbete. Detta inflytande kan handla om bättre planering, en chef som frågar om deras åsikt eller medbestämmande.
Fler kvinnor än män drabbas utav långvariga smärtsyndrom, depressioner, kronisk trötthetssyndrom och utmattning på grund utav stress, enligt Ekman och Arnetz (2005).
Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att den främsta dödsorsaken för kvinnor över 55 är hjärt- och kärlsjukdomar, vilket stärks utav Socialstyrelsens (2010) undersökning över dödsorsaker 2010. Anledningen till detta är antagligen den ökade totala arbetsbelastningen för kvinnor, både hemarbete och förvärvsarbete, enligt Ekman och Arnetz (2005) .
Orsaker till upplevd stress
Rensting och Sandmark (2005) gjorde en undersökning på 16 långtidssjuka kvinnor för att ta reda på om dessa kvinnor hade något gemensamt. De långtidssjuka kvinnorna hade fått diagnosen utbrändhet, utmattningsdepression och andra stressrelaterade sjukdomar. En analys gjordes och Rensting och Sandmark (2005) kom fram till att alla kvinnorna arbetade för mycket, strävade efter perfektionism samt utförde medarbetarnas arbetsuppgifter. Kvinnorna arbetade mellan 60 – 80 timmar i veckan under en längre period innan de blev långtidssjukskrivna. Det visade sig i studien att många kvinnor har för mycket att göra och eftersom de strävar efter perfektion räcker inte tiden till. Rose och Persik (2008) menar att
9 perfektionister blir närsynta. De kan inte se skogen för alla träden. De fokuserar på den enskilda uppgiften och de har svårt att göra val. Rensting och Sandmark (2005) menar att kvinnor är hårt skolade och vana att göra andra till lags istället för att se efter sina egna behov. Genom uppväxten uppmuntras flickor till att vara ordentliga och lydiga, vilket inte pojkar blir på samma sätt. Flickor får inte samma uppmuntran att chansa och det är inte okej för dem att vara lite slarviga för att bli klar med arbetet fortare. Rädslan för att inte göra ett perfekt arbete får kvinnor att arbeta hårdare för att uppnå bästa möjliga resultat, men det tar lång tid att få fram resultatet. Vidare skriver Rensting och Sandmark (2005) att cheferna blir irriterade när det tar lång tid att slutföra uppgifter. Irritationen som skapas, och viljan att behaga chefen får kvinnor att undvika konflikten och istället arbeta ännu hårdare.
Rensting och Sandmark (2005) skriver att eftersom kvinnan vill utföra ett så bra arbete som möjligt kan hon av rädsla välja att inte delegera arbete till sina kollegor. Detta för att hon är rädd att det inte blir lika bra som om hon själv hade gjort det. Rose och Persik (2008) menar, att de kvinnor som har höga krav på sig behöver mycket kontroll. Ju högre kraven är desto mer kontroll känner de att de behöver för att må bra.
Att kvinnan måste arbeta mycket kan också bero på, enligt Rensting och Sandmark (2005) att företaget är underbemannat och kvinnan helt enkel måste arbeta extra för att det inte finns någon som kan hjälpa henne. Ifall kvinnan frågar sin chef om mer personal och får ett ”nej”
kan hon tolka detta som att hon måste ta itu med uppgifterna själv.
De varningsklockor Rensting och Sandmark (2005) menar att man ska hålla utkik efter för att upptäcka utbrändhet är om kvinnan jobbar mer än 60 timmar i veckan, tar med sig jobb hem, arbetar helger och kvällar samt att inte mycket arbetsuppgifter blir delegerade till kollegorna.
Rensting och Sandmark (2005) skriver, att flickor har sedan tidig ålder lärt sig att man är duktig om man följer reglerna. Man ska inte säga emot föräldrarna och man ska sköta sig i skolan. Flickorna fick höra hur duktiga de var när de kom hem med höga betyg från skolan och fortsatte att söka bekräftelse genom att prestera. Detta håller i sig även i yrkeslivet.
Duktiga flickor följer reglerna, vill vara omtyckta, väntar på befordran, försöker göra allting själva, vågar inte ta risker, undviker konflikter, vågar inte säga nej samt oroar sig för vad andra ska tycka om dem. Rensting och Sandmark (2005) menar att det är mycket viktigt att våga säga nej för att inte bli utbränd. Rose och Persik (2008) skriver att så fort ett problem dyker upp vill denna typ av kvinnor lösa det direkt. De har svårt att överlämna ansvaret till någon annan. Chrisler (2008) skriver att ”superkvinnor” anser att de ska ta hand om allting
10 själva, de vill inte göra någon besviken. Crisler (2008) menar att kvinnor som har flera roller att uppfylla upplever högre lycka, bättre självförtroende och mår bättre på arbetsplatsen än de kvinnor som inte har lika många roller. Men att hantera alla dessa roller är inte lätt när inte stöd finns i tillräckligt hög utsträckning. Vidare skriver Crisler (2008) för att hantera detta brukar kvinnorna sänka kraven på sig själva eller be om hjälp. Men ”superkvinnorna” vill göra allting själv. Det som inte är perfekt anses som misslyckande, ”superkvinnorna” har ett
”allt eller inget” tänkande. När kvinnorna får problem att uppfylla alla de krav som ställs på dem, eller de ställer på sig själva, kan de enligt Craft, Garofalo, Soliday och Terrill (2012) i högre risk bli drabbade av depression, känna oro och få sämre fysisk hälsa. Vidare skriver Craft et al. (2012), att dessa problem ofta förekommer om kvinnan har småbarn hemma och samtidigt gör karriär, eller har ett krävande arbete.
Krav och kontroll
Stressforskning har entydigt visat att upplevelse av inflytande och kontroll på arbetsplatsen är gynnsam för hälsa och prestation i en psykiskt påfrestande arbetssituation, enligt Ekman och Arnetz (2005). Att ha en viss nivå av krav på arbetsplatsen är viktigt för vår prestation men Karsek och Theorell (1990) menar att för höga krav kan bli katastrofala för en människa.
Lundin & Karlsson (2010) gjorde en undersökning angående skolledares förutsättningar och syn på hur de upplevde att de kunde utföra ett arbetsmiljöarbete på skolan. Resultatet visade att 31 % av skolledarna upplevde för höga krav och för låg kontroll i sitt arbete. Detta betyder att en tredjedel utav Sveriges rektorer befinner sig i riskzon för stressrelaterade besvär så som depression, ångest, oro och utmattning. Ifall stressen pågår under en längre tid kan det leda till hjärt- och kärlsjukdomar och utbrändhet.
Kontrollfokus
Rungapadiachy (1999) menar att kontrollfokus är en term som beskriver om en individs beteende är under kontroll, det vill säga ifall individen upplever kontroll i sitt egna liv. Enligt termen kan en individ antingen ha ingående eller utgående syn, alltså intern eller extern.
Ingående syn innebär att en individ tror att den är skyldig till vad som händer en själv, att individen själv kan påverka i sin omgivning. Ifall en person har en utgående syn innebär det att individen inte tror att den själv kan påverka i situationer, utan intar en passiv roll. Vid stresshantering har en individ med ingående syn lättare för att stresshantera. De känner att de kan kontrollera situationer i vardagen och har makten att påverka sitt egna liv. De känner att de klarar av utmaningar. Utsätts en person med utgående syn för hög stress och de inte kan kontrollera situationen, de har inte makten att göra en förändring, kan det enligt
11 Rungapadiachy (1999), leda till utbrändhet. Detta kan ge förklaring till varför vissa individer är mer stresståliga än andra. Är en person mer medveten om stresshantering löper individen mindre risk för att bli utbränd.
Ekman och Arnetz (2005) beskriver att hur man utövar kontroll i en situation har med coping att göra. Coping är en individs egna sätt att hantera en situation som kräver energimobilisering. Ett samspel mellan individen och omgivningen pågår hela tiden och påverkar hur individen beter sig. Till största delen påverkas en individs beteende utav sina erfarenheter, som de fått från familjeliv och arbetsliv. I rehabilitering försöker man vända individens kontrollfokus till en intern syn istället för en extern syn. Undersökningarna hos äldre personer med neurologiskt handikapp visade att med intern kontrollfokus tillfrisknade patienterna snabbare och patienterna mådde bättre psykiskt. Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att den egna makten och kontrollen över sin situation kan förklara den ojämna sociala hälsan i samhället.
En studie Andrews, D’Arcy, Forbes , Morgan, Pitblado och Stewart (2005) gjorde på sjuksköterskor som arbetade ensamma visade att arbetsmiljön var viktig för att de skulle må bra på arbetsplatsen. Andrews et al. (2005) studie kom fram till att sjuksköterskorna ville ha hög grad inflytande över arbete som kommer uppifrån, ha de instrument som krävs för att klara arbetsdagen samt ansikte mot ansikte kontakt med kollegor någon gång under dagen.
Dessa kriterier behövdes vara uppfyllda för att sjuksköterskorna som arbetade ensamma skulle må bra.
Dubbelarbete
Larmén (1996) gjorde en enkätundersökning om stress på 550 kvinnor runt om i Sverige som själva gått på Larméns föreläsningar och seminarium. Resultatet visar att många kvinnor har svårt att få ihop hemarbetet och arbetet med barnen samtidigt som de vill satsa på sitt yrkesliv.
Vidare skriver Larmén (1996) att många kvinnor vill ha mer hjälp i hemmet utav sina män.
En del kvinnor beskriver att när de har försökt ställa krav på sin man möts de utav oförståelse.
Från enkätundersökningarna sammanställde Larmén (1996) det som kvinnorna själva vill förändra hos sig för att minska stressen. Dessa förändringar var bland annat att sänka kraven och göra en sak i taget, säga nej utan att få dåligt samvete, inte vara för duktig, låta andra ta över lite, inte göra allt själv och inse sina begränsningar och ta på sig mindre.
Cukrowicz, Krause, Lynch och Thorp (2004) skriver att kvinnor som får stöd från sin partner när de väntar/ska få barn upplever mindre stress. Det som stressar kvinnor mest under
12 graviditeten är problem som involverade partnern. Låg nivå av partner support och närhet har kunnat bli kopplat till högre grad upplevd stress hos kvinnor efter barnafödandet enligt Cukrowicz et al. (2004). Vidare skriver Cukrowics et al. (2004) att kvinnor som känner låg tillfredsställelse i partner relationen upplever hög stress när det kommer till att ta hand om barnen. Kushnir och Melamed (2006) gjorde en studie om hur föräldrar upplever och möter kraven som ställs på dem i familjelivet och arbetslivet. Studien visade att desto mer föräldrarna delade på kontrollen hemma desto bättre mådde dem. Kombinationen av höga krav och upplevelsen av låg kontroll och lite stöd kan leda till lägre tillfredsställelse i familjelivet enligt Kushnir och Melamed (2006).
Metod
Vetenskaplig ansats
Empirin i denna studie består av intervjuer där man riktar in sig på individen. Christensen (2004) menar att i det humanvetenskapliga perspektivet inriktar sig empirin till intervjuer, detta för att fånga in den enskilda personen och dess subjektiva tankar. Resultaten blev sedan kategoriserat och lagbundenheter försöktes hittas för att kunna undersöka hur kvinnliga skolledare hanterar och upplever stress.
I denna studie har en hermeneutisk fenomenologisk ansats valts. I Segolssons (2011) doktorsavhandling skrivs det om Gadamer och hans syn på hermeneutisk fenomenologi, beskrivning av subjektivitet. Segolssons (2011) skriver att kunskap tas fram genom dialog och i det inre (självet). Vad dialogen innehåller beror på vilka frågor som ställs och hur de ställs till deltagaren. Beroende på frågan och hur deltagaren uppfattar frågan får du ett svar.
Deltagaren har alltså analyserat frågan utifrån sin egen subjektivitet och ge ett svar som mottagaren sedan analyserar. Därför är hermeneutisk fenomenologi en subjektiv ansats som styrs av hur deltagarna uppfattar frågorna som ställs till dem. Genom att använda en hermeneutisk fenomenologisk ansats kan deltagarnas subjektiva tankar och åsikter om upplevelsen av stress och hur de stresshanterar lyftas fram. För att göra det har en semistrukturerad intervjuguide gjorts för att ge större frihet för deltagarna att prata fritt om ämnet. Det var viktigt att majoriteten frågorna var lätta för deltagaren att kunna ge egna svar på. På det viset skapas en dialog där deltagarna får uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter, tankar och funderingar analyserades och kategoriserades utefter likheter och skillnader mellan deltagarna.
13
Fallstudie
Merriam (1994) menar, att genom att använda sig utav en kvalitativ inriktad fallstudie har studien inriktat sig på upptäckt, tolkning och insikt. Att kunna få en helhetsinriktad förståelse och kunna utveckla generella teoretiska påståenden. Vidare skriver Merriam (1994) om fyra grundläggande egenskaper som är utmärkande för kvalitativ inriktad fallstudie. Dessa egenskaper är partikulariska, deskriptiva, heuristiska och induktiva.
Den första egenskapen partikulariska betyder att fallstudien fokuserar på en viss situation, företeelse, händelse eller person. Genom fallbeskrivning hanteras problemet utifrån ett helhetsperspektiv. Deskriptiva betyder att beskrivningen i fallstudien vanligtvis är kvalitativ.
Det betyder att fallstudien presenteras genom händelser, exempel och citat. Den tredje egenskapen heuristiska betyder att läsaren ska få en bättre förståelse utav det som har studerats. Att få förståelse om hur saker och ting blivit är någonting som förväntas utav en fallstudie. Induktiv betyder att begrepp, hypoteser samt generaliseringar uppstår ur informationen man arbetar med. Så beskriver Merriam (1994) dessa egenskaper som utmärker kvalitativ inriktad fallstudie.
Deltagare
Sex kvinnliga skolledare medverkade i denna studie från olika delar i staden. Deltagarna är mellan åldrarna 36 och 64 och har arbetat som skolledare allt från sex månader till 21 år i yrket. En begränsning till sex intervjuer har gjorts då för många intervjuer enligt Trost (2010) kan bli svårt att analysera. Det blir svårare att hitta skillnader och likheter som finns mellan de intervjuade.
Urval
Kommunens grundskolor är uppdelade i tre skolområden: Norr, Centrum och Söder. Blandade åldrar på deltagare eftersträvades. Först kontaktades de kvinnliga skolledarna inom skolområdet centrum. Tillräckligt med positiva svar uppnåddes inte och därför kontaktades de kvinnliga skolledarna som fanns inom kategorin söder. Fortfarande behövdes fler deltagare och därför kontaktades de kvinnliga skolledare inom norr. Efter telefonkontakt var sex skolledare villiga att ställa upp på intervju.
Trost (2010) beskriver bekvämlighetsurval, vilket innebär att man tar vad man råkar finna.
Ungefärlig ålder på ett par skolledare fanns en medvetenhet om och därför skulle resultatet innehålla kvinnliga skolledare från olika åldersgrupper.
14
Kvalitativ metod
Studien har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju. Detta för att få förståelse från den intervjuades perspektiv. Det är skolledarnas svar som är det viktiga i denna studie. Enligt Kvale (1997), används denna metod när man vill att den intervjuade berättar om sin egen subjektiva uppfattning om ämnet. En intervjuguide används som fokuserar och ramar in det tema man valt, i detta fall hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen i relation till hemmet. Genom att ha intervjuguiden halvstrukturerad ges möjligheten att förändra frågorna och frågornas följd under intervjuns gång. Kvale (1997) menar också att frågorna ska vara öppna för att ge intervjuaren en chans att prata mer fritt om ämnet. Vidare skriver Kvale (1997), att en intervjuguide oftast skrivs ut och att samtalet spelas in på bandspelare.
En halvstrukturerad forskningsintervju arbetades fram med hjälp utifrån de teorier, förkunskaper samt tidigare forskning som samlats in. (Bilaga II).
Analys
Med hjälp utav Merriams (1994) teknik för att analysera den kvalitativa informationen började materialet undersökas. Transkribering av materialet gjordes samt att det lästes igenom flera gånger och mönster och teman som upprepades i informationen upptäcktes, alltså regelbundenheter som är återkommande i texten. Därefter markerades det med olika färger i texten, en färg för varje mönster och tema. Detta för att det var lättare att hantera informationen. När informationen var mer strukturerad kunde det letas efter det sannolika, vilka slutsatser som skulle kunna dras från insamlade data eller de tankar och idéer som borde kastas bort. Efter detta sammanställdes resultatet. Gruppering av de mönster och teman som liknade varandra skedde. Detta betyder enligt Merriam (1994), att man sätter ihop de mönster och teman som liknar varandra på något sätt under en kategori.
I analysen märktes varje skolledare med en bokstav, A till F. De citat som följer är kopplad till den skolledare vars bokstav står framför, eller bakom. Detta för att skapa större struktur och förståelse för vilken skolledare som berättar vad.
Process
Det är viktigt att grupperingarna av de mönster och teman som skapas under analysprocessen enbart kan passa in under en kategori, enligt Merriam (1994). Inga mönster och teman ska uteslutas från studien. De mönster och teman som hade gemensamma drag delades in i en kategori med olika antal underkategorier. I slutet av analysprocessen framkom fem kategorier som hade mellan en och tre underkategorier.
15 Den första kategorin Upplevelse att vara skolledare beskriver skolledarnas arbetsdag, oväntade möten och övertid. Ovisshet på arbetsplatsen. Underkategorin Möjligheten att påverka beskriver varför de vill arbeta som skolledare. Den andra kategorin Upplevelse av stress handlar om hur skolledarna hanterar stressen med arbetsuppgifterna. Att detta blev huvudkategorin är för att de mönster och teman som fanns handlade om stress på arbetsplatsen. Underkategorierna Att arbeta tillsammans, Resande i arbetet och Påverkan av elever och kollegor är andra stressfaktorer skolledarna upplever på arbetsplatsen. Kategorin Upplevelsen att vilja göra mer skapades utifrån teman och mönster som visade på att skolledarna ville göra mycket i arbetet, tiden räckte inte till. Underkategorin Vill vara pedagogiska ledare är något de kvinnliga skolledarna vill lägga mer tid på. Delegera uppgifter är den andra underkategori som skapades för att många skolledare hade svårt att delegera ut uppgifter, de vill göra det själva. Upplevelsen att vara hemma handlar om hur de kvinnliga skolledarna upplever stress i hemmet. Underkategorin Partners del i arbetet beskriver hur kvinnorna upplever att deras män hjälper till i hushållsarbetet. Stressen hemma är underkategorin som beskriver hur de kvinnliga skolledarna upplever stress beroende på partnerns engagemang i hushållsarbetet. Den sista kategorin Upplevelsen av stresshantering handlar om hur skolledarna stresshanterar. Att vara duktig kan också handla om viljan att göra mer, visa sig duktig på arbetsplatsen. Eftersom skolledarna var medvetna om att de ville visa sig duktiga, och en del försökte förändra sitt beteende, blev det istället en form av stresshantering. De kvinnliga skolledarna ville minska kraven på arbetsplatsen.
De mönster och teman som skapades i analysprocessen har jämförts flera gånger för att
undvika feltolkning. De mönster och temans som framkom i analysprocessen kan enbart passa in under dessa kategorier och underkategorier.
Etik
I en kvalitativ fallundersökning kommer etiska frågor bli aktuella vid två tillfällen, enligt Merriam (1994). Dels under insamlingen utav informationen och sedan när informationen publiceras. Det finns statliga regler och lagar som ska skydda försökspersonerna från skada.
De ska ha rätt att säga nej och kunna bibehålla sin integritet samt få veta vad som ska hända i undersökningen. Dessa regler gäller för all social forskning, enligt Merriam (1994). Kvale (1997) diskuterar tre viktiga etiska riktlinjer när man ska göra forskning på människor. Dessa riktlinjer är informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser.
16 Den första aspekten, informerat samtycke, betyder enligt Kvale (1997) att man ska informera deltagaren om vad studien handlar om, vilka fördelar och risker som kan uppkomma genom att delta i undersökningen samt att i stora drag berätta hur undersökningen är upplagd. Den andra aspekten, konfidentialitet, betyder att data som kan identifiera personen i undersökningen inte kommer redovisas. Att ändra på undersökningspersonens namn i studien är viktigt när man redovisar intervjuerna. Detta för att skydda personens privatliv. Den tredje riktlinjen Kvale (1997) skriver om är konsekvenser. Detta betyder att man ska minimera riskerna så mycket som möjligt för att inte den intervjuade ska komma till skada. Kvale (1997) skriver att under en intervju kan ibland undersökningspersonen öppna upp sig för mycket och säga saker den sedan ångrar. Intervjuarens skyldighet är att veta vart gränsen går och hur långt man kan gå med frågorna.
Att hålla deltagarnas identitet anonym är viktigt. Namnen på deltagarna är fingerade och skolornas namn är inte nämnda. Inför varje intervju fick de intervjuade information om att materialet skulle behandlas konfidentiellt och förstöras efter opponering. De intervjuade fick även ett följebrev där syftet med studien beskrevs. Om de efter att ha läst brevet valde att gå ur studien fick de självklart göra det.
Resultat
Studiens syfte är att ta reda på hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet.
De intervjuade skolledarna var i blandade åldrar mellan 36 och 64 år. Samtliga hade det övergripande ansvaret för skolan och att allt fungerade som det skulle. Antalet anställda skolledarna hade ansvar över varierade mellan 16 till 43 stycken och de hade allt mellan 10 till drygt 700 elever. Skolledarna hade lärarutbildning i botten och de arbetade först som lärare innan de intog skolledar position.
Upplevelsen att vara skolledare
Ingen dag är den andra lik när man arbetar som skolledare. Dagen fylls snabbt upp med möten och administrativa arbetsuppgifter, samt av spontana möten när föräldrar, kollegor och elever behöver hjälp. D berättade: ”Jag pratar mycket. Det är ett sätt att bedriva verksamheten”. En skolledare berättade att hon försökt lägga in lite mer luft mellan sina möten men att det är svårt. Det går i ett. De intervjuade berättade att de hade en 40-timmars arbetsvecka och att de inte räknade in allt arbete de gör hemma. B berättade ”Som rektor har man 40 timmars arbetsvecka och det är jättesvårt att hålla den veckan. Min tanke är att jag lägger in i min arbetstid 8h dagar. Det blir oftast mer med telefonsamtal.” Till skolledarna ställdes frågan
17 hur många timmar de arbetar extra nämnde samtliga att det blev ett par timmar extra i veckan.
F sa: ”Om jag säger att personalen ska hålla sig inom sina 35timmar för att vi inte ska bli utbrända kan inte jag sitta här dag och natt. Jag ska också visa att det här jobbet kan man sköta på en normal arbetsvecka.”. E menade att för att undvika stress arbetade hon ett par timmar extra på kvällen när hon kommit hem.
Möjligheten att påverka
Samtliga skolledare berättade att de ville bli skolledare för möjligheten att påverka. De vill ge eleverna en bra utbildning och stötta dem.
E berättade att hon hade viljan att utveckla verksamheten och menade:
Som lärare ser du väldigt många områden där du vill förbättra saker och ting.
Kan man då inte övertala eller få med sig kollegor blir man väldigt ensam i det utvecklingsarbetet, vilket gör att undervisningen kan spreta väldigt mycket och det är inte heller bra..
B menade att alla eleverna i skolan ska få den utbildningen de har rätt till, oberoende av vilka förutsättningar man har, men tyvärr ser inte skolan ut så idag.
Upplevelsen av stress
Som skolledare är det mycket att göra och arbetet tar aldrig slut. D beskriver arbetet som:
”Man jobbar i processer som man aldrig blir färdig med. Processerna pågår ju hela tiden så man måste lära sig att leva med att man inte blir färdig med någonting”. Prioritera är återkommande under alla intervjuer och att det är verksamheten som går först. E berättade att hon inte kan sätta sig ner och tro att hon ska hinna färdigt med en uppgift. Det är alltid någonting som kommer emellan. För att hantera detta måste hon prioritera arbetsuppgifterna.
När det är mycket att göra berättade B: ”Jag är en väldigt strukturerad, stresstålig och snabb person. Det är några fördelar jag har. Det utnyttjar jag när det är väldigt mycket att göra. Då använder jag min struktur. Vad borde jag göra och vad kan jag vänta med?”.
Stress är individuellt och A beskrev sin förra arbetssituation med dessa ord ”Varenda morgon man kom till jobbet så lyste det en röd lampa på den där himla telefonen och då visste man att det var en massa samtal man hade fått. Var det en arg förälder eller något jag hade glömt?
Jag var jätteglad på morgonen när jag kom när den där röda lampan inte lös”.
B berättade:
18 Jag hinner ju med mitt uppdrag men dilemmat är väl att när man har så många bitar är man inne och petar i allting. Man hinner aldrig göra något fördjupat och det är det jag ibland känner att jag inte hinner med.
Att arbeta tillsammans
Det framgick i studien att samtliga skolledare har en positiv bild av att arbeta tillsammans med någon. Det blir lättare att ta tuffa beslut när man fått bolla idéer med någon annan.
B: ”Man har olika sätt att se på en sak och då blir oftast lösningen mer nyanserad.”
Två utav tre skolledare som arbetat ensamma tyckte att de upplevde en högre stress under den perioden. Tuffa beslut som skulle tas på egen hand och inget stöd från en kollega i ”samma båt” skapade ibland en osäkerhet. Men alla sex skolledare ansåg att man inte ska arbeta själv som skolledare. En skolledare menar att rektorsyrket är så svårt och det är så mycket man ska vara insatt i. Fler stödfunktioner hade underlättat i arbetet och detta stöds av arbetsmiljöverkets (2011) undersökning. C: ”…det är så mycket och när man börjar tänka på allt så blir man helt snurrig av det.”
Vissa skolledare hade högre upplevelse av stress under den period då de arbetade ensamma.
Påverkan av elever och kollegor
I studien framgick det att de flesta skolledare inte påverkades avsevärt om en kollega mådde dåligt, de försökte finnas där som stöd men det är inget de tog med sig hem och grubblade över. En skolledare blev starkare påverkad om kollegor mådde dåligt, hon berättade att hon kunde sitta hemma och tänka på det. Dock blev samtliga skolledare påverkade om en elev farit illa. Frustration uppstår när skolledarna försökt hjälpa elever men ingen förbättring sker, eller att de inte har verktygen till att hjälpa. F: ”Dilemmat är att man inte alltid vet vad man ska göra, vad som blir bra, det är trist.”
Resande i arbetet
De skolledarna som bodde nära centrum upplevde inte att det blev mycket resande i yrket. För de som bodde utanför och som hade flera skolor i sitt verksamhetsområd var det lite jobbigare för. De ville gärna prata med alla sina anställda men kände att inte tiden räckte till för det. I studien framkom det att enbart två skolledare tyckte resandet var tidskrävande.
C berättade:
Jag försöker besöka varje plats en gång i veckan, men nu är ju mina områden väldigt utspritt geografiskt. Så jag har en dryg mil härifrån till det bortesta
19 stället. Jag pratar ju jätte ofta med personalen på de andra skolorna i mitt område på telefon, men det är inte samma sak som att vara på arbetsplatsen fysiskt. Och det vet jag att de tycker är bra att jag är ute och hälsar på.
Upplevelsen att vilja göra mer
Fem utav skolledarna kände att de skulle vilja göra mer än vad de hann med. En skolledare arbetade 40% och hon tyckte hon hann med allt som skulle göras, men flera av de andra i undersökningen kände sig stressade för att tiden inte räckte till. E berättade: Veckorna fylls upp med rätt mycket möten. Så just nu känner jag att jag måste försöka hitta en balans för alla de andra uppgifterna som behövs göras också. De berättade om uppgifter de skulle vilja lägga mer tid på, till exempel personal och elevärenden. B sa: Jag tycker inte att jag hinner med att vara ute så mycket i verksamheten. Jag vill gå runt i korridorerna och vara en välkänd figur för eleverna. Men det känner jag att jag inte hinner mer.
Studien visade att flertalet utav skolledarna tyckte att den administrativa biten var för stor Vill vara pedagogiska ledare
Återkommande i studien var att skolledarna berättade att de ville vara pedagogiska ledare och arbeta med den pedagogiska processen, men tiden räckte inte till. F beskrev det på följade sätt: ”Man talar också mycket om att vi har en administrativ börda som gör att vi inte hinner vara det här pedagogiska stödet som vi borde vara”.
B berättade:
I den nya läroplanen står det att vi ska vara pedagogiska ledare och det tänker jag att de flesta rektorer uttrycker att de vill lägga sin tid på. Men det är så mycket annat som drar och sliter i oss att vi inte hinner vara det i den utsträckningen vi vill.
I studien framgick att de vill vara pedagogiska ledare och ”att hitta nya utmaningar, hitta nya vägar för att eleverna ska komma så långt som möjligt mot de mål som är satta av riksdag och regering”(A). Detta påvisar att skolledarna är tvungna att prioritera sina uppgifter och att de sänker kraven på sig själva, som Crisler (2008) skriver. Detta för att kunna hinna med de viktigaste uppgifterna som får verksamheten att gå runt.
Delegera uppgifter
Några utav skolledarna var bättre än andra på att delegera uppgifter. ”Det handlar inte om att jag inte vill utan att det är svårt att lägga på lärarna, de har ju jättemycket jobb och då
20 känner jag att det inte är helt enkelt att lägga mer jobb på dem” (D)”. Det framgick även i studien att fyra av de sex skolledarna som intervjuades kände behov att kontrollera om uppgiften blev gjorda som de delegerat ut. Detta på grund av att de hade det yttersta ansvaret för verksamheten. C kände att det oftast gick fortare om hon utförde uppgiften själv, ”Det är inte alls att någon annan inte skulle klara av men jag tycker ändå det går på min egen bekostnad klart, men att det går fortare om jag fixar det själv”. Skolledarna pratade också om ifall en uppgift blev fel så hade de det yttersta ansvaret. Majoriteten av skolledare i studien väljer hellre att göra uppgifterna själva än att chansa på att en kollega utför uppgiften dåligt.
B och F hade inga problem med att delegera ut uppgifter och B berättade att hon visste vem hon delegerar ut till och litade på att det blev gjort. F berättade liknande och att hon inte skulle vilja ha någon som kontrollerade att hon utförde sitt arbete. Upptäcks ett fel tar man tag i det då.
Upplevelsen att vara hemma
Fem utav de sex skolledarna i studien hade barn och alla tyckte att det var stressigt att få ihop arbetslivet och tid till hushållsarbete och umgås med barnen. C och D arbetade som skolledare när barnen var små. De andra tre arbetade deltid som lärare och berättade att de ville prioritera familjen istället för arbetet. De berättar att det var svårt att hinna med allt med barnen om de arbetade heltid.
F nämnde att det skulle vara svårt att hinna med rektorsyrket och samtidigt ha små barn:
Jag tycker ju inte att man kan säga till en ung kvinna, du borde inte bli rektor, inte heller en ung man. För man kan inte sköta det med barn hemma men innerst inne tycker jag lite så och det är ett dilemma för mig. Det kräver mycket av en människa att vara rektor.
D klarade av att arbeta som skolledare medan barnen var små, men hade mycket extra hjälp från sin mamma. Mamman hjälpte exempelvis till med att hämta barnen från skolan. C berättade att det var väldigt stressigt ibland och att hon skulle behövt mer hjälp. Ingen utav de intervjuade ångrade sina val att arbeta mindre och umgås mer med familjen. B sa: ”Jag ville satsa på mina barn och jag får belöningen idag. Jag ser ju att de gör goda val när det gäller utbildning, vänner, allting”. E hade inte egen familj men hon kände ändå att det var svårt att hinna med allt hon ville göra. Hon har inte arbetat som skolledare länge och känner att hon
21 lägger ner mycket tid på arbetet och hon prioriterar bort vissa saker. Hon tycker vardagen har blivit inrutad.
Partnerns del i hemarbetet
Studien visade att de skolledare som kommer från en äldre generation gjorde det största arbetet i hemmet. C sa: ”Man var uppväxt på det viset, handla, och tvätta, och städa och jobba”.
A, som är från samma generation som C, berättade
Jag ser på mina barn och där delar de ju på väldigt mycket på föräldrar ledigheten och så. Så var det inte för mig och det var heller inte så lätt att få maken att stanna hemma om barnen var sjuka. Det var ofta jag som fick göra det.
Dessa två skolledare nämnde att med facit i hand ångrar de att de inte bad om mer hjälp från sin partner. De andra tre skolledarna som hade familj delade på hushållsarbetet med sin partner.
Stressen hemma
I studien framgick det att de skolledare som delade på ansvaret med sin partner och inte brydde sig så mycket om ifall det var kliniskt rent runtomkring dem inte kände samma stress hemma. De skolledare som gjorde det mesta av hushållsarbetet och inte fick hjälp hade en ökad upplevelse utav stress när de var hemma. Samtliga skolledare arbetade hemma. Det var telefonsamtal som skulle ringas eller förberedelse för nästa dag. Det var även föräldrar som ringde hem för att prata. A berättade ”Att föräldrar ringer hem till mig är inte så farligt. Det är mer att man ska ringa upp. Speciellt när det är en sådan grej. Det är jobbigt tycker jag. Då kan man få ont i magen.”
Upplevelsen av stresshantering
Samtliga skolledare är medvetna om stress och stresshantering. B berättade: ”nu vet jag när jag ska coola ner och ta det lugnt. Vad behöver jag egentligen göra, vad är viktigt?”. Alla intervjuade stresshanterar på olika sätt. De berättar att deras vänner har varit bra stöd för att klara av arbetet. Två skolledare berättade att de hade blivit sjuka. En hade fått en hjärtinfarkt och den andra hade fått en kronisk stressjukdom. Den skolledare som fick hjärtinfarkt hade under sin större tid som skolledare arbetat ensam. Idag upplever dessa två skolledare att de har lärt sig stresshantera bättre och de vet var deras begränsningar går.
22 Att vara duktig
Att vara duktig är något som var återkommande i studien. Fem utav de sex skolledarna nämnde att de ville känna sig duktiga. B berättade att som kvinna ska man vara så duktig på allting och att det ställs höga förväntningar. ”Det kunde stressa mig något enormt att inte mitt hus var städat vid en viss tidpunkt men nu skiter jag i det.” A berättade att hon ville vara mer duktig förr men att hon med åren har lärt sig att göra som hon vill. F sa: ”Vi ska alla vara så himla duktiga, och det är klart vi ska vara det. Vi vill ha uppskattning, men vi ska också hinna lite annat också”.
Analys
Analysen av resultatet tyder på att skolledarna inte har full kontroll i sitt arbete och att oförutsedda möten och oväntade uppgifter kan förekomma. Detta ökar kraven och skolledarna har svårt att uppnå full kontroll i sitt arbete. Att inte ha kontroll i sitt arbete kan leda till stressrelaterade sjukdomar om de pågår för länge. För att hantera stressen prioriterar skolledarna arbetsuppgifterna och skapar struktur. De har även fått lägga till med en attityd som att ”vad gör väl det om jag inte hinner med allt, så länge jag klarar av mitt uppdrag”.
Denna attitydförändring hjälper skolledarna att stresshantera och ställer inte ouppnåeliga krav på sig själva.
Det uppstår en konflikt hos skolledarna när det kommer till övertidsfrågan. Alla skolledare övertidsarbetar men samtidigt anser de att de inte borde göra det. De tycker inte att det är okej att de arbetar över flera timmar när de uppmanar sina anställda att inte göra det för att förhindra utbrändhet. Men eftersom uppdraget är så brett och arbetsbeskrivningen så stor är det svårt för dem att hinna med allt. Det som upplevdes som mest stressande hos rektorerna var de elever som far illa. Detta på grund av att de inte alltid kunde hjälpa dessa barn för att det inte finns tillräckligt med resurser och kunskap. Stress uppstår eftersom skolledarna inte kan uppfylla de kraven de ställer på sig själva och att de vill göra mer än vad de faktiskt kan.
När det kommer till delegering visade resultatet att fyra av sex skolledare hade problem att delegera ut uppgifter utan att kontrollera att de blev rätt gjorda. De ville göra det själva och de var rädda för att resultatet inte skulle bli lika bra. Dock påpekade skolledarna att de vill bli bättre på att delegera och inte känna att de skulle göra ett bättre arbete själva. Detta hade varit ett sätt att klara av arbetsuppgifterna lättare och minska stressen, att våga be om hjälp.
23 I hemmet upplevde skolledarna högre stress om de själva hade hand om det mesta i hemarbetet. De hade högre krav på sig att klara av arbete, barn och att ta hand om hemmet.
De som fick hjälp av sin partner kände inte samma stress hemma.
Att stresshantera var viktigt för samtliga skolledare. Att det blir lättare desto mer erfarenheter de får. En skolledare som var relativt ny i skolledaryrket hade inte lika mycket erfarenhet och upplevde en högre stress på arbetsplatsen. Mycket nya arbetsuppgifter och större ansvar ökar kraven och gör det svårare att behålla kontrollen. Majoriteten av skolledarna berättade även att de ville känna sig duktiga. Att vilja göra mer och få resultatet så bra som möjligt tar mycket tid. Att sänka kraven på sig själv hade kunnat minska den upplevda stressen.
Diskussion
Studiens syfte var att ta reda på hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet. Resultatet visar att skolledarna har mycket arbete att göra samt att de måste vara beredda att utföra oväntade uppgifter eller gå på oplanerade möten. Intervjuerna visar att de kvinnliga skolledarnas förmåga att ha kontroll och makt i sin arbetssituation påverkar deras upplevelse av stress. För höga krav och för lite kontroll ger högre grad av upplevd stress och sambandet mellan en tuff arbetssituation och mycket ”måsten” hemma skapar en stressfull vardag. Barn som far illa var någonting som påverkar samtliga skolledare. Studien visar att de skolledare som fick hjälp av sin partner med att utföra uppgifter i hemmet kände sig mindre stressade än de skolledare som fick göra det mesta hemarbetet själv. Att ta på sig för mycket ansvar, viljan att känna sig duktiga och svårigheter med att delegera påverkade också den upplevda stressen hos många skolledare.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att en skolledare har mycket arbetsuppgifter att utföra i likhet med tidigare forskning så som arbetsmiljöverket (2011) och Höglund (2011). Andra likheter som hittades i studien var att krav och kontroll i arbetssituationen spelade en viktig roll, Larmén (1996), Ekman och Arnetz (2005), Karsek och Theorell (1990), Lundin & Karlsson (2010), Rungapadiachy (1999). Det fanns även likheter i denna studie med Rensting och Sandmarks (2005) samt Rose och Perski (2008) studier, om viljan att visa sig duktig och rädslan att inte ha full kontroll i sin arbetssituation.
Att skolledarna hade mycket att göra stöds utifrån arbetsmiljöverkets (2011) undersökning att skolledare har en hög arbetsbelastning och att det hela tiden tillkommer fler uppgifter som ska
24 göras. Detta betyder att skolledarna inte alltid kunde veta i förväg vad som skulle hända under dagens gång. Att få mer stödfunktioner, som arbetsmiljöverkets (2011) undersökning visade, skulle skolledarna ha fler möjligheter att hjälpa fler barn och minska stressen i dessa situationer. Låg kontroll och höga krav kan leda till stressrelaterade sjukdomar enligt Ekman och Arnetz (2005), Karsek och Theorell (1990), Lundin & Karlsson (2010) samt Larméns (1996) studie.
Upplevelsen av stress påverkas av hur man hanterar sina egna krav, vilket stöds i Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005), kontrollfokus. Likheter i denna studie och Rose och Persik (2008) fanns. Många utav skolledarna ville visa sig duktiga och hade svårt att delegera på grund av rädslan att resultatet inte skulle bli lika bra. Detta kan även kopplas till Frankenhaeusers (1992) undersökning om att kvinnor vill prestera mer och att de tycker det är svårt att räcka till. Rensting och Sandmark (2005) samt Rose och Persik (2008) skriver, att duktighetssyndromet börjar vid tidigt ålder och att de ställt höga krav på sig själva.
Detta kan kopplas till delegering, då studien visar att majoriteten av skolledarna väljer att utföra uppgifterna själva istället för att låta någon annan göra det. Rensting och Sandmark (2005) menar att om en kvinna inte delegerar arbete och arbetar mer än 60 timmar i veckan under en längre period ska man hålla utkik efter stressymptom.
Studien visade att de skolledare som arbetade ensamma upplevde en högre stress än de skolledare som arbetade i team. Detta kan bero på att de arbetade för mycket och försökte uppnå perfektion och att tiden inte räckte till, enligt Rensting och Sandmark (2005).
Skolledarna som arbetade själva upplevde för höga krav och att de inte hade tillräckligt med stöd för att göra allt som förväntades på dem. Ekman och Arnetz (2005) skriver att stressforskning har visat att det är gynnsamt för individer på en påfrestande arbetsplats att kunna påverka. Dock om kraven blir för höga kan följderna bli katastrofalt för en människa, enligt Karsek och Theorell (1990). Med ingående syn i kontrollfokus menar Rungapadiachy (1999) att skolledarna skapade kontroll över sin arbetssituation. De kände att de klarade av utmaningarna och blev därför mer stresståliga. Att be om hjälp är något Crisler (2008) skriver att kvinnor gör när de känner att de inte kan hantera alla krav som ställs på dem, vilket ett par utav skolledarna gjorde. Detta är också ett sätt att hantera stress, att sänka kraven och få hjälp när man behöver det är viktigt för att fortsätta ha kontroll. Att själv kunna inse när man behöver hjälp och veta sina begränsningar är ett sätt att stresshantera.
25 Rensting och Sandmark (2005) skriver att kvinnor vill utföra ett så bra arbete som möjligt och de väljer att inte delegera på grund utav rädslan för att resultatet inte blir lika bra som om de själva hade gjort det. Rensting och Sandmark (2005) menar att flickor inte har blivit lika mycket uppmuntrade som pojkar av att våga chansa. Detta kan påverka skolledarna att inte vilja delegera. Rose och Persik (2008) skriver att kvinnor som vill vara duktiga har svårt att överlämna ansvaret till någon annan.
Även i hemarbetet framkom det liknande resultat. Skolledarna som gjorde det mesta i hemmet hade en högre grad upplevd stress än de skolledare som delade hushållsysslorna med sin partner eller fick hjälp av utomstående. Liknande resultat hittades i Cukrowics et al. (2004) samt Kushnir och Melameds (2006) artikel. Larmén (1996) menar att kvinnor har väldigt höga krav på sig att få tiden att räcka till arbete, familj och hushållsarbete och att det skapar stress. Vidare skriver Larmén (1996) att hushållsarbete är en osynlig syssla som inte värderas så högt som den borde. SCB:s (2011) undersökning visar att kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt och med en skolledares arbetsbeskrivning och hemarbete blir det svårt att få tiden att räcka till. Detta stöds även i Larméns (1996) enkätundersökning som visade att det är svårt för kvinnor att få ihop hemarbete, barnen och karriären.
Rensting och Sandmark (2005) menar att kvinnor blir formade redan när de är små och att krav ställs på dem som de ska leva upp till. Detta bekräftade en utav de intervjuade skolledarna. Larméns (1996) enkätundersökning visade att när kvinnor bad om hjälp från sin make möttes de av oförstående. Hemarbete uppskattas inte lika högt som ett förvärvsarbete.
Crisler (2008) menar att ”superkvinnorna” vill klara av alla sina roller utan hjälp. När de får problem att möta kraven de ställer på sig själva kan det leda till en stressrelaterad sjukdom enligt Craft et al. (2012). Den ena skolledaren hade känt för höga krav med arbete, hemarbete och barn och fått en kronisk stressrelaterad sjukdom. Detta visar enligt Larmén (1996), Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005), att för höga krav och inte tillräckligt med kontroll under en längre tid kan skapa sjukdomar. Kroppen orkar inte vara i ”kamp- och flyktreaktion” för länge utan att komplikationer uppstår. Rungapadiachy (1999) menar att genom kontrollfokus kan en person som är medveten om stress och som kan påverkar i sin omgivning ha lättare för att stresshantera och slippa symptom som till exempel utbrändhet.
Cukrowics et al. (2004) menar att kvinnor som får mer hjälp av sin partner upplever större tillfredsställelse i hemmet. Kraven var inte lika höga för de skolledarna som fick hjälp av sin partner och enligt Larmén (1996), Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005)
