Bakterier, virus och jordens skapelse.

(1)

Bakterier, virus och

jordens skapelse.

(2)

Bakterierna – de första organismerna på

• De var de första organismerna på

jorden, för över 3,5 miljarder år sedan.

• För 2 miljarder år sedan utvecklades blågröna alger (eg. cyanobakterier) i

havet som innehöll klorofyll och kunde därför tillverka syre, och därför kunde organismer som använder syre när de andas utvecklas.

• Från bakterierna har alla andra

organismgrupper utvecklats – alger och

urdjur, svampar och lavar samt växter

(3)

Bakterierna – en egen grupp

• Bakterierna är encelliga och saknar cellkärna.

• Bakterier är varken djur eller växter.

• De flesta saknar klorofyll – liknar djuren, men de har en skyddande cellvägg som liknar växternas – därför bildar de en

egen grupp bland organismerna.

(4)

Det finns tre typer av bakterier

De flesta förökar sig genom delning.

http://www.youtube.com/watch?v=gEwzDydciWc&NR=1

(5)

De flesta saknar klorofyll

• Bakterier finns nästan överallt – men är så små att de bara kan ses i mikroskop.

På en millimeter får det plats ca. tusen bakterier i rad. Så små levande varelser kallar vi för mikroorganismer.

http://www.youtube.com/watch?v=tqOVYpkZ0qs

• Eftersom de flesta saknar klorofyll kan

de inte tillverka egen mat. De lever av

andra levande eller döda organismer.

(6)

I naturens kretslopp

• Bakterier är viktiga nedbrytare.

• När de äter döda växter och djur är de

en viktig del av naturens kretslopp. De

sönderdelar döda organismer till jord –

då frigörs nyttiga ämnen.

(7)

Nyttiga bakterier

^{s. 24}

Escherichia coli, E. coli, är en av många bakteriearter som lever i tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor,

hjärnhinnor och tarmar.

E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran.

På huden finns bakterier som försvarar oss mot infektioner.

I våra tarmar finns miljontals bakterier som kan sönderdela mat och tillverka

vitaminer – de flesta är nyttiga, men vissa

kan orsaka sjukdomar.

(8)

Sjukdomar

• Ibland äter de inte bara döda organismer – ibland tar de näring från levande

växter och djur, då kan de orsaka sjukdomar.

• Olika bakterier ger olika sjukdomar:

Kocker kan ge t.ex. halsfluss,

lunginflammation, karies och gonorré, Baciller kan ge t.ex. stelkramp, kikhosta

och tuberkulos.

(9)

Bekämpning av bakterier

• Kroppen kan själv bekämpa bakterier – men ibland behövs antibiotika.

• Inkubationstid = tiden det tar från att du blir smittad till sjukdomen bryter ut

Alexander Fleming -

upptäckte penicillinet 1928.

Pasteur hittade sambandet mellan bakterier och

sjukdomar på slutet av

1800-talet.

(10)

Bioteknik

• Bioteknik är när människan använder och drar nytta av bakterier och

mikroorganismer.

• Med hjälp av bakterier kan vi bland

annat framställa mediciner, filmjölk och metangas.

• Bakterier renar också vårt dricksvatten.

(11)

Virus

• Många influensor och förkylningar orsakas av virus. Vårtor, munsår, aids är andra

exempel på sjukdomar som orsakas av virus.

• Virus är mycket mindre än bakterier och kan bara föröka sig inne i levande

organismers celler.

• Vanlig antibiotika botar inte

virusinfektioner, kroppen måste själv bekämpa virus.

herpesvirus influensavirus

Är virus levande?

(12)

Virus är nästan bara DNA

(13)

Alger

Utan algerna skulle varken djur eller

människor kunna leva på jorden. Alger tillverkar nämligen stor del av luftens syre. De är också viktiga som föda för många djur.

De utvecklades ur enkla blågröna alger för ca 1,5 miljarder år sedan.

Från encelliga grönalger har sedan

flercelliga alger utvecklats och senare de

första enkla växterna.

(14)

Små och stora alger

• Alger kan ha olika storlek. En del är stora, andra mikroskopiskt små…

• Många alger lever som växtplankton i sjöar och hav. Plankton är organismer som är så små att de driver runt med strömmarna. Men en del alger lever på land.

Det finns

många olika

sorters

(15)

Mer om alger…

• Det finns grönalger, brunalger och rödalger.

• Alger består av en eller flera celler med cellkärna och det gröna färgämnet

klorofyll.

• Med hjälp av klorofyllet kan de tillverka sin egen mat och syre.

• De har inga rötter, de tar in vatten direkt genom cellväggen.

• De kan föröka sig både könlöst genom att dela sig och sexuellt med ägg och

spermier som förenas i vattnet.

(16)

Ögondjuret Euglena

• En märklig alggrupp är gisselorganismerna.

• De rör sig med långa utskott – gissel – precis som många djur som lever i vatten.

• Euglena har fått sitt namn efter sin ljuskänsliga ögonfläck. Tack vare den kan den simma mot ljuset.

• Den har klorofyll, men saknar riktig cellvägg som de övriga algerna och växterna.

• När den lever i mörker försvinner klorofyllet, och den kan då inte tillverka mat och syre. Då börjar den äta som ett djur.

• Det är en alg, men när det behövs lever den

som ett urdjur.

(17)

Urdjur

Troligen har alla djur utvecklats från urdjuren.

Det finns idag ungefär 28500 arter urdjur indelade i flera olika stammar.

Amöbor, ciliater, toffeldjur samt olika former av plankton är alla exempel på urdjur.

amöba toffeldjur ciliater trumpetdjur

(18)

Encelliga

• Urdjuren är encelliga mikroorganismer – men olika delar av djuret kan ha olika