Investeringskalkylering - En kvalitativ studie på svenska SME inom tillverkningsbranschen

(1)

Magisteruppsats

Civilekonomprogrammet 240 hp

Investeringskalkylering - En kvalitativ studie på svenska SME inom tillverkningsbranschen

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 30 hp

2021-05-25

Ali Shamma, Nizar Fakhrou och Nizar Sreis

(2)

1

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till handledaren för den vägledning och feedback som hjälpt till att genomföra studien. Vidare vill vi även tacka opponentgrupperna och examinatorn som

bidragit med konstruktiv kritik som hjälpt till att driva arbetet framåt. Ett stort tack riktas även till de respondenter som varit av stor betydelse för denna studie och tilldelat oss det goda underlaget

Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett gott samarbete under alla omständigheter.

Halmstad 2021-05-25

Ali Shamma Nizar Fakhrou Nizar Sreis

(3)

2

Sammanfattning

Titel: Investeringskalkylering - En kvalitativ studie på svenska SME inom tillverkningsbranschen

Författare: Ali Shamma, Nizar Fakhrou och Nizar Sreis

Nivå: Magisteruppsats 30 hp

Nyckelord: Investeringskalkylering, SME, Tillverkningsbranschen, Sofistikerade &

Osofistikerade metoder

Bakgrund: Investeringar är av stor betydelse för små och medelstora företags (SME)

framgång, vilket förutsätter att investeringar fattas med hjälp av välgrundade beslutsunderlag.

Investeringsbedömningen underlättas genom att upprätta långsiktiga investeringskalkyler.

Vissa metoder förespråkas i litteraturen eftersom de anses vara mer teoretiskt korrekta, men trots detta väljer SME att avvika från litteraturens förespråkande och utgår i stället från osofistikerade metoder.

Forskningsfrågor: 1) ” Vilka investeringsmetoder använder sig olika aktörer av vid investeringsbedömning i svenska SME inom tillverkningsbranschen”

2) ”Vilka faktorer styr deras val av metod”

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa djupare förståelse för investeringskalkylering genom att undersöka vilka metoder som olika aktörer i SME inom tillverkningsbranschen i Sverige använder samt vilka bakomliggande faktorer som styr deras valet av metod.

Metod: Denna studie har utgått från en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod där empiriinsamlingen baserats på semistrukturerade intervjuer med nio företag. Den teoretiska referensramen har grundats på tidigare forskningsstudier och litteratur.

Slutsats: Studien har påvisat att SME som intervjuats grundar sina investeringsbeslut på Payback metoden, diskonterad payback samt magkänsla. Bakomliggande faktorer till valet av metoderna har varit företaget & investeringens storlek samt att metoderna varit enkla att tillämpa i praktiken.

(4)

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Problemdiskussion... 7

1.3 Syfte ... 9

1.4 Frågeställningar ... 9

1.5 Avgränsningar ... 9

1.6 Disposition ... 9

2 Teoretisk Referensram... 10

2.1 Investeringsbedömning ... 10

2.1.1 Pengarnas tidsvärde ... 11

2.1.2 Kalkylränta (CAPM& WACC) ... 11

2.2 Osofistikerade investeringsmetoder ... 13

2.2.1 Payback metoden ... 13

2.2.2 Diskonterad Payback metod ... 14

2.2.3 ARR ... 15

2.3 Sofistikerade metoder ... 16

2.3.1 NPV ... 16

2.3.2 IRR ... 17

2.4 Faktorer som styr valet av metod ... 20

2.4.1 Ägarstruktur ... 20

2.4.2 Företagets målsättning ... 21

2.4.3 Finansiering ... 22

2.4.4 Företaget & investerings storlek ... 23

2.4.5 Utbildning och ålder ... 24

2.5 Analysmodell ... 24

3. Metod ... 26

3.1 Övergripande forskningsansats ... 26

3.2 Litteraturgenomgång ... 27

3.3 Urval och Datainsamling ... 27

3.3.1 Dataanalys ... 29

3.4 Trovärdighet ... 30

3.4.1 Validitet ... 30

3.4.2 Reliabilitet ... 30

3.5 Etiska överväganden ... 31

4. Empiri ... 32

4.1 Företag A... 32

4.1.1 Organisationsstruktur ... 32

4.1.2 Investeringsmetoder ... 33

4.2 Företag B... 34

(5)

4

4.3 Företag C ... 35

4.3.2 Metoder... 36

4.4 Företag D ... 36

4.5 Företag E... 38

4.6 Respondent F ... 39

4.7 Företag G ... 41

4.8 Företag H ... 43

4.9 Företag I ... 45

5. Analys ... 47

5.1 Val av metod ... 47

5.2 Faktorer ... 48

5.2.1 Utbildning & Ålder ... 48

5.2.2 Payback metodens enkelhet ... 48

5.2.4 Storlek... 50

5.2.5 Målsättning ... 51

5.2.6 Ägarstruktur ... 52

6. Slutsatser ... 54

6.1 Slutsats ... 54

6.2 Bidrag ... 55

6.3 Förslag till vidare forskning ... 56

Referenser ... 57

Bilagor ... 61

Bilaga 1 – Operationaliseringsschema ... 61

Bilaga 2. Intevjuguiden ... 62

(6)

5

1 Inledning

I följande kapitel kommer uppsatsens bakgrund, problemdiskussion, frågeställning, syfte samt avgränsningar att presenteras. Detta kapitel kommer att presentera SME:s betydelse för ekonomin samt vilken betydelse investeringar har för SME:s tillväxt. Vidare kommer kapitlet även att behandla investeringskalkyleringens betydelse för investeringsbedömningar.

1.1 Bakgrund

SME utgör mer än 95% av företagen globalt och tillgodoser mellan 60–70% av alla jobb (Robu, 2013). Begreppet SME har många olika definitioner beroende på det geografiska området. Denna uppsats kommer utgå från definitionen som rekommenderas av Europeiska kommissionen där SME beskrivs som ett företag vars antal anställda understiger 249 och har en omsättning lägre än 50 miljoner Euro ( EU recommendation 2003/361). I Sverige har över 99% av alla företag ett antal anställda som understiger 249. Dessa företag står för ungefär 60

% av omsättningen i näringslivet och utgör således en betydande del av den svenska

ekonomin (Tillväxtverket, 2021). Robu (2013) beskriver SME som ryggraden till ekonomin och att de är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt då de främjar konkurrenskraft och framställer nya produkter samt teknik till marknaden. Det är således av stor betydelse för ekonomin att SME håller sig aktiva.

Enligt Ojala & Hallikas (2006) är det nödvändigt att företag gör investeringar för att skapa möjligheter och investeringarna är avgörande för företagets överlevnad samt framtida framgång. Ett företag kan inte acceptera alla möjliga investeringar då kapitalet är en begränsad resurs och därför använder sig företag av investeringskalkylering.

Investeringskalkylering beskrivs som en metod som används för att identifiera och välja bland långsiktiga investeringar genom att särskilja förväntade värden som de olika besluten

genererar (Brealey & Myers, 2019). Denna process beskrivs som kritisk för ett företags överlevnad med avseende på den risk som kan uppstå vid en felinvestering.

Investeringskalkyleringen är extra viktig för SME då deras framgång beror på optimala investeringsbeslut (Uddin & Chowdhury, 2009; Block, 1997). Detta beror bland annat på att de inte har tillgång till kapitalmarknader i stor utsträckning och har därför inte tillräckligt med kapital för att diversifiera sina investeringar utan blir ofta bundna av få investeringar och

(7)

6

skulle investeringen visa sig vara dålig så har de inte alltid finansiella styrkan att återhämta sig (Hasan, 2013: Block, 1997).

Enligt SCB (2019) är tillverkningsbranschen bland de branscher som genomför flest investeringar. Vidare lyfter SCB (2019) även fram i sin undersökning att investeringarna uppgick till 13,1 miljarder kronor varav 11,2 miljarder bestod av investeringar i maskiner och inventarier. Baserat på den mängd investeringar som sker inom tillverkningsbranschen

kommer vår studie att avgränsa sig till denna bransch och specifikt med fokus på investeringar i reala tillgångar eftersom 85% av de totala investeringarna bestod utav maskiner och inventarier.

Metoder som används för att utvärdera och välja mellan olika investeringar kan delas in i två kategorier, sofistikerade och osofistikerade metoder (Uddin & Chowdhury, 2009). Till de sofistikerade metoderna räknas framför allt Net present value (NPV) och internal rate of return (IRR). Osofistikerade metoderna består bland annat utav Payback metoden (PB), Diskonterad payback (DP) och accounting rate of return (ARR). De sofistikerade metoderna tar hänsyn till alla kassaflöden som genereras av en investering samt beaktar pengarnas tidsvärde och risk i beräkningen medan de osofistikerade metoderna utesluter flera av dessa aspekter (Hartwig, 2012).

Majoriteten av finansiella ekonomerna anser att investeringsbedömningen bör baseras på shareholder teorin. Denna teori definieras som att företagets ultimata mål är att maximera aktieägarvärdet (Danielson, Heck & Shaffer 2008). Företaget bör således enligt shareholder teorin välja de investeringsalternativ som bidrar med högst nytta för aktieägarna. Värdet för aktieägarna maximeras genom att maximera nuvärdet av de framtida kassaflödena och för att göra detta måste en kalkylränta beaktas i investeringskalkylen. Denna kalkylränta används främst i sofistikerade metoder och därför bör dessa metoder prioriteras i investeringskalkylen (Brealey & Myers, 2019). För att SME ska göra lämpliga utvärderingar av sina potentiella investeringar är det väsentligt att dem använder sig av investeringskalkylering. Detta eftersom det gör det möjligt att fördela kapitalet till produktiva investeringar (Sarwary, 2019).

(8)

7

1.2 Problemdiskussion

Trots att investeringskalkylering är viktig för SME har tidigare studier främst fokuserat på att studera investeringskalkylering för stora företag (Danielson & Scott, 2006). De studier som fokuserat på SME har främst genomförts i USA och de har visat att teorin och praktiken skiljer sig åt då litteraturen förespråkar användningen av sofistikerade metoder men resultaten visade att SME föredrar att använda sig utav osofistikerade metoder och främst payback metoder. Detta bör studeras i andra länder för att se om samma beslutsmönster finns (Uddin &

Chowdhury, 2009). Detta gör att det råder ett forskningsgap med tanke på att forskning kring ämnet i Sverige är väldigt begränsad. Majoriteten av studierna inom ämnet är även baserade på kvantitativa metoder som enkätundersökningar. Genom en kvalitativ metod kan denna studie bidra med en djupare förståelse för hur företag går till väga för att välja sin

investeringskalkylering samt varför de gör detta val.

Danielson & Scott (2006) har genom en enkätundersökning studerat användningen av investeringskalkylering i 792 SME i USA. Resultatet av studien visade att SME föredrar att använda sig av osofistikerade metoder som inte förespråkas i litteraturen. De metoder som används för att utvärdera olika investeringsalternativ är framför allt Payback metoden samt magkänsla. Danielson & Scott (2006) lyfter även faktorer som förklarar orsaken till att SME utesluter sofistikerade metoder. Bland annat har ledningen brist på kompetens när det kommer till investeringskalkylering och de har mycket mindre personal vilket gör att företaget inte kan utföra analyser i lika stor utsträckning. En annan viktig faktor som lyfts fram är att SME har begränsningar till extern finansiering vilket gör att de kan behöva finansiera sina investeringar internt och därför väljer exempelvis payback metoden. Enligt Danielson & Scott (2006) beror detta på att SME binder en stor del av sitt kapital i en investering och därför vill ha tillbaka pengarna så snabbt som möjligt för att kunna svara på andra potentiella investeringar.

Payback är den metod som visar vilken investering som snabbast återbetalar grundinvesteringen.

Graham & Harvey (2001) har även genomfört en undersökning kring investeringskalkylering i USA och Kanada där 392 CFO har intervjuats. Studien har behandlat både SME samt stora företag. Resultatet visade att det finns en koppling mellan storlek på företaget och val av metod vid investeringskalkylering. I större företag är de mer benägna att använda sig utav NPV medan SME i större utsträckning använder sig utav payback metoden.

(9)

8

Olofsson & Mathisson (2019) har tidigare studerat ämnet i Sverige och resultatet av studien visade att sofistikerade metoder användes i väldigt liten utsträckning bland SME. Resultatet stämmer därmed överens med vad tidigare studier kommit fram till. Olofsson & Mathisson (2019) motsäger vad Graham & Harvey (2001) samt Danielson & Scott (2006) har kommit fram till. I sin studie har de kommit fram till att kapitala restriktioner och storlek på företag inte har en inverkan på val av metoder vid investeringar. Studien har sina begränsningar eftersom endast 104 respondenter har deltagit i undersökningen samt att empiriinsamlingen baseras endast på enkätundersökningar. Enkätundersökningar ger ingen möjlighet till utvecklade svar och därmed kan det vara svårare att få en förståelse för hur företagen resonerar kring valet av metoder.

Investeringskalkylering bygger enligt Brealey & Myers (2019) på shareholder teorin vilket innebär att företagets investeringsbeslut bör baseras på att maximera aktieägarnas

förmögenhet. Baserat på detta beskriver författarna att Net present value är den enda metoden som bör användas eftersom den är ett fullständigt mått av ett projekts bidrag till aktieägarnas förmögenhet. Denna metod är därmed mest optimal. Danielson & Scott (2006) ställer sig dock kritiska och menar på att detta inte är fullt applicerbart på SME då företag av denna storlek inte alltid har som mål att maximera aktieägarnas förmögenhet. Företaget kan ha startat som en utväg ur arbetslöshet eller som ett medel för att utveckla, tillverka samt marknadsföra uppfinningar. Då kan målet med verksamheten i stället vara att bibehålla företagets livskraft i stället för att maximera dess värde. Brounen, Jong & Koedijk (2004) drar slutsatsen i sin studie att företag som är mindre orienterade mot att maximera aktieägarnas förmögenhet använder osofistikerade metoder i större utsträckning. Enligt studien är således fokus på ägarna en viktig faktor som har en påverkan på vilken metod som används vid

investeringskalkylering.

(10)

9

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för investeringskalkylering genom att undersöka vilka metoder som olika aktörer i SME inom tillverkningsbranschen i Sverige använder samt vilka bakomliggande faktorer som styr deras val av metod.

1.4 Frågeställningar

• ”Vilka investeringsmetoder använder sig olika aktörer av vid investeringsbedömning i svenska SME inom tillverkningsbranschen”

• ”Vilka faktorer styr deras val av metod”

1.5 Avgränsningar

Reala investeringar

Inom företagsekonomi förekommer investeringar i tre olika former, reala investeringar, finansiella investeringar samt immateriella investeringar, I denna uppsats ämnar vi avgränsa oss till reala investeringar. Tanken med att avgränsa sig till reala investeringar beror på att denna typ av investeringar är väldigt kapitalintensiva och binder företagets verksamhet för en lång tid vilket gör att investeringskalkyleringar är mer förekommande i denna typ av

investeringar i jämförelse med andra (Ax, Johansson & Kullven, 2015).

1.6 Disposition

(11)

10

2 Teoretisk Referensram

Följande kapitel inleds med en beskrivning av investeringsbedömning där centrala begrepp och metoder presenteras för att ge läsaren en grundläggande förståelse för ämnet. Nästa del i kapitlet lyfter fram relevanta teorier (agentteorin & shareholder theory) samt tidigare

forskning inom ämnet för att förstå och förklara problemet som vår studie är ämnad att behandla.

2.1 Sammanfattning av den teoretiska referensramen

2.1 Investeringsbedömning

En investering kan definieras som en kapitalsatsning i exempelvis en tillgång som bidrar med en framtida avkastning. Avkastningen förväntas vara högre än den initiala satsningen på lång sikt. Huvudsyftet med en investering är att skapa ett visst värde för företaget och är av stor betydelse för företagets möjligheter att förverkliga sin strategi och tillväxtambition (Löfsten, 2002: Alpenberg, 2005). En investering bör bedömas noggrant innan den genomförs då ett

Teoretisk referensram

Investeringsbedömning

- Pengarnas tidsvärde - kalkylränta

osofistikerade metoder

- Payback

- Diskonterad Payback - ARR

Sofistikerade metoder

- NPV - IRR - PI index

Faktorer

- Ägarstruktur - Finansiering - Storlek - Målsättning

- Ålder & Utbildning

(12)

11

misstag kan ha en skadlig inverkan på företagets finansiella ställning. Detta är särskilt viktigt för SME då dem inte alltid har finansiella styrkan att återhämta sig (Hasan, 2013)

Investeringskalkylering används av ledningen för att underlätta beslutsfattandet i företaget och begreppet kan definieras som följande, “investeringskalkylering handlar om att bedöma ifall en viss resursuppoffring i form av en investering är försvarbar med hänsyn till storlek och tidsmässig fördelning av de inbetalningsöverskott som genereras i framtiden” (Löfsten, 2002 s.9). Det handlar således om att bedöma lönsamheten kring ett projekt och om det är värt att investera i. Processen innefattar tre olika steg. (1) Identifiera betalningsflöden, (2) värdera betalningsflöden med olika tidsförlopp, (3) värdera betalningens risk.

Vid en investeringskalkylering bör samtliga betalningsflöden som grundinvesteringen medför beaktas. Svårigheter kan uppstå då kassaflöden som ligger långt i framtiden kan vara svåra att uppskatta. Nästa steg är att omvärdera de olika betalningsflödena som har olika tidpunkter till en gemensam jämförelsetidpunkt. Detta leder till en förenkling vid jämförelser mellan olika betalningsserier som investeringarna har. Detta bygger på begreppet pengarnas tidsvärde.

2.1.1 Pengarnas tidsvärde

Pengarnas tidsvärde bygger på konceptet att en viss summa pengar är värd mer idag i

jämförelse med samma summa i framtiden. Detta beror enligt Brealey & Myers (2019) på att summan kan placeras och generera en avkastning i form av exempelvis ränta. Samma princip gäller för in och utbetalningarna som hänförs till en särskild investering. In och utbetalningar som erhålls omedelbart är mer värda än om dem skulle erhållas i framtiden. Vid

investeringskalkylering brukar därför framtida betalningar diskonteras vilket innebär att det sker en omräkning av betalningens värde till vad det skulle ha för värde idag. Detta nya värde kallas för nuvärdet. För att diskontera kassaflöden används en kalkylränta (Löfsten, 2002:

Petersson & fabozzi, 2002).

2.1.2 Kalkylränta (CAPM& WACC)

Kalkylräntan används i kalkylen för att ta hänsyn till tidsdimensionen och pengarnas

tidsvärde. Räntan ska utgöras av tre komponenter vilka är kompensation för väntan, förlorad köpkraft samt för risken med en investering. Genom att använda sig av kalkylräntan så diskonteras framtida kassaflöden till ett nuvärde. Detta gör det enklare att jämföra framtida betalningsströmmar som ligger inom olika tidpunkter (Löfsten, 2002).

(13)

12

Det finns ingen generellt erkänd metod som bör användas för att bestämma kalkylräntan men den bör enligt Lindblom & Sjögren (2020) samt Persson & Nilsson (1999) definieras som alternativkostnaden för kapital. Ett företag har begränsade resurser och kapitalet kan placeras i olika tillgångar och generera en avkastning. När företaget väljer att placera sitt kapital i en tillgång så binder sig kapitalet till denna investering och kan inte placeras i alternativa investeringar. Företaget går då miste om den avkastning som en alternativ placering skulle generera. Detta kan definieras som begreppet alternativkostnad. Investerarna vill inte ha en sämre avkastning än vad man kunde fått på andra investeringar (Lindblom & Sjögren, 2020:

Persson & Nilsson, 1999)

Kapitalet som används i investeringarna kan antingen införskaffas genom riskkapital från aktieägare eller lån från banker och finansiella institut. Aktieägarna har ett krav på

avkastningen eftersom dem har alternativa placeringar som de kan investera i. CAPM är en modell som utvecklats för att beräkna avkastningskravet för aktieägarna. Modellen bygger på antagandet att en investerare alltid kan placera sitt kapital i en tillgång som ger en riskfri ränta. För att investera i en annan placering med osäker avkastning krävs en riskpremie vilket är en ersättning för den extra risk som en osäker avkastning medför. Genom att addera den riskfria räntan och riskpremien så kan alternativkostnaden fastställas. Riskpremien avspeglas av skillnaden mellan marknadsportföljens förväntade avkastning och den riskfria räntan.

Marknadsportföljens förväntade avkastning består av samtliga tillgångar på marknaderna dock är detta inte möjligt att beräkna och därför används vanligtvis ett index. Modellen bygger även på antagandet att det endast existerar en marknadsrisk då den unika risken diversifieras bort. Marknadsrisken beror på makroekonomiska faktorer och kan därför inte diversifieras bort. Beta värdet (ett nyckeltal som används som riskmått) i CAPM avspeglar denna risk och visar hur portföljen rör sig i förhållande till marknaden (Löfsten, 2002:

Lindblom & Sjögren, 2020)

Investeringar finansieras inte alltid enbart med kapital från aktieägarna. Det är vanligt att företag använder sig av andra externa källor som exempelvis banken. Banken i detta fall tar också en risk och kräver därför likt aktieägarna en viss nivå av avkastning vilket brukar vara i form av ränta. Den traditionella ansatsen för att bestämma kalkylräntan är därför att beräkna de olika finansiärernas genomsnittliga avkastningskrav och räntekrav. Detta görs med hjälp av formeln WACC (Weighted average cost of capital). Formeln beräknar den kostnad som bolaget har för sin finansiering och därför den lägsta avkastning som ett företag kan godta för

(14)

13

att klara av de krav som långivarna och aktieägarna har (Löfsten, 2002: Lindblom & Sjögren 2020).

2.2 Osofistikerade investeringsmetoder

Osofistikerade metoder är metoder som anses mindre teoretiska korrekta då dem inte tar hänsyn till tillräckligt mycket information för att fatta lämpliga beslut. Bland de mest förekommande osofistikerade metoderna räknas följande metoder in, Payback, diskonterad payback samt ARR (Sarwary, 2019). Metoderna skiljer sig från dem sofistikerade metoderna då dem generellt inte beaktar alla tre nyckelfaktorerna som är, pengarnas tidsvärde, samtliga kassaflöden samt att dem inte tar hänsyn till risk (Hartwig, 2012). Ett fleratal studier beskriver att användningen av osofistikerade metoder är dominerande i praktiken bland SME trots att de anses vara mindre teoretisk korrekta då de inte tar hänsyn till lika många parametrar som de sofistikerade metoderna (Danielson & Scott, 2006: Graham & Harvey, 2001: Olofsson &

Mathisson, 2019) 2.2.1 Payback metoden

Payback metoden är den mest förekommande metoden och används av ca 78% av svenska företag (Lindblom & Sjögren, 2020). Metoden anses vara en av de enklaste metoderna som används vid investeringskalkylering vilket har bidragit till att det är den mest frekventa bland SME (Danielson & Scott, 2006). Metoden visar enligt Peterson & Fabozzi (2002) tiden det tar för en investering att återbetalas, vilket innebär antalet år det tar innan det blir nollpunkt mellan kassaflödet som kommer in och det kassaflöde som betalades ut vid den initiala tidpunkten. Brealey & Myers (2019) skriver att företaget bör bestämma en så kallad cutoff period innan en investering genomförs. Denna cutoff period beskrivs som den tiden det max får ta innan investeringen når nollpunkts nivån. Investeringar som har en payback period som är kortare än cutoff perioden bör accepteras enligt tumregeln.

Payback metoden används främst eftersom den är simpel. Metoden kan även vara fördelaktig bland SME som har kapitalrestriktioner då metoden visar vilken investering som under kortast tid returnerar grundinvesteringen (Danielson & Scott, 2006). Metoden har dock sina svagheter i att den inte beaktar pengarnas tidsvärde eller osäkerheten kring framtida kassaflöden. Den tar inte heller hänsyn till kassaflöden som uppstår efter payback perioden. Investeringen med kortast payback period är den mest attraktiva enligt metoden men detta behöver inte betyda att

(15)

14

det är den bästa investeringen för företaget eftersom den inte räknar med alla kassaflöden.

Metoden anses därför inte optimal vid investeringskalkylering. (Peterson & Fabozzi, 2002).

Formel för Payback metoden:

PB =^𝐺

𝑎

PB = Återbetalningstiden G= Grundinvestering a=inbetalningsöverskotten

2.2.2 Diskonterad Payback metod

Bhandari (1985) lyfter fram discounted payback metoden och förklarar metoden som ett substitut eller komplement till payback metoden. Discounted payback metoden (DPP) är alltså en metod som liknar payback metoden men inkluderar fler kriterier. Författarna menar att vid DPP metoden inkluderas även pengarnas tidsvärde genom att beakta en kalkylränta, vilket säkerställer lönsamheten i projektet. Peterson och Fabozzi (2002) förklara discounted payback period som tiden det krävs för att återbetala den originala investeringen i termer av

diskonterade framtida kassaflöden. Utöver pengarnas tidsvärde skiljer den sig även från payback metoden enligt författarna då den även inkluderar risk vilket inte inkluderas i

payback metoden. Metoden har dock sin svaghet i att den inte tar hänsyn till alla kassaflöden.

Likt Payback metoden så tar den endast hänsyn till kassaflödet som genereras fram till payback perioden och ignorerar kassaflöden som uppstår därefter.

Formel för Discounted Payback metoden:

PB = ^𝐺

𝐷𝑎

PB = Återbetalningstiden G= Grundinvestering

Da= diskonterade inbetalningsöverskotten

(16)

15 2.2.3 ARR

Accounting rate of return är ytterligare en metod som används vid investeringskalkylering.

Metoden reflekterar avkastningen på en investering i förhållande till dess kostnad.

Avkastningen räknas ut genom att dividera den genomsnittliga årliga vinsten av en investering med det initiala investerade kapitalet. Om denna avkastning överstiger en

förutbestämd avkastning så bör investeringen accepteras. En stor skillnad mellan denna metod och många andra metoder är att den inte beaktar kassaflöden utan i stället fokuserar på

redovisnings intäkter. Främsta fördelen med metoden är att den är enkel att använda och förstå (Dayananda, Rowland, Harrison & Herbohn, 2002).

Dayananda et al (2002) skriver att en av de främsta svagheterna med modellen är att den är baserad på redovisnings intäkterna och inte kassaflöden. Detta anses inte vara korrekt då det inte korrekt avspeglar företagets förmögenhet. Metoden tar inte heller hänsyn till pengarnas tidsvärde vilket är ytterligare en faktor till att litteraturen inte förespråkar användning av ARR.

Formel för ARR metoden:

ARR

=

𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 å𝑟𝑙𝑖𝑔 𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡

𝐼𝑛𝑖𝑡𝑖𝑎𝑙𝑡 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙

𝑥 100

(17)

16

2.3 Sofistikerade metoder

Net present value, internal rate of return och profitability index är de tre mest förekommande sofistikerade metoderna som används för att utvärdera investeringar. Sofistikerade metoder är de metoder som tar hänsyn till risk, kassaflöden och pengars tidsvärde. Eftersom metoderna tar hänsyn till samtliga tre aspekter så bör de företag som använder sig utav sofistikerade metoder teoretiskt prestera bättre än företag som utgår ifrån osofistikerade metoder (Haka, Gordon & Pinches, 1985). Trots detta så är användning av denna typ av metoder begränsad i praktiken bland SME och i stället används huvudsakligen osofistikerade metoder (Danielson

& Scott, 2006).

2.3.1 NPV

Net present value metoden beaktar hur lönsam en investering är genom att beräkna skillnaden mellan en investerings genererade intäkter och kostnader för projektet. Ett positivt NPV tyder på att investeringen genererat en högre avkastning än alternativkostnaden. En tumregel är därför att acceptera alla investeringar där NPV överstiger 1 och avslå dem investeringar vars NPV är 0 eller lägre (Brealey & Myers, 2019).

Net present value metoden tar hänsyn till alla kassaflöden som ett projekt förväntas generera.

Metoden beaktar även pengars tidsvärde som baseras på att pengar är mer värt idag än imorgon då summan kan investeras idag och generera en avkastning samt att inflation även påverkar pengarnas framtida värde. Kassaflödet som en investering förväntas skapa är inte alltid lika säkra vilket gör att olika investeringar även har olika stor risk. För att beakta pengarnas tidsvärde och risken kring osäkra kassaflöden så används en

diskonteringsränta/kalkylränta för att diskontera samtliga kassaflöden. En högre risk kring investeringen leder därför till en högre diskonteringsränta som resulterar i ett lägre NPV (Peterson & Fabozzi, 2002)

Trots att metoden anses vara mer teoretiskt korrekt så har den sina begränsningar och svårigheter. En av dessa är att metoden bygger på en hel del antaganden och uppskattningar vilket gör att det finns en del utrymme för fel (Gallo,2014). Vidare så råder det svårigheter kring att avgöra diskonteringsränta som ska kompensera för risken och pengarnas tidsvärde

(18)

17 Formel för Net Present value metoden

2.3.2 IRR

Internräntemetoden anger investeringens lönsamhet liksom nuvärde, men dock anges lönsamheten vid användning av IRR som ett procenttal i stället för ett absolut tal. Denna metod innebär att företaget genomför en räntesatsberäkning som bidrar till att investeringens in- och utbetalningar är lika stora, det vill säga nettonuvärdet av investeringen är noll.

Räntesatsen som beräknas kallas för internränta (Ax et al. 2015). Metodens syfte är att undersöka en investerings lönsamhet genom att jämföra investeringens avkastning (internräntan) med avkastningskravet som ställs på investeringen (kalkylräntan). Om internräntan är större än kalkylräntan, innebär detta att investeringen är lönsam (Ljung &

Högberg, 2004).

Beräkning av internräntan anses vara mer komplicerad än andra investeringsmetoder eftersom den kan förekomma i två former beroende på situation. Den ena beräkningsmetoden baseras på tre antagande:

• Grundinvesteringen förekommer vid en viss tid.

• Överskottet av inbetalningar förekommer i lika stor summa under den ekonomiska livslängden.

• Det råder inget restvärde.

Enligt (Ax et al, 2015) förekommer flera för- och nackdelar med denna metod. Författaren beskriver att den främsta fördelen med metoden är den framför ett enkelt och lättbegripligt mått på investeringens avkastning. Investeringens lönsamhet kan sedan bedömas genom att jämföra investeringens avkastning med avkastningskravet. Men det råder även en typisk nackdel för IRR. Metoden bygger på ett antagande som innebär att betalningsflödet som löper över investeringens ekonomiska livslängd kan återinvesteras till internräntan. Detta

(19)

18

antagande anses inte vara realistiskt om skillnaden mellan internräntan och kalkylräntan är stor (Arnold, 2008). En annan nackdel som kan uppstå vid användning av IRR kan vara att beräkningen kan resultera i flera internräntor.

För att avskaffa den stora nackdelen som förekommer med IRR så har det utvecklats en metod. Tillväxtmetoden som anses vara en modifierad form av IRR. Metoden baseras på ett antagande om att återinvesteringen av inbetalningsöverskottet motsvaras av en realistisk räntesats, som oftast är kalkylräntan. Löfsten (2002) anser att denna metod ger en mer bättre bedömning av investeringens lönsamhet.

Formel för IRR metoden:

Figur 2.2 Denna figur visar att investeringens kassaflöden är beroende av kalkylräntan. Ju högre räntesatsen desto lägre är nuvärdet. Om kalkylräntan enligt figuren är över 25% så anses investeringen vara olönsam.

(20)

19

Osofistikerade metoder Fördelar Nackdelar

Payback Enkel att använda Beaktar inte Pt, R & C samt tar

inte hänsyn till kassaflöden efter återbetalningstiden

Diskonterad payback Enkel att använda, beaktar Pt & R Beaktar inte C, tar inte hänsyn till kassaflöden efter

återbetalningstiden

Accounting rate of return (ARR) Enkel att använda Baseras på redovisningsintäkter,

tar inte hänsyn till Pt

Sofistikerade metoder Fördelar Nackdelar

Net present value Beaktar Pt, R & C antaganden och uppskattningar vilket gör att det finns utrymme för fel

Internal rate of return (IRR) Beaktar Pt, R & C samt framför enkelt mått på investeringens avkastning

Orealistiskt antaganden

Pt= Pengarnas tidsvärde R= Risk C= samtliga kassaflöden

Figur 2.3 Överblick över sofistikerade & osofistikerade metoder

(21)

20

2.4 Faktorer som styr valet av metod

2.4.1 Ägarstruktur

Agentteorin anses vara bland de mest kända teorier som förklarar bolagsstyrningens relationer. Denna teori beskriver förhållandet mellan principalerna (aktieägarna) samt

agenterna (företagsledningen). Agentteorin baseras på att principalerna inte är aktiva i driften av verksamheten och i stället råder en företagsledning som sköter driften av företaget.

Agentteorin har sin utgångspunkt i att aktörerna som arbetar i en organisation strävar efter att maximera sin egen nytta genom att endast beakta sina egna intressen, även om det inte är till fördel för organisationen (Zogning 2017). Företaget och ägarna betraktas således som två skilda enheter. Denna separation bidrar till ett informationsgap som uppstår mellan principalerna och agenterna. Detta innebär att agenten har tillgång till all information om företaget medan principalen inte har tillgång till samma information om företagets situation.

Detta informationsgap kommer i stor utsträckning ange hur relationen mellan principalen och agenten kommer att vara. Eftersom principalen och agenten inte har samma intressen kommer principalen införa åtgärder för att skydda sitt eget intresse. Åtgärderna sker i form av

kontrollsystem där principalen övervakar agenten med hjälp av exempelvis finansiella rapporter. Den andra åtgärden kan vara i form av incitamentprogram där principalen belönar agenten vid beslut och val som stämmer överens med principalens intresse. Kostnaderna av detta kallas för agentkostnader (Alander, 2019). Agenten kommer att i högre grad agera i enlighet med principalens intressen, men dock anses denne inte följa principalens intresse fullt ut. Kostnaderna och tiden att övervaka agenten fullt ut är större än vad företaget är villiga att betala. Agenten kommer därför delvis fortfarande fokusera på att maximera sin egen nytta (Hartwig, 2012: Jasim, Dexter & Sidhu,1988)

Figur 2.4 Modell över agentteorin

(22)

21

Principalerna anses vara diversifierade i sina investeringar. Ledningen har däremot hela humankapital (utbildning, talanger samt kompetenser) investerat i ett och samma företag och är därför mer riskaverta och föredrar investeringar med kortare återbetalningstid (Chen, 1995). Intressena vid investeringar skiljer sig åt. Ett av de vanligaste sätten att försöka få agenten att jobba mot principalens mål är att använda sig av ersättningskontrakt. Denna typ av kontrakt är ofta baserat på redovisningssiffror vilket kan bidra ytterligare till agent problemen genom att agenten får större incitament att använda sig utav kortare payback perioder och högre avkastningar på ARR för att öka sin bonus. Exempelvis kommer ett lönsamt projekt sett ur NPV metoden avslås av agenten om den beräknade avkastningen är för låg. Studierna visar på ett samband mellan användningen av PB metoden och ARR i företag där ägarna och ledningen är skilda ( Daunfeldt & Hartwig, 2014: Chen, 1995). I motsats till detta så föreslår Guilding (2003) att företag med skild ägare och ledning kommer att använda sig av metoder som NPV, IRR och ROI. Detta beror enligt författaren på att investeringskalkylerings processen formaliseras i större utsträckning för att styra ledningen att använda de metoder som föredras av ägarna. Detta är vanligtvis NPV metoden då denna siktar till att maximera värdet för ägarna.

I kontrast så existerar inte denna typ av agentproblem som påverkar investeringsmetoderna i företag som är ägarledda. Ägarna kommer därför att använda sig utav metoder som är värdemaximerande och därför kommer NPV metoden att väljas (Kengatharan, 2016.

2.4.2 Företagets målsättning

SME anses inte alltid ha samma målsättning som större företag. Större företag grundar vanligtvis sin målsättning enligt shareholder theory som baseras på synen att ett företags ultimata mål är att maximera värdet för aktieägarna. Alla beslut som fattas i företaget cirkulerar kring att uppfylla detta mål. Detta anses vara det mest lämpliga vid ekonomiskt beslutsfattande av finansiella ekonomer (Danielson, Heck & Shaffer 2008: Brealey & Myers, 2019). Jensen (2017) anser däremot att företagets målsättning bör grundas på intressentteorin.

Denna teori bygger vidare på shareholder teorin och beaktar i stället samtliga intressenter som påverkar och som kan påverkas av företagets välmående. Managers ska fatta beslut som tar hänsyn till samtliga intressenters intressen och inte bara aktieägarna. Företagets mål har en direkt påverkan på investerings kalkyleringen och vilken metod som väljs. Företag som är inriktade mot att maximera aktieägarvärdet använder sig utav metoder som beaktar

diskonterade kassaflöden i större utsträckning, medan företag som har andra mål med

(23)

22

verksamheten föredrar osofistikerade metoder (Danielson & Scott, 2006: Brounen et al, 2004). SME har inte alltid aktieägarnas förmögenhet i fokus utan kan ha andra mål som huvudfokus vilket även påverkar metoden som används och därför är inte NPV alltid den metoden som anses vara den bästa (Danielson & Scott, 2006).

2.4.3 Finansiering

Företag som vill genomföra stora investeringar brukar vända sig till banken för att införskaffa sig kapital. Men kreditbedömningsprocessen är komplex och ställer stora krav på företag och särskilt nystartade SME bolag. Banken genomför en detaljerad undersökning av företagets finansiella rapporter och låntagarens personliga egenskaper innan de beviljar krediter (Shape, 1990). Winborg och Landström (2001) beskriver att det råder en informationsassymmetri mellan företagsägaren av SME bolag och kreditgivaren. Informationsasymmetrin uppstår på grund av att företagsägaren inte kan lämna tillräckligt med information som kreditgivaren kräver för att genomföra en riskbedömning. För att minska informationsassymmetrin

spenderar banken resurser på att övervaka samt organisera utbytet. Banken tar även en högre risk när det råder en informationsassymmetri eftersom banken inte har tillräckligt med information för att göra en helhetsbedömning. Sammantaget leder detta till att de finansiella kostnaderna för SME blir högre för lånet. Det finns dock andra typer av lån som exempelvis relationslån som baseras på andra faktorer än finansiella rapporter. Denna typ av lån baseras på förhållandet mellan företagsägaren och kreditgivaren. Nystartade SME bolag kan även bemöta svårigheter med denna typ av lån eftersom företagsägaren inte har en relation med banktjänstemannen. Konsekvent av detta så är intern finansiering vanligare bland SME.

Danielson & Scott (2006) beskriver i sin studie att eftersom SME företag vanligtvis är intern finansierade så är det en prioritering för dem att alltid ha tillräckligt med kontantsaldo för att kunna svara på lönsamma investeringsmöjligheter som uppstår. Detta ger SME företag en anledning att oroa sig för hur snabbt en investering generar kassaflöden (dvs.

återbetalningsperioden). Företag som är internfinansierade föredrar därför enligt studien att använda sig utav payback metoden eftersom denna metod bäst beskriver vilken investering som under kortast tid återvinner den initiala utbetalningen. Holmen & Pramborg (2009) drar i sin studie samma slutsats om att företag som är kapitalrestriktiva föredrar att använda sig utav payback metoden.

Å andra sidan finns det studier som inte kunnat bevisa detta samband. Studierna menar på att det inte finns något tydligt samband mellan kapitalrestriktioner och användandet av payback

(24)

23

metoden (Graham & Harvey, 2001: Olofsson & Mathisson, 2019). Användningen av payback metoden har istället kopplats till skuldsättningsgraden i företaget. Företag med en högre skuldsättningsgrad har påvisat en mycket större användning av metoden. Detta kan förklaras av att företag med högre andel extern finansiering har en betydligt större finansiell risk. Till följd av detta fokuserar dem på att hitta investeringar som under kort tid betalar tillbaka det ursprungliga beloppet (Graham & Harvey, 2001: Daunfeldt & Hartwig, 2014)

2.4.4 Företaget & investerings storlek

Företagets storlek har en signifikant inverkan på användningen av investeringskalkyler. Större företag använder sig i högre grad av metoder som anses vara mer korrekt ur ett teoretiskt perspektiv. Större företag använder sig utav Net present value i större utsträckning i

jämförelse med SME som i stället föredrar användningen av Payback metoden. Större företag är även mer benägna att använda fler metoder i sina beräkningar i jämförelse med mindre företag. (Graham & Harvey, 2001: Daunfeldt & Hartwig, 2012: Brounen et al, 2004) Företag av mindre storlek skiljer sig i vissa avseende vilket leder till att osofistikerade samt färre metoder används vid investeringskalkylering. SME företag har bland annat en mindre personalstyrka samt begränsad budget vilket leder till att företaget inte alltid har tid eller resurser till att analysera projekt lika djupt (Danielson & Scott, 2006).

Större företag genomför vanligtvis fler och större investeringar i verksamheten.

Investeringarnas storlek har enligt tidigare studier visat sig ha en signifikant påverkan på valet av metod (Du Toit & Pienaar, 2005: Sandahl & Sjögren, 2003). Enligt Du Toit & Pienaar (2005) utgår företag som genomför större investeringar utifrån flera metoder innan ett beslut fattas. Baserat på studiens empiriinsamling så är NPV samt IRR den vanligaste metoden vid större investeringar medan Payback metoden används som ett komplement för att styrka sina beslut och inte som en primär metod. Sandahl & Sjögren (2003) fann även ett samband mellan storleken och investeringskalkylen där företag som genomför större investeringar följer mer formaliserade processer där flera faktorer beaktas. Investeringskalkylen innehåller exempelvis diskonterade kassaflöden samt risk, således utgår de från sofistikerade metoder i sin investeringskalkyl.

(25)

24 2.4.5 Utbildning och ålder

Empiriska resultat visar att företagsledningen har en stor påverkan på valet av investeringsmetod. Utbildning är en betydande faktor vid val av metod vid

investeringskalkylering (Graham and Harvey, 2006; Brounen, et al, 2004). Danielson & Scott (2006) lyfter fram att en låg utbildningsnivå bland ledningsgruppen i SME leder till att företagen utgår ifrån osofistikerade metoder. CFO:s som är högutbildade är mer benägna att använda de mer komplicerade alternativen för att diskontera ett nytt projekt (Brounen et al., 2004: Nurullah & Kengatharan, 2015). En annan faktor som har en påverkan på val av metod är ålder. Äldre CFO:s tenderar att utgå från payback metoden mer i jämförelse med yngre CFO:s (Graham and Harvey 2001; Hermes, Smid & Yao., 2007).

2.5 Analysmodell

Den teoretiska referensramen lyfter fram olika investeringsmetoder som kan användas vid investeringskalkylering. Vissa metoder kan anses mer teoretisk korrekta eftersom de tar hänsyn till det faktum att pengar har ett tidsvärde samt att investeringar medför en risk där en kompensation måste beaktas. Trots detta så visar den teoretiska referensramen på att SME bortser från denna typ av metoder och föredrar användningen av osofistikerade metoder.

Analysmodellen baserades på tidigare forskningar samt teorier som presenterats i den teoretiska referensramen. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för investeringskalkyleringens användning i SME bolag. Genom att granska vilka faktorer som styr valet av investeringsmetod, kommer uppsatsens frågeställning att besvaras.

Analysmodellen (se figur 2.5) skapar en generell översikt över teman och perspektiv som denna forskningsstudie kommer att beröra.

(26)

25 Figur 2.5 Analysmodell

Investeringsmetoder

Ägarstruktur

Ålder &

utbildning

målsättning Finansiering

Storlek

(27)

26

3. Metod

Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ metod där empiriinsamlingen har baserats på semi strukturerade intervjuer. Vidare har studien grundats i en deduktiv forskningsansats där vetenskapliga artiklar och teorier legat till grunden för empiriinsamlingen och format en intervjuguide som genomförts med totalt 9 respondenter.

3.1 Övergripande forskningsansats

Vår studie har haft sin utgångspunkt i den deduktiva forskningsansatsen. Vi har i vår studie utgått från teorier och tidigare vetenskapliga artiklar som legat till grunden för vår

empiriinsamling genom att de styrt formuleringen av frågorna och upprättandet av intervjuguiden. Utifrån empiriinsamlingen drar vi slutsatser, vilket enligt Bryman & Bell (2015) beskrivs som en deduktiv forskningsansats. David & Patel (2003) lyfter fram att den deduktiva ansatsen har sin fördel genom att forskning som följer denna typ av ansats har ett objektivt förhållningssätt då forskningen styrs av tidigare teorier och studier. Detta gör att forskarens subjektiva bedömningar inte styr studiens resultat. Nackdelen med en deduktiv ansats är att författarna riskerar att bli låsta av en tidigare teori eller studie och därför missa andra viktiga aspekter som kan påverka resultatet. För att motverka detta har vi i denna studie lagt stort fokus på att samla in tillräckligt med sekundärdata för att skapa en helhetsbild och inte låsa oss fast vid ett synsätt.

Denna studie kan genomföras utifrån en kvalitativ eller kvantitativ ansats beroende på syftet.

En kvantitativ metod har sin främsta fördel i att den kan skapa en generell giltighet till en större population och används när studiens syfte är att dra generella slutsatser inom ett forskningsområde. Nackdelen med denna typ av metod är att informationen som samlas in är begränsad och mindre nyanserad eftersom insamlingen vanligtvis baseras på enkäter där inga följdfrågor kan ställas. Vår studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för

investeringskalkylering och därför anses inte den kvantitativa metoden passande. För att uppfylla studiens syfte har i stället en kvalitativ metod använts. Den kvalitativa metodens primära syfte är att skapa en förståelse för det komplexa problemet som studeras och kännetecknas av att den fokuserar på ord och inte kvantifiering när insamling och analys av

(28)

27

data sker. Metoden utgår från intervjuer och till skillnad från enkäter ger denna typ av empiriinsamling möjlighet till mer nyanserade svar (Bryman & Bell, 2015).

3.2 Litteraturgenomgång

Datainsamlingen i uppsatsskrivandet kan ske både primärt samt sekundärt. Primärdata kan beskrivas som informationens ursprung och den samlas in av forskaren själv genom

intervjuer, observationer och enkäter. Sekundärdata är användningen av den data som tidigare forskare har samlat in (Jacobsen, 2017). Sekundärdata i denna uppsats har samlats in via vetenskapliga artiklar och böcker. De vetenskapliga artiklarna har samlats in via databasen Google scholar. Till en början skedde sökandet väldigt brett med sökord som Capital budgeting & Capital budgeting SME för att få en förståelse för ämnet och för att hitta en eventuell forskningslucka. Sökandet blev därefter mer avgränsat och ämnesspecifikt där sökord som Shareholder theory och agency theory användes. Under studiens gång har även tidigare studentuppsatser via databasen DIVa portal samlats in och analyserats för att eventuellt hitta tidigare forskning och vetenskapliga artiklar som är relevanta för vårt problemområde.

3.3 Urval och Datainsamling

Primärdata i denna studie har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju utgår ifrån ett antal specifika teman som ska behandlas. Metoden utgår från ett antal förutbestämda huvudfrågor men ger ändå möjlighet till flexibilitet då frågorna vanligtvis är breda och lämnar större utrymme för att ställa följdfrågor baserat på

intervjupersonens svar. Flexibiliteten bidrar till mer fylliga och detaljerade svar som hjälper till att skapa en djupare förståelse (Bryman & Bell, 2015).

Intervjuguiden som tillämpats under intervjuerna har tagits fram genom den teoretiska referensramen. Intervjuguiden baserades på frågeställningar där teman och begrepp har operationaliserats, vilket innebär att de har omvandlats till observerbara och mätbara enheter (David & Sutton, 2016). Frågorna i intervjuguiden presenterades i ett

operationaliseringsschema som baserades på teman, teorier och tidigare forskning (Se bilaga 1).

För att hitta respondenter till intervjuguiden görs ett urval i populationen. Population beskrivs som alla de enheter som är intressanta för studien (Jacobsen, 2017). Studiens syfte är att undersöka SME inom tillverkningsbranschen och därför består populationen i detta fall av

(29)

28

samtliga företag som har ett antal anställda mellan 10–249 och en omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro. Följande kriterier baserades på EU:s definition av SME. Med hjälp av Retriever bolagsinfo kunde vi kategorisera alla bolag som uppfyllde populationens urvalskriterium. Samtliga företagsnamn och viss information exporterades sedan till ett Excel dokument där ett urval gjordes. Enligt Holme & Solvang (2012) kan ett urval göras genom ett sannolikhetsurval eller ett icke-sannolikhetsurval. Urvalsmetoden som väljs styrs av

forskningsfrågan och syftet. Då vi i denna studie inte syftar till att skapa statistisk

generalisering eller representativitet av vårt resultat anser vi inte att ett sannolikhetsurval är nödvändigt. Urvalet i denna studie baserades därför på ett icke-sannolikhetsurval där enheter subjektivt valdes utifrån de kriterier som definierats. Detta innebär att de enheter som

genomför investeringar valdes eftersom dessa ansågs kunna bidra med empirii till studien. För att uppfylla syftet om att skapa en djupare förståelse har företag med olika karaktärsdrag valts ut. Holme & Solvang (2012) beskriver att variationsbredd i urvalsenheterna är viktigt för att få ett så stort informationsinnehåll som möjligt.

Efter att företag valts ut söktes kontaktpersoner via företagets hemsida. För att få svar på våra intervjufrågor ansåg vi att intervjupersonen bör vara ekonomichef, controller eller någon annan som är delaktig i beslutsfattande vid investeringsbedömningen. Efter ett ha lokaliserat en person inom denna befattning togs kontakt via telefonsamtal. Flera respondenter visade en positiv inställning till att ställa upp på en intervju och var villiga att dela med sig av sin kompetens och erfarenhet.

Samtliga intervjuer utfördes digitalt via Zoom på grund av den rådande Covid-19 pandemin.

Skillnaden med denna typ av intervjuer är att det inte sker direkt kontakt med

intervjupersonen. Fördelen med detta är att det är mindre resurskrävande och sparar tid genom att det inte är resekrävande (Holme & Solvang, 2012). Alla intervjuer följde samma upplägg där ämnet och syftet först presenterades för att därefter följa den intervjuguide som

upparbetats (se bilaga 2). Frågorna ställdes i samma ordning till alla respondenter men kompletterades med olika följdfrågor baserat på respondents svar. Intervjuerna avslutades med att fråga om det finns möjlighet att kontakta respondenten om det uppstår ytterligare funderingar eller oklarheter. Sammanlagt intervjuades nio personer där intervjuerna i

genomsnitt varade 25–30 minuter. Vid eventuella oklarheter kontaktades respondenterna via mail.

(30)

29

I varje intervju har det frågats om godkännande att spela in intervjun. Samtliga respondenter som deltagit i undersökningen har godkänt detta. Genom att spela in intervjun underlättar det arbetat att genomföra en noggrann analys av vad som sagts då forskaren upprepade gånger kan lyssna på materialet. Genom att spela in en intervjuerna reducerade behovet till att föra anteckningar och mer fokus kan riktas på det intervjupersonen säger (Bryman & Bell, 2015).

Efter intervjuerna har inspelningarna transkriberats för att underlätta empiri och analysdelen.

Företag Storlek Befattning Respondenter

A Litet företag VD Respondent A

B Medelstort företag Ekonomichef Respondent B

C Medelstort företag Ekonomichef Respondent C

D Litet företag VD Respondent D

E Litet företag Ekonomichef Respondent E

F Litet företag Ekonomichef Respondent F

G Litet företag Ekonomichef Respondent G

H Medelstort företag VD Respondent H

I Medelstort företag Ekonomichef Respondent I

Tabell 3.1 information om företagen samt respondenterna 3.3.1 Dataanalys

Analysen av empiriinsamlingen har utförts med utgångspunkt i Miles & Hubermans (1994) dataanalysmetod. Metoden följer tre olika proccesser

1. Datareduktion 2. Datapresentation

3. Verifikation och slutsdragning

Efter att empiriinsamlingen genomförts transkriberade samtliga intervjuer för att sedan filtrera bort irrelevant information som inte har anknytning till frågeställningarna och syftet.

Information som kvarstod efter datareduceringen hade ett samband med analysmodellen. Data presentationsprocessen innebär att ordna och sammanställa rådata för att göra den

lättöverskådlig (Miles & Huberman, 1994). Detta gjorde vi genom att samanställa och presentera relevant information i en tabell (se figur 4.1). Utformningen av tabellen baserades på analysmodellen (se figur 2.4). Utifrån tabellen kunde vi se mönster och kopplingar mellan valet av metod och de olika faktorerna.

(31)

30

3.4 Trovärdighet

3.4.1 Validitet

För att göra en bedömning av sin forskning används vanligtvis termerna reliabilitet och validitet. Validiteten kan delas in i extern och intern validitet. Den externa validiteten belyser i vilken utsträckning undersökningens resultat kan generaliseras (Bryman & Bell, 2015).

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse och inte skapa en generalisering av data som samlats in. Därför utgick studien från en kvalitativ metod. Genom att välja en kvalitativ metod bidrog detta till att färre urvalsenheter undersöktes i jämförelse med vad en

enkätundersökning hade gjort. Vår empiriinsamling baserades på nio respondenter och detta anses vara för lågt för att kunna göra en generalisering av resultatet. Urvalet baserades inte heller på ett sannolikhetsurval vilket gör att generalisering blir svårare men då detta inte är syftet med uppsatsen är detta förväntat.

Intern validitet handlar i stället om hur väl forskaren/författaren lyckats mäta det som avsågs att mätas (David & Sutton, 2016). För att åstadkomma intern validitet har intervjuguiden framställts utifrån ett operationaliseringsschema. Enligt Jacobsen (2017) kan den interna validiteten prövas genom att jämföra datainsamlingen med vad andra forskningar har framfört samt bearbeta empiriinsamlingen genom ett kritiskt perspektiv. Denna arbetsprocess har utförts i denna studie.

3.4.2 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om studiens tillförlitlighet och i vilken utsträckning en undersökning kan upprepas och påvisa samma resultat. Att uppfylla en hög reliabilitet är vanligtvis svårt vid en kvalitativ forskning då det finns faktorer som kan styra resultat. För att öka reliabiliteten i studien har det i metodkapitlet redogjorts utförligt för forskningsprocessens olika delar.

Datainsamlingen har baserats på samma intervjuguide som har sin utgångspunkt i vårt operationaliseringsschema. Eftersom samtliga intervjuer baserades på en intervjuguide kommer en upprepande studie i viss mån generera samma resultat. I vår studie utgick vi dock från en semistrukturerad intervju vilket medförde att vi ställde unika och situationsanpassade följdfrågor. Vid upprepning av samma undersökning hade resultatet blivit annorlunda

eftersom följdfrågorna möjligtvis hade varierat baserat på mottagaren och situation.

(32)

31

3.5 Etiska överväganden

För att genomföra studien på ett etiskt sätt bör vissa aspekter beaktas. Bryman & Bell (2015) lyfter fram fem olika punkter som gäller för svensk forskning.

• Informationskravet: För att uppfylla detta krav har samtliga intervjupersoner informerats om syftet med studien samt hur processen kommer att se ut.

• Samtyckeskravet: Vid första kontakt meddelades att deltagandet är helt frivilligt samt att intervjun kan avbrytas när som helst. Innan intervjun påbörjades tillfrågades det om samtycke till att spela in.

• Konfidentialitets-anonymitetskravet: För att uppfylla konfidentialitetskravet har alla uppgifter som samlats in via inspelningar och transkriberad text förvarats på ett säkert sätt så att ingen obehörig kunnat få tillgång till dessa. Respondenterna har blivit erbjudna att förbli anonyma vid publicering av rapporten. Till följd av detta har varje person blivit tilldelad ett fiktivt namn där deras namn byttes ut mot olika bokstäver. Respondenternas identitet har endast varit känd för författarna.

• Nyttjandekravet: Uppgifterna som har erhållits under denna forskningsstudie har endast använts för forskningsändamålet.

• Falska förespeglingar: inför varje intervju har författarna varit uppriktiga med att tilldela korrekt information. Detta genom att exempelvis vara tydlig med hur lång intervjun beräknas pågå samt hur informationen kommer hanteras.

Under arbetets gång har även GDPR tagits i hänsyn. GDPR är EU:s dataskyddsförordning och syftar till den enskildas rättighet till skydd av personuppgifter (Imy, 2021). I enlighet med GDPR valde vi att avskaffa samtliga uppgifter som vi samlat in under studien. Dessutom har personuppgifterna enbart varit kända för författarna. Vi har klargjort för respondenterna att denna studie är en offentlig handling, och att deras svar kan komma att bli offentliga.

(33)

32

4. Empiri

I följande kapitel kommer empirin som samlats in genom kvalitativa intervjuer att presenteras, och samtliga företag kommer att behandlas enskilt. Presentationen av

empiriinsamlingen följer en liknande struktur vilket innebär att varje tema behandlas i samma ordning genom hela empirin. Sammantaget intervjuades nio personer inom

tillverkningsbranschen med skilda befattningar samt olika storlekar på företag.

4.1 Företag A

Respondent A är 65 år och har en utbildning inom kemiteknik. Respondenten har varit yrkesverksam inom petrokemi i cirka 40 år och är för tillfället VD på företag A. Företag A är ett litet företag som är verksamma inom tillverkning av biobränslen på den skandinaviska marknaden. Företagets affärsidé bygger på att bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att bidra med alternativa produkter inom drivmedel- och uppvärmningsområdet.

4.1.1 Organisationsstruktur

Respondent A berättar att företag A sedan uppstarten och fram till 2018 ingick i en koncern inom tillverkning av petrokemi. Respondenten beskriver att år 2018 fick han och en kollega möjligheten att delta i ett managementbuyout, vilket innebar att de köpte ut en del av koncernen. Respondent A förklarar:

”Vi är ett entreprenörsbolag som i allra högsta grad är ägarlett. Det är huvudägaren och jag som fattar alla beslut angående investeringarna i bolaget”.

Trots att företaget inte längre är en del av koncernen så har de tagit en del av koncernens arbetssätt, metoder, manualer och riktlinjer för hur investeringsbedömningen ska gå till i företaget dock sker det inte lika formellt.

Respondenten nämner att företagets huvudmål är att skapa ett värde för ägarna då det är ett vinstdrivande bolag samt att skapa samhällsnytta. I Varje läge försöker företaget maximera värdet för ägarna. Företaget tar hänsyn till detta genom att välja investeringar som breddar verksamheten och minimerar riskerna.

(34)

33 4.1.2 Investeringsmetoder

Respondent A beskriver att stora företag är mer byråkratiska och utgår ifrån fler kalkyler än vad små bolag gör, alla system är anpassade för matrisorganisationer. Respondent A beskriver att investeringsbedömningen i ett stort bolag ska följas av särskilda mallar och rutiner. I en sådan mall råder flera check punkter som ska checkas av innan ett investeringsbeslut fattas, exempelvis ska risk och finansiering beaktas. Respondenten beskriver att det i Företag A används en liknande mall men det råder mer flexibilitet där vissa checkpunkter kan uteslutas.

Vid frågan om hur den senaste investeringsprocessen genomfördes beskrev respondent A processen på följande sätt: Företaget började med att upprätta en behovsanalys eftersom det fanns ett behov av en kapacitetsökning i anläggningen. Därefter anordnades flera möten för att undersöka vilka investeringsalternativ som var tillgängliga. För att utvärdera sina

investeringsalternativ användes en mall som innefattade lönsamhetsberäkningar.

Respondenten beskriver att företaget utgick från en payback metod och det gjordes en grov uppskattning av en rimlig återbetalningstid och investeringen som föll inom ramen för denna beviljades. Vid frågan om varför just denna metod valdes motiverar respondenten valet på följande sätt:

”För att osäkerheten i bedömningen av marknaden överstiger värdet i att utgå från en mer sofistikerad metod samt att investeringens storlek var relativt liten. Hade vi genomfört större

investering hade vi förmodligen använt en sofistikerad metod med diskonteringsränta som exempelvis Internal rate of return.”

Hittills har företaget dock inte behövt använda sig av andra metoder enligt respondent A då företaget inte genomfört några investeringar av större storlek. Respondenten nämner dock att om det skulle det ske större investeringar så hade investeringskalkyleringen förmodligen kombinerat flera olika metoder. Men vid en liten investering handlar det mer om att ägaren känner sig säker och har en god magkänsla kring investeringen. Eftersom detta är ett entreprenörsbolag anser respondent A att företaget inte behöver använda sig av avancerade kalkyler utan kan i stället utgå ifrån en payback metod. Det viktigaste för ägaren är att siffrorna pekar i rätt riktning samt att investeringen kan återbetala sig inom en rimlig tid.

4.1.3 Finansiering

Respondenten nämner att Företaget finansierar sig primärt via eget kapital och sedan via banklån samt statliga stödpengar som företaget kan ta del av vid investeringssamanhang.

(35)

34

Vidare nämner respondenten att investeringens storlek påverkar valet av finansiering. Vid mindre investeringar är det framför allt internfinansierat medan större investeringar vanligtvis finansieras med hjälp av banklån. Respondenten beskriver att finansieringen kan ha en

påverkan på investeringskalkyleringen. Vid externfinansiering som banklån kan banken komma att ställa högre krav på kalkylerna. Exempelvis säger respondenten

”Har man en extern långivare så är kraven högre på att man har en sofistikerad kalkylmetod som granskas men är det däremot mina egna pengar så kan jag själv vara nöjd med en enklare metod, ju mer externfinansiering man har ju mer ska man anpassa sin kalkylmetod så att den kan hålla för en granskning”

4.2 Företag B

Respondenten B är 37 år gammal och har en högskoleutbildning inom ekonomi. Sedan fem år tillbaka har respondent B jobbat som ekonomichef på företag B där hans huvuduppgifter består av bland annat lönsamhetsarbete samt granska investeringar. Företag B är ett medelstort bolag som tillverkar och utvecklar energieffektiva ventilationssystem.

4.2.1 Organisationsstruktur

Enligt respondent B är företaget ägarlett men det finns två externa parter i styrelsen. Företaget har en tydlig målsättning som innebär är att skapa ett högre värde för ägarna. Målet anpassas efter konkurrenterna och branschen. Företaget jämför sin vinstmarginal med konkurrenterna för att säkerställa att de inte understiger deras nivåer.

Respondent B beskriver att företaget har stora maskiner i sin produktion. Vid nyinvestering av maskiner utgår företaget från en särskild investeringskalkyleringsmall där de använder

tillgängliga data för att fatta beslut. Vid sådana typer av beslut brukar vanligtvis VD:n, produktionschefen samt ekonomichefen vara delaktiga i.

4.2.2 Investeringsmetoder

Enligt respondent B fokuserar företaget vid en nyinvestering på hur snabbt investeringen kan återbetalas. Företag B utgår därför från en payback metod vid sin kalkylering. Företaget har en ungefärlig återbetalningstid på cirka fem år som de utgår ifrån. Vid investeringar av större storlek beaktar företaget en kalkylränta i sin kalkyl. Kalkylräntan baseras på

avkastningskravet som ägarna har på företaget, det är således mycket fokus på

alternativkostnaden. Kalkylräntan används för att uppskatta pengarnas tidsvärde samt kräver