Materialdokumentation vid miljöcertifiering En kvalitativ studie av utmaningar och förutsättningar för SME att använda BIM som hjälpmedel

Materialdokumentation vid miljöcertifiering

En kvalitativ studie av utmaningar och förutsättningar för SME att använda BIM som hjälpmedel

Josefin Blomberg

Civilingenjör, Arkitektur 2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Titel: Materialdokumentation vid miljöcertifiering – En kvalitativ studie av utmaningar och förutsättningar för SME att använda BIM som hjälpmedel

Författare: Josefin Blomberg Omfattning: Examensarbete 30 hp Utgivningsår: 2018

Program: Civilingenjör Arkitektur 300 hp Handledare: Susanne Engström

Examinator: Sofia Lidelöw Luleå Tekniska Universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för industriellt och hållbart byggande

Förord

Med detta examensarbete avslutar jag utbildningen Civilingenjör Arkitektur med inriktning Husbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet.

Det finns många som har bidragit till att detta arbete har varit genomförbart, dessa vill jag tacka.

Först och främst vill jag rikta ett tack till min handledare Susanne Engström. Din vägledning och dina snabba svar har varit till stor hjälp under examensarbetets genomförande. Tack till min examinator Sofia Lidelöw för alla dina tips och synpunkter. Jag vill även tacka alla respondenter som har ställt upp för intervju och bidragit med sin kunskap till arbetet. Ännu ett tack vill jag rikta till ICNB för ett bra samarbete. Till sist vill jag tacka min familj och mina vänner som har hjälpt och trott på mig under hela studietiden.

Luleå, augusti 2018 Josefin Blomberg

Sammanfattning

Bygg- och fastighetssektorn är en av de främsta bidragsgivarna till samhällets klimatpåverkan i Sverige. För att driva på utvecklingen av ett hållbart byggande finns det idag ett antal olika miljöcertifieringssystem framtagna. Användandet av dessa certifieringssystem har kommit att öka markant under de senaste åren då byggherrar och beställare ser att de, bland annat, kan stärka sin konkurrenskraft med dem. Användningen av certifieringssystemen anses även kunna bidra till att några av riksdagens uppsatta miljökvalitetsmål uppnås. Många av certifieringssystemen ställer krav på att föra dokumentationer över byggnadens ingående material, vilken har visat sig vara

problematisk att upprätta i olika avseenden.

Likt miljöcertifieringar har användandet av digitala verktyg, så som BIM (Building Information Model/Modelling/Management), kommit att öka stort inom byggsektorn under de senaste åren.

BIM öppnar upp möjligheter till att effektivisera byggprocessen och förbättra arbetsprocessen vid upprättandet av materialdokumentationer.

I detta examensarbete undersöks vilka utmaningar som finns vid upprättandet av

certifieringssystemens krav på materialdokumentationer och förutsättningar för hur BIM kan användas vid dokumentationerna. I examensarbetet presenteras en litteraturstudie som redogör kraven på materialdokumentationer i de vanligast förekommande miljöcertifieringssystemen i Sverige och utmaningar vid upprättandet av dem. Följt av detta presenteras hur olika digitala verktyg, däribland BIM, kan användas vid upprättandet av dokumentationerna och vilka möjligheter som fås med arbetssättet. För att få kunskap om hur små och medelstora företag arbetar med materialdokumentationer, samt vilka förutsättningar som finns för dem att implementera digitala verktyg, har åtta stycken intervjuer genomförts med olika aktörer verksamma inom byggsektorn i Norr- och Västerbotten. Dessa intervjuer presenteras och analyseras gentemot litteraturstudien.

Från teorin och empirin identifierades utmaningar gällande upprättandet av

materialdokumentationer. Detta, då arbetsprocessen är både tidskrävande och kostsam. Det finns inte någon utarbetad strategi för hur materialdokumentationerna ska upprättas, då beställare och byggherrar väljer olika metoder för hur dokumentationerna ska genomföras för olika projekt. Det finns även utmaningar att hitta material som miljöcertifieringssystemen bedömer som godkända, då olika kommersiella materialdatabaser är ofullständiga. När godkända material väl har hittats kan de, vid senare skeden i processen, bli utbytta till andra material vilket resulterar i dubbelarbete som följd av bristande kommunikation mellan de inblandade aktörerna.

Examensarbetet visar på tids- och kostnadsbesparingar med att integrera materialdokumentationer i BIM. Arbetssättet förbättrar samordningen mellan de olika aktörerna i byggsektorn och BIM öppnar upp möjligheter till att få dokumentationen direkt i byggnadsmodellen, där den lagras och

uppdateras. Det blir även enklare att redovisa var materialen är placerade och i vilka mängder, vilket är ett krav i vissa miljöcertifieringssystem. Processen med att upprätta materialdokumentationer visar sig därmed kunna förbättras om den integreras i BIM, vilket de studerade små och medelstora arkitektföretagen samt teknikkonsulterna har möjligheter att tillämpa idag. Examensarbetet visar dock att de studerade små och medelstora entreprenörerna samt det studerade fastighetsbolaget inte arbetar i en tillräckligt hög mognadsgrad av BIM för att kunna tillämpa metoden.

Den empiriska delen i detta arbete undersöker enbart små och medelstora företag. En mer omfattande studie med stora företag samt även med underentreprenörer vore intressant att genomföra för att få ett mer generellt resultat som är tillämpbart för en större del av byggsektorn.

Det vore även intressant att testa hur metoden att integrera materialdokumentationer i BIM fungerar rent tekniskt och praktiskt.

Abstract

The construction and real estate sector is one of the main contributors to society's climate impact in Sweden. To increase the development of sustainable construction, there are today a number of different environmental certification systems. The use of these certification systems has increased significantly in recent years, as builders and clients see that they, amongst other things, can strengthen their competitiveness with them. The use of certification systems is also considered to contribute to reach some of the Swedish Parliament environmental quality objectives. Many of the certification systems require documentation of the building materials, which has proved to be difficult to establish in different respects.

Like environmental certifications, the use of digital tools, such as Building Information

Model/Modelling/Management (BIM), has increased significantly in the construction sector in recent years. BIM opens up for opportunities to streamline the construction process and improve the workflow process when establishing material documentation.

This master thesis examines the challenges of forming material documentation and conditions for how BIM can be used in the documentation. The thesis presents a literature study describing the requirements for material documentation in the most commonly used environmental certification systems in Sweden, and the challenges in establishing them. Following this, it is described how different digital tools, including BIM, can be used in the preparation of the documentation and the possibilities offered by the work method. To gain knowledge about how small and medium-sized companies work with material documentation and the conditions for implementing digital tools, eight interviews have been conducted with various actors active in the construction sector in Norrbotten and Västerbotten. These interviews are presented and analysed against the literature study.

From the theory and the empirical data, challenges regarding the establishment of material documentation have been identified. This is because the work process is both time-consuming and expensive. There is no established strategy for how the material documentation should be done as clients and builders choose different methods for how the documentation will be implemented for different projects. There are also challenges to find materials that environmental certification systems judge as approved as different commercial material databases are incomplete. Once approved materials have been found they can at the later stage of the process be replaced by other materials, resulting in duplication of work due to lack of communication between the involved actors.

The result of this thesis shows time and cost savings by introducing material documentation in BIM.

The working method improves coordination between the different companies in the construction sector and BIM opens up the opportunity to get the documentation directly in the building model, where it is stored and updated. It will also be easier to report where the materials are located and in what amounts, which is required in some environmental certification systems. The process of establishing material documentation can thus be improved if integrated into BIM, which the studied small and medium-sized architectural firms as well as engineering consultants have facilities to apply today. However, the study shows that the studied small and medium-sized entrepreneurs and the studied real estate company did not work in a sufficiently high level of BIM in order to apply the method.

The empirical part of this study only examines small and medium-sized companies. A more extensive study of large companies as well as subcontractors would be interesting to implement in order to achieve a more general result that is applicable to a larger part of the construction sector. It would also be interesting to test how the method of integrating material documentation works both technically and practically.

Innehållsförteckning

Förord ... I Sammanfattning ... II Abstract ... III Teckenförklaring ... VI

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och mål ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

2 Metod ... 3

2.1 Forskningsmetoder... 3

2.1.1 Litteraturstudier ... 4

2.1.2 Intervjuer ... 4

2.1.3 Reliabilitet ... 5

2.1.4 Validitet ... 6

2.2 Analysmetod ... 6

3 Teori ... 7

3.1 Miljöcertifiering ... 7

3.1.1 Miljöbyggnad ... 7

3.1.2 Svanen ... 7

3.1.3 BREEAM-SE ... 7

3.1.4 LEED ... 8

3.2 Materialdokumentationer inom miljöcertifieringssystemen ... 8

3.2.1 Miljöbyggnad ... 9

3.2.2 Svanen ... 12

3.2.3 BREEAM-SE ... 12

3.2.4 LEED ... 13

3.3 Verktyg vid upprättande av materialdokumentationer ... 15

3.4 BIM ... 17

3.4.1 Kunskap och användning av BIM inom byggsektorn ... 17

3.4.2 BIM som verktyg vid materialdokumentationer ... 19

3.4.3 Materialdatabaser integrerade i BIM ... 21

4 Resultat och analys ... 22

4.1 Vilka krav ställs på materialdokumentationer i olika miljöcertifieringssystem? ... 22

4.2 Hur arbetar de intervjuade företagen med framtagandet av materialdokumentationer i miljöcertifieringssystem idag? ... 23

4.3 Utmaningar i framtagandet av materialdokumentationer med nuvarande arbetssätt ... 24

4.4 Hur används BIM av de intervjuade företagen? ... 24

4.4.1 Företagens definition av BIM ... 24

4.4.2 Företagens intresse och användning av BIM ... 25

4.4.3 Förutsättningar och hinder för att användningen av BIM ska öka ... 26

4.4.4 Materialdokumentationer i BIM ... 27

5 Diskussion ... 28

5.1 Miljöcertifieringssystemens kravställanden vid materialdokumentationer ... 28

5.2 Upprättandet av materialdokumentationer i miljöcertifieringssystem ... 28

5.3 Utmaningar i framtagandet av materialdokumentationer ... 29

5.4 BIM som verktyg vid upprättande av materialdokumentationer ... 29

6 Slutsats ... 32

6.1 Resultatdiskussion ... 32

6.2 Metoddiskussion ... 33

6.3 Förslag på fortsatt forskning ... 34

Referenser ... 35

Bilagor ... 39

Bilaga 1 Intervjuformulär ... 39

Teckenförklaring

BIM Förkortningen BIM har tre olika begreppsförklaringar: Building Information Model, Building Information Modelling och Building Information Management.

2D Tvådimensionell

3D Tredimensionell

SME Small and medium-sized enterprises

EPD Environmental Product Declaration, typ III Miljövarudeklaration FSC Forest Stewardship Council

PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification BVB Byggvarubedömningen

RoHS Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment

REACH Registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen CLP Classification, Labelling and Packaging

PLM Product Lifecycle Management AIM Asset Information Model

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara ledande i att uppnå målen i Parisavtalet. Detta innnebär att Sverige, senast år 2045, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser (Boverket, 2018). Då bygg- och fastighetssektorn är en av samhällets största bidragsgivare till klimatpåverkan, med cirka 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2015 (ibid.), har det krävs det nya metoder för att driva på utvecklingen av ett hållbart byggande. Varav användandet av miljöcertifieringssystem för byggnader är en metod som har ökat stort under de senaste åren (SGBC, u.å.h).

En annan anledning till att användandet av miljöcertifieringarna har ökat beror på att byggherrar och beställare väljer att miljöcertifiera sina byggnader då de kan profilera sig som miljömedvetna samt att de arbetar för ett hållbart byggande (Boverket, 2015). De får även möjligheten att både öka sin konkurrenskraft och att lägga in certifieringen som ett säljargument (Svensk Byggtjänst, 2016). I en studie gjord på de 150 största företagen i norra Europa ansåg 80 procent att deras externa image stärks av att deras lokaler är miljöanpassade (Heincke & Olsson, 2012).

I de flesta miljöcertifieringssystem som används i Sverige idag ställs det krav på att föra

materialdokumentationer. En typ av dokumentationerna är att, i form av en loggbok, kartlägga de material som byggnaden består av. Loggboken ger en ökad kännedom om byggnaden, bidrar till att göra hållbara materialval och gör det enklare att, i framtiden, identifiera material som idag anses vara ofarliga men som sedan kan visa sig vara problematiska (SGBC, 2017a). En ökad användning av miljöcertifieringssystemen, och dess krav på materialdokumentationer, anses kunna bidra till att uppnå några av riksdagens miljökvalitetsmål så som God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan (Boverket, 2015).

Materialdokumentationerna medför ett ytterligare arbetsmoment för de certifieringsansvariga och de arbetssätt som används idag anses vara kostsamma samt tidskrävande, och tid är det vanligtvis brist på i produktionen (Buszman & Canel, 2014) (Niemi & Sande, 2015). I de miljöcertifieringssystem där dokumentationen är valbar väljs den oftast bort just på grund av kostnadsskäl (Johansson &

Lennartsson, 2017). Detta är ett problem anser Boverket (2015) som har identifierat att avsaknader av materialdokumentationer medför svårigheter att spåra inbyggda material senare i

förvaltningsskedet. Dagens metoder kräver vanligtvis att många olika personer är inblandade, vilket i sin tur kräver en bra samordning mellan aktörerna i projekten. Denna samordning har dock visats vara bristfällig, framförallt till underleverantörer men även mellan projekteringen och produktionen.

Detta leder till informationstapp mellan aktörerna. (Johansson & Lennartsson, 2017).

Användandet av digitala arbetssätt ökar även det i byggsektorn och de företag som inte hänger med i denna digitalisering riskerar att hamna efter samt att få svårigheter att komma ikapp sina

konkurrenter (Buszman & Canel, 2014). BIM är ett exempel på dessa digitala arbetssätt och verktyget har börjat tillämpas av många aktörer i branschen under de senaste åren (Shin & Cho, 2015). Detta innebär stora förändringar i aktörernas processer då BIM öppnar upp för nya möjligheter att effektivisera byggprocessen (SKL, 2017). Stora byggherrar, som Trafikverket, kravställer BIM i alla sina upphandlingar då de ser potentialer att göra stora besparingar med hjälp av verktyget (Trafikverket, 2017). Bättre och mer ändamålsenliga produkter, högre kvalitet i

processerna och produkterna, kortare tid samt lägre kostnader är några av möjligheterna som fås av BIM (BIM Alliance, u.å.). Det ses även som ett verktyg som kan underlätta

miljöcertifieringsprocessen för byggnader (Boverket, 2015).

Forskning har visat på metoder om hur materialdokumentationer kan utföras inom BIM, vilket kan förbättra arbetsprocessen för upprättandet av dem, och internationellt sett har BIM börjat

integreras vid miljöcertifieringar avseende material (Johansson & Lennartsson, 2017). Även om forskningar visar på att det är möjligt med en BIM-integrerad materialdokumentation betyder det inte att aktörerna i den svenska byggsektorn ser detta som ett attraktivt verktyg att använda för materialdokumentationer. I denna studie undersöks därför hur olika aktörer i byggsektorn jobbar med BIM och materialdokumentationer samt hur de ställer sig till en BIM-integrerad

materialdokumentation. En stor del av företagen inom den svenska byggsektorn är av storleken små och medelstora (Sveriges Byggindustrier, u.å.). För att en BIM-integrerad materialdokumentation ska slå igenom krävs det därmed att företag av denna karaktär är med i implementeringen. I

kombination med denna fördelning och att små företag, generellt sett, inte har kommit lika långt i den digitalisering som sker idag (Nohrstedt, 2016), så riktar sig detta examensarbete mot att studera företag som kategoriseras som små eller medelstora.

1.2 Syfte och mål

Syftet med examensarbetet är att bidra till en ökad kunskap om hur arbetet med miljöcertifieringar av byggnader kan stöttas av digitala verktyg. Mer specifikt är målet att skapa en bättre bild av vilka utmaningar som arbetet med materialdokumentationer innebär för de som upprättar dem. Målet är också att studera förutsättningar för hur BIM kan vara ett hjälpmedel i arbetet med

materialdokumentationerna. Fokus i studien ligger på små och medelstora företag (hädanefter förkortat SME) inom byggsektorn.

1.3 Avgränsningar

Examensarbetets empiriska del studerar enbart företag som är verksamma i Norrbotten och Västerbotten samt faller inom ramen för små och medelstora företag.

De certifieringssystem som har studerats är avgränsade till de vanligast förekommande systemen i Sverige. Av dessa görs ytterligare en avgränsning till de certifieringssystem som ställer krav på att föra materialdokumentationer.

Studien behandlar enbart de krav på materialdokumentationer som certifieringssystemen ställer på nyproducerade byggnader, material och produkter.

2 Metod

Val av ämne till detta examensarbete uppkom efter en undersökning om vilka utmaningar gällande miljöcertifieringar som finns uppdagade. Efter att ha samtalat med en entreprenör som arbetar med miljöcertifieringar kom det på tal att det finns svårigheter med uppförandet av loggböcker. Efter vidare undersökning av tidigare forskning gällande detta kunde författaren bedöma att detta var en generell utmaning inom byggsektorn, vilket väckte ett intresse för att undersöka ämnet vidare. Vid examensarbetets start bestämdes, i samråd med handledare och examinator -vilka är projektparter i forskningsprojektet Increase Competence in Northern Building (ICNB), att examensarbetet skulle ha ett fokus på hur just digitala verktyg kan vara användbara i upprättandet av

materialdokumentationer. Projektet ICNB syftar nämligen till att öka konkurrensen hos små och medelstora företag genom att införa BIM. En del av det insamlade datat inom detta examensarbete har därmed utförts i samarbete med ICNB-projektet. Delar av informationsinsamlingen som

presenteras i detta kapitel har genomförts tillsammans med ICNB.

2.1 Forskningsmetoder

Det finns två olika slag av forskningsstrategier:

- Kvalitativ: forskning som är induktiv, tolkande och som lägger vikt på ord istället för

kvantifiering i insamlingen av data (Bryman, 2008). En kvalitativ studie försöker ofta förklara, förstå eller beskriva frågor som är förståelseorienterade (Backman, 2008).

- Kvantitativ: forskning som samlar in ren data så som siffror och statistik. I denna strategi ligger vikten på att, vilket ordet avslöjar, samla in och analysera kvantitativa data. (Bryman, 2008).

Examensarbetet utfördes med en kvalitativ metod eftersom att författaren avsåg få en djupare förståelse gällande arbetets mål och syfte, vilket enklast besvaras med en beskrivande information snarare än en kvantifierbar. Den insamlade informationen genererades från litteraturstudier och intervjuer vars tillvägagångsätt förklaras i nedanstående avsnitt. Som vägledning i vilken information som skulle eftersökas formulerades ett antal frågeställningar. Genom att besvara följande frågor avsåg författaren insamla den information som krävdes för att uppnå examensarbetets syfte och mål.

Frågeställning 1: Vilka krav ställs på materialdokumentationer i olika miljöcertifieringssystem?

Frågeställning 2: Hur arbetar SME med framtagandet av materialdokumentationer i miljöcertifieringssystem idag?

Frågeställning 3: Vilka utmaningar har identifierats av SME gällande arbetsprocesserna i framtagandet av materialdokumentationer?

Frågeställning 4: Hur används BIM av SME i byggsektorn?

Då kravställandet på materialdokumentationer skiljer sig mellan olika miljöcertifieringssystem formulerades frågeställning 1. Genom litteraturstudier skulle denna fråga besvaras och påvisa certifieringssystemens kravställanden samt utmaningar vid uppförandet av dessa dokumentationer.

Genom att utföra intervjuer med olika SME aktörer inom byggsektorn i Norrbotten och Västerbotten avsågs frågeställning 2, 3 och 4 kunna besvaras. Syftet med frågeställning 2 och 3 var att få en insyn i arbetsprocessen för upprättandet av materialdokumentationer hos olika aktörer i byggsektorn.

Detta för att identifiera vilka utmaningar som uppkommer med de arbetssätt som används.

Frågeställning 4 formulerades för att undersöka i vilken utsträckning SME arbetar med BIM idag.

Med denna information avsåg författaren få en uppfattning om BIM-integrerade

materialdokumentationer är tillämpbar hos dessa företag i dagsläget. Den insamlade informationen från dessa intervjuer ställdes sedan mot teoretisk fakta för att få en mer allmän bild över

möjligheterna och utmaningarna med att arbeta med BIM-integrerade materialdokumentationer.

2.1.1 Litteraturstudier

Litteraturstudier genomförs för att få en översikt av tidigare insamlad kunskap om ett valt ämne och för att indikera problemet (Backman, 2008).

Den inledande delen av detta examensarbete är därför en litteraturstudie vilken genomfördes med syftet, i enlighet med föregående stycke, att få en överblick och en djupare kunskap om BIM samt miljöcertifieringssystemens krav på materialdokumentationer. Kunskapen erhölls genom att undersöka tidigare studier om BIM, miljöcertifieringssystem och materialdokumentationer från litteratur, examensarbeten samt vetenskapliga artiklar. De tidigare studierna som har behandlats i litteraturstudien inhämtades efter sökningar på Luleå Universitetsbiblioteks databaser, så som Libris (Libris, u.å.). Sökningen genomfördes med sökord som ”BIM”, ”Materialdokumentationer”,

”Miljöcertifieringar”, ”Miljöbyggnad” och ”Effektivisering” vilka även kombinerades ihop till nya sökord. När träffar på dessa ord funnits lästes litteraturen igenom ytligt för att bilda sig en inblick i dess innehåll. Om skrifterna visades vara relevanta lästes de sedan igenom mer grundligt. Referenser från dessa skrifter kontrollerades även och vid intressanta ämnen togs även dessa källor del av.

Information inhämtades även från aktuella organisationers webbsidor för att få en grundläggande kunskap om respektive organisations miljöcertifieringssystem. Webbsidor för olika

materialdatabaser låg också som grund i informationshämtningen.

För att kunna besvara tidigare presenterade frågeställningar krävdes denna teoretiska undersökning och efter litteraturstudien så avsågs frågeställning 1 kunna besvaras. Litteraturstudien låg även som grund i frågeställning 2, 3 och 4 där teori jämfördes med studerad verklighet. Detta, för att få fler synvinklar i undersökningen och därmed få en bredare insikt för att stärka empirin.

2.1.2 Intervjuer

Intervjuer med representanter från olika företag genomfördes i syfte att få en uppfattning om hur mognadsgraden gällande BIM ser ut bland små och medelstora entreprenörer, arkitekter,

teknikkonsulter och fastighetsbolag i Norrbotten samt Västerbotten. Intervjuerna avsågs även frambringa kunskap i hur dessa företag jobbar med materialdokumentationerna och hur de förhåller sig till en BIM-baserad materialdokumentation.

För att lokalisera företag i Norrbotten och Västerbotten som faller inom kriterierna SME användes sökbasen Svensk Byggtjänst (Svensk Byggtjänst, u.å.a). Företag som kategoriseras som små har mellan 10 och 49 personer anställda samt en omsättning eller balansomslutning som understiger 10 miljoner euro per år. Medelstora företag har mellan 50 och 249 personer anställda samt en

årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro, eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro. (Europeiska kommissionen, u.å.). Företagen som valdes ut för intervju har alla kommit i kontakt med materialdokumentationer i samband med miljöcertifieringar.

Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade då detta, enligt Bryman (2008), ger

möjligheter till att ställa följdfrågor och erhålla mer detaljerade svar. Intervjuerna genomfördes med ett i förväg framtaget intervjuformulär (Bilaga 1) och eventuella uppföljningsfrågor ställdes

beroende på respondentens svar. Intervjuformuläret som låg till grund för intervjuerna var framtaget av de svenska projektparterna inom ICNB där kompletterande frågor gällande

miljöcertifieringar formulerades och lades till av författaren. Frågorna formulerades för att ge en

uppfattning om hur små och medelstora företag arbetar med BIM samt miljöcertifieringarnas krav på materialdokumentationer.

Respondenterna valdes utifrån deras befattning/roll på företaget och de flesta intervjuerna

genomfördes via telefon. En intervju genomfördes dock som en direkt intervju, det vill säga ansikte mot ansikte. Vid en intervju hade respondenten (Arkitektkontor 2) redan i förväg fyllt i

intervjuformuläret på egen hand och skickat till intervjuaren. Intervjun genomfördes därmed med syftet att ställa följdfrågor för att få kompletterande information från respondenten. Ett företag (Teknikkonsult 2) hade redan blivit intervjuat avseende BIM i examensarbetet Undersökning av kompetens och erfarenhet för BIM (Prejner, 2017), genomfört i samarbete med ICNB. Vid denna intervju ställdes därför enbart frågorna gällande miljöcertifieringar och materialdokumentationer.

I några fall var respondenterna osäkra på om de hade tillräcklig kunskap och efterfrågade att i förväg få tillgång till intervjuformuläret för att kunna säkerställa att de var lämpade för intervju.

Intervjuformuläret mailades då ut till respondenten. Totalt genomfördes åtta stycken intervjuer med olika aktörer som arbetar i olika skeden inom byggprocessen. Intervjuernas längd var beroende av hur utförliga svar som respondenterna lämnade och de pågick mellan 14 och 52 minuter.

Information om intervjuerna återfinns i Tabell 1.

Tabell 1. Information om respondenterna.

Intervju Roll/Befattning Typ av företag Intervjulängd

1 Projektchef Entreprenör 1 49 min

2 Kalkyl/Inköp Entreprenör 2 33 min

3 Platschef Entreprenör 3 14 min

4 Filialchef och kvalitetsansvarig

VVS-ingenjör Teknikkonsult 1 52 min

5 Projektör och handläggare

Byggnadsingenjör Teknikkonsult 2 17 min

6 Projekteringsledare Arkitektkontor 1 49 min

7 Handläggande ingenjör

BIM-samordnare Arkitektkontor 2 15 min 8 Byggprojektledare

Fastighetsutveckling Fastighetsbolag 17 min

2.1.3 Reliabilitet

Reliabilitet berör hur pålitlig studien är och att den inte innehåller slumpmässiga fel (Wallén, 1996).

För att skapa en hög reliabilitet i undersökningen låg samma intervjuformulär till grund för alla intervjuer. Då intervjuerna var semistrukturerade tillkom det även frågor för att, i vissa fall, få ett vidareutvecklat svar från respondenten. Intervjuerna spelades in och sammanställdes sedan i ett dokument för att informationen som respondenterna lämnade inte skulle gå förlorad. Den sammanställda intervjun skickades sedan till respondenten för denne att godkänna och göra eventuella ändringar eller kompletteringar i. I och med att respondenten fick möjlighet att i efterhand kontrollera svaren säkerställde intervjuaren att denne hade uppfattat svaren korrekt.

2.1.4 Validitet

Validitet bedömer hur de slutsatser som genereras från en undersökning hänger ihop med vad som faktiskt efterfrågades (Bryman, 2008). Enligt Wallén (1996) brukar validitet inom teknik och

naturvetenskap definieras som ”frihet från systematiska fel”. Som tidigare nämnts, så skickades den sammanställda intervjun till respondenten för godkännande vilket säkerställer att intervjuaren har uppfattat respondenten korrekt, därmed stärks även studiens validitet. Genom att noggrant ha granskat att intervjufrågorna efterfrågade vad studien faktiskt syftar att undersöka, att de var formulerade som öppna och ej ledande frågor samt att de inte hade en passiv formulering kunde intervjuaren säkerställa validiteten ytterligare. Respondenternas svar utgick från deras egna erfarenheter och åsikter vilket stärker validiteten då svaren överensstämde med respondentens verklighet.

2.2 Analysmetod

Författaren av examensarbetet genomförde intervjuerna och rapportskrivningen på egen hand. Att diskutera, reflektera och analysera materialet med någon annan var därmed inte varit möjligt. För att författaren skulle minimera risken att bli påverkad av egna åsikter så lyssnades och lästes vardera inspelad respektive transkriberad intervju ett flertal gånger med en tids mellanrum. De

sammanställda intervjuerna fördelades sedan under kategorier som efterliknar studiens

frågeställningar. En ytterligare kategorisering gjordes genom att samla respondenterna i förhållande till vilken typ av aktör i byggsektor som de tillhör, exempelvis så samlades alla svar från

entreprenörerna i ett stycke. Dessa kategoriseringar kan efterlikna vad Bell & Waters (2016) benämner som en innehållsanalys. Med denna metod analyserades respondenternas svar på ett systematiskt och replikerbart sätt vilka fördelas under kategorier med förutbestämda uppfyllelsekrav (ibid.). Med detta kunde skillnader och likheter mellan intervjuerna enklare synliggöras. Det

empiriska resultatet ställdes sedan, med samma kategorisering som tidigare nämnts, emot teorin för att visa på skillnader eller stärka likheter mellan informationsinsamlingen för att sedan kunna dra slutsatser.

3 Teori

I detta kapitel presenteras examensarbetets litteraturstudie. Här beskrivs de vanligast

förekommande miljöcertifieringssystemen i Sverige, vilka krav certifieringssystemen ställer på materialdokumentationer och identifierade utmaningar med upprättandet av dessa. I kapitlet presenteras även BIM, och andra digitala verktyg, som kan vara till hjälp vid upprättandet av dokumentationerna. Vidare redogörs vilka möjligheter som kan fås genom att integrera materialdokumentationer i verktygen.

3.1 Miljöcertifiering

Intresset för att miljöcertifiera byggnader ökar och certifieringen används för att kunna utvärdera byggnaders resursanvändning, miljöbelastning samt inomhusklimat. (Bokalders & Block, 2014). Den bevisar en byggnads hållbarhet ur ett ekonomiskt, miljömässigt eller socialt perspektiv (Svensk Byggtjänst, 2016).

I Sverige finns det olika miljöcertifieringssystem för byggnader. Dessa system bedömer byggnader utifrån olika indikatorer och kan behandla en hel byggnad eller delar av en byggnad. Gemensamt för systemen är att de innefattar olika krav som byggnaden ska uppfylla för att bli godkänd och

certifierad samt att de bidrar till en utveckling av ett hållbart byggande (SGBC, u.å.a). De vanligaste certifieringssystemen i Sverige är Miljöbyggnad, Svanen, BREEAM-SE, LEED och GreenBuilding (Svensk Byggtjänst, 2016), varav Miljöbyggnad är det överrepresenterade certifieringssystemet i Norrbotten och Västerbotten (SGBC, u.å.h). Nedan följer en övergripande beskrivning av dessa system. GreenBuilding berör inte ämnet material (SGBC, u.å.g), i enlighet med de avgränsningar som presenterades i avsnitt 1.3 Avgränsningar undersöktes därför inte detta certifieringssystem vidare i denna studie.

3.1.1 Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är det mest förekommande miljöcertifieringssystemet i Sverige och kan användas för certifiering av småhus, flerbostadshus samt lokalbyggnader vid både nyproducerade och befintliga byggnader. Vid certifiering av nyproduktioner bedöms byggnaderna med 15 stycken olika indikatorer avseende energianvändning, inomhusmiljö och material för att sedan kunna betygssättas i Guld, Silver eller Brons (SGBC, u.å.b), varav Silver är det vanligaste betyget att certifiera byggnader i (SGBC, u.å.h). Certifieringssystemet är utvecklat för den svenska marknaden och ägs samt utvecklas av Sweden Green Building Council (SGBC). Det är baserat på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis. För att byggnaden ska bli certifierad krävs det att kraven för lägsta betyg (Brons) uppfylls för alla indikatorerna. (SGBC, u.å.b).

3.1.2 Svanen

Svanen är ett licenssystem för nybyggnationer som småhus, flerbostadshus, förskola, skola, seniorboende, trygghetsboende, fritidsboende och ferielägenheter. Licensen omfattar hela byggnaden inklusive permanenta komplementbyggnader som ingår i projektet och krav ställs på energianvändning, kemiska produkter, byggprodukter/byggvaror och innemiljöfaktorer som berör miljön samt människors hälsa. Krav ställs även på kvalitetsstyrning och på överlämnandet av byggnaden. Byggnaderna bedöms utifrån ett poängsystem och licensen gäller så länge kriterierna uppfylls och tills dessa slutar att gälla. (Nordisk Miljömärkning, 2017).

3.1.3 BREEAM-SE

BREEAM, BRE Environmental Assessment Method, är det mest spridda internationella certifieringssystemet i Europa och är utvecklat samt administrerat av the Building Research

Establishment (BRE). På den svenska marknaden används den svenskanpassade versionen BREEAM-

SE, vilken är framställd av SGBC. Denna svenska version gör det möjligt att certifiera nyproducerade byggnader enligt svenska regler och standarder samtidigt som man arbetar efter en internationellt erkänd metod. Detta system är poängbaserat och beroende på hur stor del av den totala poängen som uppnås så betygssätts byggnaden i Pass, Good, Very Good, Excellent eller Outstanding. (SGBC, u.å.f). Når den inte upp till 30 procent av maximal poängsumma får den betyget Unclassified vilket innebär att byggnadens prestanda inte lever upp till kraven (SGBC, 2017b). I de flesta av

certifieringssystemets indikatorer finns det minimikrav, så kallade skallkrav, utöver dessa finns det olika valmöjligheter vilket innebär att vissa indikatorer kan väljas bort för att nå ett så högt betyg som möjligt. För skallkraven erhålls inte några poäng. (ibid.).

Bedömningen i detta system görs för byggnadens energianvändning, inomhusklimat,

vattenhushållning och avfallshantering. Även projektledningen, byggnadens placering i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, byggmaterial och de föroreningar som byggnaden kan orsaka ingår i bedömningen. Bonuspoäng kan fås för innovation gällande byggnadens tekniska lösningar.

(SGBC, u.å.f).

3.1.4 LEED

LEED, Leadership in Energy and Environmental Design, är det mest använda

miljöcertifieringssystemet i världen (USGBC, u.å.). Systemet är utvecklat och administrerat av United States Green Building Council (USGBC) och anpassat till alla typer av byggnader. Byggnaderna bedöms utifrån olika kriterier, vilka är samma över hela världen och baserade på internationella standarder. Även hela stadsdelar eller samhällen kan certifieras. (SGBC, u.å.d). Beroende av vilken typ av byggnad som ska certifieras så finns det olika versioner att tillgå och vid certifiering av nybyggnationer väljs vanligtvis en version kallad Green Building Design & Construction (Heincke &

Olsson, 2012). Denna version bedömer byggnadens miljöprestanda utifrån ett poängsystem i

områdenanärmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material och inomhusklimat (SGBC, u.å.c).

Dessa områden är fördelade i sju olika indikatorer och i vardera indikator så finns det i sin tur flera delindikatorer med tillhörande krav.Poängfördelningen mellan områdena återspeglar en bedömning av hur stor miljöpåverkan respektive område genererar. Bonuspoäng kan fås för innovation i

projektet och regionala hänsynstaganden. (SGBC, u.å.d).

Beroende på hur många poäng byggnaden uppnår kan den betygsättas i betygen Certified, Silver, Gold eller Platinum. Maximalt med poäng som kan fås i alla de olika versionerna är 100 poäng + bonuspoäng. Det finns även ett antal skallkrav inom varje område som ska uppfyllas för att en certifiering ska nås. Dessa skallkrav generar inte några poäng. (USGBC, 2018). För att uppnå den lägsta certifieringsnivån, Certified, krävs minst 40 poäng. (SGBC, u.å.e).

3.2 Materialdokumentationer inom miljöcertifieringssystemen

Alla certifieringssystem som presenteras i ovanstående avsnitt ställer krav på byggnadens material.

Materialen som väljs för en byggnad är viktig ur många perspektiv, bland annat så påverkar den inomhusmiljö, natur och arbetsmiljö (Bokalders & Block, 2014). Figur 1, som visar

bedömningskategoriers utbredning i olika certifieringssystem, visar på att bedömningar av material förekommer i många certifieringssystem, vilket förstärker vikten av materialval ytterligare. Ser man till Bokalders och Blocks resonemang om att materialen även påverkar inomhusmiljön blir

materialvalen än mer betydande.

Figur 1. ”Bedömningskategoriernas andel av respektive miljöklassningssystem” (Heincke & Olsson, 2012).

Det är viktigt att ha en dokumentation över vilka material som är inbyggda och var de är inbyggda för framtida underhållsarbeten, samt för att identifiera material som i framtiden kan visa sig vara farliga (Boverket, 2015) (SGBC, 2017a). Boverket (2015) beskriver att det, i många befintliga byggnader, förekommer kemiska ämnen i byggprodukter vilket försämrar inomhusmiljön. De beskriver även att materialdokumentationer ofta är ofullständiga vilket försvårar arbetet med att föra bort dessa produkter i förvaltningsskedet då det är komplicerat att undersöka innehållen i produkterna och dess placering i efterhand. Nedan följer en grundlig förklaring över de ovan presenterade certifieringssystemens kravställanden på materialdokumentationer.

3.2.1 Miljöbyggnad

Tre av Miljöbyggnads 15 indikatorer berör ämnet material. I den 13:e indikatorn presenteras kravet på att föra loggbok över byggnadens ingående byggvaror. Syftet med att föra denna loggbok är att

”premiera byggnader med dokumentation av innehåll i inbyggda byggvaror och byggnadsmaterial”.

Med loggboken blir det enklare att, i framtiden, identifiera material som idag anses vara ofarliga men som sedan kan visas vara problematiska. Vid färdigställande och överlämnande av byggnaden överlåts loggboken till fastighetsägaren som ska förvalta denna och hålla den uppdaterad. (SGBC, 2017a).

I Figur 2 beskrivs vilka krav som skall uppnås för respektive betygskriterier. De byggvaror som är fast monterade och ingår i BSAB 96¹ produktkategorier E-N och Z ska dokumenteras för betyget Brons.

För betyg Silver och Guld ska även byggvaror i kategori P, Q och R redovisas.

1 En branschstandard för kodning av byggdelar (SKL, 2017).

Figur 2. Bedömningskriterier för materialhantering (SGBC, 2017a).

För att uppnå de högre betygen, Silver och Guld, ska loggboken vara digital. Som digital godkänns att den är upprättad i exempelvis Excel eller med materialdatabaserna BASTA, SundaHus,

Byggvarubedömningen, Produktkollen eller liknande. För att uppnå de två högre betygen ska de inbyggda byggvarorna även deklareras i enlighet med eBVD2015 (även kallat eBVD1.0). (SGBC, 2017a). Detta innebär en elektronisk byggvarudeklaration som innehåller information om olika byggvarors miljöpåverkan (Föreningen för byggvarudeklarationer, 2017).

Miljöbyggnads indikator 14 - Utfasning av farliga ämnen, har tagits fram i syfte att minimera användningen av material och byggvaror som innehåller farliga ämnen i byggnader. Byggvarorna som förekommer i loggboken enligt indikator 13 och ingår i BSAB 96 produktkategorier E-N och Z ska bedömas i enlighet med kriterierna i Figur 3. Redovisningen av denna indikator görs på två olika sätt beroende på när ansökan sker. Om ansökan genomförs vid projekteringen ska handlingar som beskriver hur byggvaror, med dess kriteriekrav, hanteras under byggskedet redovisas. De produkter som föreskrivs under projekteringen ska även bedömas under projekteringen. Sker ansökan under byggskedet eller vid idrifttagning ska en loggbok där ”avvikelsehantering och avvikelselista över förekomst av kandidatämne” redovisas. För betygen Silver och Guld ska även utfasningsämnen och hormonstörande ämnen presenteras. För betyget Guld ska dessutom prioriterade

riskminimeringsämnen och risk för emissioner redovisas. Vid dessa redovisningar fås en så kallad

”Preliminär Certifiering” som sedan, senast två år efter idrifttagning, verifieras genom att kontrollera att loggboken innehåller uppgifterna som motsvarar betyget. Eventuella avvikelser till dessa kriterier ska vara beskrivna i loggboken. Loggboken ska kontinuerligt uppdateras ifall byggvaror som kan innehålla farliga ämnen tas bort, läggs till eller byts ut av fastighetsägaren. (SGBC, 2017a).

Figur 3. Bedömningskriterier för materialhantering av farliga ämnen (SGBC, 2017a).

Miljöbyggnads 15:e indikator - Stommen och grundens klimatpåverkan, har tillkommit i den nya versionen (Miljöbyggnad 3.0) i syftet att öka kunskapen om vilken klimatpåverkan som stommen och grundkonstruktionen orsakar samt premiera åtgärder för att minska denna klimatpåverkan. Kravet ska även medföra en ökad efterfrågan och tillgång av EPD:er². Beroende på vilket betyg som

eftersträvas ska materialen, i enlighet med betygskriterierna beskrivna i Figur 4, redovisas senast två år efter idrifttagning. I denna redovisning ska även mängden inköpt byggmaterial för

grundläggningen och stommen, EPD:er för de byggvaror och material som har använts samt inbyggda mängder redogöras. Bedömningen görs sedan efter en redovisning av stommens och grundkonstruktionens klimatpåverkan i gram koldioxidekvivalenter per Atemp3. (SGBC, 2017a).

Figur 4. Bedömningskriterier för materialhantering gällande byggnadens stomme och grundkonstruktion (SGBC, 2017a).

2 EPD (en typ III Miljövarudeklaration) är en produkts miljömärkning verifierad av oberoende part. En ISO typ III-märkning enligt kraven i ISO 14025 (Environdec, u.å.).

3 Byggnadens invändiga area som värms till mer än 10 °C (Boverket, 2014).

3.2.2 Svanen

I det fjärde kapitlet av Svanens kriteriedokument beskrivs kravet om att föra produktlistor och en loggbok över materialen i byggnaden. Kraven omfattar de produkter som är fast monterade inne i byggnaden och eventuella komplementbyggnader, undantag är produkter som används i en mycket begränsad utsträckning. Även material för staket, trädäck, utemöbler och dylikt som är fast

monterat, ingår i projektet och är i direkt anslutning till byggnaden ska dokumenteras. Produktlistan ska sammanställa alla byggprodukter, byggvaror, material och kemiska produkter som har använts för att uppföra byggnaden. Den ska även redovisa produktnamn, tillverkare och information som förklarar dess användningsområde. Loggboken som ska upprättas ska vara digital och ange typ av produkt, produktkategori, produktnamn, tillverkare och leverantör. Materialens ungefärliga placering och huvudsakliga beståndsdelar ska också framgå i loggboken. Det ställs en mängd olika krav på vilka produkter som får användas och dessa kategoriseras som Kemiska produkter, Byggprodukter, Byggvaror, Material samt Trä- och Bamburåvara. Dessa krav listas inte i denna studie men återfinns i Svanens Kriteriedokument. (Nordisk Miljömärkning, 2017)

3.2.3 BREEAM-SE

BREEAM-SEs indikator Material har framtagits i syfte att minska byggmaterialens miljöpåverkan under hela livscykeln. Totalt sett kan 14 poäng + innovationspoäng insamlas under denna indikator, fördelade i följande delindikatorer:

- Livscykelpåverkan.

- Ansvarsfull anskaffning av byggvaror (skallkrav).

- Utformning för hållbarhet och resiliens.

- Materialeffektivitet.

- Farliga ämnen.

Poäng erhålls om de krav som ställs i respektive delindikator uppfylls. (SGBC, 2017b). Nedan

presenteras krav på materialdokumentationer hämtade från SGBCs Tekniska Manual för BREEAM-SE (ibid.). Avgränsningar har gjorts till de krav som inte görs möjliga att dokumenteras inom BREEAM- SEs egna beräkningsverktyg.

Kriteriet Livscykelpåverkan har tagits fram för att bland annat uppmuntra användandet av byggnadsmaterial med en låg miljöpåverkan. För denna delindikator kan sex poäng +

innovationspoäng erhållas, varav fem poäng erhålls genom att upprätta livscykelanalyser för byggnaden och ett poäng erhålls genom att redovisa EPD:er. Detta poäng fås genom att redovisa minst fem produkter som föreskrivits i projekteringsskedet och sedan byggts in i den färdiga byggnaden har verifierade EPD:er.

Kriteriet Ansvarsfull anskaffning av byggvaror har som syfte att uppmuntra användandet av

byggvaror som är anskaffade på ett ansvarsfullt sätt. Detta kriterium har ett skallkrav på att allt virke och alla träbaserade produkter som används i projektet ska vara lagligt avverkade samt inköpta. För att styrka detta ska det finnas ett skriftligt bevis i form av ett certifikat från Forest Stewardship Council (FSC) eller Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) alternativt att det finns bevis på att produkterna följer EU:s timmerförordning.

Den sista delindikatorn Farliga ämnen ställer krav på att föra loggbok över byggnadsmaterial och installationer i syfte att minimera farliga ämnen i dessa. I denna loggbok ska alla inbyggda och ohärdade kemiska produkter redovisas. Fasta byggvaror i byggnadselement enligt BSAB 96

produktkategorier E-N och Z ska också vara dokumenterade. Dessa byggvaror och kemiska produkter ska presenteras med produktens och leverantörens namn i enlighet med anvisningarna för

Byggvarudeklarationer version 2015 eller version 3. Produktens innehåll, ungefärliga placering i byggnaden och dess ungefärliga mängd ska också vara dokumenterade i loggboken. Om eventuella avvikelser till kraven finns så ska dessa vara motiverade. Denna delindikator är inget skallkrav och är därmed valbar att utföra. Väljer man att utföra loggboken i enlighet med de krav som ställs erhålls ett poäng. Ytterligare ett poäng inom denna delindikator kan erhållas genom att komplettera loggboken med byggnadens ingående installationsprodukter. Dessa installationsprodukter ska redovisas enligt samma kriterier som ställs för byggvarorna. Alla fasta byggvaror, kemiska produkter och installationsprodukter ska även uppfylla kraven gällande högsta tillåtna koncentration av Kemikalieinspektionens förteckning över utfasningsämnen.

3.2.4 LEED

Ett av de områden som LEED bedömer vid certifieringen är Material och Resurser. Kriteriet har tagits fram med syftet att minska byggnads- och rivningsavfall samt för att uppmuntra användandet av hållbara material med en bättre livscykelpåverkan i uppförandet av byggnaden. För nybyggnationer finns det sju olika delindikatorer att uppfylla inom området, varav två är obligatoriska att utföra.

Dessa skallkrav genererar, som tidigare nämnts, inte några poäng men det resterande fem, vilka är valbara att utföra, kan tillsammans generera totalt 13 poäng för nybyggnationer. (USGBC, 2018).

Efter granskning av kapitlet Material och Resurser, i USGBCs kriteriedokument gällande LEED, beskrivs kraven för de indikatorer som innefattar någon form av dokumentationshantering gällande nya byggnadsmaterial nedan. Återvinning och återanvändande av material behandlas inte i denna studie i enlighet med avgränsningarna presenterade i avsnitt 1.3 Avgränsningar.

BUILDING PRODUCT DISCLOSURE AND OPTIMIZATION - ENVIRONMENTAL PRODUCT DECLARATIONS:

Syftet med kriteriet är att uppmuntra användningen av produkter och material vars

livscykelinformation är tillgänglig samt att materialen är miljömässigt, ekonomiskt och socialt föredragna sett till dess påverkan ur ett livscykelperspektiv.

Alternativ 1 Miljövarudeklaration (1 poäng):

Redovisa EPD:er över minst 20 olika och permanent inbyggda produkter från minst fem olika fabrikörer som överensstämmer med ett av följande tre kriterier:

- Produkterna, som är offentligt tillgängliga, har en kritiskt granskad livscykelbedömning som överensstämmer med ISO-standarden 14044 och har en omfattning av minst ”vagga-till- grind”.

- EPD:er som överensstämmer med ISO-standarderna 14025, 14040, 14044 samt ISO 21930 eller EN 15804, dessa ska ha en omfattning av minst ”vagga-till-grind”.

o Allmänna EPD:er inom industrin där produkterna ska vara tredjepartcertifierade o Materialdokumentationer på produkter vilka har en tredjepartcertifiering - Produkter som överensstämmer med andra USGBC-godkända EPD:er.

Alternativ 2 Multiegenskapsoptimering (1 poäng):

Användning av produkter ska uppfylla något av följande kriterier för 50 procent av det totala värdet för de inbyggda materialen.

- Tredjepartscertifierade produkter ska visa på minskad miljöpåverkan i åtminstone tre av följande kategorier:

o Potential för global uppvärmning i koldioxidekvivalenter

o Uttömning av ozonskiktet i stratosfären, i kg CDC^-11 o Försurning av mark- och vattenkällor, i mol H+ eller kg SO2

o Övergödning, i kg kväve eller kg fosfat

o Bildning av marknära ozon, i kg NOX, kg O3 eller kg eten o Utarmning av icke förnybara energiresurser, i MJ

- Produkter som överensstämmer med andra USGBC-godkända program.

BUILDING PRODUCT DISCLOSURE AND OPTIMIZATION - SOURCING OF RAW MATERIALS:

Syftet med kriteriet är att uppmuntra användningen av produkter och material vars

livscykelinformation är tillgänglig samt att materialen är miljömässigt, ekonomiskt och socialt föredragna sett till dess påverkan ur ett livscykelperspektiv.

Alternativ 1 Rapportering av råmaterialskälla och utvinning av råmaterial (1 poäng):

Det ska användas minst 20 olika permanent installerade produkter, från minst fem olika tillverkare där rapporter om dess råvaruleverantörer finns offentligt redovisade. I dessa rapporter ska följande redovisas: råvaruleverantörens utvinningsplatser för råvarumaterialet, en plan för långsiktig

ekologisk markanvändning, ett åtagande att minska miljöskadorna från utvinnings- och/eller tillverkningsprocesserna samt ett åtagande om att uppfylla lämpliga standarder som ställer ansvarsfulla krav på inköp.

Alternativ 2 Utvinningspraxis (1 poäng):

Det ska användas produkter som uppfyller minst ett av följande kriterier:

- Utökat ansvar för tillverkarna: Produkter som köps från en tillverkare som arbetar för ett ökat produceringsansvar.

- Biobaserade material: Biobaserade produkter måste uppfylla Sustainable Agriculture Network’s Sustainable Agriculture Standard. Biobaserade råvaror måste testas med ASTM Test Method D6866 och vara lagligt anskaffade. Dolda produkter, såsom skinn och annat hudmaterial från djur ska uteslutas.

- Träprodukter: Träprodukter måste certifieras av FSC eller en motsvarande organisation som USGBC har godkänt.

- Återanvändning av material: Återanvändning inkluderar renoverade eller återanvända produkter.

- Återvunnet innehåll: Återvunnet innehåll är summan av återvunnet innehåll för efterkonsumtion plus hälften av återvunnet innehåll i förkonsumeringen.

- USGBC-godkänt program: Andra USGBC-godkända program som uppfyller kriterierna för utvinningar används.

BUILDING PRODUCT DISCLOSURE AND OPTIMIZATION - MATERIAL INGREDIENTS:

Syftet med kriteriet är att uppmuntra användningen av produkter och material vars

livscykelinformation är tillgänglig samt att materialen är miljömässigt, ekonomiskt och socialt föredragna sett till dess påverkan ur ett livscykelperspektiv.

Alternativ 1 Rapportering av materialinnehåll (1 poäng):

Det ska användas minst 20 olika permanent installerade produkter från minst fem olika tillverkare som använder något av USGBCs utvalda program för att visa produktens innehåll av kemikalier.

Alternativ 2 Optimering av materialinnehåll (1 poäng):

De produkter och material som används ska ha dokumentationer på optimeringar.

Alternativ 3 Optimering av leverantörskedjorna hos produkttillverkaren (1 poäng):

Minst 25 procent av det totala värdet av byggprodukterna som används ska:

- Hämtas från produkttillverkare som bedriver validerade och robusta säkerhets-, risk- och hälsoprogram vilka innehåller minst 99 viktprocent av byggproduktens eller -materialets innehåll.

- Hämtas från produkttillverkare med opartisk tredjepartsverifiering av deras leverantörskedja som minst verifierar:

o Processer för att kommunicera och transparant kunna prioritera kemiska ingredienser längs leverantörskedjan i enlighet med möjlig risk, exponering och användningsinformation för att identifiera dem som kräver mer detaljerade utvärderingar

o Processer för att identifiera, dokumentera och kommunicera information om hälso-, säkerhets- och miljöegenskaper hos kemiska innehåll

o Processer finns för att genomföra åtgärder för att hantera hälso-, säkerhets- och miljörisker från kemiskt innehåll

o Processer för att optimera hälso-, säkerhets- och miljöpåverkan vid utformning och förbättring av kemiskt innehåll

o Processer för att kommunicera, ta emot och utvärdera kemiska innehålls säkerhet och förvaltningsinformation längs leverantörskedja

o Säkerhets- och förvaltningsinformation om de kemiska innehållen finns tillgängliga för alla längs leverantörskedjan

(USGBC, 2018).

Att utföra materialdokumentationer för byggnadsmaterialen/-produkterna är, enligt ovanstående information, inget krav i detta certifieringssystem. Indikatorerna för materialdokumentationerna blir ofta nedprioriterade då det är enklare och mindre kostsamt att samla poäng från andra indikatorer (Wu, Mao, Wang, Song, & Wang, 2016).

3.3 Verktyg vid upprättande av materialdokumentationer

Idag finns det olika digitala verktyg att använda vid upprättande av materialdokumentationer. Bland dessa verktyg finns det olika kommersiella materialdatabaser vilka tillhandahåller information och bedömningar om byggnadsmaterial samt dess innehåll (Bokalders & Block, 2014). Dessa

materialdatabaser presenteras mer utförligt i nedanstående avsnitt. Ett annat digitalt verktyg som kan användas för att upprättandet av dessa materialdokumentationer är BIM, detta beskrivs i avsnitt 3.4.2 BIM som verktyg vid materialdokumentationer.

Materialdatabaser

Materialdatabaserna, med dess produktinformationer, erbjuder tjänster som kan förenkla processen med att upprätta materialdokumentationer vid miljöcertifieringar. Eftersom att bedömda, både godkända och underkända, byggnadsmaterial finns samlade i respektive databas kan processen med att hitta godkända och miljövänliga material förenklas (Bokalders & Block, 2014). I databaserna kan de valda materialen sedan föras in i en digital loggbok (Boverket, 2015), vilket är ett krav att redovisa för en certifiering i Svanen och i de högre betygen för Miljöbyggnad. De mest använda

materialdatabaserna i Sverige är:

- Byggvarubedömningen (BVB).

- SundaHus.

- BASTA.

- Produktkollen.

I BASTA, BVB och SundaHus registrerar tillverkaren eller leverantören sina produkter själva och som följd av detta blir inte materialdatabaserna heltäckande då inte alla tillverkare eller leverantörer väljer att göra detta. Leverantörerna eller tillverkarna kan också ha valt att registrera produkter i ett system men inte i ett annat. Ytterligare utmaningar med dessa verktyg är att

loggboksabonnemanget, vilket krävs för att upprätta loggböckerna i databaserna, avslutas när loggboken har färdigställts och ett statiskt dokument fås tillhanda. Detta dokument används sällan i förvaltningen och det uppdateras lika sällan eller aldrig. (Boverket, 2015). Boverket påpekar även problem föranledda av att produkterna bedöms olika i de olika databaserna. Det är vanligtvis

entreprenören som fyller i loggboken och det kan då bli en tidskrävande process om olika byggherrar (som ställer kraven på vilket system som ska användas) väljer att använda sig av olika databaser.

Detta medför även kostnader då vardera materialdatabas har abonnemangskostnader (ibid.).

Materialdatabaserna som finns att tillgå för att underlätta loggboksprocessen uppfyller inte Svanens materialkrav då dessa inte är tillräckligt omfattande som de krav som Svanen ställer. De går att använda som ett komplement till Svanens materialkrav men det krävs kompletterande och påskrivna bilagor från materialleverantören om dessa databaser används. Svanenmärkta produkter får

användas utan krav på dessa bilagor då de automatiskt uppfyller kraven. Dessa behöver bara listas i produktlistan och loggboken. (Nordisk Miljömärkning, u.å.).

Nedan följer en beskrivning om hur de olika databaserna bedömer produkterna och hur en process med uppförandet av loggboken kan utföras.

Byggvarubedömningen (BVB)

För att en produkt ska kunna bedömas i BVB ska tillverkaren/leverantören lämna in följande dokument för deras produkt:

- Byggvarudeklaration enligt eBVD2015.

- EPD:er.

- Säkerhetsdatablad (endast obligatoriskt för kemiska produkter).

- Producentintyg (endast obligatoriskt för produkter som strävar mot nivån

”Rekommenderas”).

- Certifikat gällande hållbart skogsbruk (påverkar bedömning mot nivå ”Rekommenderas” för produkter innehållandes träråvara).

- Dokumentation om CE-märkning/intyg om efterlevnad av RoHS direktivet (2011/65/EU) (endast obligatoriskt för elektronikprodukter).

- Emissionsrapport/certifikat för emissioner till inomhusmiljön (endast relevant för produkter och material avsedda för inomhusbruk).

Bedömning av produkterna görs sedan efter bedömningskriterier baserade på ”klassificeringsgränser för ämnen enligt kemikalielagstiftningen REACH och CLP-förordningen med eventuella tillägg”. (BVB, 2016).

I BVB kan projekt skapas där valda produkter sammanställs i en loggbok, vilken man kan bjuda in samarbetspartners att få tillgång till med varierande behörighet. Produkterna ordnas i en mapp där produkterna kategoriseras. När projektet är avslutat och avaktiverat fås en digital loggbok med byggnadens materialinnehåll och materialens placering. (BVB, u.å.).

SundaHus

I SundaHus bedöms produkterna av kemister vilka dokumenterar innehållet baserat på

leverantörens inlämnade produktdokument och på SundaHus bedömningskriterier. Dessa kriterier baseras på ”reglerna i Europaparlamentets och rådets CLP‐förordning (EG) nr 1272/2008 och kriterierna i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Som referens för information om kemiska ämnen används harmoniserade klassificeringar i bilaga VI till CLP‐förordningen, Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA)‐databasen för klassificerings‐ och märkningsregistret (C&L Inventory) samt Prevents databas Kemiska Ämnen” (SundaHus, 2016).

BASTA

Materialinformationen i databasen BASTA baseras på tillverkarnas/leverantörernas egen kännedom om varorna (Boverket, 2015). Produkter i BASTA-registret är bedömda utifrån kriterier som baseras på den europeiska kemikalielagstiftningen REACH samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning (CLP) av ämnen och blandningar (BASTA, 2018).

Produktkollen

Produktkollen gör inte egna bedömningar utan använder sig av BASTA för att kontrollera materialens miljökriterier (Produktkollen, u.å.).

3.4 BIM

BIM är ett verktyg för att skapa och använda digitala modeller av byggnadsverk (BIM Alliance, u.å.).

Förkortningen BIM har tre olika begreppsförklaringar. Dels står det för Building Information Model, vilket kan översättas till Byggnadsinformationsmodell. Det kan även förklaras som själva processen för att skapa BIM-modeller och klargörs då som Building Information Modelling. Den tredje

förklaringen är Building Information Management vilket innebär hantering, lagring, uppdatering och kommunicering av BIM-data. (SKL, 2017). Programföretaget Autodesk (u.å.) beskriver BIM som ”en process som handlar om att skapa och använda en intelligent 3D-modell för att informera och förmedla projektbeslut”. De menar att BIM ger förutsättningar till att rätt personer får rätt information vid rätt tillfälle (ibid.).

Med BIM skapas digitala och objektbaserade modeller där objekten kan förses med geometrier och andra egenskaper (BIM Alliance, u.å.). Dessa egenskaper kan olika program få nytta av och gör det möjligt att koppla dokument till objekten (Boverket, 2015).

3.4.1 Kunskap och användning av BIM inom byggsektorn

Användningen och kunskapen av BIM varierar mellan olika företag och aktörer inom byggsektorn.

För att beskriva vilken mognadsgrad av BIM som ett företag befinner sig på finns olika nivåer med tillhörande kriterier definierade (NBS, u.å.). Mognadsgraderna är uppdelade i fyra olika nivåer (0-3) med kriterier i enlighet med Figur 5.

Figur 5. Mognadsgrader av BIM (Trafikverket, 2015). Permission to reproduce extracts from British Standards is granted by BSI Standards Limited (BSI). No other use of this material is permitted.

I mognadsgrad 0 utförs tvådimensionellt CAD-arbete, vanligtvis med syftet att generera produktionsinformation. Inget samarbete utförs i modellerna och informationsdelning sker via papper eller elektroniska medier så som e-post (NBS, u.å.) (SKL, 2017).

Mognadsgrad 1, vilken är den nivå som de flesta byggföretagen arbetar på idag, innefattar vanligtvis en blandning av tredimensionell CAD för konceptuellt arbete och med 2D för utarbetande av lagstadgad dokumentation och produktinformation. (NBS, u.å.). CAD-standarderna hanteras enligt BSAB 96, CoClass⁴, Bygghandlingar 90 (BH90) ⁵ och Swedish Standards Institute (SIS) (SKL, 2017).

Modellerna delas inte mellan projektdeltagare och vid elektroniska delningar av data utförs detta från en gemensam datormiljö som ofta hanteras av entreprenören (NBS, u.å.).

Mognadsgrad 2 utmärks av samarbeten där alla parter arbetar med tredimensionella CAD-modeller.

Arbetet behöver inte nödvändigtvis göras i en gemensam modell, men information mellan olika parter ska kunna utbytas. Informationen delas genom ett gemensamt filformat vilket gör det enkelt att kombinera olika data med varandra för att sedan kunna skapa en BIM-modell där olika kontroller kan utföras. Krav på CAD-programvaran är därmed att den ska gå att exporteras som exempelvis Industry Foundation Classes (IFC)⁶. (NBS, u.å.).

Mognadsgrad 3 innebär ett fullt samarbete mellan alla discipliner där en enda gemensam

projektmodell används. Alla parter kan komma åt och ändra i samma modell vilket tar bort risker om motstridiga uppgifter. (NBS, u.å.).

4 Digitalt klassifikationssystem för all byggd miljö (Svensk Byggtjänst, u.å.b).

5 Bygghandlingar 90. ”Beskriver hur olika bygghandlingar bör utformas utifrån den svenska byggsektorns rekommendationer.” (SIS, u.å.).

6 En internationell standard för byggindustrin som är ett neutral och öppet filformat som möjliggör ett fritt utbyte av information mellan mjukvaror (SKL, 2017).

3.4.2 BIM som verktyg vid materialdokumentationer

Som tidigare nämnts är BIM objektorienterat och möjligheter att koppla olika dokument, bland annat EPD:er, till objekten ges (Boverket, 2015). BIM kan därmed bli ett underlag för

materialdokumentationer då dokumenten lagras i modellen. Med BIM möjliggörs även en process för att kunna lagra annan information, så som kvantiteter, hos de olika byggnadskomponenterna (Bokalders & Block, 2014), vilket är ett krav att redovisa i vissa betygskriterier för Miljöbyggnad, Svanen och BREEAM-SE. Produkternas mängder och placering går sedan att exportera som en lista till Excel (Buszman & Canel, 2014). Man kan även jämföra olika alternativ i tidiga skeden och redan då se om något behöver förändras för att leva upp till ställda krav (Bokalders & Block, 2014), vilket anses vara både tids- och kostnadseffektivt (SKL, 2017).

Studier har visat stora potentialer för att materialdokumentationer kan effektiviseras genom att integrera dem i BIM och metoder om hur en arbetsprocess för en integrerad materialdokumentation i BIM kan utföras har tagits fram (Jalaei & Jrade, 2015; Johansson & Lennartsson, 2017). Från dessa metoder fås bland annat en spårbarhet och informationsflödet mellan alla de inblandade aktörerna blir bättre. Det blir även enklare att följa upp vilket miljöarbete som har gjorts på produkterna i projektering senare i produktionen (Buszman & Canel, 2014). Med detta arbetssätt minimeras informationstapp som tidigare har beskrivits som utmaningar i följd av bristande kommunikation (Johansson & Lennartsson, 2017). Det finns även många stora ekonomiska värden med att använda BIM, speciellt i förvaltningsskedet, då informationen från projekteringen finns samlad och kan användas genom byggnadens hela livslängd (SKL, 2017).

Product Lifecycle Management

Ett sätt att hantera materialinformationer inom BIM är genom Product Lifecycle Management (PLM).

Detta är ett system som ger stöd i produktutvecklingsprocessen där hantering, lagring och distribuering av information kring en produkts hela livscykel effektiviseras. Systemet innefattar funktioner som

- Elektroniska dokumentskåp.

- Produktstrukturer.

- Klassificering av komponenter och dokument.

- Processhantering och arbetsflöden.

(Svensk Byggtjänst, 2013).

I dessa PLM-system fås en gemensam plats för filutbyten och de fungerar som

dokumenthanteringssystem. I systemen kan en produktdatabas integreras vilken kan säkerställa kvaliteten på produkterna då de kan granskas, exempelvis att de uppfyller ställda miljökrav, och godkännas innan de läggs in i databasen. Med detta säkerställs att alla produkter som väljs utifrån systemet och läggs in i byggnadsmodellen redan är godkända ur ställda miljökrav. Allt blir integrerat i PLM-systemet och all information som behövs för en produkt blir därmed spårbar. (BIM Alliance, 2016). Inom maskinteknik är PLM-systemen väl etablerade men byggsektorn har inte kommit lika långt i denna process. För att arbeta med ett sådant integrerat system behöver man tillämpa BIM i enlighet med mognadsgrad 3 då hanteringen av information sker på objektsnivå och i ett

livscykelperspektiv (ibid.).

I SBUF-projektet Fokus I – BIM med BSAB undersöks hur en process med ett PLM-system kan genomföras i kombination med BSAB-systemet (Svensk Byggtjänst, 2013). Då varje BSAB-objekt består av en kod kan en databas med objekt uppbyggda av dessa BSAB-koder tas fram. I Fokus I – BIM med BSAB byggdes en sådan databas upp av dessa ”kod-objekt”. I PLM-systemet kan sedan ytterligare information så som EPD:er kopplas till kod-objekten. Till kod-objekten kan sedan recept kopplas och via en applikation kan man integrera systemet i exempelvis Revit. Man då kan koda