VT 2010
Institutionen för globala politiska studier Mänskliga Rättigheter 91-120
Barnperspektiv
Information till asylsökande barn och deras
rättig-het att komma till tals på Migrationsverket
Helene Ekdahl
2
Abstract
Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals.
Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals utifrån den teoretiska utgångspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken information barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsö-kande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsöasylsö-kande barn startades, för att fram-ställa informationsmaterial till asylsökande barn. Pedagogiskt informationsmaterial ska även skapas till vuxna omkring barnen. För att få en bra grund gällande vilka ämnen som bör behandlas i komman-de informationsmaterial har jag genomfört kvalitativa intervjuer och enkäter där datainsamling har skett med asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare och mottagningshandläggare. Teman som efterfrågades i kommande informationsmaterial var bland annat, asylprocessen, rättigheter och skyldigheter, bidrag, fritidssysselsättning och vart stöd och hjälp kan fås. Tankar gällande hur Migra-tionsverket kan implementera ett barnperspektiv i verksamheten diskuteras även i denna uppsats då arbetet med barn på myndigheten har många brister i dagsläget.
Keyword: asylum seeking children, child perspective, information, Migration Office, right to speech.
This thesis reveals asylum seekers' entitlement to information and right to be heard from child pers-pective which is the theoretical point of view this thesis. What information the children have been given and if and when they get a chance to be heard at the Migration Office is discussed in this thesis. Migration Office has noted that they have no targeted information to asylum-seeking children. The project Aimed information to asylum-seeking children started in order to create information material for asylum-seeking children and adults around the asylum-seeking children. To develop good informa-tion, opinions are collected for this thesis through interviews and surveys with asylum seeking fami-lies, unaccompanied children, teachers and employees from the Migration Office. Themes that were requested in the upcoming information was, among other things, the asylum process, rights and obli-gations, grants, recreation and where support can be obtained. Thoughts concerning how the Migration Office can implement a child perspective in the operation are also discussed in this thesis since the work with children at the Migration Office has a lot of deficiencies.
3
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 5
1.1 Inledning ... 5
1.2 Syfte och problemformulering ... 6
1.3 Frågeställningar ... 7
1.4 Material och källkritik ... 8
1.5 Avgränsningar ... 9
1.6 Begrepp ... 10
1.7 Disposition... 10
2. Bakgrund ... 12
2.1 Migrationsverkets projekt Riktad information till asylsökande barn ... 13
3. Tidigare forskning ... 15
4. Teoretiska och metodologiska överväganden ... 18
4.1 Barnperspektiv... 18
4.1.2 Vikten av information ... 19
4.1.3 Myndigheter och barnperspektiv ... 19
4.2 Val av metoder ... 20
4.2.1 Kvalitativ metod ... 20
4.2.2 Urval av respondenter ... 21
4.3 Genomförande ... 22
4.3.1 Datainsamling ... 22
4.3.2 Datainsamling med asylsökande ... 23
4.3.3 Datainsamling med lärare ... 27
4.3.4 Datainsamling med mottagningshandläggare ... 29
4.4 Kritisk granskning av metoden... 29
4.4.1 Etiska aspekter ... 30
5. Bearbetning av datainsamlingarna ... 33
5.1 Intervju med asylsökande familjer ... 33
5.2 Intervju på boende för ensamkommande barn ... 36
5.3 Intervjuer och enkäter besvarade av lärare ... 40
5.4 Enkäter besvarade av mottagningshandläggare ... 48
6. Analys ... 57
6.1 Asylsökande familjer ... 58
6.2 Ensamkommande barn ... 61
6.3 Lärare... 64
6.4 Mottagningshandläggare ... 68
7. Sammanfattning och slutsatser ... 74
7.1 Förslag på vidare forskning ... 79
4
5
1. Introduktion
1.1 Inledning
Barn är en utsatt grupp i samhället då de många gånger inte känner till sina rättigheter och de kan oftast inte kräva sina rättigheter på samma sätt som vuxna individer har möjlighet att göra. Barn är därmed i stort behov av att vuxna i barnets omgivning agerar på ett sätt som inte kränker barnens mänskliga rättigheter. Asylsökande barn är en grupp av barn som är ytterliga-re utsatta i samhället, eftersom att de av olika anledningar har lämnat sitt hemland och nu be-finner sig i ett främmande land där många saker är nya för dem. Asylsökande individer tving-as att lägga sitt öde i andrtving-as händer, att leva med begränsningar som inte förhandlingsbara och leva med ovisshet om framtiden (Nordström 2004:204). Anna Lundberg, jur. kand. och fil dr. i etnicitet, menar att det är viktigt att vara medveten om att asylsökande barn befinner sig i underläge i förhållande till de tjänstemän som barnen möter på Migrationsverket. Barnen är underordnade som icke-medborgare, som minderåriga och på grund av en okunskap vad gäll-er svensk utlänningslagstiftning (Lundbgäll-erg 2009:18,117). På grund av asylsökande barns ut-satthet, är det av extra stor vikt att de möter vuxna individer som har kännedom om deras mänskliga rättigheter och att de vuxna har förståelse för barnets situation. Det är även viktigt att vuxna kan erbjuda eller förmedla den hjälp och stöd som barnet i fråga behöver. Förutom sina föräldrar kommer asylsökande barn i kontakt med vuxna, från bland annat myndigheter, skolverksamheter och frivilligorganisationer.
Barnperspektiv är ett begrepp som är förknippat med att barnets bästa ska tas i beaktande. I Migrationsverkets årsredovisning för år 2009 framgår det att Migrationsverket strävar efter att låta barnperspektivet genomsyra verksamheten och att barn ska få utrymma att berätta om sin situation (Migrationsverket 2009:20,22). Bodil Rasmusson diskuterar begreppet barnperspek-tiv, vilket är den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats. Rasmusson menar att det finns två infallsvinklar på barnperspektivet. Den ena infallsvinkeln är barns perspektiv på sin egen situation och den andra infallsvinkeln är vuxnas perspektiv på barn. Vilket perspektiv som råder påverkas av individens känslor, tidigare erfarenheter och även vilket samhälle som indi-viden befinner sig i. För att kunna få insikt i barns egna perspektiv är det viktigt att barns rät-tighet att få komma till tals inte kränks (Rasmusson 1994:6-7,9). Barn liksom vuxna behöver information under livet gång för att kunna ha förståelse och känna kontroll över sin egen situ-ation (Iwarsson 2007:85).
6
Enligt Barnombudsmannens undersökning Styrning och uppföljning nyckeln till framgång.
Barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter framgår det att endast ett fåtal av svenska
myndigheter implementerar FN:s barnkonvention i sin verksamhet. Rapporten påtalar vikten av att myndigheternas ledning har ett stort ansvar för att ett barnperspektiv, med utgångspunkt i barnkonventionen ska kunna bedrivas i myndigheterna (Barnombudsmannen 2008:5). Barn-ombudsmannens rapport synliggör att barn sällan får komma till tals i de svenska myndighe-terna som har deltagit i undersökningen. Vidare förtydligas vikten av tillgång till kunskap och information för att kunna utöva inflytande i samband med rättigheten att få komma till tals. I rapporten synliggörs det att det finns brister i svenska myndigheter då endast 37 av de 95 un-dersökta myndigheterna hade riktad information till barn, varav endast 17 av dessa myndighe-ter hade barn och unga varit delaktiga under framtagandet av informationsmamyndighe-terialet (Barn-ombudsmannen 2008:19).
Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten har brister när det gäller att förse barn med information som är riktad till dem och därför har det EU-finansierade projektet
Rik-tad information till asylsökande barn startats. I slutet av projekttiden ska material ha skapats
till asylsökande barn och till asylsökande barns föräldrar för att de ska kunna informera sina barn om deras situation. Material ska även utvecklas till individer som arbetar med asylsö-kande barn så de kan använda materialet för att förmedla information om barnets situation som asylsökande utifrån barnets ålder och mognad. Barnombudsmannen påpekar att beslut ofta får bättre kvalitet om besluten är baserade på inhämtad information av dem som är berör-da av besluten (Barnombudsmannen 2008:5). Med den utgångspunkten har jag i denna upp-sats undersökt vilket informationsmaterial som efterfrågas av asylsökande barn som anlände till Sverige med legala vårdnadshavare, deras föräldrar, ensamkommande barn, lärare som arbetar med asylsökande barn och även mottagningshandläggare anställda på Migrationsver-ket. Denna uppsats kommer att komma Annelie Kungsman-Persson, som är projektledare för projektet Riktad information till asylsökande barn, tillgodo. Uppsatsen kommer att användas som ett av underlagen gällande vilket informationsmaterial som kommer att utvecklas i sam-band med projektet.
1.2 Syfte och problemformulering
Barn har rätt till att få information om sin situation och de har även rätt att få sina åsikter hör-da och respekterade av vuxna (Barnkonventionen art. 12,13,22). Enligt olika källor som
ex-7
empelvis Barnombudsmannen, Unicef och Migrationsverket finns det brister att förse barn med riktad information och även brister i arbetet att låta barn komma till tals när det gäller Migrationsverkets arbete med asylsökande barn (Barnombudsmannen 2010; Unicef 2007:8,14; Migrationsverket 2010:1) Detta strider emot barnets bästa och är inte förenligt med ett barnperspektiv som har två infallsvinklar. Den ena är att barnet ska få komma till tals för att barnets egna perspektiv ska kunna framföras och den andra infallsvinkeln är utifrån vuxnas barnperspektiv som baseras på forskning och individuella erfarenheter och åsikter gällande vad som är barnets bästa.
Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning asylsökande barns rättigheter tillgodoses på Migrationsverket gällande tillgång till information och rätten att komma till tals samt förslag på hur Migrationsverket kan förankra ett barnperspektiv i verksamheten till dessa frågor. Ett led i att förankra barnperspektiv i myndigheten är att utgå från de asylsökande bar-nen och vuxna omkring barbar-nen när det gäller vilka önskemål det finns för utvecklande av in-formationsmaterial riktat till asylsökande barn. Jag ämnar därmed belysa vilket informations-material som asylsökande barn (både ensamkommande barn och barn som anlände till Sverige med legal vårdnadshavare), deras föräldrar, lärare som arbetar med asylsökande barn och mottagningshandläggare med barnansvar på Migrationsverket anser bör komma till stånd gäl-lande asylprocessen och övriga aspekter i livet för ett asylsökande barn.
1.3 Frågeställningar
1. Vilken information har asylsökande barn fått av Migrationsverkets mottagningshand-läggare?
2. Om och när får de asylsökande barnen komma till tals under asylprocessen enligt re-spondenterna?
3. Vilken information för barn bör utvecklas gällande asylprocessen och livet som asyl-sökande enligt de asylasyl-sökande barnen och de vuxna omkring barnen?
4. Hur kan Migrationsverket ta tillvara på barnperspektivet i sin verksamhet när det gäll-er information till asylsökande barn och dgäll-eras rätt att få komma till tals?
8
1.4 Material och källkritik
Denna uppsats utgår från både på primär- och sekundärkällor men tyngpunkten ligger på primärakällor. Primärkällorna jag främst använder mig av, är respondenternas svar från datainsamling till denna uppsats. Datainsamlingen har skett i form av intervjuer och enkäter. Det som skulle kunna kritiseras med respondenternas svar är att vissa kanske har valt att formulera sina svar på ett sätt som förskönar verkligheten. Exempelvis kan mottagnings-handläggare välja och ge sken av att alla barns rätt till information och rätten att komma till tals tillgodoses i en omfattande utsträckning. Detta för att de har ambition att deras arbete ska ske på detta sätt då det är enligt normen i Sverige. Det vill säga att det finns en strävan att arbete med barn ska genomföras med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Några mottagningshandläggare ger dock en mer negativ bild av arbetet som sker med barn på Migrationsverket då de menar att barn inte kommer till tals på något genomtänkt sätt. Dessa handläggarnas svar behöver inte syfta till endast individens arbete utan eftersom frågan var formulerad till hur det fungerar på enheten som denne arbetar på, ger svaren en bild av hur respondenten uppfattar helhetsarbetet på enheten.
Ytterligare primärkällor jag använder mig av är bland annat FN:s barnkonvention och Migrationsverkets projektplan för Riktad information till asylsökande barn. Sekundärkällor jag har använt mig av i denna uppsats är bland annat Unicefs rapport Lyssna på oss! Rapport
om barns upplevelser som asylsökande i Sverige. Raporten tar upp att det ofta talas om
asylsökande barn men att det är sällan barnen själva får komma till tals om deras situation. I rapporten synliggörs 20 ungdomars upplevelser när det gäller deras liv som asylsökande barn i Sverige. Eftersom rapporten är baserad på endast 20 ungdomar så kan den inte anses representera alla asylsökande barns upplevelser och åsikter, men rapporten ger en bild av hur de asylsökande kan uppfatta sin situation.
Skriften Barnperspektiv. Reflektioner kring ett mångtydigt och föränderligt begrepp representerar Barnombudsmannen och är författad av Bodil Rasmusson år 1994. Tanken med skriften var att bidra med ett diskussionsunderlag och några tankemodeller för analys av begreppet barnperspektiv. Även om skriften är från 1994 så är den fortfarande aktuell då begreppet barnperspektiv, som titeln lyder, är ett mångtydigt och förenderligt begrepp som ständigt måste problematiseras för att barns rättigheter ska tillgodoses.
När det gäller samtalsmetodik och barnperspektiv har jag valt att använda mig av boken
9
när det gäller samtal med barn. Boken påtalar vikten av tillgång till information då information ökar begripligheten i livet och hjälper både barn och vuxna att förstå sin omgivning och sin situation. För barn med olika typer av problem kan information ge en känsla av kontroll och trygghet. Petter Iwarsson är författaren till boken som är utgiven år 2007. Boken bygger på erfarenheter av samtal, som författaren har fått igenom sitt arbete på BRIS (Barnens Rätt i Samhället) men innehållet är generellt och kan användas i olika sammanhang där vuxna möter barn. Dock har jag i denna uppsats inte användning av boken i sin helhet då den främst fokuserar sig på samtal med barn och ungdomar i kris och vad vuxna bör tänka på vid dessa samtal. Medan jag i denna uppsats inte kommer att behandla hur individerna påverkas emotionellt av att det råder en brist på riktad information gällande asylprocessen. Trots att jag har funnit delar av boken Samtal med barn och ungdomar,
Erfarenheter från arbetet på BRIS användbar har jag haft i åtanke att boken inte är av
vetenskaplig karaktär.
1.5 Avgränsningar
Jag hade till en början en avsikt att samla in data från ensamkommande barns gode män och jag kontaktade flera Överförmyndarenheter i Sverige, som bland annat kontrollerar det arbete gode män utför. Men jag fick endast svar från ett fåtal Överförmyndarenheter. Svaren varierade från att kommunen i fråga inte ännu hade några gode män för ensamkommande barn, till att jag blev hänvisad till respektive kommun istället för Överförmyndarenheten. Av en Överförmyndarenhet fick jag en lista på gode mäns postadresser. Jag kontaktade individen som skickade postadresslistan och bad om att få deras e-postadresser men tyvärr hade flera gode män valt att inte registera någon sådan och de som hade var inte registerade i datasystemet utan det krävdes en manuell sökning och var därför inte genomförbar för mannen jag var i kontakt med. Helsingborgs kommun försåg dock mig med e-postadresser till en handfull gode män men trots jag har kontaktat dem fick jag endast svar från en god man. Jag talade även med enhetschefer för olika boenden i Skåne för ensamkommande ungdomar angående kontakt med gode män men cheferna påpekade att många gode män har semester vid tiden för arbetet på denna uppsats då den har gjorts under sommarmånaderna. Cheferna på boendena har heller inte befogenheter att lämna ut kontaktuppgifter till de gode männen. De nämnda faktorerna har gjort att jag har fått ta beslutet att exkludera gode män ur mitt datainsamlande till denna uppsats.
10
1.6 Begrepp
Asylsökande barn: En utländsk medborgare, ett barn under 18 år, som tagit sig till Sverige och
begärt skydd mot exempelvis förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol (Migrationsverket 2010a).
Ensamkommande asylsökande barn: Asylsökande barn under 18 år som kommer till Sverige
utan legal vårdnadshavare (Migrationsverket 2010a). Ensamkommande asylsökande barn kommer även att benämnas som ensamkommande barn i denna uppsats.
Mottagningsenhet: Enhet på Migrationsverket med ansvar för bland annat boende, ersättning,
organiserad sysselsättning för asylsökande och är den instans inom Migrationsverket som följer upp asylprövningen/domstolarnas beslut. För asylsökande individer sker den främsta kontakten med Migrationsverket genom mottagningens personal (Güntner 2010:11-12).
Mottagningshandläggare: Personal som arbetar på Migrationsverkets mottagningsenhet. I
denna uppsats benämns mottagningshandläggare även som handläggare.
1.7 Disposition
Denna uppsats är uppdelad i sju kapitel och dess innehåll kommer att redogöras nedan.
Kapitel 1 är en introduktion till denna uppsats. Kapitlet består av en inledning och därefter beskrivs uppsatsens syfte och problemformulering. Dessa tillsammans mynnar ut i frågeställ-ningarna som ska besvaras i denna uppsats. Därefter behandlas material, källkritik, vilka av-gränsningar som har gjorts och sist i kapitlet behandlas begrepp som används i denna uppsats.
Kapitel 2 är ett bakgrundskapitel där bakgrund till denna uppsats presenteras. Migrations-verkets projekt Riktad information till asylsökande barn beskrivs i detta kapitel.
I kapitel 3 beskrivs hur sökning har genomförts för att finna tidigare forskning gällande riktad information till asylsökande barn. Dock resulterade sökningarna inte i träffar som mat-chade det efterfrågade ämnet.
Kapitel 4 behandlar teoretiska och metodologiska överväganden. Den teoretiska utgångs-punkten barnperspektiv beskrivs tillsammans med vikten av information. Val av metoder som är kvalitativa intervjuer och enkäter och urval av respondenter är delar av kapitel 4. Datain-samling med asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare och mottagningshandläggare som har gjorts för denna uppsats beskrivs i detta kapitel och kapitlet avslutat med kritisk granskning av vald metod.
11
I kapitel 5 sker bearbetning av datainsamlingarna från asylsökande familjer, ensamkom-mande barn, lärare och mottagningshandläggare. Kapitel 6 behandlar analysen av datainsam-lingarna för att besvara uppsatsens frågeställningar.
Kapitel 7 är det avslutande kapitlet för denna uppsats där sammanfattning och slutsatserna för denna uppsats uttrycks och förslag på vidare forskning ges.
12
2. Bakgrund
Barn har rätt att få ta del av information rörande dem och de har även rätt att få uttrycka sina åsikter gällande sin situation. Barn som genomgår en asylprocess befinner sig i en utsatt situa-tion där känslor som otrygghet och rädsla ofta präglar barnets tillvaro. Att förstå samman-hanget som man som individ befinner sig i, är väldigt viktigt. Detta är speciellt viktigt för asylsökande barn då deras liv under asylprocessen inte är någon normal situation. Genom att få ta del av information om sin egen situation kan barnen känna förståelse och att de har mer kontroll över sitt liv än om de lever i ovisshet (Lundberg 2009:47,98; Iwarsson 2007:85).
Utdrag ur FN:s barnkonvention:
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinsti-tutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
Artikel 12
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i för-hållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom fö-reträdare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftning-ens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.
Artikel 13
1. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konst-närlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
Artikel 22
1. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyk-tingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de till-lämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.
13
Asylsökande barn har tidigare inte fått rättigheterna förknippade med artikel 3,12,13 och 22 i FN:s barnkonvention tillgodosedda fullt ut då det finns undersökningar som pekar på att asyl-sökande barn inte har fått tillgång till information riktat till dem och de har inte heller fått komma till tals i den utsträckning som påtalas i barnkonventionen. Den 23 april 2010 publice-rades ett nyhetsreportage på Barnombudsmannens webbplats där Fredrik Malmberg, Barnom-budsmannen, menar att barnets bästa och barnets rätt att bli hörd tas inte på tillräckligt stort allvar av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna. (Barnombudsmannen 2010). Det finns även uppgifter på att det råder brist på material som riktar sig direkt till asylsökande barn. Migrationsverkets informationsenhet har i samband med omarbetandet av myndighetens be-fintliga webbsidor, uppmärksammat att det inte finns ett specifikt informationsmaterial riktat och anpassat till asylsökande barn. (Migrationsverket 2010:1).
I Unicefs Lyssna på oss! Rapport om barns upplevelser som asylsökande i Sverige berättar undersökningens respondenter att de har en negativ uppfattning av Migrationsverkets personal då ungdomarna upplevde att personalen inte riktigt lyssnade på dem och att mötet gjorde dem illa till mods (Unicef 2007:8). Vuxna som kommer i kontakt med barn agerar med andra ord inte alltid utifrån ett barnperspektiv. Detta trots att barnets bästa alltid bör tas i beaktande vid beslut som rör barn enligt FN:s barnkonvention (Barnkonventionen art. 3).
I Migrationsverkets årsredovisning för år 2009 framgår det att Migrationsverket strävar efter att låta barnperspektivet genomsyra verksamheten (Migrationsverket 2009:20). En del av barnperspektivet innebär att barnet ska förstå den situation han/hon befinner sig i. Det är vik-tigt att barn ska förstå sin situation eftersom ju mindre ett barn förstår av sin situation och omgivning desto mer osäkerhet och otrygghet känner barnet (Migrationsverket 2010:1). Att asylsökande barn ska få tillgång till informationsmaterial som är riktat till dem, är mål som är uppsatta för Migrationsverkets projekt Riktad information till asylsökande barn, vilket kom-mer förklaras ytterligare nedan i kapitel 2.1 denna uppsats.
2.1 Migrationsverkets projekt Riktad information till
asyl-sökande barn
Migrationsverkets informationsenhet har i samband med omarbetandet av myndighetens be-fintliga webbsidor, uppmärksammat att det inte finns informationsmaterial riktat och anpassat till asylsökande barn. Lärarstudenterna Emma Bauge och Maria Johansson skrev sin kandi-datuppsats på Malmö Högskola där de bland annat kom fram till att det ej finns informa-tionsmaterial som riktar sig till asylsökande barn. De framförde även vad som bör tas i
beak-14
tade vid utvecklande för material som riktar sig till asylsökande barn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Kandidatuppsatsen skrev efter förfrågan av Migrationsverket och titeln är Kan jag
bo i Sverige. En studie av informationsmaterial till nyanlända barn (Bauge & Johansson
2009). Bristen på riktat informationsmaterial till asylsökande barn har lett till att Migrations-verkets EU-finansierade projekt Riktad information till asylsökande barn startades. Annelie Kungsman-Persson är projektledare för projektet (Migrationsverket 2010).
Emma Güntner tar i Migrationsverkets rapport Processkartläggning Migrationsverkets
arbete med barn upp olika projekt som bedrivs i Migrationsverkets regi. Ett av dessa projekt
är Riktad information till asylsökande barn. Güntner skriver om vikten att de asylsökande barnen känner till sin situation. När barnen har insikt om sin situation menar Güntner att det förbättrar möjligheterna för barnen att komma till tals i asylprocessen, vilket i sin tur förbätt-rar Migrationsverkets möjligheter att bedöma och redovisa barns asylskäl i besluten (Güntner 2010:37)
Projektet Riktad information till asylsökande barn har som mål att asylsökande barn ska få ta del av information om deras situation som asylsökande. Detta ska uppnås genom tre delmål och ett av målen är att ett informationsmaterial skall utvecklas speciellt anpassat och riktat till asylsökande barn. Det andra delmålet är att material även ska utvecklas till vuxna som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med asylsökande barn. Detta för att kunna nå de barn som inte själva aktivt söker informationen. Det tredje delmålet är att Migrationsverket tillsammans med det privata företaget Egmont Kärnan ge ut en Bamsetidning för att nå den yngre mål-gruppen av asylsökande barn. Både Bamsetidningen och övrigt informationsmaterial kommer att finnas tillgängligt på sex olika språk (Migrationsverket 2010).
Jag och denna magisteruppsats är kopplad till projektet då jag har deltagit i referens-gruppsmöten och jag har även haft en regelbunden kontakt med Annelie Kungsman-Persson. Det fanns ett önskemål från Migrationsverkets sida att knyta an (ytterligare) en student till projektet för att belysa fler aspekter som inte hade blivit belysta i lika stor utsträckning utan studentens input. Informationen som efterfrågas i projektet är kopplat till min frågeställning om vilket informationsmaterial som bör komma till stånd enligt respondenterna. Responden-terna för denna uppsats är asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare som arbetar med asylsökande barn och mottagningshandläggare med barnansvar på Migrationsverket.
15
3. Tidigare forskning
Jag har gjort sökningar på sökmotorn Libris som innehåller böcker, avhandlingar, tidskrifter, e-böcker med mera. Sökorden som på bland annat har använts är asylsökande barn + informa-tion och riktad informainforma-tion + barn, barnperspektiv. Jag har gjort sökningar på sökmotorn Sci-rus, som endast behandlar vetenskaplig information, där jag bland annat sökte på information + asylumseeking children utan att jag fick några träffar som matchade det jag eftersökte, det vill säga riktad information till asylsökande barn. Däremot har jag funnit att det finns flera böcker som behandlar själva asylprocessen och diskrepans mellan lagar och riktlinjer och hur arbetet genomförs i praktiken och även böcker om att möta och förstå flyktingar. En bok som jag hoppades att jag kunde ha någon användning av i denna uppsats är Eva Nilssons bok Barn
i rättens gränsland. Om barnperspektiv vid prövning om uppehållstillstånd men efter att ha
skummat igenom boken fann jag att boken inte var intressant för denna uppsats.
Jag har tagit del av Unicef´s rapport Lyssna på oss! Rapport om barns upplevelser som
asylsökande i Sverige. Unicef framställde rapporten då de menar att det råder bristande
kun-skap hos beslutsfattare och berörda instanser om hur den svenska asylprocessen påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa. Genom att föra in ungdomarnas åsikter och upplevelser i debatten ville Unicef belysa styrkor och svagheter i den svenska asylprocessen. Rapporten visar på en diskrepans mellan hur de asylsökande ungdomarna upplever hur deras mänskliga rättigheter tillgodoses och regelverk i Sverige (Unicef 2007:3-4). Lyssna på oss! Rapport om
barns upplevelser som asylsökande i Sverige baseras på intervjuer med 20 ungdomar boende i
Stockholmsområdet under hösten 2006 (Unicef 2007:4). Ungdomarna i undersökningen gav förslag på förbättringar under asylprocessen och en del av förslagen handlade om information och bemötande. Exempelvis önskade ungdomarna att få information om hur asylprocessen fungerar och varför man får vänta så länge eller varför avslag ges på asylansökan (Unicef 2007:7). Ungdomarna önskade även att få information om vilka rättigheter de har som asylsö-kande eller som gömda barn i Sverige. Vidare önskade ungdomarna att de skulle bli tillfråga-de om hur tillfråga-de mår och vad tillfråga-de tycker och tillfråga-de påpekatillfråga-de även tillfråga-deras önskemål om att vuxna verk-ligen ska lyssna på dem (Unicef 2007:7). I rapporten berättar ungdomarna om deras erfaren-heter av bemötandet på Migrationsverket. Ingen av de 20 ungdomarna som deltog i intervju-erna kan minnas att de fick tala med en handläggare som har barnansvar och de hade heller inte fått ett introduktionssamtal eller information om asylprocessen (Unicef 2007:6,14).
16
Ungdomarna i Lyssna på oss! Rapport om barns upplevelser som asylsökande i Sverige kände sig inte delaktiga under asylprocessen utan de upplevde känslor såsom maktlöshet, uppgivenhet och utsatthet. De kände även stor vanmakt då de upplevde att de inte kunde på-verka sin egen situation. Gemensamt för ungdomarna var även att de kände en stor frustration över att de inte fick någon rimlig förklaring till varför beslutet på asylansökan dröjde så länge (Unicef 2007:11-12,14). De deltagande ungdomarna i undersökningen hade alla ett eller flera syskon och majoriteten av ungdomarna ville inte oroa eller uppröra sina föräldrar med frågor om asylprocessen utan de sökte hellre tröst hos sina syskon (Unicef 2007:11). När det gäller information är Unicef Sveriges, förslag att barnet skall informeras vad som händer i asylpro-cessen och att barnet ska skall få kunskap om vilka rättigheter hon/han har i Sverige (Unicef 2007:23).
Jag har Googlat för att få en uppfattning om svenska myndigheter har information som riktar sig direkt till barn. Jag sökte på ”riktad information till barn” och fick bland annat upp Barnombudsmannens rapport BR2008:03 Styrning och uppföljning nyckeln till framgång.
Barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter. Många statliga myndigheter har
verk-samheter som direkt berör barn och Barnombudsmannen påpekar att beslut ofta får bättre kva-litet om besluten är baserade på inhämtad information av dem som är berörda av besluten (Barnombudsmannen 2008:5). I rapporten framgår det att endast ett fåtal av svenska myndig-heter implementerar FN:s barnkonvention i sin verksamhet. Rapporten påtalar vikten av att myndigheternas ledning tar ett stort ansvar för att ett barnperspektiv, med utgångspunkt i barnkonventionen ska kunna bedrivas i myndigheten (Barnombudsmannen 2008:5). Vidare synliggör Barnombudsmannens rapport att barn sällan får komma till tals i de svenska myn-digheter som har deltagit i undersökningen. I 22 av de 95 mynmyn-digheterna som deltog i under-sökningen, hade ledningen utfärdat direktiv om att barns synpunkter ska inhämtas in (Barn-ombudsmannen 2008:19). En viktig komponent i att utöva inflytande är tillgången till kun-skap och information. 37 av de 95 myndigheterna som deltog i Barnombudsmannens under-sökning uppgav att de hade riktad information till barn och endast 17 av dessa myndigheter hade barn och unga varit delaktiga under framtagandet av informationsmaterialet (Barnom-budsmannen 2008:19).
På Google sökte jag även på sökorden, information till barn + myndigheter, och fick då upp träffar såsom Regeringskansliets Promemoria S2006/9394/HS Information, råd och stöd
till barn med föräldrar som har en psykisk störning eller en allvarlig fysisk sjukdom m.m. Vid
17
den behandlade förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. (Regeringskansliet S2006/9394/HS). Däremot fann jag att Kriminalvården har en webbplats som riktar sig till barn som har en mamma eller pappa som sitter i häkte, fängelse, har fotboja eller skyddstillsyn (Kriminalvården 2010). Det är intressant att 37 myndigheter uppgav i Barnombudsmannens undersökning att de hade riktad information till barn men enligt min sökning så finns denna information inte lättillgänglig på Internet då jag inte lyckades hitta denna information när jag gjorde allmänna sökningar. Däremot vet jag inte vilka myndigheter som var delaktiga i undersökningen och det kan vara så att myndigheterna endast ger ut in-formationen då barnen kommer i direktkontakt med myndigheten.
18
4. Teoretiska och metodologiska överväganden
Detta kapitel kommer att redogöra för de teoretiska och metodologiska övervägandena som ligger till grund för denna uppsats. Först kommer barnperspektiv som är den teoretiska ut-gångspunkten för denna uppsats att behandlas i kombination med vikten av information däref-ter kommer jag behandla olika aspekdäref-ter gällande att ha indäref-tervju och enkädäref-ter som metod för datainsamling till denna uppsats.
4.1 Barnperspektiv
Bodil Rasmusson skrev skriften Barnperspektiv. Reflektioner kring ett mångtydigt begrepp för Barnombudsmannen år 1994. I skriften synliggör Rasmusson att begreppet barnperspektiv har konstruerats av vuxna. Vidare synliggör Rasmusson två infallsvinklar gällande barnperspektiv för att förstå innebörden av barnets bästa. Den ena infallsvinkeln utgår från vuxnas syn på vad som anses vara bra för barn enligt bland annat vetenskap och beprövad erfarenhet. Den andra infallsvinkeln, barnets egna perspektiv, utgår från barnets uppfattning och vilja. Barns per-spektiv handlar med andra ord om hur barn uppfattar världen. För att kunna beskriva barns perspektiv måste vuxna försöka att se världen med barnens ögon. Barn kan dock ej, enligt Rasmusson ha barnperspektiv eftersom de lever i det perspektivet (Rasmusson 1994:6-7,9). Vilket barnperspektiv som råder i ett samhälle grundas på den sociala och kulturella kontexten som existerar i det specifika samhället. Bodil Rasmusson menar att det inte är önskvärt med en avgränsad definition gällande begreppet barnperspektiv då det är viktigt att ständigt pro-blematisera begreppet. (Rasmusson 1994:6-7).
I arbete med barn är det viktigt att använda sig av barns egna perspektiv och även vad vux-na anser är bäst för barnet i fråga. Det vill säga att ta hänsyn till både barnets sårbarhet och dess vilja (Rasmusson 1994:9,32). Vuxnas barnperspektiv påverkas av vilka kunskaper, käns-lor och erfarenheter de har. Individers kulturella, religiösa och sociala sammanhang påverkar vilka åsikter de har i frågor som berör barn. Vuxna är olika, vilket innebär att det finns många barnperspektiv. Barnets perspektiv på sig själv är, liksom det vuxna barnperspektivet, kopplat till såväl ålder och mognad som till kultur och tradition. Därmed varierar även barns egna perspektiv från individ till individ (Iwarsson 2007:76; Rasmusson 1994:6-7).
Ur ett västerländskt perspektiv när det gäller barnperspektiv är det viktigt att barn kommer till tals och att deras åsikter ska bli beaktade (Barnkonventionen art. 12). I samtal med barn bör vuxna vara medvetna om att samtalstonen ska ligga på en nivå som är lämplig utifrån
bar-19
nets ålder och mognad (Iwarsson 2007:77). En annan del av ett barnperspektiv handlar om att barnet i fråga ska känna att vuxna tar barnet på allvar. Det är viktigt men det är inte detsamma som att barnet ska få all makt att bestämma. Vidare är det viktigt att vuxna ska göra allt för att barnet utifrån sin ålder och mognad ska ges möjlighet till förståelse, hanterbarhet och me-ningsfullhet i livets olika faser (Iwarsson 2007:77).
4.1.2 Vikten av information
Information ökar begripligheten i livet och hjälper både barn och vuxna att förstå sin omgiv-ning och sin situation. För barn med olika typer av problem kan information ge en känsla av kontroll och trygghet. Informationen kan till exempel handla om att förstå lagar och regler men information kan även behandla vart stöd och hjälp kan erhållas. Ibland kanske vuxna underskattar vikten av att barn ska få kunskap om hur saker och ting fungerar i samhället eller att de ska få insikt om sin egen och deras familjs situation (Iwarsson 2007:81-82). Alla män-niskor har under hela livet, behov av kunskap av olika slag. Det är mänskligt att vilja förstå det som händer och som tidigare nämnt är information ofta en väg till insikt och känsla av trygghet. Med ökad kunskap om oss själva, våra möjligheter och rättigheter kan känslan av begriplighet öka (Iwarsson 2007:85).
4.1.3 Myndigheter och barnperspektiv
Statliga myndigheter är viktiga aktörer för att öka efterlevnaden av barnkonventionen. Flera myndigheter bedriver verksamhet som i stor utsträckning påverkar barns vardag (Barnom-budsmannen 2008:5). Migrationsverket tar dagligen beslut som rör barn. Tjänstemännen på Migrationsverket ska ta hänsyn till principen om barnets bästa när de möter, utreder och be-slutar om barn som söker asyl i Sverige. Barn ska få möjlighet att komma till tals i asylpro-cessen (Lundberg 2009:13; Güntner 2010:13). I regeringens regleringsbrev för Migrations-verket, budgetåret 2010, så står det att Migrationsverket ska redovisa hur myndigheten arbetar för att bibehålla och vidareutveckla kompetens rörande mänskliga rättigheter. I redovisningen ska det även ingå en analys av kompetensbehovet för Migrationsverkets personal när det gäll-er särkskilt utsatta gruppgäll-er som kvinnor, barn och pgäll-ersongäll-er med funktionsnedsättningar (Re-geringen 2010:6).
I Migrationsverkets strategi- och verksamhetsplan för året 2010 står det att Migrationsver-ket ska fortsätta att utveckla förmågan att tillgodose barns behov i myndighetens verksamhet. När det gäller information och bemötande av asylsökande barn innebär det bland annat:
20
1. Migrationsverket ska säkerställa att barn alltid får komma till tals, 2. Migrationsverket ska öka kompetensen för dem som arbetar med barn,
3. Migrationsverket samarbetar med andra myndigheter för att säkerställa att barns behov tillgodoses,
4. att barnperspektivet genomsyrar verksamheten i enlighet med FN:s konvention om barnens rättigheter (Güntner 2010:8).
Barnombudsmannens rapport Styrning och uppföljning nyckeln till framgång.
Barnper-spektivets genomslag i statliga myndigheter behandlar enkätundersökningar som har skickats
ut till svenska myndigheter för att ge en bild av hur dessa myndigheter bedömer sitt arbete med att implementera barnkonventionen i sin verksamhet (Barnombudsmannen 2008:5). Myndigheternas ledning har ett stort ansvar för att barnperspektiv med utgångspunkt i barn-konventionen ska bli förankrat i verksamheten. Ledningens uppgift är att skapa förutsättning-ar för att förutsättning-arbetet med bförutsättning-arnkonventionen ska kunna bedrivas inom organisationen. Arbetet med att implementera barnperspektiv måste prioriteras tydligt och det måste även vara tydligt for-mulerat i styrdokument och interna rutiner. Barnombudsmannen tar även upp att myndighe-ternas arbete bör grundas på dem som blir berörda av arbetet. Detta då Barnombudsmannen menar att beslut ofta får bättre kvalitet om de som blir berörda av beslutet får sina åsikter hör-da (Barnombudsmannen 2008:5).
4.2 Val av metoder
Datainsamlingen till denna uppsats hade till syfte att synliggöra olika aktörers upplevelser och åsikter där respondenterna fritt fick formulera sina svar utifrån frågeställningarna. Svaren gavs i antingen enkäter eller under intervjuer för att föra fram olika ämnen utan att jag skulle styra dem genom att ge olika svarsalternativ. På grund av min intention att ha en datainsam-ling utan färdiga svarsalternativ, är kvalitativ metod lämpligt tillvägagångssätt. Enkäter valdes för att nå ut till många respondenter medan intervjuerna med de asylsökande familjerna och de ensamkommande barnen var lämpligt då användande av tolk och det fysiska mötet med respondenterna minskade risken för kommunikationsproblem.
4.2.1 Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning är i regel förknippad med induktiv metod. Induktiv innebär att den un-dersökande individen arbetar utifrån data och låter teorierna utveckla sig från data. Det
inne-21
bär att generaliseringar görs på grundval av de aktuella data. Under ett induktivt tillväga-gångssätt för att analysera kvalitativ undersökning kan teman eller ämnen uppstå då de syn-liggörs i den insamlade data upprepade gånger. Risken med att använda induktion är att det finns brister i kunskapen om teorins räckvidd, generalitet eftersom, den baserar sig på ett em-piriskt underlag som är typiskt för en situation, tid eller grupp av människor (Chambliss & Schutt 2010:30,242; Patel & Davidsson 1994:21; Watt 2007:26).
Kvalitativ data kallas ofta för ”mjuk data” och det är till exempel en intervju, en text eller iakttagelser och bilder medan ”hård data” som förknippas med kvantitativ data är viss fakta som exempelvis kön, ålder och yrke (Watt 2000:18). När det gäller undersökningar som är kvalitativa brukar fokus ligga på processer och fenomen som tidigare inte har studerats eller är oförutsägbara. Vidare ligger fokus på mänsklig subjektivitet, på meningsfullhet som re-spondenterna tillskriver händelser och sitt liv. Intervjuer i kvalitativa undersökningar inklude-rar öppna frågor och även följdfrågor (Chambliss & Schutt 2010:222,245).
4.2.2 Urval av respondenter
Då jag till en början hade tänkt att göra intervjuer med lärare som arbetar med asylsökande barn fick jag av begränsad tids- och kostnadsresurser begränsa mig till lärare i Skåne och därför valde jag att fokusera mig på Helsingborg, Landskrona och Malmö. Dock fick jag på grund av lärarnas tidsbrist i samband med det annalkandes sommarlovet, ändra min plan och skickade istället ut enkäter till lärarna jag hade kontaktuppgifter till, utöver de fem lärarna jag hade genomfört intervjuer med. En av deltagarna i referensgruppsmötena (som jag deltog i) för Migrationsvekets projekt Riktad information till asylsökande barn gav mig kontaktuppgifter till lärare i Flen och hon gav mina kontaktuppgifter till en lärare i Vinkåker som efter hört talas om min undersökning, var intresserad av att delta.
När det gäller mottagningshandläggarna på Migrationsverket skickade jag endast ut enkäter till handläggare som har barnansvar då jag ville samla in data gällande information till asylsökande barn. Jag var även intresserad av att se vilken information handläggarna ger och vilken typ av information de anser måste komma till stånd för att kunna ge de asylsökande barnen riktad information. Till skillnad från att jag begränsade mig till endast lärare i Skåne, skickade jag ut enkäter till Migrationsverkets mottagningshandläggare i hela Sverige. Jag samlade ihop kontaktuppgifter till mottagningshandläggarna utifrån olika listor (som jag fick tillgång till genom Annelie Kungsman-Persson, projektledaren för projektet Riktad
22
Anledningen till att jag valde att skicka ut enkäter med en nationell spridning till mottagningshandläggare beror på att det är individer som möter asylsökande barn och det är handläggarna som pratar med barnen om asylprocessen och övriga aspekter i en asylsökande individs liv. Detta till skillnad från lärare som inte har dessa ansvarsområden, men eftersom lärarna träffar barnen många timmar om dygnet kan det vara intressant att få synliggöra lärarnas tankar och åsikter gällande informationsmaterial rörande asylsökande barn.
De asylsökande familjerna som intervjuades till denna uppsats valdes ut av Annelie Kungsman-Persson ur Migrationsverkets databas då deras person- och kontaktuppgifter är skyddade av sekretess. Därefter skickade hon ut kallelser till åtta familjer som var boende i Helsingborg eller närliggande kommuner. Familjerna valdes utifrån spridning på barnens åldrar (4-17 år) och flera av familjerna hade mer än ett barn. Spridning på åldrarna på de deltagande barnen var ett medvetet val för att få fram olika åldersgruppers önskemål gällande informationsmaterial som ska utvecklas för projektet Riktad information till asylsökande
barn.
Jag kontaktade boende för ensamkommande barn som finns i Skåne och jag fick möjlighet att genomföra intervjuer på två av dessa boendena som är belägna i två olika kommuner. Jag valde boende i Skåne av tids- och kostnads skäl då jag inte har möjlighet att åka utanför Skåne för att genomföra intervjuer.
4.3 Genomförande
4.3.1 Datainsamling
Det är ofta argumenterat för att det finns fördelar med att använda två eller fler metoder vid datainsamlingen då detta kan innebära att undersökningen stärks. Att använda mer än en me-tod för en undersökning kallas triangulation (Chambliss & Schutt 2010:86; Danaher & Briod 2006:16). Jag använde mig av metoderna intervjuer och enkäter för att göra datainsamling till denna uppsats.
Enkät är en skriftlig förfrågan med samma frågor till alla respondenter. Enkäter är även en lämplig metod då respondenterna är utspridda och det skulle därför vara omöjligt att nå dem med ett personligt besök (Chambliss & Schutt 2010:163; Kylén 2004:10,54). Jag skickade ut mina enkäter via e-mejl vilket innebar att jag kunde nå många respondenter på ett tids- och kostnadseffektivt sätt. Eftersom respondenternas svar formuleras av respondenterna själva, elimineras datainsamlingsfel och svaren via e-mejl kan skickas ut och samlas in på kort tid i
23
förhållande till om enkäterna skulle skickats ut via postgång (Chambliss & Schutt 2010:163,179). De som blir tillfrågade att besvara en enkät ska tycka att frågorna är menings-fulla och förstå hur frågorna ska besvaras och respondenterna ska även känna sig motiverade till att besvara enkäten. Till varje enkät skickade jag därför en inledning som förklarar syftet med undersökningen, och genom att besvara enkäten har de möjlighet att påverka vilket in-formationsmaterial som kommer att utvecklas i samband med projektet Riktad information till
asylsökande barn. Detta eftersom jag kommer att förse Annelie Kungsman-Persson med
den-na uppsats som synliggör vilket informationsmaterial som efterfrågas av asylsökande barn, deras föräldrar, lärare och mottagningshandläggare (Chambliss & Schutt 2010:174; Kylén 2004:53-54,59).
Vid utskick av enkäter behövs ofta en eller två påminnelser för att få in respondenternas svar. Det kan även diskuteras om det endast är dem som svarar utan påminnelse som har till-räckligt intresse för att få påverka och därmed skulle dessa svar eventuellt vara tillfredsstäl-lande i antal (Kylén 2004:59). I samband med datainsamtillfredsstäl-landet till denna uppsats så upplevde jag det som att majoriteten av dem som besvarade enkäten utan påminnelse var mer engage-rade att skriva uttömmande svar. Detta i jämförelse till de fåtal extra respondenter som besva-rade enkäten efter påminnelseutskick. En mottagningshandläggare besvabesva-rade enkäten efter en påminnelse och trots mitt introduktionsbrev om min uppsats och Migrationsverkets projekt
Riktad information till asylsökande barn, svarade handläggaren att hon inte hade något
infor-mationsmaterial men att det var ett nationellt projekt på gång inom Migrationsverket. Detta skrev hon utan att inse att det var det projektet som uppsatsen var kopplad till och detta kan kopplas till slutsatser om hur engagerat och noggrant individen har valt att läsa introduktions-brev och medföljande enkät som jag skickade ut.
4.3.2 Datainsamling med asylsökande
När det gällde att utföra datainsamling med asylsökande individer är intervju den mest lämp-liga metoden. Detta eftersom en intervju kan genomföras med hjälp av tolk då språkbarriärer skulle göra en enkät till ett olämpligt verktyg att göra datainsamling på när det gäller asylsö-kande individer. Användande av tolk i en intervju gör att både intervjuaren och respondenter-na har möjlighet att fritt uttrycka sig. Att genomföra intervjuer ger möjlighet till ytterligare förtydligande vid oklarheter och följdfrågor kan ställas, till skillnad från om de asylsökande skulle ha fått besvara en enkät.
24
Efter att ha läst in mig på intervjuteknik formulerade jag frågorna till mina semistrukture-rade intervjuer. Intervjuerna var semistrukturesemistrukture-rade då jag använde mig av förbestämda öppna frågor under intervjuerna i samband med eventuella följdfrågor, beroende på vilka svar re-spondenternas gav (Lantz 1993:21; May 1997:150). Öppna frågor innebär att respondenten svarar med egna ord antingen genom att skriva ner svaren eller att berätta dem muntligt för intervjuaren och därmed kan flera ämnen som jag som intervjuare inte hade förutsett, komma fram i dagsljuset (Chambliss & Shutt 2010:82, May 1997:151).
Vid intervju med barn är det flera aspekter som bör tas i beaktande. Många barn är inte vana att bli tillfrågade om deras åsikter eller så känner de att deras åsikter förbises föräldrar, lärare och andra vuxna. Intervjuaren bör utgå från barnens perspektiv och involvera barnen aktivt under intervjun för att få barnen avslappnade och för att de ska förstå syftet med inter-vjun (Hill 2005:63). Forskning om intervjuer med barn ger riktlinjer för vad som bör beaktas vid utformande och genomförande av intervjuer med barn. Öppna frågor som är formulerade med exempelvis vad eller varför uppmuntrar till längre respons med mer detaljer från barn istället för frågor som är specifika. Stängda frågor som leder till ja/nej svar bör främst använ-das som en öppning för vidare frågor. Jag använde mig av flera stängda frågor som en öpp-ning till vidare frågor för att då veta utgångsläget och även få veta deras tankar om hur re-spondenterna såg på ämnet som det frågades om. Vid frågor om vilket informationsmaterial de asylsökande ville ha så upprepade jag innebörden av frågan men omformulerade den för att om en intervjuare repeterar frågor på exakt samma sätt kan detta resultera i att barn ändrar sin respons då de tror att det var något fel med det första svaret (Danaher & Briod 2006:151). Intervjuaren bör inte vara rädd för tystnad vid intervju med barn då barnen kan fundera över sina svar men om/när barnen talar är det viktigt att inte avbryta dem (Danaher & Briod 2006:152).
Under intervjuerna hade jag med mig en intervjuguide som bestod av en frågelista som skulle arbetas igenom. Intervjuguiden skiljde sig åt beroende på målgrupp då jag försökte att ålders- och ”yrkesanpassa” mina frågor. Det var även jag som skapade frågorna som ställdes till de asylsökande familjerna även om det var Kungsman-Persson som ställde frågorna, vilket kommer utvecklas mer i kommande stycken. Respondenterna fick fritt besvara frågorna och eventuella följdfrågor ställdes då antingen jag eller Annelie Kungsman-Persson fann det lämpligt (Kylén 2004:7).
När det gäller att registrera intervjuerna som genomfördes valde jag att endast anteckna svaren som respondenterna gav istället för att använda en bandspelare och spela in intervjun.
25
Detta eftersom barn och vuxna som befinner sig i asylprocessen kan känna sig osäkra och obekväma med att deras svar spelas in, då de kan vara rädda att deras svar kan komma och användas emot dem på något sätt trots att jag har förklarat syftet med intervjun (Kylén 2004:40). Jag har skrivit på tystnadspliktspapper för Migrationsverket och om individerna ville berätta något som kan anses vara av känslig karaktär utöver intervjufrågorna kunde jag välja att sluta anteckna och därmed skulle informationen inte lämna rummet.
Det finns en risk med intervjuer då intervjuaren kan påverka hur respondenten uppfattar intervjun vilket kan påverka vilka svar som ges. Det ideala är att varje respondent ska ha samma intervjuupplevelse. Detta innebär att respondenterna ska bli frågade samma typ av frågor på samma sätt av samma person som reagerar på samma sätt vid svaren (Chambliss & Schutt 2010:178). Annelie Kungsman-Persson intervjuade alla asylsökande familjer och det var jag som antecknade svaren medan jag både intervjuade och antecknade vid intervjuerna med alla ensamkommande barn. Detta skulle kunna kritiseras då det är två olika intervjuare men Kungsman-Persson har mångårig erfarenhet av att tala med barn och deras föräldrar (ar-betat som mottagningshandläggare med barnansvar i många år) samtidigt som hon har utbild-ning i samtalsmetodik, vilket gör att jag ser fler fördelar med att det var hon som genomförde intervjuerna med de yngre barnen. Jag anser även att det var bra att Annelie Kungsman-Persson intervjuade familjerna för då fick jag en praktisk upplevelse av hur intervjuer kan genomföras med barn. Det anser jag är ett komplement till intervjumetodiken jag har läst in mig på (Danaher & Briod 2006:152). Eftersom det var jag som förde anteckningar under in-tervjuerna var det inga oklarheter när anteckningarna skulle renskrivas senare samma dag (Kylén 2004:40).
En viktig aspekt är vilken relation respondent och intervjuare har och vilket beroendeför-hållande som finns mellan dem (Lantz 1993:162). Jag hade funderingar gällande om Annelie Kungsman-Perssons tjänst på Migrationsverket skulle påverka respondenternas svar så att de på något sätt skulle känna sig hämmade. Men Kungsman-Persson var tydlig med syftet med intervjun och jag upplevde det som att respondenterna talade fritt och ohämmat under inter-vjuerna. Frågorna under intervjun handlade inte om ämnen som jag bedömer som känslig ka-raktär då de berörde information och rättigheten att få komma till tals. Dock var det flera re-spondenter som berättade personliga saker som jag ansåg vara av känslig karaktär och därmed slutade jag anteckna. Detta anser jag tyder på att respondenterna inte kände sig hämmade av att de intervjuades av en tjänsteman från Migrationsverket.
26
Intervjuerna med de asylsökande familjerna genomfördes på Migrationsverkets kontor i Helsingborg. Intervjuerna tog plats i ett av mottagningshandläggarnas rum som är barnvänligt då det även finns ett litet bord där barn kan rita och leka med nallar. De flesta av barnen som kom med sina familjer till intervjutillfället valde dock att sitta på en stol bredvid sina föräld-rar. Bakom ett skrivbord, mitt emot familjen satt Annelie Kungsman-Persson då det var hon som genomförde intervjuerna med familjerna. Hon genomförde intervjuerna med utgångs-punkt från intervjuguiden jag skapat. På skrivbordet stod en telefon med högtalarfunktion och via den genomfördes tolkning av en professionell tolk. Jag satt på kortsidan av skrivbordet och antecknade vad som sades under varje intervju. Varje intervju var bokad till 60 minuter men den faktiska tiden för varje intervju varierade mellan 30-50 minuter.
Annelie Kungsman-Persson började varje intervju med att förklara syftet med intervjun och hon berättade att både hon och jag har tystnadsplikt och kommer inte att lämna ut person-uppgifter eller annan känslig information till utomstående. När det gäller frågor om vilken information de asylsökande har fått eller önskar få eller om barnen har fått komma till tals upplevde jag det som att respondenterna inte kände sig hämmade på något sätt av att det var Annelie Kungsman-Persson som intervjuade dem. Det var snarare så att familjerna var tack-samma att få komma till tals och de valde att berätta och fråga specifika saker angående deras egen situation. Respondenterna fick svar på frågor som var av allmännare slag medan andra frågor hänvisades dem vidare till sin handläggare på Migrationsverket. Några av responden-terna berättade personliga upplevelser som resulterade i att de började gråta och då slutade jag anteckna för att säkerställa att ingen utomstående skulle ta del av informationen. I intervjuan-teckningarna framgår inte respondenternas namn och inte heller deras personnummer utan endast ålder och hur familjekonstruktionen ser ut och vilken månad och år familjen anlände till Sverige. Detta för att utomstående inte ska kunna gissa identiteten på respondenterna (Chambliss & Schutt 2010:42; Vetenskapsrådet 1990:13).
Genom att ha observerat hur Annelie Kungsman-Persson intervjuade de asylsökande famil-jerna på Migrationsverket fick jag en uppfattning om hur intervju kan genomföras. Jag läste, som tidigare nämnt, även in mig på att samtala med barn och vad som bör tas i beaktande vid undersökning av barns upplevelser. Dessa förberedelser gjorde jag, för att kunna genomföra intervjuer med ensamkommande asylsökande barn så bra som möjligt. När det gäller de en-samkommande barnen så intervjuade jag dem på två olika boenden i Skåne. Jag förklarade syftet med intervjun, att jag har tystnadsplikt och att jag var student och jag skrev min uppsats i samband med Migrationsverket men att jag inte var anställd av myndigheten. Trots mina
27
förklaringar om att jag är student och inte fullt insatt i Migrationsverkets arbete och reglering-ar fick jag flera frågor gällande ungdomreglering-arnas situation. Jag hänvisade ungdomreglering-arna till olika instanser beroende på vilken fråga som ställdes. Bland annat hänvisade jag dem till deras god man, advokat eller till en handläggare på Migrationsverket. I två unika fall hänvisade jag även vidare till kommunen och till polisen.
Respondenterna från boendena som har deltagit i intervjuerna har varit i Sverige i varierad tid, allt från två dagar till flera månader. På boendet X för ensamkommande barn genomförde jag den 27 juli 2010, först en intervju med två pojkar på engelska i väntan på tolken (en pro-fessionell tolk som hade blivit anlitad av boendet). Därefter genomförde jag ytterligare två omgångar intervjuer med resterande ungdomar på boendet med hjälp av tolk. Andra omgång-en gomgång-enomförde jag omgång-en intervju med två pojkar och vid tredje tillfället deltog fem pojkar. Varav några från första omgången även satt med i rummet de andra omgångarna efter att de hade önskat att få sitta med i rummet. Med andra ord deltog totalt 9 pojkar i intervjuerna. Intervju-erna skedde på boendet i ett rum där möten brukar hållas med bland annat god man för en-samkommande barn. Rummet var inrett med en soffa och flera fåtöljer som var placerade kring ett runt bord. Jag var på boendet i två och en halv timme.
På boende Y genomförde jag intervjuer med 10 personer varav 5 av individerna var flick-or. Intervjun genomfördes i boendets kök/matrum kring ett långt rektangulärt bord. Närmast mig hade jag två individer som kunde engelska, vilket blev språket jag utförde intervjun på. På vänster sida satt en grupp med individer som fick tolkat på arabiska och högersida två ungdomar som fick tolkat frågorna och informationen på somaliska. Jag var på boende Y i lite mer än en timme. Anledningen till att det är en tidskillnad mellan intervjutiden för boendena, är att på boende X hade pojkarna många berättelser och frågor om sina egna situationer.
4.3.3 Datainsamling med lärare
Under tiden som jag läste in mig på samtalsmetodik och utformande av frågor till intervjuerna och enkäterna för denna uppsats, fick jag av Annelie Kungsman-Persson tillgång till listor med individer jag kunde kontakta för mitt datainsamlande. Jag fick kontaktuppgifter till lärare i Malmö, Landskrona och Helsingborg, varav två av lärarna från Helsingborg har jag, som privatperson kommit i kontakt med tidigare. Eftersom jag kände två av lärarna sedan tidigare tyckte jag att det var lämpligt att börja med dem för att kunna få feedback på frågor och upp-lägg av intervjun. Jag ringde upp lärare i Helsingborg för att boka in tillfällen för intervju men eftersom det var mitten på maj så hade de fullt upp inför det annalkandets sommarlovet. Trots
28
detta hittade vi tillfällen för att jag skulle kunna intervjua fem lärare som arbetar med förbere-delseklasser på tre grundskolor i Helsingborg. Läraren jag har bäst kontakt med valde jag att intervjua allra först då jag kunde ha det som lite av en pilotstudie där vi även diskuterade eventuella förbättringar gällande frågorna jag hade skapat i min intervjuguide. När jag frågade henne om det var något jag hade missat att fråga om, så föreslog hon om att jag kunde ha en fråga om det är något respondenterna vill tillägga? Detta för att respondenterna ska känna att de får möjlighet att ge uttömmande svar och påpeka saker som det inte har frågats om eller lägga till saker de inte tänkte på att berätta under intervjun. Den första intervjun skedde i re-spondentens hem och tog cirka 30 minuter. Jag skrev ner svaren efter respondenten besvarat varje fråga.
Jag utförde den andra intervjun i klassrummet för förberedelseklassen som läraren är an-svarig för. Intervjun skedde under lunchrasten och den tog cirka 40 minuter. Den tredje inter-vjun gjorde jag en gruppintervju med tre lärare som arbetar i förberedelseklass. Interinter-vjun tog plats i ett klassrum efter att barnen hade gått hem på eftermiddagen och den tog cirka 55 mi-nuter att genomföra.
Eftersom det var så svårt att få tillfällen för intervjuer på grund av lärarnas planering och avslut i samband med sommarlovet beslutade jag mig för att istället fortsätta datainsamlandet genom att mejla ut enkäter till de lärarna jag tidigare hade fått kontaktuppgifter till. Jag skick-ade ut enkäter till tio lärare från Malmö varav tre besvarskick-ade enkäten. Fem lärare i Landskrona fick enkäten varav tre valde att besvara den. Jag skickade ut enkäten till fem lärare i Flen var-av tre besvarade enkäten. En lärare från Vingåker kontaktade mig och ville gärna besvara en-käten efter att hon hade varit i kontakt med en av referensgruppsdeltagarna från projektet
Rik-tad information till asylsökande barn. Fem lärare från tre grundskolor i Helsingborg deltog i
intervjuer och de var alla som jag hade kontaktat från Helsingborg. Totalt besvarade femton lärare enkäten eller deltog i intervju av tjugosex tillfrågade.
Jag är medveten om att det kan kritiseras då jag gjorde intervjuer med fem lärare och reste-rande av lärarrespondenterna skickade jag ut enkäter till. Men jag är av åsikten att denna upp-sats gynnas av att fler lärare besvarade mina frågor än endast de fem lärarna som jag genom-förde intervjuer med. Eftersom jag till en början hade tänkt genomföra intervjuer med alla lärarna men fick justera min plan då de inte hade tid att delta i intervjuer på grund av alla för-beredelser inför sommarlovet. Detta ledde till att jag ansåg att det var bättre att blanda inter-vjuer och enkäter än att endast ha fem lärarrespondenter. För övrigt så tillstötte, enligt mig,
29
inga svårigheter på grund av att jag använde mig både av intervjuer och enkäter för att samla in lärarrespondenternas svar.
4.3.4 Datainsamling med mottagningshandläggare
Annelie Kungsman-Persson gav mig tillgång till listor på mottagningshandläggare verksamma hos Migrationsverket. Med hjälp av listorna kunde jag leta upp handläggarna med barnansvar. Jag skickade därefter ut enkäter via e-post till 80 mottagningshandläggare på Migrationsver-ket med barnansvar. Mottagningshandläggarna jag har kontaktat arbetar på MigrationsverMigrationsver-kets kontor runt om i Sverige. Dock fick jag tillbaka 18 automatiska svar om att handläggarna var på semester och skulle vara det tills min datainsamlingsperiod var över.
För att öka svarsfrekvensen skickade jag efter en tid ut ett påminnelsemejl till handläggar-na där jag förlängde deadlinen för svarsfristen och där jag ytterligare förtydligade vikten av att svara på enkäten då detta är en möjlighet för dem att kunna påverka det kommande infor-mationsmaterialet. Annelie Kungsman-Persson skickade ut mejl till enhetschefer på olika kontor runt om i Sverige för att informera om projektet och för att cheferna skulle vidarebe-fordra denna information till sina medarbetare för att få ytterligare påtryckningar på att perso-nalen skulle ta sig de minuter som krävdes för att besvara enkäten. Totalt fick jag in 24 besva-rade enkäter av mottagningshandläggare med barnansvar på Migrationsverket.
4.4 Kritisk granskning av metoden
Jag hade kunnat utforma frågorna i enkäterna på bättre sätt. Exempelvis så finns det en fråga till mottagningshandläggare som består av flera delar och detta kan vara förvirrande för re-spondenterna. Frågan handlar om de har något informationsmaterial, och i så fall skulle jag kunna få ta del av det. Vidare handlade frågan även om vilket informationsmaterial handläg-garna anser måste komma till stånd. Detta gör att respondenterna måste läsa frågan väldigt noga för att förstå att det är flera delar i frågan och för att jag ska förstå respondenternas svar måste de svara tydligt så jag ser vilket informationsmaterial de har och vilket material de öns-kar komma till stånd. I princip alla respondenter läste frågan noga då de svarade på delfrågor-na i frågan. Däremot var där ett fåtal respondenter som inte svarade på delfrågordelfrågor-na och det kan bero på att de inte uppfattade att det var fler frågor. En annan möjlig förklaring till att respondenterna inte svarade på delfrågorna kan vara att de inte hade något att kommentera.
Jag kan inte säkerställa att mottagningshandläggarna som berättar att de ger omfattande information till asylsökande barn är förenligt med hur arbetet bedrivs i verkligheten. Däremot
