Byggprojekt i molnet - hur upplevs informationsutbytet mellan aktörer i molnbaserade kommunikationsplattformar?

Byggprojekt i molnet - hur upplevs

informationsutbytet mellan aktörer i

molnbaserade kommunikationsplattformar?

Construction projects in the cloud - how is the information exchange between actors in cloud-based communication platforms experienced?

Examensarbete – Byggingenjör 180 hp

HT 2018

Samir Goralija

Ylli Kurtaj

Handledare:

Anders Peterson

i

Förord

Det här examensarbetet avslutar vår byggingenjörsutbildning inom byggteknik på Malmö Universitetet och motsvarar 15 högskolepoäng.

Först och främst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare, Anders Peterson, som var med från början till slut och tack vare hans vägledning och erfarenhet kunde vi genomföra detta arbete på ett smidigt sätt. Vidare vill vi tacka samtliga personer som accepterade att intervjuas av oss; Henric Selméus på NCC, Inge Wihlborg på Tyréns AB, Harald Schrott på Sweco, Gunilla Qvarnström på ProjTools AB samt Per Danielsson på Skanska.

ii

Sammanfattning

Byggbranschen är en av Sveriges största branscher och enligt tidigare forskning medför en bristande informationsförmedling mellan olika aktörer i byggprojekt enorma extrakostnader. Dessa kostnader kan gå uppemot 40 miljarder SEK årligen, vilket är ett stort problem för de involverade parterna. Digitaliseringen inom byggbranschen är en viktig komponent som kan bidra till att detta begränsas. Under de senaste åren har olika molntjänster tagit fart i syfte att underlätta informationsutbytet bl.a. genom en gemensam lagring av information. Tidigare studier har visat att det finns stor potential i att använda digitala verktyg för att effektivisera byggprocessen i dess alla skeden. Syftet med denna studie var att studera hur informationsutbytet upplevs mellan olika aktörer i ett projekt som använder sig av molnbaserade plattformar som hjälpmedel, i hur stor utsträckning de faktiskt används idag samt hur man kan utveckla dessa ytterligare utifrån användarnas perspektiv.

En litteraturstudie har utförts för att förstå hur det ser ut i nuläget samt för att definiera olika molntjänster och deras funktioner. Det har kompletterats med en enkät- och intervjustudie med olika yrkesgrupper inom byggbranschen. De ekonomiska och juridiska aspekterna har inte behandlats i detta arbete.

Molnbaserade plattformar bidrar positivt till byggprocessens olika skeden och den generella opinionen är att det underlättar aktörernas arbete i projekten. Samarbetsklimatet förbättras vid användning av dessa plattformar vilket i sin tur effektiviserar processen. Den stora majoriteten av de som deltog i undersökningen använder flitigt plattformarnas olika funktioner och menar att de förbättrar arbetet i ett projekt. Lättillgänglig information och säkert underlag för projektet är några av de starkast bidragande faktorerna till att molnbaserade plattformar upplevs positiva i ett projekt. I några fall upplevs de dock vara för komplicerade att arbeta med samt att rutinerna är oklara.

iii

Abstract

The construction industry is one of Sweden's largest industries and shortcomings in handling can cause very large extra costs. One of the strongest contributing reasons for this is a lack of communication between different actors in the projects. The purpose of this study was to study how the exchange of information is experienced between different actors in a project that uses cloud-based platforms as aids, to what extent they are actually used today and what advantages and disadvantages they may possibly have.

A literature study has been performed to understand how it currently looks and to define different cloud services and their functions. It has been supplemented with a questionnaire and interview study with various professional groups in the construction industry.

Cloud-based platforms make a positive contribution to the different stages of the construction process and the general opinion is that it facilitates the actors' work in the projects. Easily accessible information and secure data for the project are some of the strongest contributing factors to cloud-based platforms being perceived as positive in a project. In some cases, however, they are perceived to be too complicated to work with and that the routines are unclear.

iv

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problembeskrivning ... 2

1.3 Syfte och frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

2 Metod och genomförande ... 3

2.1 Faktainsamling ... 3

2.2 Intervju ... 3

2.3 Enkätstudie ... 4

2.4 Validitet och reliabilitet ... 4

2.4.1 Validitet ... 4 2.4.2 Reliabilitet ... 4 3 Kommunikation i byggprocessen ... 5 4 Teoretisk referensram ... 7 4.1 Molntjänster ... 7 4.1.1 Beskrivning av molntjänster ... 7

4.1.2 Olika typer av molnmodeller ... 8

4.1.3 Säkerhet vid molnanvändning ... 9

4.2 Molntjänster i byggprocessen ... 10 4.3 Molnbaserade plattformar ... 11 4.3.1 Autodesk BIM 360 ... 11 4.3.2 iBinder ... 11 4.3.3 Webforum ... 12 4.3.4 Byggnet ... 12 4.3.5 Apricon ... 12 4.3.6 Dropbox ... 13

5 Resultat och analys ... 14

5.1 Resultat och analys av enkäter ... 14

5.2 Resultat och analys av intervjuer ... 26

6 Diskussion ... 31 6.1 Metoddiskussion ... 31 6.2 Resultatdiskussion ... 31 6.3 Framtida arbete ... 32 7 Slutsats ... 33 Referenser ... 35 Bilagor ... 39

1

1 Inledning

Det här kapitlet presenterar bakgrunden till arbetet, problemformuleringen, syftet och frågeställningar samt avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Byggbranschen lägger stor vikt på kostnadseffektivt byggande, men trots det förloras det i dagens läge bort hela 40 miljarder kronor om året (Svensk Byggtjänst, 2016). Baserat på dessa siffror blir ett projekt, i snitt, hela 13 procent dyrare än nödvändigt. Orsakerna är flera och ibland svåra att styra men en av orsakerna som anses bidra allra mest är den bristande kommunikationen som råder i branschen mellan olika parter. Kommunikation i allmänhet innebär överföring av information från en sändare till en mottagare. Det finns många varierande definitioner i olika sammanhang om vad kommunikation syftar till och i rapportens fall innebär det informationsutbyte som sker mellan olika aktörer i form av handlingar, modeller, ritningar, m.m.

Ett stort problem ligger i att anbud och andra handlingar uppfattas olika av diverse aktörer samt är oklara för vissa andra deltagare i ett projekt. Detta leder till att aktörer inte delar samma information och sådan brist i kommunikationen leder till extra kostnader eftersom tilläggsarbeten och korrigeringsarbeten blir nödvändiga. Bättre anbudsunderlag och tydligare informationsöverföring är det som förespråkas vara en bra lösning till att minska dessa kostnader och då med hjälp av digitaliseringen som redan har tagit fart inom byggbranschen (Svensk Byggtjänst, 2016).

En betydande del av digitaliseringen inom byggbranschen är BIM, byggnadsinformations- modellering. Enligt Eastman (2018) så är en BIM-modell en virtuell modell av verkligheten och att all information från en byggnads livscykel samlas och organiseras där. En BIM-modell består av en objektbaserad, digital representation av de ingående komponenterna. Vidare beskriver Eastman (2018) att BIM underlättar en mer integrerad design- och byggprocess som resulterar i byggnader av bättre kvalitet till lägre kostnad och minskad längd på projektet. Potentialen i detta arbetssätt kan innebära en reducering av antalet kommunikationssteg och avlägsnar behovet av att skicka och översätta information. Det medför en reducering av kostnaden och en ökad kvalitet på information.

Under de senaste åren har molntjänster utvecklats och används i allt större utsträckning inom olika branschområden. Dessa plattformar anses vara en del av den nya tekniken som kommer att ta byggbranschen till nya höjder. Trots att molntjänster blir mer omfattande och används i allt större utsträckning, är det fortfarande ett angeläget forskningsområde som håller på att utvecklas inom branschen (Wong et al., 2014). Det finns olika typer av molnplattformar, allt från simpla plattformar som exempelvis Dropbox, box, OneDrive osv som används för att lagra och dela information, till mer komplicerade system som är branschanpassade till byggsektorn som t.ex. Apricon, iBinder, Webforum m.fl.

Denna studie har inriktat sig på användningen av olika digitala molnbaserade tjänster som samlar information i ett byggprojekt på ett gemensamt ställe och finns tillgängliga för mobiler, surfplattor, med mera.

2

1.2 Problembeskrivning

Utifrån undersökningar som gjorts är den bristande kommunikationen ett problem även idag vilket innebär att det fortfarande finns möjligheter att förbättra och effektivisera själva processen projektet går genom från början till slut. Ett område där det ofta blir fel i är just informationsöverföring mellan olika aktörer inom projektet (Svensk Byggtjänst, 2014).

I byggbranschen finns det ett stort behov av att alla aktörer under ett projekt har en gemensam resurs- och informationssamling som underlättar och effektiviserar kommunikationen och hanteringen av den informationen mellan olika parter.

Man har nu utvecklat molnbaserade tjänster som anses underlätta kommunikationen och informationsöverföringen mellan olika aktörer. Trots att dessa plattformar har många fördelar och anses vara lovande kvarstår problemet då det fortfarande brister i kommunikationen (Nilsson och Hansson, 2018).

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet har varit att studera hur informationsutbytet upplevs mellan olika aktörer i ett projekt som använder sig av molnbaserade kommunikationsplattformar och i hur stor utsträckning de faktiskt används i dagsläget samt deras för- och nackdelar för att kunna utreda varför det fortfarande brister i kommunikationen. Vidare, genom att analysera begränsningar vid användningen av dessa plattformar se vilka utvecklingsmöjligheter som det kan finnas för att underlätta framtida användning och informationshantering i dessa plattformar.

Frågeställningarna som ska besvaras under studiens gång presenteras nedan: • Hur används kommunikationsplattformar i byggbranschens olika skeden? • I hur stor utsträckning används molnbaserade kommunikationsplattformar i

byggbranschen i dagsläget?

• Vilka för- och nackdelar anses plattformarna ha utifrån användarnas perspektiv?

1.4 Avgränsningar

Arbetet baseras på en empirisk studie där vi granskar användningen av dessa plattformar som arbetssätt. Arbetet kommer att ta hänsyn till plattformar i allmänhet men några plattformar som bedöms vara relevanta och åtkomliga utifrån de företag som kontaktats kommer att studeras djupare. De plattformar som ska studeras är Autodesk BIM 360 Docs, iBinder, Webforum, Byggnet, Apricon, Dropbox, Box och är vanligt förekommande i byggprojekt.

3

2 Metod och genomförande

Kapitlet presenterar studiens arbetsgång och val av insamlingsdata. Vidare redogörs även för undersökningsstrategier samt trovärdigheten av arbetet; vilket görs med hjälp av uttrycken validitet och reliabilitet. Den empiriska grunden baseras på en studie av 50 enkäter samt fem genomförda intervjuer med relevanta aktörer inom byggbranschen. Vidare har även litteraturstudie använts som grund till teoretisk kunskapsinsamling. Utifrån den information som fås ut av samtliga metoder grundas ett resultat och slutsats till rapporten.

Den här studien används av en kvalitativ metod, vilket enligt Bryman (2018) innebär att tyngden av undersökningen ligger på en förståelse av den verksamhet som har undersökts på grundval av hur deltagarna i studien tolkar den här verkligheten.

2.1 Faktainsamling

Litteraturstudien har gjorts inom området för att få en bredare förståelse av temat, hur man i tidigare studier har utforskat ämnet samt för att få en bild av vad som redan gjorts inom det valda ämnet (Bell, & Waters, 2016). Studien ger en inblick inom de kunskaper som redan finns inom området och besvarar de viktigaste frågeställningarna inom området molntjänster (Bell, & Waters, 2016). Som en grund till den teoretiska kunskapsinsamlingen granskas och används lämpliga källor till rapporten.

2.2 Intervju

Intervjuerna som har utförts har varit av den kvalitativa sorten; semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär att man har förutbestämda huvudfrågor men att följdfrågorna bestäms utifrån det som intervjupersonen själv svarar vilket lämnar intervjun flexibel och behandlar alla intervjupersoner på samma sätt; det vill säga att alla personer får samma upplägg men att följdfrågor skiljer sig beroende på vad intervjupersonen svarar (Academic Work, u.å.). Bryman (2018) menar att i kvalitativ forskning så läggs tonvikten på större allmänhet i formuleringen av de inledande forskningsidéer samt de intervjuades egna perspektiv. Vidare förklarar Bryman (2018) att det finns ett mycket större intresse ur intervjuarens synvinkel och vad de intervjuade tycker är relevant och viktigt för ämnet som studeras. Intervjuerna utförs även för att försöka verifiera enkätens resultat ytterligare. Därför utförs intervjuer med några av branschens experter. Vidare har även intervjuerna som syfte att försöka precisera de befintliga begränsningarna inom det valda ämnet samt försöka utveckla dessa med ytterligare idéer och tankar.

Intervjuerna som gjorts har varit med aktörer som är kunniga inom ämnet. De företag och kontaktpersoner som har intervjuats är: Henric Selméus som är VDC-manager på NCC, Inge Wihlborg - BIM-strateg från Tyréns, Harald Schrott agerar som en digitaliseringsstrateg på SWECO, Per Danielsson som är en verksamhetsutvecklare inom digitalisering på Skanska och Gunilla Qvarnström - VD och BIM-samordnare med stor erfarenhet på ProjTools. Samtliga intervjuade är väldigt bekanta med användningen av plattformar och utgör positioner i respektive företag som handlar om digitalisering. Intervjuerna spelades in med intervjuernas godkännande samt och det gjordes anteckningar av vad som sades. Samtliga intervjuer gjordes i respektive företags lokaler och varade mellan 30 - 40 minuter. Intervjuerna sammanställdes i

4

ett dokument efteråt för bearbetning och analys samt skickades tillbaka till de intervjuade för återkoppling.

2.3 Enkätstudie

Marknadsundersökningen i form av en enkätstudie är grunden till vår empiriska studie. För att enkätstudien ska få en så trovärdig och omfattande sammanställning av svar valde vi att skicka ut den till så bred målgrupp som möjligt. Det mest effektiva sättet att få svar på enkäterna i vårt fall har varit via sociala medier. De vanligast inblandade yrkesgrupperna inom ett projekt är arkitekten, projektledaren, entreprenören, byggherren och installatören, projektören, tekniske konsulten, m.m. Därför har vi valt att skicka ut enkäter till samtliga yrkesområden för att få en så komplett bild som möjligt. Valet av respondenter gjordes på måfå med tanke på att enkäten skickades ut offentligt via nätverk som LinkedIN. Enkäterna delades även ut till alla intervjupersoner och de ombads att dela vidare enkäten med övriga anställda. Efter att vi har fått in vår 50:e enkät gjorde vi länken otillgänglig eftersom att det gav oss tillräckligt stort underlag för studien.

Det huvudsakliga fokusområdet i enkäten är plattformarnas användning i dagsläget, vilka positiva och negativa sekvenser det finns i dessa plattformar, begränsningar och vilka utvecklingsmöjligheter det finns för dessa plattformar. Svaren som vi har fått i enkäterna sammanställs för vidare analys och slutsats. Frågorna finns redovisade i bilaga 1.

2.4 Validitet och reliabilitet

Detta avsnitt visar hur studien förhåller sig till begreppen validitet och reliabilitet för en ökad trovärdighet i rapporten.

2.4.1 Validitet

Det är av yttersta vikt att arbetet innehar hög validitet för att kunna dra slutsatser samt tolkningar som baseras på den informationen som samlats (Bell, & Waters, 2016). I studien används ett antal olika metoder och det kallas för triangulering. För att stärka studiens validitet används triangulering i form av enkäter, intervjuer samt en litteraturstudie för att jämföra de olika programmen utifrån olika perspektiv (Patel & Davidson, 2011). Vår teoretiska faktainsamling av molntjänster stöds av litteraturstudie och flertalet olika vetenskapliga artiklar som är oberoende av varandra.

Vid utformning av intervjuernas upplägg inför intervjuer med de olika aktörerna studerades litteratur angående intervjumetodik för att stärka validiteten samt få ett bra upplägg med relevanta och väl formulerade frågor. För att öka trovärdigheten ytterligare valdes aktörer med lång arbetserfarenhet inom branschen och från flera olika företag. 2.4.2 Reliabilitet

Båda författarna deltog vid intervjuerna. Inspelningar av själva intervjuerna skedde för att säkerställa att undvika missförstånd i svaren. Intervjuerna sammanställdes och informationen som tillhandahölls skickades tillbaka till intervjupersonen för att säkerställa att underlaget stämde överens med inspelningen (Bell, & Waters, 2016).

5

3 Kommunikation i byggprocessen

Varje byggprojekt är unikt i sig och komplexiteten i skapade produkter på olika

byggarbetsplatser är stor. Kraven på en effektiv kommunikation mellan olika aktörer i projekt ökar ständigt och att det brister i kommunikationen är ganska vanligt i byggbranschen

(Lindkvist, 2010).

Kommunikation i allmänhet innebär överföring av information från en sändare till en mottagare. För att det ska bli nödvändigt med kommunikation förutsätts det att sändaren erhåller något för att ha skickat informationen och ifall detta ska kunna ske krävs det att mottagaren kan tolka informationen som sänds ut (Malmqvist, 2015). Det finns många varierande definitioner i olika sammanhang om vad kommunikation syftar till. En av dem kan t.ex. vara att informera om vad för typ av arbete som ska utföras och hur man ska göra det. I detta fall är det viktigt att tänka på hur mottagarna kommer att tolka informationen och måste därför anpassa den till dem samt förse mottagaren med förklaringar. Ett annat fall kan vara att endast skicka ut dokument eller dylikt på projektet till andra aktörer och i detta fall är det viktigt att informationen som skickas ut har rätt version samt ifall några ändringar utförts ska man påpeka detta. Ett syfte med kommunikation kan också vara att skapa engagemang och deltagande hos de anställda. Andra exempel på kommunikation kan vara startmöten, gruppmöten, och så vidare (Malmqvist, 2015). Kommunikation i arbetslivet delas vanligtvis in i envägs- och tvåvägskommunikation. Envägskommunikation är den kommunikation som bara har en sändare men en eller flera mottagare. Denna typ av kommunikation sker oftast via brev, röstmeddelanden/SMS eller via E-post som sker via internet. Tvåvägskommunikation har minst två sändare som även är mottagare och detta sker oftast i möten (Bergkvist, 2009). Brister i kommunikationen beror på att det i varje projekt finns väldigt många iblandade aktörer som har mycket information att dela ut med varandra och om några möten missas kan det innebära förlust eller missförstånd av informationen som delas ut (Ekberg & Krstevska, 2015). Ett annat problem kan vara relevansen av tillhandahållen information. Det är inte alltid säkert att samtliga parter får den information de faktiskt vill ha från övriga parter och att sedan få in väldigt mycket information och sortera bort det som inte är relevant kan vara tidskrävande. (Ekberg & Krstevska, 2015). Förr brukade exempelvis arkitektkontor ha hela sin designgrupp samlad i ett rum för att förenkla kommunikationen mellan dem och överföringen av informationen. I dagens läge är det inte lika aktuellt eftersom arkitekterna och andra aktörer kan befinna sig på olika platser runt om i världen vilket innebär att informationsöverföringen vanligtvis sker digitalt. Utvecklingen av BIM har lett till att det har skett förändringar i arbetssättet inom de olika projektgrupperna i byggprocessen. Detta, i sin tur, har medfört en mer effektiv informationsöverföring mellan parter. Molndata som används inom bygg är plattformar med paraplykoncept, vilket innebär att definiera en organisations förbättringsinsats på ett sådant sätt att en bred uppsättning verktyg och koncept sitter under samma omfattning, att dela informationsbaserade resurser via internet (Sawhney & Maheswari, 2013).

Ökade krav på mer tidseffektiva projekt har lett till att många skeden i byggprocessen överlappar varandra vilket i praktiken innebär en ökad kommunikation i dubbla riktningar vilket är en skillnad från den tidigare staffetpinneprincipen som innebär att kommunikationen skedde vid överlämningstillfällena (Lindkvist, 2010). De främsta

6

bristerna i kommunikation inom byggprocessen sker mellan projekterings- och produktionsskedet. Det finns flera anledningar till varför det brister i kommunikationen i de skedena men de mest vanligt påträffande är att programarbetet inte är färdigt innan projekteringen startar vilket leder till ökat behov av kommunikation i de följande skeden men också att andelen kommunikation ökar till följd av fel, brister och ändringar under projektets gång, främst i projekterings- och produktionsskedet (Carlsson & Josephson, 2001).

De vanligaste problemen i planeringsskedet är att alla inblandade parter inte får tillgång till samma information och att konsulter får otydligt underlag för fortsatt arbete. Att alla förutsättningar inte blir dokumenterade var också en betydande faktor (Svensk Byggtjänst, 2014). I upphandlingsskedet är det vanligt att de inlämnade anbuden baseras på otillräckliga underlag vilket visar en tydlig koppling mellan planerings- och upphandlingsskedet där konsulter får otydliga underlag från byggherren och att alla förutsättningar inte blir klarlagda och dokumenterade. Vidare blir även tilläggsarbeten nödvändiga och att de olika kraven kan uppfattas olika av olika konkurrerande anbudsgivare vilket då ställer till det för vidare projektering. Även under projekteringen kan bristen tydligt underlag innebära tilläggsarbeten som senare kan komma att speglas ordentligt under produktionsskedet. Det är vanligt att underentreprenörer under projekteringsskedet missförstår sina åtaganden och att olika information leder till störningar och förseningar i projekteringen men även vidare i produktionen om det inte åtgärdas i god tid (Svensk Byggtjänst, 2014).

Om ändrade förutsättningar inte blir dokumenterade eller meddelade från de olika aktörerna genom ett bra kommunikationsunderlag kan det leda till ekonomiska och tidsmässiga förluster.

7

4 Teoretisk referensram

4.1 Molntjänster

4.1.1 Beskrivning av molntjänster

Datorbaserade informationssystem syftar till att stödja hantering av information i en verksamhet. Ett informationssystem ska möjliggöra insamling, lagring, bearbetning och presentation av informationen (Wikforss, 2003). Ett sådant informationssystem kan vara just molntjänster. Molndata är ett allmänt namn som används vid leverans och lagring av tjänster via internet. Det viktigaste med molndata är möjligheten att kunna flytta det som görs på datorn till webben för att förenkla arbetet och effektivare hantering av det samt att samtliga aktörer alltid har tillgång till samma information. Många företag har ändrat sitt sätt att arbeta på när användandet av molntjänster tog fart i byggbranschen. Det har gjort att man ser digitala verktyg som en effektivare resurs (Harris et al., 2013).

Figur 1: Generell illustration över användning av molntjänster i ett projekt

All lagring görs på ett moln, det vill säga en dataserver tillgänglig via internet, vilket innebär att företag bl.a. inte behöver tänka på egen lagring av t.ex. information. De krav som finns på egna datorer är att kunna kontakta molnets datorsystem vilket i princip kan vara lika enkelt som via en webbläsare. Behov av lagring av stora mängder information och tillgänglighet till informationen har öppnat upp möjlighet för molntjänster. Lagring av information på moln sker i en stor databas som ska vara åtkomlig via webbtjänster, ha snabb tillgång till stora mängder information och man betalar endast för det utrymme som man behöver och använder (Rajan, & Shanmugapriyaa, 2012).

Implementering av denna teknologi hjälper organisationer att enkelt komma åt tjänster och resurser via internet vart man än befinner sig i världen (Focus Research, 2012). Denna teknologi kommer ligga till grund för överföring av data-resurser och information runt om i världen inom byggbranschen. Det kan slutligen resultera i förbättrad produktivitet och effektivitet inom branschen ifall det är lämpligt anpassat och genomfört (Rawai et al., 2012). Fördelen med molnlagring är tillgång till all data oavsett plats och tid. Man kan enkelt få tillgång till information som behövs via läsplattor, mobiltelefoner eller andra digitala apparater (Focus Research, 2012). Vidare betalar man endast för det utrymme som behövs och som används, inga onödiga kostnader görs på outnyttjad kapacitet (Rajan, & Shanmugapriyaa, 2012).

8

Trots att molntjänster har väldigt många fördelar finns det företag samt individer som är skeptiska till det och inte använder sig av plattformarna. Säkerheten vid lagring av information och resurser i moln är en fråga som kan ligga till grund för det då de anser att man inte längre har kontroll över data (Focus Research, 2012). En annan orsak är att det anses vara kostsamt för vissa företag att implementera denna teknologi. Vidare kan många företag argumentera för att de känner sig alltför bekväma med det nuvarande arbetssättet och inte ser något behov i att ändra sin nuvarande informationshantering (Rajan, & Shanmugapriyaa, 2012).

4.1.2 Olika typer av molnmodeller

Via moln finns det i stort sett tre olika kategorier som erbjuds. Dessa är Software as a Service (SaaS), Platform as a Service (PaaS) och Infrastructure as a Service (IaaS) (Harris et al., 2013).

Figur 2 Moln-modeller

Software as a Service (SaaS) är en molntjänst som möjliggör att programvaran nås via internet utan att behöva installeras på plats. Molndatan ger slutkunder tjänster som exempelvis applikationer, databehandling och lagring. Konsumenten kan använda resurserna på distans (Ahmed et al., 2017). Användaren kör själv applikationerna antingen via programgränssnitt eller klientgränssnitt och sedan står moln-leverantören för drift och underhåll (Ruist, & Nehl, 2016).

Platform as a Service (PaaS) är en tjänst som erbjuder en plattform för insamling av applikationer som går att komma åt via molntjänsten och webbläsare. Den ger även en hög nivå av integrerad miljö för utvecklare där man kan bygga, testa och distribuera olika program (Ahmed et al., 2017). Denna tjänst ställer inga krav på att användaren ska ta hänsyn till underhåll av servrar vilket innebär att de som tillverkar programmet sköter allt underhåll, produktion och test samt konfiguration och installation av själva programvaran (Ruist, & Nehl, 2016).

Infrastructure as a Service (IaaS) är det lägsta nätskiktet med hänsyn till de tre kategorier av tjänster och används främst till infrastruktur för kunder och erbjuder hårdvara via internet. Det är grundläggande databehandlingsresurser som lagring, minne, effekt av bearbetning, operativsystem och nätverkskomponenter som exempelvis brandväggar (Ahmed et al.,

9

2017). Allt bygger på virtualisering vilket innebär att flera virtuella maskiner och dess operativsystem går att köras på en dator endast och delar därmed sin processkraft. Detta innebär att tjänster kan erbjudas till flera kunder samtidigt av molnleverantörerna och användaren kan därefter själv styra datorresurserna (Ruist, & Nehl, 2016).

4.1.3 Säkerhet vid molnanvändning

Informationssäkerhet har traditionellt varit viktigt för byggföretagens allmänna säkerhet (Harris et al., 2013). Det beror på att förr var mycket av informationen som användes i pappersformat i form av ritningar, kvantitetsregistreringar, loggböcker osv. Övergången till en digital värld har medfört en annan form av risk då det kan vara känslig information för ett projekt som är ute i det öppna för byggföretag och andra projektaktörer. Då de flesta byggföretag ser informationssäkerhet i molntjänster som ett teknologiskt problem som kräver teknologiska lösningar, ställs det mer krav i form av ansvar för IT avdelningar i byggföretag inom detta område (Harris et al., 2013).

Förtroende inom datavetenskap är något som länge studerats och är därför inget nytt forskningsområde. I moln-miljön beror förtroendet på vald distributionsmodell som styrning av applikationer och data som inte ägaren kan kontrollera. Kontroll överlåts istället till den organisation som äger infrastrukturen och ägaren ansvarar istället för att upprätthålla tillräcklig säkerhet (Ruist, & Nehl, 2016). Ur ett traditionellt perspektiv ligger inte molntjänster inom den trygga zonen och bör därför beaktas med misstänksamhet (Ahmed, 2017). Outsourcing är ett bra alternativ till detta där det gäller att tydligt identifiera, autentisera, godkänna och övervaka vilka som har tillgång att komma åt det som är lagrat. I ett säkert system är separation väldigt viktigt som baserar på gränser skapas mellan de enheter som inte är betrodda och måste skyddas (Zissis & Lekkas, 2010). Ett annat viktigt ämne inom molnsäkerhet är sekretess, vilket innebär att endast behöriga parter eller system kan komma åt uppgifter som är skyddade. Att överlåta data lagras till molnet medför större risk att obehöriga kan komma åt data i molnet eftersom det per automatik blir mer tillgängligt. I detta fall är det viktigt att ha autentisering för att detta problem förhindras, autentisering betyder att man skyddar data från åtkomst (Zissis & Lekkas, 2010).

Integritet är också en viktig aspekt med hänsyn till molnsäkerhet, vilket innebär att data i molnet endast kan ändras av de parterna med auktoritet. Dataintegritet är till för att skydda data från att modifieras, raderas eller tillverkas av obehöriga. Ett större förtroende för integriteten uppnås av företagen om obehöriga förhindras från åtkomst av data i molnet (Zissis & Lekkas, 2010).

10

4.2 Molntjänster i byggprocessen

Enligt Rawai et al. (2013) används molntjänster i stor utsträckning i byggbranschen, vilket möjliggör informationshantering redan vid början och effektiviserar arbetet under hela byggprocessen. Det sker i stor utsträckning att information byts ut, ändras och manipuleras under ett projekts genomförande. Detta medför att man måste tänka på att planera samarbetet, samordningen samt kommunikationen mellan olika aktörer redan vid planering- och projekteringsskedet. Om inte det uppnås i ett projekt kan det resultera i ineffektivitet och lägre produktivitet samt tilläggsarbeten. Det sker mycket ändringar i dokument och annan data redan vid förstudien, därför är molntjänster en effektiv metod eftersom man hela tiden har tillgång till all nödvändig information samtidigt som man ser vilken version som är den senaste (Rawai et al., 2013).

Projekteringen är en fas som kräver mycket informationsutbyte mellan olika discipliner genom hela projekteringsfasen i form av arkitekter, el ingenjörer, byggingenjörer, akustiker, projektledare osv. De involverade i denna process står inför stora utmaningar speciellt vid stora och komplexa projekt eftersom det krävs särskilt bra samordning av informationsflöden från samtliga involverade. Här ingår allt från modeller, ritningar, specifikationer till beskrivningar och mycket mer (Sawhney, & Maheswari, 2013). Användningen av BIM och molntjänster har förändrat utförandet av informationsöverföringen, vilket har lett till en förbättrad projektering genom en effektiv kommunikation via dessa plattformar. Alla aktörer har sin egen syn på projektet och tycker att vissa saker ska prioriteras utifrån det området de behärskar bäst och den kunskapen de har kring en viss disciplin. Detta kan leda till konflikter i form av kollisioner mellan olika delar av projektet vilket är en utmanande uppgift att kunna åtgärda snabbt och effektivt. Med hjälp av molnbaserade plattformar utförs kollisionskontroller effektivare då all information finns på molnet och man kan smidigt kommunicera och ange vad som måste redigeras av olika discipliner via plattformen (Sawhney, & Maheswari, 2013).

Genom BIM kan man idag ta fram en nästan helt färdigt dokumenterad och tredimensionell byggnad innan den har börjat byggas. När man delar BIM-modeller på molntjänster som utnyttjar BIM-funktioner och dokumenthantering, förbättras samarbetsprocessen och samordningen eftersom man har tillgång till modellen vart man än är i världen och alla kontorsprogrammen kan köras som om man vore i sitt eget kontor. Det är viktigt att tillgången till BIM-modeller och möjligheter att visa eller redigera ges med olika behörigheter för att få en effektiv projektering (Sawhney, & Maheswari, 2013). Om aktören ändrar i en modell som finns på molnplattformen så kommer det specifika objektet låsa sig i den centrala modellen. När ändringar är gjorda låses objektet upp igen. När ändringar utförs kontrollerar modellen ifall dessa justeringar påverkar och ändrar något objekt. Detta baseras på relevansregeln som stöds av “purpose function behavior” som används av smarta objekt. Via denna funktion skickar modellen i sin tur ut meddelande till de objekt som ändrats av justeringarna som utförts på modellen. (Sawhney, & Maheswari, 2013).

Mycket av den information som erhålls vid projekteringen följer med och behövs även till produktionsfasen som underlag till nya handlingar och data samt som stöd till produktionen. Informationen som tas fram i denna del kan delas in i tre kategorier: allmän information, projektspecifik information och organisationsspecifik information (Xu et al., 2014). Detta gör molnbaserade plattformar till en viktig del även i produktionen då i princip all information från föregående fas måste följa med till denna del av byggprocessen. Man kan även enkelt dela vidare den typ av information som tas fram

11

under produktionsfasen till behöriga parter (Xu et al., 2014). Man behöver inte längre ha allt i pappersformat ute på produktionen när man använder sig av molnbaserade plattformar. All typ av information och modeller som behövs finns tillgängliga via plattformen och är enkelt att komma åt via mobiler, bärbara datorer och läsplattor. Man kan på detta vis, på ett smidigt sätt ta med sig all projektinformation som behövs ut till arbetsplatsen (Rawai et al., 2013). En annan fördel med plattformen ute på arbetsplatsen är att samtliga fel i produktionen och andra faktorer som potentiellt kan resultera i ÄTA-arbeten noteras och skickas för granskning, via plattformen. På det sätt försäkrar man sig att den information har nått ut till berörda aktörer och att alla parter är medvetna om vad som har ändrats eller vad som har gått fel ute i produktionen.

Molnbaserade informationssystem kan vara en viktig del även i förvaltningen. Den erbjuder en potential för bättre hållbarhetshantering under förvaltningen av en byggnad. Via molntjänster kan en gemensam pool av data skapas som kan innehålla information som lagring, appar, tjänster, nätverk, m.m. Det kan även innebära en enklare förvaltning av byggnadscykler (Wong, & Zhou, 2015). Enligt Redmond (2012) finns det potential i driftskompatibiliteten vid förvaltningsskedet. Det finns ett betydande behov av att dela specifika uppgifter efter att en byggnad eller projekt har slutförts eftersom det är av intresse att kunna mäta och jämföra olika driftdata från en byggnad och på så sätt följa upp i senare skeden. Det tidigare sättet att samla och hantera data i en byggnad anses för långsamt och för dyrt.

4.3 Molnbaserade plattformar

Autodesk BIM 360 Docs är en av många produkter som Autodesk erbjuder (Autodesk, 2018). Via denna plattform kan man dela ritningar, dokument och modeller av många filformat. Modeller, 2D-planer och andra typer av dokument samlas och hanteras på ett ställe. Detaljeringsnivåer gör så att resurser kan skiljas, organiseras och placeras i sina respektive mappar (Autodesk, 2018). Användarna skapar själva arbetsflöden och mappar på ett enkelt sätt med hänsyn till vilka aktörer som är inblandade i den aktuella delen av processen eller projekt. Den senaste versionen av dokumenten och modeller är alltid tillgänglig för samtliga vilket gör att alla har tillgång till samma information och vilket minimerar risken för missförstånd. Man kan även enkelt komma åt alla tidigare versioner av ett dokument samt jämföra dessa via plattformens funktioner. När ändringar utförs på mappar eller filer får berörda “markups” och “issues” samt att färgen på statusen ändras med hänsyn till om fel och ändringar i mappar och filer är åtgärdat eller inte. Det framgår även vem som har gjort ändringen och en kommunikations-chatt finns tillgänglig ifall man vill skriva något till de inblandade. Applikationen BIM 360 Docs är lättillgänglig och går att komma åt via datorer, läsplattor och mobiler (Gustavsson & Mersho, 2018). 4.3.2 iBinder

iBinder har tre olika plattformar med inriktningarna byggprojekt, förfrågan och förvaltning med hänsyn till dokumenthantering. Den plattform som presenteras här är iBinder byggprojekt. Plattformen är ett system som samtliga kan använda sig av utan några större förkunskaper om dataprogram eller IT och med endast minimal inlärningstid. (iBinder, u.å.). iBinder använder sig av arbetsmallar och rubriceringar som utgår från svensk byggstandard vilket gör det enkelt för samtliga inom branschen att känna igen sig. Det finns färdiga mallar beroende på vilken

12

bransch man väljer vilket gör att strukturen och rubrikerna redan är färdiga men det framgår inte om rubrikerna är låsta. Plattformen består av en pärm med registerförteckning som består av rubriker över pärmens innehåll, vilket är ett system som länge använts. För att komma åt informationen klickar man endast på den flikrubrik som man vill åt. iBinder har en anslagstavla där alla nya handlingar publiceras på en gång men de berörda aktörerna blir informerade via e- post om de förändringar som utförts samt vart de finns att hämta (iBinder, u.å.).

4.3.3 Webforum

Webforum är ett projektverktyg för byggbranschen där man kan ha kontroll och överblick i olika byggprojekt, strukturera samarbetet i realtid och ha samtliga filer, dokument och handlingar samlade (Webforum, u.å.). Man kan även ta fram kontinuerliga avstämningar mot uppdragsgivare och analysera färdigställandegrad. Några av funktioner som plattformen erbjuder ytterligare är dokumenthantering, projektplanering, resurs- och riskhantering, kommunikation, tidrapportering och integration. Inom dokumenthanteringen finns det flertal tillämpningar såsom “dra och släpp”, redigera online-funktionen, granskning och godkännande av relevant aktör samt olika behörighetsnivåer. Webforum låter även företag komma in och skräddarsy användningen av programmet efter deras behov vilket underlättar för vissa projekt då man inte behöver använda samtliga funktioner som finns i plattformen (Webforum, u.å.). 4.3.4 Byggnet

Byggnet innehåller tre delar: Byggnet Access, Subscribe och Verify (Byggnet, u.å.). Byggnet Access är grundfunktionen och används för dokumenthantering. Plattformen används oftast under ett byggprojekt och man kan hålla igång flera projekt samtidigt (Byggnet, 2018a). På startsidan presenteras projekten kortfattat så att de skiljs från varandra. Förutom under projektets gång kan plattformen även användas under förvaltningen. När ett nytt projekt startas erbjuder Byggnet färdig mappstruktur som baseras på Bygghandlingar 90. Strukturen kan justeras efter egna önskemål och man kan även skapa en helt egen mappstruktur som man sedan kan spara till framtida projekt (Byggnet, 2018a). Via Byggnet Subscribe som är en tilläggsfunktion till Access automatiseras distributionen av dokument och samtliga aktörer får rätt handlingar och version. Administratören automatiserar prenumerationen genom att ange vilken typ av information olika aktörer ska ha till förfogande, på så sätt sköter systemet resten så samtliga parter får tillgång till nya handlingar när de dyker upp eller ändringar sker i dokument (Byggnet, 2018b). Byggnet Verify är också en tilläggsfunktion som syftar till att rapportera ärenden. Man kan logga information, allt från frågor och svar, ÄTA och avvikelser till egen- och besiktningskontroller. När man skriver ut en handling kan den märkas med en QR-kod, via appen som plattformen erbjuder kan man skanna koden för att kontrollera att det är rätt handling (Byggnet, 2018c).

4.3.5 Apricon

Apricon är ett molnbaserat projektnätverk för samhällsbyggare som gör att alla dokument är lättillgängliga för projektets medlemmar (Apricon, 2018a). De olika funktioner i Apricon är bl.a. dokumenthantering, workflow, ärendehantering och paketpublicering vilket innebär sammanställning av stora mängder dokument. En av Apricons funktioner är Workflow där man får en kvalitetssäkrad process som minimerar risken för fel, mer tid att granska olika dokument samt att varje dokument är statusanpassad vilket innebär att man kan följa i vilket skede en handling befinner sig i; preliminär, för granskning, granskad och godkänd är dessa steg för dokument som går igenom Apricon. En annan funktion i Apricon är felanmälan i ärendehantering vilket innebär att i skedet förvaltning, när projektet står klart och har överlämnats till byggherren, så kan ärendehantering användas för att anmäla fel till entreprenören enkelt och smidigt för åtgärd. Det ger även en erfarenhetsåterkoppling till

13

entreprenören som då får dokumenterat dessa fel och åtgärder och kan använda för senare bruk i form av dokumenterat återkoppling (Apricon, 2018c).

4.3.6 Dropbox

Dropbox är en molntjänst vars syfte är att förenkla arbetet via en central plats där man kan dela och komma åt filer. Dropbox erbjuder även en branschorienterad version som heter Dropbox Business som är lik den vanliga Dropbox tjänsten men är mer lämpad till projekt av olika slag i olika branscher (Dropbox, u.å.). I dropbox business kan samtliga aktörer dela filer med varandra och olika filformat från CAD- och BIM-filer till enklare filformat som kalkylblad i Excel är mottagliga. Plattformen lagrar samtliga filer på en central plats och dess syfte är att se till att alla filer säkerhetskopieras och skyddas med obegränsad versionshistorik. Via plattformen kan man kontrollera och välja vilka som har åtkomst till filer och mappar, skydda länkar man delar med ett lösenord samt ge tillfällig åtkomst genom att ställa in ett utgångsdatum. Dropbox finns även tillgänglig via läsplattor samt mobiltelefoner. (Dropbox, u.å.).

14

5 Resultat och analys

Detta kapitel redovisar resultaten av de empiriska studierna; enkäterna och intervjuerna. Analys av svaren på enkäterna redovisas under respektive bilder. Intervjuerna är sammanfattade enbart utefter svaren som har framgått vid inspelningen.

5.1 Resultat och analys av enkäter

Nedan presenteras svaren på enkäterna som har utförts för den här studien. Frågorna presenteras i tur och ordning.

Figur 3: Ålder

Figur 4: Erfarenhet

Informationen som presenteras i dessa två frågor ger en överblick över åldern och erfarenheten på respondenterna som har svarat på studiens enkät. Det är ganska ojämn spridning på åldersgrupperna, där åldersgruppen 20-29 år dominerar och minst tyngd på åldersgruppen 50+. Drygt 40 % av enkätens svarande har över 8 års erfarenhet vilket är uppmuntrande för den här studiens tillförlitlighet. Respondenterna har i övrigt väldigt varierande erfarenhet.

15

Figur 5: Arbetsroll

Figur 6: Det huvudsakliga skedet som enkätsvarandes arbete sker i (kan vara flera)

Det är minst fem respondenter i varje angiven yrkesgrupp vilket stärker faktum att samtliga roller ger bra underlag och tillräcklig validitet åt studiens resultat. Projektledare dominerar svaren med dryga 35 %, kort därefter följer tekniska konsulter och entreprenörer. Man kunde ha tagit med fler aktörer vilket visas i resultatet ”övrigt” där drygt en fjärdedel kryssade i. Detta kan även bero på att dessa angivna roller är väldigt allmänna och det kan vara så att vissa personer som svarade innehar en annan befattning i organisationen men utför liknande arbetsuppgifter. De flesta aktörer som har deltagit i studien är inblandade i projekteringsskedet vilket är rimligt eftersom det är i detta skede som det behövs mest specialister inom varje område. I övrigt är det bra bredd på de andra skeden av processen förutom förvaltning där endast 7 personer är delaktiga. Detta är också rimligt eftersom vid förvaltningsskedet är det inte lika många aktörer från byggprocessen som är inblandade samt att projektet är avslutat och överlämnas till förvaltarna.

16

Figur 7: Anvädningsfrekvens av plattformar

Figur 8: Generell åsikt om plattformar underlättar arbetet på företaget

Utifrån resultaten från enkäten ser man att plattformar används i hög grad bland de flesta aktörer och det är endast dryga 6 % som aldrig använt sig av det. Vidare kan man konstatera att begreppet “molnbaserade plattformar” kan tolkas olika från person till person. Vår studie avser inte exempelvis Dropbox eller Drive som en molnbaserad plattform och det kan finnas personer som svarade på enkäten som just tänker på dessa två verktyg vilket kan bidra till sämre validitet åt själva resultatet vi vill komma fram till.

Majoriteten av aktörerna hade en positiv inställning till frågan om plattformarna underlättar deras arbete eller kommunikationen i projekt då fyra av fem personer (80 %) ansåg det stämma helt och hållet eller ansåg det stämma bra. Här visas att molnbaserade plattformar har en stor betydelse för kommunikation hos de inblandade parterna. En faktor som påverkar trovärdigheten i denna fråga är faktum att 8 % svarade på att inte använder plattformen medan på tidigare frågan om hur ofta plattformar används på företaget svarade 6 % att de aldrig använder. Finns ingen riktig bra förklaring för detta men vi antar att man kanske hade glömt svara vid något tillfälle eller att man har råkat kryssa i fel alternativ.

17

Figur 9: Anledning till varför man inte använder plattformar på företaget

Det var endast fyra respondenter som svarade ”använder ej plattform” men sex svar angavs på om orsaken till varför de inte använder plattform vilket innebär att vissa respondenter svarade på fler än ett alternativ. Enligt figur 9 kan man se att de flesta som svarade inte har tillgång till en digital plattform på företaget.

Figur 10 Möjligheter med plattformar

Tabellen nedan förklarar utförligt vilka val respondenterna hade eftersom att det inte framgår fullständigt i figur 9:

Tabell 1: Fullständiga alternativ för respondenter

Flexibelt arbetssätt

Lättillgänglig information

18 Säkrare underlag för projekt

Samtliga aktörer blir informerade på en och samma plats Större kvalitet på kommunikation mellan olika parter Ökat samarbete

Enklare korrigeringsarbete

Möjligheter/fördelar med molnbaserade plattformar är många med mest tyngd på lättillgänglig information vilket är ett av de grundläggande syftena med plattformar. Mer än hälften av respondenterna anser att fem av de sju svarsalternativen är fördelar som molnbaserade plattformar bidrar med vilket visar att plattformar tillför mycket möjligheter till byggprocessen.

Figur 11: Begränsningar med plattformar

Tabell 2: Fullständiga alternativ för respondenter

För komplicerat system Dåligt utförd plattform

Osäkerhet kring användning av samtliga aktörer

Otillräckliga fördelar kring programmets användning

Ineffektivt arbetssätt Oklara rutiner

Saknar juridiskt stöd Motstånd inom branschen att tillämpa ny

19

Figur 12: Generell åsikt om plattformar är en av lösningar till kommunikationsproblem i byggbranschen

Oklara rutiner är det som respondenterna anser vara det största hindret men även många anser det vara ett för komplicerat system, dåligt utförd plattform samt att det råder osäkerhet kring användning av samtliga aktörer. Detta påvisar en trend att respondenterna anser plattformarna vara svåra att hantera och använda sig av.

Majoriteten av respondenterna anser att molnplattformar är en lösning på dagens kommunikationsproblem och endast två anser det inte vara en lösning. Detta påvisar att många inom branschen ser positivt på utvecklingen av plattformar och tror på bättre kommunikation via de. Orsaken till att över 40 % är osäkra på ifall det är en lösning kan kopplas till föregående fråga där många ansåg plattformar vara svåra att använda vilket är ett problem som måste lösas. Sista frågan i enkäten, ”På vilket sätt tycker du att dagens plattformar kan utvecklas för att underlätta arbetet i ett projekt”, var en öppen fråga där respondenterna fick svara efter eget behag. Svaren sammanställs nedan:

• Alla inblandade aktörer ska ha tillgång till plattformen. Blir en aktör utanför blir det enkelt att denna aktör inte får fram infon. Misstaget upptäcks för sent i projektet vilket innebär dyra kostnader.

• Genom att vara lättare att använda, mindre komplicerade helt enkelt. Många i byggbranschen är över 40 år och har kanske lite svårare att hänga med i digitaliseringen. Då gäller det att skapa enklare system så även dem kan våga använda sig av det är själv 22 år och helt nyutexaminerad och märker att många inte alls nyttjar alla program som finns. Vissa gör till och med mängdningen med papper och penna...

• Ett problem med moln är att folk tenderar att hämta information vid olika tidpunkter och därför jobbar med olika versioner av samma fil. Även då rutiner finns för att motverka detta så kan molnen bidra med att göra plattformen säkrare genom att exempelvis låsa molnet och ha bestämda tider då man kan uppdatera sina filer.

• Har bara använt en så jag kan bara svara för den, men det är rätt krångligt både att ladda upp och ner, framförallt första gången man laddar upp.

20

• Att du ska kunna logga in från alla apparater och ingen beroende på plug-ins! Lätt UI för att i byggbransch jobbar de som inte är så bra på it.

• Appliceras på flera mobila enheter

• Hjälper till med samordning, sparande av info. • Utveckla människorna som ska använda det. • Tillgänglighet för alla.

• Se till så att molntjänst är lätt att använda, stabil synkning, etc. • Bättre synkronisering mellan olika plattformar genom API.

• Det skapar möjligheter att utföra dokumentation direkt på byggplatsen. • Jobba mer med VDC.

• Utbildning/information.

• Bättre utbildning i det. Det ska vara säkrare och enklare att jobba med. • Hantera och lagra digital information istället för digitala dokument. • Måste tillkomma fler rutiner och tydligare arbetssätt.

I denna del presenteras respondenternas svar med korta motiveringar till hur dagens molnplattformar kan utvecklas för att underlätta arbetet inom projekt. Väldigt många utvecklingsområden anges men de områden det läggs mest tyngd på är att göra plattformarna enklare att jobba med samt ge ut bättre utbildning till användarna då många inte känner sig hemma vid dessa plattformar. Ha tillgång till plattformen via andra enheter som t.ex. surfplattor och mobiltelefoner är ett utvecklingsområde respondenterna anser underlätta arbetet.

Nedan framgår figurer för respektives yrkesrolls svar på frågorna om vilka möjligheter och begränsningar de anser molnbaserade plattformar har:

21

Figur 14: Projektledarnas syn på vilka begränsningar det finns med plattformarna

Projektledarnas svar är väldigt varierande men enligt figur 12 anses de största fördelarna med plattformar vara lättillgänglig information och samtliga aktörer bli informerade på en och samma plats. De alternativen hänger ihop med varandra eftersom de utgår från att informationen finns tillgänglig på plattformarna som är för alla inblandade parter. Generellt tycker projektledarna att molnbaserade plattformar innehar många fördelar då de flesta valmöjligheterna har fler än tio svar.

Osäkerhet kring användning anser projektledarna vara största problemet med plattformar men även för komplicerat system, dåligt utförd plattform samt oklara rutiner är nackdelar som måste beaktas enligt denna yrkesroll. Samtliga alternativ som enligt projektledare är begränsningar syftar till att plattformar är svåra att använda och tydligare instruktioner behövs.

22

Figur 16: Entreprenörernas syn på vilka begränsningar det finns med plattformar

Entreprenörerna anser att de största fördelarna med plattformar är lättillgänglig information och mindre risk för missuppfattningar. Eftersom entreprenörerna är de som tar hand om projekten och utför arbetet tillsammans med underentreprenörer kan man se en tydlig anledning till varför de tycker att plattformarna bidrar med positiva saker i ett projekt. Dels för att informationen de utgår efter måste vara lättillgänglig var som helst och när som helst, men också för att missuppfattningar oftast brukar leda till fel i produktionen och därefter behövs ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggs-, och avgående arbeten).

Majoriteten av denna yrkesgrupp anser oklara rutiner vara största nackdelen med molnplattformar samtidigt som ingen ansåg det vara ett ineffektivt arbetssätt samt otillräckliga fördelar kring programmets användning. Det påvisar att entreprenörer ser fördelar i plattformar men klarare rutiner måste införas för en bättre fungerande portal.

23

Figur 18: Arkitekternas syn på vilka begränsningar det finns med plattformar

Arkitekternas uppfattning om vilka möjligheter molnplattformar bidrar med är säkrare underlag, samtliga aktörer blir informerade på en och samma plats samt lättillgänglig information som likt de föregående aktörerna tycker är en fördel med plattformarna. Arkitekter ingår oftast under förstudien och projekteringen där mycket information och dokument framförs vilket kan vara en orsak till yrkesrollens intryck om plattformens fördelar. Mindre risk för missuppfattningar som förra yrkesgrupperna såg som en fördel anser ingen av arkitekterna som deltagit i studien, eftersom arkitektens arbete ofta kolliderar med andra aktörer och det i sin tur kan behöva en kollisionskontroll.

För komplicerat system som följs av ineffektivt arbetssätt och oklara rutiner är de begränsningar yrkesgruppen anser plattformar kan begränsa effektiviteten i ett projekt. Även denna yrkesgrupp tycker att plattformar är för komplicerade och behöver tydligare rutiner, men att arkitekterna anser plattformarna vara ett ineffektivt arbetssätt skiljer sig från föregående aktörer vilket må bero på hur och när plattformen används under byggprocessen.

24

Figur 19: Projektörernas syn på möjligheter med plattformar

Figur 20: Projektörernas syn på vilka begränsningar det finns med plattformar

Projektörernas respons är väldigt blandad men likt resterande aktörer är lättillgänglig information fördelen med störst tonvikt. Samtliga aktörer blir informerade på en och samma plats och flexibelt arbetssätt är också två fördelar med plattformen, tycker yrkesgruppen. Man kan även se ett samband mellan projektörer och föregående yrkesroller i frågan om plattformen bidrar till ökat samarbete där frekvensen är låg och det kan bero på att vår definition av ökat samarbete inte är klar och tydlig. Yrkesgruppen anser att plattformarna är för komplicerade och dåligt utförda vilket är det största hindret mot användningen av dessa. Likt de övriga yrkesgrupperna anser projektörer att plattformarna är svåra att använda och det kan åtgärdas med tydligare struktur och instruktion kring användningen av plattformen.

25

Figur 21: De tekniska konsulternas syn på möjligheter med plattformar

Figur 22: De tekniska konsulternas syn på vilka begränsningar det finns med plattformar

Svaren som anges ovan är väldigt varierande där lättillgänglig information återigen är den största fördelen. Det tyckte samtliga yrkesgrupper och de tekniska konsulterna är inget undantag. Ett av syften med molnbaserade plattformar är just att information ska vara lättillgänglig för samtliga aktörer vilket framgår tydligt att resultaten ovan.

Tekniska konsulter anser oklara rutiner vara det största hindret vilket framgår av figur 21. Likt entreprenörerna tycker de tekniska konsulterna att tydligare rutiner kring användningen av plattformar bör ges. Otillräckliga fördelar kring plattformens användning och ineffektivt arbetssätt tycks av yrkesrollen inte vara en begränsning hos plattformarna vilket är uppmuntrande bedömning eftersom de tekniska konsulterna oftast är med hela projektet genom.

26

5.2 Resultat och analys av intervjuer

Detta avsnitt visar namn och omfattning i organisationen samt företag som intervjupersonen jobbar på. Vidare diskuteras deras syn på molnbaserade plattformar som de själva har arbetat i och en generell syn på fördelar och nackdelar samt utvecklingsmöjligheter för framtiden. All text nedan baseras endast på det som intervjupersoner har sagt.

Henric Selméus

NCC

Entreprenadingenjör/VDC-manager

Henric är utbildad civilingenjör inom produktions- och konstruktionsinriktning som började jobba på NCC år 2015 som en trainee. Hittills har han hunnit jobba som anbudstrainee, arbetsledare, projektingenjör och nu som VDC-manager. Projekt som han har varit involverad i är vanligen bostadsområden, badhus, kontor, m.m.

VDC (Virtual Design and Construction) är ett sätt att arbeta med projekt som stöds av BIM och ett innovativt sätt att hantera information inom ett projekt samt agerar som en hjälpreda inom organisation av arbetskraft och dess arbetsmetoder. Processer i VDC ger överblick och ligger till grund för optimerad planering och genomförande av projekt, berättar Henric. Som VDC- manager jobbar man mest mot projektering men andra skeden i byggprocessen ingår också i arbetsrollen.

Vid användningen av molnbaserade informationssystem används system som CAD pool och PDS. Ett dropbox-liknande system som kan dela information med samtliga aktörer under en och samma plats. CAD poolen fungerar som en arbetsmapp för projekteringen berättar Henric och när dokumenten blir färdiga så skickas de över till PDS som stämplade handlingar. Parallellt med detta har de en internt framtagen molnbaserad plattform som heter Projektportalen. Alla som är med i ett visst projekt har tillgång till den här portalen och allt från arbetsmiljö till ekonomi finns här, alla detaljer, ritningar och handlingar som berör ett projekt. Fördelarna med plattformar, som Henric berättar, är att all dokumentation är samlad på en och samma plats och samtliga aktörer som ingår i ett projekt har tillgång till den här informationen. Man behöver inte skicka mail och ritningar separat till flera parter vilket kan resultera i missad information. Systemen i sig är korrekt utförda och bidrar med positiva saker till branschen men det som kan vara negativt är att vissa har svårt att jobba med dessa plattformar.

Det finns inget konkret stöd som erbjuds på företaget kring plattformarna. Dock finns det väldigt stort utrymme för hjälp på NCC men problematiken kan finnas i att det kan vara svårt att förmedla var den hjälpen är och vem man ska vända sig till vilket i sig kan uppfattas som ett internt kommunikationsproblem.

En lösning på dessa svårigheter kan vara att man delar upp arbetet med dessa program, att man till en början arbetar med några få funktioner eller delar, för att sedan stegvis trappa upp belastningen. Den mänskliga faktorn kan man inte komma bort från men det gäller att försöka göra allting för att lära ut och öka kunskapen inom företaget. Det som Henric vill se i framtiden med sådana plattformar är någon slags erfarenhetsåterkoppling för att kunna ge riktig feedback på portalernas lönsamhetsgrad.

27

Inge Wihlborg

Tyréns AB

BIM-strateg/Projektledare

Inge är utbildad byggnadsingenjör från LTH och har även gått två år på ett datateknikprogram där han läste ett antal programmeringskurser. På Tyréns har Inge jobbat som BIM-strateg, BIM- samordnare, programmerare, informationssamordnare, m.m. Han är aktiv inom samtliga skeden i byggprocessen vilket gör honom till en erfaren aktör som har jobbat på olika sidor av projekt i flera av hans uppdrag. Hans främsta kompetens är uppföljning av projekt från det tidiga skedet till förvaltningen.

De största projekt som Inge har haft uppdrag i är ESS-projektet i Lund, Niagaraprojektet (Malmö Universitets nya lokal) som BIM-samordnare samt har varit teknisk konsult åt en mängd företag sedan tidigare. Han berättar att det finns utmaningar i alla roller inom byggbranschen och att det är viktigt för samtliga att kunna hitta ett gemensamt språk och underlag för att projekt ska fungera så effektivt som möjligt.

De största fördelarna med molnbaserade plattformar ser Inge i att man inte behöver skicka mail eller separata handlingar till varje aktör för sig – det är enklare och säkrare att alla filer och dokument samlas på ett och samma ställe då man också hittar den senaste versionen av en fil. Inge menar också att informationen är lättillgänglig och att man lättare kan styra informationen som inte kan redigeras av utomstående aktörer.

Det finns många olika system som fungerar på många olika sätt och jobbar man med flera projekt så kanske man har flera olika plattformar man jobbar i, vilket Inge ser som en nackdel. Han menar att det skulle bli mycket enklare om det var en enda plattform att arbeta i eller att alla plattformar har samma (eller liknande) upplägg för att det ska bli enklare att hålla koll på funktionerna.

Vidare menar Inge att han inte tror det är en fråga om systemet inte är tillräckligt bra utfört, utan att det är människan som har sina begränsningar vid användningen och att plattformen är där för att hjälpa att främja kommunikationen mellan parterna.

Idag används ritningar som informationsbärare och det är den digitala kopian som ska bära informationen där man måste hitta ett sätt att lagra informationen utanför informationsbäraren, menar Inge. Man bör kunna föra in all info i en databas och få ut det som en ritning där den informationen genereras automatiskt i databasen. Exempel på det kan vara mängdförteckning.

28

Harald Schrott

SWECO

Digitaliseringsstrateg

Harald är en utbildad byggnadsingenjör på Malmö högskola, med inriktning på byggdesign. Han har, under sina tre år på SWECO, hunnit jobba som en BIMstrateg, modellmanager och samordningsansvarig.

Projekt som han har varit involverad i har varit omfattande; infrastrukturprojekt, skolor, flerbostadshus, tunnelbanor, flygplatser men även hela områden i länder som exempelvis Kina. På frågan om vilka digitala verktyg de använder i olika projekt svarade Harald att det är olika från projekt till projekt. Deras leverantör är vanligtvis Autodesk vilket medför att de använder sig av flera av deras produkter så som Revit, AutoCAD, m.m. I vissa projekt är det upp till beställaren att välja ett program och ett av molnbaserade informationssystemen man har använt sig av har varit iBinder.

iBinder anses vara ett enkelt system som samtliga kan använda utan några förkunskaper inom dataprogram och dylikt. En anslagstavla finns till förfogande där alla nya och uppdaterade handlingar publiceras på en gång men de berörda aktörerna blir informerade via e-post om det har skett några förändringar.

En fördel med molnlösningar som Harald nämnde var att all information som är relevant samlas på en och samma plattform som de olika parterna kan ta del av. I vissa fall är det även bra att all information uppdateras ständigt så att man inte behöver exportera vissa filer. Exporterar man så finns det risk att modellen inte stöds av de nya uppdateringar och det kan ställa till det rejält. Nackdelen är, berättar Harald, att det finns väldigt mycket information, vilket inte är dåligt i sig, men att all information inte är relevant för samtliga parter. Om samtliga parter kunde filtrera bort irrelevant information skulle det vara mycket enklare för dem att hålla koll på de viktigaste sakerna som sker i ett projekt.

Vid frågan om de erbjuder stöd i företaget svarar Harald med att de har en stor digitaliseringsgrupp som ständigt jobbar med att förbättra programvarorna samt underlätta användningen kring de olika programmen.

Begränsad kreativitet – är en konsekvens av de olika begränsningar som finns kring användningen av dessa plattformar, menar Harald. Som ett exempel på det nämnde han att arkitekter har allt som oftast lättast att bolla med sina idéer med hjälp av papper och penna, då vissa program saknar de nödvändiga funktionerna för att kunna uttrycka sig kreativt. Det händer att man kan vara tidspressad och nöja sig med andra funktioner i plattformen, som man kanske inte tänkte på i början. Det beror även på människan, den mänskliga faktorn. Vi kan ibland bli bekväma med den nuvarande kunskapen och så fort någonting i programmet uppdateras finner man det svårt att anpassa sig igen.

29

Gunilla Qvarnström

Projtools AB

VD och BIM-samordnare

Gunilla är utbildad arkitekt från LTH som har jobbat som BIM-samordnare i 10-års period. Företaget hon är VD för har åtta anställda och jobbar med stora projekt så som sjukhusprojektet SUS i Malmö. De arbetar främst i projekteringsskedet men även under produktionen fram till överlämningen.

Vidare berättar Gunilla att man använder alla digitala verktyg som konsulter använder, bl.a. Apricon och Byggnet. Det som är viktigt för projektbaserade informationssystem är att man alltid har den senaste versionerna av modeller eller handlingar uppdaterade eftersom att man vill arbeta efter samma förutsättningar. Även metadata är viktigt; handlar om vem som har lagt upp olika information, när den har lagts upp, strukturen och sökfunktionerna som finns i verktyget.

Som fördelar med dessa verktyg nämner Gunilla att just Apricon hanterar workflow bra vilket innebär att när man börjar upprätta ritningar eller modellfiler så kan man lägga dem i olika steg: preliminära, granskade och slutligen godkända handlingar. Q & A är en bra funktion som finns i Apricon också. Vid frågor och funderingar kan man lätt hitta de vanligaste frågorna som personer har ställt tidigare. En av de bättre funktionerna är att man kan paketera in handlingar och skicka dem till relevanta aktörer.

När det kommer till nackdelar brukar det oftast vara dålig funktionalitet enligt Gunilla. De olika filtreringarna som finns brukar oftast vara svåra att förstå. Det stora motståndet ligger i att folk inte vet vad de ska hitta och var de ska leta.

Framtida möjligheter skulle kunna ligga i att göra plattformarna mer användarvänliga och intuitiva berättar Gunilla. Man ska kunna styra namngivningen och smidigheten på själva verktyget. Utöka programmen från att vara ett dokumentverktyg till att de ska vara kommunikationsportaler. Att hitta kopplingar mellan olika ritningar samt ändringshanteringen borde också ligga i linje med att utvecklas ytterligare inför framtiden.

30

Per Danielsson

Skanska AB

Verksamhetsutvecklare - digitalisering

Per är en utbildad byggnadsingenjör från Malmö högskola och har jobbat på Skanska i åtta år. Där jobbar han som verksamhetsutvecklare inom digitaliseringen men har även projekterat i början på hans tid hos Skanska. Han arbetar över hela byggprocessen.

Enligt Per är utmaningen med digitaliseringen att inget projekt är sig likt vilket innebär att många projekt kräver olika angreppssätt och digitala verktyg som inte nödvändigtvis samarbetar med varandra. Där kan lösningen vara utveckling av API (applikationsprogrammeringsgränssnitt) menar Per. API är en specifikation av hur olika applikationsprogram (i detta fall digitala verktyg som kommunikationsplattformar) kan använda och kommunicera med en specifik programvara.

De kommunikationsplattformar som Per använder mest frekvent är Apricon, iBinder och Byggnet. En av de större utmaningar med dessa plattformar är versionshanteringen; det är lätt att missa den senaste versionen och att man jobbar i olika versioner vilket i slutändan blir helt fel, berättar Per. Att det kommer mail om att den nya versionen har kommit ut kan vara av negativ inverkan då det är lätt att mail hamnar fel eller glöms bort i flödet.

Per berättar att en av de största begränsningar i dagens läge är att filer inte är så lättillgängliga som de kanske borde vara. Man behöver logga in, laddar ner och sedan jobba med dem vilket kan ställa lite problem för vissa personer. Möjligheter att utveckla och/eller effektivisera dessa plattformar ligger i att företag som utvecklar plattformarna kan ha lite mer kontakt med kunder som använder dem. Att man försöker utgå efter kundernas speciella behov i ett projekt och på så sätt utforma plattformen.

På frågan om Skanska erbjuder någon form av utbildning i användningen av dessa plattformar svarar Per med att det är informell hjälp, dvs. man frågar en kollega som kanske har bättre koll på det. Skanska håller även på att utveckla någon form av digital coach runt om i landet som kommer att agera som stöd för användning av olika program och verktyg.