Sjuksköterskeprogrammet
Kan komplementär- och alternativ medicin användas som komplement för att lindra symtom hos patienter som genomgår
hemodialys?
-
En allmän litteraturöversikt
Författare: Handledare: Elisabeth Jobs Frida Flink
Louise Sjölén Gustafsson Examinator: Lena Nordgren
Examensarbete i sjuksköterskeprogrammet, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett globalt växande folkhälsoproblem. Många patienter är i ett stadie i sin sjukdom som kräver hemodialysbehandling, något som är förenat med en högre dödlighet och en väsentligt lägre livskvalité. Komplementär och alternativ medicin (KAM) kan därmed vara ett aktuellt ämne att studera som ett tillägg till traditionell konventionell medicin för att lindra symtom. Erikssons vårdteori utgjorde teoretisk referensram för detta examensarbete.
Syfte: Att undersöka om fysiska och mentala symtom samt livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys kan påverkas av alternativa- och komplementära behandlingsalternativ.
Metod: En allmän litteraturöversikt där 10 kvantitativa artiklar valt ut för att användas. För att finna relevanta artiklar som besvarade studiens syfte användes databaserna: PubMed,
CINAHL, PsykINFO och Cochrane Library. En om modifiering av Olsson och Sörensens (2011) kvaliteétsmall användes för kvalitetsgranskning av de kvantitativa artiklarna.
Resultatanalysmetoden som användes var utarbetad av Forsberg och Wengström (2016), analysen genomfördes för att på ett enklare sätt identifiera likheter och skillnader mellan de utvalda artiklarna.
Resultat: Användning av KAM visade varierande resultat. I studierna fanns en reducering av smärta och klåda efter att patienterna lyssnat på livesång och utfört aromaterapi. Gällande depression, ångest och livskvalité fanns ett varierande resultat beroende på vilken
behandlingsmetod som användes. Två kategorier och sju underkategorier identifierades.
Slutsats: Användningen av KAM kan ha positiv påverkan på den fysiska- och mentala symtomen samt livskvaliteten. Mer forskning kring ämnet krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna erbjuda detta som ett komplement i omvårdnaden.
Nyckelord: Kronisk njursvikt, Livskvalité, Alternativ- och komplementärmedicin, Hemodialys och litteraturöversikt.
ABSTRACT
Background: Chronic kidneyfailure is a growing global public health problem. Many patients are at a stage in their illness that requires hemodialysis treatment, something that is associated with a higher mortality rate and a significantly lower quality of life. CAM is a topical subject to study as a supplement to the traditional medicine to reduce symptoms.
Eriksson's theory of care was the theoretical reference frame for this thesis.
Aim: To investigate whether physical and mental symptoms and quality of life in patients undergoing hemodialysis can be affected by alternative and complementary treatment options.
Method: A literature review based on 10 quantitative articles. To find relevant articles that answered the study's purpose PubMed, CINAHL, PsykINFO and Cochrane Library were used as databases. A modification of Olsson and Sörensen's (2011) quality template was used for quality review of the quantitative articles. The results analysis method used was developed by Forsberg and Wengström (2016), the analysis was carried out in order to more easily identify similarities and differences between the selected articles.
Results: The use of CAM therapy showed varying results. In the studies, there was a reduction in pain and itching after the patients listened to live singing and performed aromatherapy. Regarding depression, anxiety and quality of life, there were varying results depending on the treatment method used. Two categories and seven subcategories where identified.
Conclusion: The use of CAM medicine can have positive effects on the physical and mental quality of life. More research on the subject is required before the healthcare staff will be able to offer this as a complement to the nursing care.
Keywords: Chronic kidney disease, Quality of life, Complementary treatments, Hemodialysis and review.
INNGEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 1
Kronisk njursvikt ... 1
Njurersättningsbehandling ... 1
Hemodialys ... 2
Att leva med kronisk njursvikt och hemodialys ... 2
Livskvalitet som begrepp ... 3
Komplementär och alternativ medicin ... 3
Sjuksköterskans profession ... 4
Teoretisk referensram ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 7
METOD ... 7
Design ... 7
Sökstrategi ... 7
Bearbetning och analys ... 10
Forskningsetiska överväganden ... 11
RESULTAT ... 11
Positiv påverkan av komplementär och alternativ medicin ... 12
Klåda ... 12
Smärta ... 12
Depression ... 13
Ångest ... 13
Livskvalitén ... 13
Ingen påverkan av komplementär och alternativ medicin ... 14
Depression ... 14
Ångest ... 14
DISKUSSION ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Positiv påverkan på klåda ... 14
Positiv påverkan på smärta ... 16
Positiv påverkan på depression ... 16
Positiv påverkan på ångest ... 17
Positiv påverkan på livskvalitén ... 19
Ingen påverkan på depression ... 19
Ingen påverkan på ångest ... 20
Metoddiskussion ... 20
Design ... 20
Urval ... 21
Inklusion-och exklusionskriterier ... 21
Resultatanalys ... 22
Forskningsetiska övervägande ... 23
Klinisk relevans och framtida forskning ... 23
Slutsats ... 23
REFERENSLISTA ... 24
BILAGA 1. ... 32
BILAGA 2. ... 33
BILAGA 3. ... 34
BILAGA 4. ... 35
1 BAKGRUND
Kronisk njursvikt är ett av världens snabbast växande folkhälsoproblem och antalet personer som drabbas av sjukdomen förväntas öka de kommande åren (Alshraifeen, McCreaddie &
Evans, 2014; Christian, 2017). Idag uppskattas ungefär 850 miljoner människor i världen leva med en njursjukdom, vilket är 42 miljoner fler än de som lever med en cancersjukdom (Preidt, 2018). Risken att drabbas av kronisk njursvikt ökar med stigande ålder (Evans, 2018) och majoriteten av patienterna som utvecklar kronisk njursvikt lider sedan tidigare av andra kroniska sjukdomar såsom diabetes och hypertoni. Båda sjukdomarna kan till slut utvecklas till kronisk njursvikt om de går obehandlade (Aravapalli et al., 2016). Något som resulterar i att personer med kronisk njursvikt finns inom hela vårdkedjan (Seeberger, 2011).
Kronisk njursvikt
Trots att njurarna endast utgör 0,5 % av kroppsvikten har de ett flertal livsviktiga uppgifter för att kunna upprätthålla kroppens inre funktion. Njurarnas huvudsakliga uppgift är att rena blodet från kemiska avfallsämnen som uppstår efter cellernas nedbrytning av energi (Sand, 2007). För att kunna definiera njurfunktionen mäts njurarnas glomerulära filtrationshastighet, vilket är den totala volymen av all vätska som passerar och filtreras i njurarna per minut. En reducerad filtrationshastighet indikerar på en nedsatt njurfunktion (Guldbrandsen, 2011).
Kronisk njursvikt är en progressiv sjukdom som i många fall diagnostiseras i ett långt
framskridet stadium. Sjukdomens tidiga symtom är svåra att upptäcka i tid eftersom kroppens olika kompensationsmekanismer tar över, vilket gör att det tidiga stadiet ofta är symtomlöst (Grefberg & Roman, 2013). När njurfunktionen tillslut är kraftigt försämrad klarar inte kroppen längre av att kompensera. Då kan inte avfallsämnen utsöndras normalt och
koncentrationen av elektrolyter stiger, syra-basbalansen sviktar och njurarnas funktion blir nedsatt. Detta kallas för uremi. Uremi kan orsaka symtom såsom hudklåda, trötthet,
orkeslöshet och sänkt medvetenhetsgrad vilka gör det problematiskt för patienten att leva ett fullvärdigt liv (Guldbrandsen, 2011)
Njurersättningsbehandling
Vid en försämrad njurfunktion kan patienten slutligen behöva någon form av
njurersättningsbehandling såsom peritoniealdialys, hemodialys eller njurtransplantation.
2 Peritonealdialys även kallat påsdialys är ett behandlingsalternativ där blodet renas från
avfallsämnen genom diffusion i kroppen, hemodialys där blodet renas utanför kroppen med hjälp av en dialysmaskin eller njurtransplantation som sker genom operation (Guldbrandsen, 2011).
Det vanligaste behandlingsalternativet i Sverige är hemodialys (Grefberg & Roman, 2013).
Hemodialys startas i regel då njurarnas GFR understiger 15 ml/min/1,73m². Då är sjukdomen i ett slutstadium, det vill säga i den terminala fasen när njurarnas funktion helt eller delvis avtagit och patienten kräver dialysbehandling för att överleva (Guldbrandsen, 2011).
Njurtransplantation är en alternativ behandlingsmetod som framför allt erbjuds yngre
personer. Äldre patienter är ofta inte lämpliga för en transplantation på grund av hög ålder och tidigare sjukdomar (Grefberg & Roman, 2013).
Hemodialys
År 2017 behandlades totalt 3209 personer med hemodialysbehandling i Sverige (Rydell &
Prütz, 2018). Hemodialys innebär att blodet med hjälp av en dialysmaskin filtreras utanför kroppen i syfte att ersätta den reducerade njurfunktionen (Guldbrandsen, 2011). Totalt spenderar patienter som genomgår hemodialys i genomsnitt 12 – 13,5 timmar i veckan på dialysmottagningen för resten av sina liv (Rydell & Prütz, 2018). Hemodialys är en livsviktig åtgärd men trots detta associeras patienter som är i behov av behandlingen med en högre dödlighet och en väsentligt lägre livskvalité (Saeed et al., 2014). Det är även vanligt att patienterna känner ångest och nedstämdhet relaterat till begränsningarna som behandlingen medför (Özdemir, Erdal & Haberal, 2018).
Att leva med kronisk njursvikt och hemodialys
Att leva med kronisk njursvikt och behandlas med hemodialys är något som inte bara påverkar patienten fysiskt i form av metaboliska och hormonella förändringar (Ahlmén, 2017). Patienter som diagnostiserats med kronisk njursvikt och som genomgår hemodialys upplever ofta begränsningar i livet till följd av de symtom som behandlingen kan medföra.
Symtom såsom smärta, brist på energi och trötthet gör det odrägligt för patienten att leva sitt normala, fullvärdiga liv (Guldbrandsen, 2011). Personer som genomgår hemodialys har även visats ha sämre välbefinnande än övriga befolkningen (Bennett, Weinberg, Bridgman &
Cummins, 2015). Majoriteten av patienterna drabbas även hårt av de psykiska
3 konsekvenserna som sjukdomen medför (Özdemir et al., 2018). Vanliga känslor som
tillkommer i samband med uppkomsten av sjukdomen och behandlingen är förtvivlan kring döden och framtiden (Krueger, 2009). Dessutom upplever många patienter depressiva tankar om att de lever på lånad tid (Guldbrandsen, 2011). Abdel-Kader, Unruh och Weisbord (2009) menar att upp till så många som 25 % av patienterna som genomgår hemodialys lider av depressiva symptom och att det finns en betydligt större prevalens av suicid inom patientgruppen än hos den allmänna befolkningen. Kimmel, Cukor, Cohen och Peterson (2009) har kommit fram till att depression är den vanligaste psykiska sjukdomen hos patienter med kronisk njursvikt.
Många patienter känner sig begränsade i livet på grund av regelbundna behandlingar 3–4 gånger i veckan som tar upp mycket tid av vardagen (Rydell & Prüz, 2018). Guldbrandsen (2011) beskriver även att några av de begränsningar som patienterna upplever är att de inte kan äta och dricka som andra i sin omgivning på grund av mat- och dryckesrestriktioner. Till följd av strikta restriktioner resulterar det ofta i att de med kronisk njursvikt isolerar sig från anhöriga och sociala sammanhang (Guldbrandsen, 2011). En stor begränsning och sorg som många patienter upplever är även att de missar familjeaktiviteter på grund av den trötthet som behandlingen medför (Krueger, 2009).
Livskvalitet som begrepp
En patient med kronisk njursvikt har enligt Delmar et al., (2005) tvingats till förändringar i livet vilket påverkar livskvalitet på många sätt. Begreppet livskvalitet är svårdefinierat då det inte finns någon konkret och distinkt definition på vad det är. Livskvalitet ger en reflektion av välbefinnande och definieras individuellt på individnivå. Livskvaliteten kan även vara
hälsorelaterad vilket inkluderar välbefinnande hos en person som behandlas för sjukdomar och ohälsa (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU], i.d).
Komplementär och alternativ medicin
Komplementär och alternativ medicin (KAM) är ett samlingsbegrepp för en mängd olika behandlingar såsom pilates, aromaterapi, akupunktur, akupressur, avslappning, massage m.fl., (MeSH, i.d). Målet med behandlingsalternativet är att främja och förbättra patienternas
livskvalitet parallellt med traditionell medicin (Zyoud et al., 2015). Behandlingsmetoderna
4 utgår från en holistisk grundtanke, där kropp och själ ses som en enhet och ger nya
terapeutiska möjligheter för patienter som behandlas med hemodialys (Bergh, 2014; Zyoud et al., 2015).
Redan 1984 konstaterade Socialstyrelsen att både akupunktur och TENS har visat sig ha god vetenskaplig evidens vid symtomlindring av bland annat smärta och sedan 1993 har
metoderna fått användas under samma villkor som andra behandlingsmetoder inom hälso-och sjukvården (Bergh, 2014). Många är däremot skeptiska mot KAM och dess inverkan beskrivs ofta som inbillning och placebo (Bergh, 2014). Under tidigare delen av år 2019 framförde regeringen fram ett nytt lagförslag gällande regler kring användningen av KAM inom hälso- och sjukvården. Syftet med det nya lagförslaget är att öka patientsäkerheten och
patientinflytande i vården. Tidigare har regler kring KAM ingått i Patientsäkerhetslagen (PSL) och nu vill regeringen införa en helt ny lag gällande KAM som står utanför PSL.
Regeringen föreslår bland annat ett generellt förbud gällande behandling av somatiska- och psykiska sjukdomar, behandling hos barn under 15 år samt behandling av sjukdom hos gravida kvinnor. Däremot föreslår regeringen att KAM ska få användas hos dessa grupper i syfte att symtomlindra.
Studier har kommit fram till att behandlingsformer som exempelvis musik kan ha en bra inverkan på smärta. En teori är att musik aktiverar sensoriska fibrer som utlöser interneuroner som blockerar smärtöverföringen till hjärnan (Burrai, Micheluzzi, Zito, Pietro & Sisti, 2014).
Av den anledningen menar vissa forskare att det är oetiskt att utesluta alternativ-och komplementärmedicin som ett komplement till den traditionella behandlingen eftersom det potentiellt kan ge lindrande inverkan på livskvaliteten (Bergh, 2014). Otaghi, Borji, Bastami och Solymanian (2016) menar dessutom på att KAM är billigt alternativ som är lätt
administrerat och som saknar medicinska biverkningar.
Sjuksköterskans profession
En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att bland annat främja hälsa och lindra lidandet hos patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att drabbas av en allvarlig kronisk sjukdom som medför livslång behandling kan ge känslor såsom misstro, rädsla och sorg (Bristowe et al., 2015). För att patienten ska uppleva en god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan och patienten får en tillförlitlig relation till varandra (Walker, Abel & Meyer, 2010).
Sjuksköterskan bör ha respekt för patientens kunskap om hur det är att leva med ohälsa och
5 bör vara lyhörd för patientens behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Enligt
världshälsoorganisationen (WHO) är delaktighet en betydande faktor i det hälsofrämjande arbetet och grunden för partnerskap (WHO, 1984). En av sjuksköterskans viktigaste roll är att uppmuntra patienten till ett eget ansvar för sin hälsa och försöka få patienten att acceptera sin livssituation, något som kan göras genom att stärka patientens självkänsla. Sjuksköterskan bör uppmuntra individen till egenvård för att reducera risken för komplikationer genom att
identifiera problem patienten upplever och tillsammans med patienten sätta upp mål som individen kan uppnå (Atashpeikar, Jalilazar & Heidarzadeh, 2012).
En betydande omvårdnadsaspekt i arbetet med en patient med kronisk njursvikt är inte att bara fokusera på de fysiska aspekterna, utan att i ett tidigt stadium även uppmärksamma och stärka välbefinnandet hos patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Brist på kunskap och socialt stöd har visats ha en negativ påverkan på livskvaliteten hos patienter med dialyskrävande behandling (Alshraifeen et al., 2014). Det är därmed fundamentalt att sjuksköterskan är engagerad i patientens sjukdom och kan finnas där för att förmedla kunskap, göra patienten delaktig i sin vård och för att ge ett så bra emotionellt- och socialt stöd som möjligt (Berg & Holmesson, 2004).
Teoretisk referensram
Den referensram som använts under detta examensarbete är baserad på Erikssons vårdteori om lidande och hälsa. Erikssons vårdteori grundar sig på begreppen vård, hälsa, människa och lidande. Lidande är något som Eriksson beskriver är grunden till all vård och anledningen till att människor söker sig till vården. Det finns en mening med en människas lidande och lidandet är varken gott eller ont utan det finns en ständig kamp mellan dessa. Lidandet kan ge känslan av hot mot den levande människan och upplevelsen att vara en helhet. Lidandet kan även medföra bekräftelse och lust till en möjlig förändring. Eriksson menar att så länge en människa förneka sitt lidande finns ingen utveckling lidandet kan leda till (Eriksson, 1994).
Eriksson beskriver att det finns tre typer av lidande som patienter upplever: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande innebär det fysiska- och mentala lidandet som sjukdomen och sjukvårdssituationen bidrar till. Smärta kan till exempel bidra till att patienten upplever sjukdomslidande. Om patienten upplever smärta blir det en väsentlig del i patientens liv som bidrar till att patienten kan begränsas i sin tillvaro. Vilket kan ge upphov till ett känslomässigt sjukdomslidande då patienten får upplevelse om förlorad mening och värde i
6 livet (Eriksson, 1994). Det lidandet som vård och behandling orsakar beskriver Eriksson (1994) som vårdlidande och kommer till följd av felaktiga eller uteblivna vårdsituationer.
Bland annat kan brist på lyhördhet för patientens behov resultera i att patientens värdighet kränks. Något som kan bidra till att patienten, som tidigare känner sig maktlös i sitt sjukdomstillstånd, upplever ännu mer maktlöshet. Livslidande tillkommer då patienten
förlorar känslan av att kunna hantera sin livssituation på samma sätt som förut och att det som tidigare varit självklart i patientens liv inte längre är det (Eriksson 1994).
Begreppet människa utgör grunden för teorin och omfattar en helhetssyn på människan.
Eriksson (2014) skriver att “En levande människa har livsvilja, hopp, önskningar, fantasi, tankar, känslor, tro, drömmar, etc. En levande människa vill vara med och skapa sitt eget liv.”
(Vårdprocessen, 2014, kap 4, s 28). Enligt Eriksson (2014) är människan själv den som utgör hälsan och människan kan ses som enhet med kropp, själ och ande. Hälsa är nära
sammankopplat med begreppet människa och är enligt Eriksson (1994) inte något en person har utan något en person är. Hälsa är en situation av friskhet, sundhet och välbefinnande.
Friskhet innefattar en människas fysiska funktion, det vill säga när kroppens organ är friska och uppfyller sin avsedda funktion. Begreppet sundhet avser människans psykiska hälsa. Att en människa är psykiskt frisk och kan bemöta medmänniskor på ett salutogent sätt.
Välbefinnande är till skillnad från sundhet och friskhet ett subjektivt begrepp och innefattar upplevelser (Eriksson, 1994).
Problemformulering
Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem där antalet patienter som insjuknar i sjukdomen blir allt fler. Det ökade folkhälsoproblemet och den tidskrävande
dialysbehandlingen påverkar patienter på fysiska och mentala plan, något som Eriksson menar kan leda till ökat lidande och en försämrad hälsa. KAM kan ge ett ökat patientinflytande och en högre patientsäkerhet vilket är viktigt i vården av patienter med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. För att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för de
omvårdnadsbehov som finns relaterat KAM är det viktigt att ytterligare undersöka och belysa den eventuella påverkan som behandlingsmetoderna kan bidra till. Detta kan ge
sjuksköterskan möjlighet att få ett bredare perspektiv på hur fysiska- och mentala symtom samt livskvaliteten kan främjas med hjälp av alternativa behandlingsmetoder/ tillägg.
7 Syfte
Att undersöka om fysiska och mentala symtom samt livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys kan påverkas av alternativa och komplementära behandlingsalternativ.
METOD Design
För att besvara syftet användes en beskrivande design med en allmän litteraturöversikt som datainsamlingsmetod med hjälp av artiklar med kvantitativ ansats. Motivet till den allmänna litteraturöversikten var att få en överblick av sammanställda data från tidigare forskning och därmed få en fördjupad förståelse inom området (Friberg, 2012).
Sökstrategi Sökord
Författarna till detta examensarbete har via Uppsala universitets elektroniska bibliotek använt sig utav databaserna PubMed, PsykINFO, CHINAL och Cochrane Library. Sökorden som användes var chronic kidney disease, quality of life, pilates, hemodialysis, complementary treatments, aromatherapy, music och Benson’s relaxation treatment.
Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för de artiklar som användes var att de skulle vara originalartiklar som redogjorde KAM påverkan på fysiska- och mentala symtom samt livskvaliteten hos patienter som genomgår hemodialys. Dessa artiklar skulle vara publicerade under en 10 års intervall mellan 2009 och 2019. För att begränsa sökningen ytterligare skulle studien endast innefatta artiklar som var skrivna på engelska eller svenska. Författarna valde att exkludera artiklar som innefattade resultat på personer under 18 år samt artiklar som studerade patienter med
peritonealdialysbehandling.
Tillvägagångssätt
I databasen PubMed gjordes fem sökningar där utfallet av sökningen blev 1–20 artiklar. De sökord som användes var Chronic kidney disease, Quality of life, Hemodialysis, Pilates, Complementary treatments, Music, Aromatherapy och Benson’s Relaxtion treatment. Totalt användes 10 artiklar från PubMed i detta examensarbete. Sökningen var begränsad till artiklar från 2009, samt att artiklar som visades skulle ha ett tillgängligt abstract. I databasen
PsykINFO gjordes två sökningar. De sökord som användes var Hemodialysis, Quality of life,
8 Music och Aromatherapy. Resultatet av antal träffar i PsykINFO var noll och den enda
begränsningen som fanns var att artiklarna skulle vara publicerade från 2009 och framåt då detta var ett inklusionskriterium. I databasen Cochrane Library gjorde endast en sökning med sökorden Hemodialysis, Quality of life och Complemantary treatments. Utfallet av sökningen blev sex artiklar men då dessa inte var relevanta för examensarbetets syfte exkluderades dessa. En sökning gjordes i databasen CHINAL. I denna sökning användes sökorden Quality of life, Hemodialysis och Music, vilket resulterade i en träff som författarna inte ansåg vara relevant för arbetet och därmed exkluderades även denna. Den databassökning som gjordes och hur sökorden användes i kombination med varandra presenteras i tabell 1.
9 Tabell 1. Översikt över databassökning.
Databas Sökord Träffar Lästa abstract Artiklar utvalda för
granskning
Artiklar som
inkluderades i studien Pubmed Chronic kidney disease, Quality
of life AND Pilates
1 1 1 1
Pubmed Hemodialysis, Quality of life AND Complementary treatments
20 20 4 4
Pubmed Hemodialysis, Quality of life AND Music
6 6 2 2
Pubmed Hemodialysis AND
Aeromatherapy
10 10 2 2
Pubmed Hemodialysis AND Benson’s Relaxtion Treatment
6 6 1 1
PsykINFO Hemodialysis Quality of life AND Music
0 0 0 0
PsykINFO Quality of life AND hemodialysis AND Aromatherapy
0 0 0 0
CHINAL Quality of life, Hemodialysis AND Music
1 1 0 0
Cochrane Hemodialysis, Quality of life AND Complementary treatments
6 6 0 0
10 Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Den kvalitetsanalys som användes för att granska kvaliteten på de utvalda artiklar i detta examensarbete var bearbetad av Olsson och Sörensen (2011) och var utformad för granskning av kvantitativa artiklar, bifogad som bilaga 2. Kvalitetsmallen som användes modifierades om, då tre av frågorna i mallen inte var tillräckligt tydliga för de utvalda artiklarna (Bilaga 3).
En av de frågor som modifierades om var “Patienter med till exempel lungcancer”, detta blev istället “Patienter med kronisk njursvikt som genomgår hemodialys”. I frågorna “tolkning av resultatet” och “Urval (antal, beskrivning, representativitet)” ändrades poängen från ej acceptabelt= 0p, låg= 1p, medel= 2p och Hög= 3p, till att ej acceptabelt togs bort helt. Detta då skillnaden mellan ej acceptabelt och låg kvalitet är svårt att definiera enligt författarna. Det resulterade i att poängen istället blev låg= 0p, medel= 1p och hög= 2p på dessa frågor och att totalt 2 poäng försvann i den modifierade versionen. Granskningsmallen inkluderade tillslut frågor som var relevanta för att besvara artiklarnas syfte.
I den modifierade mallen (bilaga 3) kunde 20 bedömningsfrågor erhållas, vilka kunde graderas från 0–3 poäng. Den totala poängen kunde bli 45 poäng jämfört med tidigare 47 poäng. Då mallen korrigerades för att anpassas till författarnas resultat, korrigerades även gränserna för hög-, medel- och låg kvalitet. Utifrån den modifierade totalpoängen beräknades nya procentsatser och poänggränser ut som representerade respektive kvalitetsnivå. Artiklar med låg kvalitet uppnådde därmed en procentsats av minst 60 % av maxpoängen, vilket motsvarade 28 p. Artiklar med en medelhög kvalitet uppnådde en procentsats av minst 70 %, vilket motsvarade 32 p och artiklar med en hög kvalitet uppnådde en procentsats på minst 80
%, vilket motsvarade 37 p. En artikel med hög poäng var därmed av hög kvalitet och en artikel med låg poäng var av låg kvalitet.
Granskningen gjordes individuellt av författarna i flera steg för att säkerhetsställa att ingen av frågorna i kvalitetsanalysen blev felaktigt bedömda eller tolkades på ett annorlunda sätt. I de fall då författarna kom fram till olika resultat, diskuterades och kvalitétgranskades artikeln ytterligare en gång. Därefter beslöt författarna gemensamt vilken kvalitét som artikeln erhöll.
Författarna till detta examensarbete uteslöt artiklar av låg kvalitet och totalt inkluderades fyra artiklar av hög kvalité och sex artiklar av medelhög kvalité.
11 Resultatanalys
Den resultatanalysmetod som användes för analysering av de utvalda artiklarna var utarbetad av Forsberg och Wengström (2016). När de artiklar som var väsentliga för studiens syfte hade valts ut, läste författarna dessa individuellt ett flertal gånger för att kunna få en djupare
förståelse för artiklarnas innehåll. Artiklarnas innehåll och resultat diskuterades sedan mellan författarna för att undvika risken för bias och sammanfattades därefter i en tabell i ett separat dokument. Tabellen som framställställdes innehöll information om artiklarnas titelnamn till följd av en sammanfattning av artiklarnas syfte, resultat och viktiga huvudord som kunde identifieras i de olika artiklarna. Detta gjordes för att kunna få en övergripande bild på artiklarnas innehåll och gjorde det enkelt för författarna att finna gemensamma nämnare i de olika studierna. Under denna process kunde därmed liknande huvudämnen i artiklarna urskiljas, vilka kommer utforma examensarbetets huvudkategorier. Dessa presenteras i en övergripande tabell som tydliggör kategorier och underkategorier som kunde identifieras i respektive artikel (Bilaga 1).
Forskningsetiska överväganden
Författarna till detta examensarbete ansåg att det vid en allmän litteraturöversikt ska finnas noggranna etiska överväganden då litteraturöversikten genomfördes. Därmed användes vetenskapsrådets riktlinjer för god- och etisk forskning. Det var bland annat fundamentalt att studierna som valdes ut hade godkänts av etiska kommittéer. Alla resultat presenterades även om de inte grundade sig på författarnas hypotes, detta då det sågs oetiskt att endast redovisa artiklar som grundats på egna åsikter och därmed var partiska. För att ett trovärdigt resultat skulle presenteras, skulle författarna inte medvetet exkluderat eller manipulerat information som tagits fram under analysarbetet. Plagiat fick ej förekomma i denna uppsats
(Vetenskapsrådet, 2017).
RESULTAT
Resultatet av litteraturöversikten är baserat på 10 kvantitativa artiklar, vilka presenteras i tabell 4. Artiklarna undersökte den komplementära och alternativa medicinska påverkan på fysiska- och mentala symtom samt på livskvalitén, där samtliga patienter som studerades genomgick hemodialys 3–4 gånger i veckan. Två artiklar kom från Europa, fem från Asien, två från USA och en från Sydamerika. Av dessa 10 artiklar var fyra artiklar
kvalitetsgranskade till hög kvalitet och sex artiklar kvalitetsgranskade till medelkvalitet. Efter
12 resultatanalysen fann författarna till detta examensarbete två kategorier samt sju
underkategorier se tabell 2.
Tabell 2. Kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Positiv påverkan av Komplementär och alternativ medicin
Klåda Smärta Depression Ångest Livskvalitén Ingen påverkan av Komplementär och alternativ
medicin
Depression Ångest
Positiv påverkan av komplementär och alternativ medicin Klåda
I tre studier (Burrai et al., 2018; Cürcani & Tan, 2014; Shahgholian, Dehghan, Mortazavi, Gholami & Valiani, 2010) ansågs klåda vara ett vanligt fysiskt problem till följd av kronisk njursvikt. I två studier användes aromaterapi med liknande oljor och örter som med hjälp av massage masserades in i huden för att studera en eventuell reducering av klåda (Cürcani &
Tan, 2014; Shahgholian et al., 2010). I den sista av dessa tre studier använde Burrai et al., (2018) livesång utfört av en sjuksköterska som behandlingsalternativ. Oavsett
interventionsmetod var huvudfynden i samtliga studiers resultat likvärdiga. Resultatet var att nivåerna av klåda minskade hos patienter som genomgår hemodialys efter interventionen.
Smärta
Två studier undersökte om komplementär- och alternativmedicin kunde påverka nivån av smärta. Burrai et al., (2018) undersökte om livesång utfört av en sjuksköterska kunde ha en reducerande påverkan på smärta, en annan studie undersökte om avslappningsteknik kunde minska smärta (Rambod, Sharif, Pourali-Mohammadi, Pasyar & Rafii, 2013). Innan
interventionen startade skattade patienterna i Rambod et al., (2013) studie sin smärta till NRS 6, vilket efter studien reducerats till NRS 4. I studien av Burrai et al., (2018) skattade
patienterna VAS 4 innan studien och därefter VAS 1 när interventionen genomförts. Det
13 slutliga resultatet av de båda studierna kom fram till ett gemensamt resultat, vilket var att smärta minskades efter interventionerna.
Depression
Prevalensen av depression hos personer med kronisk njursvikt som genomgår hemodialys är hög (Burrai et al., 2018). Hagemann, Martin och Neme (2018) rapporterar att majoriteten av patienterna redan innan studien led av depressiva symtom. I fyra av studierna kunde man se att de olika interventionerna som studerade livemusik, akupressur, avslappningsteknik samt pilates hade en gynnsam påverkan på depressiva symtom (Burrai., et al 2018; Hagemann et al., 2018; Hmwe, Subramanian, Tan & Chong, 2014; Rahimimoghadam, Rahemi, Sadat &
Mirbagher-Ajorpaz 2016). En reducering av intensiteten gällande depression, från svår till mild grad, kunde analyseras i studien (Hagemann et al., 2018). Innan studien hade åtta personer milda depressiva symtom, tre personer hade måttliga depressiva symtom och tre personer hade svåra depressiva symtom. Efter interventionen hade däremot endast fyra personer milda depressiva symtom och en person hade måttliga depressiva symtom kvar.
Ingen patient hade kvar svåra depressiva symtom efter interventionen (Hagemann et al., 2018).
Ångest
Mahdavi, Gorji, Gorji, Yazdani och Ardebil (2013) kunde se en signifikant minskning av ångest hos patienterna när de utövat avslappningsteknik. I studien av Hmwe et al., (2014) undersöktes även den generella hälsan, där ångest kunde återfinnas på en av sub–skalorna.
Resultatet visade positiv påverkan och att det fanns en minskning gällande graden av ångest.
Reducering av ångest kunde även ses i två andra studier (Burrai et al., 2018;
Rahimimogahadam et al., 2016), vilket minskade utav musik och pilates som behandlingsmetoder.
Livskvalitén
I fyra av studierna undersöktes om KAM kunde påverka livskvalitén, vilka resulterade i liknande resultat (Burrai et al., 2018; Hagemann et al., 2018; Rahimimoghadam, Rahemi, Sadat & Mirbagher-Ajorpaz, 2018; Rambod et al., 2013).
14 Både Rahimimogahadam et al., (2018) samt Hagemann et al., (2018) redovisade att
interventionerna har en betydelsefull påverkan på den mentala- och fysiska livskvaliteten. I studien av Burrai et al., (2018) studerades både den fysiska- och mentala livskvaliteten.
Resultatet visade att den fysiska livskvaliteten hade signifikant förbättrats medan den mentala livskvaliteten blev bättre men inte signifikant (Burrai et al., 2018). Rambod et al., (2013) kom fram till att avslappningsteknik hade goda effekter på livskvaliteten över tid.
Ingen påverkan av komplementär och alternativ medicin Depression
Resultatet i studien av Mahdavi et al., (2013) visade att avslappningsteknik inte hade någon påverkan på depression hos patienterna jämfört med innan studien.
Ångest
Ingen signifikant skillnad gällande ångest kunde ses i studien av Bullen, Awdishu, Lester, Moore och Trzebinska (2018) efter att patienterna provat massage eller akupunktur som behandlingsalternativ.
DISKUSSION
Resultatet av denna allmänna litteraturöversikt visade att KAM till stor del hade en positiv påverkan på fysiska–och mentala symtom samt livskvalitén hos patienter som behandlas med hemodialys. Studierna visade framförallt att besvär som klåda och smärta reducerats när patienterna använt aromaterapi och musik som ett icke-farmakologiskt behandlingsalternativ.
Gällande depression, ångest och livskvalité fanns ett varierande resultat beroende på vilken behandlingsmetod som användes.
Resultatdiskussion Positiv påverkan på klåda
I denna allmänna litteraturöversikt framkom det att patienter som behandlats med KAM upplevde att klådan hade reducerats till följd av behandlingsalternativen.
Totalt var det två studier som studerade om aromaterapi kunde reducera symtom som klåda hos patienter som genomgår hemodialys. Båda studierna använde sig av liknande olja vilket kan vara en viktig aspekt att ha i åtanke då det styrker evidensen till att
15 behandlingsalternativet kan fungera som ett icke-farmakologiskt tillägg för att lindra klåda (Pfab, Sharlock, Napadow, Yosipovitch & Ring, 2013). För att applicera och få in oljan i huden fick patienterna i studierna massage. I tidigare studier som undersökt vilken påverkan massage har på klåda hos personer med brännskador, har det framkommit att massage hade en positiv och därmed reducerande effekt (Young, Hee, Jung & Cheon, 2007). Det kan därmed vara svårt att konstatera vad i studien som hade en positiv påverkan på klåda, om det var oljan, massagen eller om det var oljan tillsammans med massagen.
Tidigare studier har visat att intensiteten av klåda, depression och frustration är starkt korrelerade med varandra (Cowan & Yosipovitch, 2015). Eriksson beskriver i sin omvårdnadsteori att sjukdomslidande tillkommer på grund av det fysiska lidandet som sjukdomen orsakar. Patienter med klåda är oftast mycket besvärade av sina symtom och kan ibland riva sig blodiga för att få stopp på klådan (Gånemo & Lindholm, 2009). Mot bakgrund av Erikssons (1994) vårdteori skulle klåda därmed kunna beskrivas som ett sjukdomslidande, då klådan blir en väsentlig del i patientens liv. Eriksson (1994) beskriver dessutom att
sjukdomslidande leder till att patienten begränsas i sin tillvaro. Szepietowski, Balaskas, Taube, Taberly och Dupuy (2011) menar att personer med klåda uppskattar sig ha en sämre livskvalité än personer som inte upplever symtomet. Av den anledningen är klåda är ett viktigt symtom att reducera (Burrai et al., 2018; Cowan & Yosipovitch, 2015). Det är även
fundamentalt att sjuksköterskan finns där för att visa stöd och lindring genom att lyssna och vara närvarande då en upplevd förändring i livskvalitén, enligt Eriksson (1994), leder till ett livslidande.
Burrai et al., (2018) kom fram till att symtom som klåda minskade efter patienterna lyssnat på livemusik. Asp och Ekstedt (2009) menar att musik kan ha en distraherande effekt som låter patienter fokusera på annat än negativa intryck, vilket kan ha bidragit till att klådan minskade i studien. Mahdavi et al., (2013) menar att musik är både en enkel och kostnadseffektiv metod som kan leda till positiva fördelar för patienten. Vidare menar Mahdavi et al., (2013) att metoden är av låg risk och endast gör nytta. Av den anledningen anser författarna att patienterna kan fortsätta lyssna på musik om de själva anser att musik är ett effektivt alternativ för att lindra klåda.
16 Positiv påverkan på smärta
I Burrai et al., (2018) och Rambod et al., (2013) studier framkom det att KAM gav
gynnsamma resultat på smärta och att smärta är viktigt att reducera för att livskvaliteten ska öka hos en person som genomgår hemodialys. I Rambod et al., (2013) studie visade det sig att avslappningsteknik har god påverkan på smärta. SBU (2016) menar att avslappning kan ge en smärtlindrande inverkan eftersom spänningar i musklerna minskar. Författarna till detta examensarbete anser att avslappning är något som är lätt att applicera inom vården och som kan bidra till ökat patientinflytande då patienterna själva kan vara delaktiga i att lindra sin egen smärta.
Användning av livesång mot smärta kunde i denna litteraturöversikt visa goda resultat (Burrai et al., 2018). Musikens påverkan på smärta har i tidigare forskning visats sig ha en positiv inverkan på hela hjärnan, detta då delar av nervbanorna stimuleras och stärks (Burrai et al., 2014). När detta sker ökar frisättningen av signalsubstanser såsom dopamin och serotonin vilket gör att känslan av smärta blockeras (Fagius, 2015). Även fast livesång visat goda resultat i studien av Burrai et al., (2018) tror författarna till detta examensarbete att livesång kan vara svårt att applicera inom vården. Dels då det tar upp för mycket resurser från
sjuksköterskan att stå att sjunga för patienterna men även för att behandlingen ofta ges till fler patienter samtidigt där alla kanske inte vill lyssna.
Enligt Bergh (2014) bidrar smärta till passivitet, begränsningar och förlorad värdighet i livet.
Detta försämrar livskvalitén och i vissa fall bidrar det till dödslängtan. Eriksson (2014) menar att om både livsviljan och möjligheterna till att skapa sitt eget liv tas ifrån individen, har individen ingen hälsa. Minskad smärta kan därmed vara värdefullt för en förbättrad livskvalité och livsvilja enligt författarna till detta examensarbete. Eriksson (1994) skriver även att smärta är en stor orsak till att patienten känner hämningar i sin tillvaro, vilket i sin tur kan leda till livslidande och att patienten upplever förlorad mening och värde i livet. Smärta är därmed något som är viktigt för sjuksköterskan att i god tid uppmärksamma för att kunna minimera att patienten känner en förlorad mening med livet enligt författarna till detta examensarbete.
Positiv påverkan på depression
En fjärdedel av alla patienter som genomgår hemodialys upplever sig vara deprimerade (Abdel-Kader et al., 2009; Kraus et al., 2016). Den höga prevalensen av depression menar
17 Grigoriou, Karatzaferi, och Sakkas (2015) kan bero på det höga behovet av omvårdad
relaterat till andra symtom, vilket gör att en depression ofta kan gå obehandlad och förbises.
Sjuksköterskan har därmed en viktig roll att se hela människan och inte bara sjukdomen som patienten vårdas för enligt författarna till detta examensarbete.
Baserat på detta examensarbetes resultat framkom det att depression i majoriteten av interventionerna minskade oavsett behandlingsmetod. Prevalensen av depression visade sig vara högre i de studier där hälften eller fler av patienterna som studerades hade symtom på depression redan innan interventionerna startade. Anledningen till att så många patienter redan innan studien startade upplevde symtom på depression kan bero på flertal orsaker.
Gerogianni, Babatsikou, Polikandrioti och Grapsa (2019) menar att förlorad tid från familjen, brist på ork och strikta behandlingar många gånger i veckan kan vara några orsaker. Hosseini, Espahbodi och Mirzadeh-Goudarzi (2012) påstår att patienter som inte är förberedda inför hemodialysbehandlingen i större grad lider av de psykologiska konsekvenserna. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskan alltid ger patienten kunskap om dennes sjukdom och behandling så att patienten inte får känslan av att vara utesluten i sin vård. Något som Eriksson (1994) menar kan orsaka vårdlidande, då brist på lyhördhet kan resultera i att patientens värdighet kränks och att patienten känner sig ännu mer maktlös.
Positiv påverkan på ångest
Totalt var det fem studier som studerade KAM:s påverkan på ångest (Burrai et al.,2018;
Hmwe et al., 2014; Mhadavi et al., 2013; Rahimimoghadam et al., 2016; Bullen et al., 2018) varav fyra studier (Burrai et al.,2018; Hmwe et al., 2014; Mhadavi et al., 2013;
Rahimimoghadam et al., 2016) kom fram till att graden av ångest reducerats efter användning av behandlingsmetoderna. Lai, Ping-Ping, Mooppil, Krishnan och Griva (2012) menar att ångest framför allt är vanligt förekommande i ett tidigt stadie av hemodialysbehandlingen.
Hmwe et al., (2014) kom fram till att akupressur hade positiv påverkan på ångest. Tidigare forskning har visat att stimulering av vissa punkter leder till ökad produktion av kroppsegna opioder och av neurotransmittorer såsom serotonin samt en reglering av stresshormonet kortisol (Lane, 2009). En reglering i produktion av samtliga hormoner kan därmed ha varit en orsak till att ångesten minskade.
Användning av pilates visade sig i en av studierna (Rahmimogahdam et al., 2018) bidra till positiv påverkan på ångest. Ett liknande resultat kan ses i studien av Torabian, Taghadosi,
18 Ajorpaz och Khorasanifar (2013) där ångest minskade hos patienter med diabetes typ 2 som utförde pilates. I samband med att ångesten reducerades hos patienterna i studien av Torabian et al., (2013) förbättrades även den generella hälsan hos patienterna när de utförde pilates. En anledning till att ångesten reducerades menar studien på är relaterat till att djupandningen, som görs i samband med pilates, minskar stress och aktivering av det sympatiska
nervsystemet (Torabian et al., 2013). Till bakgrund av detta skulle ett liknande slutsats kunna dras i studien av Rahamimogahdam et al., (2018) det vill säga att en minskad aktivering av det sympatiska nervsystemet genom djupandning minskade ångesten hos patienterna som utförde pilates i studien.
Burrai et al., (2018) kom fram till att livemusik hade en positiv påverkan på ångest. Enligt Burrai et al., (2018) valdes livesång för att göra interventionen mer aktiv än passiv. De menar att hemodialyspatienter redan är tillräckligt uppkopplade och att mer uppkoppling till
teknologi, som behövs vid förinspelad musik, skulle påverka patientens holistiska och humanistiska vision. Interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten som livesång
möjliggör, tror författarna till detta examensarbete, kan bidra till att patienten får upplevelsen av mer delaktighet och gemenskap. Vid livesång finns även möjlighet för icke-verbal
kommunikation som inte finns vid förinspelad musik. Enligt Baggens och Sanden (2009) kan icke-verbal kommunikation såsom kroppsspråk, ögonkontakt och ansiktsuttryck vara ett sätt att uttrycka känslor på och bidra till att patienten känner sig väl omhändertagen. Edvardsson, Sandman och Rasmussen (2006) påpekar att den fysiska miljön som sjuksköterskan skapar kan göra att patienten glömmer sina problem för stunden. Tyvärr kan Burrai et al., (2018) resultat vara lite otydligt, då det är svårt att urskilja om de positiva effekterna av
interventionen kom från livemusiken, den icke-verbala kommunikationen eller både och. I och med att den icke-verbala kommunikationen ytterligare kan tillföra positiva aspekter, ser författarna till detta examensarbete däremot inget negativt i att använda interventionsmetoden.
Detta då det slutliga resultatet var att den gav positiv påverkan på ångest.
Avslappningsteknik kunde i denna litteraturöversikt visa en reducering av ångest (Mahdavi et al., 2013). Tidigare studier har kommit fram till att avslappningsteknik som tillägg till
traditionell medicinering mot ångest gav positiv påverkan hos patienter som genomgår hemodialys (Hosseini et al., 2012). Asp och Ekstedt (2009) menar att detta beror på att avslappning hjälper patienten att få balans i livet och lära sig leva i nuet. Eriksson (1994) beskriver att en patient som förlorar känslan av att kunna hantera sin livssituation upplever
19 livslidande. Mot bakgrund av tidigare påstående från Asp och Ekstedt (2009) kan avslappning därmed ha en positiv påverkan på livslidandet hos patienter med hemodialys då det hjälper patienter att hitta den balans i livet som gått förlorad (Berg & Holmesson, 2004).
Positiv påverkan på livskvalitén
I resultatet av detta examensarbete framkom det att livskvaliteten ökade i samtliga studier (Burrai et al., 2018; Rahimimoghadam et al., 2018; Rambod et al., 2013) efter användning av KAM, oavsett behandlingsmetod. Burrai et al., (2018) beskrev att den fysiska livskvalitén blev signifikant bättre och att den mentala livskvalitén blev bättre men inte signifikant. Att den fysiska livskvalitén förbättrades när klåda och smärta reducerades är förståeligt, men att den mentala livskvaliteten inte förbättrades när depression och ångest reducerades i samma studie är fundersamt enligt författarna till detta examensarbete. Detta kan dock ha flera förklaringar och en teori är att studien endast pågick under åtta veckor vid ett tillfälle i veckan, vilket gör att studiens resultat inte helt kan utvärdera hur den mentala livskvaliteten påverkades på ett adekvat sätt. Författarna till denna litteraturöversikt uppskattar att den mentala livskvalitén tar längre tid att utvärdera och förbättra än den fysiska livskvalitén. Detta då författarna anser att många andra psykosociala aspekter kan spela stor roll, såsom hur det sociala livet upplevs och känslan av att tappa kontrollen över sin autonomi.
Lin, Lu, Chen och Chang (2012) menar att icke-farmakologiska behandlingsalternativ kan göra en att en patient känner sig lugn och tillfreds vilket eliminerar negativa- och oroliga tankar. Något som författarna till denna litteraturöversikt anser kan komma att främja en patients livskvalitet. Det är vanligt att patienter med kronisk njursvikt upplever att de inte vet hur länge dem kommer leva och att de är beroende av personal och maskiner men att ett positivt tänkande däremot hjälper dem hålla ut (Guldbrandsen, 2011). Sjuksköterskan har därmed ett stort ansvar att finnas där som emotionellt och socialt stöd för patienten och fortsätta motivera patienten till att tänka positivt (Berg & Holmesson, 2004).
Ingen påverkan på depression
Av totalt fem studier (Burrai et al., 2018; Hagemann et al., 2018; Hmwe et al., 2014; Mahdavi et al., 2013; Rahimimoghada et al., 2016) som studerade depression var det endast en studie (Mahdavi et al., 2013) som inte kom fram till att de depressiva symtomen reducerades efter interventionen. En bidragande faktor till att depression inte reducerades i studien anser
20 författarna till detta examensarbete beror på den korta interventionstiden som endast varade i fyra veckor. I artikeln skriven av Mahdavi et al., (2013) framkom det att författarna bara hade en månad på sig att utföra interventionen. Depression är en komplex sjukdom som inkluderat en mängd olika aspekter i en människas liv. Att bli helt symtomfri från en depression kan ta upp till flera månader med behandling och det kan ta veckor att ens märka av effekterna av en behandlingsmetod (SBU, 2004).
Kimmel et al., (2009) nämner att depression är den vanligaste psykiska sjukdomen hos patienter som genomgår hemodialys. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll hos dessa patienter. Patienter har visats ha mindre risk att drabbas av depression om de i ett tidigt skede får ett personligt stöd av en sjuksköterska som kan finnas där för att svara på frågor och funderingar som patienten har (Matthews & Trenoweth, 2015). Därför menar Matthews och Trenoweth (2015) att tilliten och förståelsen mellan sjuksköterskan och patienten är oerhört viktig för att minska risken för att patienten känner sig nedstämd och eventuellt faller in i en depression.
Ingen påverkan på ångest
Bullen et al., (2018) kom fram till att det inte fanns någon påverkan på ångest efter
användningen av massage eller akupunktur. Totalt pågick interventionen under åtta veckor vid ett tillfälle i veckan och patienterna i interventionen fick själva välja vilken
behandlingsmetod de ville prova på. Detta resulterade i att interventionsmetoderna blev ojämnt fördelade då majoriteten av patienterna valde massage som behandlingsalternativ och endast en femtedel valde akupunktur. Hade utfallet i studien resulterat i att det blev en positiv påverkan på ångest, hade det varit svårt att kunna dra slutsatsen om vilken interventionsmetod som hade en påverkan, då de två behandlingsmetoderna presenteras i ett och samma resultat och inte var för sig. Därför hade det varit bättre enligt författarna till detta examensarbete att göra två enskilda studier med två separata resultat.
Metoddiskussion Design
Syftet var att undersöka om fysiska–och mentala symtom samt livskvaliten hos patienter som genomgår hemodialys kan påverkas av komplementära- och alternativa behandlingsalternativ.
För att få en överblick över det valda ämnet och dess befintliga forskning användes en
21 litteraturöversikt som datainsamlingsmetod med kvantitativa artiklar för att besvara syftet. En nackdel med att använda sig utav en litteraturstudie menar Rosén (2012) kan vara att
författarna endast använder sig utav data som stödjer deras egna åsikter. Däremot har författarna till detta examensarbete gjort en grundlig kvalitetsgranskning för att i största möjliga mån undvika detta.
Urval
Författarna har via Uppsala Universitets elektroniska bibliotek använt sig utav följande databaser: PubMed, CINAHL, PsykINFO och Cochrane Library för att finna artiklar som besvarade examensarbetets syfte. Att dessa databaser användes var för att de alla innehöll artiklar om medicin, hälsa, farmaci och omvårdnad. Tyvärr var det många artiklar som
författarna via Uppsala universitets elektroniska bibliotek inte kunde använda sig av då de inte gick att öppna. Detta kan ses som en svaghet då eventuella och potentiella artiklar kan ha gått förlorade.
I denna litteraturöversikt användes endast artiklar från PubMed då det var den databas som gav flest relevanta artiklar. Att använda fler databaser kan ha bidragit till ett mer trovärdigt resultat men då utbudet av artiklar var få på de andra databaserna användes endast PubMed.
En nackdel som ses i detta examensarbete är att det aldrig gjordes en så kallad “Quick and dirty”- sökning i databaserna, vilket enligt Polit och Beck (2014) är bra att göra då det ger en överblick över ämnet för att bekräfta att studien går att genomföra. En Quick and dirty- sökning hade i detta fall varit ett bra hjälpmedel för författarna till detta examensarbete, då författarna upptäckte att ämnet var väldigt begränsat och att det inte fanns överflödigt med forskning som besvarade studiens syfte. Däremot ser författarna sökningen och valet av artiklar som en styrka, då det i databassökningen blev ett fåtal träffar vilket gjorde att många artiklar som kom upp kunde användas i resultatet. Därmed blev valet av artiklar inte ett bekvämlighetsurval.
Inklusion-och exklusionskriterier
För att i stor utsträckning få fram adekvata artiklar för studiens syfte fastställdes inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna som användes i examensarbetet var originalartiklar som redogjorde den alternativ- och komplementärmedicinska påverkan på de fysiska–och mentala symtom samt livskvalitén hos patienter som genomgår hemodialys. För att öka trovärdigheten
22 av resultatet i studien användes artiklar som var publicerade mellan 2009 och 2019. I
efterhand kan författarna både se för- och nackdelar med valet av artiklarnas publiceringsår.
Artiklar publicerade tidigare än 2009 hade eventuellt bidragit till fler erhållna artiklar, men författarna anser att artiklar äldre än 10 år kan ge ett felaktigt och ett icke aktuellt resultat, då kunskap och forskning inom ämnet kan ha utvecklats under bara några år.
De artiklar som valdes ut kvalitetsgranskades utifrån en modifierad version av Olssons och Sörensens (2011) granskningsmetod för kvantitativa studier (bilaga 3). Kvalitetsgranskningen av artiklarna gjordes först separat av båda författarna, detta för att kunna få ett bredare
perspektiv och därmed en mer trovärdig analys. Sedan inleddes en diskussion mellan författarna där ett resultat beslutades gemensamt för att kunna besluta vilken kvalitét artiklarna erhöll. För att bestämma artikelns kvalitet användes det redan färdiga
poängsystemet som fanns i original mallen av Olsson och Sörensen (2011). Då författarna modifierade om kvalitetsmallen ändrades även totalpoängen från 47p till 45p. Totalt togs två poäng bort när två av svarsalternativen exkluderades. Författarna till detta examensarbete ansåg att det behövdes då gränserna mellan vissa alternativ kunde definieras olika, vilket upptäcktes när författarna gick igenom artiklarnas kvalitet tillsammans. En granskad artikel med hög poäng var av hög kvalitet och en artikel med låg poäng var av låg kvalitet. Artiklar med låg kvalitét exkluderades för att resultatet i studien skulle vara så tillförlitligt som möjligt.
Resultatanalys
Den resultatanalysmetod som användes för att analysera de utvalda artiklarnas resultat är utarbetad av Forsberg och Wengström (2016). När de utvalda artiklarna lästs ett flertal gånger diskuterades resultatet mellan författarna och sammanfattades tillslut i en löpande text i ett separat dokument. På så sätt hittades likheter och skillnader mellan artiklarna som sedan utgjorde examensarbetets kategorier och underkategorier. Genom att dela in resultatet och resultatdiskussionen i kategorier blir examensarbetet mer strukturerat och lättare för läsaren att följa. Detta ses som en styrka då det minskar risken för missförstånd hos läsaren. En nackdel i denna litteraturöversikt var att två artiklar av samma författare användes (bilaga 4), vilket kan göra att det finns risk för felvinkling i examensarbetet.
23 Forskningsetiska övervägande
Samtliga artiklar som användes i examensarbetet hade fått godkännande av en etisk kommitté, dock fanns brister i vissa utav artiklarna då de bland annat inte delgav vilken information patienterna fått innan studien. Vid redovisning av samtliga artiklars resultat menar Forsberg och Wengström (2016) på att plagiat och manipulering av information inte får förekomma, något som författarna har tagit på största allvar. Samtliga resultat har korrekt redovisats i denna litteraturöversikt och ingen information har undanhållits för att gynna resultatet.
Klinisk relevans och framtida forskning
Resultatet från samtliga studier är inte generaliserbart då resultaten varierade, däremot har ny kunskap tagits fram som kan ha en betydande roll för KAM:s potentiella påverkan.
Sjuksköterskan är den primära vårdgivaren och har en viktig roll i att lindra lidandet och de symtom som patienterna upplever. Mer forskning rekommenderas kring ämnet för att stärka sjuksköterskans yrkesroll för att motverka ohälsa och ge ökad förståelse för hur KAM kan tillämpas inom hälso- och sjukvården.
Slutsats
Den allmänna litteraturöversikten visade komplementär och alternativ medicinens påverkan på fysiska–och mentala symtom samt livskvaliteten är varierade. Smärta och klåda
reducerades markant i alla studier efter interventionerna. Gällande ångest, depression och livskvalité kunde heterogena resultat observeras, däremot kunde författarna identifiera att majoriteten av studierna som undersökte dessa aspekter fann positiv påverkan av
användningen av KAM. För att få ett mer homogent resultat och för att kunna finna evidens kring påverkan KAM krävs mer forskning för att sjuksköterskan ska kunna applicera detta i patientomvårdnad.
24 REFERENSLISTA
Artiklar inkluderade i resultatet är markerad med asterisk (*).
Abdel-Kader, K., Unruh M.L. & Weisbord, S.D. (2009). Symptom burden, depression, and quality of life in chronic and end-stage kidney disease. Clinical Journal of the American Society of Nephrology. 4(6), 1057–1064. doi: 10.2215/CJN.00430109
Ahlmén, J. (2017). Hemodialys- Medicinska problem. Internetmedicin.se. Hämtad 22 april, 2019, https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5906
Alemanno, F., Houdayer´, E., Emedoli, D., Locatelli, M., Mortini, P., Mandelli, C,… &
Iannaccone, S. (2019) Efficacy of virtual reality to reduce chronic low back pain: Proof-of- concept of a non-pharmacological approach on pain, quality of life, neuropsychological and functional outcome. 14(5), doi: 10.1371/journal.pone.0216858.
Alshraifeen, A., McCreaddie, M. & Evans, J.M. (2014). Quality of life and well-being of people receiving haemodialysis treatment in Scotland: A cross-sectional survey. International Journal of Nursing Practice, 20(5), 518-523. doi:10.1111/ijn.12194
Aravapalli, S., Arjuna-Rao, D., Phaneedra, C.H., Divya-Pavani, P., Soundararajan, N., Vanitha-Rani, P,…Kannan G. (2016) Usage of complementary and alternative medicine among patients with chronic kidney disease on maintenance hemodialysis. Journal of Pharmacy BioAllied Sciences. 8(1), 52-57. doi: 10.4103/0975-7406.171692.
Asp, M. & Ekstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn. I A. Edberg & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 417–487). Lund: Studentlitteratur.
Atashpeikar, S., Jalilazar, T. & Heidarzadeh, M. (2012). Self-care ability in hemodialysis patients. Journal of Caring Sciences. 1(1), 31-35. doi:10.5681/jcs.2012.005
Baggens, C. & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg
& J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållningssätt (s. 202–234). Lund:
Studentlitteratur.
25 Bennett, P.N., Weinberg, M.K., Bridgman, T. & Cummins, R.A. (2015). The happiness and subjective well-being of people on haemodialysis. Journal of Renal Care, 41(3), 156–161.
doi: 10.1111/jorc.12116
Berg, E. & Holmesson, C. (2004). Omvårdnad inför aktiv uremivård. I G. Nyberg & A.
Jönsson (red.), Njursjukvård (s.151-160). Lund: Studentlitteratur
Bergh, I. (2014). Smärta. I A. Edberg & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 489-508). Lund: Studentlitteratur.
Bristowe, K., Horsley, H.L., Shepherd, K., Brown, H., Carey, I., Matthews, B. & Murtagh, F.
(2015). Thinking ahead – the need for early advance care planning for people on haemodialysis: A qualitative interview study. Palliative Medicine, 29(5), 443-450. doi:
10.1177/0269216314560209
*Burrai, F., Lupi, R., Luppi, M., Micheluzzi., Donati, G., Lamanna, G. & Raghavan, R.
(2018). Effects of listening to live singing in patients undergoing hemodialysis: A randomized controlled crossover study. Biological Research for Nursing, 21(1), 30-38.
doi:10.1177/1099800418802638.
Burrai, F., Micheluzzi, V., Zito, M.P., Pietro, G. & Sisti, D. (2014). Effects of live saxophone music on physiological parameters, pain, mood and itching levels in patients undergoing haemodialysis. Journal of Renal Care. 40(4), 249-56. doi: 10.1111/jorc.12078
*Bullen, A., Awdishu., L., Lester, W., Moore, T. & Trzebinska, D. (2018). Effect of
acupuncture or massage on health-related quality of life of hemodialysis patients. The Journal of Alternative and Complementary Medicine. 24(11), 1069-1075. doi:
10.1089/acm.2018.0030
Christian, R. (2017). Antidepressants for treating depression in adults
with end-stage kidney disease with dialysis. Issues in Mental Health Nursing. 38(10), 881- 882, doi: 10.1080/01612840.2017.1379817
Cohen, S., Cukor, D. & Kimmel, P. (2016). Anxiety in patients treated with hemodialysis.
26 Clinical Journal of the American Society of Nephrology : CJASN, 11(12). 2250–2255. doi:
10.2215/CJN.02590316
Cowan, A. & Yosipovitch, G. (2015). Pharmacology of Itch [Elektronisk resurs], Springer Berlin Heidelberg, Berlin, Heidelberg
*Cürcani, M. & Tan, M. (2014). The effect of aromatherapy on haemodialysis patients' pruritus. Journal of Clinical Nursing, 23(23-24), 3356-3365. doi: 10.1111/jocn.12579
Delmar, C., Bøje, T., Dylmer, D., Forup, L., Jakobsen, C., Møller, M., Sønder, H. &
Pedersen, B-D. (2005). Achieving harmony with oneself: life with chronic illness.
Scandinavian journal of caring science, 19(3), 204-212. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2005.00334.x
Edvardsson, D., Sandman, P.O. & Rasmussen, B. (2006). Meanings of being in the physical environment of an oncology clinic. Journal of Advanced Nursing, 55(2), 188–197. doi:
10.1111/j.1365-2648.2006.03900.x
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. (5. uppl.) Stockholm: Liber.
Evans, E. (2018). Kronisk njursjukdom (CKD). Svenska Njurregistret. Hämtad 30 Maj, 2019, https://www.medscinet.net/snr/rapporterdocs/Svenskt%20Njurregister%202018.pdf
Fagius, J. (2015). Hemisfärernas musik: om musikhanteringen i hjärnan. (2. uppl.) Göteborg:
Ejeby.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 133–143). Lund: Studentlitteratur AB.
27 Gerogianni, G., Babatsikou, F., Polikandrioti, M. & Grapsa, E. (2019). Management of
anxiety and depression in haemodialysis patients: the role of non-pharmacological methods.
International Urology and Nephrology, 51(1), 113-118. doi: 10.1007/s11255-018-2022-7.
Grefberg, N. & Roman, M. (red.) (2013). Njurmedicinska sjukdomar. Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. (5., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Grigoriou, S., Karatzaferi, C. & Sakkas, G. (2015) Pharmacological and non-pharmacological treatment options for depression and depressive symptoms in hemodialysis patients. Health Psychology Research, 13;3(1), 1-6. doi: 10.4081/hpr.2015.1811
Guldbrandsen, T. (2011). Omvårdnad vid akut njurskada och kronisk njursvikt. I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 85–102). Stockholm: Liber
Gånemo, A. & Lindholm, C. (2009). Hud och sår. I A. Edberg & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 539–591). Lund: Studentlitteratur.
*Hagemann, P-M-S., Martin, L-C & Neme, C-M-B. (2018). The effect of music therapy on hemodialysis patients' quality of life and depression symptoms. Brazilian Journal of
Nephrology, 41(1), 74-82. doi: 10.1590/2175-8239-JBN-2018-0023
Hosseini, S.H., Espahbodi, F. & Mirzadeh Goudarzi, S.M. (2012). Citalopram versus
psychological training for depression and anxiety symptoms in hemodialysis patients. Iranian Journal of Kidney Diseases, 6(6), 466-451. doi: 10.5539/gjhs.v8n3p168
*Hmwe, N.T., Subramanian, P., Tan, L.P. & Chong, W.K. (2014). The effects of acupressure on depression, anxiety and stress in patients with hemodialysis: a randomized controlled trial.
International Journal of Nursing Studies. 52(2015), 509-518. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2014.11.002
Kimmel, P.L., Cukor, D., Cohen., S.D. & Peterson, R.A. (2009). Depression in end-stage renal disease patients: A critical review. Advances in Chronic Kidney Disease, 14(4), 328- 334. doi:10.1053/j.ackd.2007.07.007
28 Kraus, M.A., Fluck R.J., Weinhandl, E.D., Kansal, S., Copland, M., Komenda, P. &
Flinkelstein, F.O. (2016). Intensive hemodialysis and health-related quality of life. American Journal of Kidney Diseases. 68(1), 33-S42. doi: 10.1053/j.ajkd.2016.05.023
Krueger, L. (2009). Experiences of Hmong patients on hemodialysis and the nurses working with them. Nephrology Nursing Journal, 36(4), 379-387. doi: [Epub ahead of print]
Lai, A.Y., Ping Ping Loh, A., Mooppil, N., Sarojiuy, D., Krishnan, P. & Griva, K. (2012) Starting on haemodialysis: A qualitative study to explore the experience and needs of incident patients, Psychology, Health & Medicine, 17(6), 674-684. doi:
10.1080/13548506.2012.658819
Lane, J.R. (2009). The neurochemistry of counterconditioning: Acupressure desensitization in psychotherapy. Energy Psychology, 1(1), doi: 10.9769.EPJ.2009.1.1.JRL
Lin, Y.J., Lu, K.C., Chen, C.M. & Chang, C.C. (2012). The effects of music as therapy on the overall well-being of elderly patients on maintenance hemodialysis. Biological Research for Nursing. 14(3), 277-285. doi: 10.1177/1099800411413259
MeSH. (i.d.). Complementary therapies: Alternativ- och komplementärmedicin. Hämtad 29 april, 2019, https://mesh.kib.ki.se/term/D000529/complementary-therapies
*Mahdavi, A., Gorji., M.A., Gorji, A.M., Yazdani, J. & Ardebil, M.D. (2013). Implementing Benson's Relaxation Training in Hemodialysis Patients: Changes in perceived stress, anxiety, and depression. North American Journal of Medical Sciences. 5(9), 536-540. doi:
10.4103/1947-2714.118917
Matthews, T. & Trenoweth, S. (2015). Nurses' perceptions of self-management in renal care.
British Journal of Nursing, 24(19), 956–961. doi:10.12968/bjon.2015.24.19.956
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
