Examensarbete
Civilekonomprogrammet – Redovisning
Aktiekapitalets funktioner
-Vilken nivå på aktiekapitalet är att föredra?
Författare: Lisa Thituson, Julia Edvinsson Handledare: Christopher von Koch Medbedömare: Andreas Jansson Examinator: Andreas Jansson Termin: VT20
Ämne: Företagsekonomi
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 7
1.1 BAKGRUND... 7
1.2 PROBLEMDISKUSSION... 8
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 14
1.4 BIDRAG ... 15
1.5 DISPOSITION ... 15
2 METOD ... 18
2.1 FORSKNINGSANSATS ... 18
2.2 TEORIVAL ... 19
2.3 KÄLLKRITIK ... 20
3 REFERENSRAM ... 21
3.1 DEN LAGLIGA ASPEKTEN PÅ AKTIEKAPITALET ... 21
3.1.1 Aktiebolag... 21
3.1.2 Aktiekapitalet i privata bolag ... 21
3.1.3 Kapitalbrist ... 22
3.1.4 Konkurser ... 22
3.2 AKTIEKAPITALETS SYFTE ... 23
3.2.1 Borgenärsskydd ... 23
3.2.2 Seriositetsspärr ... 23
3.2.3 Ekonomisk brottslighet ... 23
3.3 AKTIEKAPITALETS OLIKA NIVÅER ... 24
3.4 DISKUSSION OM AKTIEKAPITALETS NIVÅ... 25
4 TEORI ... 27
4.1 AGENTTEORI ... 27
4.2 INTRESSENTTEORIN ... 29
4.3 LEGITIMITETSTEORI ... 30
4.4 INSTITUTIONELL TEORI ... 32
5 EMPIRISK METOD ... 34
5.1 UNDERSÖKNINGSMETOD OCH DESIGN... 34
5.2 DATAINSAMLING ... 34
5.3 URVAL ... 35
5.4 OPERATIONALISERING ... 36
5.4.1 Beroende variabler ... 37
5.4.2 Oberoende variabler ... 39
5.4.3 Kontrollvariabler ... 39
5.5 KRITIK MOT EMPIRISK METOD ... 42
5.5.1 Validitet ... 42
5.5.2 Reliabilitet ... 42
6 EMPIRI ... 44
6.1 DESKRIPTIV STATISTIK ... 44
6.2 BIVARIAT ANALYS ... 46
6.2.1 T-test ... 46
6.2.2 Korrelationsanalys ... 47
6.3 MULTIPEL REGRESSIONSANALYS ... 48
7 ANALYS ... 56
7.1 HYPOTES 1:LÖNSAMHET ... 56
7.2 HYPOTES 2:SYSSELSÄTTNING ... 57
7.3 HYPOTES 3:KONKURS ... 58
7.4 HYPOTES 4:REGISTRERINGAR... 59
7.5 GENERELL ANALYS ... 59
8 SLUTSATS OCH IMPLIKATIONER ... 65
8.1 SLUTSATS ... 65
8.2 TEORETISKA IMPLIKATIONER ... 66
8.3 PRAKTISKA IMPLIKATIONER ... 66
8.4 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 67
9 KÄLLOR ... 68
Tabellförteckning
Tabell 1 – Hur många aktiebolag som ingick i studien... 42
Tabell 2 – Antalet aktiebolag fördelat på respektive bransch... 42
Tabell 3 – Antalet aktiebolag fördelat på respektive län... 43
Tabell 4 – Antalet aktiebolag fördelat på grundare... 43
Tabell 5 – Antalet nyregistrerade aktiebolag under tidsperioden... 44
Tabell 6 – Minimum, medelvärde, maximum och standardavvikelse... 44
Tabell 7 – Medelvärde för ROA och anställda... 45
Tabell 8 – Korrelationsmatris... 46
Tabell 9 – Regressionsanalys, ROA år 1... 48
Tabell 10 – Regressionsanalys, Anställda år 1... 49
Tabell 11 – Regressionsanalys, ROA år 5... 50
Tabell 12 – Regressionsanalys, Anställda år 5... 51
Tabell 13 – Logistisk regression, Konkurs... 52
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Christopher Von Koch som hjälpt oss under hela processen med goda idéer och konstruktiv kritik.
Vi vill även rikta ett tack till opponenter och medbedömare som bidragit med givande kommentarer.
Tack!
Växjö 26 Maj 2020
_______________ _______________
Lisa Thituson Julia Edvinsson
1994-05-11 1996-07-03
Sammanfattning
Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet
Författare: Lisa Thituson & Julia Edvinsson Handledare: Christopher Von Koch
Medbedömare: Andreas Jansson Examinator: Andreas Jansson
Titel: Aktiekapitalets funktioner
Bakgrund: År 2010 sänkte regeringen de dåvarande aktiekapitalet på 100 000 SEK till 50 000 SEK och år 2020 gjordes en ytterligare sänkning till 25 000 SEK. Tidigare studier har främst fokuserat på konkurser och hur antalet har påverkats av olika nivåer på kapitalkravet. Det finns däremot fler faktorer som är intressanta att studera och denna studie kommer utöver konkurser att fokusera på hur företagens sysselsättning och lönsamhet påverkas av olika kapitalkrav samt om antalet aktiebolag ökar till följd av ett sänkt aktiekapital.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken nivå på aktiekapitalet som är att föredra genom att undersöka dess effekter.
Metod: Den kvantitativa studien genomsyras av en deduktiv ansats och tillämpar paneldata.
För att deducera studiens hypoteser används agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Hypoteserna testas sedan för att undersöka ifall de kan bevisa det faktum att aktiebolag presterar bättre vid ett högre aktiekapital. Databasen som används för att hämta det kvantitativa materialet är Infotorg Företag.
Slutsats: Slutsatsen som kan dras av studien är att nystartade företags lönsamhet och sysselsättning inte skiljer sig åt mellan de olika aktiekapitalsnivåerna. Däremot har resultatet visat på att det registreras fler aktiebolag vid ett lägre kapitalkrav än vid ett högre kapitalkrav.
Dessutom tyder indikationer på att aktiebolag med ett lägre aktiekapital har en högre sannolikhet att gå i konkurs.
Nyckelord: Aktiebolag, aktiekapital(et), kapitalkrav(et)
Abstract
Master Thesis in Business Administration, School of Economic, Linnaeus University
Authors: Lisa Thituson & Julia Edvinsson Supervisor: Christopher Von Koch
Co-assessor: Andreas Jansson Examiner: Andreas Jansson
Title: Functions of the share capital
Background: In 2009, the government reduced the share capital from SEK 100,000 to SEK 50,000 and in 2020 a further reduction was made to SEK 25,000. Previous studies have mainly focused on bankruptcies and how the amount has been affected by different levels on the capital requirement. There are several factors that are of interest to study and this study will, in addition to bankruptcies, focus on how companies' employment and profitability are affected by different capital requirements and whether the number of limited companies increases as a result of reduced share capital.
Purpose: The purpose of the thesis is to evaluate what level of the share capital is preferable by examining its effects.
Method: The quantitative study is permeated by a deductive approach and applies panel data.
To deduct the study's hypotheses, the agency theory, the stakeholder theory, the legitimacy theory and the institutional theory are used. The hypotheses are then tested to see if they can determine the fact that limited companies perform better at higher share capital. The database used to retrieve the quantitative data is Infotorg Företag.
Conclusion: The conclusion of the study is that there is not a difference in the employment and profitability between companies that started with different levels of share capital. The study also found that the number of limited companies increases with a lower share capital. It could also be found indications on the fact that the probability of going bankrupt increases with a lower share capital.
Keyword: Limited company, share capital, capital requirement
1 Inledning
I det inledande kapitlet presenteras läsaren för associationsformen aktiebolag och dess aktiekapital och får sig dessutom en genomgång över hur aktiekapitalet har förändrats genom åren. Bakgrunden följs sedan upp med studiens problemdiskussion vilken belyser aktiekapitalets roll för samhällets alla olika intressenter. Vidare argumenteras det för studiens relevans med hänsyn till tidigare forskning inom området och utifrån befintliga teorier som sedan formulerar fram studiens frågeställning och syfte. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska och praktiska bidrag och fortsatta disposition.
1.1 Bakgrund
Ett aktiebolag är en juridisk person till skillnad från andra bolagsformer som till exempel handelsbolag. Att det är en juridisk person innebär att det kan stå som ägare till tillgångar, underteckna avtal och ha anställda (Bolagsverket, 2020). Detta är något som många företagare anser positivt då de inte heller har ett personligt betalningsansvar gällande företagets skulder.
Detta har däremot regeringen valt att balansera genom att införa en del regler angående aktiebolagets kapitalskydd för att se till att bolagets skulder kan täckas av dess tillgångar (Prop.
2009/10:61).
Det finns två olika varianter av aktiebolag, publika och privata. Publika aktiebolag erbjuder sina aktier på börsen medans privata aktier inte får erbjudas till mer än 200 personer. Ytterligare en skillnad mellan privata och publika aktiebolag är aktiekapitalet. I ett publikt krävs ett större aktiekapital jämfört med i ett privat (Bolagsverket, 2020). Enligt aktiebolagslagen och dess inledande bestämmelser ska varje aktiebolag ha ett aktiekapital (Aktiebolagslag 1 kap 4 §) och det ska tillsättas av bolagets ägare vid uppstarten av bolaget (Visma, 2018). För att skydda företagets borgenärer och hindra ekonomisk brottslighet har aktiekapitalet en lagstadgad lägsta nivå. Historiskt har denna nivå varierat genom åren och det har skett två stycken sänkningar av kapitalkravet under 2000-talet. År 2010 sänktes dåvarande kapitalkrav på 100 000 SEK till 50 000 SEK och en ytterligare sänkning gjordes den 1 januari 2020 där kapitalkravet sattes till 25 000 SEK (Prop. 2009/10:61; Prop 2019/20:21).
En trend i att sänka aktiekapital kan ses i de nordeuropeiska länderna och i övriga Europa. I 18
om minst 1 euro. Trenden av ett sänkt aktiekapital i övriga Europa har varit en bidragande faktor till ett sänkt aktiekapital även i Sverige. Detta för att försöka motverka att nystartade bolag väljer att bedriva verksamhet utanför Sverige eftersom de där kan starta upp ett bolag med ett mindre aktiekapital som insats (Ds 2019:6).
Den övergripande faktorn till att regeringen valde att sänka kapitalkravet den 1 april 2010 var att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare. Målet är att det ska vara lönsamt och enkelt för individer att starta och driva företag och att fler ska välja företagsformen aktiebolag.
En av anledningarna till att företagare undviker associationsformen aktiebolag beror på kravet på kapitaltillskott. Ett lägre krav kommer således bidra till att göra denna företagsform mer attraktiv. Nystartade företag hjälper till att stärka konkurrensen i samhället och kommer i längden bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt (Prop. 2009/10:61).
Sänkningen av aktiekapital gränsen den 1 januari 2020 från 50 000 SEK till 25 000 SEK är en konsekvens av det så kallade januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Anledningen till ytterligare en sänkning av kapitalkravet under en relativt kort tid är att göra aktiebolagsformen ännu mer tillgänglig för dem som vill driva bolag. Resultatet av den tidigare minskningen har dessutom inte visat någon ökning av de negativa aspekter som minimikravet ska förebygga som till exempelvis ansvarslös och ogenomtänkt företagande, användning av aktiebolag för ekonomisk brottslighet och andra otillbörliga syften (Prop 2019/20:21).
1.2 Problemdiskussion
Sedan den första lagstiftade förändringen av aktiekapitalet 1973 har inte argumenten från myndigheternas sida för ett upprätthållande av aktiekapitalet förändrats och inte heller deras syn på dess funktioner som borgenärsskydd, seriositetsspärr och kapitalanskaffning. Däremot har företagsmarknaden förändrats drastiskt under denna tidsperioden. Entreprenörskap har uppmuntrats och tjänsteföretag har vuxit sig starkare (SOU 2008:49). Kritiker har kritiserat kapitalkravet då de anser det vara ett hinder för utvecklingen av ett välmående företagsklimat i Sverige. Den bransch som främst drabbas av ett högt minimikrav är tjänsteföretag då dessa företag innehar nödvändiga föremål som inte kan bindas till aktiekapitalet (SOU 2008:49). Det saknas forskning om entreprenörernas tankar och åsikter kring aktiekapitalet och dess
funktioner. Därför ämnar denna studie att undersöka aktiekapitalets egentliga funktion utifrån relevanta teorier och analysera vilken teori som bäst kan beskriva dess funktion och om det skiljer sig beroende på om företag startar upp med 100 000 SEK eller 50 000 SEK i kapitalkrav.
Regeringen har som nämnt två gånger under 2000-talet (2010 och 2020) sänkt kapitalkravet för att försöka öka företagandet och förenkla reglerna kring associationsformen aktiebolag (Prop.
2009/10:61; Prop 2019/20:21). Deras förhoppning är att fler entreprenörer ska vilja driva aktiebolag och att en förenkling av reglerna öppnar upp dessa möjligheter. Aktiebolagets fördelar gentemot enskild firma och andra associationsformer är att ägarna inte är personligt betalningsansvariga gentemot företagets förpliktelser och har dessutom skattemässiga fördelar (Skatteverket, 2013). De som idag driver enskilda firmor ska genom den nya regleringen vilja omformas till att bli aktiebolag och ta del av dess fördelar. Detta innebär att minskningen av aktiekapitalet nödvändigtvis inte bidrar till ett ökat företagande utan istället en ökning av antalet aktiebolag.
En av förklaringarna till att blivande entreprenörer väljer att driva aktiebolag eller att enskilda firmor struktureras om till aktiebolag kan bero på legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Aktiebolagsformen är en omtyckt associationsform av bolag och dess intressenter och kan således vara ett sätt för företag att vinna legitimitet av samhället. De nya regleringarna av aktiekapitalet kan således öppna upp möjligheterna för entreprenörer att driva aktiebolag. Den institutionella teorin kan dessutom belysa att företag i samma bransch väljer att efterlikna varandra och följa samhällets normer och värderingar (DiMaggio & Powell, 1983). Intressentteorin belyser dessutom vikten för företag att prioritera intressenterna kring bolaget. Hur stort aktiekapitalet bör vara är idag således ett aktuellt ämne inom svensk politik där många olika intressenter och deras intressen ska tas i beaktning. Olika nivåer på aktiekapitalet kan således betyda att olika intressenter behöver prioriteras högst.
På grund av att det nästan har gått tio år sedan första sänkningen och att en ytterligare sänkning nu har blivit aktuell blir det intressant att se vad resultatet av första sänkningen har bidragit med och anledningarna bakom en ytterligare sänkningen inom en relativ kort tidsperiod. Har den tidigare minskningen av aktiekapitalet verkligen inte visat någon ökning av de negativa aspekterna som minimikravet avser att förebygga som exempelvis användning av aktiebolag
syften (Prop 2019/20:21)?. Minimikravet på aktiekapital ska nämligen fungera som en förebyggande faktor mot ekonomisk brottslighet. Måste entreprenörer satsa eget kapital för att kunna utnyttja bolagsformen blir folk mindre benägna att ta för stora risker (Prop 2019/20:21).
Brottsförebyggande rådet (2009) ställer sig dock tveksamma till att en sänkning av minimikravet skulle bidra till en ökning av den ekonomiska brottsligheten då det finns andra faktorer som påverkar och som dessutom bör beaktas. Av den anledningen efterfrågar de mer forskning inom området innan generella slutsatser om att ekonomisk brottslighet skulle öka vid ett minskat kapitalkrav kan fastställas (Brottsförebyggande rådet, 2009).
När en entreprenör måste investera eget kapital för att kunna starta upp ett aktiebolag uppstår risken att förlora allt i processen (Prop 2019/20:21). Aktiekapitalet fyller således även en risk funktion. Forskning visar på att ålder, kön, utbildning, erfarenhet och inkomst har en påverkan på hur riskbenägen entreprenören är och att män generellt är mer riskbenägna än kvinnor (Mclnich, 1982; Bertand & Schoar, 2003). Verheul och Thurik (2001) visar i sin studie på sambandet mellan risk och startkapital då kvinnor i genomsnitt startar upp bolag med ett lägre startkapital än män på grund av den risk det medför. Nofsinger och Wang (2011) menar på att nystartade företags prestation istället påverkas av hur erfaren ägaren är och att det är detta som under det första verksamhetsåret hjälper till att säkra finansiering och minska informationsasymmetrin.
Aktiekapitalet ska fungera som ett borgenärsskydd och säkerställa att det finns tillräckligt med ekonomiska tillgångar i företaget. Däremot har dess funktion som borgenärsskydd ifrågasatts av bland andra Finansbolagens förening, Företagarna och Sveriges ingenjörer som menar att kassaflödet och bolagets likviditet är av större vikt när det kommer till skydd av borgenärerna.
Faktum är att de flesta borgenärer kräver säkerheter för sina fordringar och förlitar sig inte på aktiekapitalet som ett skydd. Däremot anser bland andra Svenskt näringsliv och Svensk handel att aktiekapitalet har en betydelse för en stor andel av borgenärerna. En sänkning av aktiekapitalet skulle således få dessa borgenärer att ställa större krav på säkerhet och information om exempelvis bolagets omsättning och likviditet, vilket skulle resultera i större kostnader när bolaget ingår avtal. De menar även på att om borgenärerna ställer större krav på säkerheter så kan det påverka principen om att ägarna i ett aktiebolag inte är personligt betalningsansvariga (Prop 2019/20:21). Ewang (2007) konstaterade i sin studie att
minimikravet på aktiekapitalet inte uppfyller funktionen som säkerhet för borgenärer och då kapitalgränsen inte uppfyller sitt huvudsyfte ansåg han att den bör avskaffas.
Däremot kan aktiekapitalet vid kapitalanskaffning uppfattas positivt utifrån bankens ståndpunkt eftersom det blir som ett form av kapitalskydd mot den potentiella risken av att företagen inte återbetalar banklånen. Det ses även som fördelaktigt utifrån entreprenörens perspektiv eftersom kreditgivaren vid avsaknad av kapitalkrav ställer högre krav för att bevilja lånet i form av exempelvis personlig borgen (Bruns & Fletcher, 2008). Det framkommer även att banker bedömer risken att låna ut pengar som högre i småföretag jämfört med i större företag (Bruns
& Fletcher, 2008). Företagens riskbedömning kan däremot reduceras genom symboliska handlingar i form av investeringar av eget kapital i bolaget vilket tyder på personligt engagemang och förtroende för verksamheten (Bruns & Fletcher, 2008). Dessa handlingar skapar legitimitet för bolaget och aktiekapitalets funktion blir i detta fall att visa på seriositet.
Att starta bolag ska vara enkelt och fördelaktigt och för att blivande entreprenörer ska våga ta steget till att starta egna företag är det viktigt att regeringen och andra beslutsorgan reglerar lagar som öppnar upp dessa möjligheter (Braun et al., 2013). Armour (2006) undersökte detta genom att studera ifall förenkling av lagen i västeuropeiska länder bidrog till högre nyföretagande. Han kunde bevisa sitt påstående genom att ett minskat eller avskaffat aktiekapital bidrog till att fler bolag startades upp. Bland annat ansågs Storbritanniens lagar kring aktiekapital vara ett exceptionellt fall som länder bör eftersträva då det där enbart krävs ett aktiekapital på ett pund (Braun et al., 2013).
På kort sikt kan nystartade företag beroende på aktiekapital fokusera olika kring lönsamhet och anställning. Intressentteorin kan tänkas förklara varför företag väljer att anställa i första hand.
Då intressentteorin handlar om att ha positiva relationer med företagets intressenter som bland annat anställda är detta något som skapar goda relationer. Legitimitetsteorin kan även den förklara varför företagen är benägna att anställa och detta eftersom de strävar efter att uppnå legitimitet av samhället. Företag och dess styrning kan dessutom inte undvikas att påverkas av sociala relationer, makt, lagstiftning, institutionella sammanhang och andra icke-ekonomiska förhållanden (Roy, 1997). Att ta in arbetskraft av samhället bidrar positivt till välfärden, men det gäller som sagt att lagstiftningen öppnar upp möjligheten för nystartade företag att våga
som kallas för växa-stöd som innebär en minskad arbetsgivaravgift för enskilda näringsidkare, handelsbolag och aktiebolag som anställer sin första medarbetare (Tillväxtverket, 2020). Den institutionella teorin är en annan teori som kan förklara varför företag väljer att anställa då den genomsyras av likformighet. Ifall andra nystartade företag inom samma bransch väljer att anställa kommer detta påverka andra företag att göra detsamma. Detta eftersom företagen annars riskerar att förlora resurser, legitimitet och betydelsefulla kontakter, vilket kan medföra att de får det svårt att klara sig på företagsmarknaden.
Att våga anställa har däremot inte bara sina positiva sidor då det på kort sikt kan påverka företags lönsamhet negativt. Lönsamheten influeras dessutom negativt av intressentteorin och dess relation till företagets intressenter. Detta eftersom företag skapar goda relationer med sina kunder genom att erbjuda rabatter, givande avtal och genom att betala bra till sina leverantörer.
Dessa relationer bidrar således till en minskad lönsamhet på kort sikt men kan på lång sikt antas bidra till positiva resultat i form av långsiktiga relationer. Att välja mellan att anställa eller öka sin lönsamhet blir således ett dilemma för nystartade företag då de både vill anställa för att vinna legitimitet i samhället och tilldelas fördelaktiga resurser medan de samtidigt vill uppnå en gynnsam lönsamhet. Intressentteorin genomsyras dessutom av vinstmaximering. Det blir således upp till företagen att avgöra vilka som är deras viktigaste intressenter och anpassa sin praxis utefter deras krav (Letza et al., 2004). Detta kan tänkas förklara varför vissa företag väljer att fokusera på lönsamhet framför anställning eftersom deras aktieägare strävar efter utdelning medan andra företag väljer att fokusera på relationen till medarbetare, kunder och leverantörer.
En låg lönsamhet är dessutom starkt korrelerat med konkurs och enligt Hall (1992) är underkapitalisering den största anledningen till att nystartade bolag sätts i konkurs. En av anledningarna till att företagen drabbas av underkapitalisering kan bero på att företagen misslyckas med att sluta avtal med sina kapitalkällor (Hall, 1992). Då banker och andra inkomstkällor är viktiga intressenter för företag, är det viktigt att de ser potential i bolaget och att de upplever dem som legitima av samhället. Misslyckas företag med detta kan det bli svårt att få finansiellt stöd. Bruderl et al. (1992) menar dessutom att nystartade företag som innehar ett lågt finansiellt kapital löper större risk än andra företag att drabbas av konkurs. Vilken nivå aktiekapitalet bör vara är således en svår valsituation för beslutsfattare att avgöra. Det finns de som förespråkar att ett högre aktiekapital medför att företagens stabilitet ökar (Silfverstrand &
Johansson, 1993) medan andra anser att ett lägre aktiekapital öppnar upp aktiebolagsformen
och tillväxtmöjligheter för företag som dessutom genererar en ökad sysselsättning (Justitiedepartementet, 2009).
Det finns flertalet forskning som tidigare undersökt aktiekapitalet och Kemppainen & Nilsson (2014) har bland annat undersökt huruvida ett slopat krav på revision och sänkt aktiekapitalkrav har influerat svenskt nyföretagande. De kommer i sin studie fram till att beslutet har bidragit till fler nyetablerade företag men att resultatet förmodligen har blivit ännu bättre ifall kapitalkravet hade avskaffas i sin helhet. Noack & Beurskens (2008) redogör dessutom för Unternehmergesellschaft, som är ett nytt tyskt privat aktiebolag som endast kräver 1 EUR i minimikrav gentemot tidigare aktiebolag kallat GmbH, där det krävs ett kapitalkrav på 25 000 EUR. Det nya bolaget ska vara ett komplement till den tidigare associationsformen där det istället krävs att bolaget på sikt kan uppnå ett aktiekapital på minst 10 000 EUR genom att spara 25 procent av företagens årliga intäkter. Lyckas bolagen åstadkomma detta kommer det istället att omformas till ett GmbH företag (Noack & Beurskens, 2008).
I en annan studie gjord av Kalnins & Nordqvist (2015) jämför de hur konkurser påverkat svenska mikroföretag som startat med ett aktiekapital om 100 000 SEK respektive 50 000 SEK.
De lyfter problemet med att företag måste upprätta kontrollbalansräkning när aktiekapitalet minskat med hälften av dess minimikrav enligt Aktiebolagslagen (2005:551) 25 kap. 14 §. I studien konstateras dock att det är inte är någon skillnad mellan företagen som startat med olika aktiekapital och antalet som sätts i konkurs. Advokaten Ola Sellert (2019) anser att den nya minskningen av aktiekapitalet till 25 000 SEK kommer belysa problemet om att upprätta kontrollbalansräkning när aktiekapitalet minskat med hälften igen eftersom styrelserna då kommer behöva upprätta en kontrollbalansräkning när förlusterna enbart uppgår till 12 500 kronor. Varför detta blir ett dilemma beror på att de flesta nyetablerade företagen i uppstartsfasen kommer redovisa förluster tidigare än inkommande vinster och det kommer leda till att många företag kommer behöva upprätta kontrollbalansräkningar snabbt efter uppstarten.
Flera remissinstanser har efterfrågat mer forskning av konsekvenserna av ett sänkt aktiekapital för att kunna dra några slutsatser huruvida ett sänkt aktiekapital är positivt eller negativt för svenskt företagande och det svenska samhället (Konkurrensverket, 2009; Svensk Inkasso, 2009; Brottsförebyggande rådet, 2009; Näringslivets Regelnämnd, 2009). De två fallen som
och deras lagar kring aktiebolag och därmed vara en av orsakerna till att debatten om den rätta nivån på aktiekapitalet även är aktuell i Sverige. Frågan är dock om ett aktiekapital om 1 kronor hade fungerat i Sverige? Detta är något som regeringen och lagstiftare självklart få försöka ta ställning till men vi vill med hjälp av vår uppsats försöka belysa vilka funktioner som aktiekapitalet egentligen fyller och bidra med underlag för kommande beslut.
För att komplettera den tidigare forskningen som gjorts inom området ämnar vi att undersöka aktiekapitalets ytterligare funktioner genom en jämförande kvantitativ studie över tid och huruvida kapitalkravet har påverkat företagen under tidsperioden. Tidigare forskning har undersökt konkurser men vi anser att det finns fler faktorer att undersöka. För att lyfta fram aktiekapitalets ytterligare funktioner kommer vi utöver konkurser även beakta hur företagen sysselsättning och lönsamhet har påverkats under en tidsperiod på 5 år. Vi kommer jämföra aktiebolag som registrerats mellan perioden 1 april 2008 till 31 mars 2010 som startat med 100 000 SEK i aktiekapital respektive aktiebolag som registrerats mellan perioden 1 april 2010 till 1 april 2012 som startat med ett aktiekapital om 50 000 SEK. Dessutom kommer vi undersöka hur många bolag som registrerades under perioden 1 april 2008 till 31 mars 2010 och jämföra med hur många bolag som registrerades under perioden 1 april 2010 till 31 mars 2012. Vi anser att konsekvenserna av ett sänkt aktiekapital och dess faktiska funktion fortfarande är högaktuellt att undersöka och vi vill försöka bidra med ny kunskap inom området.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att analysera hur lönsamhet, antal konkurser, sysselsättning och antal företag som registrerats skiljer sig mellan företag som startats upp med olika kapitalkrav samt hur detta har förändrats över tid. Förhoppningen med studien är att den ska belysa vilken nivå på aktiekapitalet som är att föredra genom att undersöka dess effekter.
Utifrån ovanstående syfte och problemsituation formuleras följande frågeställning som vi ämnar att besvara: Hur skiljer sig lönsamheten, sysselsättning, antal konkurser och antal registreringar mellan företag som startade med ett aktiekapital på 100 000 SEK i jämförelse med företag som startade med 50 000 SEK?
1.4 Bidrag
Tidigare studier har främst studerat hur konkurser och slopat krav på revision har påverkat nystartade företag som startat upp med ett sänkt aktiekapital (Kalnins & Nordqvist, 2015;
Kemppainen & Nilsson, 2014). Den här studien skiljer sig från tidigare genom att vi beaktar fler faktorer som enligt vår kännedom tidigare inte undersökts. Vår mer omfattande empiriska studie bidrar till litteraturen ur ett teoretiskt perspektiv genom att resonera för aktiekapitalets betydelse för nystartade företag och hur det påverkar företagens lönsamhet, sysselsättning och risk för konkurs. Studien bidrar dessutom med ny förståelse för hur teorier kan förklara förändringar av faktorer vid olika nivåer av aktiekapitalet och vilken funktion aktiekapitalet faktiskt fyller. Enligt agentteorin kan det tänkas att aktiekapitalet tvingar företag att hålla en lägre risknivå. Intressentteorin kan klargöra varför aktiebolagen presterar olika vid högre respektive lägre minimikrav och att olika nivåer innebär olika intressenter att prioritera.
Legitimitetsteorin kan förklara varför konkursantalet skiljer sig mellan de olika nivåerna och att aktiekapitalets funktion enligt teorin skapar en upplevelse av seriositet. Den institutionella teorin kan beskriva varför det registreras fler eller färre antal aktiebolag vid olika aktiekapital.
Det praktiska bidraget med denna studie är att belysa vilka funktioner aktiekapitalet egentligen fyller och bidra med kunskap om hur en förändring av aktiekapitalet påverkar nystartade företag. Vår förhoppning är att beslutsfattare ska få den efterfrågade kunskapen inom ämnesområdet och att vår uppsats kan vägleda dem till att fatta beslut om aktiekapitalet och dess storlek i framtiden. Vår uppsats ska dessutom bidra till att argumenten för en förändring av aktiekapitalet blir fler och ur ett annat perspektiv.
1.5 Disposition
Kapitel 1: Inledning
I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund följt av en problemdiskussion. Vidare argumenteras det för studiens relevans med hänsyn till tidigare forskning inom området som sedan formulerar fram studiens frågeställning och syfte. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska och praktiska bidrag.
Kapitel 2: Metod
I metodavsnittet argumenteras val av forskningsansats och teorival samt vilka andra tillvägagångssätt som istället skulle kunna tillämpats. Här presenteras dessutom en kritisk granskning av valet av källor.
Kapitel 3: Referensram
I referensramen presenteras en laglig aspekt av aktiekapitalet för att läsaren ska få sig en förståelse över aktiekapitalet och dess syfte och funktioner. Här redogörs det dessutom för aktiekapitalets olika nivåer och dess fördelar respektive nackdelar.
Kapitel 4: Teori
I det teoretiska perspektivet får läsaren en genomgång av de teorier som har tillämpats och hur dessa kan kopplas ihop med aktiekapitalet. Efter varje teori härleds dessutom studiens hypoteser för att kunna se sambandet mellan aktiekapitalet och dess betydelse för respektive teori.
Kapitel 5: Empirisk metod
Den empiriska metoden syftar till att tydligt redogöra för hur vi har gått tillväga med vår studie.
Den innehåller val av undersökningsmetod och design, datainsamling och urval. Vidare presenteras studiens beroende variabler, oberoende variabler och kontrollvariabler samt hur dessa har operationaliseras. Avslutningsvis kritiseras den empiriska metoden.
Kapitel 6: Empiri
I följande kapitel presenteras inledningsvis den deskriptiva statistiken. Vidare följer en bivariat analys som innehåller ett t-test och en korrelationsanalys. Kapitlet avslutas med en presentation av studiens 5 olika regressionsanalyser för studiens alla variabler.
Kapitel 7: Analys
I kapitel 7 diskuteras resultatet från empirin tillsammans med teorin för att undersöka om studiens hypoteser finner stöd. Analysen är indelad så att varje hypotes analyseras enskilt för att sedan avslutas med en generell analys.
Kapitel 8: Slutsats och implikationer
Uppsatsens sista kapitel inleds med att fastställa en slutsats och studiens frågeställning besvaras.
Vidare presenteras studiens teoretiska och praktiska implikationer och kapitlet avslutas med förslag till framtida forskning om aktiekapitalet och dess egentliga funktion.
2 Metod
Metodavsnittet inleds med att redogöra för varför en deduktiv ansats har valts och vilka andra forskningsansatser som finns att tillgå. Vidare presenteras studiens teorival som utgår ifrån agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori samt en argumentation varför dessa teorier väljs med förhoppning om att uppfylla studiens syfte. Metodavsnittet avslutas med en kritisk granskning över studiens val av källor.
2.1 Forskningsansats
Det finns tre olika forskningsansatser att välja emellan för att angripa studiens frågeställning och syfte. Induktion baseras på aktuella erfarenheter och handlar om att i första hand observera något för att sedan skapa teori utifrån dessa observationer. Deduktion kan ses som motsatsen till induktion och handlar istället om att skapa hypoteser utifrån befintlig teori. Abduktion, som är det tredje tillvägagångssättet är en växelvis blandning av de två tidigare forskningsansatserna (Bryman & Bell, 2017).
Då studien utgår från befintliga teorier som agent-, intressent-, legitimitets- och institutionell teori samt tidigare forskning inom området används en deduktiv ansats. Utifrån den deduktiva ansatsen ska studiens hypoteser skapas som ska hjälpa oss att försöka besvara vår frågeställning. Hypoteserna ska sedan testas genom empiriska observationer där de antingen kommer att förkastas eller accepteras beroende av observationernas resultat (Bryman & Bell, 2017). Den deduktiva ansatsen väljs därmed i förhoppning om att skapa en mer generell slutsats som kan appliceras på sänkningen och höjningen av aktiekapitalet oavsett när eller om den i framtiden ännu en gång skulle regleras.
Alternativet till deduktiv ansats är bland annat den induktiva ansatsen. Hade vi istället valt att använda detta tillvägagångssättet hade vi kunnat göra observationer på olika företag för att sedan formulera fram en teori som hjälper oss att fastställa hypoteser som vi sedan testar för att antingen kunna acceptera eller förkasta (Bryman & Bell, 2017). Detta ansåg vi vara svåråtkomligt då det framförallt skulle vara tidskrävande eftersom vi hade behövt analysera företagen under en längre tid för att få fram gynnsamma resultat. En annan svårighet med den induktiva ansatsen är insamlandet av information, vilket vi inte anser är något problem med
användningen av den deduktiva ansatsen, eftersom där finns informationen lättillgänglig i företagens årsredovisningar och genom olika databaser.
Deduktion kan enligt Bryman & Bell (2017) kopplas samman med kvantitativ forskning medan induktion anses passa bättre ihop med kvalitativ forskning. En skillnad mellan den kvalitativa forskningen och den kvantitativa är att den kvalitativa lägger mer fokus på individuella uppfattningar och tolkningar medan den kvantitativa beaktar kvantifiering. Hade vi valt att utföra studien med en kvalitativ inriktning hade vi kunnat vända oss till ett fåtal företag för att utföra observationer eller intervjuer. På grund av att vi är intresserade av att analysera vilken funktion aktiekapitalet egentligen fyller har vi valt ett kvantitativt tillvägagångssätt för vår studie. Detta eftersom vi vill studera fler företag samt deras nyckeltal under en längre tidsperiod och se ifall det finns några skillnader mellan företag som startats upp med olika aktiekapitalkrav samt ifall antalet nyregistrerade företag ökar som en följd av ett minskat aktiekapital.
2.2 Teorival
Uppsatsens hypoteser har sin grund i tidigare forskning och historiska teorier som är vanligt förekommande inom området. Teorierna som kommer användas i uppsatsen är agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteori samt institutionell teori som förväntas ge en djupare förståelse för aktiekapitalets betydelse för aktiebolag. Agentteorin förklarar relationen mellan ägare och ledning samt risken som kan uppstå när de strävar åt olika mål (Jensen & Meckling, 1976).
Intressentteorin väljs i syfte av att försöka förklara de olika relationer som finns till aktiebolaget och vilka krav som finns på relationen (Ax et al, 2005:40). Legitimitetsteorin handlar om vikten av att ett företag agerar legitimt när det kommer till handlingar, normer och värderingar för att kunna förvärva viktiga resurser och är en viktig aspekt att studera (Zimmerman & Zeitz, 2002).
Institutionella teorin kan tänkas förklara varför aktiebolagsformen är mer attraktiv än andra associationsformer (Deegan & Unerman, 2011). Teorierna och dess betydelse redogörs mer ingående under avsnitt 3. Vidare utför inte de historiska teorierna hela underlaget för det teoretiska underlaget, tidigare forskning inom området bidrar även till uppbyggnad av våra hypoteser.
2.3 Källkritik
Källorna som använts i denna studie har bedömts enligt två kriterier, trovärdighet och autenticitet och studerats huruvida de är verifierbara. För att källorna ska beaktas vara trovärdiga ska dem vara riktiga och inte förvrängda. Källorna ger autenticitet i de fall författaren anses vara kunnig ämnet och kan leva upp till studiens syfte (Bryman & Bell, 2017).
Informationen och bakgrunden till regeringens två senaste ändringar av aktiekapitalets nivå har hämtats från regeringens propositioner och statens egna utredningar och anses därför ge studien en bra tillförlitlighet. För att redogöra för den legala aspekten av aktiekapitalet har Aktiebolagslagen (2005:551) dessutom använts vilket ger en hög trovärdighet. Källorna utgörs även av läroböcker inom företagsekonomi. Studiens vetenskapliga artiklar har framförallt hämtats från databasen OneSearch och från tidigare kandidatuppsatser inom ämnet. Majoriteten av artiklarna som använts är av vetenskaplig natur och är granskade innan publicering vilket innebär att de är peer reviewed. Dessa artiklar ger en hög verifierbarhet eftersom de vid granskningen bedöms vara av tillräcklig hög kvalitet. Vid avsaknad av vetenskapliga artiklar har information hämtats från elektroniska källor vilket kan antas minska tillförlitligheten i studien. Däremot bedöms författarna till de elektroniska källorna ha tillräcklig kunskap i sitt område för att ge vår studie trovärdighet och autenticitet.
3 Referensram
I referensramen presenteras den lagliga aspekten av aktiekapitalet och dess syfte. Vidare presenteras historiken för aktiekapitalets olika nivåer som sedan följs upp med en diskussion om dess fördelar och nackdelar.
3.1 Den lagliga aspekten på aktiekapitalet
3.1.1 Aktiebolag
Associationsformen aktiebolag skiljer sig gentemot andra företagsformer genom att bolaget ses som en juridisk person med möjligheter att äga tillgångar och teckna avtal (Bolagsverket, 2020).
I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för företagets åtaganden (SFS, 2005:551, 1 kap 3 §), vilket kan ses som positivt eftersom ägarna inte behöver oroa sig för att verksamheten går ut över deras privata ekonomi. Ett aktiebolag kan antingen vara privat eller publikt och skillnaderna dem emellan är framförallt storleken på aktiekapitalet och möjligheten att erbjuda aktier på den öppna marknaden (SFS, 2005:551, 1 kap 2 §). I ett publikt aktiebolag krävs ett kapitalkrav om minst 500 000 kronor medan det i ett privat aktiebolag endast krävs en insats på 25 000 kronor (SFS, 2005:551, 1 kap 5 §, 14 §).
3.1.2 Aktiekapitalet i privata bolag
Varje aktiebolag ska inneha ett aktiekapital enligt ABL (2005:551) 1 kap. 4 §. Aktiekapitalet kan antingen vara i svenska kronor eller i euro. I svenska kronor ska det från och med den 1 januari 2020 uppgå till 25 000 kronor enligt ABL (2005:551) 1 kap. 5 §. Aktiekapitalet kan vara uppdelat på flera olika aktier men företräder lika stor andel av aktiekapitalet. Aktiens kvotvärde bestäms utav aktiens andel i aktiekapitalet enligt ABL (2005:551) 1 kap. 6 §. Ett aktiebolag kan både välja att minska och öka sitt aktiekapital. Aktiekapitalet kan ökas genom nyemission, fondemission, konvertibler och teckningsoptioner. För att minska aktiekapitalet kan företaget välja att använda det fria aktiekapitalet för att exempelvis ge utdelning till sina aktieägare (Bolagsverket, 2020).
3.1.3 Kapitalbrist
Kapitalbrist i aktiebolag regleras i ABL (2005:551) 25 kap 13 - 20 §. När bolagets egna kapital är lägre än hälften av det registrerade aktiekapitalet eller när företaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning enligt ABL (2005:551) 25 kap 13 §. En kontrollbalansräkning upprättas likt en vanlig årsredovisning men med vissa korrigeringar (SFS, 2005:551, 25 kap 14 §). I det fall det visar sig att aktiekapitalet understiger hälften av det redovisade aktiekapitalet ska styrelsen så snabbt som möjligt kalla styrelsemedlemmarna till en bolagsstämma. På den extrainsatta bolagsstämman ska styrelsen besluta huruvida företaget ska gå i likvidation. Om aktiekapitalet däremot inte understiger det redovisade aktiekapitalet ska en ny kontrollstämma hållas inom 8 månader där frågan om likvidation ska prövas på nytt (SFS, 2005:551, 25 kap 15 - 16 §).
3.1.4 Konkurser
När ett aktiebolag inte kan betala sina skulder och när tillståndet inte anses vara tillfälligt kan företaget försättas i konkurs (Kronofogdemyndigheten, 2020). Detta tillstånd kallas för att företaget är i obestånd och bedöms vara insolventa, eftersom de inte längre kan betala sina skulder i tid. Gäldenären, det vill säga företaget som inte kan betala sina skulder beaktas som insolventa enligt lag tills det kan motbevisa annat (SFS 1987:672). Vid en konkurs tas företagets tillgångar tillhanda för att täcka deras skulder. Företaget som innehar skulderna kallas för gäldenär och borgenären är individen eller företaget som inte fått betalt (Kronofogdemyndigheten, 2020). En konkursansökan kan göras både av gäldenären själv men även utav borgenärer och ansökan görs skriftligen hos tingsrätten (SFS 1987:672, 2 kap 1 §).
Utöver att besluta huruvida ett bolag ska försättas i konkurs utnämner dessutom tingsrätten en konkursförvaltare som har som uppgift att hjälpa borgenärerna att driva in sina skulder hos gäldenären. När konkursen bedöms vara slutförd kan inte längre företaget krävas på betalning och upphör således att existera (Kronofogdemyndigheten, 2020).
3.2 Aktiekapitalets syfte
3.2.1 Borgenärsskydd
Ett aktiebolags ägare är inte personligt betalningsansvariga för aktiebolagets skulder. För att säkerställa att det finns tillgångar som motsvarar skulderna i bolaget finns det regler om ett så kallat kapitalskydd. Aktiekapitalets primära syfte är att agera som ett kapitalskydd gentemot bolagets borgenärer (Prop. 2019/20:21). Schön (2004) beskriver två olika typer av borgenärer, de frivilliga borgenärerna och de ofrivilliga borgenärerna. Under kategorin de frivilliga borgenärer ingår exempelvis banker och kreditinstitut som själva kan bestämma hur de ska skydda sig i form av pant och säkerheter. De ofrivilliga borgenärerna är de som saknar kunskapen eller informationen för att kunna sätta krav om säkerheter till bolaget. Aktiekapitalet fyller ingen funktion som borgenärsskydd för de frivilliga borgenärerna, däremot skyddas de ofrivilliga borgenärerna till viss del.
3.2.2 Seriositetsspärr
Kapitalkravet ska dessutom fungera som en seriositetsspärr. Att företagare måste investera eget kapital vid uppstart av ett aktiebolag ska motverka att ej genomtänkt och oansvarigt företagande uppstår (Prop 2019/20:21). Att bedriva aktiebolag har till exempel skattemässiga fördelar gentemot andra bolagsformer. För att bolagsformen inte ska missbrukas är tanken att entreprenören ska ha en så pass bra och genomtänkt affärsidé att de är redo att investera eget kapital i bolaget med risken att förlora allt (Utredningen om ett enklare aktiebolag, 2008). På samma sätt som minimikravet ska motverka oseriösa aktörer kan det även hämma seriösa entreprenörer som verkar i branscher där ett stort aktiekapital är onödigt, exempelvis inom tjänsteindustrin där bolagen inte har stora tillgångar eller skulder (Schön, 2004).
3.2.3 Ekonomisk brottslighet
Förutom att agera mot oseriösa aktörer är aktiekapitalets syfte även att motverka att aktiebolag bildas med avsikten att bedriva ekonomisk brottslighet (Prop 2019/20:21). Det är konstaterat att ekonomisk brottslighet förekommer i högre grad i specifika branscher, men minimikravet är dock ett krav inom alla branscher. Aktiekapitalet har aldrig förväntats att stoppa att
aktiebolagsformen missbrukas för ekonomisk brottslighet, men utgör ändå en hämning för aktörerna (Utredningen om enklare aktiebolag, 2008).
3.3 Aktiekapitalets olika nivåer
Redan vid den första aktiebolagsförordningen som utkom 1848 fanns det ett kapitalkrav för att starta upp ett aktiebolag. Detta kapitalkrav var däremot inte lagstiftat utan skulle istället bestämmas utifrån bolagets behov. År 1895 lagstiftades det första kravet på minimiaktiekapital och bestämdes till 5000 kronor i nuvarande penningvärde (SOU, 2008:49). 1973 kom sedan första höjningen av aktiekapitalet från 5 000 SEK till 50 000 SEK. Motivet bakom höjningen var att bolagsformen aktiebolag missbrukades. Det fanns vissa fördelar med att driva aktiebolag jämfört med andra associationsformer, till exempel skattemässiga sådana. Eftersom ägarna till ett aktiebolag inte är personligt betalningsansvariga, kunde de lura sina leverantörer och borgenärer och därmed gå fri från ansvar. Med anledning av att ägarna inte var personligt betalningsansvariga var det även flera som inte separerade sin privata ekonomi med bolagets ekonomi vid taxeringskontrollen och fick på så vis fördelaktig skatt (Justitiedepartementet, 2009). Det fanns flera mål med höjningen av minimikravet från 5 000 SEK till 50 000 SEK. Ett av målen var att få stopp på de oseriösa aktörer som utnyttjade sitt aktiebolag i fel syften.
Tanken var att endast de som hade en god ide och seriöst syfte med sitt företagande skulle satsa 50 000 SEK av sina egna medel med risken att förlora allt för att kunna starta bolag. Lagstiftarna ville även skydda fordringsägarna från att utnyttjas av bolagets ägare (Utredningen om ett enklare aktiebolag, 2008).
Uppdelningen av aktiebolag mellan privata och publika trädde i kraft den 1 januari 1995 och det var i samband med lagändringen som aktiekapitalet ännu en gång ändrades. Det nya aktiekapitalet för privata aktiebolag höjdes från 50 000 SEK till 100 000 SEK och för publika aktiebolag bestämdes de nya minimikravet till 500 000 SEK. Höjningen för privata aktiebolag motiverades med att det skulle stärka skyddet för borgenärerna och att det skulle gynna bolagen själva då det skulle bli enklare för dem att få kredit för att kunna bibehålla alternativt utveckla sina verksamheter (Utredningen om enklare aktiebolag, 2008).
År 2007 startades en utredning om att sänka aktiekapitalet i Sverige. Utvecklingen i övriga Europa var att allt fler länder sänkte sina aktiekapital för privata bolag. I Storbritannien är minimikravet för att starta aktiebolag endast en pund och i Frankrike krävs inget aktiekapital
alls. Utvecklingen i Europa är en av anledningarna till att regeringen valde att tillsätta en utredning. En annan anledning var att det efter ett EU-domstolsbeslut fastställdes etableringsfrihet. Domen innebar att det blir tillåtet att starta sitt bolag i ett medlemsland, men sedan bedriva verksamheten i ett annat. Konsekvensen av beslutet blev att bolag startades upp i länder som Storbritannien där det endast krävs ett pund som aktiekapital, för att sedan bedriva verksamheten i sitt hemland genom en filial där reglerna om aktiekapital är strängare (Utredningen om enklare aktiebolag, 2008). Ytterligare en anledning till att regeringen sänkte aktiekapitalet var att göra det enklare för personer som driver verksamheter som inte har några större tillgångar att starta aktiebolag, till exempel tjänsteföretag (SOU, 2008:49). Män utgör majoriteten av de som väljer att starta aktiebolag och innan sänkningen trädde i kraft var den främsta företagsformen bland kvinnorna enskild firma, vilket kan bero att många kvinnor driver tjänsteföretag. Förhoppningen med ett lägre aktiekapital var således till viss del att få fler kvinnor att starta aktiebolag. Lagen om det nya aktiekapitalet som sänktes från 100 000 SEK till 50 000 SEK trädde i kraft år 2010 (Prop. 2009/10:61).
Sedan den 1 januari 2020 krävs det endast ett aktiekapital om 25 000 SEK för att starta ett privat aktiebolag i Sverige. Grundidén till den senaste sänkning är att de ska vara enkelt att starta och driva bolag. Om fler har möjlighet att bedriva verksamhet kommer det leda till fler jobb och ökad ekonomisk tillväxt. Fler företag på marknaden bidrar även till ökad konkurrens och tvingar redan existerande företag att utvecklas. Om aktiekapitalet är för högt kan det ses som ett hinder för dem som vill skapa sitt egna bolag. Aktiekapitalet kan främst ses som ett hinder inom tjänstesektorn där det inte finns stora kapitalkrävande tillgångar. Kvinnor verkar till hög grad inom tjänstesektorn, så med ett sänkt aktiekapital är förhoppningen att fler kvinnor får ett jobb och en inkomst. Tanken är även att fler personer med utländsk bakgrund kommer kunna starta eget aktiebolag (Prop. 2019/20:21).
3.4 Diskussion om aktiekapitalets nivå
Vilken nivå aktiekapitalet bör vara är idag ett aktuellt ämne för myndigheter, revisorer, politiker och andra intressenter och har under en längre tid varit omdiskuterat. Tidigare argument har genomsyrats av att det ska vara högt, medan dagens argument är att det ska vara lågt så fler kan starta och driva aktiebolag. Det finns dessutom flera argument för ett minimikrav medan det även finns motargument varför det bör avskaffas. Det huvudsakliga argumentet för ett
minimikrav är att det ska vara ett skydd för företagets borgenärer (Noack & Beurskens, 2008).
Grundidén med ett minimikrav är att det ska reducera risken av att företag inte kan betala tillbaka sina skulder. Likaväl som att de starkaste argumentet för ett aktiekapital är dess funktion som borgenärsskydd, är det också ett av det starkaste motargumenten. Det är enligt Ewang (2007) en felaktig uppfattning att aktiekapitalet skulle kunna fungera som ett skydd för bolagets borgenärer och aktieägare. Det är en omöjlighet för lagstiftare att idag bestämma hur stort minimikapital ett bolag behöver, för att kunna täcka deras framtida skulder. Han menar även på att många kreditgivare inte bryr sig om aktiekapitalet när de beslutar om att ge krediter till ett bolag. Kreditgivaren lägger större vikt vid företagets kassaflöde och rykte (Ewang, 2007).
Utöver att aktiebolag är en omtyckt associationsform av företag och dess intressenter argumentera dessutom Ewang (2007) att aktiekapitalet kan ses som en lindrig kapitalinsats för företag. Detta eftersom dem då undgår personligt betalningsansvar, vilket inte kan undvikas i dem andra associationsformerna (Ewang, 2007). Förhoppningen med ett sänkt aktiekapital är att som tidigare nämnt att det ska öka antalet aktiebolag i samhället, däremot anses det förhindra eller försvåra startprocessen för vissa specifika företag. Det rör företag med immateriella tillgångar som inte kan beaktas som juridiska tillgångar och som således inte kan användas som aktiekapital (Ewang, 2007).
Ett argument för ett minimikrav är dess funktion om seriositetsspärr. Ett högt aktiekapital motverkar att oseriösa aktörer startar aktiebolag med syfte att bedriva kriminell verksamhet eller utnyttja fördelar som bolagsformen för med sig (Bolagsverket, 2009). Samtidigt är ett av de starkaste argumenten emot ett högt aktiekapital att det ska vara enkelt att starta och driva bolag och att fler ska ha möjligheten till att bli företagare (Prop. 2019/20:21).
Ett ytterligare argument emot ett minimikrav berör omvärlden. I flera länder krävs det ett betydligt lägre minimikrav för att starta upp aktiebolag vilket kan medföra att entreprenörer väljer att bedriva verksamhet utanför Sverige. Etableringsfriheten öppnar dessutom upp möjligheter för företag att starta upp verksamheten i en medlemsstat för att sedan bedriva den i en annan (Prop. 2009/10:61). Genom detta kan företag undvika de krav om aktiekapital som finns i landet där företaget är verksam i och kan således generera en minskad ekonomisk tillväxt för verksamhetslandet (Armour, 2006; Noack & Beurskens, 2008).
4 Teori
I teorikapitlet presenteras en djupare förståelse och redogörelse för studiens teorier, det vill säga agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin samt den institutionella teorin. I slutet av varje teori härleds studiens hypoteser för att läsaren ska få sig en förståelse för hur dessa teorier kan kopplas till aktiekapitalet.
Agentteorin (se exempelvis Soliman & Eriksson, 2019), intressentteorin (se exempelvis Wallenberg & Westerberg, 2013), legitimitetsteorin (se exempelvis Abrahamsson & Widfelt, 2009) och den institutionella teorin (se exempelvis Wallenberg & Westerberg, 2013) är fyra teorier som är vanligt förekommande vid studier om aktiebolags aktiekapital. Det är vanligt att nutida studier använder sig utav fler än en teori för att uppnå syftet med studien (se exempelvis Wallenberg & Westerberg, 2013; Abrahamsson & Widfeldt). Dessa fyra teoretiska perspektiv används i denna studie då de kompletterar varandra bra och ger studien olika infallsvinklar och en bredare förståelse. Samtidigt anses alla fyra teorier vara av stor vikt för att förklara aktiekapitalets egentliga funktion.
4.1 Agentteori
Agentteorin bygger på relationen mellan principalen och agenten, där principalen är den som står som ägare till resurserna och fungerar som uppdragsgivare åt agenten. Ross (1973), Jensen och Meckling (1976) och Eisenhardt (1989) menar alla på att det uppstår en problematik dessa två emellan när de båda strävar efter sitt eget bästa. Ett antagagande som görs inom teorin är nämligen att människan drivs av ett egenintresse och strävar alltid efter att maximera sin egen vinst. Detta kan leda till konflikter mellan principalen och agenten ifall de strävar åt olika mål.
Det är också i detta skede som det uppstår risk, vilket gör att det finns anledning för principalen att övervaka agenten till en viss del för att se till så att det gemensamma målet eftersträvas och inte det enskilda intresset (Zimmerman 1977:117f; Frostenson 2015:63f). Principalen kan vara ägaren till ett bolag och agenten ledningen i bolaget. Chefer och ledning har till skillnad mot ägarnas mer långsiktiga mål ofta incitament till att prestera väl på kort sikt, vilket kan resultera i att ägarnas incitament åsidosätts och risk uppstår (Eilifsen et al., 2014, s.7). Denna studie berör dock nystartade aktiebolag där företagsledning och ägare sannolikt inte är separerade utan kan i många fall vara en och samma person. Detta innebär att det traditionella synsättet på
väsentlig. Däremot skulle principalen kunna likställas med en eventuell kreditgivare till bolaget.
I denna konstellation blir då långivaren principalen och ägaren agenten som driver det nystartade företaget.
Tidigare forskning från bland annat Jensen och Meckling (1976) lyfter det faktum att ägarnas riskbeteende förändras beroende på hur stor andel egna medel som finns investerade i det totala kapitalet. Dessa forskare anser nämligen att ägarnas riskbeteende ökar om det egna satsade kapitalet i bolaget är lågt i förhållande till det totala kapitalet. Därmed skulle ägare som investerat 100 000 SEK i aktiekapital vara mindre riskbenägna än ägare som investerat 50 000 SEK i aktiekapital, då det är högre i förhållande till det totala kapitalet. Detta scenario förutsätter däremot att bolagets finansiering till stor del utgörs av extern skuldfinansiering, vilket då skulle öka ägarens riskbenägenhet eftersom ägaren vid riskfyllda lyckade projekt är de som erhåller vinsterna. Skulle däremot högriskprojekten misslyckas riskerar ägaren till bolaget endast den del av det totala kapitalet som ägaren själv har investerat och övriga kostnader bärs då av bolagets kreditgivare. Däremot kan detta förhållande bedömas vara ganska osannolikt då nystartade aktiebolag har svårt att få så omfattande extern finansiering i form av lån.
Normalt, om ovanstående förhållande bortses, så finns ett grundläggande samband inom finansiell teori att avkastning och risk går hand i hand och att det därmed finns en korrelation mellan ägarens lönsamhet och risktagande. Vid detta samband leder högre risk till högre lönsamhet, vilket således innebär att lägre risk leder till lägre lönsamhet. Hävstångsformeln är ett exempel på detta och visar ett tydligt samband mellan hög risk och hög avkastning mätt som avkastning på eget kapital. Detta leder till att studiens första hypotes grundas i att högre nivå på aktiekapitalet leder till högre risker, det vill säga högre lönsamhet. Det finns ytterst få empiriska studier som fokuserar sig på nivån av startkapital. Verheul och Thurik (2001) undersöker dock detta och kommer i studien fram till att kvinnor är mindre riskbenägna än män samt att kvinnor i genomsnitt startar upp med ett lägre startkapital än männen. Så vid högre nivå på aktiekapitalet har ägarna satser mer egna medel i verksamheten och tagit en större risk, vilket förväntas leda till att ägaren ställer högre avkastningskrav och vill uppnå en högre lönsamhet. Sammanfattningsvis har därmed ägaren vid ett högre aktiekapital investerat mer i bolaget och har således riskerat mer än någon med ett lägre aktiekapital. De är alltså ägarens
personliga risk som ökar vid ett högre aktiekapital och därmed dennes krav på högre lönsamhet.
Utifrån dessa resonemang bildas studiens första hypotes:
Hypotes 1: Nystartade företag med 100 000 SEK i aktiekapital har en bättre lönsamhet jämfört med nystartade företag med 50 000 SEK i aktiekapital
4.2 Intressentteorin
Intressentteorin förklarar de olika relationer som finns till ett bolag. Intressenter är alla de som kopplas till bolaget och dess verksamhet, till exempel kunder, anställda, aktieägare, kreditgivare, leverantörer och statliga myndigheter (Sevenius, 2019). Teorins syfte är att bolaget ska uppnå de krav som intressenterna ställer och bedrivas på ett sätt som gynnar dess intressenter (Ax et al., 2005:40; Deegan & Unerman (2011). Större krav från en intressent brukar bero på att de investerat en större andel kapital i verksamheten. Langtry (1994) lyfter dock vikten av att företaget bör ta hänsyn till alla deras intressenter när beslut ska tas och inte bara tillfredsställa ägarnas krav och åsikter. Alpaslan et al. (2009) anser också att företag och deras syn på deras intressenter ändras väsentligt vid krissituationer och att de då tar hänsyn till fler intressenter än vanligt. Utan intressenterna skulle bolaget inte överleva, så det är av högsta vikt att ett bolag uppfyller kraven från exempelvis en kreditgivare, ifall ett behov av att låna kapital för att lösa en nödsituation en dag skulle uppstå (Nygaard & Bengtsson, 2002; Deegan
& Unerman, 2011; Gray et al., 1996).
Intressentteorin kan fördelas i tre olika kategorier; instrumentell, normativ och beskrivande.
Den kategori som är mest använd är den instrumentella, den fokuserar på att gynna alla intressenterna till bolaget och inte endast aktieägarna (Deegan & Unerman, 2011). Bolagets legitimitet stärks genom att fokusera på fler intressenter, vilket kan bidra till ökade prestationer för bolagets verksamhet (Letza et al., 2004). Intressenter kan delas upp i två olika kategorier, de primära och de sekundära. De primära intressenterna är till exempel en leverantör som endast har bolaget som sin kund och inte överlever utan dess beställningar. De sekundära är intressenter som påverkas mindre av förändringar i bolaget (Deegan & Unerman, 2011). Samtidigt om företaget vill expandera kan intressenter som bistår med kapital vara prioriterade intressenter. Dessa är då investerare som kan bidra med eget kapital i form av riskkapital samt kreditgivare som kan bidra med lån. Dessa två intressenttyper antas båda gynna
företag där ägaren satsat mer kapital in i bolaget än i ett företag där ägaren satsat mindre kapital.
Med andra ord, allt annat lika, så är både potentiella investerare och kreditgivare mer intresserade av bolag med 100 000 SEK jämfört med 50 000 SEK.
När aktiekapitalet sänktes från 100 000 SEK till 50 000 SEK öppnades det upp möjligheter för fler blivande entreprenörer att starta aktiebolag. Dock kan motiven till att individer startar bolag vara olika; ett alternativ mot att vara arbetslös, de vill utöva sitt yrke som konsult eller för att förverkliga sin dröm om att ha sin egen verksamhet. Problem som kan uppstå när det blir enklare att starta bolag kan vara att det bidrar till att fler oseriösa aktörer med ogenomtänkta idéer utnyttjar bolagsformen. Vid ett högre aktiekapital krävs således en större insats av egna medel och det kan därmed antas att de har en mer utarbetad affärsplan gentemot de företag som startar upp med ett lägre kapitalkrav. Så dessa två nyckelintressenter för ett bolag med stora visioner och en genomtänkt affärsplan är potentiella investerare och kreditgivaren. Genom god relation till sina kreditgivare kan entreprenören bli beviljad lån och expandera verksamheten genom att till exempel anställa mer personal. Detta skulle på lång sikt även resultera i goda relationer med företagets övriga intressenter som bland andra staten, anställda, leverantörer och kunder.
Utifrån intressenternas krav kan aktiekapitalets betydelse för aktiebolag förklaras (Gray et al., 1996). Det mest använda argumentet för ett högre aktiekapital är att det ska fungera som ett skydd mot bolagets borgenärer. Olika nivåer på aktiekapitalet innebär således olika intressenter som företagen kommer att prioritera högst. Därmed kan det antas att de mer prioriterade intressenterna för ett aktiebolag som startat med ett aktiekapital om 100 000 SEK är dess kreditgivare och investerare, vilka gör det möjligt för bolagen att expandera sin verksamhet.
Dessa resonemang ligger till grund för studiens andra hypotes:
Hypotes 2: Nystartade företag med 100 000 SEK i aktiekapital har en högre sysselsättning jämfört med nystartade företag med 50 000 SEK i aktiekapital
4.3 Legitimitetsteori
Legitimitet definieras av Suchman (1995) som “en generaliserad uppfattning eller antagande att en enhets handlingar är önskvärda, korrekta eller lämpliga inom något socialt konstruerat
system av normer, värderingar, övertygelser och definitioner” (Suchman, 1995). Zimmerman och Zeitz (2002) menar att legitimitet är en nyckelfaktor för nyetablerade företag för att förvärva andra resurser som exempelvis statligt stöd, anställda, toppchefer och ekonomiska resurser. Detta eftersom nystartade bolag tidigare inte haft några utomstående avtal med intressenter och det blir således svårt att på annat sätt kunna värdera risken för att företaget håller fast vid sina förpliktelser.
Legitimitetsteorin kan tänkas vara en av förklaringarna till varför blivande entreprenörer i valet mellan att driva enskild firma och aktiebolag väljer det senare alternativet och att etablerade enskilda firmor omvandlas till aktiebolag. Detta eftersom aktiebolag är en omtyckt associationsform av företag och dess intressenter, vilket således kan vara ett tillvägagångssätt för företag att vinna legitimitet i samhället (Zimmerman & Zeitz, 2002). Då nyetablerade företag inte är igenkänningsbara utav samhället gäller det att försöka vinna legitimitet igenom dess intressenter för att etablera sig på företagsmarknaden. Ett företag har många olika intressenter med olika behov och därför bör de nystartade företag redan i uppstarten försöka avgöra vilka av deras intressenter som anses vara de viktigaste och i första hand se till att deras intressen och krav prioriteras.
Symboliska handlingar från ett bolags ägare kan bedömas vara utslagsgivande huruvida företaget upplevs legitimt av sin omgivning. Att investera eget kapital i sitt aktiebolag tyder på högt personligt engagemang och tillförlitlighet, vilket sänder ut positiva signaler till omgivningen och företagets övriga intressenter om att ägaren tror på sin verksamhet. Dessa symboliska handlingar kan vidare generera företagen en ökad legitimitet, vilket gör det lättare för företagen att få extern finansiering av borgenärer och anamma andra betydelsefulla resurser (Zott & Huy, 2007). På så vis kan aktiekapitalets funktion enligt legitimitetsteorin förklaras som att det skapar en känsla av seriositet för företagen och att det är de som ger dem legitimitet i samhället.
Mer eget kapital investerat i bolaget ger således högre legitimitet. Ett bolag där ägaren investerat 100 000 SEK i aktiekapital har därmed högre legitimitet än ett bolag där ägaren endast investerat 50 000 SEK i aktiekapital. Legitimitet ses som en viktig faktor för att kunna stå emot konkurrens och överleva på företagsmarknaden vid svårare tider och är således en
