G ENUSROLLERS FRAMSTÄLLNING I BARNLITTERATUR

(1)

G ENUSROLLERS FRAMSTÄLLNING I BARNLITTERATUR

Grund Pedagogiskt arbete

Lotten Jonsson Sara Bolin

<2021-FÖRSK-G154->

(2)

Program: Förskollärarutbildning, 210hp.

Svensk titel: Genusrollers framställning i barnlitteratur

Engelsk titel: Gender role’s presentation in children’s literature Utgivningsår: 2021

Författare: Lotten Jonsson och Sara Bolin Handledare: Christian Rönnögård

Examinator: Ann-Charlott Wank

Nyckelord: Genusroller, genus, barnlitteratur, egenskaper, könsroller

_________________________________________________________________

Sammanfattning

Denna studie behandlar hur karaktärers egenskaper framställs i barnlitteratur och då specifikt egenskaper kopplade till genus. Den behandlar hur könsroller framställs i form av manligt och kvinnligt. Vidare diskuteras hur dessa framställningar kan komma att påverka barns skapande av genusidentitet. Genom att analysera språkets konstruktion och vad barnlitteraturen

signalerar kan ovanstående frågeställning besvaras.

Syftet med studien är att undersöka vad som framställs som stereotypt respektive

normbrytande i den studerade litteraturen och detta genomförs genom att analysera textens uppbyggnad, konstruktion och innehåll.

Metoden som använts i denna studie är en diskursanalys. Med denna metod kan språket brytas ned i smådelar och är därför en lämplig metod att använda när forskare vill analysera språkets konstruktion på djupet. Materialet i analysen är barnlitteratur och har bestått av fem stycken texter.

Resultatet indikerar att det finns egenskaper som framställs som typiska för det manliga och kvinnliga, men det synliggörs också egenskaper som bryter mot dessa. I form av

representation i litteraturen framkommer att män är mer representerade samt att denna framställning kan ha en påverkan på barnens skapande av genusidentitet.

Abstract

This study treats both how characteristics are presented in children’s literature and how specific features are linked to gender. The focal areas refers to how gender roles are portrayed in the aspects regarding male and female form. This study also discusses how these

representations may affect children’s creation of their own gender identity. By analysing the construction of language in children’s literature and the signals these works sends out, the above stated issues can be unraveled.

The purpose of the study is to examine what is presented as stereotypical and norm-breaking in the studied literature and this is carried out by analyzing the text's structure, construction and content.

Our method of choice has been to use a discourse analysis. Through this method, you enable the language to be broken down into smaller parts, which is more suitable for analyzing the construction of the language in a more in depth manner. The material that has been used in the analysis, consists of five works of children’s literature.

(3)

The results show that there are characteristics that tends to be typical for the male and the female, but features that break these expectations are also made visible. However when it comes to the representation of men and women in our studied material, it show that men are represented in a wider and more frequent manner and that this might have an impact on the creation of gender identity for young children.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... - 1 -

SYFTE ... - 2 -

FRÅGESTÄLLNINGAR ... - 2 -

BEGREPPSDEFINITION ... - 3 -

BAKGRUND ... - 5 -

Genus i barnlitteraturen ... - 5 -

Framställningen av kön ... - 6 -

Framställning av egenskaper ... - 7 -

METOD ... - 9 -

Urval av barnlitteratur ... - 9 -

GENOMFÖRANDE ... - 11 -

Etiska hänsynstaganden ... - 11 -

Studiens reliabilitet och validitet ... - 11 -

ANALYSVERKTYG ... - 13 -

RESULTAT ... - 15 -

Törnrosa: bilder av Lena Sjöberg, 2018... - 15 -

Manliga framställningar ur ett genusperspektiv ... - 15 -

Kvinnliga framställningar ur ett genusperspektiv... - 16 -

Vilka är de dolda budskapen i litteraturen? ... - 16 -

Alfons och Milla av Gunilla Bergström, 1985;2011. ... - 16 -

När prinsar stannar hemma av Per Gustavsson, 2011. ... - 18 -

Glass på en onsdag av Mattias Edvardsson och Matilda Salmén, 2018. ... - 19 -

(5)

Aja baja Alfons Åberg av Gunilla Bergström, 1973;2006. ... - 21 -

DISKUSSION ... - 23 -

Manliga framställningar ... - 23 -

Kvinnliga framställningar ... - 25 -

Neutrala framställningar ... - 26 -

De dolda budskapen som framträder i litteraturen ... - 26 -

Avslutande diskussion ... - 27 -

Metoddiskussion ... - 28 -

SLUTSATS ... - 29 -

DIDAKTISKA KONSEKVENSER ... - 29 -

Vidare forskningsområde ... - 30 -

REFERENSER ... - 31 -

Barnlitteratur ... - 33 -

(6)

- 1 -

INLEDNING

Från att barnen börjar förskolan till att de börjar skolan får barnen läsa mycket, men de får också lyssna på mycket barnlitteratur. Utifrån bilder som finns i barnlitteraturen kan

pedagogerna se vad dem förmedlar i form av genusrepresentationer, men vad säger egentligen texten i litteraturen? Vi vill därför analysera barnlitteratur för att undersöka vad språket förmedlar till barnen genom en diskursanalys. Litteraturen består av fem texter. Nair och Talif (2010, s. 154) belyser språkets makt och dess påverkan på barnen och vikten av att vara medveten om dessa framställningar. Därför anser vi att detta är ett viktigt ämne att undersöka, då Filipović (2018, s. 322) och McCabe, Grauerholz, Pescosolido och Tope (2011, ss. 218–

219) diskuterar att en mängd olika budskap förmedlas via text till barnen och vuxna måste bli mer medvetna om hur genus framställs i litteraturen och välja litteratur som representerar detta på ett jämställt sätt. Det lyfts i Läroplan för förskolan (Lpfö 18 2018, s. 8) att barnen ska ges möjlighet att få lyssna på och diskutera litteratur. I Lpfö 18 (2018, s. 7) poängteras att pedagoger ska verka för att barnen bemöts utifrån samma förutsättningar och möjligheter.

Vidare lyfts att detta lägger grunden för hur barnen utvecklar sina föreställningar om manligt och kvinnligt. Huntington (2013 se Filipović 2018, s. 311) diskuterar att barnlitteratur är en stor del av den omgivning som påverkar barns föreställningar om genusroller. Filipović (2018, ss. 318, 317) diskuterar att det kan finnas ett samband mellan hur genus framträder i litteraturen och hur barn skapar sin egen identitet kring genus. De genusroller som

uppmärksammades ses inte som den enda orsaken till skapandet av stereotyper, utan i stället stärkande och därmed kan de påverka barns tankesätt kring genusroller på ett negativt sätt.

Ur ett samhällsperspektiv kan denna studie kopplas till Agenda 2030 och mål nr 5. Där poängteras att jämlikhet mellan könen kan leda till en hållbar utveckling (United nations development programme, UNDP, 2021). Barnlitteratur är en viktig del av verksamheten på förskolan (Kåreland 2013, s. 33) och Tsao (2020, s. 16) belyser att barnlitteraturen kan bidra med en ökad kunskap hos barnen och den har en betydelsefull roll för lärandet. Därmed behöver pedagogerna bli mer medvetna om vad litteraturen signalerar till barnen och att den representerar genus på ett jämställt sätt, vilket styrks av Kim (2016, ss. 318, 325), McCabe et.al (2011, s. 128), Tsao (2020, s. 20), Filipović (2018, s. 322) och Quast (2018, ss. 449, 445). Barn lär sig redan i tidig ålder hur de ska anpassa sig efter de förväntningar som ställs för att bli accepterad i ett socialt sammanhang samt att genus skapas utifrån olika

förutsättningar (Hedlin 2010, s. 22). Vidare har en forskningslucka upptäckts, då i form av att Kåreland (2013, s. 36) och Hedlin (2010, s. 20) visar på att män framställs i en större

utsträckning som huvudkaraktär än kvinnor i barnlitteratur. Genom denna studie vill vi bidra med ytterligare kunskap på hur det ser ut i barnlitteraturen i dag, stämmer denna framställning av genus eller ser vi någon förändring? Vår studie av barnlitteratur ur ett genusperspektiv är viktig för vår yrkesprofession då barnlitteraturen är en stor del av förskolans verksamhet. Då största delen av den forskning vi redovisar för nedan är gjord utifrån en kvantitativ metod så bidrar denna studie med ett kvalitativt synsätt på hur genus framställs i barnlitteraturen.

Detta genomförs genom att språkets konstruktion och vad texten signalerar till barnen analyseras på djupet och de dolda budskapen synliggörs, vilket innebär en diskursanalys.

(7)

- 2 -

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka hur det maskulina och det feminina framställs utifrån textens konstruktion och innehåll i fem svenska barnböcker samt analysera vad som framställs som stereotypt respektive normbrytande.

FRÅGESTÄLLNINGAR

1. Vilka egenskaper framställs hos karaktärerna i barnlitteraturen ur ett genusperspektiv?

2. Hur framträder könsrollerna i barnlitteraturen?

3. Vilka tänkbara konsekvenser kan framställningen av det maskulina och det feminina ha på barnen?

(8)

- 3 -

BEGREPPSDEFINITION

I vår studie kommer vi särskilja på det biologiska könet och det beteende som kopplas till könen, det som då benämns som genus. Genus är det begrepp som kommer tillämpas i denna studie men för att visa på att kön och genus skiljer sig åt, redogörs det för dessa

begrepp. Nedan följer även en förklaring av norm, karaktärer och genusperspektiv då dessa begrepp är återkommande i studien.

Kön förklarar Svensson (2019, s. 49) som att det är biologiskt och består av X- och Y- kromosomer, vilket Eriksson och Gottzén (2020, s. 21) bland annat kopplar samman med könsorgan och hormoner. Kön ses delvis som ett socialt system, men även något människor delvis konstruerat (Davies 2003, ss. 26–27). Vidare poängteras att det maskulina och feminina ingår i vår omgivning och är en roll som formar individerna utan större eftertanke. I denna studie används detta begrepp när det biologiska könet beskrivs och det gäller då könsrollers framställning i barnlitteratur.

Genus förklarar Svensson (2019, s. 49) som att den betydelse det biologiska könet tilldelas är det som individerna skapat. Genus är något som finns i vår sociala omgivning, såsom på arbetsplatserna där könsrollerna är genusifierade, som innebär att färger och beteenden bland annat kopplas samman med en specifik könsroll (Hedlin 2010, s. 15). Genus innefattar även det sociala, hur individers beteende är i olika sammanhang och det har en speciell relation till kroppen (Connell 2009, ss. 24–25). I begreppet genus är det centrala fokuset förhållandet mellan det maskulina och feminina uppträdandet och vad som anses accepterat i respektive roll (Svaleryd 2003, s. 29). Performativt genus innebär att pojkar respektive flickor ska uppträda utefter de normer som finns, de som anses vara de naturliga (Nikolajeva 2004, s.

130). I denna studie används detta begrepp när egenskaper analyseras hos karaktärer.

Norm förklarar Hedlin (2010, s. 22) som att det innefattar exempelvis ett socialt accepterat beteende för respektive kön som individens beteende förväntas vara, samt att dessa normer lever vidare så länge som människor fortsätter att uppmärksamma dem som det normala. Det anses vara en skandal hos individen och samhället när individer bryter mot de normer som finns, som vad en pojke respektive flicka ska vara eller göra (Connell 2009, ss. 17–18).

Vidare förklarar författaren att det som bidrar till denna uppmärksamhet är hur

genusskillnaderna synliggörs. Eriksson och Gottzén (2020, ss. 10, 13) diskuterar att norm innebär de förväntningar som finns på att människor ska uppträda enligt normen för manligt och kvinnligt. Vidare kan detta ses som något negativt då individer blir inplacerade i rollerna man och kvinna utefter vad som anses accepterat beteende för respektive roll.

Karaktärer är ett begrepp som återkommer i vår studie. Detta definieras som en karaktär som gestaltas i litteraturen och kan vara manlig, kvinnlig eller huvudkaraktär, vilket är något som Mccabe et.al (2011, ss. 197–198) bland annat undersöker i sin studie. Filipović (2018, s. 315) undersöker även karaktärer som framställs som djur.

(9)

- 4 -

Vad kan kopplas samman med ordet genus? Hur kategoriseras individer utifrån rollerna man och kvinna? Detta är något som Thurén (2004, s. 11) lyfter. Forskaren poängterar att genus ses som någonting som skapas och som kopplas samman med egenskaper. En färg kan exempelvis kopplas till kvinnligt, ett yrke kan exempelvis kopplas till manligt. Detta är det genusperspektiv som vi relaterar till i denna studie.

(10)

- 5 -

BAKGRUND

Nedan kommer barnlitteraturens utveckling och normkritik att redogöras för.

Genus i barnlitteraturen

Professorn och litteraturvetaren Kåreland (2013, s. 33) belyser att utgivningen av

barnlitteraturen har ökat under den senaste tiden, vilket kan bero på att det har fötts ett stort antal barn i Sverige den senaste tiden och att förskolans användning av denna litteratur har en betydelsefull roll. Tsao (2020, s. 16) poängterar hur barnlitteraturen har fått en mer

betydelsefull roll för barnens lärande, genom att litteraturen är en stor del och den kan bidra till en ökad kunskap. Kåreland (2013, ss. 33, 36) belyser även att många vårdnadshavare förstår betydelsen av att barnen redan i tidig ålder får använda litteratur, så de kan utveckla sina läskompetenser och lära sig skriva. Dock är detta en klass angelägenhet, då

vårdnadshavarnas erfarenhet, ekonomi och bakgrund är en del av hur betydelsefull litteraturen är. Författaren diskuterar att under en lång tid tillbaka i barnlitteraturen har männen varit den mest framträdande huvudkaraktären. Vilket även Hedlin (2010, s. 20) och Tsao (2020, s. 17) lyfter, att huvudkaraktärerna som är mer frekventa i barnlitteraturen är männen, i jämförelse med den kvinnliga karaktären. Kåreland (2013, s. 36) belyser att flickornas framställning i litteraturen oftast var vackra och lydiga, och pojkarna var livliga och bråkiga. Nikolajeva (2004, s. 129) och Tsao (2020, ss. 16–17) belyser även stereotypiska egenskaper såsom att flickor ska vara skötsamma, omtänksamma och godhjärtade medan pojkar ska vara driftiga, känslolösa och självständiga. Vidare poängteras dock att framställningen av könen håller på att förändras, flickornas framställning kan nu vara modiga och viljestarka och pojkarna kan vara omsorgsfulla och otrygga (Kåreland 2013, ss. 36, 163). En annan viktig synpunkt som forskaren belyser är att det fortfarande krävs en förändring för hur dessa framställningar bemöts av andra, även om framställningarna håller på att förändras så blir det ibland ifrågasatt.

Normkritik definierar Svaleryd och Hjertson (2018, ss. 76, 84) som ett förhållningssätt som innefattar att synliggöra och problematisera normer och outtalade uppfattningar som formar individer. Vidare lyfts att dessa normer återfinns bland annat i litteratur, främst hur könsroller framställs. Männen ses som kämparna medan kvinnorna är känslosamma och måste bli räddade. Genom att uppmärksamma denna framställning kan barnen inta ett normkritiskt perspektiv. Svaleryd (2003, s. 130) diskuterar att barn exponeras för olika uppfattningar om vilket beteende som är accepterat för de olika könsrollerna. Dessa uppfattningar kan vara motsägelsefulla och kan även betyda olika saker beroende på sammanhang.

I kommande avsnitt kommer den forskning som är relevant för studien att redovisas. Den är indelad i två rubriker där den forskning som rör framställningen av kön kommer först och som sedan följs av forskning som rör genusrollers karaktäristiska drag.

(11)

- 6 -

Framställningen av kön

Lynch (2016, ss. 425–426) har genomfört en innehållsanalys som baseras på att förskollärare har rapporterat in vilken litteratur som har varit aktuell på sex olika förskolor. Litteraturen analyserades utifrån olika syften, frågeställningar och tre olika hypoteser. Lynch (2016, s.

422) diskuterar att kvinnor framställs mer sällan än män i olika sammanhang vilket bidrar till tron hos unga flickor att dem och deras historia inte är lika mycket värd. Mccabe et.al (2011, s. 207) poängterar även att män framställs i en större utsträckning som huvudkaraktär än vad kvinnor gör. Filipović (2018, s. 314) diskuterar även att männen framställs som både

huvudkaraktär och i titeln betydligt fler gånger än vad kvinnan gör. Martinez, Koss och Johnsson (2016, s. 21) kommer fram till att män har varit överrepresenterade under 90- och 00-talet. Forskarna ser dock en skillnad i framställningen av huvudkaraktärer när de

analyserar 2010–2015-talet, vilket visar på att kvinnor är mer representerade än männen.

McCabe et.al (2011, ss. 197, 199) har analyserat barnlitteratur utifrån könskriterier genom att undersöka rollfigurer och boktitlar. De har sökt information utifrån olika källor såsom

litteratur som vunnit pris, en bokserie samt en katalog där forskarna slumpmässigt valde titlar.

Forskarna diskuterar att framställningen av könsroller kan påverka hur barn ser på kön.

Barnlitteratur som har huvudkaraktärer som domineras av det manliga könet kan bidra till att det kvinnliga könet känner sig åsidosatt och mindre värd, vilket därmed ytterligare stödjer genussystemet. Slutligen kommer Lynch (2016, s. 431) fram till att det som speglas i

barnlitteraturen är rollerna och värderingarna som finns i dagens samhälle som barnen tar till sig och förväntas axla. Martinez, Koss och Johnson (2016, ss. 21, 24) har undersökt

barnlitteratur som bestod av 68 olika texter, med kriteriet att huvudkaraktären ska vara en människa. Forskarna belyser att litteraturen kan ses som speglar, där de kan visa en omgivning som antingen barnen känner igen eller är helt ny för dem.

Kim (2016, ss. 316, 311, 318, 325) har utfört en studie som är en kvalitativ fallstudie. Denna studie handlar om hur barnlitteratur kan användas i flerspråkiga barngrupper för att utveckla ett mer kritiskt tänkande kring könsstereotyper och det genomförs genom diskussioner kring litteraturen. Genom boksamtalen uppmärksammades att barnen hade stereotypiska

föreställningar om könsroller till en början men att dessa förändrades under studiens gång.

Vidare poängteras vikten av att föra en diskussion kring litteraturen för att utmana barnens föreställningar om de könsstereotyper som finns. Filipović (2018, ss. 310) har analyserat barnlitteratur i sin studie, där 15 texter undersöktes. Forskaren identifierade mönster som är utmärkande när det kommer till könsroller. De könsroller som uppmärksammades ses inte som den enda orsaken till skapandet av stereotyper, utan i stället stärkande och därmed kan de påverka barns tankesätt kring könsroller (Filipović 2018, s. 317) vilket även Kim (2016) lyfter i sin studie. Braden och Rodriguez (2016, ss. 65, 56) diskuterar vilka könsstereotyper

litteraturen signalerar som synliggjordes i deras kritiska innehållsanalys. Framställningarna i litteraturen bidrar till att forma barnens uppfattningar om vad som är ett accepterat beteende för respektive kön. Litteraturen signalerar även de förväntningar och roller som är socialt accepterade (Braden & Rodriguez 2016, s. 65). Tsao (2020, s. 20) poängterar att den litteratur som väljs behöver representera pojkar respektive flickor på ett jämställt sätt, vilket även gäller de budskap litteraturen signalerar till barnen. McCabe et.al (2011, ss. 218–219) diskuterar att

(12)

- 7 -

budskapen som finns i litteratur kan bidra till barnens föreställningar om vad som förväntas av respektive genusroll samt att dessa roller utvecklas i sociala sammanhang. Vidare lyfter forskarna även att vuxna har en betydelsefull roll när det kommer till att välja ut litteratur till barnen som kan bidra med en mer jämställd bild av könen. Nair och Talif (2010, ss. 148–149) diskuterar att framställningen av genusroller i barnlitteratur kan förmedla vad som är

genusnorm i samhället till barnen. Vidare diskuterar forskarna att om specifika ord som beskriver olika drag för respektive kön uppmärksammas ofta, kommer barnen att koppla samman dessa med pojkigt och flickigt. Slutligen påvisar även Filipović (2018, s. 322) att olika budskap förmedlas via barnlitteratur och genom dessa kan könsidentiteter utvecklas.

Framställning av egenskaper

Shachar (2012, s. 254) har analyserat elva läroböcker och 59 läseböcker utefter olika tidsepoker. I vår studie kommer enbart resultatet från läseböckerna att redovisas då det stämmer överens med vårt syfte. Shachar (2012, s. 257) synliggör drag som var typiska för respektive kön i litteraturen under 50-talet. För flickor rörde det sig bland annat om artiga, skötsamma och beroende. De drag som var typiska för pojkar under 50-talet var bland annat onda, starka, modiga, ledsna och drömmare. Vidare lyfts drag som var typiska för flickor under 90-talet som då rörde sig bland annat om artiga, pratsamma, känslosamma och skvallriga. Under 90-talet handlade det för pojkar om skötsamma, osäkra, aggressiva, högljudda och lyckliga. Crisp och Hiller (2011, s. 203) har undersökt barnlitteratur som bestod av 74 texter, som har vunnit Caldecott-priser i sin studie, där drag liknande Sachars (2012) redogörs för. Crisp och Hiller (2011, s. 203) synliggör drivna, ambitiösa och ihärdiga som manliga drag medan de kvinnliga dragen beskrivs som behövande, känsliga och

undergivna. Nair och Talif (2010, ss. 147–148) kopplar likt Sachar (2012) och Crisp och Hiller (2011) samman adjektiv såsom ensam, stark, vacker, aktiv, modig, arg och snäll med det manliga. Vidare kopplas adjektiv såsom vacker, trevlig och envis till det kvinnliga. Detta synliggjordes i deras kritiska diskursanalys (Nair & Talif 2010, s. 140). Nair och Talif (2010, s. 148) diskuterar att den manliga könsrollen har betydligt fler adjektiv än den kvinnliga.

Detta beror på att män framställs i en större utsträckning än kvinnan. Konsekvensen av att män framställs oftare och med fler adjektiv kan vara att pojkar får ett större omfång av vad som identifieras som just manligt medan flickor inte får samma möjlighet med vad som identifieras som kvinnligt. Filipović (2018, s. 315) lyfter att männen var mer bekvämt och lämpligt klädda för de situationer som kan uppkomma medan kvinnorna hade klänningar för att behålla den standarden som klassas som feminin. Vidare diskuteras att kvinnan måste fastställas genom att använda dessa stereotypiska drag medan mannen inte behöver det i samma utsträckning. Dock diskuterar Crisp och Hiller (2011, s. 210) att det aldrig kan säkerställas hur barnen uppfattar karaktärerna i den varierande litteraturen, det kan skilja sig helt från författarens mening med litteraturen. Nair och Talif (2010, s. 154) belyser även språkets makt och dess påverkan på barnen och vikten av att vara medveten om dessa framställningar.

Odenbring (2015) har analyserat Lill-Zlatan och morbror raring. Forskaren poängterar att litteraturen börjar utmana könsstereotyperna som finns i samhället och fokus i litteraturen ligger på att framställa förebilder som bryter mot de könsmönster som anses vara norm

(13)

- 8 -

(Odenbring 2015, ss. 59–60). Lill-Zlatan beskrivs som könsneutral. Färgerna som återkommer på kläder och håret är bland annat röd, gul, orange, rosa och blå. Den som läser har därmed svårt att identifiera vilket kön lill-zlatan är. Dock framkommer det senare i boken att

huvudkaraktären heter Ella (Odenbring 2015, s. 63). Forskaren diskuterar vikten av en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring barnlitteraturen som finns i verksamheterna och vad syftet är med litteraturen. Slutligen poängteras betydelsen av att samtala med barnen om litteraturens innehåll (Odenbring 2015, s. 70). Quast (2018, ss. 449, 445) visar även på att det finns potential i att föra diskussioner kring litteratur och hjälpa barnen att tänka om kring de könsnormer som finns och utveckla sina tankar kring könsrollerna.

Teoretiska utgångspunkter

Hirdman (1988, s. 51) diskuterar att genus kan ses som handlandet könen utför. Vidare förklarar forskaren att det finns en konstruktion som reglerar ordningen mellan det manliga och kvinnliga som genussystemet bygger på. Genussystemet förklaras som relationen mellan män och kvinnor (Hirdman 1988, s. 49). Det förklaras också som att det består av

uppfattningar, metoder, företeelser samt förhoppningar som har en inverkan på

genusmönstret. Dessa uppfattningar lägger även grunden för den sociala strukturen (Hirdman 1988, s. 51). Genusmönstret bygger på två olika principer som handlar om dikotomi samt hierarki. Dikotomi förklarar forskaren som “[...] isärhållandets tabu: manligt och kvinnligt bör inte blandas”, samtidigt som hierarkin sätter mannen främst och utgör honom till norm

(Hirdman 1988, s. 51). Att det manliga könet anses vara norm är även något som Hedlin (2010, s. 11) poängterar. Davies (2003, s. 37) diskuterar att mannen ses som den översta i hierarkin medan kvinnan återfinns längre ner. Vidare lyfts att isärhållandet måste förstås för att undvika att dikotomin återskapas (Hirdman 1988, s. 49). Men det är även genom denna isärhållning som det manliga könet som norm bildas. I isärhällningen kan även individens uppfattningar om det maskulina och feminina skapas (Hirdman 1988, ss. 51–52). Forskaren informerar också om hur dikotomin finns i vår sociala omgivning. Vidare diskuterar Hirdman (1988, s. 59) att hierarkin och dikomotins ställning i samhället håller på att minska genom att individer och grupper ifrågasätter normerna, hierarkin och dikotomin. Genus ses som

representationer av maskulint och feminint, som bidrar med uppfattningar om hur individens beteende ska vara. Det biologiska könet identifieras genom fysiska egenskaper, men detta kan komma att förändras beroende på uppfattningarna individen har (Hirdman 1988, s. 51).

Dikotomin och hierarkin är en del i vår studie genom karaktärerna, framställningarna och i de dolda budskapen. Det kommer synliggöras i diskussionen när vårt resultat jämförs om hur män/pojkar och kvinnor/flickor isärhålls och om hierarkier görs tydliga. Dikotomin kommer synliggöras i form av de beteenden som framkommer för respektive genus och hur barnen kan påverkas i sina uppfattningar om det maskulina och feminina. Hierarkin synliggörs genom att analysera hur de manliga och kvinnliga karaktärerna framställs gentemot varandra samt om någon exkluderas. Vi kommer även jämföra resultatet med vem som framställs som norm och om någon osynliggörs i samband med detta. Litteraturen i denna studie kan bidra till att stereotyperna ytterligare förstärks eller att de ifrågasätts och bryter de befintliga normerna.

(14)

- 9 -

METOD

Här kommer vi presentera den valda metoden samt vad en diskurs innebär. Efter denna del kommer vårt material att presenteras.

Den metod som vi kommer att använda oss av är en diskursanalys som är inspirerad av Foucaults (u.å se Svensson 2019, ss. 49–50; u.å se Bolander & Fejes 2019, s. 97) tankar. Den diskurs som finns i barnlitteratur och vad språket signalerar är något vi vill undersöka och därmed passar en diskursanalys. Diskurs innefattar hur språket används i olika sammanhang och de relationer som skapas, begreppet blir därmed en viktig del av en diskursanalys (Bolander & Fejes 2019, s. 97). Winther Jorgensen och Phillips (2000, s. 7) diskuterar att diskurs innefattar hur språket används i olika sammanhang men att begreppet även bidrar med ett sätt att förstå sin omgivning och Foucaults (u.å se Svensson 2019, s. 49) utgångspunkt var bland annat maktrelationer. Diskursbegreppet innefattar sociala kontexter och omgivningen där kommunikationen har ett speciellt syfte (Bergström & Boréus 2012, s. 23). I förskolan får barnen lyssna på mycket litteratur samt att de läser på egen hand. Därmed utsätts barnen för många budskap som kan finnas i texten, vilket Filipović (2018, s. 322) och McCabe et.al (2011, s. 218) diskuterar. Vi är därför intresserade av att analysera texterna på djupet för att förstå vad språket signalerar till barnen samt att Winther Jorgensen och Phillips (2000, s. 28) diskuterar att en diskursanalys kan synliggöra de sociala påföljderna som framställningen bidrar med. Vidare lyfter Bergström och Boréus (2012, s. 354) att språket är det centrala som undersöks i en diskursanalys och då hur språket formar vardagen. En textanalys är något som Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2012, ss. 210–211, 213) diskuterar och där två utgångspunkter blir synliga. Å ena sidan kan analysen genomföras genom att

systematisera, å andra sidan kritiskt granska. Under kritiskt granska återfinns en

diskursanalys, vars syfte även kan vara att förklara. Diskursanalys innebär enligt Svensson (2019, s. 16) att språket undersöks samt den påverkan språkanvändningen har på individer och dess omgivning. Bolander och Fejes (2019, s. 91) förklarar diskursanalys som att forskaren bryter ner texten i smådelar och ser vad som framställs som naturligt och vad som är dolt för läsaren. Esaiasson et. al (2012, s. 210) diskuterar att det som ska undersökas i texten kräver en djupare läsning för att nå diskurserna. Svensson (2019, s. 17) diskuterar att metoden kan hjälpa till att undersöka framställningen av det manliga och kvinnliga. En viktig utgångspunkt som framhävs är att “enligt en mer modererad konstruktivistisk hållning påverkar

språkanvändning och andra sociala praktiker hur vi tolkar samhället och världen, men världen i sig påverkar också hur vi agerar och använder språket” (Boréus 2015, s. 177). Utifrån det här citatet anser vi att det är bra att vara medveten om att språket individerna använder påverkar hur vi tolkar världen, men samtidigt blir individerna påverkade i hur språket används. Detta sker oreflekterat för oss individer. Vi anser även att maktrelationer görs synliga här, men då mellan omvärlden och individen, där språket är centralt.

Urval av barnlitteratur

Denna studie baseras på fem olika texter som valdes ut efter att tio olika förskolor från tre olika kommuner kontaktades. Utifrån den informationen som samlades in valdes

barnlitteraturen ut som passade syftet med studien samt frågeställningarna. Den valda barnlitteraturen är Törnrosa; bilder av Lena Sjöberg, 2018, Alfons och Milla av Gunilla

(15)

- 10 -

Bergström, 1985;2011, när prinsar stannar hemma av Per Gustavsson, 2011, glass på en onsdag av Mattias Edvardsson och Matilda Salmén, 2018, och aja baja Alfons Åberg av Gunilla Bergström, 1973;2006. Denna litteratur valdes bland annat utifrån kriterierna innehåll, åldersgrupp och titel samt att litteraturen ska ge oss mycket information om det undersökta ämnet. Denna litteratur valdes ut då de passade syftet bäst och lyfte både könsroller och egenskaper kopplade till specifika genus. 50 boktitlar samlades in från förskolorna, där fem valdes ut. De resterande 45 berörde andra ämnen eller var faktalitteratur. Vissa boktitlar återkom på fler olika förskolor vilket resulterade i att dessa upplevdes som mer populära.

Utifrån detta har ett kriteriebaserat urval tillämpats som Christoffersen och Johannessen (2015, s. 56) beskriver som att informationen som samlas in motsvarar de ställda kraven på materialet. Detta urval tillämpades när litteraturen valdes ut. Litteraturen skulle uppfylla vissa kriterier för att analyseras i studien, såsom genusroller. Boréus (2015, s. 184) styrker att den texten som ligger till grund för undersökningen bör reflektera den diskurs som är i fokus, vilket vi haft i åtanke när litteraturen valdes ut. Det finns dock risker med detta urval vilket kan vara att vi väljer litteratur som representerar genus på både ett normbrytande och stereotypiskt sätt. Detta kan då leda till ett resultat som antingen särskiljer sig eller stämmer överens med den redovisade forskningen.

(16)

- 11 -

GENOMFÖRANDE

Under denna rubrik kommer vi beskriva hur vi gått till väga i vår studie samt de etiska hänsynstaganden vi tillämpat. Vidare kommer även studiens reliabilitet och validitet att diskuteras.

Vi har genomfört en diskursanalys för att vi ville analysera språket ur ett genusperspektiv och de diskurser som finns i barnlitteraturen. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ

diskursanalys. Vi har kontaktat tio olika förskolor i tre olika kommuner. Därför att flera kommuner tillför en bredare insamling av barnlitteraturen samt att dessa tre kommuner var bekanta för oss. En nackdel med att kontakta olika kommuner är att de kan ha olika arbetssätt och fokus. Med arbetssätt menar vi att litteraturens betydelse kan skilja sig åt i dessa

kommuner, vilket innebär att förskolorna kan arbeta mer eller mindre aktivt med litteraturen.

Vissa förskolor kan välja ut sin litteratur efter ett specifikt tema, medan andra kan välja

litteratur utan något speciellt kriterium. Vi anser att kontakta förskolor i olika kommuner är ett rimligt urval då vårt material blir bredare. Vi bad dessa förskolor om den mest frekvent

använda barnlitteraturen på respektive avdelning. Förskolan fick lämna fem alternativ på litteratur. Därigenom skapades en lista med alla förskolors barnlitteratur och sedan valde vi ut barnlitteraturen som skulle analyseras, som bestod av fem texter. Denna litteratur lästes först igenom för att se om de kunde svara på vårt syfte, om de inte kunde det valdes ny litteratur.

Sedan läste vi litteraturen mer ingående och fem frågor ställdes till texten i analysen. Vi utgick från de fem frågorna som Bolander och Fejes (2019, s. 98) använder sig av vid en diskursanalys. Dessa frågor är: “Vad talas det om? Hur talas det om detta? Vad framställs som sanning? Vilka subjektspositioner framträder? Vad utesluts genom detta tal?” Vi valde bort en kritisk diskursanalys för att fokuset låg på de sociala praktikerna i den metoden och den var inte relevant i relation till våra frågeställningar, då vi ville fokusera på de språkliga

praktikerna och språkets konstruktion. En kvantitativ metod valdes bort därför att vi ville studera språket på djupet och inte se hur ofta någonting förekommer.

Etiska hänsynstaganden

På grund av den rådande situationen i samhället, med en pågående pandemi, ville vi genomföra en studie där vi inte var beroende av att vara ute i verksamheter eller samla in material i form av intervjuer eller enkäter. För att inte belasta verksamheterna och

pedagogerna ytterligare valdes en diskursanalys. Studien blev heller inte påverkad av

sjukdom, både när det gäller oss själva och pedagogerna. Som forskare finns en skyldighet till resultatet som publiceras dels gentemot den egna forskningen, dels gentemot omgivningen (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). För att säkerställa att förskolorna och kommunerna som används i studien inte offentliggörs är namnen anonyma. Vilket kopplas till det

Vetenskapsrådet (2017, s. 40) benämner som anonymisering.

Studiens reliabilitet och validitet

Reliabilitet är detsamma som tillförlitlighet (Christoffersen & Johannessen 2015, s. 21). När det kommer till reliabiliteten ska materialet vara insamlat på ett strukturerat sätt och vara omfattande för att kunna redovisa ett resultat vilket visar på trovärdighet (Roos 2014, s. 51).

Vår insamlingsmetod är strukturerad och andra forskare kan tillämpa den. Varje genomfört

(17)

- 12 -

steg finns tydligt beskrivet och lätt att tillämpa på annan forskning. Generaliserbarhet diskuterar Thornberg och Fejes (2019, s. 287) som att resultatet går att tillämpa på det materialet som inte är en del av studien. Detta innebär då att vårt resultat i denna studie ska kunna tillämpas på annan barnlitteratur och få samma svar, vilket inte är möjligt. Varje bok har en unik handling och unika egenskaper vilket innebär att det inte går att tillämpa resultatet på varenda barnlitteratur som är publicerad. Detta innebär att om annan litteratur skulle analyserats hade resultatet inte blivit detsamma. I urvalet är vår roll inte helt opartisk då den valda litteraturen berörde genus och dess framställningar samt könsroller. Skulle urvalet vara partiskt skulle litteraturen exempelvis lottas fram för att undvika att vi påverkade valet av litteratur. I analysprocessen är det viktigt att vara helt partisk för att verkligen nå texten på djupet. Detta upplevdes svårt till en början men det blev lättare under processens gång, då texterna lästes om flera gånger. Skulle en annan forskare analysera samma litteratur kan det skilja sig i resultatet när det rör de dolda budskapen, det som osynliggörs i texten. Detta kan bero på att olika forskare uppmärksammar olika dolda budskap. Begreppet validitet innebär att metoden som tillämpas ska vara lämplig för syftet med arbetet (Kvale 1989 se Thornberg

& Fejes 2019, s. 275). För att kunna redovisa ett resultat som överensstämmer med syftet behöver metoden vara lämplig för det som undersöks (Roos 2014, s. 53). En annan viktig utgångspunkt är att syftet med studien är det som ska granskas (Esaiasson et.al 2012, s. 63).

Den metod som genomförts är en diskursanalys med syftet att undersöka språkets

konstruktion ur ett genusperspektiv och synliggöra diskurserna som finns i barnlitteratur. Den valda metoden hjälper oss att besvara de ställda frågorna samt syftet med studien och bidrar med möjligheten att analysera texterna på djupet.

(18)

- 13 -

ANALYSVERKTYG

Här beskrivs hur vi gått till väga när vi analyserat litteraturen och jämfört med Nikolajevas schema.

I vår studie är analysen inspirerad av Foucaults (u.å se Svensson 2019, ss. 49–50) tankar kring förhållandet mellan språk och makt. Svensson (2019, ss. 49–50) påvisar att genusrollerna är resultatet av diskurserna. Detta resultat är det som utvecklar oss människor genom att öppna upp men samtidigt begränsa vår tankeverksamhet. Vidare diskuteras att lärare är ett subjekt som innehar makt. Bolander och Fejes (2019, s. 97) poängterar att Foucault (u.å se Bolander

& Fejes 2019, s. 97) ser sin analys som en inspiration till andra forskare, att de kan använda sig av de begrepp som passar in i deras studie. Vi kommer att utgå från dessa fem frågor när vi analyserar språkets konstruktion i barnlitteraturen: “Vad talas det om? Hur talas det om detta? Vad framställs som sanning? Vilka subjektspositioner framträder? Vad utesluts genom detta tal?” (Bolander & Fejes 2019, s. 98). Enligt vår tolkning av Bolander och Fejes (2019, s.

97) förklaring av subjekt så innebär subjektet oss människor i förhållande till ett sammanhang. I första steget kommer vi att läsa texten överskådligt för att se vad som benämns i litteraturen i form av genusroller. I andra steget kommer vi analysera djupare hur det talas om dessa roller och framställningen av dem. Därefter kommer de subjektspositioner som återfinns bli tydliga. Med subjektspositioner menar vi de karaktärer som finns i

litteraturen. Det sista som undersöks i analysen är vad som exkluderas och döljs för läsarna i form av genusroller och dess framställning, samt att det blir synligt för oss som forskare. Vi kommer även att jämföra de resultaten vi får från analysen med Nikolajevas (2004, s. 129) schema som synliggör beteenden och drag kopplat till könsrollerna. Detta schema redogör vi för nedan.

Män/pojkar Kvinnor/flickor

Starka Vackra

Våldsamma Aggressionshämmade

Känslokalla, hårda Emotionella, milda

Aggressiva Lydiga

Tävlande Självuppoffrande

Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla

Skyddande Sårbara

Självständiga Beroende

Aktiva Passiva

Analyserande Syntetiserande

(19)

- 14 - Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt

Rationella Intuitiva

och så vidare

(Nikolajeva 2004, s. 129).

Utifrån ovanstående schema kan vi analysera de beteenden och drag som utkristalliserar sig från litteraturen och jämföra med Nikolajevas schema. Därigenom kan vi se om en kvinnlig karaktär beskrivs med de drag och beteenden som är typiska för kvinnan samt om detsamma gäller för mannen. Vi är medvetna om att detta schema är äldre och stereotypiskt, men vi anser det som en stor hjälp när litteraturen analyseras. Vi kan genom detta schema se om den analyserade litteraturen bryter eller ytterligare förstärker stereotypiska drag. Nikolajeva (2004, s. 130) belyser att ovanstående schema inte är utgångspunkten för alla karaktärers

framställning men kan synliggöra hur karaktärerna framställs utifrån kön.

(20)

- 15 -

RESULTAT

Nedan kommer resultatet av vår analys att presenteras. I analysen utgick vi från följande frågor. “Vad talas det om? Hur talas det om detta? Vad framställs som sanning? Vilka

subjektspositioner framträder? Vad utesluts genom detta tal?” (Bolander & Fejes 2019, s. 98).

Svaren på dessa frågor är det som redovisas i resultatet.

Törnrosa: bilder av Lena Sjöberg, 2018.

Boken handlar om Törnrosa, en prinsessa som var väldigt efterlängtad av kungen och

drottningen. För att fira prinsessans födsel anordnades en stor fest på det kungliga slottet. Dit fick alla invånarna som hade en betydelsefull roll i riket komma, bland dessa invånare fanns 13 kloka gummor. Dock hade kungen bara tolv guldtallrikar, så en gumma fick stanna hemma. Vid slutet av festen gav gummorna gåvor till prinsessan, såsom skönhet, och andra goda egenskaper. När det var dags för den sista gumman att ge bort sin gåva, kom plötsligt den trettonde objudna gumman till festen. Där hon gav prinsessan en förbannelse, att när prinsessan fyller 15 år ska hon sticka sig på en slända och dö! Den tolfte gumman kunde lindra denna förbannelse och i stället för att dö skulle prinsessan falla in i en hundraårig sömn.

Kungen gjorde allt i sin makt för att skydda prinsessan, genom en beordring att alla sländor i hela riket skulle brännas upp. Prinsessan blev större och växte upp, fick alla de gåvor som de kloka gummorna gav henne. Den dagen prinsessan blev 15 år, var hon alldeles ensam på slottet. Hon traskade runt i slottet och helt plötsligt var hon i det gamla tornet, där det fanns en liten dörr med en gammal rostig nyckel i. Prinsessan öppnade dörren och där satt en liten gammal kvinna med en slända och prinsessan stack sig på nålen. Plötsligt föll förbannelsen över henne och hon somnade in i sin hundraåriga sömn. Hela slottet föll i en stor sömn, från kungen till den yngste kökspojken, djuren och till och med växterna. Så småningom började det växa en rosenhäck runt om slottet och den bara växte och växte, efter varje år som gick.

Invånarna i riket började berätta en saga om prinsessan och många riddare försökte komma igenom den stora rosenhäcken men det var bara en riddare som lyckades, den vackra unga prinsen på just den dagen då det gått 100 år. Rosenhäcken förvandlades men inne i slottet möttes han av att alla sov. Efter mycket letande hittade han den sovande Törnrosa och kysste henne varsamt på munnen. Kyssen av den vackra unge prinsen väckte Törnrosa ur sin

hundraåriga sömn och i det ögonblicket väcktes hela slottet till liv och sedan gifte sig prinsen med prinsessan Törnrosa.

I boken framställs djur som inte benämns utifrån något biologiskt kön. Dessa djur är en groda, hästar, flugor, hundar, fåglar och en katt.

Manliga framställningar ur ett genusperspektiv

De manliga subjektspositioner som görs tydliga är prinsen och kungen som även framställs som en pappa. Prinsen framställs som vacker och beslutsam. När han kommer till landet där prinsessan bor, är han den enda som kan komma igenom den tjocka rosenhäcken, trots att många försökt. Han hittar prinsessan, väcker henne med en kyss sedan gifter de sig. Kungen framställs som skyddande och hans egendom nämns på olika ställen i boken. När alla somnar i slottet nämns de sovande karaktärerna utifrån könsrollen man, vilket även är fallet när alla vaknar. Kungen har en önskan om ett barn, tar alla tunga beslut och gör allt för att skydda sin

(21)

- 16 -

dotter. Sammanfattningsvis framställs männen som skyddande, vackra och beslutsamma. När det kommer till männen ser vi att skyddande återkommer. Vi kan även se ett samband mellan beslutsam och självständig i Nikolajevas (2004, s. 129) schema. Vi ser detta samband mellan beslutsam och självständig genom att om en individ är självständig så fattas besluten på egen hand och individen klarar sig själv. Beslutsam kopplar vi till att du tar beslut på egen hand och är drivande i de besluten. Könsrollerna framställs på ett stereotypiskt sätt, där mannen är räddaren i nöden och ska skydda sin omgivning. Tänkbara konsekvenser på barns utvecklande av maskulinitet kan innebära att mannen framställs bland annat som skyddande, hjälten och beslutsam, vilket är drag som pojkar kan koppla samman med ett accepterat beteende för den manliga könsrollen. Detta kan leda till att pojkar förväntas uppträda utifrån denna

framställning.

Kvinnliga framställningar ur ett genusperspektiv

De kvinnliga subjektspositioner som görs tydliga är prinsessan, drottningen som även

framställs som mamma och gummorna. Drottningen har en önskan om att föda ett barn, vilket hon gör. Sedan är hon osynlig i resten av boken. Prinsessan framställs som vacker, vänlig, förståndig, älskvärd och skötsam. Gummorna framställs som viktiga gäster, kloka och vänliga men även hämndlystna. De har magiska krafter och på prinsessans fest får hon gåvor av gummorna. De gåvor som prinsessan får uppfylls allt eftersom tiden går. Prinsessan får sedan en förbannelse över sig och den bryts när prinsen kysser henne. Sammanfattningsvis

framställs kvinnorna som kloka, vackra, vänliga, hämndlystna och förståndiga. I enlighet med Nikolajevas (2004, s. 129) schema kan vi se att de dragen som utkristalliseras för kvinnorna stämmer överens på två punkter, då Nikolajeva (2004, s. 129) lyfter drag såsom vackra och lydiga. Den stereotypiska framställningen av könsrollerna i litteraturen innebär att kvinnan måste bli räddad av en man och därmed gör kvinnan beroende av mannen. Tänkbara konsekvenser för barnens utveckling av det feminina kan innebära att kvinnan framställs bland annat som beroende, lydig, vacker samt skötsam, vilket är de drag som barnen kopplar samman med den kvinnliga könsrollen. Detta kan leda till att flickor förväntas bete sig på detta vis.

Vilka är de dolda budskapen i litteraturen?

Kvinnan är undergiven och beroende av en man som räddar henne. Det är prinsens val att gifta sig med prinsessan, hon har inte mycket att säga till om. Drottningen är bara med i början sen är hon frånvarande. Kungen framställs som viktigare och nämns mer frekvent i boken, men är inte så närvarande. Uppfattningen om prinsen som modig är något som ligger dolt i texten men som vi ändå uppfattar finns där. Modet hos prinsen uppfattar vi genom att han går emot det omgivningen säger till honom vilket är att inte rädda prinsessan, men genom att gå emot de råden framställs han på ett sätt som vi tolkar som modig.

Alfons och Milla av Gunilla Bergström, 1985;2011.

Boken handlar om Alfons och Milla som ska bygga en koja. Milla är Viktors kusin och ibland leker de tillsammans alla tre. Men när inte Viktor är med så leker Alfons själv med Milla, men annars så leker inte Alfons med flickor. I kojan så fixar de ett bord, gardiner och ett staket ska byggas. Men de arbetar inte bara, de hinner dricka saft också. Det finns några pojkar som inte

(22)

- 17 -

tycker att man kan leka med flickor, de säger detta väldigt högljutt. De säger bland annat att flickor har baciller, är fåniga, klena, tramsiga. Men vad flickor tycker om pojkar, det lyssnar de inte på. Men Milla är tvärtemot, hon är rödhårig, berättar inte hemligheter och brukar inte bli ledsen. Hon är en sådan tjej som man utvecklar nya kunskaper tillsammans med. Milla kan massor av saker, hon kan bland annat baka, göra ansiktsminer och kan hoppa från tak. En dag när Alfons kommer till skolan ser han att de andra pojkarna har skrivit något på väggen på toaletten. Där står det att Alfons leker med flickor. När han ser detta blir han sorgsen och känner sig ensam. Han vill inte längre leka med Milla i kojan. Men tiden går så långsamt när man inte har någon att leka med. Efter ett tag börjar Alfons bli nyfiken på vad Milla gör i kojan och han ser att hon bär material fram och tillbaka. Alfons vill också vara med och bygga på kojan, så han struntar i det pojkarna säger och tar sig till kojan. Väl där kommer pojkarna tillbaka och säger återigen att Alfons leker med flickor, men han ignorerar det för han vill bara leka med Milla. När pojkarna får se kojan vill de också bygga sig en egen.

De manliga subjektspositioner som görs tydliga är barn, i form av Alfons och Viktor. Viktor leker till en början med Alfons och Milla, sedan blir han osynlig i boken. Alfons framställs som att han inte leker med flickor och pojkarna retar honom för att han leker med Milla som är en tjej. Alfons tycker inte Milla är en tjej, hon är Viktors kusin och Alfons kompis. Sju pojkar berättar att man inte kan leka med flickor och de retar Alfons för att han leker med Milla. Detta gör Alfons sorgsen och han känner sig ensam. Därför leker han inte med Milla ett tag framöver. Men när han ser att Milla bär material fram och tillbaka till kojan vill han också vara med. Så han går tillbaka till kojan och hjälper Milla att bygga, trots att pojkarna retar honom. De sju pojkarna som retar Alfons framställs som tuffa, högljudda och malliga och poängterar att man inte leker med flickor. Alfons framställs som att han har en mjukare sida och är känslomässig. Sammanfattningsvis framställs pojkarna som tuffa, högljudda, malliga, retsamma, känslosamma och har en känslomässig sida. Vid en jämförelse med Nikolajevas (2004, s. 129) schema så kan inte vi se några tydliga likheter mellan de dragen som hon lyfter och det som synliggörs i boken. Könsrollerna framställs på ett normbrytande och stereotypiskt sätt. Alfons uppvisar en känslosam sida som bryter den manliga normen medan pojkarna framställs som högljudda och tuffa vilket förstärker den stereotypiska mannen. Tänkbara konsekvenser på barns utvecklande av maskulinitet kan innebära att mannen framställs bland annat som känslosam men även högljudd och tuff, vilket är drag som pojkar kan koppla samman med ett beteende för den manliga könsrollen. Här synliggörs motstridiga manliga beteenden vilket kan leda till att barnen ifrågasätter stereotypiska beteenden, men kan också förstärka dem.

De kvinnliga subjektspositioner som görs tydliga är barn, i form av Milla. Milla framställs inte som en tjej, utan hon definieras som Viktors kusin och Alfons kompis. Hon beskrivs även som rödhårig. Milla kan göra massor av saker, bland annat bygga en koja, baka, stå på en hand och hon törs hoppa från garagetaket på skolan. Hon är uppfinningsrik, hon bygger, brukar inte bli ledsen, hon skvallrar inte, kan baka, är atletisk, gör ansiktsminer. Man

utvecklar nya kunskaper med Milla. Flickor framställs som att de har baciller, är fåniga, fega,

(23)

- 18 -

klena, blir ofta ledsna, speglar sig, kammar håret, noga med kläder, gör alltid läxan, fjäskar och skvallrar. De framställs som sådana pojkar inte leker med. Sammanfattningsvis framställs flickor som svaga, tramsiga och de är väldigt flickaktiga. Milla framställs som en pojkflicka.

Vid en jämförelse med Nikolajevas (2004, s. 129) schema så kan vi inte se några tydliga likheter mellan de dragen som hon lyfter och det som synliggörs i boken. Könsrollerna framställs på ett normbrytande och stereotypiskt sätt, där Milla framställs med stereotypiska manliga drag därav är hennes drag normbrytande medan flickorna framställs med

stereotypiska kvinnliga drag. Tänkbara konsekvenser på barns utvecklande av femininitet kan innebära att kvinnan framställs bland annat som svag, tramsig men även som en pojkflicka, vilket är drag som flickor kan koppla samman med ett beteende för den kvinnliga könsrollen.

Här synliggörs motstridiga kvinnliga beteenden vilket kan leda till att barnen ifrågasätter stereotypiska beteenden, men kan också förstärka dem.

Milla definieras inte som en tjej, utan är enligt Alfons bara Milla, Viktors kusin och Alfons kompis. Milla är en väldigt självständig och händig karaktär. Varför blir inte Milla retad för att hon leker med en pojke, det är endast Alfons som blir retad för att han leker med en flicka.

Vid ”mobbningen” är det ingen vuxen som framträder i boken, den enda vuxna är vaktmästaren som enbart städar bort klottret. Vad flickorna i boken tycker om pojkarna framställs inte som viktigt, utan det viktigaste är vad pojkarna tycker om flickorna. Här kan vi se att Milla har mer av de manliga dragen och Alfons visar en mjukare sida som är mer kopplat till de kvinnliga dragen.

När prinsar stannar hemma av Per Gustavsson, 2011.

Boken handlar om en prins som hellre vill stanna hemma och ta det lugnt, i stället för att skrämma rövare med sina prinskompisar. Prinsen har en hamster som är ädel och en räddare i nöden. Prinskompisarna skrattar åt prinsen och talar om att han säkerligen är rädd för att han inte vill skrämma rövare. Dessutom måste prinsen leta efter sin hamster Herman som har försvunnit. Prinsen letar ute i trädgården, men han hittar ingen Herman, när han plötsligt får höra ljud inifrån slottet. Han listar ut att ljudet kommer från köket, där han får syn på rövare, som prinsen är jätterädd för. Till slut kommer han på hur han ska göra och när han viftar med sitt svärd så ber en rövare om hjälp, för de gömmer sig för den förskräcklige svartdraken.

Prinsen blir förvånad över att rövare kan vara rädda för något, när det plötsligt kommer ljud från övervåningen. Rövarna flämtar att det är svartdraken som är där uppe. De smyger upp tillsammans till sovrummet där ljudet kommer ifrån, men det är tomt förutom något som sticker ut nedanför sängen. Det är svartdrakens svans, allihop står stilla och sedan smyger de fram till svartdraken bakifrån och säger, du är omringad! Då tittar svartdraken fram och säger åt dem att vara tysta med sin oroliga röst. För svartdraken gömmer sig nämligen för

Oggligronken. Då blir alla livrädda och börjar springa runt i rummet, prinsen ber alla att ta det lugnt. Men plötsligt så pekar svartdraken mot fönstret och där syns ett fruktansvärt öga, som tillhör Oggligronken. Då utbrister alla fly! De springer ut mot skogen till träden, men det visar sig att det är Oggligronkens ben som de står och håller fast vid. Oggligronken tittar elakt med det enda ögat, då plötsligt ett skuttande ljud hörs och Oggligronken blir vettskrämd. För där kommer Herman, och det är faktiskt Oggligronkens enda rädsla, hamstrar. Oggligronken ber

(24)

- 19 -

någon att ta bort hamstern och lovar då att vara vänlig. När prinsarna kommer tillbaka så har de inte hittat en enda rövare att skrämma, tills de får syn på allihop utanför slottet och blir livrädda och springer därifrån. Prinsen, de tre rövarna, svartdraken och Oggligronken sätter sig och tar ett glas saft, alla utom Oggligronken som inte tycker om saft.

I denna bok återfinns inga kvinnliga karaktärer, dock finns Oggligronken som inte benämns utifrån något biologiskt kön.

De manliga subjektspositioner som görs tydliga är prinsen, djur och rövare. Prinsen som vill stanna hemma och ta det lugnt och leta efter Herman i stället för att skrämma rövare. Prinsen framställs som rädd men måste ändå ta sig mod till att övervinna sin rädsla, förvånad,

lösningsorienterad, agerar som den vuxne i vissa situationer. Prinskompisarna framställs som att de skrattar åt prinsen som vill vara hemma samt att de blir livrädda för svartdraken, Oggligronken och rövarna. Svartdraken framställs som förskräcklig, livrädd, lite orolig samt rädd för Oggligronken. Hamstern Herman framställs som ädel och som en räddare i nöden.

Rövarna ber om hjälp och är rädda. Sammanfattningsvis kan pojkar visa en känslosam sida och vara rädda, samtidigt som de är lugna, förvånade och lösningsorienterade. I enlighet med Nikolajevas (2004, s. 129) schema framställs män som känslokalla, hårda och aggressiva. I boken framställs de som känslosamma, rädda och ängsliga. Detta innebär att i denna bok framställs pojkar på ett sätt som är raka motsatsen till det Nikolajeva (2004, s. 129) lyfter i sitt schema. Könsrollerna framställs på ett normbrytande sätt. Karaktärerna uppvisar bland annat en känslosam sida, ber om hjälp, är rädda samt förvånade. Tänkbara konsekvenser på barns utvecklande av maskulinitet kan innebära att mannen framställs som känslosam vilket är drag som pojkar kan koppla samman med ett beteende för den kvinnliga könsrollen. Detta kan leda till att barnen ifrågasätter de manliga stereotypiska beteenden som finns.

Representationer av kvinnor saknas helt i boken. Genom detta kan kvinnan framställas som oviktig och att männen och djuren är de viktiga som löser problemen. Mammorna och papporna saknas i boken vilket får oss att undra om prinsarna bor helt själva eller om de är osynliga i boken. Den här boken anser vi är normbrytande då pojkarna framställs som känslosamma och mjuka, i stället för känslokalla och aggressiva.

Glass på en onsdag av Mattias Edvardsson och Matilda Salmén, 2018.

Denna bok handlar om Ella som ska följa med Noa hem och det är hans mormor som ska hämta dem. Ella kommer till förskolan och är orolig och rädd men samtidigt längtansfull. När det är dags att gå hem gömmer sig Ella i kuddrummet medan mormodern pratar med Noa.

Efter en stund kommer mormodern och lägger sig bredvid Ella och pratar med henne. När de sedan ska ta sig hem från förskolan har Noa och mormodern var sin cykel. Mormodern bor ganska nära så Ella får sitta bak på hennes cykel. Men det vill inte Ella, för hon har ingen cykelhjälm. Mormodern funderar ett tag, men det är Noa som kommer med lösningen att de kan gå hem. Väl hemma blir det pannkakor till middag, med både sylt, socker och glass vilket

(25)

- 20 -

Ella bara får äta på lördagar. När alla sitter till bords börjar Ella ta lite sylt på sin pannkaka, men då ser hon att både Noa och hans mormor bryter mot bordsskicket och säger till. Noas mormor bryter då mot bordsskicket ytterligare och sätter sig på bordet. Efter att de ätit färdigt går Ella och Noa i väg för att leka. Ella vill leka mamma och pappa med några gosedjur, där Ella är mamma och Noa är pappa. Men Noa vill inte vara pappa, han vill vara mormor.

Mormodern trampar på en legobit och säger ett fult ord, vilket avbryter diskussionen. Men det får i stället Ella att kommentera att man inte får säga fula ord. Ella tittar sig omkring på oredan i rummet och säger att de måste städa innan de börjar leka en ny lek. Men Noa är fullt upptagen med att leka så han vill inte städa. Mormodern håller med Noa och vänder en låda full med bilar upp och ned. Ella säger att Noas mormor är knasig och Noa säger då att han också vill vara så vilket resulterar i en skrattattack. Sedan är det dags för Ella att gå hem och hennes mamma hjälper henne på med skorna, men Ella springer in för att ge Noas mormor en kram. Detta gör att mamman säger till Ella att be om ursäkt för att hon sprang in med skorna på. Men detta bortförklarar mormodern genom att säga att det finns så många bestämmelser så det är svårt att hålla koll på vad man får göra och inte. Sedan följer Ella med mamma ner till bilen och de åker hem.

De manliga subjektspositioner som görs tydliga är Noa och Ellas pappa. Noa har en svart cykel med Anna och Elsa klistermärken på. Han kommer med lösningar på problem, bryter mot bordsskicket, vill inte vara pappa i leken utan vill hellre vara mormor som är lite knasig.

Då han tycker det är tråkigt att städa så börjar han i stället leka med nya leksaker. Noa kommer snabbt fram till Ella när hon kommer till förskolan. Noa framställs som

lösningsorienterad, tillfreds och att han tar efter sin mormor. Ellas pappa nämns endast vid ett tillfälle, sedan blir han osynlig i boken. Sammanfattningsvis framställs mannen som

lösningsorienterad och lekfull. Noa framställs som aktiv, vilket är ett utav de drag som Nikolajeva (2004, s. 129) lyfter för männen. Vi anser att den här boken är normbrytande, då vi endast kunde hitta ett drag per karaktär, för att Noa har Elsa och Anna klistermärken på cykeln och att han vill vara mormor i leken i stället för pappa. Utifrån ovanstående framställs könsrollerna på ett normbrytande och stereotypiskt sätt. Det stereotypiska framställs genom att Noa är aktiv och lösningsorienterad. Tänkbara konsekvenser på barns utvecklande av maskulinitet kan innebära att mannen framställs som bland annat aktiv men ska även ta den kvinnliga rollen i leken, vilket är beteenden som pojkar kan koppla samman med de manliga och kvinnliga könsrollerna. Här synliggörs motstridiga beteenden vilket kan leda till att barnen ifrågasätter stereotypiska beteenden, men kan också förstärka dem.

De kvinnliga subjektspositioner som görs tydliga är Ella, Ellas mamma samt Noas mormor.

Ella framställs som rädd, längtansfull, tjatig, prydlig och ordningsam. Hon framställs även som lydig då hon följer de regler som finns, såsom att städa när hon har lekt färdigt.

Mormodern framställs som knasig, bryter mot bordsskicket och sitter på bordet. Mormodern tycker att det finns för många bestämmelser så det är svårt att hålla koll på vad man får göra och inte. Mormodern tycker att de ska få äta glass, sylt, socker och pannkakor trots att det är en vardag. Ellas mamma framställs som tillrättavisande, hjälpsam och stressad.

(26)

- 21 -

Sammanfattningsvis framställs kvinnorna som lydiga, hjälpsamma, tillrättavisande, prydliga, rädda, tjatiga, ordningsamma, knasiga, bryter mot bordsskicket. I enlighet med Nikolajevas (2004, s. 129) schema kan vi se lydig och omsorgsfull som de dragen som återkommer i boken, där Ella framställs som lydig och mormodern framställs som omsorgsfull.

Könsrollerna framställs på ett normbrytande och stereotypiskt sätt. Ella är bland annat ordningsam och lydig medan mormodern bland annat är knasig och bryter mot bordsskicket.

Ellas beteende förstärker det stereotypiska kvinnliga beteendet, medan mormodern både bryter mot det men även förstärker det stereotypa. Mormodern bryter mot vissa bestämmelser och är knasig, men uppfyller det stereotypiska genom att vara omsorgsfull. Tänkbara

konsekvenser på barns utvecklande av femininitet kan innebära att kvinnan framställs bland annat som lydig, ordningsam, knasig och bryter mot bordsskicket, vilket är drag som kan kopplas samman med den kvinnliga könsrollen men som även utmanar rollen. Här synliggörs motstridiga kvinnliga beteenden vilket kan leda till att barnen ifrågasätter stereotypiska beteenden, men kan också förstärka dem.

Pappan nämns endast en gång i texten, men läsaren får aldrig läsa om honom igen. Han är frånvarande i hela boken. Mamman uppmärksammar inte Ellas känslor och oro över att följa med Noa hem, utan springer iväg till arbetet. Mormodern framställs som Noas omsorgsperson vilket får oss att undra över vart Noas föräldrar är eller vad som har hänt dem, samt att

morfadern är frånvarande. Ella undrar varför Noa bor med sin mormor, vilket får Noa att fråga varför Ella bor med sin mamma. Detta får oss att fundera över varför Noa inte frågar varför Ella bor med sin mamma och pappa, eftersom det framkommer i början av boken att hon tjatat på både mamma och pappa.

Aja baja Alfons Åberg av Gunilla Bergström, 1973;2006.

Boken handlar om Alfons Åberg, som vill leka med sin pappa. Men idag vill hans pappa bara läsa tidningen. Pappa säger att Alfons ska leka med Pussel, Alfons katt. Så Alfons frågar då om han får använda pappas verktygslåda, vilket han aldrig får göra. Men idag så får han använda den, men han får inte använda sågen. Alfons bär på verktygslådan och en mängd av material. Han börjar att snickra, men efter ett tag tar brädorna slut. Alfons hämtar då pallen, som redan är skadad och frågar om han får använda den. Detta får han, men han får inte använda sågen säger pappa bakom tidningen. Alfons bär bort pallen till platsen där allt material finns. Han fortsätter att snickra en lång stund till. Han mäter, slår in spik och rättar till de sneda spikarna. Detta gör han genom att använda en tång för att dra ut dem igen.

Tången får han låna, men inte sågen. Efter mycket snickrande så har Alfons byggt en helikopter. Denna helikopter vill Alfons ut och resa i och han flyger till djungeln. Pussel förvandlas till ett lejon. Alfons fastnar i djungeln och lejonet kommer allt närmare. Alfons ropar efter hjälp och efter en stund börjar pappa undra vad Alfons gör. När han ser vad Alfons har byggt så vill han också åka med på en flygtur. Tillsammans flyger de en lång stund. De ser flera olika saker och flyger tillsammans ända till nyheterna börjar, då måste pappa gå av helikoptern och hämta sågen för att hjälpa Alfons ut. Alfons säger då att pappa kan skada sig på sågen och att han kan ta sig ut ur helikoptern på egen hand, han bara busade med pappa.

Pappas reaktion är att skratta åt Alfons bus.

(27)

- 22 -

I denna bok finns inga kvinnliga karaktärer, dock finns en karaktär som inte går att identifiera utifrån något biologiskt kön och det är katten Pussel.

De manliga subjektspositioner som görs tydliga är Alfons och pappa. Alfons framställs som stark då han bär brädor och verktyg fram och tillbaka. Han framställs som händig och självständig då han hamrar, spikar och mäter. Han framställs även som behövande då han behöver hjälp för att ta sig ut ur helikoptern, men samtidigt är han busig. Alfons pappa tillrättavisar Alfons med vad han får och inte får göra. Han framställs som frånvarande i början av Alfons lek, men är med i slutet och leker. Pappa framställs som att han brukar leka med Alfons, men inte just denna dag. Sammanfattningsvis framställs Alfons som självständig, stark, händig, lekfull, lösningsorienterad, fantasifull och lydig. Pappa framställs som

omhändertagande, lekfull och bestämd. I enlighet med Nikolajevas (2004, s. 129) schema ser vi likheter med Alfons och pappans beteende och de drag hon lyfter som typiskt manliga. Vi ser att männen framställs utifrån drag såsom självständiga, aktiva, skyddande och starka. Vi ser också en känslosammare sida av Alfons, när han blir rädd för lejonet och behöver hjälp av sin pappa samt att han lyder sin pappa. Vid en jämförelse med Nikolajevas (2004, s. 129) schema ser vi likheter mellan dragen lydiga, emotionella, beroende och sårbara och dessa drag tillhör det kvinnliga könet. I pappans drag ser vi likheter mellan omsorgsfull och passiv, vilket är drag som Nikolajeva (2004, s. 129) lyfter som kvinnliga drag. Könsrollerna framställs på ett normbrytande och stereotypiskt sätt. Alfons uppvisar en känslosam sida och pappan framställs utifrån de kvinnliga dragen omsorgsfull och passiv. Detta bryter då den manliga normen dock uppvisar även karaktärerna stereotypiska manliga drag. Dessa är bland annat stark, händig och lösningsorienterad vilket ytterligare förstärker de manliga stereotypiska dragen. Tänkbara konsekvenser på barns utvecklande av maskulinitet kan innebära att

mannen framställs bland annat som känslosam men även stark och händig, vilket är drag som pojkar kan koppla samma med ett beteende för de manliga och kvinnliga könsrollerna. Här synliggörs motstridiga manliga beteenden vilket kan leda till att barnen ifrågasätter

stereotypiska beteenden, men kan också förstärka dem.

Det finns ingen kvinnlig karaktär i litteraturen, vilket kan få kvinnan att framställas som oviktig. Pappan tolkas som ensamstående, men inget som framkommer i boken. Pappan är den enda vuxna i boken vilket får oss att tolka att det är han som tar hand om hemmet och Alfons. Detta får oss då att undra vart Alfons mamma är och om hon ens finns. Männen framställs även som de viktiga i boken vilket tydliggörs då det inte finns några kvinnliga karaktärer.