EXAMENSARBETE
Interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn,
ungdomar och unga vuxna 7-20 år
En litteraturöversikt
Sara Björkman 2013
Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn,
ungdomar och unga vuxna 7-20 år - En litteraturöversikt
Interventions with information and communication technology aids and the effect of interventions for children,
adolescents and young adults 7-20 years - A literature review
Författare:
Sara Björkman
Examensarbete i arbetsterapi, 15hp Vårterminen 2013
Handledare: Agneta Öhrvall
Sara B.
Interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år - En
litteraturöversikt, Interventions with information and communication technology aids and the effect of interventions for children,adolescents and young adults 7-20 years - A literature review. Examensarbete i arbetsterapi, 15 högskolepoäng. Luleå tekniska universitet,
institutionen för hälsovetenskap, 2013.
Sammanfattning
Syftet med litteraturöversikten är att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via Luleå universitetsbibliotek med förbestämda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrån bevisvärde och
kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige. Artiklarna analyserades sedan utifrån skillnader och likheter. Utifrån analysen framkom tre rubriceringar: Interventioner för att möjliggöra aktiviteter i vardagen, Interventioner i skolarbetet samt Studiernas bevisvärde och interventionernas effekt. IKT hjälpmedel användes antingen direkt i aktivitet eller som förberedelse för en aktivitet i vardagen eller i skolarbetet. Åldern på huvuddelen av deltagarna var 15-20 år, vanligast förekommande diagnoserna var olika utvecklingsstörningar,
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi samt inlärningssvårigheter. Fyra av
artiklarna beskriver arbetsterapeutiska interventioner med IKT hjälpmedel. Litteraturstudiens resultat går inte att generalisera, resultat ger en indikation på ett behov av fortsatt forskning inom området för att möjliggöra aktiviteter i vardagen och i skolarbetet.
Nyckelord: Informations- och kommunikationsteknologi, Interventioner och Arbetsterapi
Sara B.
Interventions with information and communication technology aids and the effect of interventions for children,adolescents and young adults 7-20 years - A literature review, Interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år - En litteraturöversikt.
Examensarbete i arbetsterapi, 15 högskolepoäng. Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap, 2013.
Abstract
The purpose of this literature review is to describe interventions with information and communication technology aids and the effect of interventions for children, adolescents and young adults 7-20 years. Data collection was conducted through a systematic search of the databases AMED, Chinal, PubMed and PSYKinfo via Luleå University Library of predefined keywords. Even a manual search through the reference lists was conducted. Ten quantitative articles were included in the study and were assessed probative value and quality review.
None of the articles were made in Sweden. Articles were then analyzed on the basis of similarities and differences. The analysis revealed three sub-categories: Interventions to facilitate everyday activities, interventions in school and studies evidence and interventions' effect. ICT tools are used either directly in the activity or in preparation for an activity in everyday life or in school. The age of the majority of the participants were 15-20 years old, most common diagnoses were various developmental disorders, neuropsychiatric disorders, dyslexia and learning difficulties. Four of the articles describe occupational therapy
interventions with ICT tools. The findings of the literature review cannot be generalized, results provide an indication of a need for further research in the area to allow activities in daily life and in school.
Keywords: Information and communication technology, Interventions and Occupational therapy
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Arbetsterapi ... 1
Barn, ungdomar och unga vuxna ... 2
Informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Frågeställningar ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Litteratursökning ... 5
Urval ... 6
Dataanalys ... 7
Forskningsetiska aspekter ... 7
Resultat ... 7
Interventioner för att möjliggöra aktiviteter i vardagen ... 8
Interventioner i skolarbete ... 9
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 15
Slutsats ... 17
Tillkännagivande ... 17
Referenslista ... 18
Bilaga 1 ... 21
Bilaga 2 ... 22
Inledning
Författarens egen erfarenhet är att informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är under utveckling där IKT hjälpmedel är en viktig del i denna process. Genom att exempelvis använda digitala kalendrar i mobiltelefonen har papperskalendern kunnat ersättas vilket kan vara till gagn för personer som har olika funktionsnedsättningar. Författaren har under utbildningen fått en del frågor och funderingar besvarade kring IKT hjälpmedel men många frågor återstår, bland annat vilka aktivitetsutföranden som kan möjliggöras med dessa
hjälpmedel. Författaren vill därför se över forskningsfronten på vad IKT hjälpmedel kan bidra till i aktivitetsutförandet.
Bakgrund Arbetsterapi
Enligt arbetsterapin är deltagande i meningsfulla aktiviteter hälsofrämjande (Kielhofner 2008;
2009). Människan är aktiv av naturen och måste så vara för att uppnå tillfredställelse (Leufstadius & Argentzell, 2010).Delaktighet i aktivitet blir därigenom ett av de centrala begreppen inom arbetsterapin (Kielhofner 2008; 2009). Arbetsterapeuter arbetar utifrån individen och dennes sociala, samhälleliga och kulturella faktorer. Dessa påverkar individens aktivitetsutförande i vardagen som i sin tur påverkar individens välmående. Man kan
sammanfatta arbetsterapeutens roll som att de arbetar med de aktiviteter individen gör under en vanlig dag. Aktiviteterna är det som engagerar individen utifrån hans eller hennes resurser, tid och produktivitet samt tillfredställelse. Arbetsterapeuter arbetar utifrån olika
aktivitetsområden som personlig vård, arbete, sömn, lek och skola (Christiansen & Baum, 1997).
Arbetsterapeuter som arbetar med individer som har olika funktionsnedsättningar arbetar för att utveckla och bibehålla individens kognitiva och fysiska faktorer för att en individ ska kunna utföra de aktiviteter i vardagen som hon heller han känner meningsfulla (Wilkes, Cordier, Bundy, Docking & Munro, 2011). Arbetsterapeuten arbetar med att anpassa miljön samt möjliggöra ett aktivitetsutförande med hjälpmedel, om så behövs, som rullstolar för den som inte kan eller orkar gå. Kognitiva hjälpmedel som scheman kan bidra till att organisera och strukturera aktiviteten eller aktivitetsutförandet (Case-Smith, 2001). Genom lek kan arbetsterapeuter träna den sociala förmågan hos barn med olika funktionsnedsättningar, tillexempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Autism, Down syndrom och
Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) eller olika typer utveckligstörning. Leken möjliggör ett samspel och på så viss bidrar den till att den sociala förmågan utvecklas
(Wilkes, Cordier, Bundy, Docking & Munro 2011). De olika aktivitetsområden som arbetsterapeuten arbetar med kan delas in i olika arenor såsom bostäder, arbetsplatser och vardagliga miljöer där interventionerna skapar delaktighet i aktivitet enligt Persson, Erlandsson, Eklund, & Iwarsson (2001). Arbetsterapeuter arbetar utifrån individens aktivitetsområden som över tid utvecklas när skolan byts ut mot arbete och leken övergår i fritidsintressen.
Aktivitet
Aktivitet handlar om att uppfylla individens delaktighet i aktiviteter som för individen är meningsfulla (Kielhofner, 2009). Om individen inte kan utföra de aktiviteter som önskas minskar självförtroendet och individens livskvalitet sjunker. Men genom att lära sig att utföra dessa aktiviteter kan individens tillfredställelse istället öka och livskvalitén höjas (Leufstadius
& Argentzell, 2010). Individen utvecklas och motiveras dessutom genom att klara av de aktiviteter som individen anser är meningsfulla (Kielhofner, 2009).
En aktivitet är uppbyggd utifrån rutiner och vanor som har skapats under den personliga utvecklingen av olika färdigheter genom livet. Sociala, psykiska och fysiska faktorer påverkar utförandet av en aktivitet och miljön är också en viktig faktor. Aktiviteter påverkas även av kultur, samhället, omgivningen samt av tid och rum (Kielhofner, 2008; 2009).
Barn, ungdomar och unga vuxna
Barns huvudsakliga aktivitetsområden är personlig vård, lek och skola (Case-Smith, 2001;
Kielhofner, 2008). Lek är naturligt och ett barn ges möjlighet att uttrycka sig fritt genom leken. Lek är komplext men kan beskrivas som något roligt, njutbart och spontant. Genom leken kan barnet utforska, experimentera, upprepa och imitera och därigenom skapa sig erfarenheter (Reed & Sanderson, 1999). Leken fungerar på så vis som ett sätt att utveckla barnets aktivitetsutförande (Kielhofner, 2009). Till exempel kan rim väcka barnets språkliga förmåga då leken med ord ger återkoppling då ord som rimmar hittas. Utvecklingen av
finmotorik kan tränas genom att lyckas bygga med exempelvis klossar. Barn kan även lära sig att vara arbetsamma och ta ansvar för saker som skolarbete och hushållsarbete genom leken (Kielhofner, 2008). Leken hjälper även barnet att skapa sig en uppfattning om hur det sociala livet samspelar. Leken följer en sekventiell, utvecklande progression av barnets utveckling
och kan förändras i många former och anpassas till barnets kapacitet och intresse.
Arbetsterapeuter kan genom leken bedöma barns förmågor och utveckling med olika bedömningsinstrument (Reed & Sanderson, 1999).
Aktivitetsidentiteten träder fram under ungdomsåren då barnet lär sig att dagens handlingar får konsekvenser i framtiden. Barnet börjar uppfatta vem den är och aktivitetskompetensen börjar följa de social normer som finns. Ungdomstiden är påfrestande då det är mycket som händer i utvecklingen för individen både socialt och kroppsligt. Det är viktigt att en ungdom får öva på att bli självständig då mycket av tillfredsställelsen kommer från just
självständigheten. Ungdomen tar kontroll bland annat genom att själv välja aktiviteter. Även framtida roller och förväntningar träder i kraft i ungdomen. Ungdomen provar många olika roller och det är under den här tiden som intressen förändras (Kielhofner, 2008).
Aktivitetsidentiteten utvecklas vidare och ungdomen blir vuxen. För vuxna fungerar
aktiviteten som ett medel för att skapa en känsla av ansvarstagande hos individen (Kielhofner, 2009). Individen utvecklar sina förmågor och sin kapacitet genom aktiviteter såsom
skolarbete och fritid. Aktiviteten kan anpassas med olika hjälpmedel för dem med psykisk och fysisk funktionsnedsättning för att bidra till deltagande i aktivitet (Christiansen & Baum, 1997).
Interventioner
Arbetsterapeuter genomför interventioner för att möjliggöra aktiviteter för individer på bästa sätt (Case-Smith, 2001). Dessa interventioner utgår från att utveckla, återfå, kompensera eller upprätthålla aktivitetsförmågan hos en individ (Fisher, 2009). Detta kan utföras genom att exempelvis göra förändringar i miljön, kompensera för nedsatt förmåga eller förändra aktiviteten genom hjälpmedel (Case-Smith, 2001; Kielhofner, 2008). Barns och ungdomars engagemang i det vardagliga livet bygger till en del på arbetsterapeutens effektivitet att underlätta deltagandet i en aktivitet. Arbetsterapeuten bidrar till att stödja utförandet av olika aktiviteter i olika miljöer (Kielhofner, 2008). Arbetsterapeuter som genomför interventioner för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar såsom utvecklingsstörning och
neuropsykiatriska funktionshinder arbetar för att möjliggöra aktivitet (Case-Smith, 2001;
Kielhofner, 2009; Leufstadius & Argentzell, 2010).
Informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel
IKT hjälpmedel underlättar för en person att utföra en aktivitet genom att stärka personens förmågor, ge alternativ på aktiviteten eller ge stöd i aktiviteten (Frank, Mihailidis & Kirsch, 2004). Enligt Holmqvist, Ivarsson, Olstam, Pettersson & Yilmaz (2011) kan dessa hjälpmedel delas in i högteknologiska och lågteknologiska hjälpmedel. Exempel på högteknologiska hjälpmedel är datorer och mobiltelefoner. Medan hjälpmedel såsom almanackor och bildstöd tillhör de lågteknologiska hjälpmedlen. Med hjälp av IKT hjälpmedel har olika individer idag större chans att klara av sin vardag enligt Svensson (2012).
En arbetsterapeut kan behöva använda olika typer av kommunikation för att nå fram till en klient, exempelvis genom talspråk eller bilder. Ibland kan klienten på liknande vis behöva hjälp för att lära sig kommunicera med familj och vänner. Även minnesproblematik kan kompenseras med hjälp av olika hjälpmedel som förskrivs av en arbetsterapeut. Ett redskap för att hålla reda på tiden är kom-ihåg-klocka, en klocka med larm eller timstock som visar ett mått på tiden. För att strukturera dagar är kalender, påminnelser, scheman, meddelanden i text och handdator bra redskap (Leufstadius & Argentzell, 2010).
För personer med en neuropsykiatrisk diagnos kan teknik vara befriande då de kan ge stöd samt funktionellt oberoende (Gentry, 2011). De med en funktionsnedsättning har fått en större chans att klara av sin vardag med hjälp av IKT hjälpmedel (Adolfsson, 2012). Enligt
(Edyburn, 2000) kan elever som har svårt att läsa använda olika dataprogram som bland annat Kurzweil 3000 eller Solo för att lyssna på informationen från datorn. Elever som har
svårigheter i ämnet matematik kan använda sig av ett dataprogram kallat WebMath. Det finns även en rad olika högteknologiska minneshjälpmedel som är till för allmänheten, som bland annat scheman, påminnelser och vanliga handdatorer. Effekten av högteknologiska
minneshjälpmedel har visat sig vara lika bra på yngre personer med minnesstörning som äldre med samma problematik. Information kan presenteras på olika sätt genom en dator
tillexempel genom text, tal eller ljudsignaler eller taktilt genom ett larm som vibrerar. Med en dator kan skrivandet underlättas då en person med motoriska svårigheter att skriva med penna kan bli hjälpt av ett tangentbord. Grammatik- och stavningskontroll är bra funktioner för dem med dyslexi.
Problemformulering
Författaren har efter genomgång av litteraturen försökt skapa sig en bild av det befintliga forskningsområdet utan att ha hittat någon sammanställning av befintlig forskning av interventioner med IKT hjälpmedel i åldrarna 7-20 år. Författaren har valt att inte titta på en specifik diagnos eller funktionsnedsättning då forskningsområdet är smalt. Enligt Lopresti, Mihailidis & Kirsch (2004) kan teknologiska insatser underlätta för många att delta i aktiviteter som annars inte skulle ha varit möjliga. Författaren vill göra en litteraturöversikt för att se över forskningsområdet. Förhoppningsvis kan detta underlätta för yrkesverksamma arbetsterapeuter att implementera interventioner med IKT hjälpmedel för barn, ungdomar och unga vuxna med olika diagnoser och funktionsnedsättningar.
Syfte
Syftet är att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år.
Frågeställningar
Tre frågeställningar har framkommit utifrån syftet med litteraturstudien
• Vilka var interventionerna?
• Vad var syftet med interventionerna?
• Vad hade interventionerna för effekt?
Metod Design
Författaren till denna studie har genomfört en litteraturöversikt som enligt (Friberg 2012) är en studiedesign som ger en överblick över den befintliga forskningen inom ett område. I denna typ av studie kan både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderas. Denna
litteraturöversikt inkluderar 10 artiklar, samtliga kvantitativa, vilka utgör utgångspunkten för resultatet i studien.
Litteratursökning
Författaren samlade in data till denna studie genom att söka vetenskapliga artiklar genom databaser tillhandahållna av Luleå universitetsbibliotek LRC vid Luleå tekniska universitet.
Sökningen genomfördes mellan april och maj 2013. Författaren inledde med att göra en
osystematisk sökning för att få en överblick över det aktuella ämnet enligt vad Friberg (2012) beskriver. Efter den osystematiska sökningen genomförde författaren en systematisk sökning med förbestämda sökord. Författaren tog hjälp av Luleå universitetsbiblioteks bibliotekarier för att få fram sökord som besvarade studiens syfte. Författaren försökte använda sig av MESH termer för att få fram sökord som besvarade studiens syfte men utan lyckat resultat.
Författaren använde trunkering för att bredda sökningarna. Författaren använde även AND i sin sökning för att sammankoppla sökorden i sökningarna i de olika databaserna precis som Friberg (2012) beskriver hur författaren kan använda tekniska sökmöjligheter som bidrar till bättre träffar. Sökorden som användes var Occupational therapy, assistive technology,
intervention, cognitive aids, information and communication technology, child* och cognitive support (i bilaga 1 redovisas antalet träffar, antalet valda artiklar ur databaserna, valda sökord, antalet träffar och databaser). Författaren valde de databaser som innehåller arbetsterapeutiska tidskrifter, databaserna var AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo. I författarens sökning hittades samma artiklar med olika sökordskombinationer i olika databaser men författaren har valt att redovisa dessa artiklar utifrån en sökordkombination och en databas.
Urval
Valet av artiklar har avgränsats med inklusionskriterier för att skapa en överskådlig bild av valt forskningsområde enligt Friberg (2012). Inklusionkriterierna är valda utifrån studiens syfte för att försöka besvara de frågeställningar som studien tar upp. Inklusionkriterierna som ställdes upp var att artikeln var skriven på engelska och publicerad i en vetenskaplig tidskrift mellan 2000 och 2013. Detta för att data skulle vara så tidsenlig som möjligt. Författaren valde att exkludera diagnoser och funktionsnedsättningar. De valda artiklarna skulle beskriva interventioner och effekter med IKT hjälpmedel för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år.
Författaren läste samtliga artiklars titlar i den systematiska sökningen. Utifrån titlarna valde författaren att läsa de abstrakt där titlarna ansågs överensstämma med denna studies syfte.
Utifrån dessa lästa abstrakt valde författaren att läsa 20 artiklar varav sju artiklar besvarade studiens syfte. En av artiklarna plockades bort efter diskussion med handledaren och därigenom var det sex artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie. Författaren genomförde sedan en manuell sökning i artiklarnas referenslistor enligt Fribergs (2012) beskrivning då det kan finnas artiklar i referenslistorna som inte går att hitta i de elektroniska databaserna. Totalt 14 artiklar lästes varav fyra artiklar valdes ut då dessa besvarade studiens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna. Sammanlagt ingick det totalt tio artiklar i denna
litteraturöversikt över informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel. Ingen av de tio valda studierna var gjorda i Sverige.
Dataanalys
De 10 vetenskapliga artiklar som inkluderades i denna litteraturöversikt bearbetades genom Friberg (2012) och hennes litteraturbaserade modell för examenarbete. Efter analysen genomförde författaren en kvalitetsgranskning utifrån Friberg (2012) och hennes frågor för kvalitetsgranskning. Författaren kvalitetsvärderade även samtliga artiklarna med hjälp av bevisvärdet utifrån Britton (2000). Författaren läste samtliga artiklar upprepade gånger för att få en uppfattning om artiklarna. Författaren påbörjade sedan en analys av artiklarna för att hitta skillnader och likheter utifrån studiens frågeställningar och syfte. I bilaga 2 redovisas artiklarna utifrån syfte, metod, intervention och resultat. Skillnader och likheter mellan de olika interventionerna redovisas i resultatdelen under rubrikerna: Interventioner för att
möjliggöra aktiviteter i vardagen, Interventioner i skolarbetet samt Studiernas bevisvärde och interventionernas effekt.
Forskningsetiska aspekter
Detta examensarbete utgörs av artiklar som är etiskt granskade då endast vetenskapliga artiklar inkluderades. Författaren har inte gjort ett selektivt urval av artiklar (Friberg, 2012) vilket innebär att data inte valts utifrån författarens eget intresse. Författaren är medveten om att eventuella feltolkningar av språket kan ha uppstått då materialet i denna litteraturöversikt är skrivet på engelska vilket inte är författarens modersmål (Friberg, 2012). Författaren har aktivt arbetat med texterna för att skapa en egen förståelse av dem. Författaren ser nytta med denna litteraturöversikt då den belyser den aktuella forskningen inom IKT hjälpmedel för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år. Studien påvisar vidare vad framtida forskning ska belysa och vad som bör satsas på inom arbetsterapi med IKT hjälpmedel.
Resultat
Analysen av artiklarna som ingår i studien har författaren valt att redovisa utifrån studiens syfte och frågeställningar. Detta redogörs under följande rubriker: Interventioner för att möjliggöra aktiviteter i vardagen, Interventioner i skolarbetet samt Studiernas bevisvärde och interventionernas effekt. Indelningen av interventionerna har utgått från de vanligast förekommande aktivitetsområdena i de analyserade artiklarna och där hjälpmedlen används.
Studiernas effekt och bevisvärde har bedömts utifrån Britton (2000).
Interventioner för att möjliggöra aktiviteter i vardagen
I tabell 1 redovisas hjälpmedlet, syftet med hjälpmedlet och hjälpmedlets funktion.
Tabell 1: Översikt över hjälpmedel, intervention, funktioner samt om hjälpmedlet används direkt eller i förberedande aktivitet.
Nr * Hjälpmedel Intervention Funktioner Direkt i
aktivitet
Förberedande av aktivitet 1 Handdator Organiserade aktiviteter
i vardagen
Kalender
Adressbok/ Kontakter Påminnelser
Att göra listor
X O
2 Applikation Picaa Minnesinlärning Utforska Association Pussel Sortering
X
3 Video instruktioner Kunna använda en iPod nanos olika funktioner Film
Musik Bilder
X
4 Video instruktioner Beställa mat på en snabbmatsrestaurang
Touchskärm Röstinspelningar Bilder
X
5 Video instruktioner Arbetsuppgifter Dator Power Point CD
Film
X
*artikelnummer återfinns i bilaga 2
*De O som är markerade med fetstil är de som innehåller arbetsterapeutiska interventioner.
Analysen visar att interventionerna syftade till att göra det möjligt för deltagarna att
självständigt klara aktiviteter i vardagen genom att dels använda hjälpmedlen direkt i aktivitet (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010) eller som förberedelse för att kunna utföra en aktivitet (Fernández-López, Rodríguez-Fórtiz, Rodríguez-Almendros & Martínez-Segura, 2012; Hammond, Whatley, Ayres & Gast, 2010; Mechling, Pridgen, & Cronin 2005 och Mechling & Ortega-Hurndon 2007). Resultatet visade att personer med autism kunde klara sin vardag genom att använda funktionerna kalender och påminnelser i handdatorn för att organisera aktiviteter under dagen. Exempel på uppgifter som därigenom kunde klaras av var att komma ihåg möten, läxor samt bli påmind om medicinering. Att använda handdator blir således en direkt aktivitet (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010). Exempel på
förberedande aktivitet är videoinstruktioner (Hammond, Whatley, Ayres & Gast, 2010;
Mechling, Pridgen, & Cronin 2005 och Mechling & Ortega-Hurndon 2007) med hjälp av dessa kunde elever med bland annat Autism, Downs syndrom eller ADHD studera och lära sig ett aktivitetsutförande genom bilder och röstinspelningar. Deltagarna kunde på så vis öva på att beställa mat på en snabbmatsrestaurang (Mechling, Pridgen, & Cronin 2005) eller att
utföra enklare uppgifter som att vattna blommor och hantera post (Mechling & Ortega- Hurndon 2007).
Interventioner i skolarbete
I tabell 2 redovisas hjälpmedlet, syftet med hjälpmedlet och hjälpmedlets funktioner.
Tabell 2: Översikt över hjälpmedel, intervention och funktioner samt om hjälpmedlet används direkt eller i förberedande syfte.
Nr* Hjälpmedel Interventioner Funktioner Direkt i
aktivitet Förberedande i aktivitet
2 Picaa
Applikation Inlärning Utforska
Pussel Sortering Association
X
6 Kurzweil 3000
Dataprogram Assistera dem som har svårt med det skrivna språket
Ordbehandling Anteckning Påminnelse Scanner
X O
7 Kurzweil 3000
Dataprogram Läs- och skrivhjälp samt hjälpa till med studiestrategi
Talsyntes Scanner Anteckning Påminnelser Ordbehandling
X O
8 Kurzweil 3000
Dataprogram
Läsförståelse Ordbehandling Påminnelse Scanner system
X
9 Elektronik
Whiteboard Visa information och kunna interagera med den
Visa bilder
Touchskärm X O
10 QuickSmart
Dataprogram Förbättra ord hastigheten, läsförmågan och matematiska förmågan
Läs spel Läsövningar Matematiska övningar
X
* artikelnummer återfinns i bilaga 2
*De O som är markerade med fetstil är de som innehåller arbetsterapeutiska interventioner.
Analysen visar att interventioner som syftar till att möjliggöra skolarbete för deltagarna
antingen används direkt i aktivitet (Chiang, Liu & Shih, 2012; Chiang & Jacobs 2009; Chiang,
& Liu, 2011) eller som förberedelse för att kunna utföra en aktivitet i skolarbetet (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010; Mechling, Gast & Kru, 2007; Graham, Bellert, Thomas
& Pegg, 2007; Fernández-López, Rodríguez-Fórtiz, Rodríguez-Almendros & Martínez-
Segura, 2012). Dataprogrammet Kurzweil 3000 kan användas direkt i inlärningsaktiviteten för dem med dyslexi eller inlärningssvårigheter som använder dataprogrammet som skriv- och lässtöd. En av funktionerna är en skanner som är ihopkopplad med ett talsystem i datorn som direkt kan läsa upp den inskannade texten för eleven som på så vis kan ta till sig den
information som står skriven. Övriga funktioner i Kurzweil 3000 är bland annat anteckningar och ordbehandling (Chiang, Liu & Shih, 2012; Chiang & Jacobs 2009; Chiang, & Liu, 2011).
Genom applikationen Picaa och genom dess funktioner association, sortering, pussel och
utforskning kan inlärningsaktiviteter förberedas (Gentry,Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010).
Funktionen association bidrog bland annat till språkinlärning. Genom funktionen sortering kunde eleverna med bland annat Autism, Down syndrom, Fragile-X syndrom, ADHD eller kognitiv funktionsnedsättning lära sig att sortera olika saker efter dess innebörd, storlek och nummer. På detta vis lärde sig deltagarna att exempelvis tvätta ansiktet eller att räkna matematiskt.
Studiernas bevisvärde och interventionernas effekt
I tabell 3 redovisas artiklarnas design, effekt och bevisvärde. Samtliga artiklar fick låga bevisvärden och ingen av det inkluderade studierna fick ett högt bevisvärde då ingen av de ingående studierna var en RCT-studie vilket är kriteriet enligt Britton (2000). En av anledningarna till varför artiklarna fick så låga bevisvärden beror på att de innehöll få deltagare. Fyra artiklar hade endast tre deltagare (Graham, Bellert, Thomas & Pegg, 2007;
Hammond, Whatley, Ayres & Gast, 2010; Mechling, Pridgen & Cronin, 2005 och Mechling
& Ortega-Hurndon, 2007) och de övriga sex artiklarna hade mindre än 100 deltagare (Fernández-López, Rodríguez-Fórtiz, Rodríguez-Almendros & Martínez-Segura, 2012;
Hammond, Whatley, Ayres & Gast, 2010; Chiang, Liu & Shih, 2012; Chiang & Jacobs 2009;
Chiang, & Liu, 2011; Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010) där artikeln med flest deltagare hade 84 medverkande. Åldern varierade från 4-20 år där huvudparten var runt 15 år och uppåt. De diagnosgrupper som oftast förekom var funktionsnedsättningar såsom Autism, ADHD och Down syndrom samt inlärningssvårigheter och dyslexi
Tabell 3: Översikt över artiklarnas design, effekt, bevisvärde och arbetsterapeutiska interventioner.
Nr * Författare Design Effekt Bevisvärde Arbetsterapeutiska
interventioner*
1 Gentry, Wallace, Kvarfordt &
Lynch 2010
Kvasi-experimentell Eleverna gjorde ett
självskattningstest före och efter användning av handdator.
Deltagare: 22, ålder: 14-18 år Diagnos: Autism
Signifikant förbättrad självskattning i aktivitetsutförandet i vardagliga uppgifter hos deltagarna.
Lågt O
2 Fernández- López, Rodríguez- Fórtiz, Rodríguez- Almendros
& Martínez- Segura 2012
Pre-experimentell Effekt mättes med en utvärderingsenkät, ingen kontrollgrupp.
Deltagare: 34, ålder: 4-20 år Diagnos: Autism, Down syndrom, Fragile-X syndrom, ADHD med utveckligstörningrning.
Signifikant förbättring i kunskapsområdena språk, matematik, miljökunskap och autonomi.
Lågt
3 Hammond,
Whatley, Ayres &
Gast 2010
Experimentell
Effekten utvärderades genom för- och eftertest för att undersöka nyttan av videoinstruktioner.
Deltagare: 3, ålder: 12-14 år Diagnos: måttlig
utvecklingsstörning
Med hjälp av videoinstruktioner kunde deltagarna manövrera en Ipod nano och dess funktioner för musik, bilder, film.
Lågt
4 Mechling, Pridgen, &
Cronin 2005
Experimentell
Effekten utvärderades genom att vid ett antal testtillfällen mäta procentuella antalet korrekta svar vid beställning på en
snabbmatsrestaurang.
Deltagare: 3 st, ålder: 17-20 år Diagnos: Autism, Downs syndrom, medfödd hjärnskada.
Med
videoinstruktioner går det att lära sig färdigheter och verbal förmåga för ett besök på en
snabbmatsrestaurang.
Lågt
5 Mechling &
Ortega- Hurndon 2007
Experimentell
Effekten utvärderades genom att mäta antalet övningar som krävdes för att eleven skulle kunna utföra en arbetsuppgift helt oberoende av assistans.
Deltagare: 3, ålder: 17-20 år Diagnos: ADHD, Downs syndrom
Samtliga deltagare kunde genomföra sina uppgifter, som att byta pappersrulle.
Lågt
6 Chiang, Liu
& Shih 2012
Experimentell
Effekten av den databaserade undervisningen mättes genom elevernas självskattning av kompetens. Eleverna delades in i två grupper, den ena gruppen använde papper och penna medan den andra gruppen använde dataprogrammet.
Deltagare: 29, Medelålder försöksgrupp: 16 år, Medelålder kontrollgrupp: 16 år
Diagnos: inlärningssvårigheter
Signifikans förbättring i
läsförståelse och man kan se en förbättring i ordförståelse men den är inte signifikant.
Lågt O
7 Chiang &
Jacobs 2009
Kvasi-experimentell
För- och eftertest på att fylla i ett arbetssökningsformulär och elevernas självskattning i
utförandet. Testerna jämfördes med en jämförelsegrupp.
Deltagare: 50 st
Medelålder försöksgrupp: 15 år Medelålder kontrollgrupp: 15 år Diagnos: inlärningssvårigheter
Läsförståelsen förbättrades hos gruppen som använde Kurzweil 3000 i jämförelse med jämförelsegruppen.
Lågt O
8 Chiang &
Liu 2011
Kvantitativ
Effekten utvärderades genom intervjuer.
Deltagare: 15, ålder: framgår ej, high school-studenter
Diagnos: inlärningssvårigheter, dyslexi
Kurzweil 3000 hade effekt på engelska läsförmågans för dem med dyslexi.
Lågt
9 Mechling, Gast & Kru 2007
Experimentell Effekten mättes genom
observationer då deltagarna läste.
Deltagare: 3 , ålder: 19-20 år Diagnos: måttlig
utvecklingsstörning, Downs syndrom, Cerebral pares
Resultat indikerar på ökad läsförståelse och ökad matchning av ord och föremål.
Lågt O
10 Graham, Bellert, Thomas &
Pegg 2007
För- och eftertest av
interventionens effekt, jämfördes med en kontrollgrupp.
Deltagare: 84, medelålder: 11 år Diagnos: inlärningssvårigheter
Signifikant förbättring i båda grupperna i läsförståelse och matematisk förståelse.
Lågt
*artikelnummer återfinns i bilaga 2
*De O som är markerade med fetstil är de som innehåller arbetsterapeutiska interventioner.
Fyra artiklar visar att de aktuella hjälpmedlen har gett signifikant effekt, dessa hjälpmedel var:
handdator, dataprogrammen Kurzweil 3000, Quicksmart och applikationen Picaa (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010; Chiang, Liu & Shih, 2012; Chiang & Jacobs 2009;
Chiang & Liu, 2011; Graham, Bellert, Thomas & Pegg, 2007; Fernández-López, Rodríguez- Fórtiz, Rodríguez-Almendros & Martínez-Segura, 2012). Av dessa fyra artiklar var det två artiklar som beskrev arbetsterapeutiska interventioner. Interventionen med handdator
bedömdes utifrån ett självskattningsformulär vilket visade signifikanta effekter för elever med autism i deras upplevelse av att klara av att organisera dagliga aktiviteter (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010). Dataprogrammet Kurzweil 3000 hade signifikant effekt på läsförståelsen hos elever med inlärningssvårigheter. Interventionen utvärderades genom språk- och inlärningstest vilka också jämfördes mot en kontrollgrupp som inte tagit del av interventionen (Chiang, Liu & Shih, 2012). Dataprogrammet QuickSmart visade signifikant förbättring av läsförståelse och matematisk förståelse hos elever med dyslexi och
inlärningssvårigheter när de fick använda programmet i skolarbetet. Effekten mättes genom för- och eftertest med kognitiv bedömning (Graham, Bellert, Thomas & Pegg, 2007).
Applikationen Picaa utvärderades med hjälp av ett frågeformulär. Där uppgav elever med diagnoserna Autism, Down syndrom, Fragile-X syndrom, ADHD, mental retardation eller kognitiv funktionsnedsättning att de förbättrat sina kunskaper i språk, matematik,
miljökunskap och självständighet. Även detta test visade på signifikanta effekter (Fernández- López, Rodríguez-Fórtiz, Rodríguez-Almendros & Martínez-Segura, 2012 ).
Sammanlagt i denna litteraturöversikt beskrev fyra artiklar arbetsterapeutiska interventioner.
Dessa fyra artiklar beskriver interventioner med IKT hjälpmedlen handdator (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010) och dataprogrammet Kurzweil 3000 (Chiang, Liu & Shih, 2012;
Chiang & Jacobs 2009; Chiang & Liu, 2011). En av interventionerna används förberedande för vardagliga aktiviteter (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010) och tre av
interventionerna används direkt i skolarbetet (Chiang, Liu & Shih, 2012; Chiang & Jacobs 2009; Chiang & Liu, 2011)
Diskussion
Studiens huvudfynd är att IKT hjälpmedel kan användas i både förberedande av aktivitet och direkt i aktivitet i de två huvudområdena aktiviteter i vardagen och skolarbete. Åldern på deltagarna i artiklarna varierade mellan 4 och 20 år där de flesta var runt 15 år och uppåt. De i artiklarna vanligast förekommande diagnoserna och funktionsnedsättningarna var olika utvecklingsstörningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi samt
inlärningssvårigheter. Det var endast fyra artiklar som innehöll arbetsterapeutiska
interventioner (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010; Chiang, Liu & Shih, 2012) utifrån dessa fyra arbetsterapeutiska interventioner var det endast två som hade signifikant effekt.
Totalt i denna litteraturöversikt var det fyra interventioner som visade på signifikant effekt (Gentry, Wallace, Kvarfordt & Lynch, 2010; Chiang, Liu & Shih, 2012; Chiang & Jacobs 2009; Chiang & Liu, 2011; Graham, Bellert, Thomas & Pegg, 2007; Fernández-López, Rodríguez-Fórtiz, Rodríguez-Almendros & Martínez-Segura, 2012).
Resultatet av denna litteraturstudie visar på att IKT hjälpmedel kan användas direkt i aktivitet för att möjliggöra aktivitetsutförandet i skolarbetet. Detta stämmer överens med de resultat som Edyburn (2000) visade i sin studie som beskriver hur dataprogram kan fungera som läshjälp för elever som har lässvårigheter. Enligt Case-Smith (2001) är en av
arbetsterapeutens uppgifter att möjliggöra aktivitet för individen utifrån dennes kapacitet och kunskap. Arbetsterapeuten bör kunna välja och anpassa programmet efter specifika behov för bästa resultat för varje enskild individ. Men även det standardiserade dataprogrammet kunde uppvisa vid användning direkt i skolarbete enligt denna studie (Graham, Bellert, Thomas &
Pegg, 2007).
IKT hjälpmedel kan även användas direkt i aktivitet i vardagliga aktiviteter, bland annat för att organisera vardagliga aktiviteter. Både denna studie och tidigare studier belyser
exempelvis användande av applikationer på mobila enheter i interventionssyfte. I en
forskningsstudie underlättades organisationen av vardagliga aktiviteter hos deltagarna genom användandet av en iPods applikationer (Gentry, Lau, Molinelli, Fallen & Kriner 2012). Om utveckling av applikationer kan förbättras så att arbetsterapeuter kan skräddarsy dessa för att möjliggöra aktivitetsutförande för en specifik individ finns stor potential till att använda denna teknologi i hjälpmedelssyfte. För att detta ska bli lyckat måste arbetsterapeuter även utveckla sin kunskap till evidens inom detta område. Denna tekniska inriktning skulle även kunna höja statusen på yrket. Det är viktigt att arbetsterapeuter utvecklar sin profession och sitt unika fokus på möjliggörande av aktivitet och individens deltagande i aktivitet enligt (Christiansen & Baum, 1997). Det icke datoriserade utförandet får dock inte försvinna då alla individer påverkas olika av miljön och hjälpmedlet.
Resultatet av denna litteraturöversikt visar även på hur IKT hjälpmedel kan förbereda en individ i ett aktivitetsutförande. Detta kan göras genom att instruera aktiviteter genom videoinstruktioner (Hammond, Whatley, Ayres & Gast, 2010; Mechling, Pridgen & Cronin, 2005 och Mechling & Ortega-Hurndon, 2007). Även andra studier visar på hur
videoinstruktioner används för att lära sig ett aktivitetsutförande som att använda en iPod touch eller iPad (Kagohara, van der Meer, Ramdoss, O’Reilly, Lancioni & Sigafoos, 2013).
Arbetsterapeuter utgår från individens kultur. Författarens uppfattning och tolkning av
samhällets utveckling är att det är mycket som görs via internet. Videoinstruktioner kan på så vis fylla en funktion för barn och ungdomar som är uppväxta med datorer och TV. Detta skulle även kunna utvecklas till att arbetsterapeutiska interventioner kan ske på distans och därigenom öka tillgängligheten. Denna typ av intervention skulle också kunna testas för att instruera många på samma gång. Att låta elever ta del av förberedande skolarbete genom dataprogrammet QuickSmart (Graham, Bellert, Thomas & Pegg, 2007) visade på signifikant förbättring hos eleverna. Resultatet från litteraturstudien stämmer överens med de delar i denna studie som beskriver kognitiva hjälpmedel (Hemmingsson, Lidström & Nygård, 2009).
Studien beskriver elevens användning av kognitiva hjälpmedel för att förbättra lärandet och utvecklingen i skolan. Kognitiva hjälpmedel användes främst för att elever med
funktionshinder skulle kunna minska avståndet till jämnåriga utan funktionshinder. Detta var även syftet med att använda QuickSmart i interventioner.
Fyra av 10 interventioner som användes i skolarbete eller aktivitet i vardagen och som beskrivs i denna studie var arbetsterapeutiska interventioner. De övriga interventionerna i denna litteraturöversikt utförs av andra professioner såsom pedagoger. Antalet artiklar i studien bedöms dock som för få för att det ska gå att dra några generella slutsatser. Då
arbetsterapeuter besitter viktiga kunskaper om hur en person påverkas av uppgifter och miljön (Kielhofner, 2009) bör arbetsterapeuterna vara delaktiga vid utprovning av IKT hjälpmedel.
Framförallt då aktivitetsutförandet påverkar både individens självkänsla och utveckling (Kielhofner, 2008).
Samtliga artiklar fick lågt bevisvärde (Fernández-López, Rodríguez-Fórtiz, Rodríguez- Almendros & Martínez-Segura, 2012; Chianga, Chien-Hsiou, Leeb & Shiha 2012; Chiang &
Jacobs, 2009; Chiang & Liu 2011; Mechlin, Gast, Krupa & 2007; Hammond, Whatley, Ayres
& Gast, 2010; Mechling, Pridgen & Cronin, 2005; Lidström, Almqvist & Hemmingsson, 2007; Graham, Bellert, Thomas & Pegg, 2007). Detta skulle kunna bero på att interventioner med IKT hjälpmedel är ett nytt område och att forskningen inte har hunnit utreda effekterna av dessa hjälpmedel. Detta kan bero på att samma funktionsnedsättning är i behov av olika interventionstyper vilket gör det svårt att generalisera forskningen. Artiklarna som
inkluderades i denna studie har få deltagare vilket skulle kunna vara en indikation på att området är svårt att generalisera. Även om artiklarna har lågt bevisvärde kan man inte förkasta interventionernas betydelse. Samtliga beskrivna interventioner hade någon form av positiv effekt på aktivitetsutförandet. Däremot går det inte att dra några generella slutsatser av resultatet då bevisvärdet är lågt och inga RCT-studier hittades.
Metoddiskussion
Författaren hade innan denna studie påbörjat en annan studie med syfte att ta reda på arbetsterapeutiska interventioner med kognitiva hjälpmedel för barn i skolåldern med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/kognitiv nedsättning. Denna studie var tänkt att utföras tillsammans med en kurskamrat. Studien fick dock avbrytas på grund av att författarna inte hittade relevanta artiklar utifrån studiens syfte. Det kan vara så att författarna inte hade rätt sökord eller sökordskombinationer och därför inte hittade relevant data. Samarbetet avbröts och författarna fortsatte själva på var sitt håll med nya studier och syften.
Denna studies författare valde att arbeta vidare med syftet att utifrån en litteraturöversikt göra en sammanställning av befintlig forskning med interventioner med IKT för barn, ungdomar och unga vuxna i åldrarna 7-20 år. Det breda åldersspannet försvaras med att författaren hade svårt att hitta relevant data och tillräckligt underlag. Därför utökades inklusionsåldern till att omfatta unga vuxna.
Författaren har medvetet valt att inte titta på en speciell diagnos eller annan speciell
funktionsnedsättning och detta aktiva val försvaras med att det var svårt att hitta tillräckligt med data för att kunna göra ett sådant urval. Enligt författaren kan möjliggörandet av olika aktiviteter med IKT hjälpmedel vara väldigt individuellt då samma diagnos kan ge olika funktionsnedsättningar och därigenom olika anpassningsbehov av aktiviteten och aktivitetsutförandet.
Författaren är medveten om att det kan finnas andra artiklar än de som inkluderades i denna litteraturöversikt som hade varit relevanta utifrån studien syfte. När författaren valde artiklar lästes först titeln och sedan abstrakten på de artiklar som verkade relevanta för studien. I den processen kan artiklar som passat studiens syfte blivit bortsållade då titel eller abstrakten inte innehöll den information författaren sökte. Misstolkning av artiklar kan ha skett då det är publicerade på engelska. Författaren har arbetat aktivt för att minska denna risk genom att läsa artiklarna flera gånger.
Författaren sökte kvantitativa studier då dessa utreder effekten av en intervention vilket var en av litteraturstudiens frågor utifrån syftet. Eftersom författaren är själv kan
kvalitetsgranskningen och bevisvärdet vara bristfällig. Mer än häften av artiklarna innehöll dock mindre än 10 deltagare vilket automatisk ger dem ett lågt bevisvärde utifrån Britton (2000). Att samtliga artiklar har fått ett lågt bevisvärde ser inte författaren som något negativt utan det kan ge en indikation på att det behövs mer forskning och att IKT är något nytt på hjälpmedelsmarknaden.
Slutsats
Sammanfattningsvis går det inte att generalisera studiens resultat utifrån interventioner med IKT hjälpmedel. Genom att använda IKT hjälpmedel i interventioner kan arbetsterapeuter möjliggöra en eller flera aktivitetsutföranden för olika diagnoser antingen i förberedandet av en aktivitet eller direkt i ett aktivitetsutförande. Denna interventionstyp är ett nytt område vilket författaren ser då samtliga inkluderade artiklar fick lågt bevisvärde. Troligtvis kan det vara så att forskningen måste börja i liten skala för att sedan kunna testa uppkomna teorier i större skala, alltså behövs mer forskning på detta område. Det kan vara en av anledningarna till varför ingen av studierna hade över 100 deltagare eller att någon RCT-studie hittades av författaren. Det behövs även svenska studier med svensk arbetsterapeutisk forskning vid svenska förhållanden för dessa diagnoser och åldersgrupper med interventioner med IKT hjälpmedel. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra med en förståelse för detta område med IKT hjälpmedel. Författaren hoppas att denna litteraturöversikt kan bidra till att underlätta för yrkesverksamma arbetsterapeuter i deras interventioner med IKT hjälpmedel för barn, ungdomar och unga vuxna i åldrarna 7-20 år. Men även väcka ett intresse hos övriga läsare om detta nya forskningsområde inom arbetsterapi.
Tillkännagivande
Författaren vill tacka sin handledare Agneta Öhrvall för hennes ovärderliga engagemang, stöttning och vägledning under arbetets gång.
Referenslista
Alla artiklar som är märka med * har analyserats och framställs i resultat delen
Adolfsson, J. Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Hjälpmedelsinstitutet, 2012 [www.hi.se] 2012 Hämtad 2013-06-18 , från http://www.hi.se/Global/pdf/2012/12364-Kognitiva-hjalpmedel-nationell- uppf%C3%B6ljning-av.pdf
Case-Smith, J. (red.) (2001). Occupational therapy for children. (4. ed.) St. Louis, Mo.:
Mosby.
*Chiang, H., & Jacobs, K. (2009). Effect of computer-based instruction on students’ self- perception and functional task performance. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 4(2), 106-118. doi:http://dx.doi.org/10.1080/17483100802613693
*Chiang, H. Y., & Liu, C. H. (2011). Evaluation of the Benefits of Assistive Reading Software: Perceptions of High School Students With Learning Disabilities. Assistive Technology, 23(4), 199-204.
*Chianga, H., Liu, C., Lee, S., & Shih, Y. (2012). Effect of assistive reading software on high school students with learning disabilities: A pilot study. Work: Journal of Prevention,
Assessment & Rehabilitation, 42(4), 473-480.
Christiansen, C. & Baum, C.M. (red.) (1997). Occupational therapy: enabling function and well-being. (2. ed.) Thorofare, N.J.: SLAC
Edyburn, D. L. (2000). Assistive technology and mild disabilities. Mental retardation, 612, 10-6.
Frank Lopresti, E., Mihailidis, A., & Kirsch, N. (2004). Assistive technology for cognitive rehabilitation: State of the art. Neuropsychological Rehabilitation, 14(1-2), 5-39.
* Fernández-López, Á., Rodríguez-Fórtiz, M. J., Rodríguez-Almendros, M. L., & Martínez- Segura, M. J. (2013). Mobile learning technology based on iOS devices to support students with special education needs. Computers & Education, 61, 77-90
Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model: a model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press.
Gentry, T. (2011). Assistive technology for people with neurological disability.
Neurorehabilitation, 28(3), 181-182. doi:10.3233/NRE-2011-0647
* Gentry, T., Wallace, J., Kvarfordt, C., & Lynch, K. B. (2010). Personal digital assistants as cognitive aids for high school students with autism: Results of a community-based trial.
Journal of Vocational Rehabilitation, 32(2), 101-107.
Gentry, T., Lau, S., Molinelli, A., Fallen, A., & Kriner, R. (2012). The Apple iPod touch as a vocational support aid for adults with autism: Three case studies. Journal of Vocational Rehabilitation, 37(2), 75-85.
*Graham, L., Bellert, A., Thomas, J., & Pegg, J. (2007). QuickSmart A Basic Academic Skills Intervention for Middle School Students with Learning Difficulties. Journal of learning disabilities, 40(5), 410-419.
* Hammond, D. L., Whatley, A. D., Ayres, K. M., & Gast, D. L. (2010). Effectiveness of video modeling to teach iPod use to students with moderate intellectual disabilities. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities, 45(4), 525.
Hemmingsson, H., Lidström, H., & Nygård, L. (2009). Use of assistive technology devices in mainstream schools: Students’ perspective. The American Journal of Occupational Therapy, 63(4), 463-472.
Holmqvist,K,. Ivarsson, A-B,.Olstam,M,. Pettersson,I,.& Yilmaz,M,. (2011). Kartläggning kognitiva hjälpmedel: projektrapport. Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet. Från
[http://www.hi.se] Hämtad 2013-01-24
Kagohara, D. M., van der Meer, L., Ramdoss, S., O’Reilly, M. F., Lancioni, G. E., Davis, T.
N., ... & Sigafoos, J. (2013). Using iPods< sup>®</sup> and iPads< sup>®</sup> in teaching programs for individuals with developmental disabilities: A systematic review.
Research in developmental disabilities, 34(1), 147-156.
Kielhofner, G. (2008) Model Of Human Occupation: Theory and application. Baltimore:
Lippincott Williams and Wilkins
Kielhofner, G. (2009). Conceptual foundations of occupational therapy practice. Fourth Edition. F.A Davis Company Philadelphia.
Leufstadius, C. & Argentzell, E. (2010) Meningsfull aktivitet och psykiskt funktionshinder Eklund, M., Gunnarsson, B. & Leufstadius, C. (red.) Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl.) (s.175 -200). Lund: Studentlitteratur
*Mechling, L. C., Gast, D. L., & Krupa, K. (2007). Impact of SMART board technology: An investigation of sight word reading and observational learning. Journal of Autism and
Developmental Disorders, 37(10), 1869-1882. doi:http://dx.doi.org/10.1007/s10803-007- 0361-9
*Mechling, L. C., & Ortega-Hurndon, F. (2007). Computer-based video instruction to teach young adults with moderate intellectual disabilities to perform multiple step, job tasks in a generalized setting. Education and Training in Mental Retardation and Developmental Disabilities, 42(1), 24.
*Mechling, L. C., Pridgen, L. S., & Cronin, B. A. (2005). Computer-based video instruction to teach students with intellectual disabilities to verbally respond to questions and make purchases in fast food restaurants. Education and Training in Developmental Disabilities, 40(1), 47-59.
Persson, D., Erlandsson, L. K., Eklund, M., & Iwarsson, S. (2001). Value dimensions, meaning, and complexity in human occupation-a tentative structure for analysis.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 8(1), 7-18.
Reed, K.L. & Sanderson, S.N. (1999). Concepts of occupational therapy. (4. ed.) Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins.
Rodgers, S. (2010). Occupation-centred practice with children. A practical guide for occupational therapist. Hoboken: Wiley-Blackwell. (finns som e-bok via
universitetsbiblioteket) http://site.ebrary.com/lib/lulea/docDetail.action?docID=10369795 Socialstyrelsen. (u.å.). Ordlista till metodguiden för socialt arbete. Hämtad 2013-06-09, från http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista
Svensson, I. Kognitiva hjälpmedel i Karlshamn.
Hjälpmedelsinstitutet, 2012 [www.hi.se] 2012 Hämtad 2013-04-20, från
http://www.hi.se/Global/pdf/2012/12364-Kognitiva-hjalpmedel-nationell-uppföljning-av.pdf
Bilaga 1
Databas: Sökord: Sökordskombinationer: Antal
träffar: Lästa
artiklar: Kvalitetsgran skade artiklar:
Valda artiklar:
CHINAL Limeters:
Publication Date 2000 – 20013
Information and communication technology child*
cognitive support
1. Information and communication technology AND child*
2. Information and communication technology AND cognitive support AND child*
1. 35
2. 0 1. 3
2. 0 1. 3
2. 0 1. 0
2. 0
AMED Limeters:
Publication Date 2000 - 20013
Information and communication technology child*
1. Information and communication technology AND child*
2. Information and communication technology AND cognitive support AND child*
1. 8
2. 0 1. 1
2. 0 1. 1
2. 0 1. 0
2. 0
PubMed Limiters:
Publication date from 2000-2013
Intervention cognitive aids Information and communication technology child*
1. Information and communication technology AND child*
2. Information and communication technology AND cognitive support AND child*
3. Occupational therapy AND Information and communication technology
1. 366 2. 12 3. 34
1. 9 2. 1 3. 0
1. 9 2. 1 3. 0
1. 0 2. 1 3. 0
Psykinfo Limeters:
Publication Date 2000 - 20013
Occupational therapy
ssistive technology Intervention cognitive aids Information and communication technology child*
1. Occupational therapy AND intervention AND Assistive technology 2. Information and
communication technology AND child*
3. Information and communication technology AND cognitive support AND child*
4. Occupational therapy AND Information and communication technology
1. 12 (10) 2. 66 3. 19 4. 38
1. 6 2. 2 3. 1 4. 0
1. 6 2. 2 3. 1 4. 0
1. 3 2. 1 3. 1 4. 0
Manuell sökning
14 4
Bilaga 2
Nr Artikel och tidskrift
Författare, årtal
Syfte Metod Interventioner Resultat
1 Personal digital assistants as cognitive aids for high school students with autism: Results of a community- based trial Journal of Vocational Rehabilitation
Gentry, Wallace, Kvarfordt &
Lynch 2010
Syftet var att undersöka effekten av handdatorer som kognitivt hjälpmedel för en grupp gymnasieelever med autism.
Kvasi- experimentell studie, före- och eftertest Deltagare: 22 st 18 män och 4 kvinnor Ålder: 14-18 år
Eleverna fick använda en handdator och dess funktioner:
kontakter, att-göra lista, schema för medicinering, påminnelser och larm.
Deltagare visar en signifikant förbättrad självskattning i aktivitetsutförandet i vardagliga uppgifter.
2 Mobile learning technology based on iOS devices to support students with special education needs Computers &
Education
Fernández- López, Rodríguez- Fórtiz, Rodríguez- Almendros &
Martínez- Segura 2012
Det övergripande syftet var att utvärdera effekter av användningen av den mobila
lärandeplattformen Picaa för studenter som har behov av specifikt stöd i olika områden i deras utveckling.
Pre-experimentell studie, innehöll inte
kontrollgrupp Deltagare: 34 st Ålder: 4-20 år
Eleverna använde av lärarna förprogrammerade inlärningsaktiviteter i skolarbetet.
Deltagarna visade en signifikant förbättring i språkkunskap/
språkfärdighet, matematikkunskap, miljömedvetenhet/
miljökunskap och autonomi.
3 Effectiveness of Video Modeling to teach iPod use to Students with Moderate Intellectual Disabilities Education and Training in Autism and
Developmental Disabilities
Hammond, Whatley, Ayres & Gast 2010
Syftet var att undersöka hur effektivt
videoinstruktioner via dator fungerade då tre deltagare med måttlig
utvecklingsstörning skulle lära sig att använda en iPod.
Experimentell design Deltagare: 3 st Ålder:
12-14 år
Deltagarna fick lära sig en Ipods funktioner med hjälp av
videoinstruktioner.
Med hjälp av videoinstruktioner kunde deltagarna manövrera en Ipod nano.
4 Computer-Based Video Instruction to Teach Students with Intellectual Disabilities to Verbally Respond to Questions and Make Purchases in Fast Food Restaurant Education and Training in Developmental Disabilities
Mechling, Pridgen, &
Cronin 2005
Syftet var att undersöka användningen av datorbaserade videoinstruktioner för lära ut verbala färdigheter till studenter med svår till måttlig
utvecklingsstörning.
Experimentell design Deltagare: 3 st Ålder: 17–20 år
Alla deltagare satt individuellt med ett databaserat videoprogram på en dator touchskärm.
Genom video instruktioner kan elever med svår till måttlig
utvecklingsstörning lära sig färdigheter och verbal förmåga som att genomföra ett besök på en snabb restaurang.
