Det vidgade textbegreppet i teori och praktik

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Yessica Dahlman

Det vidgade textbegreppet i teori och praktik

The expanded conception of text in theory and practice

D-uppsats i

svenska

inom lärarutbildningen

Datum/Termin: 13-01-17 Handledare: Cecilia Lindhé Examinator: Jonas Ingvarsson

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur användningen av det vidgade

textbegreppet ser ut i praktiken hos några aktiva lärare som arbetat i skolan cirka 20 år. Jag fann det vara av intresse att undersöka hur mer erfarna lärare hanterat de nya medierna i sin pedagogiska verksamhet. I litteraturgenomgången presenteras ett antal artiklar och

undersökningar om nya medier och det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Vilka olika medier använder lärarna i sin undervisning; i vilket syfte använder de olika medier; hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar när lärarna och de själva använder olika medier i undervisningen? Jag har intervjuat tre pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet och gymnasiet. Resultatet visar att vilka olika medier lärarna använder sig av beror på vad som finns att tillgå på skolan, intresset och utbildning. Respondenterna uttrycker att deras syfte med att använda sig av olika medier bland annat är för att skapa variation, för att utveckla språket och ta vara på elevernas kreativitet. De tre pedagogerna är överens om att eleverna stimuleras när nya medier involveras i undervisningen. Deras reaktion utmärks bland annat av att de blev uthålligare, uppmärksamheten ökade och motivationen blev starkare. Då resultatet visar att de tre informanterna nästan inte fått någon utbildning alls i hur man arbetar med nyare medier, avslutas uppsatsen med en räcka förslag på hur arbetet i skolan med olika medieformer skulle kunna se ut.

Nyckelord: undervisning, det vidgade textbegreppet, nya medier, ny teknik, högstadiet, gymnasiet.

Abstract

The purpose of my essay is to explore how three teachers practice the expanded conception of text. Of particular interest for my investigation was how experienced teachers handled the new media situation. Thus all three teachers have approximately 20 years or more experience in teaching. In the literature review, I opted to pick up articles and investigations about the relevance of new media and the expanded conception of text to motivate pupils in their schoolwork. To have my purpose answered I set up the following question formulations:

What kind of different media do the teachers use in their teaching; for what purpose do they use different kinds of media; what do the teacher think about the pupils reaction when the teacher and themselves are allowed to use different kinds of media doing schoolwork. I have interviewed three teachers who are teaching Swedish at upper school and upper secondary school. The results show that what kind of media the teachers are using depends on what they have access to, their interest and education. The informants express that their purpose by using different kinds of media is among other things for the sake of variety, to develop the language and to take care of the creativity of pupils. The three teachers all agree that pupils become stimulated when new media is involved in teaching. Their reactions characterize among other things patience, the observation increased and the motivation got stronger. As the result shows that all three informants had been offered little or none training in using new technology, I enclose a list of suggestions on how to work in school with different media.

Keywords: teaching, the expanded conception of text, new media, new technique, upper school, upper secondary school.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte ... 3

Frågeställning ... 3

Förankring i styrdokumenten ... 3

Litteraturgenomgång... 7

Metod ... 12

Kvalitativ intervju ... 12

Urval och avgränsningar ... 12

Tillvägagångssätt ... 12

Validitet ... 13

Resultat ... 13

Sammanfattning av intervjuerna... 14

Diskussion av resultat ... 16

Avslutning ... 19

Källförteckning ... 21 Bilagor

Bilaga 1, Intervjufrågor Bilaga 2, Intervjuerna

Bilaga 3, Förslag på möjligt kursupplägg

1

Inledning

Att läsa skönlitteratur utgör ett viktigt inslag i skolan, trots detta visar forskning på ungdomars bristande kunskap i svensk läsförståelse. I dokumentet ”Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse?” (Skolverket, 2011) skriver Skolverket att det framgår av den internationella undersökningen PISA 2009 att svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats det senaste decenniet. En bidragande orsak kan vara neddragningarna inom skolan på 1990-talet.

En annan orsak som nämns i dokumentet är förändrade användningsmönster när det gäller medier och litteratur. Vidare hävdar man att ett ökat datoranvändande ökar läsförståelsen.

Läroplanerna från 1994 och framöver betonar vikten av ett vidgat textbegrepp i

undervisningen, vilket inbegriper "förutom skrivna och talade texter även bilder" (Skolverket,

”Ett vidgat textbegrepp”, 2009). I läroplanerna från 2011 har det vidgade textbegreppet ersatts av ”andra typer av texter samt film och andra medier” (Skolverket, Gy11, s. 160).¹ Samhället har förändrats, vi lever i ett IT-samhälle och styrdokumenten försöker hänga med i

utvecklingen. Skolan ansvarar för att eleverna får utveckla sin mediekompetens men ungdomarna ligger dock steget före.

Kerstin Ekman insåg redan i början av 1990-talet vikten av att ta tillvara elevernas intresse för ny teknologi. Ekman programmerade då datorspelet Rymdresa (1991), som var avsett för att användas i skolan och beskrivs som ett litterärt datorprogram och pedagogiskt projekt med syfte att locka ungdomar till läsning. För att ta sig igenom datorspelet måste man förutom att söka svar i skönlitteratur och uppslagsverk också ha läst science fictionromanen Segraren (1972) av Stanislaw Lem (Lindhé, 2008, s. 54-58).

Ungdomar spelar ofta datorspel, tv-spel och de ser på film men varför fångar dessa medier deras intresse mer än de tryckta medierna gör? I artikeln ”Almedalen – Det svenska

filmundret, ett resultat av svensk filmpolitik?” (Granqvist, 2011) redogör Lotta Granqvist för en föreläsning med Jonathan Olsberg där han talar om mediekompetens. Han hävdar att film kan bidra till att vi får förståelse för oss själva och omvärlden och att vi genom att aktivt se på film och andra medier som innehåller rörliga bilder skapar stor del av vår identitet. Han menar

1Som framgår nedan (s. 3ff.) används sedan 2011 inte 'det vidgade textbegreppet' i läroplanerna. Jag har dock valt att använda detta begrepp i uppsatsen eftersom det är inarbetat och refererar till såväl text- som bildbaserade medier.

2

också att ”[f]ilm kan bli ett sätt att förhålla sig till livet – man hittar olika identiteter i olika filmroller. [---] Film kan både vara ett verktyg för att förstå sig själv och sin omvärld och samtidigt vara en drivkraft för kreativt växande” (Granqvist, 2011).

I avhandlingen Mellan Dante och Big Brother konstaterar Christina Olin-Scheller (2006, s. 222) att ”elevernas omfattande erfarenheter av multimodala fiktionstexter som film, datorspel, och såpor ha[r] betydelse för deras litterära repertoar.” Dessa texttyper dominerar bland pojkar som ”ser erfarenheterna av multimedierna som en viktig del av sin identitet genom att beskriva sig själva som 'filmmänniskor' eller 'datanördar' och samtidigt uppvisa en avvisande attityd mot skönlitteratur i allmänhet.” Olin-Scheller tror vidare att användningen av ”multimedier”, det vill säga nya medier, i undervisningen skulle tilltala elever på grund av

”vanan vid dessa texters förmåga att snabbt skapa närhet och känslomässigt engagemang.” I samtidens IT-samhälle kommer informationen till oss snabbt, händelser från hela världen rapporteras till oss i samma stund som de sker. Är de tryckta medierna för långsamma? Via Internet kommunicerar ungdomar genom att lägga ut texter och ta del av andras och det sker på ett ögonblick. I skolan skriver eleverna till läraren eller på sin höjd till klassen men på nätet når de många fler.

När Jag är Zlatan Ibrahimovic (2011) gavs ut blev den tryckta boken dock en succé. Jenny Stiernstedt skriver i artikeln ”Zlatans bok krossar allt motstånd” (Stiernstedt, 2011), att boken sålt 440000 exemplar enligt förlaget. David Lagercrantz, medförfattare, förklarar att boken går hem hos alla från ”åttaåriga invandrarkillar till gamla damer.” Boken anses av många ha räddat läsningen i Sverige bland unga. Besökare som aldrig innan varit på ett bibliotek går nu in och frågar efter biografin. Det är alltså möjligt att fånga intresset hos såväl unga som andra läsovana.

I Populärkulturen och skolan menar Magnus Persson (2000) att minskningen av den

traditionella läsningen inte innebär att ungdomar minskat sitt texttillägnande. Persson hävdar tvärtom att de har en vidd och aktivitet i sin användning som egentligen vittnar om en ökning av textanvändandet. Det är snarare så att han ser en förändring av vilka texter som används (s. 21). Persson konstaterar även att utvecklingen i skolan är den omvända och att

användandet av tryckta medier dominerar där (s. 22).

3

Michael Tengberg (2011) skriver i sin avhandling Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan att det:

Ofta talas om ett sjunkande intresse för skönlitteratur bland barn och unga, om bristande

läsförmåga hos skolans elever och mindre tålamod med den långsamhetens suggestionskraft som skönlitteraturen sägs erbjuda. Om det stämmer borde det vara särskilt angeläget att försöka förstå de villkor under vilka elever i skolan trots allt upplever läsning som meningsfull (s. 10).

Tengbergs påstående handlar om betydelsen av boksamtal men det fick mig också att fundera kring hur vi lärare kan få elever att uppleva läsning som meningsfullt och lustfyllt genom att dra nytta av elevernas mediekompetens.

Vad kan vi i skolan göra för att öka intresset för läsning? Ungdomar använder sig flitigt av nya medier på sin fritid. De skriver och läser sms på mobiltelefonen, chattar, bloggar, letar information, lyssnar på musik och ser på filmklipp på Internet, spelar datorspel, tv-spel och ser på DVD-filmer och mycket mer. Är det möjligt att bättre ta tillvara på deras vanor, engagemang och kreativitet när det gäller nya medier och ta med dem in i klassrummet?

Syfte

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur användningen av det vidgade

textbegreppet ser ut i praktiken hos aktiva lärare som arbetat i skolan i cirka 20 år. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med tre pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet och gymnasiet i norra Värmland.

Frågeställning

För att få svar på mitt syfte har jag satt upp följande frågeställningar:

 Vilka olika medier använder lärarna i sin undervisning?

 I vilket syfte använder de sig av dessa olika medier?

 Hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar när lärarna och de själva får använda sig av olika medier i undervisningen?

Förankring i styrdokumenten

Nedan har jag tagit ut relevanta textdelar från olika styrdokument som berör det vidgade textbegreppet. 'Det vidgade textbegreppet' används inte i läroplanerna, men jag har dock valt att använda detta begrepp i uppsatsen eftersom det är inarbetat och kan referera till såväl text- som bildbaserade medier. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 skriver man ”modern teknik, olika slags texter, skilda medier och andra texter” och i

4

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 använder man ”andra typer av texter samt film och andra medier” (Skolverket, 2011).

Under rubriken skolans uppdrag i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 står skrivet att:

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (s. 9).

Vidare lyfts fram att:

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig (s. 10).

Här poängteras att samhället har förändrats, nya medier styr alltmer. Det finns tillgång till ett stort informationsflöde och tekniken avancerar snabbt. Skolan ska utbilda eleverna så att de kan vara en del av det samhället de kommer att leva i. Därför krävs det att man lägger tyngdpunkten på elevernas mediekompetens. Pedagogerna behöver klara direktiv om vilka medier som idag anses vara viktiga och som bör styra undervisningen. I passagen ovan nämns inte något om vilka medier som anses vara betydelsefulla.

I avdelningen övergripande mål och riktlinjer slår kursplanen fast beträffande kunskaper att

”[s]kolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (s. 13f.).

Vidare skriver man att ”[l]äraren ska ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel” (s. 14). Denna text lyfter fram mediernas betydelse för elevernas framtid men nämner inte några vid namn. Kanske gör man så för att undvika att dokumenten föråldras lika snabbt som tekniken förnyas.

Under avsnittet svenskämnets syfte betonas vikten av att:

5

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. [---] Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer . Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. [---] I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (s. 222).

Kursplanen fastslår även att ”[g]enom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften” (s. 222). Här framkommer det att medierna behövs för att stimulera och inspirera elevernas läs- och skrivförmåga.

Det centrala innehållet i årskurs 7-9 i svenska, berättande texter och sakprosatexter är:

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter (s. 226).

Om informationssökning står det ”Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer” (s. 227). Texten ovan anger uttryckligen några medier som ska vara undervisningens stomme.

I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Gy11 - Svenska I, finns formulerat under svenskämnets syfte att:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. [---] I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen (s. 160).

Vidare poängteras att ”[u]ndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i

6

skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier” (s. 161). Formuleringarna här visar att läroplansförfattarna insåg vikten av ett vidgat textbegrepp för skolans utveckling.

I Statens offentliga utredningar, SOU 1992:94 står det att ”skolan ska, genom att ta elevernas kunskap om och intresse för medievärlden på allvar utveckla deras förmåga att tolka och kritiskt granska ord och bild” (SOU, 1992). Här finns det en överensstämmelse mellan forskningens krav och skolans styrdokument om att ta tillvara på elevernas medieintresse.

I dokumentet ”Ett vidgat textbegrepp” (Skolverket, 2009) skriver Skolverket om begreppet att det i svenskämnet beskrivs som "förutom skrivna och talade texter även bilder". Begreppet tas upp i både ämnets syfte och i mål att sträva mot i undervisningen. Beskrivningar som

"litteratur och bildmedier", "olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade" och inte bara läsning utan även "avlyssning, film, video etc." tillhör alla det utvidgade textbegreppet.

Texten är skriven utifrån Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem, Lpo94.

Inom skolväsendet har tryckt text traditionellt sett värderats högre. Alternativa texter har ofta varit synonymt med populärkultur eller skräplitteratur. Magnus Persson (2000) skriver ”[a]tt populärkulturen spelar en central och helt avgörande roll i de flesta ungas liv är alltså

uppenbart. Lika uppenbart är att detta från skolhåll oftast betraktats som problematiskt”

(s. 17). Persson menar att den svenska skolan ”[…] har sett som sin uppgift att bekämpa populärkulturen och att skydda barn och ungdomar från dess lockelser och inflytande” (s. 17).

Han inser att utbildning av lärare är viktig för att kunna förändra inställningen om

populärkulturen (s. 86). Det vidgade textbegreppet är idag en viktig del av elevernas vardag, detta avspeglas även i skolans styrdokument. Enligt Skolverket och dokumentet ”Ett vidgat textbegrepp” (Skolverket, 2009) är det först 1994, då kursplanerna för programgymnasiet kom som ett vidgat textbegrepp som begrepp finns med, men i kursplanerna har film stått med i svenskämnet sedan 1960-talet. När kursplanerna reviderades år 2000 blev begreppet tydligare för alla ämnen. Varför finns ett vidgat begrepp med i kursplanerna? Skolverket menar att

”skolan och dess kursplaner måste gå i takt med det omgivande samhället, som ständigt förändras inte minst inom kulturens område.” (Skolverket, 2009). Nya medier är viktiga för ungdomar och de utövar ett stort inflytande på dem. Denna situation gör att det behövs en generell mediekompetens, eleverna måste kunna förhålla sig kritiska och självständiga i användandet av medierna. Det ställs höga krav på oss i vårt komplicerade IT-samhälle och för

7

att hjälpa de unga finns det med i kursplanens mål att sträva mot att eleven "fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade” (Skolverket, 2009). Skolverket hänvisar till Magnus Perssons (2000) i vilken han skriver om "critical literacy". Persson menar att ”läs- och skrivkunnigheten inte ses som hotad av nya medier. I stället ingår en bred

mediekompetens självklart i det utvidgade literacy-begreppet och medierna kan och bör ingå i läs- och skrivundervisningen” (Skolverket, 2009).

Alla ovanstående citat från olika styrdokument redogör för ett vidgat textbegrepp. Detta betyder att lagstiftningen kräver användandet av ett brett spektrum av olika medier för att undervisningen ska vara ändamålsenlig.

Litteraturgenomgång

Det finns ett antal artiklar och undersökningar om nya medier och det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet.

Christina Olin-Scheller (2006, s. 18) skriver att det vidgade textbegreppet är texter

”uppbyggda av alfanumeriska tecken, typografisk text, ljud och bilder.” Hon menar att det vidgade textbegreppet också innebär en vidgad betydelse av ordet läsa. Läsning definierar hon som ”den aktivitet det innebär att tolka och tillägna sig meningen i alla slags texter.” Härmed blir läsaren, genom sin läsning, en aktiv medskapare när det gäller att ge texten dess

betydelser.

Per-Olof Erixon (2012, s. 1-13) skriver i ”Skola och skrivundervisningen i ett

medieekologiskt perspektiv” att skolan är både historiskt och symboliskt förbunden med bok, penna och papper. Relationen mellan skriftkultur och skola är fortfarande stark men den utmanas på olika sätt i den nya pedagogiska diskursen. Han hänvisar till en studie som visar att eleverna tycker att det är allt jobbigare att arbeta med skrivna texter. När bilder används i undervisningen visar det sig vara enklare för eleverna att förstå och tillgodogöra sig

informationen. Eftersom eleverna lever i en visuell kultur hävdar en person som intervjuas i studien att arbetet i klassrummet måste omfatta användandet av dator och Internet. Fördelen

8

med att ta in bilder i undervisningen är att elevernas associationer styr innehållet och deras värld tas med in i klassrummet. Ytterligare en fördel med att ny teknologi nyttjas i

undervisningen är att lärarna inte sitter inne med all kunskap utan de kan bli tvungna att be eleverna om hjälp, vilket leder till att relationerna förändrats, ingen är över- eller

underordnad. I forskningsprojektet ”Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen” har det även framkommit i intervjuer med lärare och elever att den nya teknologin har medfört att alltmer av skolarbetet förläggs på fritiden. Exempelvis, texter eleverna jobbar med i skolan läggs upp på google docs och när de senare kommer hem tar de fram texterna och arbetar vidare med dem. Erixon pekar också på nackdelar med den nya teknologin bland annat menar han att elever som inte läser skönlitteratur förlorar möjligheten att skapa egna mentala bilder av det de läser.

Per-Olof Erixon skriver i artikeln ”Svenskämnet i skärmkulturen” att:

När studenter använder informations- och kommunikationsteknologi, IKT i undervisningen är de mer benägna att ta grammatiska risker, vilket bidrar till att de utvecklar sina språkkunskaper.

Genom att arbeta med multimodala representationer av vokabulär upptäcker studenterna lättare språkets underliggande strukturer och mönster, vilket bidrar till ökad språklig förståelse. IKT ger förutsättningar för en mer autentisk kommunikation utanför skolkontexten, vilket också skapar en medvetenhet om språklig stil och form (TFL 2010:3-4, s. 154-155).

Artikeln av Erixon ingår i forskningsprojektet ”Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen”, och bygger på en intervju med Anna Danielsson som är svensklärare på ett högstadium våren 2010. Intervjun avser frågor kring svenskämnets förhållande till ny

medieteknologi. Hon säger att ”[d]et traditionella i skolan är att när man gör en skriftlig uppgift så skriver man för läraren. Men om man bloggar kring sin läsning kan man få kommentarer från andra, menar hon. Då blir det mer på riktigt” (s. 157). Danielsson menar också att när läraren använder sig av det traditionella sättet att undervisa tror eleverna att läraren vill ha ett redan bestämt svar, men när de använder ny teknik finns det inget rätt svar.

Hon säger att ungdomar tänker på ett annat sätt och genom att använda ny teknologi kommer elevernas tankar lättare fram.

I Texter och så vidare menar Britt-Louise Gunnarsson (2003) att lärare i skolan måste fundera på utvecklingen av den nya tekniken. Ungdomar är de som först tar den till sig och sedan leder själva processen till förändring. Lärarna bör utnyttja tillfället och ta tillvara på det

9

språkliga engagemang och den språkliga kreativitet som uppstått genom användningen av de nya kommunikationsformerna. Ungdomar skriver mer än tidigare och många tycker att det är roligare att skriva, detta på grund av att ”det ger dem möjligheter till en mer självständig och skapande verksamhet” (s. 23). Gunnarsson hävdar vidare att det finns all anledning för svensklärare att

[…] bejaka utvecklingen och bygga vidare på den skrivglädje och uppfinningsrikedom som styr ungdomars privata skrivande. Med detta som grund kan läraren utveckla deras kunskaper om olika genre och stimulera deras språkkänsla, vilket förstås även blir till nytta för det mer vedertagna bruket av tal och skrift (s. 24).

I Texter och så vidare redogör Karin Forsling och Lasse Högberg för utvärderingen av KOM-M/IT-projektet. Ett projekt vars syfte var ”att entusiasmera deltagarna att inventera och pröva estetiska undervisningsmetoder inom området medier / IT, för att därigenom få en fördjupad insikt i vad det vidgade textbegreppet kan innebära för elever med dyslexi” (s. 83).

En av utvärderingsfrågorna var: ”Varför skulle arbete med ett vidgat textbegrepp vara speciellt bra för våra elever?” (s. 89) En grupp såg ”den nya gestaltningsförmågan,

kreativiteten och de estetiska uttryckssätten: 'Eleverna får arbeta med språket och en variation av dess uttryckssätt, varierad inlärning och upprepning'. Man talar om att 'tänka utanför ramarna'” (s. 89f.). Den andra gruppen lyfter fram självinsikt och självförtroende, elevernas sätt att uttrycka sig utvecklas och eleverna märker att de klarar av saker de trodde inte var möjliga. Sista gruppen betonar lust, intresse och rikedom. De anser att det är ett sätt att jobba på som passar för alla.

Patrik Hernwall (2011) konstaterar i artikeln ”Vad har bilder med läs- och skrivutveckling att göra?” att termen ett vidgat textbegrepp utöver skrivna och talade texter också omfattar bilder.

Svenska är därmed inte bara läsning utan även lyssning, filmtittande och betraktande av bilder. Enligt Hernwall innebär ett multimodalt berättande ”att eleven ska sträva efter att analysera och argumentera för olika slags texter och medier.” Han hävdar att

medieutvecklingen har tagit fart i samhället och skolan måste följa med. De nya medierna har stor betydelse och utövar ett stort inflytande över de unga, de använder dem för både

konsumtion och produktion. ”I forskningsprojektet UNGMODs (ungas multimodala gestaltning) studeras hur digitala medier (IKT) kan användas för uttryck och reflektion av ungdomar mellan 13 och 17 år (högstadiet och gymnasiet).” Hernwall skriver att ”[f]orskare

10

menar att ungas meningsskapande är intimt förknippat med den tekniska utvecklingen.” Han anser att lärarna måste förhålla sig till och på ett bra sätt integrera digital kompetens i

undervisningen. Det är inte endast digitala medier som det ska tas hänsyn till när det gäller bilders betydelse för läsintresset. Något annat som också påvisat positiv effekt på elevers läsutveckling är läsning av serier. ”Forskning har visat att just kombinationen av bild och text

— inflätade i varandra — är ett framgångsrecept för många elever .”

Frilansjournalisten, Anders Calderon (2012) skriver i sin artikel ”På vilket sätt förändrar IT- verktygen undervisningen?” att de flesta forskare är överens om att IKT bidrar till ett bättre lärande, men det sker inte automatiskt. ”Det handlar om på vilket sätt man för in den i undervisningen. Pedagogiken är oerhört viktig.” Calderon säger att om man tar vara på den nya tekniken så finns goda möjligheter för en spännande utveckling. Många lärare menar att elever genom digitala medier kan utgå ifrån sina egna perspektiv och intressen och utforska världen själva. Djupare intresse och större motivation skapas när de har möjlighet att utforma exempelvis bloggar och digitala presentationer. Detta är elevernas värld där de känner sig kunniga och vana.

I artikel ”Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?”

(TFL 2010:3-4) skriver Stefan Lundström och Christina Olin-Scheller att skönlitteraturen traditionellt tillskrivits en viktig funktion eftersom den bidrar till att utveckla kommunikativa förmågor och påverkar elevernas identitetsbyggande. Men de frågar sig vad som händer när ungdomar tillgodogör sig berättelser på nya sätt? Ett exempel är fanfiction som är berättelser baserade på karaktärer från kända verk. Lundström och Olin-Scheller förklarar att ”[g]enren har starka kopplingar till fankulturen och berättelserna skrivs av fansen själva, utan vinstsyfte och utan explicit tillåtelse från källtextens författare” (s. 108). Fansen lägger ut sina texter på olika nätsajter och de kan på så sätt läsas av fans över hela världen. De kan i sin tur

kommentera texterna och påverka dem. ”Fansen beskriver hur de via fanfiction utvecklar kunskaper i läsning och att skriva berättelser. De har också fördjupat sin förståelse för fiktion och fått ett meta-språk att använda vid diskussion om läsande och skrivande” (s. 110f.). Ett annat exempel är bordsrollspel, vilket enligt artikelförfattarna borde ses som ett kollektivt skapande av en berättelse och inte som ett spel. I rollspelandet ingår 4-6 personer och det pågår i ca 4-8 timmar.

11

Spelet leds av en spelledare som iscensätter berättelsen och kontrollerar hela den värld där berättelsen utspelar sig. De övriga spelarna spelar under sessionen var sin karaktär. [---] Precis som i fanfiction finns i rollspelen ett ursprungligt textuniversum, oftast tillkommet på

kommersiella grunder. Textuniversumet utgör en gemensam ram för berättandet, men kreativiteten i det kollektiva är en grundläggande förutsättning för spelarna (s. 109). [F]ansen och rollspelarna [upplever] också en personlig utveckling och menar att de genom sitt intresse fått syn på attityder och värderingar som de vanligtvis inte har omkring sig (s. 111).

Magnus Persson (2007) betonar i sin bok Varför läsa litteratur – om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen att det var den kulturella vändningen under 1970-talet som gjorde att forskare och pedagoger började efterfråga och sträva efter en vidgad syn på vad som egentligen är text. Persson konstaterar att man kan se utvecklingen av det vidgade textbegreppet i kursplanerna. Man har gått ifrån en fastslagen kanon till att i allt större utsträckning låta lärarna tolka vilka texter som ska ingå i undervisningen. Han påpekar:

Det är inte längre givet eller självklart vilken skönlitteratur som ska läsas i skolan, ej heller hur mycket som ska läsas, hur den ska läsas och varför den ska läsas. De senaste styrdokumenten innehåller få vägledningar i dessa frågor. Då hade tidigare generationer svensklärare en fastare grund att luta sig mot (s. 82f.).

Det vidgade textbegreppet har även fått ett mycket litet genombrott i läromedlen, det existerar bara som ett avgränsat avsnitt (s. 97).

Persson (2000) poängterar att för att kunna hantera och arbeta med de alternativa texterna i skolan på ett pedagogiskt sätt är utbildning av lärarna mycket viktigt. Men han är också medveten om att det inte är lätt att hitta litteratur och hänga med i utvecklingen när det gäller populärkulturen som förändras i snabb takt.

Sammantaget visar forskningen som tagits upp ovan att eleverna stimuleras och blir mer engagerade när det vidgade textbegreppen involveras i undervisningen. Eleverna ligger steget före så det krävs utbildning för att lärarna ska kunna ge eleverna det de har rätt till enligt styrdokumenten.

12

Metod

Kvalitativ intervju

Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att undersöka på vilket sätt tre svensklärare på högstadiet och gymnasiet använder sig av det vidgade textbegreppet i sin undervisning.

Intervjuerna var semistrukturerade, vilket betyder att jag utgick från en frågelista, men förhöll mig flexibel. Patel och Davidson (2003) skriver i Forskningsmetodikens grunder att ”Med kvalitativt inriktad forskning menar man forskning där datainsamlingen fokuserar på 'mjuka' data, till exempel i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, oftast verbala analysmetoder av textmaterial” (s. 14). Trost (2005) betonar i Kvalitativa intervjuer

fördelarna med att tillämpa en kvalitativ studie om frågeställningen är att förstå eller hitta ett mönster (s. 14).

Urval och avgränsningar

Mina informanter valde jag genom ett subjektivt urval. Lärarna handplockades av mig på grund av att jag har haft kontakt med dem och lärt känna dem när jag har jobbat eller

praktiserat på skolorna. Jag valde att intervjua lärare som arbetat i skolan cirka 20 år på grund av att när de utbildade sig fanns inte diskussionen om det vidgade textbegreppet. Jag ville veta om de trots detta använde sig av nya medier i undervisningen. Undersökningarna omfattar undervisningen på högstadiet och gymnasiets kurs i Svenska I som är obligatorisk för alla.

Urvalet baseras på att jag själv utbildar mig för att undervisa på dessa nivåer.

Intervjuundersökningarna genomförs med tre respondenter dels på grund av en begränsad tidsram, och dels eftersom jag ville få en mer djupgående respons. Trost (2005) menar att det är mer värdefullt att göra en handfull välutförda intervjuer än åtskilliga mindre välutförda (s. 123).

Tillvägagångssätt

Jag kontaktade mina respondenter via telefon och framförde syftet med intervjun. Därefter försäkrade jag dem om att de garanterades anonymitet och att de när som helst kunde avbryta intervjun. Patel och Davidson (2003) betonar vikten av att de intervjuade ser nyttan med intervjun och därför är det viktigt att klargöra syftet och det är även betydelsefullt att de vet att de garanteras anonymitet (s. 70). På grund av etiska överväganden och frågor som rör anonymitet har informanterna fingerade namn. Skolornas namn nämner jag inte. Vidare kom vi överens om dag och tidpunkt och jag bad dem boka ett enskilt rum där vi skulle kunna sitta och prata i lugn och ro. Intervjun med den första pedagogen ”Anna” ägde rum i ett enskilt

13

rum på skolan och det tog cirka 60 minuter. När jag utförde den andra intervjun höll vi till i informantens arbetsrum och samtalet tog ungefär 40 minuter. Sista intervjun varade i ca 60 minuter och vi satt i ett av lärarnas arbetsrum. Jag gjorde intervjuerna i december 2012.

Frågeformuläret har bifogats (bilaga 1).

Validitet

När jag gjorde mina intervjuer förde jag anteckningar men jag anser att tillförlitligheten är hög eftersom respondenterna efter intervjun fick möjlighet att läsa igenom det jag skrivit för att se om jag tolkat dem rätt. Undersökningen visar hur tre aktiva pedagoger använder det vidgade textbegreppet. Jag är medveten om att mina respondenter har samma kön, tillhör samma åldersgrupp och undervisar på landsbygden. Därför får inte undersökningen anses vara representativt för hela lärarkåren.

Resultat

Jag inleder med en kort presentation av mina respondenter. ”Anna” är i 60-årsåldern och arbetar på en gymnasieskola. Hon har arbetat som lärare i 23 år och hennes ämnen är svenska, svenska som andraspråk och engelska. ”Anna” undervisar även grupper i svenska för

invandrare, SFI. ”Britta” är i 50-årsåldern och har sin tjänst på en 7-9 högstadieskola. Hon arbetar på den specialpedagogiska verksamheten, där hon undervisar elever med

inlärningssvårigheter i kärnämnena. ”Britta” har arbetat som lärare i 25 år. ”Carina” är en kvinna i 40-årsåldern som jobbar på en 6-9 högstadieskola. Hon har arbetat som lärare i svenska och engelska i 19 år.

Jag börjar mina intervjuer med att påminna respondenterna om att deras medverkan är frivillig och att de när som helst kan avbryta intervjun och att jag kommer använda mig av ett fingerat namn. När intervjun är slut ber jag informanterna läsa igenom mina anteckningar för att försäkra mig om att jag har tolkat dem rätt.

Intervjuerna i sin helhet har bifogats (bilaga 2).

14

Efter intervjuerna har framkommit till att lärarna i stort sett inte fått någon utbildning alls i nya medier och därför har jag bifogat förslag på upplägg av lektioner där nya medier förekommer. (Bilaga 3).

Sammanfattning av intervjuerna

”Anna” och ”Carina” beskriver att de använder sig av fler olika medier i sin undervisning än

”Britta”. Det som är gemensamt för de tre lärarna är att eleverna använder sig av Internet, de ser på film och att tidningar eller urklipp används i undervisningen. ”Anna” förmedlar kunskap med hjälp av en hel del olika tekniska hjälpmedel, CD-spelare, overhead,

digitalkamera och kopiator medan ”Britta” tar hjälp av medierna Internet och film. ”Carina”

använder en hel del ny teknik som streaming, nättidningar, smartboard och hon har fått reda på hörövningssidor på nätet som eleverna enkelt kan komma åt både hemma och i skolan.

Alla tre respondenterna förklarar att deras syfte med att använda sig av olika medier dels är att eleverna får söka information och fakta på Internet dels för att skapa variation. Två av lärarna uttrycker i klartext att det är för omväxlingens skull, ”Carina” säger det implicit ”satt vi inte bara och läste ur en bok.” De menar alla att det utvecklar språket. ”Anna” förklarar att bildspråket påverkar flera sinnen och förstärker minnet. ”Britta” säger att eleverna har olika lässtilar och en del lär bättre genom film, där de både hör och ser. ”Anna” använder till exempel film i syfte att ge eleverna möjlighet till självvärdering. Digitalkameran används på grund av att det går lättare för eleverna att jobba om de får verklighetsbaserat material.

Overhead använder hon som förstärkning till läromedlen. ”Britta” berättar att det främsta syftet är att komplettera övrig undervisning. ”Carinas” syfte med att använda nättidningar och vanliga tidningar är bland annat att eleverna ska ta till sig olika genrer och sedan härma. De ska också bli medvetna om att man kan lära sig på flera olika sätt och när de jobbar med film får de vara kreativa. Både ”Annas” och ”Carinas” elever använder ordlistor på nätet.

Hur ofta använder de sig av alternativa texter? De använder sig alla tre av alternativa texter varje dag. ”Anna” säger att det varierar beroende på mediet. ”Britta” uttrycker att det är väldigt olika men att det känns som en naturlig del av undervisningen och att det beror på vad eleverna ska lära sig. ”Carina” uppskattar att hon använder sig mycket, minst halva tiden av

15

alternativa texter i undervisningen. Hon tycker inte om att undervisa utifrån skolböckerna.

Hon använder dem mest som komplettering.

Hur reagerar eleverna när pedagogerna och även de själva fick använda sig av olika medier i undervisningen? ”Anna” tycker att intresset och uppmärksamheten ökar, viljan att fortsätta och att lära mer ökar, språkbruket förbättras och den sociala samvaron förstärks. Men hon menar även att filmer och datoranvändning kan kännas tröttande om passen blir för långa.

”Britta” anser att det är film som eleverna ser mest positivt på. Många elever blir uthålligare när de ser en film istället för att läsa samma fakta och det är lättare att hålla upp intresset med film. ”Carina” berättar att ju äldre eleverna är desto lättare och roligare tycker de att det är och eleverna märker att det som är roligt också kan vara lärorikt och värdefullt. Eleverna tycker dessutom att det går lättare och snabbare med skolarbetet.

Vilka medier använde de sig av i början av sitt yrke? Informanterna använde sig alla endast av film i olika format och bandspelare.

Hur använder lärarna sig av elevernas mediekompetens? ”Anna” säger att de får renskriva olika arbeten på datorerna, redovisa på overheadblad, lyssna på CD- eller mp3-skiva, arbeta med olika datorprogram, kommentera egna foton och filminspelningar. ”Britta” berättar att det är när eleverna söker fakta och information på Internet. ”Carina” säger att hon utnyttjar att eleverna är mer hemma på nätet och oftast vet om fler streamsidor med tv-serier och mycket annat som de får visa henne. Hon berättar vidare att de även får visa henne bloggar och annat de tycker är intressant. De mailar också många av sina arbeten till henne och söker

information på Internet.

Tycker de att det är kul eller krångligt att använda sig av nya medier? Pedagogerna är överens om att det är både frustrerande och roligt. Dessutom är de ense om att det är svårt att hänga med i teknikens framfart.

Uppmuntrar läromedlen till användning av alternativa texter, på vilket sätt? Det framkom att läromedlen de nyttjar endast främjar CD-skivor och datoranvändning.

Har respondenterna fått någon utbildning i användandet av nya medier? De är alla eniga om att de inte fått någon direkt utbildning, tips och råd och enstaka studiedagar är allt. ”Anna”

tycker inte att hon har fått någon utbildning. Endast enstaka timmar med den datoransvarige

16

på skolan och tips och råd från kollegor. Förslag och tips på hur hon kan använda sig av olika medier får hon också via Lärar-PM från invandrartidningen Sesam. ”Britta” konstaterar att hon inte fått någon utbildning. ”Carina” säger att de har haft några få studiedagar där de har gått igenom smartboard, PowerPoint och filmtillverkning. Hon tycker att hon har lärt sig det mesta av sina kollegor och elever.

Diskussion av resultat

Hur användningen av nya medier såg ut varierade och beror till stor del på vad som finns att tillgå på skolan. Dessutom är intresset och utbildningen hos pedagogerna avgörande. En av pedagogerna har fått några timmar utbildning i smartboard men har ej därefter tillgång till någon. En annan använde streaming när hon visade film eller tv-serier. Här handlar det förmodligen om att hon är intresserad och har tagit reda på hur man gör. Den tredje informanten använde sig endast av Internet och film.

Respondenterna uttryckte att deras syfte med att använda sig av olika medier var:

 för omväxlingens skull

 för att utveckla språket

 bildspråket påverkar och förstärker minnet

 en del lär bättre när de både ser och hör

 möjlighet till självvärdering

 de får jobba med verklighetsbaserat material

 förstärkning av och komplettering till läromedlen

 ta vara på elevernas kreativitet

De tre pedagogerna var överens om att eleverna stimuleras när nya medier involverades i undervisningen. Deras reaktion utmärks av att:

 de blev uthålligare

 uppmärksamheten ökade

 motivationen blev starkare

 intresset för fakta ökade

 skolarbetet gick lättare och snabbare att genomföra

17

 den sociala samvaron förstärks

 språkbruket förbättrades

Karin Forsberg och Lasse Högbergs (2003) undersökning visade att användandet av ett vidgat textbegrepp ökade kreativiteten, lusten, intresset och rikedomen. Britt-Louise Gunnarsson (2003) skriver att när eleverna får använda sig av de nya kommunikationsformerna får de

”möjligheter till en mer självständig och skapande verksamhet” (s. 23). Likaså påpekade Anna Danielsson i Per-Olof Erixons (2010) forskningsprojekt att eleverna lockas att tänka i nya banor när de använder den nya teknologin och detta underlättar för dem. De beskriver en attityd som även mina informanter iakttog.

En annan fördel med de nya medierna som framkom i mina intervjuer är att de bidrar till ökad språklig förståelse. Även Per-Olof Erixon (2010) påtalar att IKT bidrar till att eleverna

utvecklar sina språkkunskaper. Erixon skriver vidare att IKT ger förutsättningar för en mer autentisk kommunikation, som är mer verklighetsbaserad. Lärare och läromedel kan skapa situationer och uppgifter som eleverna kanske inte känner igen sig i. Genom IKT kan eleverna hitta alternativ till lärarens upplägg. Det kom fram även i mina intervjuer att ett syfte med att använda sig av nya medier var att ta med verkligheten in i klassrummet. Lundström och Olin- Scheller (2010:3-4, s. 110f.) hävdar att eleverna själva beskriver att de utvecklar kunskaper i läsning och genom att dessutom skriva berättelser lär de sig använda ett meta-språk som de kan bruka vid diskussioner.

Pedagogerna ansåg att bild och text är en viktig kombination. Patrik Hernwall (2011) skriver att forskning visar att denna kombination är framgångsrik för många elever.

Ökad uppmärksamhet och uthållighet beskrivs av Per-Olof Erixon (2012, s. 8). I

”Svenskämnet i skärmkulturen” (2010) hänvisar Erixon dessutom till en tidigare studie där den intervjuade läraren Anna Danielsson påtalar att elevernas tankar lättare kommer fram genom användandet av ny teknologi (s. 159). På så sätt blir skolarbete lättare, vilket intervjuerna också visade. Anders Calderon (2012) hittade ”ett djupare intresse och större motivation” hos eleverna, vilket överensstämmer med mina informanters erfarenheter.

I mina intervjuer problematiseras även en social förändring, som föranleds av nya medier.

Lärarens position förändras, eleverna blir till aktiva medverkande, som delvis styr

18

undervisningen. Britt-Louise Gunnarsson (2003) kräver att lärarna ska ta tillvara elevernas engagemang och kreativitet, vilket kan leda till en förbättrad social samvaro. Även Erixon (2012, s. 10) skriver att när ny teknologi används i undervisningen leder detta till att relationerna förändras, ingen är över- eller underordnad.

Pedagogerna uppgav att skolarbetet gick lättare och intresset för fakta ökade, något som lyfts fram också av Erixon (2012, s. 8) som hävdar att när bilder används i undervisningen visar det sig vara enklare för eleverna att förstå och tillgodogöra sig informationen.

Läroplanerna betonar betydelsen av att använda nya medier vid sidan av de gamla i undervisningen. I Lgr11, lyfts vikten av att tillägna sig och använda ny kunskap fram på grund av det stora informationsflödet och den snabba förändringstakten som förekommer i IT- samhället. Men som det ser ut idag tillägnar sig eleverna de nya medierna i högre grad och i snabbare takt än lärarna. Det framkom av intervjuerna att lärarna knappt alls fått någon utbildning i nya medier och att de tyckte att det var svårt att hänga med i den tekniska utvecklingen. De tog hjälp av varandra och eleverna för att lära sig mer. För att lärarna ska kunna ta ansvar för undervisningens kvalitet krävs ett försprång i mediekompetens. Magnus Persson (2007) konstaterar att man kan se utvecklingen av det vidgade textbegreppet i kursplanerna. Han betonar att för att kunna hantera och arbeta med de alternativa texterna i skolan på ett pedagogiskt sätt är utbildning av lärarna mycket viktigt. Persson skriver vidare att det vidgade textbegreppet fått ett mycket litet genombrott i läromedlen, det existerar men som en avgränsad del (s. 97). Detta styrker även mina intervjuer. Pedagogerna borde ha utbildats först och läromedlen anpassats och därefter skulle begreppet ha introducerats i styrdokumenten.

Det visade sig att pedagogerna jag har intervjuat ofta använder nya medier i undervisningen.

Ett möjligt problem som kan relateras det vidgade textbegreppet uppstår genom lärarnas syn på vad som är ”högt” och ”lågt” i litteraturen. Magnus Persson (2000) skriver att

populärkultur och masskultur förknippas med vad som är lågt och sätts i motsats till högt där texter som är skrivna av välkända och etablerade författare hör hemma (s. 23, 35). Persson tycker inte att det ena måste utesluta det andra. ”Vi har allt att vinna på att på allvar börja försöka tänka samman dessa kategorier” (s. 65). Han skriver att skolan måste ta till vara på populärkulturen på grund av att ”[u]mgänget med populärkulturen sätter viktiga spår i elevernas tankevärld och känsloliv och detta är inget som 'kopplas ifrån' när de befinner sig i

19

skolan” (s. 79). Persson nämner även här vikten av utbildning, lärarna måste få kunskap om populärkulturen (s. 86). Han menar att skolan måste hitta ett bra sätt att hantera

populärkulturen och att ”Medierna erbjuder de unga viktiga verktyg för kommunikation och för förståelsen för sig själva” (s. 21). Vidare skriver Persson att minskningen av den

traditionella läsningen inte innebär att eleverna minskat sitt texttillägnande utan tvärtom.

Förändringen ligger i vilka texter som används (s. 21). Han menar att utvecklingen i skolan är den omvända och att användandet av tryckta medier dominerar där (s. 22). Dock visar

resultatet av intervjuerna att informanterna inser vikten av variationen av olika medier i undervisningen för att alla elever ska kunna ta till sig kunskap. Men som jag nämnt ovan har de inte fått någon utbildning.

Det framgår av den internationella undersökningen PISA 2009 att svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats. Forskarna som lyfts fram i denna uppsats är överens om att detta kan förändras genom användning av nya medier. Men det finns de som hävdar motsatsen, exempelvis skriver Julia Pennlert i artikeln "Blir inte själva boken osynlig?" (Pennlert, 2013) att ”[d]en nya tekniken riskerar att skymma både läsaren och läsningen - och i förlängningen försämra vår läsförmåga”. I min undersökning fann jag att det finns ett stort glapp mellan skolans verklighet och styrdokumentens krav. Forskarna och lärarna som jag hänvisar till i uppsatsen är överens om de stora möjligheterna som ny teknologi erbjuder. Det krävs dock fortsatt forskning, ökade resurser, förnyad utbildning och anpassade läromedel samt ett allmänt engagemang för att vända trenden vad gäller svenska elevers läsförståelse.

Det krävs lite fantasi när man omvandlar gamla medier som bok och penna till nya former som till exempel blogg eller datorspel. Man kan hitta tips nedan i bilaga 3.

Avslutning

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka hur användningen av det vidgade textbegreppet ser ut i praktiken hos några aktiva lärare. Jag har kommit fram till att användandet av medier varierar och det kan bero på vad som finns att tillgå på skolan, pedagogernas intresse och utbildning. Resultatet visar att syftet med att använda sig av olika medier bland annat är för att skapa variation, för att utveckla språket och ta vara på elevernas

20

kreativitet. Elevernas reaktion när nya medier involverades i undervisningen utmärks till exempel av att de blev uthålligare, uppmärksamheten ökade och motivationen blev starkare.

Förr var situationen helt annorlunda, spridning av penna och papper var enkelt att hantera.

Den tekniska utvecklingen gick långsammare, yrkesverkligheten och skollivet framskred i samma takt. Idag förändras tekniken explosionsartat och det krävs specialkompetens hos pedagogerna för att de ska kunna leda eleverna in i en föränderlig och svårförutsägbar framtid. Vad som ses som medier och ny teknik varierar, i en av intervjuerna nämner en pedagog kopiatorn och den används dessutom för att reproducera tryckt material. Utbildning av lärarna, anpassning av läroböckerna och ett förtydligande i styrdokumenten måste till.

Det är viktigt att det finns en atmosfär som främjar användandet av nya medier på skolan.

Detta kan innebära att det finns tillräckligt många datorer och någon på skolan som ansvarar för underhållet av dem samt kan ge support. Dessutom krävs en ansvarig som intresserar sig för nyutkomna mjukvaror och deras funktioner. Den enskilde pedagogen orkar inte utföra alla sådana uppgifter. Det krävs speciella resurser för att den nya tekniken ska vara tillgänglig för alla. Detta måste vara ett diskussionsämne som tas upp av samhället för att lyfta vikten av mediekompetens. Det är något som krävs av eleverna i framtiden eftersom det knappast finns någon som skickar brev idag. Med den nya tekniken kan eleverna bli medskapande

producenter istället för passiva konsumenter. Experterna finns ju mitt ibland oss, eleverna själva. Detta måste ju utnyttjas!

Jag skrev inledningsvis att ett viktigt inslag i skolan är att läsa skönlitteratur. Nya medier fångar elevers intresse mer än de tryckta medierna gör och läroplanerna betonar vikten av användandet av nya medier i undervisningen. Vi lärare bör ta tillvara på elevernas intresse och läroplanernas krav och öka användningen av nya medier i undervisningen. Läsförståelse och skönlitteratur är fortfarande centrala delar, men de bör presenteras och introduceras genom medier som passar in i elevernas värld.

21

Källförteckning

Forslin, Karin & Högberg, Lasse (2003). ”KOM-M/IT-projektet – det vidgade textbegreppet i en specialpedagogisk skolvardag”, i: Texter och så vidare. Svensklärarföreningens årsskrift 2003, Stockholm, s. 79-94.

Gunnarsson, Britt-Louise (2003). ”Tal och skrift i det teknikstyrda samhället”, i: Texter och så vidare. Svensklärarföreningens årsskrift 2003, Stockholm, s. 13-26.

Lindhé, Cecilia (2008). Visuella vändningar. Bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst.

Svenska Litteratursällskapet 46, Uppsala.

Lund, Hans (red.)(2002). Intermedialitet – Ord, bild och ton i samspel. Studentlitteratur, Lund.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund.

Persson, Magnus (red.)(2000). Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur, Lund.

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur, Studentlitteratur, Lund.

Skolverket (1994). Bildning och kunskap. Särtryck ur Skola för bildning. Stockholm, Liber.

SOU 1992:94. Skola för bildning. Huvudbetänkandet av läroplanskommittén. Statens

offentliga utredningar 1992:94, Utbildningsdepartementet. Stockholm, Liber/Allmänna förlaget.

Tengberg, Michael (2011). Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm/Stehag.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.

Elektroniska källor

Calderon, Anders. ”På vilket sätt förändrar IT-verktygen undervisningen?”,

<http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/tema-laromedel/pa-vilket- satt-forandrar-it-verktyg-undervisningen-1.181725> (läst 121108).

Erixon, Per-Olof (2012). ”Skola och skrivundervisning i ett medieekologiskt perspektiv”, i:

Att läsa och skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800-2000, s. 179-195,

<http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:534103> (läst 121210)

Erixon, Per-Olof (2010). ”Svenskämnet i skärmkulturen”. TFL 2010:3-4, s. 153-163,

<http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/issue/view/63/showToc> (läst 121120).

22

Granqvist, Lotta. ”Almedalen – Det svenska filmundret, ett resultat av svensk filmpolitik?”,

<http://riksutstallningar.se/content/almedalen-%E2%80%93-det-svenska-filmundret-ett- resultat-av-svensk-filmpolitik> (läst 121211).

Hernwall, Patrik. ”Vad har bilder med läs- och skrivutveckling att göra?”,

<http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/2.5939/vad-har-bilder-med- las-och-skrivutveckling-att-gora-1.157523> (läst 121108).

Lundström, Stefan & Olin-Scheller (2010). ”Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?” TFL 2010:3-4, s. 107-117,

<http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/issue/view/63/showToc> (läst 121120).

Olin-Scheller, Christina. ”Mellan Dante och Big Brother”,

<http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-474> (läst 121120).

Pennlert, Julia."Blir inte själva boken osynlig?", <http://www.unt.se/kultur/kulturdebatt/blir-

inte-sjalva-boken-osynlig-2046659.aspx> (läst 130106).

Skolverket (2009). ”Ett vidgat textbegrepp”, <http://www.skolverket.se/kursplaner-och- betyg/2.2454/2.2911/2.3115/ett-vidgat-textbegrepp-1.14749> (läst 121121).

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011, <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705> (läst 121121).

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,

<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> (läst 121121).

Skolverket (2011). ”Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse?”,

<http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/varfor-blir-svenska-elever- allt-samre-pa-lasforstaelse-1.157445> (läst 121227).

Stiernstedt, Jenny. ”Zlatans bok krossar allt motstånd”, <www.dn.se/kultur-noje/zlatans-bok- krossar-allt-motstand> (läst 121109).

Muntliga källor

Intervjuer utförda i december 2012.

Bilagor

Bilaga 1 Frågeformulär intervjuundersökningen

1. Vilka olika medier använder du i din undervisning?

2. I vilket syfte använder du dig dessa olika medier?

3. Hur ofta använder du dig av alternativa texter (andra medier än de tryckta)?

4. Hur reagerar eleverna när du och även de själva får använda sig av olika medier i undervisningen?

5. Vilka medier använde du dig av i början av ditt yrke?

6. Hur använder du dig av elevernas mediekompetens?

7. Tycker du att det är kul eller krångligt att använda dig av nya medier?

8. Uppmuntrar läromedlen till användning av alternativa texter, på vilket sätt?

9. Har du fått någon utbildning i användandet av nya medier?

Bilaga 2 Intervjuerna Intervju med ”Anna”

Fråga 1: Vilka medier använder du dig av i din undervisning?

I sin undervisning använder Anna CD-spelare, video- och DVD-film, digitalkamera, videokamera, dator, mobiltelefon, overhead och kopiator.

Fråga 2: I vilket syfte använder du dig av dessa olika medier?

Efter olika medier nämner jag ett vidgat textbegrepp och Anna berättar att hon aldrig hört begreppet innan. Hon säger därefter att eleverna behöver omväxling i undervisningen för att inte tröttna. Därpå förklarar hon att bildspråket påverkar flera sinnen och förstärker minnet.

Till exempel brukar eleverna få rollspela och någon i gruppen videofilmar dem. Först och främst ger själva rollspelet dem en hel del. De ska lära sig replikerna och få till ett samspel, fortsätter hon. Efter det att uppträdandet och inspelningen är gjorda sätter de sig ner och ser på filmen tillsammans. Vid detta tillfälle märker de ofta själva vad som blivit fel när det gäller exempelvis språkbruket och de skrattar tillsammans. När de ser rollspelet kan de koppla det till känslorna de upplevde den gången de spelade upp det och ytterligare känslor tillkommer när de nu sitter och skrattar och kommenterar i gruppen. Känslor går in i långtidsminnet och det är ju det vi strävar efter, säger Anna. De får rollspela om vardagliga händelser som när de är på apoteket, banken, i affären, på arbetsförmedlingen och så vidare, på detta sätt kan de ju se nyttan också, tillägger hon. Eleverna använder sig även av digitalkamera rätt mycket och då dokumenterar de aktiviteter som de varit på. Anna berättar att när de åkte till Finnskogen på studiebesök tog eleverna många kort, när de kom till skolan fick de skriva om korten och därefter hänga upp dem på väggen i klassrummet. Vidare hävdar Anna att det går mycket lättare när eleverna får skriva om något verklighetsbaserat och att även vi-känslan stärks.

Anna använder CD-spelare ganska ofta till hörförståelse och eleverna får också spela in egna dialoger som de sedan får lyssna på. Då diskuterar de bland annat prosodi, språkets rytm och melodi. Hon uppger att de använder datorerna för att söka information om allt möjligt och det finns översättningsprogram och ordlistor som de använder sig av i sitt arbete och de

renskriver givetvis många av sina arbeten där. Dessutom har de utbildningsprogram, Safir, där eleverna får lyssna, titta och skriva och de lär sig om allt från lösöre till fraser. Ett annat program är Sweol, Swedish on-line, där får de lära sig om grammatik, politik, natur med mera, redogör hon. Anna säger att hon är en flitig användare av overhead. Via overhead ger hon instruktioner, då både hör och ser eleverna dem. Hon nyttjar den även för att ge information

exempelvis inför studiebesök och i samband med olika tema som ergonomi, samer och så vidare. Det är som en förstärkning till läromedlen. Kopiatorn har hon också men den kanske inte räknas. Den är i alla fall oumbärlig tycker hon, något som hon använder varje dag. Hon kopierar arbetsblad, sina egna övningar, elevernas skrivövningar och redovisningar och gör utdrag ur böcker och tidningar, det kan vara både texter och bilder, berättar hon. Eleverna använder sina egna mobiltelefoner också för att snabbt slå upp ord i något lexikon.

Fråga 3: Hur ofta använder du dig av alternativa texter?

Anna säger att det varierar men att eleverna använder sig av datorn i klassrummet varje dag men de har också tillgång till datasalen en gång i veckan. Overhead blir det någon gång i veckan, digitalkamera och DVD används ungefär en gång varannan vecka och CD-spelaren en gång i veckan.

Fråga 4: Hur reagerar eleverna när du och även de själva får använda sig av olika medier i undervisningen?

Anna menar att intresset och uppmärksamheten ökar, viljan att fortsätta och att lära mer ökar och den sociala samvaron förstärks på grund av att de ofta förklarar och jämför med varandra hur de har gått tillväga när de gjort sina olika uppgifter. Variationen är mycket viktig, anser hon. Men, tillägger hon, filmer och datoranvändning kan också kännas tröttande om passen blir för långa. Detta gäller förstås både tryckta och nya medier, säger hon.

Fråga 5: Vilka medier använde du dig av i början av ditt yrke?

Anna säger att hon bara använde sig av kassettbandspelare, VHS från Mediacentral Värmland och lite senare kopiatorn.

Fråga 6: Hur använder du dig av elevernas mediekompetens?

Anna tar här upp att de får renskriva olika arbeten på datorerna, redovisa på overheadblad, lyssna på CD- eller mp3-skiva, arbeta med olika datorprogram, kommentera egna foton och filminspelningar.

Fråga 7: Tycker du att det är kul eller krångligt att använda dig av nya medier?

Anna säger att hon tycker att det är kul men att det är lite jobb med att först försöka lära sig exempelvis smartboard och sedan inte ha tillgång till det.

Fråga 8: Uppmuntrar läromedlen till användning av alternativa texter, på vilket sätt?

Anna svarar att hon inte tycker att de gör det. I några av böckerna finns det med en CD- eller mp3-skiva men det är allt.

Fråga 9: Har du fått någon utbildning i användandet av nya medier?

Anna tycker inte att hon har fått någon utbildning. Det enda hon kan komma på är att hon har suttit någon enstaka timma med den datoransvarige på skolan och lärt sig lite om smartboard, som hon ändå inte har tillgång till. Men eftersom hon också undervisar i SFI är hon ibland på SFI-möten, där lärare från gränskommuner till Karlstad träffas. På mötena delar de med sig av sina mediekunskaper och ger varandra tips och råd om till exempel dataprogram, berättar hon.

Anna får också Lärar-PM från invandrartidningen Sesam, där hon får förslag och tips på hur hon kan använda sig av olika medier.

Intervju med ”Britta”

Fråga 1: Vilka medier använder du dig av i din undervisning?

Britta säger att det är mest Internet, film och tidningar. Skolan prenumererar på 8 Sidor, en tidning med enklare nyheter.

Fråga 2: I vilket syfte använder du dig av dessa olika medier?

Britta berättar att hon arbetar på en specialpedagogisk verksamhet och att för många av eleverna där är film ett bra sätt att ta till sig kunskap. Det är främst som en komplettering till övrig undervisning, men också för att få omväxling. Hon förklarar att eleverna har olika lässtilar och en del lär bättre genom till exempel film än att lyssna utan bilder. Internet används oftast till att söka fakta och information.

Fråga 3: Hur ofta använder du dig av alternativa texter?

Britta säger att det är väldigt olika men att det känns som en naturlig del av undervisningen.

Det beror mycket på vad eleverna ska lära sig.

Fråga 4: Hur reagerar eleverna när du och även de själva får använda sig av olika medier i undervisningen?

Britta tycker att det är speciellt film som mottas positivt hos de flesta. Många elever blir uthålligare när de till exempel ser en film istället för att läsa samma fakta. Det är lättare att hålla upp intresset också.

Fråga 5: Vilka medier använde du dig av i början av ditt yrke?

Britta berättar att när hon började jobba som lärare fanns det inga datorer att tillgå. Då var det smalfilm, rullbandspelare och kassettbandspelare.

Fråga 6: Hur använder du dig av elevernas mediekompetens?

Britta konstaterar att det blir mest när de söker fakta och information på Internet.

Fråga 7: Tycker du att det är kul eller krångligt att använda dig av nya medier?

Hon svarar då att det är både och, men om hon utvecklade sitt kunnande tror hon att hon skulle tycka att det var ännu roligare.

Fråga 8: Uppmuntrar läromedlen till användning av alternativa texter, på vilket sätt?

Britta säger att en del läromedel gör det, främst handlar det om att eleverna ska använda sig av webben. Flera läromedel har kompletterande webbstöd som de hänvisar till bland annat flera läromedel i matematik och engelska.

Fråga 9: Har du fått någon utbildning i användandet av nya medier?

Britta konstaterar att hon inte har fått någon utbildning.

Intervju med ”Carina”

Fråga 1: Vilka medier använder du dig av i din undervisning?

Carina berättar att hon ofta använder sig av Mediacentral Värmland. Hon använder sig av streaming, alltså loggar in sig på deras nätsida och söker filmer, utbildningsavsnitt med mera.

Därefter klickar hon på länken och har det sedan på sin dator. ”Jättesmidigt”, säger hon. Där finns massor av anpassat skolmaterial. De har även egna DVD-filmer på skolan som de ser på.

Något annat de använder från och till är nätradio, sist lyssnade de på sommarprataren Soran Ismail. Eleverna skrev stödord eller ritade under tiden för att minnas vad som sades för att sedan återberätta det efteråt. Eleverna får använda sig av dagstidningar och tidskrifter en hel del. De har en tidningsvecka på skolan då brukar det komma en journalist från Tidningen i skolan. Vid detta tillfälle pratar de om demokrati, tryckfrihet, källkritik med mera. Internet använder eleverna bland annat som faktabank och ordlista. På engelskan har de i uppgift att läsa nättidningar och det finns bra hörövningssidor på nätet. De gör dessutom film, skolan har ett avtal med Film i Värmland. Alla sjuor delas upp i smågrupper och får möjlighet att göra sin egen kortfilm som sedan visas för alla sjuor på biografen Stjärnan. För inte så länge sedan