Paranormalt välbefinnande : Vilket samband föreligger mellan tron på paranormala fenomen och välbefinnande?

Paranormalt välbefinnande

Vilket samband föreligger mellan tron på paranormala

fenomen och välbefinnande?

Kimberly Conley och Alfred Varghans

Kandidatuppsats i psykologi, VT 2020 Kurskod: PSA122

Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Jacek Hochwälder

Examinator: Magnus Elfström

Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi

Paranormalt välbefinnande

Vilket samband föreligger mellan tron på paranormala fenomen

och välbefinnande?

Kimberly Conley och Alfred Varghans

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås. Keywords: paranormal belief, well-being, meaningfullness, religious beliefs, spiritualism

Inledning

Meningsskapande kan enligt Paloutzian och Park (2013) ses som en fundamental psykologisk process och en mänsklig drivkraft, medans religiös tro kan förklaras som ett utvecklat kulturellt uttryck som format sig utifrån denna mänskliga strävan. Det har diskuterats om religiös tro och andlighet kan antas vara en specifik upplevelse, essens eller huruvida det är en säregen erfarenhet. Nuförtiden skulle man snarare anta att det inte finns en singularitet i upplevelsen av religiös tro och andlighet som skulle ge en tillfredsställande beskrivning. Detta förklaras istället vara en kombination av många olika element som är unika och beroende av individen (Paloutzian & Park, 2013).

Dar och Iqbal (2019) menar att känslan och upplevelsen av meningsfullhet är ett viktigt element i hälsa då det leder till att individen förstår sitt sammanhang och sig själv, vilket i sin tur påverkar välbefinnandet. Då upplevelsen av meningsfullhet kan indikera på god hälsa och positivt välbefinnande, så kan dock sökandet efter mening grunda sig i negativa emotioner och kan snarare leda till ohälsa då det tar sig uttryck genom olika motivationer och drivkrafter hos olika individer (Dar & Iqbal, 2019). Freud (1930) ansåg att ‘‘… only religion can answer the question of the purpose of life. One can hardly be wrong in concluding that the idea of life having a purpose stands and falls with the religious system’’. Det finns bristfällig forskning inom detta område och hur individer skapar mening inom den moderna tid där religiös tro sakta börjar ändra form. Johansson (2018) framhåller Bruces ideér om att den institutionella religionen börjat avta i styrka och istället gett plats för en senmoderniserad uppfattning av

andlighet. Den aktuella författaren presenterar även Holms tankar om nyandlighet där new-age tro (icke institutionaliserad tro i ett sekulariserat samhälle) påverkat den svenska kulturens uppfattningar om just andlighet och syftar till att belysa en andlig och personlig utveckling obeorende av en traditionell religion (Johansson, 2018). Det blir därför relevant att studera fenomenet på ett sätt som representerar den verklighet individer nu lever i. Dar och Iqbal (2019) uppmanar därför till ökad medvetenhet samt betonar innebörden av vidare forskning kring hur den fundamentala frågan om meningsfullhet uttrycker sig och därmed påverkar människors hälsa och välbefinnande.

Välbefinnandets mångfasetterade delar

Välbefinnande är en brett och dynamiskt begrepp som inbegriper många olika områden av livet och kan tolkas på olika sätt av olika forskare. Välbefinnande kan definieras som en individs kapacitet att utveckla sina färdigheter, arbeta produktivt och kreativt, bygga starka men även positiva relationer till andra samt bidra till samhällen (Beddington, Cooper, Field, Goswami, Huppert, Jenkins, Jones, Kirkwood, Sahakian & Thomas, 2008). Denna tolkning och definition är bred nog för att fånga upp dessa olika områden och skapa en helhetsbild av individens välbefinnande. Närbesläktat med välbefinnande finns subjektivt välbefinnande som är mer inriktat på individers egen uppfattning om dennes mående.

Subjektivt välbefinnande kan brytas ned i tre huvudkomponenter; livstillfredsställelse, negativ affekt och positiv affekt. Livstillfredsställelse innebär att subjektet själv värderar sitt liv utifrån egna måttstockar och bedömer ifall det är bra eller inte. Negativ affekt syftar till de negativa och oönskade emotionella tillstånd samt de upplevelser en individ genomgår. För att därför ha ett högt subjektivt välbefinnande bör denna del överskuggas av den tredje aspekten, positiv affekt, vilken istället innefattar önskade emotionella tillstånd och upplevelser (Diener, 1984).

En global undersökning av subjektivt välbefinnande fann att det geografiskt endast fanns små variationer i dessa tre dimensioner, där positiv affekt varierade mest. Äktenskap var svagt positivt korrelerat med alla tre dimensioner, samma gällde för anställning men sambandet var här starkare. Hög grad av socialisering indikerade ett positivt samband med positiv affekt. Starkast samband förelåg dock hos mening med livet vilket hade starkt positivt samband med samtliga tre dimensioner (Jebb, Morrison, Tay & Diener, 2020).

Ännu ett närbesläktat begrepp till välbefinnande är begreppet livskvalité som kan ses som en subjektiv härledning av positiva upplevelser och aktiviteter som är av nytta för samhället (Sen, 1985). Livskvalité anses vara direkt kopplat till hög levnadsstandard (Arneson, 1989) vilket även inkluderar boendeförhållanden och hur ens arbete ser ut (Diener & Seligman, 2004). Det finns många paralleller mellan subjektivt välbefinnande, livskvalité och välbefinnande. Därför kan resultat från undersökningar om subjektivt välbefinnande och livskvalité med försiktighet även antas stämma för välbefinnande, även om de bara är en del av välbefinnandets helhet.

Denna studie har utgått ifrån tre aspekter av välbefinnande, psykologiskt-, socialt- och fysiskt välbefinnande. Psykologiskt välbefinnande kan brytas ned i sex stycken underdimensioner som är positiva relationer, autonomitet, bemästrande av omgivning, personlig utveckling, mening med livet och självacceptans (Ryff, 1984). Det sociala välbefinnandet ses här som synonymt med positiva sociala relationer och innefattas därmed i definitionen av det psykologiska välbefinnandet. Fysiskt välbefinnande kan delas upp i två kategorier. Den första innefattar fysisk hälsa vilket kan ses som en individs fysiska förmåga att engagera sig i en bred variation av vardagliga aktiviteter och arbete (WHOQOL Group, 1998). Följt av den andra som berör fysisk aktivitet som inkluderar en individs alla rörelser och

aktiviteter som får muskler att dras ihop och energi att förbrukas (Berger & Tobar, 2007). Ett bra fysiskt välbefinnande har även positiv effekt på många psykologiska faktorer som förhöjd positiv affekt, förbättrad självkänsla och lägre grad av ångest och depression (Landers & Arent, 2007).

Paranormal tro och dess innebörd kopplat till hälsa

Parapsykologi anses än idag vara en pseudovetenskap som strider mot de konventionella uppfattningarna om vetenskap (Lord, 2018). Detta har lett till mycket kritik inom ämnet och bör därför som Lord (2018) uppmanar att betraktas med filosofisk nyfikenhet snarare än fakta, då logiska argument ofta försvagar parapsykologisk forskning. Det finns hinder i att undersöka parapsykologiska fenomen. Detta kan ses som något som överskrider tid och rum och som därmed gör det omöjligt för vetenskapen att förstå eller fånga vad det är som verkligen sker. I teorin kan paranormal kraft osynligt infiltrera alla aspekter av vetenskapen utan att göra forskarna medvetna om den. Vilket enligt författaren innebär att denna typ av forskning tagit sig an en omöjlig utmaning (Lord, 2018). Den breda och omfattande definition av paranormala fenomen som denna undersökning utgår ifrån kan förklaras som upplevelser eller fenomen vilket inte kan förklaras inom ramen av naturlagar eller vetenskap (Broad, 1953). Detta kan t.ex. innebära ett möte med andevärlden, föreställningar om livet efter döden eller att individer undviker att lämna husnycklar på bordet då det finns en tro på att det för otur med sig. Men kan även inkludera andra subjektiva och övernaturliga upplevelser som inte tas upp här. Restrepo-Madero, Trianes-Torres, Muñoz-García och Alarcón (2017) presenterar hur religiös- och paranormal tro besitter gemensamma karaktärsdrag, där en del fenomen inom religion inte heller har kunnat bevisats genom empiriska undersökningar. Vilket lämnat vetenskapsmannen otillfredsställd men blivit accepterade av andra. Detta bekräftar även Langston, Fehrman, Anderson, D’Archangel och Hubbard. (2018) som lyfter fram idén om likheter mellan religiös- och paranormal tro. McKinnon (2003) presenterar att individer med en konventionell religiös tro tenderar att tro mer på paranormala fenomen, om de religiöst troende inte går till kyrkan aktivt och kontinuerligt. Bruce (2006) ger en möjlig förklaring som menar på att traditionell religiös tro håller på att avta och bli ersatt med new-age tro, vilket paranormala fenomen kan anses vara en del av.

Inom modern tid har man även börjat skilja på andlighet och religiös tro, vilket förr ansågs vara fast sammanhängande med varandra. Dock bör det tydliggöras att både instutionella religionen, religiös tro och andlighet anses vara sammankopplade med varandra även om det idag inte innebär att de är oskiljaktiga (Oman, 2018).

Andlighet har enligt Beaumont och Scamell (2012) under senare tid börjat handla mer om existentiella aspekter av livet, såsom att söka efter mening, finna sin inre potential och hur man relaterar till andra. Oman (2018) tillägger att andlighet därför kan anses vara en mer individuell erfarenhetsbaserad resa oberoende av en organiserad religion, medan religiös tro innebär sökandet som individ eller grupp efter det heliga som förväntas avslöja sig genom heliga traditionella ritualer och handlande (Beaumont & Scamell, 2012). Andlighet och religiös tro har enligt Oman (2018) en kausal relation till hälsa och är relevant för individens motivation då både andlighet och religiös tro reflekterar människans djupaste motiv och oro. Då modern tid kastat nytt ljus över begreppet andlighet så finns det bristfällig forskning på just den icke-religiösa aspekten av andlighet och dess påverkan på hälsa. Därför menar Oman (2018) att sådan forskning är relevant för att få resultat som överensstämmer med den moderna tidens uppfattningar och representerar den verklighet som människan nu lever i.

Välbefinnandets relation till paranormal tro

En stor del forskning har gjorts på både paranormal tro och välbefinnande men inte så mycket på hur de relaterar till varandra. Det flesta studier som finns om paranormal tro i de psykologiska databaserna handlar om vad för orsaker det kan finnas till att människor tror på paranormala fenomen snarare än att undersöka vad paranormal tro kan bidra med. En studie av Göritz och Schumacher (2000) visade dock på att det fanns ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan att tro på paranormala fenomen och att vara kvinna, vara vid bra sinnestillstånd samt ha ett gott emotionellt välbefinnande. En annan studie av Restrepo-Madero et al. (2017) som riktade in sig på en romsk minoritetsgrupp i södra Spanien fann att rädsla för att andra ska dö samt att ha en låg grad av paranormal tro hade en negativ inverkan på hälsa och välbefinnande. Generaliserbarheten i denna studie är dock bristfällig då den är inriktad på en specifik minoritetsgrupp där deras paranormala tro kan se mycket annorlunda ut från den mer globala och generella synen på paranormal tro. Studiens resultat bidrar med ett underlag för att tron på det paranormala kan ha positiva effekter på hälsa och välbefinnande i vissa kontexter och utformningar. Gällande religiös tro och dess effekter på hälsa och välbefinnande finns det fler studier som gjorts, även om religiös tro kan ses som skild från paranormal tro finns det många paralleller dem emellan. Tobacyks skala (2004) som denna studie använt sig av har religiös tro som en dimension av paranormal tro. En studie av Hergovich, Schott och Arendasy (2005) visade att det finns ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan religiös- och paranormal tro där implicit och självrapporterad religiös tro hade ett starkare samband än explicit religiös tro. En ytterligare studie om religiös tro visade på att det finns ett positivt samband mellan religiös hängivenhet och hälsofaktorer så som positiva känslor och känslotillstånd, frånvaro av negativa känslor, livstillfredsställelse, välbefinnande samt mening med livet (Dar & Iqbal, 2019). Det föreslås även en kausal riktning där religiös hängivenhet påverkar känslan av mening med livet vilket i sin tur påverkar personens välbefinnande (Dar & Iqbal, 2019). Hängivenhet inom religion kan innebära positiva hälsoeffekter som inte är baserade på tron i sig utan på t.ex. gemenskap och motivation. Mening med livet framhålls som central för välbefinnandet och kan även tänkas vara en viktig del inom paranormal tro då det senmoderniserade samhället kan innebära att individer söker svar på dessa existentiella frågor utanför en institutionell religion. Mening med livet har även visat sig vara starkt positivt korrelerat med samtliga tre dimensioner av subjektivt välbefinnande i en studie av Jebb, Morrison, Tay och Diener (2020), som även betonar den betydande inverkan som mening med livet har på välbefinnandet. En ytterligare aspekt som paranormal- och religiös tro kan tänkas bidra med är känslan av samhörighet och delaktighet i en grupp.

Brist på anknytning och gemenskap är relaterat till negativa effekter på hälsa, välbefinnande samt anpassning. Behovet av att höra till ses därför som en kraftig, fundamental men även oerhört bestående motivationskälla. För att tillfredsställa detta behov behöver två kriterier uppfyllas; frekvent och affektivt behaglig interaktion med ett antal andra personer samt att dessa interaktioner måste ta plats inom en stabil och ihållande kontext av affektiv omsorg för varandras välmående (Baumeister & Leary, 1995).

Detta behov av anknytning och gemenskap kan ses som en fundamental del av alla väl definierade grupper och varför människor söker sig till dem. Inom religion så uppfylls ofta de två kraven då det sker fysiska träffar (t.ex. Att gå till kyrkan på söndagar) och att det sker inom kontexten av ett någorlunda stabilt och ihållande ramverk. Paranormal tro skiljer sig här från en institutionell religion då den inte bidrar med samma rigida ramverk och där fysiska träffar inte sker lika ofta om ens alls. Anknytning och gemenskap kan fortfarande existera och bidra positivt inom ett nätverk av troende på det paranormala. Trons natur och mer fria tolkning av den gör det dock svårt att argumentera för att det bör ha denna positiva inverkan. Det går även att argumentera om vilken riktning detta samband har, ifall det verkligen är känslan av

gemenskap och anknytning som leder till välbefinnande eller om det är tvärt om. En studie av Coulombe och Krzesni (2019) visade på att det fanns ett samband mellan känsla av samhörighet (sense of community) och välbefinnande där välbefinnande över tid verkade förutspå känsla av samhörighet i en mycket högre grad än det motsatta. Detta innebär att människor med högt välbefinnande söker sig till grupper där de kan känna anknytning och gemenskap snarare än att denna anknytning leder till bättre välbefinnande, vilket ytterligare försvagar argumentet att personer med paranormal tro får ett bättre välbefinnande genom att vara delaktiga i en grupp. Sambandet är förmodligen mer mångfacetterat och komplext än en enkel kausal påverkan vilket Hashemi, Marzban, Sebar och Harris (2019) också har kommit fram till genom att undersöka hur religiös identitet (religious identity) är kopplat till psykologiskt välbefinnande (psychological well-being) (se Figur 1) hos en grupp migranter från mellanöstern som nu bor i Australien. Studien framhåller vikten av omkringliggande faktorer som socialt stöd (social support), upplevd diskriminering (perceived discrimination) och social koppling till den etniska- samt samhällsnormativa gruppen (social connectedness with ethnic community and mainstream society) och framställer en bild av hur denna mängd av olika påverkansfaktorer kan se ut (Hashemi et al., 2019).

Figur 1: Den mångfacetterade kopplingen mellan religiös identitet och välbefinnande

(Hashemi et al., 2019).

Även denna studie är något snäv för att kunna generaliseras till andra kontexter samt lägger mycket fokus vid identitetsskapande och etnicitet men visar ändå på en tydlig bild av komplexiteten i sambandet mellan tro, grupptillhörighet och välbefinnande.

Ett sista tillägg på vad paranormal- och religiös tro kan ha för effekter på hälsa och välmående samt trons ursprung tar sitt avstamp i ett psykoanalytiskt jungianskt perspektiv. En artikel författad av Vance (2014) grundar sig i teorierna av Tacey som framhåller att vi bär i vårt omedvetna med oss arketypiska krafter och frågor som behöver ges uttryck samt form. Det är här religiös- och paranormal tro kan ha en viktig del i våra liv då de bidrar med metaforer, ritualer, symboler, utvecklingsriter samt andra uttryck som vi kan interagera med utanför vårt eget ego. Detta behövs alltså för att vi som människor ska kunna bearbeta och handskas med dessa inneboende krafter. Vance framhåller Taceys ideér om att ifall vi inte handskas med dessa krafter så kan de invadera vårt medvetna sinne i form av sjukdomar, psykoser, depression, ångest och dåligt välbefinnande (Vance, 2014). Ur detta perspektiv så ses den paranormala tron som ett botemedel för något som redan existerar inom oss och behöver ges uttryck snarare än

som ett mål i sig. Kontentan är att paranormal tro kan vara en välbehövlig och essentiell del av välmåendet då den bidrar med något som väldigt få andra fenomen och konstellationer kan.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tron på paranormala fenomen och människors välbefinnande. Detta för att ge möjlighet till att bättre förstå hur tron på paranormala fenomen ser ut och vad detta innebär för människors välbefinnande. Resultatet kan utgöra ett bidrag till forskning inom hälsopsykologi samt teologi, med förståelsen att tron på paranormala fenomen fyller samma funktioner som religion. Undersökningen kan även vara av intresse för den enskilda individen då författarna hoppas kunna bidra med en djupare inblick i vilken inverkan denna tro kan ha på livet i sin helhet och välmåendet, men också för att fylla i befintliga kunskapsluckor för att motverka stereotypiska antaganden. För att undersöka hur sambandet mellan tro på paranormala fenomen och välbefinnande kan tänkas se ut undersöktes följande frågeställningar.

(1) Hur ser korrelationen ut mellan bakgrundsvariablerna kön, ålder, sysselsättning, utbildning, civilstånd, näradödenupplevelse och uppväxt med tro relaterat till välbefinnande?

(2) Hur relaterar olika dimensioner av paranormal tro till välbefinnande?

(3) Hur mycket av variationen i välbefinnande kan förklaras med hjälp av samtliga bakgrundvariabler?

(4) Hur mycket av variationen i välbefinnande kan förklaras med hjälp av de olika dimensionerna i paranormal tro utöver det som redan kan förklaras med hjälp av de olika bakgrundsvariablerna?

Metod

Deltagare

Totalt så medverkade 141 respondenter i undersökningen. Av dessa så exkluderades 3 deltagare från studien på grund av partiellt bortfall. Av de resterande 138 respondenter så var 116 (84%) kvinnor och 22 (16%) män. Deltagarnas ålder varierade där 55 personer (39%) var mellan 18-30 år gamla, 60 (42.5%) var mellan 31-45, 22 (15.6%) var mellan 46-60, 3 (2.1%) var mellan 61-75 och 1 (0.7%) var 76 år eller över. Huvudsaklig sysselsättning varierade även mellan deltagarna där 72 personer (51.1%) arbetade, 38 (27%) studerade och övriga 31 (21.9%) var antingen arbetslösa, sjukskrivna, tjänstlediga, pensionerade eller skötte hushållet. Gällande högsta utbildningsnivå hade 99 personer (70.2%) en högskole- eller universitetsutbildning, 38 (27%) en gymnasieutbildning och 4 (2.8%) en grundskoleutbildning. Individernas civilstånd skiljde sig även där 82 personer (58.2%) var gift/sambo, 36 (25.5%) var singlar, 17 (12.1%) var i en relation/särbo, 4 (2.8%) var frånskilda/separerade, och 2 personer (1.4%) var änka/änkling. Inget urvalskriterium gällande modersmål presenterades, men enkäten skickades ut i svenskspråkiga forum och information om enkäten, samt själva enkäten, var på Svenska.

Material

Data samlades in genom en enkät som bestod av totalt 57 frågor som var uppdelade i tre olika delar. Den första delen innehöll sju olika bakgrundsfrågor som handlade om deltagarnas kön, civilstånd, sysselsättning, ålder, utbildning, om de är uppväxta inom en familj där tro på

paranormala fenomen förekommit samt en fråga om deltagarna varit med om en näradödenupplevelse. Vid analysen så kodades kvinnor med 0 och män med 1. Civilstånd delades in i två kategorier som blev singel, där denna kodades med 0, och i ett förhållande som kodades med 1. Sysselsättning blev i analysen icke arbetande, som kodades med 0 och arbetande som kodades med 1. Ålder delades även det in i två kategorier där respondenter som var mellan åldrarna 18-30 kodades med 0, medans åldrarna 31-76+ kodades med 1. Utbildning innefattade grundskola- och gymnasieutbildning och detta kodades med 0, medans högskola- och universitetsutbildning kodades med 1. Om respondenterna var uppväxta inom en familj där tron på paranormala fenomen förekommit så kodades dessa med 1 och resterande med 0. Om deltagarna varit med om nära döden upplevelse så kodades dessa med 1 och resterande respondenter som inte varit med om en sådan upplevelse kodades med 0.

A revised paranormal belief scale (R-PBS). Avsnitt två handlade om tron på paranormala fenomen och utgjordes av Tobacyks (2004) etablerade och reviderade skala av paranormal tro som innehöll 26 påståenden av typen “Själen fortsätter att leva trots att kroppen dör”. Påståendena rankades på en sjugradig skala med svarsalternativen 1 (Instämmer inte alls) till 7 (Instämmer helt). Dessa påståenden illustrerade tillsammans sju dimensioner som reflekterar universella och helomfattande uppfattningar om paranormal tro. Tobacyk (2004) argumenterar för att även om extraordinära livsformer, såsom liv på andra planeter, kan anses vara inom ramen för det som är vetenskapligt möjligt (se definition på paranormala fenomen) så kan tron på extraordinära livsformer ses som något paranormalt eller “ockult” och bör därför ingå i denna skala.

Medelvärdesindex beräknades för de sju delskalorna, där ett högt värde indikerar på en starkare tro, och insamlad data från påstående 23 omvändes. Tobacyk (2004) presenterar att det utfördes ett test-retest inom ett fyraveckors intervall där reliabiliteten för hela skalan blev .92. Respondenternas grad av Traditionell religiös tro (traditional religious beliefs), som i generella drag kan innebära en tro på att det finns ett himmelrike och ett helvete. Detta mättes av påståendena 1, 8, 15 och 22 där test-retest reliabiliteten för delskalan blev .96. Påståendena 2, 9, 16 och 23 mätte grad av Psi, vilket kan beskrivas som en koppling mellan subjekt och objekt som inte går att förklara med hjälp av naturlagar. Test-retest reliabiliteten för delskalan Psi blev .71. Påståendena 3, 10, 17 och 24 mätte grad av tro på Häxkonst (witchcraft), vilket t.ex. kan innebära en tro på att häxor existerar, och här blev test-retest reliabiliteten .93. Medans Vidskeplighet (superstition), som delvis kan innebära att det finns en tro på att en trasig spegel kan ge otur. Vidskeplighet mättes med påståendena 4, 11 och 18 och fick ett test-retest reliabilitet på .89. Grad av tro på Andlighet (Spiritualism), vilket kan innebära en tro på att människan kan lämna den fysiska kroppen eller t.ex. en tro på reinkarnation. Detta mättes av påståendena 15, 12, 19 och 25 och här uppvisades test-retest reliabilitet på .91. Prekognition (precognition) som kan innebära en tro på att astrologi och horoskop kan förutspå framtiden, vilket mättes med påståendena 7, 14, 21 och 26. Denna delskala fick ett test-retest reliabilitet på .81. Till sist så mättes respondenternas grad av tro på Extraordinära livsformer (Extraordinary life forms), vilket förklaras som en tro på att det finns liv på andra planeter, mättes med påståendena 6, 13 och 20. Denna delskala fick slutligen ett test-retest reliabilitet på .91.

Avsnitt tre syftade till att fånga deltagarnas välbefinnande och detta instrument hämtades från Kindermann et al. (2010) well-being scale (BBC). Skalan innehöll 24 frågor av typen “Känner du dig i kontroll över ditt liv?” och kunde skattas utifrån en fyragradig skala med svarsalternativen 1(Inte alls) till 4 (Väldigt mycket). Dessa frågor utgjorde tillsammans tre olika dimensioner som fångade deltagarnas psykologiska välbefinnande (psychological well-being), fysiska hälsa och välbefinnande (physical health and well-being) och socialt välbefinnande (relationships). Påståendena som mätte det psykologiska välbefinnandet var 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. Studien presenterar ett Cronbachs alfa för denna delskala på .93

Respondenternas grad av fysisk hälsa och välbefinnande mättes med påståendena 1, 2, 3, 4, 22, 23 och 24. Cronbachs alfa för delskalan fysisk hälsa och välbefinnande blev enligt studien .88. Påståendena som mätte grad av socialt välbefinnande var 17, 18, 19, 20 och 21. Cronbachs alfa för delskalan socialt välbefinnande blev enligt studien .79. Den aktuella studien presenterar även ett Cronbachs alfa för hela skalan med värdet .94. För varje fråga kunde ett till fyra poäng erhållas, med en minimal poängsumma på 24 och en maximal poängsumma på 96. Summaindex beräknades för samtliga frågor och de tre aktuella delskalorna, där ett högt värde indikerar hög grad av självskattad subjektivt välbefinnande, och fråga 5 omvändes.

Då båda dessa två instrument hämtats från etablerade skalor som ursprungligen var på engelska så översattes samtliga påståenden och frågor av den ena författaren som har engelska som modersmål. Detta korrekturlästes sedan av den andra författaren och en tredje part för att se till så översättningarna blev tillfredsställande och korrekta. Små korrigeringar i översättningen gjordes efter korrekturläsning och dessa ändringar skedde genom att författarna tillsammans diskuterade kom överens om mer passande ord och fraser.

Procedur

För att nå ut till deltagare som besatt någon typ av paranormal tro kontaktades två olika forum på sociala medier där tron på paranormala fenomen låg i fokus. Det tredje forumet valdes ut av forskarna med avsikt att få den variation i deltagare som eftersöktes, då majoriteten av dessa medlemmar inte antogs besitta någon tro på det paranormala. Vilket forskarna kunde bekräfta genom att stegvis se över datainsamlingen. Individerna i detta forum var antingen examinerade studenter eller verksamma i en pågående utbildning på högskola eller universitet. Ett riktat urval ansågs därför lämpligt för att få den variation av deltagare som eftersöktes. Datainsamlingen skedde under Covid-19 och vilken påverkan detta kan ha haft på undersökningen tas upp i diskussionsdelen.

Innan inläggen lades ut i forumen så kontaktades administratör för respektive forum, där ett godkännande gavs. För att sedan informera medlemmarna vad undersökningen handlade om, att deltagandet var helt frivilligt och att data skulle behandlas konfidentiellt, på vilket sätt resultatet skulle användas och publiceras samt en bifogad länk till själva enkätundersökningen och information om hur lång tid medlemmarna kunde förvänta sig att undersökningen skulle ta. Då de ansvariga för denna undersökning förstår att tron på paranormala fenomen kan vara ett känsligt ämne så klargjordes det att deltagarnas uppfattningar inte skulle värderas. Respondenterna tackades skriftligt för sitt deltagande i slutet av enkäten.

Databearbetning

Datan som samlades in via enkäterna kodades in i det statistiska dataprogrammet SPSS varpå det gjordes olika analyser med syfte att besvara de aktuella frågeställningarna. Gränsen för vad som ansågs som signifikant sattes till p<.10.

Resultat

I Tabell 1 presenteras resultaten för den första frågeställningen om hur de olika bakgrundsvariablerna korrelerar med välbefinnande. Där konstaterades endast en negativ signifikant korrelation mellan socialt välbefinnande och kön (p = .036), detsamma gällde ålder (p = .046). Detta innebär att kvinnor angav högre socialt välbefinnande än män och att

människor i åldersgruppen 18-30 angav ett högre socialt välbefinnande än de som var äldre än 30 år.

Sysselsättning påvisade en positiv signifikant korrelation med välbefinnande (p = .024) i dimensionerna fysiskt välbefinnande (p = .001) och psykiskt välbefinnande (p = .060) . Då sysselsättning delades in i icke-arbetande och arbetande så innebär detta att personer som arbetar uppgav högre värden i välbefinnande i alla dimensioner förutom socialt välbefinnande där inget signifikant resultat kunde påvisas. Utbildning indikerade på en positiv signifikant korrelation med välbefinnande (p<.001) i samtliga tre dimensioner, där fysiskt välbefinnande var starkast (p<.001), sedan psykiskt välbefinnande (p = .002) och socialt välbefinnande (p = .044). Personer som studerat på högskola/universitet skattar med andra ord en högre grad av välbefinnande i samtliga dimensioner jämfört med de som endast studerat på grund- eller gymnasienivå.

Civilstånd visade likt utbildning på positiva signifikanta korrelationer med välbefinnande (p = .010) i samtliga dimensioner där socialt välbefinnande (p = .009) angav starkast korrelation, följt av psykiskt välbefinnande (p = .012) och fysiskt välbefinnande (p = .067). Personer som befinner sig i ett förhållande hade därmed ett högre självskattat välbefinnande än de personer som inte befann sig i ett förhållande. Nära döden upplevelse redogjorde endast för en negativ signifikant relation med fysiskt välbefinnande (p = .002) och detsamma gällde för om man var uppväxt med en tro på det paranormala (p = .077). Personer som har haft en nära döden upplevelse samt de som är uppväxta med en paranormal tro i familjen uppgav därmed en lägre grad fysiskt välbefinnande än de övriga deltagarna.

Resultaten för den andra frågeställningen presenteras även i Tabell 1. Traditionell religiös tro visade på en negativ signifikant relation med välbefinnande (p = 078) i dimensionerna psykiskt välbefinnande (p = .091) och fysiskt välbefinnande (p = .052). Detta innebär att ju högre grad av religiös tro individerna hade, desto lägre skattades den självrapporterade fysiska och psykiska välbefinnandet. En negativ signifikant relation kunde konstateras mellan psi och fysiskt välbefinnande (p = .020). Detta föreslår att ju mer individer tenderade att tro på psi, desto lägre skattade deltagarna deras fysiska hälsa och välbefinnande. Även häxkonst påvisades vara negativt signifikant korrelerat med fysiskt välbefinnande (p = .018). Detta tyder på att desto högre självskattad tro på häxkonst, desto mer tenderade individer att skatta sin fysiska hälsa och välbefinnande som lägre.

Vidskeplighet visade på en negativ signifikant relation med välbefinnande (p = .055), där fysiskt välbefinnande hade starkast signifikant relation (p = .021) följt av psykiskt välbefinnande (p = .085). Detta antyder att i ju högre grad individerna skattade sin vidskeplighet desto lägre skattade individerna deras fysiska och psykiska välbefinnande. Andlighet konstaterades vara signifikant negativt korrelerat med välbefinnande (p = .066) där fysiskt välbefinnande hade starkast signifikant korrelation (p = .015) följt av socialt välbefinnande (p = .065). Detta föreslår att individer som skattade sin tro på andlighet som högre tenderade att skatta sin fysiska hälsa- och välbefinnande samt psykiska välbefinnande som lägre.

Även prekognition påvisades vara negativt signifikant korrelerat med välbefinnande (p = .073), där fysiskt välbefinnande angav starkast relation (p = .002) följt av socialt välbefinnande (p = .037). Detta innebär att desto högre individerna skattade sin tro på prekognition, desto lägre skattades deras sociala och fysiska hälsa- och välbefinnande. Utöver dessa så kunde en negativ signifikant relation mellan extraordinära livsformer och välbefinnande konstateras (p = .010), där endast det fysiska välbefinnandet angav en signifikant negativ korrelation (p<.001). Detta tyder på att desto högre grad av tro på extraordinära livsformer, desto lägre självskattade individerna sin fysiska hälsa och välbefinnande.

Tabell 1. Pearsonkorrelation, medelvärden och standardavvikelser för välbefinnande, bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro Variabel M SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 1. VB Total 76.75 12.94 - 2. VB Psykisk 38.5 7.26 ia - 3. VB Fysisk 21.81 4.18 ia ia - 4. VB Socialt 16.44 3.07 ia ia ia - 5. Kön a _{ia ia -.06 -.05 .02 -.15** -} 6. Ålder b _{ia ia -.04 .05 -.11 -.14** ,03 -} 7.Syssel-sättning c ia ia .17** .13* .27*** .03 .07 .28*** - 8. Utbildning d ia ia .28*** .24*** .35*** .15** -.19** -.08 .07 - 9. Civilstånd e _{ia ia .20** .19** .13* .20*** -.20*** .13* .02 .21*** -} 10. Nära döden upplevelse f ia ia -.08 -.03 -.24*** .04 .08 -.10 -.35*** -.12* .04 - 11. Uppväxt med tro f ia ia -.02 -.01 -.12* .08 .05 -.07 -.12* -.16** .08 .21*** - 12. TRT 13.35 6.66 -.12* -.11* -.14* -.05 -.01 .18** -.03 -.32*** .04 .13* .29*** - 13. PSI 12.09 6.99 -.06 .03 -.18** -.11 -.09 .43*** .01 -.38*** .04 .11* .13* .50*** - 14. HÄXK 12.84 8.25 -.04 .03 -.18** .00 -.09 .31*** .01 -.32*** .09 .20** .31*** .60*** .68*** - 15. VIDSK 5.54 4.07 -.14* -.12* -.17** -.06 .07 -.04 -.10 -.30*** -.16** .08 .06 .26*** .15** .22*** - 16. ANDL 15.72 7.33 -.13* -.07 -.19** -.13* -.16** .28*** .03 -.24*** .05 .09 .24*** .71*** .65*** .73*** .13* - 17. PREK 13.91 6.75 -.12* -.02 -.24*** -.15** -.14** .22*** -.03 -.28*** -.00 .07 .20*** .50*** .67*** .69*** .24*** .76*** - 18. EXTLF 9.70 3.98 -.20** -.11 -.34*** -.13 .05 .26*** -.10 -.38*** -.03 .12* .17** .40*** .58*** .58*** .13* .58*** .61*** _-

Not N = 138. *p<.10 **p<.05, ***p<.01 ia = icke applicerbart

a _{Kvinnor kodades med 0 och män med 1} d _{Grundskola/gymnasieutbildning som högst kodades med 0 medans universitet/högskola kodades med 1} b _{Åldersgruppen 18-30 kodades med 0 och 31+ kodades med 1} e _{Inte i ett förhållande kodades med 0 och i ett förhållande kodades med 1}

I Tabell 2 presenteras resultat för den tredje frågeställningen, där modellen för välbefinnande fick statistiskt stöd i steg 1 (F7,130 = 2.77, p = .010). Totalt kunde 13% av variationen i

kriterievariabeln förklaras med hjälp av de olika bakgrundsvariablerna. Modellen för psykiskt välbefinnande kunde även den stödjas statistiskt i steg 1 (F7,130 = 1,96, p = .066) där 10% av

variationen i kriterievariabeln kunde förklaras med hjälp av de olika bakgrundsvariablerna. Modellen för fysiskt välbefinnande fick i steg 1 statistiskt stöd (F7,130 = 5,81, p<.001).

Totalt kunde 24% av variationen i kriterievariablen förklaras med hjälp av de olika bakgrundvariablerna. I modellen för socialt välbefinnande så fann den i steg 1 statistiskt stöd (F7,130 = 2.10, p = .048). Totalt kunde 10% av variationen i kriterievariablen förklaras med hjälp

av de olika bakgrundsvariablerna.

I Tabell 2 presenteras även resultaten för den fjärde frågeställningen, där modellen för välbefinnande kunde stödjas statistiskt (F14,123 = 1.83, p = .005). 17% av variationen i

kriterievariabeln förklaras med hjälp av samtliga 14 prediktorer, vilket innebär att ytterligare 4% av variansen kunde förklaras med hjälp av dimensionerna av paranormal tro. Denna ökning var dock inte statistisk signifikant (p = .512).

I steg 2 så kunde ytterligare 5% av variationen i psykiskt välbefinnande förklaras med hjälp av de olika dimensionerna i paranormal tro efter kontroll av bakgrundsvariablerna, men denna ökning var inte signifikant (p = .395). Modellen för psykiskt välbefinnande var inte statistiskt signifikant (F14,123 = 1.51, p = .117).

Modellen för fysiskt välbefinnande kunde stödjas statistiskt (F14,123 = 3.59, p<.001), där

29% av variationen i kriterievariabeln kunde förklaras med hjälp av samtliga 14 prediktorer. Detta innebär att ytterligare 5% av variansen kunde förklaras med hjälp av dimensionerna i paranormal tro, vilket dock inte var en signifikant ökning (p = .265).

Modellen för Socialt välbefinnande kunde inte stödjas statistiskt (F14,123 = 1.56, p = .100).

15 % av variationen i kriterievariabeln kunde förklaras med hjälp av samtliga 14 prediktorer. Ytterligare 5% av variationen kunde förklaras med hjälp av dimensionerna i paranormal tro, vilket dock inte heller var signifikant (p = .418).

Tabell 2

Multipla hierarkiska regressionsanalyser för studiens fyra kriterievariabler

Not. N = 138. *p<.10, **p<.05, ***p<.01

a _{Standardiserad regressionskoefficient}

b _{Kvinnor kodades med 0 och män med 1} e _{Grundskola/gymnasieutbildning som högst kodades med 0 medans universitet/högskola kodades med 1} c _{Åldersgruppen 18-30 kodades med 0 och 31+ kodades med 1} f _{Inte i ett förhållande kodades med 0 och i ett förhållande kodades med 1}

d _{Övrig sysselsättning kodades med 0 och arbetar med 1} g _{Nej kodades med 0 och ja kodades med 1}

VB Total VB psykiskt SVB fysiskt SVB socialt

Steg 1 Steg 2 Steg 1 Steg 2 Steg 1 Steg 2 Steg 1 Steg 2

Variabel βa β β β β β β β Steg 1: Könb .01 .02 .01 .04 .10 .11 -.11 -.15 Ålderc -.09 -.13 .02 -.04 -.19** -.21** -.18** -.17* Sysselsättningd .17* .16* .13 .12 .24*** .20** .11 .10 Utbildninge .23*** .24** .22** .24** .29*** .27*** .09 .09 Civilståndf .16* .14 .14 .13 .12 .09 .18* .15 Nära dödeng _{-.02 -.04 .03 .01 -.14* -.17* .05 .03}

Uppväxt med trog _{.02 .02 .03 .03 -.05 -.05 .08 .08}

Steg 2: TRT -.02 -.10 .06 .06 PSI .18 .20 .19 .03 HÄXK .20 .19 .11 .26* VIDSK -.05 -.04 -.07 -.01 ANDL -.18 -.20 -.04 -.23 PREK -.04 .07 -.12 -.18 EXTLF -.13 -.10 -.22** .01 Modellsammanfattning F-värde 2.77** 1.83** 1.96* 1.51 5.81*** 3.59*** 2.10** 1.56 (df) (7, 130) (14, 123) (7, 130) (14, 123) (7, 130) (14, 123) (7, 130) (14, 123) R2 .13 .17 .10 .15 .24 .29 .10 .15 ∆ R2 _{.13** .04 .10* .05 .24*** .05 .10** .05}

Diskussion

Den första frågeställningen syftade till att besvara hur de olika bakgrundsvariablerna som ingick i undersökningen relaterar till välbefinnande. Studiens resultat tyder på att det finns en signifikant skillnad i hur män och kvinnor skattar sitt sociala välbefinnande där kvinnor tenderar att uppge sig själva som mer tillfredsställda över sina sociala relationer och hur de anknyter till andra människor än männen. Detta skulle bland annat kunna bero på bakomliggande personlighetsaspekter hos kvinnorna, t.ex. grad av neuroticism, som inte inkluderas i denna undersökning men som kan påverka hur kvinnor skattar sin hälsa (Friedman, Kern & Reynolds, 2010).

Ytterligare ett resultat som framgick ur denna frågeställning var att de individer som var äldre än 30 år angav lägre värden av socialt välbefinnande än de yngre deltagarna. Det framgår därför att dessa individer inte är lika tillfredsställda över sina sociala relationer som de inom åldrarna 18-30 år uppger sig vara. Detta skulle kunna tänkas bero på att under Covid-19 så påverkades de äldres sociala relationer på grund av de rådande restriktionerna att stanna inomhus och undvika social kontakt i stor utsträckning. Då äldre individer rent generellt drabbas hårdast av viruset så kan det ha lett till att de tagit restriktionerna mer seriöst än de yngre deltagarna, vilket innebär att de äldres sociala relationer kan ha påverkats mer. Folkhälsomyndigheten (2020) rapporterar även att äldre människor upplever sig ofta besitta nedsatt allmän hälsa. Detta kan då även tänka sig påverka de äldres sociala relationer och därmed välbefinnandet i denna dimension. Dock så borde det sannolikt innebära att resultaten från denna undersökning indikerar på en signifikant relation med samtliga dimensioner i välbefinnande, vilket inte har kunnat påvisats.

De arbetande deltagarna angav sitt fysiska och psykiska välbefinnande som signifikant högre än de icke-arbetande. Detta samband kan antingen bero på att personer som besitter ett lågt fysiskt- eller psykiskt välbefinnande har det svårare att finna eller behålla jobb, t.ex genom att de antingen är skadade, sjukskrivna eller mår för dåligt för att jobba. Kausaliteten kan även tänkas gå åt andra hållet där personer som blivit av med sitt jobb får ett nedsatt fysiskt- och psykiskt välbefinnande t.ex genom att de förlorat ett sammanhang, sämre socio-ekonomisk status eller brist på fysiskt aktivitet som jobbet kan bidra med. Canivet, Bodin, Emmelin, Toivanen, Moghaddassi och Östergren (2016) presenterar hur arbetslöshet kan innebära en riskfaktor till psykisk ohälsa, vilket stämmer överens med denna studies resultat. En metaanalys av McKee-Ryan, Song, Wanberg och Kinicki (2005) undersökte sambandet som förelåg mellan fysiskt- och psykiskt välbefinnande samt arbetsstatus. Studien fann att personer som var arbetslösa hade ett sämre både fysiskt- och psykiskt välbefinnande än personer som jobbar.

Utbildning hade en signifikant relation med samtliga tre dimensioner av välbefinnande. De individer med en högre utbildningsnivå, på antingen högskole- eller universitetsnivå, angav högre värden i den fysiska-, sociala- samt psykiska välbefinnandet. Detta resultat kan bland annat tänkas bero på bakomliggande faktorer där människor med tillgång till högre utbildning kan antas komma från fördelaktigare förhållanden. Dessa ges möjlighet till bättre arbeten och ekonomi vilket kan påverka hälsan. Dessa resultat stämmer överens med studien av Jebb et al. (2020).

Civilstånd påvisades även det inneha en signifikant relation till samtliga dimensioner av välbefinnande. Då sociala relationer innebär en central aspekt i socialt välbefinnande ses detta resultat inte som oväntat. Att psykiskt välbefinnande indikerade på en signifikant relation med civilstånd kan tänkas bero på att individer i nära relationer kan hjälpa varandra att hantera negativa emotioner och stress, vilket därmed kan leda till att den psykologiska hälsan upplevs vara god (Farrel, Imami, Stanton & Slatcher, 2018). Det finns även indikationer på att god socialt stöd leder till att individer oftare upplever positiva emotioner (Farrel et al., 2018). Vilket därför skulle kunna innebära att höga värden i socialt välbefinnande därmed ökar det

självskattade psykiska välbefinnandet i relation till civilstånd. Det föreligger även indikationer på att nära relationer leder till god hälsa genom formandet av hälsosamma beteenden där relationer visat sig öka kvaliteten av sömn och reducerar risken för potentiellt drogmissbruk (Farrel & Stanton, 2019). Detta skulle då möjligen kunna påverka hur individer inom relationer upplever både det fysiska- och psykiska välbefinnandet. Även dessa resultat stämmer överens med studien av Jebb et al. (2020) som påvisade att personer som befann sig i ett äktenskap tenderade att ange högre subjektivt välbefinnande.

Gällande den andra frågeställningen som syftade till hur de olika dimensionerna av paranormal tro relaterade till välbefinnandet så visade resultaten på ett tydligt negativt samband dem emellan. Traditionell religiös tro uppvisade en negativ korrelation med välbefinnande i sin helhet, samt med psykiskt välbefinnande och fysiskt välbefinnande. Andlighet korrelerade negativt med välbefinnande men även dimensionerna fysiskt välbefinnande och psykiskt välbefinnande. Detta resultat går emot tidigare forskning på området där dessa två dimensioner har ett positivt samband med välbefinnande (Sharma & Singh, 2019). Även samtliga andra dimensioner av paranormal tro uppvisade en negativ korrelation med fysiskt välbefinnande och det var i denna dimension som de starkaste korrelationerna förekom. Ytterligare ett samband som framkom tydligt i studien var att personer som var över 30 år gamla angav sig tro mer på paranormala fenomen i samtliga dimensioner, förutom vidskeplighet, än de som var 30 år eller yngre. Detta kan vara en anledning till varför personer som tror på paranormala fenomen uppger ett lägre fysiskt välbefinnande. Inte för att det råder en direkt koppling utan snarare beroende på att det kan tänkas medieras av variabeln ålder. Vidskeplighet uppvisade dock inte detta samband med ålder men var ändå negativt korrelerat med fysiskt välbefinnande. Det som försvagar argumentet om ålder som en medierande variabel är att det i denna studie inte kunde påvisas en signifikant korrelation mellan just ålder och fysiskt välbefinnande, bara en negativ tendens. En annan förklaring till detta samband kan finnas i att nära döden upplevelser agerar som skenvariabel. Denna variabel uppvisar en svag positiv korrelation till samtliga dimensioner av paranormal tro, om än endast signifikant i dimensionerna traditionell religiös tro, häxkraft och extraordinära livsformer. Den kan således tolkas som en skenvariabel då det kan leda till att man börjar tro på eller får en starkare tro på paranormala fenomen, men att den samtidigt innebär att personen i fråga förmodligen är eller har varit i ett försämrat fysiskt tillstånd. Vilket styrks genom resultaten som indikerade på negativ korrelation med fysiskt välbefinnande.

Kopplat till psykiskt välbefinnande var det endast två dimensioner som visade på signifikanta negativa korrelationer, vidskeplighet samt traditionell religiös tro. Undersökningen indikerade även på ett negativt samband mellan vidskeplighet och civilstånd vilket innebär att ju mer vidskeplig individerna angav sig vara, desto troligare var det att de inte befann sig i ett förhållande. Civilstånd påvisades i sin tur ett positivt samband med psykiskt välbefinnande och kan därför möjligtvis agerat som en skenvariabel mellan vidskeplighet och psykiskt välbefinnande. Det kan även tänkas att ett annat skensamband kan föreligga mellan dessa två dimensioner av paranormal tro och psykologiskt välbefinnande, nämligen locus of control (LOC). LOC handlar om huruvida en reaktion- eller belöning av en händelse förväntas följa ett visst beteende (Rotter, 1996). Dessa kan enligt Rotter (1996) attribueras både till yttre orsaker som uppfattas ske utanför individens kontroll vilket benämns som extern LOC. Om belöningen anses vara sammankopplat med individens beteende och därmed är inom individens kontroll, så innebär detta en intern LOC (Rotter, 1996). En studie av Osborne, Milojev & Sibley (2016) som inriktade sig på religiöst troende Nya-zeeländare fann att fundamentalistiskt troende uppgav en låg grad intern LOC samt en hög grad av psykiskt lidande. Religiös tro kan därmed förändra LOC genom att göra den mer externt orienterad vilket kan leda till ett sämre psykologiskt välbefinnande, som även kan tänkas gälla för vidskeplighet. Inom religion finns det strukturer som delvis kan tänkas flytta kontrollen från individen till något yttre och detsamma kan tänkas gälla för vidskeplighet. Religion genom lagar och moraliska riktlinjer

samt vidskeplighet genom t.ex. känslan av att något negativt kommer inträffa som ligger utanför individens egen kontroll.

Även socialt välbefinnande uppvisade två negativa samband med andlighet och prekognition. Som ovan nämnt indikerade alla dimensioner, förutom vidskeplighet, på en positiv korrelation med ålder. Vilket i detta fall verka som en skenvariabel då ålder även korrelerade negativt med just socialt välbefinnande. Bakgrundsvariabeln utbildning visade på ett tydligt negativt samband med samtliga dimensioner av paranormal tro vilket innebär att personer med högskole- eller universitetsutbildning angav en mycket lägre grad av tro än övriga individer. Utbildning påvisade även starka positiva samband med samtliga dimensioner av paranormal tro och kan därmed ge ytterligare förklaring till varför sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande indikerade en negativ trend över lag.

Frågeställning tre syftade till att undersöka hur stor del av variansen i kriterievaraibeln som kunde förklaras med hjälp av samtliga bakgrundsvariabler som lades till i steg 1 av regressionsanalysen. Gällande välbefinnande i sin helhet så var steg 1 i regressionsanalysen signifikant där 13% av den totala variansen kunde förklaras. De bakgrundsvariabler som signifikant bidrog till denna förklarade varians var sysselsättning, utbildning samt civilstånd som alla visade på en positiv effekt på välbefinnandet. Modellen för psykiskt välbefinnande kunde i steg 1 indikera på statistiskt signifikant stöd och variansen i kriterievariabeln kunde förklaras till 10%. Där endast utbildning som bidrog med en signifikant andel förklarad varians. Modellen för fysiskt välbefinnande stack ut från övriga modeller i andel förklarad varians där den i steg 1 signifiktant kunde förklara hela 24% av den totala variansen i kriterievariabeln. Bakgrundsvariablerna ålder, sysselsättning, utbildning och uppväxt med tro kunde alla bidra med en signifikant andel förklarad varians kopplat till kriterievariabeln. Modellen för socialt välbefinnande visade i steg 1 på signifikans där 10% av variansen i kriterievariabeln kunde förklaras. Här var det variablerna ålder och civilstånd som visade på en signifikant andel förklarad varians.

Frågeställning fyra ämnade att undersöka hur stor andel av variansen i kriterievariabeln som kunde förklaras med hjälp av samtliga prediktorvariabler, både bakgrundsvariabler samt dimensioner av paranormal tro i steg 2 av regressionsanalysen. I modellen för välbefinnande lades dimensionerna av paranormal tro till vilket gjorde modellen i sin helhet signifikant där totalt 17% av variansen i välbefinnande kunde förklaras. Detta innebär en ökning på 4% från steg 1, vilket i sig inte var signifikant. Ingen av dimensionerna i paranormal tro bidrog med en signifikant förklaring av den totala variansen i kriterievariabeln vilket innebär att ifall man tar hänsyn till samtliga bakgrundsvariabler så kunde inte paranormal tro erbjuda någon ytterligare tillfredsställande förklaring av variansen. Detta innebär dock inte att det inte fanns signifikanta samband mellan vissa dimensioner av paranormal tro och välbefinnande. Utan endast att de samband som framkom är för svaga för att tillfredsställande kunna användas som underlag för att förklara variansen i kriterievariabeln när bakgrundsvariablerna togs hänsyn till. Gällande fysiskt välbefinnande så var modellen I steg 2 ej längre signifikant där totalt 15% av variansen kunde förklaras, detta innebär en ökning med 5% från modell 1, vilket i sig inte heller var signifikant. Även i detta steg var det endast utbildning som kunde bidra med en signifikant andel förklaras varians. Fysiskt välbefinnande uppvisade även i steg 2 ett tydligt signifikant resultat där totalt 29% av variationen i kriterievariabeln kunde förklaras. Detta innebär en ökning på 5% från steg 1, en ökning som dock inte heller var signifikant. I steg 2 av modellen visade variablerna ålder, sysselsättning, utbildning, nära döden upplevelser samt extraordinära livsformer på en signifikant andel förklarad varians. Anledningen till att variabeln extraordinära livsformer visade på statistisk signifikans beror troligtvis på dess starka negativa korrelation till fysiskt välbefinnande. Modellen för socialt välbefinnande var i steg 2 signifikant där totalt 15% av variationen kunde förklaras. Denna ökning på 5% från steg 1 var dock ej signifikant. I steg 2 var det variablerna ålder samt häxkraft som visade på statistiskt signifikant andel förklarad

varians. Orsaken till att häxkraft påvisades vara statistisk signifikans är svårt att utröna då den inte visade på någon direkt koppling till socialt välbefinnande. Relationen mellan dem är mer komplex än så och förmodligen kopplat till hur häxkraft relaterar till de övriga variablerna.

Gällande den tredje frågeställningen påvisades samtliga modeller i steg 1 på statistisk signifikans där samtliga variabler förutom kön och uppväxt med tro kunde bidra med en signifikant andel förklarad varians till minst en av de fyra modellerna. Hur dessa variabler kan tänkas relatera till de olika dimensionerna av välbefinnande diskuterades tidigare men den tredje frågeställningen kan åtminstone styrkas statistiskt. Den fjärde frågeställningen kan inte styrkas på liknande sätt, även om samtliga modeller utöver psykiskt välbefinnande i steg 2 indikerade på statistisk signifikans så var ökningen av förklarad varians inte signifikant i någon modell. Detta innebär att paranormal tro inte på ett tillfredsställande vis kan användas för att förklara någon ytterligare varians i modellerna när bakgrundsvariablerna först redovisas för.

Styrkor och svagheter

En av denna studies potentiellt största svagheter rent metodologiskt ligger i urvalet av deltagare. För att få mättnad i de olika dimensionerna av paranormal tro så resonerades det att ett riktat urval behövde göras, detta skedde genom att två grupper för paranormalt troende kontaktades och blev grunden för detta urval. För att få en motpol mot denna grupp troende så lades även enkäten ut i en grupp för studerande och utexaminerade studenter där andelen paranormalt troende antogs vara lägre. Detta val av deltagare kan tänkas ha påverkat resultaten genom att variabeln utbildning fick en mycket framhävd signifikans för denna studie. Utbildning visade på ett starkt samband med samtliga dimensioner av paranormal tro. Ett resultat som förmodligen blev skevt då samtliga deltagare i den grupp som ansågs inneha en lägre grad av paranormal tro hade en universitets- eller högskoleutbildning. Detta val av deltagare och urvalsprocess kan tänkas ha påverkat resultaten på även andra sätt då gruppen studerande/utexaminerade kan ses som en mer homogen grupp än paranormalt troende. Ålder kan vara en sådan variabel som även den påverkats utav undersökningens urval. Personer som studerar eller någorlunda nyligen blivit utexaminerade kan tänkas ha en lägre ålder i snitt och en mindre spridning än personer som är medlemmar i forum för paranormalt troende. Ålder visade just på en sådan positiv signifikant korrelation med samtliga dimensioner av paranormal tro förutom vidskeplighet och dessa resultat kan tänkas vara en direkt effekt av urvalet. För att undvika denna potentiellt skeva inverkan på resultaten så bör antingen urvalet sett annorlunda ut med en mer heterogen kontrollgrupp, eller bakgrundsvariabler så som utbildning tagits bort eller omarbetats för att minimera dess möjliga skeva påverkan. Urvalet påverkar även generaliserbarheten i studien då det är svårt att argumentera för att grupperna är heterogena nog för att kunna generaliseras på samhället i stort. Att använda studenter som kontrollgrupp eller fullständigt urval är dock vanligt inom akademiska studier då de är lätta att få tag i, ofta villiga att ställa upp samt teoretiskt sett heterogena nog för att oftast ge en någorlunda bra representation av samhället i stort. Variabler som utbildningsnivå blir därför mycket påverkade av denna urvalsprocess. Ytterligare styrka i denna undersökning är kopplat till dess samtida relevans. I samhällen som Sverige där den traditionella tron inte längre är lika utbredd och samhället blir mer sekulariserat så kan det tänkas att många människor börjar söka svar på stora existentiella frågor om livet, döden och mening på andra håll.

Ännu en aspekt som kan ses som en svaghet med studien är att datainsamlingen skedde under Covid-19 pandemin vilket kan tänkas haft en inverkan på resultaten i välbefinnande och möjligtvis även inom de olika dimensionerna av paranormal tro. Covid-19 har dels kunnat påverka personers psykologiska välbefinnande genom att de kan känna t.ex rädsla eller ångest inför den rådande pandemin, det sociala välbefinnandet kan även ha påverkats vilket togs upp

mer tidigare i detta avsnitt. Fysiskt välbefinnande kan även det ha påverkats då personer kanske inte har samma möjligheter till fysisk aktivitet som tidigare, eller rent direkt genom att de kan ha smittats av viruset. Covid-19 kan även tänkas haft en inverkan på paranormal tro då personer kan tänkas vända sig till tro då de står inför hemska och svåra omständigheter, där även risken finns för att de personligen drabbas av en närståendes bortgång. Att mätningen skedde under pandemin gör det därmed än svårare att kunna generalisera resultaten. Då det efter att pandemin är över och omständigheterna återgår till ett mer normalt tillstånd kan tänkas att personer skulle skatta välbefinnandet och tron på det paranormala som annorlunda.

Hoten mot validiteten i denna undersökning består främst i de brister att med säkerhet kunna anta att det var just hur paranormal tro påverkar välbefinnandet som undersöktes. Som ovan nämnt kan urvalet ha gjort att de varierande resultat som mättes i välbefinnande bero främst på andra faktorer som utbildningsnivå eller ålder vilket skiljde sig mellan paranormalt troende och icke-troende. Undersökningen syftade även till att se hur dessa bakgrundsvariabler påverkade välbefinnandet men det kan ha inträffat att somliga fått en allt för framhävd roll och påverkan på resultaten att de lett till att aspekten av paranormal tro fått skeva resultat. Frågan blir ifall det verkligen var sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande som mättes eller om det snarare blev en undersökning om vilket samband som föreligger mellan utbildningsnivå och välbefinnande.

Reliabiliteten med studien kan överlag ses som god. Mätinstrumenten som användes visade på bra Cronbachs alfa värden. De bakgrundsvariabler som användes bestod mestadels av objektiva mått vilket bör minimerat riskerna för tvetydighet inför deltagarnas svar, vilket sannolikt bör leda till god tillförlitlighet. Mätinstrumenten som användes var dock på engelska och fick översättas fritt till svenska av författarna till föreliggande uppsats, vilket kan ha lett till mindre översättningsfel och skillnader från originalversionerna.Vilket även kan ses som ett hot mot validiteten i denna undersökning. En faktor som kan påverka tillförlitligheten i dimensionen välbefinnande är att individer tenderar att positivt överskatta sig själva gällande frågor där individens självbild är hotad, t.ex. välbefinnande, förmåga och kontroll (Taylor & Brown, 1988). Detta kan påverka resultaten då deltagarna kan ha haft en tendens till att skatta sitt välbefinnande som högre eller bättre än vad det egentligen är för att skydda självbilden.

Sammanfattning

Studiens resultat visar på att det föreligger ett positivt samband mellan utbildning och samtliga dimensioner av välbefinnande, samma gällde för civilstånd. Sysselsättning visade på en positiv korrelation med välbefinnande i sin helhet samt i dimensionerna psykiskt- och fysiskt välbefinnande. Kön och ålder visade båda på negativa samband till socialt välbefinnande, nära döden upplevelser och uppväxt med tro uppgav negativa samband till fysiskt välbefinnande. Samtliga signifikanta korrelationer mellan dimensioner av paranormal tro och välbefinnande var negativa. Fysiskt välbefinnande korrelerade negativt med samtliga sju dimensioner av paranormal tro och socialt välbefinnande visade på negativa korrelationer med andlighet och prekognition. Psykiskt välbefinnande uppvisade negativa samband med traditionell religiös tro samt vidskeplighet. Välbefinnande i sin helhet korrelerade även den negativt med båda dessa samt andlighet, prekognition och slutligen extraordinära livsformer.

Regressionsanalysen visade på att i steg 1 där endast bakgrundsvariablerna fördes in så var samtliga modeller för välbefinnandets dimensioner signifikanta. Andelen förklarad varians i välbefinnande var 13%, för psykiskt välbefinnande 10%, fysiskt välbefinnande 24% och för socialt välbefinnande 10%. I steg 2 där samtliga 14 prediktorer var med så var samtliga modeller utöver psykiskt välbefinnande fortfarande signifikanta, dock var ingen av ökningarna i förklarad varians signifikanta. Andelen förklarad varians i de olika modellerna kan ses som låga

där endast modellen för fysiskt välbefinnande stack ut och påvisade ett relativt högt värde. För samtliga modeller gällde dock att den största andelen förklarad varians kom från de olika bakgrundsvariablerna, inte dimensionerna av paranormal tro.

Skillnaden som man kan notera mellan bakgrundsvariablerna och paranormal tro är att de varierar i hur mycket man kan påverka dem. Kön, ålder, näradödenupplevelser och uppväxt med tro går inte att förändra och även om de övriga tre bakgrundsvariablerna går att förändra så kan de ses som relativt svåra samt delvis utanför individens kontroll. Ur ett rent positivt psykologiskt perspektiv ifall individen vill förändra eller förbättra sitt välbefinnande så kan en förändring i vilken tro på det paranormala som föreligger ses som ett mer förändringsbart alternativ som är mer under individens egen kontroll. Även om tron på det paranormala inte hade samma starka kopplingar till välbefinnande som de flesta bakgrundsvariabler kan det dock ses ha en mer praktiskt applicerbarhet och relevans gällande ett förändrat välbefinnande.

Framtida studier

Paranormal- och new-age tro kan vara sådana områden som får förnyad uppmärksamhet och kraft i ett mer sekulariserat samhälle då de kan bidra med svar på fundamentala och existentiella frågor. Det är därför av extra vikt att undersöka vilken inverkan olika trossystem kan ha på människor och dess välbefinnande. Förslag på studier är dels att göra en liknande regressionsstudie med fler deltagare samt slumpmässigt urval om möjligt. Eller genom att finna en kontrollgrupp mer lik gruppen för paranormalt troende. Vissa av sambanden som framkom i denna undersökning uppmanas även till vidare forskning, förslagsvis:

1: Under vilka förutsättningar traditionell religiös tro och andlighet korrelerar positivt samt negativt med välbefinnandet.

2: Sambandet mellan ålder samt grad av tro kopplat till fysiskt välbefinnande 3: Sambandet mellan vidskeplighet och civilstånd

4: Sambandet mellan vidskeplighet och fysiskt välbefinnande

5: Sambandet mellan andlighet samt prekognition kopplat till socialt välbefinnande 6: Sambandet mellan häxkonst och socialt välbefinnande

Referenser

Arneson, R. J. (1989). Equality and equal opportunity for welfare. Philosophical Studies, 56, 77– 93.

Baumeister, R. F., & Leary, M. R. (1995). The need to belong: Desire for interpersonal attachments as a fundamental human motivation. Psychological Bulletin, 117, 497–529. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1037/0033-2909.117.3.497

Beaumont, S. L., & Scammell, J. (2012). Patterns of spirituality and meaning in life related to identity. Identity: An International Journal of Theory and Research, 12, 345–367. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/15283488.2012.716380

Beddington, J., Cooper, C. L., Field, J., Goswami, U., Huppert, F. A., Jenkins, R., Jones, H. S., Kirkwood, T. B. L., Sahakian, B. J., & Thomas, S. M. (2008). The mental wealth of nations. Nature, 455, 1057–1060. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1038/4551057a

Berger, B. G., & Tobar, D. A. (2007). Physical activity and quality of life. In G., Tenenbaum & R. C., Eklund (Eds.), Handbook of sport psychology (3rd ed., pp. 598–620). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.

Broad, C. D. (1953). The relevance of psychical research to philosophy. In J. Ludwig (Ed.), Philosophy and parapsychology (pp. 43- 63). Buffalo, NY: Prometheus.

Bruce, S. (2006). Secularization and the impotence of individualized religion. Hedgehog Review, 8, 35–45.

Canivet, C., Bodin, T., Emmelin, M., Toivanen, S., Moghaddassi, M., & Östergren, P.-O. (2016). Precarious employment is a risk factor for poor mental health in young individuals in Sweden: A cohort study with multiple follow-ups. BMC Public Health, 16, 1–10. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12889-016-3358-5

Coulombe, S., & Krzesni, D. A. (2019). Associations between sense of community and wellbeing: A comprehensive variable and person‐centered exploration. Journal of Community Psychology, 47, 1246–1268. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1002/jcop.22186

Dar, K. A., & Iqbal, N. (2019). Religious commitment and well-being in college students: Examining conditional indirect effects of meaning in life. Journal of Religion & Health, 58, 2288–2297. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s10943-017-0538-2

Diener, E. (1984). Subjective well-being. Psychological Bulletin, 95, 542–575. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1037/0033-2909.95.3.542

Diener, E., & Seligman, M. E. (2004). Beyond money: Toward an economy of well-being. Psychological Science in the Public Interest, 5, 1–31. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.0963-7214.2004.00501001.x

Farrell, A., Imami, L., Stanton, S., & Slatcher, R. (2018). Affective processes as mediators of links between close relationships and physical health. Social and Personality Psychology Compass., 12, 1-13. doi.org/10.1111/spc3.12408

Farrell, A. K., & Stanton, S. C. E. (2019). Toward a mechanistic understanding of links between close relationships and physical health. Current Directions in Psychological Science, 28, 483– 489. doi.org/10.1177/0963721419855657

Folkhälsomyndigheten (2020, mars). Självskattat allmänt hälsotillstånd. Hämtad 20 maj, 2020, från Folkhälsomyndigheten, www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-

statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/sjalvskattat-allmant-halsotillstand/

Freud, S. (1930). FREUD. I P. Loptson. (1998). (Red.) Readings on Human Nature. (s.345-361). Petersburough, Ontario: Broadview Press.

Friedman, H., Kern, M., & Reynolds, C. (2010). Personality and health, subjective well-being, and longevity. Journal of Personality., 78, 179–216. doi.org/10.1111/j.1467-6494.2009.00613.x