Jämställdhet i forskningsfinansiering.

Institutionen för ABM

Biblioteks- & informationsvetenskap

Jämställdhet i forskningsfinansiering.

En bibliometrisk analys av ansökningar till Ämnesrådet Medicin, Vetenskapsrådet 2006 och 2007.

Madelene Borselius

Magisteruppsats, 30poäng, vt 2008 Institutionen för ABM

Handledare: Bertil.Wergelius

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, nr 443 ISSN 1650-4267

Författare

Madelene Borselius.

Svensk titel

Jämställdhet i forskningsfinansiering: En bibliometrisk analys av ansökningar till Ämnesrådet Medicin, Vetenskapsrådet, 2006 och 2007.

English title

Gender Equality in Research Funding: A bibliometric analysis of applications to the Scientific Council for Medicine, Swedish Research Council, 2006 and 2007.

Handledare Bertil Wergelius.

Färdigställd Augusti, 2008

Abstract

The purpose of this master thesis is to investigate gender equality in research funding at the Scientific Council for Medicine at the Swedish Research Council. There is a statistical difference between the amount of female and male researchers’ who receive funding every year.

The Scientific Council for Medicine was investigated in 1997 by Wennerås and Wold. They found gender differences in the evaluation process. This thesis investigates the same area using bibliometric citation counts.

The findings show a low correlation between the peer-reviewed grade and the bibliometric index. This indicates that other factors then traditionally used bibliometric indicators are in focus for the ranking. The researcher’s publication history has low impact on the possibility of receiving funding.

There is a difference between the statistical indicators between genders. For male the JCS and for women Top10 gave the highest correlation. Still women’s bibliometric indicators are generally lower than those for men regardless of the type of indicators. An important result is that applications by female researchers appear to be evaluated against different measures than those used for male researchers.

Ämnesord

Bibliometri, genus (socialt kön), jämställdhet, forskningsanslag, utvärderingsmetodik.

Key words

Bibliometrics, Gender identity, Equality, Research grants, Evaluation.

Inledning ... 3

Disposition ... 4

Begreppsförklaring... 4

Vetenskapsrådet ... 7

Syfte ... 9

Frågeställningar... 9

Forskningsöversikt ... 10

Nationellt perspektiv ... 10

Internationellt perspektiv ... 12

EU perspektiv på forskning och jämställdhet ... 15

Tillväxt inom forskning ... 16

Teori ... 17

Genusvetenskap ... 17

Genus- och jämställdhetskontrakt... 17

Det akademiska fältet... 20

Bibliometri ... 22

Bakgrund... 22

Forsknings- utvärdering ... 23

Bibliometrisk analys ... 25

Kritik... 26

Metod... 29

Tillvägagångssätt ... 30

Källmaterial ... 30

Uppgifter som tagits fram ur databasen VRAPS ... 31

Avgränsning och urval... 31

Beredningsgrupper och deras uppdelning... 32

Indelning av beredningsgrupper i ÄR-M... 33

Hantering av undersökningsmaterial ... 34

Användning av citeringar... 35

Citeringsindikatorer ... 36

Undersökning och resultat ... 39

Beviljningsgrad ... 39

Karriärålder för projektansökningar 2006 och 2007... 41

Karriärålder för nyansökningar... 45

Samband mellan VPV och citeringsindikatorer... 47

Tidskriftens medelcitering ... 49

Indikatorn topp 10... 53

Fältnormerad citering... 55

Beredningsgrupper... 57

Begränsningar i undersökningen... 59

Analys ... 61

Beviljningsgrad ... 61

Karriärålder ... 62

Korrelationer ... 64

Bibliometriska indikatorer ... 65

Beredningsgrupper ... 65

Könsmönster i forskningsfinansiering ... 66

Intellektuellt kapital ... 68

Framtida forskning... 69

Sammanfattning ... 71

Förkortningar ... 72

Käll- och litteraturförteckning... 73

Tryckt material... 73

Övrigt material ... 75

Bilaga ... 76

Tabeller och figurer ... 77

Tabeller ... 77

Figurer... 78

2

Inledning

Den stora skillnaden mellan antalet män och kvinnor som fortsätter sina akademiska studier samt positionerar sig på höga poster inom forsknings- och universitetsvärlden debatteras i olika delar av samhället. Det anses vara ett problem att människor utbildas för att sedan exkluderas ifrån forskningsvärlden.

Vad som sker är att samhället förlorar på att de individer som utbildat sig inte kommer vidare i karriären. I Europa är mer än hälften av de studerande kvinnor, men endast 15 procent kvinnor innehar professorstjänster.¹ Den låga andelen kvinnor på höga akademiska poster anses bero på att för varje steg på karriärstegen möter kvinnor motstånd och faller ifrån. Problemet bemöts på olika sätt: en del forskare anser att det sker en naturlig förändring då jämställdhetsarbetet har påbörjats vilket automatiskt kommer att förändra maktstrukturer. Andra anser att förändringar inte sker utan att analyser görs av rådande strukturer i samhället. Att skapa ett samhälle som tar till vara på de akademiska resurserna kommer att ta tid.

Sveriges regering har ett jämställdhetsmål: ”[d]et övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” De fyra delmålen är:

• jämn fördelning av makt och inflytande,

• ekonomisk jämställdhet,

• jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

• mäns våld mot kvinnor ska upphöra.²

• 4

De tre första punkterna är centrala för uppsatsens ämne. Att forska är i sig en maktposition. Att bestämma vem som får forska, vilka områden som är viktiga att forska inom handlar om makt och inflytande. Antalet individer som erhåller

1 European Commission Directorate - General for Research, 2006, She Figures 2006 - Women and Science Statistic and Indicators.

2 Regeringen. Regeringens hemsida> Integrations- och jämställdhetsdepartementet> jämställdhet.

3

finansiering och storleken på bidragen handlar om ekonomisk jämlikhet.

Fördelning av det obetalda arbetet i hemmet påverkar hur mycket tid och energi en forskare har möjlighet att lägga på sitt arbete.

Finansiering är en viktig del i en forskares karriär vilken till viss del sker genom forskningsråden. Hur tar sig statliga forskningsfinansiärer sig an problemet? Vi bor i vad som anses vara ett av världens mest jämlika samhällen och i det bästa landet för kvinnor. Men trots goda förutsättningar upphör kvinnor att arbeta i den akademiska världen. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är om svensk finansiering av medicinsk grundforskning är jämlik.

Disposition

I avsnittet om Vetenskapsrådet beskrivs bakgrunden till uppsatsen och den kontext som analysen är genomförd i. Det följs av en redogörelse för Syfte och frågeställningar. Sedan redovisas tidigare forskning över områden som behandlas i uppsatsen, dessa är indelade i Nationellt perspektiv, Internationellt perspektiv samt EU perspektiv på forskning och jämställdhet. I kapitlet Teori redogörs för genusteori samt bibliometri som ligger till grund för analysen. I Metodkapitlet behandlas Källmaterial, Avgränsning och urval samt Citeringsindikatorer där begrepp förklaras. I delen Undersökning och resultat visas diagram och tabeller över beviljningsgrad, karriärålder samt samband mellan VPV och citeringsindikatorer. De resultat som framkommit diskuteras sedan i Analyskapitlet under rubrikerna: Beviljningsgrad, Karriärålder, Korrelationer, Beredningsgrupper som sedan sammanfattas av Könsmönster i forskningsfinansiering. Uppsatsen avslutas med ett kapitel om Framtida forskning och en Sammanfattning.

Begreppsförklaring

I följande avsnitt beskrivs viktiga begrepp som används i uppsatsen. De är kopplade till källmaterialet det vill säga ansökningarna och den praktiska hanteringen av handlingarna.

Projektbidrag

Projektbidrag är en av de bidragsformer som Vetenskapsrådet använder vid forskningsfinansiering. Bidrag beviljas vanligen för tre år, men kan även beviljas upp till fem år. Bidraget kan sökas av en enskild forskare eller av en grupp, i ansökan står en av forskarna som huvudsökande det är denna forskare som den bibliometriska undersökningen är genomförd på.

4

Beredningsgrupp

Den grupp av granskare som bereder, det vill säga läser, bedömer och betygsätter ansökningarna benämns beredningsgrupp. Beredningsgruppen består av erkända experter inom det område de granskar, vilka kan vara både nationella och internationella forskare.

Inom ämnesrådet Medicin (ÄR-M) sätter varje granskare enskilt betyg på samtliga ansökningar i gruppen. Projekten listas sedan i en rangordning inför det beredningsgruppsmöte där granskarna diskuterar vilka projekt som bör prioriteras, denna nya lista överlämnas sedan till rådsberedningen. Beredningsgruppens arbete är rådande, inte beslutande.

Vägt poängvärde (VPV)

VPV är det värde (även orden betyg och poäng används i uppsatsen) som ansökan får av beredningsgruppen. Ansökningarna bedöms utifrån tre kriterier:

1. frågeställning 2. metodik

3. kompetens och genomförbarhet

Inom ämnesrådet Medicin ger varje bedömningsgrund ett betyg på skalan 1-7 där 1 är svagast och 7 är starkast. Medelvärdet beräknas på alla bedömningar, det vill säga de individuella omdömen som experterna satt. De tre delarna av betygen adderas vilket ger vägt poängvärde (VPV) där det högsta möjliga betyget är 21.

VPV ligger till grund för den prioriteringslista som lämnas till rådsberedningen.

VPV är ett arbetsredskap som skall visa på ansökningarnas kvalitet, det slutliga omdömet ges i form av ett skriftligt omdöme.³

Rådsberedning

Rådsberedningen består av beredningsgruppernas ordförande. De har ansvaret för bedömningarna och sammanställningen av prioriteringslistan som lämnas till ämnesrådet för medicin där beslut tas.

Beviljningsgrad

Beviljningsgrad är ett mått som används vid analys av forskningsfinansiering och forskningsrådens arbete. Beviljningsgrad är kvoten mellan antalet beviljade och inkomna ansökningar, vilket talar om hur stor andel av de inkomna ansökningarna

3 Beredningshandbok ansökningsomgång 2007, 2007, s. 29.

5

som beviljats forskningsmedel. Talar man om beviljningsgrad och jämför mellan grupper till exempel för kvinnor och män, mäts de beviljade ansökningarna i relation till ansökningar i respektive grupp.⁴

Karriärålder

Karriärålder är tiden som förflutit sedan forskarens doktorsexamen. Året då forskaren doktorerat räknas som noll. Måttet används för att möjliggöra jämförelse vid olika tidpunkter i en forskares karriär, till exempel kan man undersöka hur stor andel som blivit professorer vid en viss tid efter doktorandexamen. Det finns då möjlighet att kompensera för till exempel sjukledighet och föräldraledighet.

Publiceringsmönster

Det existerar skilda publiceringstraditioner inom olika områden. För naturvetenskap och medicin publiceras nya forskningsrön ofta i tidskrifter som är kollegialt bedömda (Peer Review). Humanistiska och samhällsvetenskapliga publiceringsmönster innehåller oftare publicering i monografier och kapitel i monografier. Inom till exempel datavetenskap är det mer vanligt att forskare publicerar i konferenspublikationer. De skilda traditionerna gör att det inte går att jämföra citeringar mellan olika områden eftersom alla skilda publikationstyper inte täcks av databasen Web of Science.

Web of Science

Företaget Thomson Reuters (tidigare Thomson Scientific) producerar referensdatabasen Web of knowledge där Web of Science ingår.⁵ En del av databasen är Science Citation Index som erbjuder citeringsindex. Vetenskapsrådet prenumererar på data ur Web of Science och har en publikationsdatabas som innehåller referenser till vetenskaplig litteratur från 1982 och framåt, databasen uppdateras en gång per år. Sökningar av publikationer samt framtagandet av bibliometriska index har gjorts i denna databas.

Citeringsindikator

I bibliometriska analyser används olika citeringsindikatorer. Exempel på dessa är CPP som står för citeringar per publikation och mäter hänvisningar en artikel erhållit och JCS vilket mäter tidskrifters citeringar. Måtten som

4 Beredningshandbok ansökningsomgång 2007, 2007, s. 65.

5 Vetenskapsrådets databas baseras på grundmaterial som finns i Web of Science.” Certain data included here in are derived from the Science Citation Index Expanded® prepared by Thomson Scientific®, Philadelphia, Pennsylvania, USA© Copyright Thomson Scientific® 2006. All rights reserved.”

6

citeringsindikatorerna ger visar den påverkan som publikationerna har inom ett forskningsfält. Genom att kombinera olika citeringsindikatorer analyseras vetenskapsområden och inflytande inom dessa. Det genomförs även utvärdering av forskning med hjälp av citeringsindikatorer.

De citeringsindikatorer som används i uppsatsen förklaras närmre under rubriken Citeringar samt Citeringsindikatorer.

Vetenskapsrådet

Detta kapitlet ger en överblick över hur statlig forskningsfinansiering genomförs i Sverige och beskriver vad som är Vetenskapsrådets verksamhet.

Forskningsfinansiären Vetenskapsrådet (i fortsättningen av uppsatsen används förkortningen VR) är ett av tre statliga råd som är ansvariga för finansiering av grundforskning. De andra två är FAS, som har till uppgift att stödja forskning inom arbetsliv och socialvetenskap, och FORMAS vars uppdrag är både grundforskning och behovsstyrd forskning inom miljö, samhällsbyggande samt areella näringsgrenar⁶. VINNOVA är en annan statlig forskningsfinansiär vars verksamhet är inriktad på behovsmotiverad forskning för samhälle och näringsliv.⁷

VR har tre ämnesråd och två kommittéer vilka arbetar med bland annat utlysning av projektmedel och beredningsarbete. Ämnesråden är humaniora och samhällsvetenskap (ÄR-HS), naturvetenskap och teknikvetenskap (ÄR-NT) samt medicin (ÄR-M). De två kommittéerna är utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) och kommittén för forskningens infrastruktur (KFI). 2007 lämnade myndigheten ut över 3 miljoner i bidrag till forskning.⁸

I ”Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mandatperioden 2007-2009” finns myndighetens mål angående jämställdhetsarbete vilket beskriv i fyra punkter.

Vetenskapsrådet ska

1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i beredningsgrupper och andra organ, 2) bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland högskolans disputerade lärare/forskare, 3) ha samma beviljningsgrad […] för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen,

4) främja jämställdheten inom det svenska forskarsamhället.⁹

6 FAS. FAS hemsida > Om FAS, FORMAS hemsida > Om FORMAS.

7 VINNOVAs hemsida > Om VINNOVA.

8 Vetenskaprådetsårsredovisning 2007, 2007, s. 11

9 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mandatperioden 2007-2009, 2007, s. 2.

7

För uppsatsen är punkt nummer tre den i första hand centrala. Myndighetens arbete med bedömning av ansökningar skall vara könsneutralt för att uppnå högsta kvalitet. I tidigare utredningar av beredningsprocesser genomförda på VR framkom skillnader i beviljningsgrad mellan kvinnliga och manliga forskare.¹⁰ Man har inte funnit några statistiska förklaringar till olikheterna i beviljningsgrader.¹¹ Uppsatsen är en del i arbetet att utreda skillnaderna och försöka synliggöra vad som ligger bakom dem.

I uppsatsen undersöks det medicinska forskningsområdet. ÄR-M på VR hanterar olika medicinska inriktningar för finansiering.

Medicinsk forskning ger kunskap om hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.¹²

Medicin är ett brett fält som innehåller vitt skilda forskningsområden och därmed även olika traditioner och kulturer. Inom dessa existerar olika sätt att genomföra forskning samt publicering av forskningsresultat.

Förutom arbetet med att finansiera forskning har myndigheterna även i uppdrag att utvärdera och analysera sin verksamhet. Detta sker inom ämnesråden men även genom på avdelningen för forskningspolitisk analys. VR analyserar både forskning och sitt beredningsarbete med målet att förbättra finansieringen av svensk forskning. För att kunna fullgöra uppdraget förfogar VR över en publikationsdatabas, vilken den bibliometriska studien är baserad på.

10 Se till exempel Vetenskapsrådet och jämställdheten, 2006.

11 Vetenskapsrådet och jämställdheten, 2006.

12 Vetenskapsrådet. URL: http://www.vr.se/ [2008-01-30].

8

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka jämställdhet inom finansiering av forskning. För att undersöka detta analyseras bedömning av projektansökningar och hur de erhållna betygen (VPV) förhåller sig till forskarnas citeringsfrekvens.

Undersökningen är baserad på ansökningar gällande nya projektbidrag inkomna till VR 2006 och 2007 inom ÄR-M. Jag studerar beredningsprocessen ur ett genusperspektiv och använder bibliometriska indikatorer i undersökningen. Det finns även en önskan om att skönja vad som ligger till grund för skilda karriärmöjligheter.

Frågeställningar

1. Påverkar forskarens kön möjligheten till forskningsfinansiering?

2. Om könsmönster existerar, kan man med dem förklara skillnader i beviljningsgrad för nyansökningar av projektbidrag mellan forskare?

3. Korrelerar det kollegialt bedömda betyget med bibliometriska indikatorer? Har en forskare med längre karriärålder lättare att bli beviljad ansökan än forskare med kortare karriärålder?

9

Forskningsöversikt

I följande kapitel redovisas ett urval artiklar som diskuterar beredningsarbete, forskningskarriärer och genus. Det finns en hel del forskning om jämställdhet i forskningsfinansiering. Flera studier kombinerar citeringsanalys med intervjuer, eller med kollegiala bedömningar, andra analyser undersöker forskare karriärval och familjeförhållande. Artiklarna är valda för att belysa de områden som är i fokus för uppsatsen, både nationellt och internationellt.

Nationellt perspektiv

Den svenska debatten om jämställdhet inom forskningsfinansiering tog fart med Christine Wennerås och Agnes Wolds artikel ”Nepotism and sexism in peer- review” som publicerades i tidskriften Nature 1997.¹³ I undersökningen som utfördes på ansökningar till ÄR-M på VR, påvisades att ansökningar från kvinnliga forskare genomgående gavs lägre poäng än ansökningar från manliga forskare. Poängen jämfördes med de sökandes vetenskapliga produktion, den publikationslista som ingick i ansökan. Bibliometriska indikatorer som användes i analysen var citeringar och tidskrifters impact faktor. Det visade sig att kön, medföljande rekommendationsbrev och att den sökande var bekant med någon i beredningsgruppen var de faktorer som påverkade poängen positivt. För att kvinnor skulle få samma poäng som män av beredningsgruppen måste de kvinnliga forskarna publicera fler artiklar än de manliga forskarna. Antalet det handlade om var ett 20 tal artiklar i välansedda tidskrifter och i framstående tidskrifter tre artiklar (t.ex. Science eller Nature). Den slutna process som beredningsgrupperna genomfört var inte fri från värderingar och sociala relationer.¹⁴

13 Wold, Agnes, & Wennerås, Christine, 1997, ”Nepotism and sexism in peer-review“, s. 341-343.

14 Wold & Wennerås, 1997, s. 342.

10

Mot denna artikel diskuterar Thor Norström tio år senare i ”Forskningsanslag beviljades oftare för män än kvinnor” publicerad i Läkartidningen 2007.¹⁵ Där konstaterar han att Wennerås och Wolds studie är baserad på ett enskilt år och att det året var det ovanligt dålig utdelning för kvinnliga sökande, han påpekar vidare att både tidigare och senare år har utdelningen för kvinnor varit bättre. Norström hänvisar även till senare genomförda analyser och säger att det inte funnits några tecken på könsbias i dessa, vilket verkar vara ett missförstånd då han använder sig av rapporten Vetenskapsrådet och jämställdheten där författarna anser att sannolikheten för att skillnaden i beviljningsgraden mellan kvinnor och män endast berodde på slumpen var 36 procent.¹⁶ Det vill säga att det var 64 procent sannolikhet att andra faktorer än publikationsmeriter spelade in.

I Scientometrics 2008 publicerades artikeln “Persistent nepotism in peer- review” av Ulf Sandström och Martin Hällsten. Författarna följer upp Wennerås och Wolds studie från 1997 och genomför en liknande undersökning där de kommer fram till att beredningsarbetet fortfarande inte är objektivt och rättvist.¹⁷

Paula Mählck undersöker i doktorsavhandlingen från 2003 Mapping gender in Academic Workplaces: Ways of reproducing Gender Inequality Within the Discourse of Equality genus i forskningsorganisation.¹⁸ Genom att kombinera bibliometri och sociologisk data med intervjuer, analyserade författaren hur jämställdhet konstrueras i vardaglig interaktion. Författaren kommer fram till att det förekommer genusdiskriminering på svenska akademiska arbetsplatser. Vilket är problematiskt eftersom föreställningen om akademin som en jämlik institution är stark. Informanterna anser att tidigare olikheter i behandlingen av kvinnor och män har arbetats bort. Men i de fördjupade intervjuerna framkommer det att det är i osynliga och subjektiva handlingar som genusskillnader fortfarande skapas och reproduceras. Detta trots de jämställdhetsstrategier som har utarbetats inom forskningsorganisation. Enligt Mählck är problemet att de områden kvinnor forskar inom anses vara perifera och inte så viktiga.¹⁹

15 Norström, Thor, 2007, ”Forskningsanslag beviljades oftare för män än kvinnor”, s. 3273-3275.

16 Glynn, Carolyn, m.fl. 2007, Vetenskapsrådet och jämställdheten, s. 33.

17 Sandström, Ulf, & Hällsten, Martin, ”Persistent nepotism in peer-review” Scientometrics, 2008:74:2, s.

175-189.

18 Mählck, Paula, 2003, Mapping gender in Academic Workplaces: Ways of reproducing Gender Inequality Within the Discourse of Equality.

19 Mählck, 2003, s. 59.

11

Internationellt perspektiv

Anna Ledin m.fl.. analyserar i artikeln ”A persistent problem Traditional gender roles hold back female scientists” hur forskarens kön påverkar urvalsprocesser och forskarkarriärer.²⁰ Författarna avkodade jobbansökningar; de undersökte språket i dessa samt analyserade ålder och erfarenhet hos de sökande.

Artikelförfattarna genomförde bibliometriska analyser av samtliga publikationer och fann en mycket liten skillnad mellan kvinnliga och manliga akademikers bibliometriska värden, vilken var så låg att den borde vara omöjlig för utvärderarna att uppfatta.

Vidare analyserar författarna hur de ansökandes karriärer utvecklats under följande 10 år efter studien. Kvinnliga forskare balanserade arbetsliv med familjeliv tidigt i sin akademiska karriär medan manliga forskare i mindre utsträckning kompromissade mellan karriär och familj. Det var färre kvinnor än män som hade mentor och kvinnliga forskare upplevde att deras handledare blev mer kritiska efter att de fött barn. I arbetet tog institutionerna inte hänsyn till föräldraskap och fler kvinnliga än manliga forskare upplevde diskriminering på arbetsplatsen.²¹ En möjlig förklaring till att män beviljades i högre grad ansåg författarna kunde vara att manliga akademiker generellt producerar fler artiklar än kvinnliga akademiker och att antalet publicerade artiklar ses som forskningskvalitet. Kvinnor publicerar färre artiklar och deras karriärer utvecklas långsammare på grund av kvinnors ansvar för hem och familj vilket begränsar deras arbetstid.²² Författarna menar att om förutsättningarna för en akademisk karriär skall vara lika för alla så måste samhällsnormer förändras.²³

Att ansvaret för familjelivet är det som till stor del bestämmer hur människor arbetar kommer också Elisabeth D. Martinez m.fl.. fram till i ”Falling of the academic bandwagon” publicerad i EMBO reports 2007. Undersökningen är genomförd i USA, artikelförfattarna tittade på akademiker i olika familjekonstellationer och deras karriärsval. Genom intervjuer framkom att de kvinnliga akademikerna lägger större vikt på att kunna kombinera arbetet med familjeliv vare sig de är singlar, gifta med eller utan barn.²⁴ Författarna anser att det viktigaste är att den akademiska världen möter de förutsättningar som kvinnor har. ”Our findings indicate that women are more affected by familial responsibilities; therefore, the availability of quality child care earlier in career

20 Ledin, Anna, m.fl.. 2007, “A persistent problem Traditional gender roles hold back female scientists”, s. 982.

21 Ledin m.fl.. 2007, s. 986.

22 Ledin m.fl.. 2007, s. 985.

23 Ledin m.fl.. 2007.

24 Martinez, Elisabeth, D. m.fl. 2007, ”Falling of the acdemic bandwagon”s. 977-981.

12

could alleviate this problem.”²⁵ Genom att införa rätt till deltidsarbete, föräldraledighet, möjligheten att återfå forskartjänst efter föräldraledighet samt införande av barnomsorg vid konferenser skulle arbetet underlättas för en stor grupp forskare. Gjorde institutionerna dessa ändringar skulle fler kvinnliga forskare attraheras och stanna inom akademin. Därmed skulle problemet med att det finns få kvinnliga handledare och att det saknas kvinnliga förebilder också förändras. En följd av detta menar författarna skulle bli att en större grupp kvinnor finns att tillgå när man skall rekrytera professorer. Genom att förändra förutsättningarna för arbete påverkas människors framtida karriärval.

Targeting this population of scientists will increase the number of women entering the PI track and will ultimately result in an increase in the number of women who hold senior positions-thus sustaining the involvement of women in academic science through future generations.²⁶

Författarna anser att om strukturerna förändras så kommer en “naturlig”

utveckling sedan ske, där de kvinnor som kommit in på lägre nivåer sedan utgör en rekryteringsgrund. Det krävs följaktligen en förändring av normer och att de forskare som skapar familj ses som en tillgång och inte en förlust. Avslutningsvis skriver Martinez m.fl. att om det vetenskapliga samhället skall vara effektivt och fortsätta utvecklas hälsosamt måste all den kompetens som finns tillvaratas och inte gå förlorad.²⁷ Detta är en viktig resursfråga för både forskarsamhället och övriga samhället.

I ett europeiskt perspektiv ser Magdalena Wutte liknande mönster som i USA, även här är kvinnor är underrepresenterade på högre akademiska positioner. I

”Closing the gender gap” framhåller författaren att det inte går att skylla på att män i alla tider utbildat sig mer och det är därför kvinnor släpar efter på flera nivåer. EU har implementerat flera initiativ men hon menar att det nu är upp till de akademiska institutionerna samt kvinnliga forskare att ta plats på den akademiska arenan.²⁸ Artikelförfattaren nämner olika program där man från statligt håll satsat på att öka andelen av kvinnliga vetenskapsmän inom specifika forskningsmiljöer till exempel nätverket EPWS (The European Platform of Women Scientists) som arbetar med att sammanföra kvinnliga forskare i Europa och Pro-Fil som fokuserar på att förbereda kvinnor för att bli professorer. Detta görs genom utbildning i mentorskap, vetenskaplig presentation, universitetsadministration och att skriva anslagsansökningar. Det anordnas även

25 Martinez, m.fl. 2007, s. 981.

26 Martinez, m.fl. 2007, s. 981.

27 Martinez, m.fl. 2007, s. 981.

28 Wutte, Magdalena, 2007, “Closing the gender gap”.

13

möten med politiker, representanter för näringslivet samt journalister. På så sätt skapas relationer både inom akademin och till övriga samhället.

The challenge now is to make sure that initiatives to help women advance in scientific fields become the rule rather than the exception, whether through EU policies, institutional policies, or grassroots online efforts.²⁹

De positiva initiativ som tagits måste fortsätta och det är där den framtida utmaningen ligger enligt Wutte. De konkreta lösningarna på problemen är bland annat att se till att de politiskt initierade projekten inte läggs ned eller utarmas.

Även Kendall Powell diskuterar i artikeln ” Beyond the glass ceiling” frågan om varför minoriteter och kvinnor inom akademin doktorerar men inte blir professorer.³⁰ Faktorer som Powell pekar på är att villkoren för att arbeta inom universitet och med forskning skiljer sig från att arbeta inom industri och på företag. Lönerna inom akademin är lägre, man upplever att det i högre positioner är ensamt arbete och den vetenskapliga miljön uppfattas som ovänlig och båda grupperna möter diskriminering i anställningsprocesser.³¹ Artikelförfattaren visar på skilda förhållningssätt i arbetet med att söka personal, företag tar kontakt och rekryterar begåvade studenter medan institutioner väntar på att bli kontaktade.

Strukturer och traditioner anser Powell är en del av anledningen till varför minoriteter och underrepresenterat kön inte gör karriär i den akademiska världen.”Most scientist think they operate in a meritocracy, rewarding excellent research irrespective of colour and gender lines.”³² Det finns en föreställning om vetenskapen som en sann och objektiv värld men den skiljer sig inte från samhället i övrigt. Bilden av vetenskap som rättvis kolliderar med hur verkligheten ser ut. Traditionella föreställningar om genus, akademin och samhället påverkar den individuella forskarens möjligheter att nå framgång.

Efter ovanstående genomgång av aktuell forskning framträder en samstämmighet om behovet av att medvetandegöra problematiken med underrepresenterat kön i akademin. I nästa kapitel redogörs för politiskt perspektiv inom EU och prioritering av jämställdhetsarbete inom vetenskapen.

29 Wutte, 2007.

30 Powell, Kendall, 2007, ”Beyond the glass ceiling”.

31 Powell, 2007, s. 98.

32 Powell, 2007, s. 99.

14

EU perspektiv på forskning och jämställdhet

I det pågående samtalet om jämställdhet i forskningsvärlden anser man på ledningsnivå att forskning är ett mycket viktigt område som påverkar länders och världens ekonomi och framgång. Forskning är ett centralt område för att generera fortsatt framsteg för unionen. För att skapa en bra grogrund för framtida utveckling bör forskning och jämställdhet prioriteras. Inom EU talas det om information som kapital och unionen som en informationsekonomi. Man vet att forskning är ett område som är mansdominerat och att kvinnliga forskare har svårt att hävda sig och få en rättvis bedömning.³³

EU har som mål att forskning skall uppgå till 3 procent av BNP år 2010. I rapporten She Figures Women and Science Statistic and Indicators 2006 framkommer att det blir svårt att nå målet om arbetsmarknaden fortsätter att dräneras på intellektuella resurser. Uppskattningsvis behövs 700 000 fler forskare inom unionen för att infria målet.³⁴ Rapporten beskriver forskning i EU-länderna samt hur forskares karriärer utvecklats.³⁵ Det framkommer både en vertikal och horisontell segregation mellan könen. Män är överrepresenterade på högre positioner och inom vissa vetenskapsområden.

The vertical dimension of patterns of employment […] is crucially important, since it is at the senior levels that decisions are made and leadership is exercised in defining and carrying forward the research agenda. In addition, the opportunities for women of equal ability with men to be promoted to senior posts at a proportionately commensurate rate is also a major element in defining career attractiveness for women leaving higher education and making long-term choices about field of employment.³⁶

Analysen understryker att den akademiska världen inte är jämlik. På de beslutande posterna sitter män och påverkar framtiden, bestämmer om vad som är viktigt att forska om och var resurserna skall placeras.

Länderna inom EU skiljer sig åt både strukturellt och socialt vilket gör att de nationella siffrorna varierar något men detta är en genomgående situation och tendenserna finns i alla medlemsstater.³⁷ Forskningsfinansiering sker i flera av medlemsländerna genom myndigheter som även utarbetar policydokument inom forskningens olika områden. När forskare tilldelas ekonomiskt stöd sker detta på grundval av en utvärdering som gjorts av en grupp forskare insatta i forskningsämnet. Antalet kvinnor och män i dessa grupper anses påverka

33 European Commission Directorate - General for Research, 2006, She Figures 2006- Women and Science, Statistic and Indicators

34 European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 13.

35 European Commission Directorate - General for Research, 2006.

36 European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 50.

37 European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 34.

15

resultatet.³⁸ Inom hela EU är kvinnor underrepresenterade i beredningsgrupperna, genomsnittet för deltagande av kvinnliga utvärderare är 24 procent. I statistiken kan utläsas att Sverige med sina 47 procent ligger över EU-genomsnittet när det gäller kvinnliga handläggare av forskningsfinansiering.³⁹

Rapporten jämför förhållandena mellan kvinnliga och manliga studenter i olika karriärsteg, 2003 befann sig 92 procent kvinnor i inledningen av en akademisk karriär. På doktorandnivå tar kvinnliga studenter 60,5 procent av examen och på de högsta positionerna var män i dominans, 60 procent fler män än kvinnor.⁴⁰ Kvinnliga studenter är i majoritet på lägre nivåer men blir färre ju högre positioner som analyseras.

Den vertikala uppdelningen innebär att koncentrationen av samma kön är stor i specifika områden, män väljer utbildning i ämnen med många män och kvinnor väljer ämnen med många kvinnor. Inom humaniora (Humanities and Arts) är 51,4 procent av forskarna kvinnor, för hälsa och välfärd (Health and Welfare) är siffran 51,1 procent och för teknik (Engineering, Manufacturing and Construction) 21,9 procent.⁴¹ Det är främst inom teknik och handel som EU ser ett stort behov av tillskott av fler forskare, ett område som hittills dominerats av män.

Tillväxt inom forskning

Ökningen av manliga forskare inom EU är 2 procent och för kvinnliga forskare ligger ökningen på 4 procent. Tillväxten av kvinnliga forskare är genomgående procentuellt högre än för män i alla sektorer. Men eftersom kvinnliga forskare är färre än manliga forskare från början är förändringen liten, man kan inte se den som en trend och förutsätta att kvinnor kommer att inta högre positioner naturligt med tiden.⁴²

Rapporten pekar på att om det uppställda målet skall nås behöver medlemsländerna aktivt arbeta med att analysera och förändra villkoren så att karriärmöjligheten blir lika för kvinnliga och manliga akademiker och forskare.

Man behöver även arbeta för att det blir attraktivt för kvinnliga akademiker att fortsätta sina karriärer i större utsträckning.

38 European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 66.

39European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 71.

40European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 35.

41 European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 34.

42 European Commission Directorate - General for Research, 2006, s 19.

16

Teori

Genusvetenskap

Teoribildningen som ligger till grund för uppsatsen är genusteorier. Centrala tankar är den hierarkiska och strukturella isärhållningen mellan kön som genomsyrar samhället.

Det är viktigt att skilja mellan begreppen genus och kön. Genus är ett begrepp som diskuterats och har förändrats. I uppsatsen används begreppet genus som socialt konstruerat. Genus uppfattas som skiljt från kön, det är de uppbyggda normerna om vad kvinna och man är samt vad kvinnligt och manligt innebär.

Begreppet rymmer uppfattningen att hur människor uppfattar och beter sig i samhället är kulturellt betingat samt att det är föränderligt.⁴³

Uppsatsen är en jämställdhetsstudie där forskares ansökningar sorterats efter kön för att se om genus har inverkan på medicinsk grundforskning. I följande kapitel finns en ansats till att beskriva vad genuskontrakt, jämställdhetskontrakt och genusordning står för, samt att visa en förändring i politisk inriktning. Men framförallt skapas en bakgrund till resultatkapitlets resonemang.

Genus- och jämställdhetskontrakt

Genus är en samling föreställningar och aktioner som bestämmer människors handlande och tänkande. Föreställningarna eller normerna påverkar vårt sätt att leva, de kan anses begränsa människor eller upprätthålla och underlätta interaktion mellan människor. Denna interaktion bygger på vad professor Yvonne Hirdman kallar genuskontraktet. Begreppet kontrakt för tankarna till ett av två parter påskrivet avtal, vilket skall upprätthålla balansen mellan dem.

Genuskontraktet är behäftat med rättigheter, skyldigheter och förpliktelser mellan parterna. Hirdman menar att båda könen (mellan vilka genuskontraktet existerar)

43 Hirdman, Yvonne, 2001, Genus - om det stabilas föränderliga former.

17

tyngs av normer.⁴⁴ Traditionellt sett, idag och många århundraden tillbaka är kärnan i kontraktet omhändertagande.⁴⁵

Sköter hon sig och föder hon barnen tar han hand om henne och försörjer henne – detta i enlighet med den ”naturliga lagen”, vilken förvisso alltjämt strukturerar många människors största fält av ”självklarheter” i deras inre föreställningsvärldar.⁴⁶

Parterna har kommit överens om att en ansvarar för barn och den andra ansvarar för försörjningen. Den ”naturliga lagen” som kontraktet bygger på är barnafödandet, vilket anses vara centralt för kvinnan och inget skall störa detta.

Genom att könen har olika ansvarsområden har skilda förväntningar på parterna skapats. Med ansvar för hemmet har det setts som oviktigt med utbildning för kvinnor. Även för mannen är kärnan i kontraktet fortplantning men med fokus på att skapa möjligheter för kvinnan att ta hand om familjen. Det finns en traditionell uppdelning av livet i privatsfär (kvinnor och barn) och offentligsfär (män) vilket Hirdman refererar till som isärhållning.

Enligt Hirdman är hierarki och isärhållning en ”social bottensats” i det genussystem eller genusordning som är grunden i samhällsstrukturen. I ett hierarkiskt system har en person högre status än en annan, i genussystemet har män hög status vilket framförallt påverkas av personens kön. Olika kön har plats i olika sfärer, kvinnor gör saker och män gör saker uppdelade i grupper. Även om syftet är att vara tillsammans delar människor ofta upp sig. Lite generaliserat kan man säga att det är ganska vanligt att kvinnor står i köket och pratar hem, medan män sitter i soffan och diskuterar teknikinköp. Strukturen är självklar för alla, både man och kvinna. Hirdman menar att den är så naturlig att den nästan är omöjlig att se om man inte letar och ser sin egen plats i strukturen.⁴⁷

Med åren har genuskontraktet förändrats. När kapitalismen inträdde var det bättre för samhället att kvinnor lönearbetade än att de arbetade hemma. Med demokratins framväxt kom alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter i fokus. Förändringar i samhällsstrukturen påverkade privatlivet och när en kvinna intog ett offentligt område följde många efter.⁴⁸

[…] det har aldrig varit brist på förmåga utan brist på möjlighet som hållit kvinnor bakom och under. Tvärtom visar oss den sista drygt 200-åriga utvecklingen på könens outgrundliga likhet, i förmåga och möjlighet på de flesta fält, bara omständigheterna gjort det möjligt för dem att få finnas och expandera.⁴⁹

44 Hirdman, 2001, s. 84.

45 Hirdman, 2001, s. 85.

46 Hirdman, 2001, s. 85.

47 Hirdman, 2001, s. 75.

48 Hirdman, 2001, s. 114.

49 Hirdman, 2001, s. 114.

18

Synen och förväntningarna på könen har med andra ord ändrats under årens gång, det genuskontrakt som fortfarande existerar har till viss del ersatts med ett jämlikhetskontrakt. Genom politiskt arbete har det svenska samhället utvecklats till ett samhälle där genuskontraktet inte längre är gällande.

Inom loppet av ett par decennier förändras den politiska, manifesta genusordningen från denna stereotypa vision av gamla Han och Hon, till ett jämlikhetskontrakt mellan moderna människor med samma möjligheter, skyldigheter, ansvar och rättigheter såväl hemma som i arbetslivet. […] Egentligen är det den gamla utopiska lösningen som börjar praktiseras: ett omvandlat vardagsliv för att skapa rättvisa förhållanden mellan kön. Det konkreta uttrycket för detta omvandlade vardagsliv är den dramatiska utbyggnaden av den offentliga sektorn.⁵⁰

Jämlikhetskontraktet är grundtanken och enligt detta skall alla individer ha samma möjligheter och förutsättningar till att bedriva arbete. Utan åtskillnad skall människor ha tillgången till samhällets olika områden och ansvar. Hur fungerar det i dagens samhälle? I det svenska samhället har alla har rätt till utbildning, rätt till lika lön för lika arbete, staten ställer krav på andelen underrepresenterat kön i styrelser, det finns krav på att arbetsgivare skall utforma en jämställdhetsplan.

Jämlikhetskontraktet har dock inte förändrat vad människor har för förväntningar på kön. Vad som skett är att kvinnor förärats ett större handlingsutrymme men samtidigt begränsas av kraven att även uppfylla genuskontraktet.

Women also continue to face attitudes within the workforce about them not being serious about their jobs either because they will soon have children or already have children, who are assumed to be their main priority. […] Meanwhile, men can be fathers without that being thought to reflect on their job performance. Indeed it is possible in many cases that having a family can enhance a man’s career prospects, especially in the professions. A politician, for example, can make considerable use of his wife and children to promote an image of himself as respectable, strongly heterosexual and effectively paternal.⁵¹

Enligt jämlikhetskontraktet skall alla människor ha samma rättigheter, men de normer som genuskontraktet var byggt på finns kvar och har effekt. På arbetsmarknaden är det en nackdel att vara kvinna eftersom det centrala för henne fortfarande anses vara barn inte arbete. Av samma anledning är det en fördel att vara man eftersom han anses sätta arbetet mer i centrum. Vad som hänt är att kvinnor har samma rättigheter som män att arbeta men att män inte har samma förväntningar på sig som kvinnor har att ansvara för hemarbetet. Detta är den dubbla arbetsbördan som man talar om för kvinnor, ansvaret för både arbete, hem och barn.⁵² Dilemmat med att förverkliga ett jämställt samhälle handlar till en viss del om samhällets syn på privatsfären och hur arbetsuppdelningen förmodas vara

50 Hirdman, 2001, s. 172.

51 Holmes, Mary, 2007, What is gender? Sociological approaches, s. 114.

52 Holmes, 2007, s.114f.

19

inom denna. Antaganden påverkar alla människors möjligheter. Mary Holmes pekar på att förväntningarna på parterna ser mycket olika ut.⁵³ Finns det områden som är objektiva och utan påverkan av genusordning när det gäller att hantera jämställdhet?

Det akademiska fältet

Inom utbildningen och forskningens värld hanteras och bedöms otaliga texter, analyser och experiment. Det skapas kunskap av olika slag, ibland revolutionär, innovativ, ny, ibland översiktlig, insamlande och grundlig. Hur man än arbetar är målet för institutionerna att skapa utmärkt vetenskap. Två av vetenskapens grundstenar är universalitet och meritokrati och enligt Mählck är diskursen om akademin som jämlik den tredje⁵⁴ Det finns en föreställning om att högre utbildning opererar med objektiva medel för kvalitativ vetenskap, detta och inget annat antas påverka forskaren och dennes resultat.

Att all vetenskap skulle vara universell är tidigare ifrågasatt och Mählck frågar om meritokrati och jämlikhet är rådande inom akademin.⁵⁵ Inom feministisk teoribildning menas att inget samhällsområde faller utanför genusordningen, med Nina Björks ord ”att vi lever i ett patriarkat har konsekvenser även för universitetsvärlden”.⁵⁶ Inga delar av samhället står utanför de s

forskning en nära relation till makt och framförallt manligt utövande av makt.⁵⁷

on auktoritet. Också kunskap rangordnas och rangordningen följer hierarkin mellan könen.⁵⁸

kärnan för ett ämne, vilket påverkar utvecklingen och mottagandet av ny kunskap.

ociala normerna.

När människor skapar kunskap genom forskning görs det utifrån intresse som en viss grupp har. En dominerande grupp har företräde och bestämmer vad som är centralt, viktigt och korrekt. Enligt Gemzöe har

Kunskapen är sammanflätad med en maktordning, men är själv också beroende av en maktordning. För att etablera någonting som kunskap krävs makt, vi tror endast på dem som anses ha auktoritet. Kvinnor och andra marginaliserade grupper kan ha kunskap om en massa ting, men de tillerkänns inte någ

Eftersom män haft tillgång till utbildning en längre tid än kvinnor, innehar de i högre grad maktpositioner inom vetenskapssamhället. I många fall är de som beslutar om strategiska frågor och anställningar män. De definierar vad som är

53 Holmes, 2007, s.114.

54 Mählck, 2003, s. 4.

55 Mählck, 2003, s. 4.

56 Björk, Nina, 1996, Under det rosa täcket, s. 160.

57 Gemzöe, Lena, 2004, Feminism, s. 128.

58 Gemzöe, 2004, s. 129.

20

I artikeln ”Kvinna i akademia – gäst vid mannens bord” undersöker Gudrun Olsson sakkunnigutlåtande i anställningsprocesser vid universitetstjänster.⁵⁹ Undersökningen uppmärksammar olika faktorer som påverkar bedömningen av kvinnliga och manliga sökandes kvalitet. Nedvärdering, negativa känslor, ifrågasättande av självständighet, rörliga bedömningskriterier och osynliggörande var faktorer som påverkade utlåtanden om de sökande.⁶⁰ Till exempel ifrågasattes de kvinnliga forskarnas aktivitet och självständighet när de deltog i forskarteam medan manliga forskare i samma situation uppfattades som aktiva och det ansågs positivt att de var involverade i många projekt.⁶¹

Aktivitet är en egenskap som traditionellt tillskrivs män vilket även skedde vid bedömningar av ansökningarna, medan de kvinnor som uppvisar samma karaktär istället tillskrevs passivitet, vilket traditionellt ses som en kvinnlig egenskap. Kvinnliga och manliga sökande bedömdes och beskrevs olika, vilket påverkade beslut vid anställningsprocessen. Det underliggande problemet menar Olsson är den dualistiska uppdelningen mellan kön.⁶² Motsatserna ses som av naturen givna. Men inte bara fördelningen av makten anses vara problematiskt.

Indelningen i skilda rum, till exempel den offentliga sektorn, är en del i isärhållningen. Kvinnor är avskilda från de manliga domänerna och omvänt.⁶³ Björk menar att det förhållningssättet finns inom universitetsvärlden.

I universitetsvärlden har något liknande skett: kvinnoforskningen har fått egna fora eller centra, där kvinnor kan diskutera könsfrågor med varandra. Dessa fora saknar ofta doktorandutbildning och professors-tjänster – och därmed är deras makt, prestige och ekonomi begränsade. Hierarkin har upprätthållits och samtidigt har vissa feministiska krav kunna tillgodoses.⁶⁴

Villkoren för att arbeta med så kallade ”kvinnliga” vetenskapsområden är sämre karriärmöjligheter och sämre ekonomiska resurser. Samhällets rådande genusnormer är hierarki och isärhållning vilka även den akademiska arbetsplatsen följer.

59 Olsson, Gudrun, 1999, ”Kvinna i akademia – gäst vid mannens bord”.

60 Olsson, 1999, s. 66 ff.

61 Olsson, 1999, s. 68.

62 Olsson, 1999, s. 75.

63 Hirdman, 2001, s. 172.

64 Björk, 1996, s. 176.

21

Bibliometri

I följande kapitel beskrivs de fält inom bibliometri som är centrala för uppsatsen.

Först ges en kort bakgrund till hur området har utvecklats. Sedan redogörs för bibliometrisk analys, citeringsanalys och utvärdering av forskning med hjälp av bibliometriska indikatorer. Även diskussioner om och kritik emot bibliometri redovisas. I metodavsnittet beskrivs mer i detalj hur citeringsanalys har använts i undersökningen.

Bakgrund

Ordet bibliometri består av biblio- och me´tron betydelsen för bok och mått.

Begreppet innebär att mäta böcker (publikationer).⁶⁵ När man genomför bibliometriska undersökningar görs statistiska analyser av forskares publikationer och de hänvisningar (citeringar) som publikationerna erhållit. Citeringar ger en indikation på intellektuell betydelse, man antar att desto fler citeringar en forskares publikation fått desto större inflytande har forskaren på fältet.⁶⁶ Även vilken tidskrift som publicerar artikeln är av vikt eftersom de rankas efter hur centrala de är för forskningsfältet, denna gradering baseras till viss del på hänvisningar. Bibliometriska indikatorer som kan användas är volym, uppmärksamhet och samförfattande dessa som mäter till exempel produktivitet och effekt. Indikatorerna man användas för att kartlägga forskarteam, hur de samarbetar med varandra.⁶⁷

I Introduktion till bibliometri sammanfattas utvecklingen av bibliometri.⁶⁸ Ritta Kärki och Terttu Kortelainen skriver att bibliometri är att med kvantitativa analyser undersöka litteratur, med syftet att analysera forskning och utveckling.⁶⁹ Metoden att räkna hänvisningar användes innan begreppet togs i bruk. Redan 1917 publicerades en undersökning genomförd med bibliometriska metoder.

Termen bibliometri introducerades av Alan Pritchard genom artikeln ”Statistic bibliography or bibliometrics?” som han publicerade 1969. Den tekniska utvecklingen har varit viktig för området, databasen SCI (Science Citation Index) är en mycket viktig källa för bibliometrisk analys.⁷⁰ SCI utvecklades för informationssökning men används numera vid en stor del av de bibliometriska analyser som genomförs både i Europa och USA.⁷¹

65 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: bibliometri [2008-04-19].

66 Anthony, Van Raan, Seminarie Uppsala Universitet [2008-02-19].

67 Glänzel, Wolfgang, 2003, Bibliometric as a reasearch field.

68 Kärki, Riitta, & Kortelainen, Terttu, 1998, Introduktion till bibliometri, s. 9 ff.

69 Kärki & Kortelainen, 1998, s. 9.

70 Kärki & Kortelainen, 1998, s. 11.

71 Kärki & Kortelainen, 1998, s. 10.

22

Forsknings- utvärdering

I artikeln “The future of research evaluation rests with an intelligent combination of advanced metrics and transparent peer review” som publicerades i Science and Public Policy 2007 skriver Henk F. Moed att det finns tre huvudområden som bibliometri används till.

They may primarily aim to provide departments subjected to evaluation with information that may enable them to improve their research performance. A second aim is to provide tools in decision-making processes about the allocation of research funds. A third objective is making research quality or scientific excellence manifest to the ‘outside’ world, that is, to scholars from other disciplines, potential external users of research results and the general public.⁷²

Bibliometriska utvärderingar genomförs med syftet att förbättra forskning och är ett verktyg som erbjuder en grund för beslutsfattande och forskningsfinansiering.⁷³ Metoden erbjuder en möjlighet att visa upp forskningskvalitet för potentiella intresserade. Vilket kan vara allmänhet, kollegor med flera.⁷⁴ Man mäter synlighet för att skapa synlighet.

Det är kollegiala granskningar och bedömningar som bestämmer vad som är framträdande forskning och vilka projekt som skall finansieras. Detta kan vara problematiskt då den som gör bedömningen behöver vara insatt i området och därmed kan vara jävig, en konkurrent till den sökande eller anse att vissa delområden är viktigare än andra. Frågan är om det överhuvudtaget går att mäta forskning, värdera den och uttala sig om vad som är den kvalitativt bästa forskningen.

Det finns en mängd olika vetenskapliga fält, inom dessa existerar traditioner och kulturer som kan vara specifika för ett stort område eller ett litet ämne.

Publiceringskulturerna inom ett område påverkar de bibliometriska indikatorerna.

En viktig faktor är var forskningen publiceras, i tidskrifter eller monografier.

Publicerar man enskilt eller i grupp och i så fall, vem som står som första författare. Är författarlistan hierarkiskt uppbyggd där handledaren skrivs först, ställs författarna i bokstavsordning eller efter i den mån de bidragit till forskningen som redovisas. Hänsyn måste tas till vilket språk som forskningen är publicerad på och den geografiska spridningen. Bibliometri är ett redskap och som kan ge insikter i vad som påverkar bedömning av forskningen. Till exempel kan en analys syfta till att undersöka hur referensgrupper följer bedömningsgrunderna.

72 Moed, Henk, F. 2007, “The future of research evaluation rests with an intelligent combination of advanced metrics and transparent peer review”, s. 575.

73 Moed, 2007, 575.

74 Moed, 2007, 575.

23

Whilst citation analysis is not a perfect tool, it is recommended that it should be adopted as the primary procedure for the initial ranking of university departments. Once complete, the rankings could then be distributed to the panels for consideration. We do not recommend that citation counting would be the only assessment tool. For one thing, by definition it only looks backwards and takes no account of future plans. Peer review of the written evidence, consideration of other factors and the careful scrutiny of marginal cases must complement the process. Nonetheless, we believe, despite the well-known suspicion by academics of citation- based measures, that there is a convincing case that citation analysis should form the first part of any future assessment of research quality.⁷⁵

Artikelförfattarna menar att citeringsanalys kan vara ett första steg i en utvärderingsprocess som kompletteras med expertbedömning. För att mäta kvalitet kan forskning evalueras genom att kunniga och insatta kollegor får uttala sig (peer review), metoden används ofta och sker till exempel när manuskripts väljs ut för publicering i tidskrifter. En annan metod är att undersöka hur en forskare påverkat det vetenskapliga fält som personen är aktiv inom. Olle Persson menar att man kan undersöka artiklar som forskare publicerar, eftersom det är genom att visa upp resultat av forskning som utveckling inom vetenskapssamhället presenteras och förs vidare, på så sätt är forskaren med och utvecklar kunskapen inom området.⁷⁶ Helt oproblematiskt är det dock inte.

Speciellt i utvärderingssammanhang diskuteras det livligt vad de litteraturbaserade indikatorerna mäter. Odiskutabelt är att de mäter vad de mäter, dvs. antalet producerade artiklar eller antalet erhållna citat. En försiktig tolkning är därför att måtten indikerar visibilitet, dvs. hur synlig forskningen är på den internationella marknaden. Denna visibilitet kan då vara en funktion av publiceringsbenägenhet, forskningsaktivitet, forskningskvalitet eller något annat. Riktigt vad kan vi aldrig veta säkert och detta begränsar givetvis de bibliometriska indikatorernas användbarhet.⁷⁷

Forskning måste utvärderas och en anledning är att en stor del är statligt finansierad och det är en begränsad mängd pengar som finns att tillgå. Även privatfinansierad forskning utvärderas naturligtvis. Moed menar att samhället har ett behov av att veta vilket resultat finansieringen ger när man strävar efter att optimera och stödja toppforskning. Man vill även rikta det finansiella stödet och välja det som är mest angeläget för samhället, till exempel forskning för hållbar utveckling. Därför behövs strategier för att evaluera forskning, forskare och deras resultat så objektivt som möjligt.

75 Norris, Michael, & Oppenheim, Charles, 2003, “Citation counts and the Research Assessment Exercise V Archaeology and the 2001 RAE”, s. 728.

76 Persson, Olle, 1991, Forskning i bibliometrisk belysning, s. 3.

77 Persson, 1991, s. 3.

24

Governments need systematic evaluations for optimising their research allocations, re- orienting their research support, rationalising research organisations, restructuring research in particular fields, or augmenting research quality and productivity.⁷⁸

I en utopisk värld skulle alla ha möjlighet att välja inriktning och forska utefter sina intressen, utan att behöva bekymra sig för ekonomin. Men krav på tillämpning och rationalitet påverkar medeltilldelning. Forskning är produktion och de bibliometriska indikatorerna mäter produktion.

I en studie av Sher och Garfield 1965 analyserades citeringar till nobelpristagares publikationer.⁷⁹ Resultatet visade att pristagarna erhöll en avsevärt högre citeringsfrekvens än medelciteringen inom respektive forskningsområde och visar på att hög forskningskvalitet belönas med högt citeringsvärde.⁸⁰

I Storbritannien har fördelningen av finansiering av lärosäten varit kostsam och tidskrävande. Michael Norris och Charles Oppenheim ger i “Citation counts and the Research Assessment Exercise V Archaeology and the 2001 RAE” en sammanfattning av studier som visat en positiv korrelation mellan kollegiala utvärderingar och citeringsindikatorer.⁸¹ Det går att effektivisera utvärderingsarbete och få ett fullgott resultat genom att införa citeringsanalys som ett komplement i granskningen, metoden är både säker och kostnadseffektiv.⁸² Bibliometrisk analys

För att genomföra en bibliometrisk analys krävs en definition av avsikterna med undersökningen. Analytikern sätter själv ramarna för vad som skall undersökas, vanligast är att databasen Thomsons ISI Web of Science (SCI) och de tidskrifter som finns inom den används.⁸³ Publikationstyp väljs utifrån vilket vetenskapligt område som skall undersökas och den publiceringskultur som är härskande inom denna. För att kunna göra citeringsanalyser måste citeringar räknas och därför behöver man tillgång till bibliografier som hänvisar till de publikationerna man vill undersöka.

En förutsättning är att vara medveten om det publiceringsmönster som det aktuella vetenskapliga fältet följer. I uppsatsen undersöks medicin som är mer likt naturvetenskapliga publicerings traditioner än humanistiska. Huvuddelen av

78 Moed, 2007, s. 575.

79 Sher, Irving H. & Garfield, Eugene, ”New Tools for Improving and Evaluating The Effectiveness of Research” I Essays of an Information Scientist; 1983 s. 506.

80 Sher & Garfield 1985:506

81 Norris, & Oppenheim, 2003, s. 713.

82 Norris, & Oppenheim, 2003, s. 713.

83 Glänzel, 2003, s. 13 ff.

25

forskningsresultaten publiceras i artiklar och är engelskspråkiga. Delar av det medicinska området sammanfaller dock mer med humanistiska publiceringsmönstret där monografier är mer vanligt och även publicering på svenska.

I “The J-shaped distribution of citedness” skriver Jeppe Nicolaisen att bibliometriska indikatorer inte mäter absolut kvalitet, men att de är användbara som ett analytiskt verktyg. Han ser forskningskvalitet som att den bestäms av det sociala sammanhanget.⁸⁴ När en forskare väljer att hänvisa till en annan forskares artikel ges dennes forskning ett värde. Med bibliometriska indikatorer analyseras en publikations synlighet, vilken bestäms av andra forskares uppfattning om forskningen. Hur många forskare som hänvisar till en artikel, vare sig det handlar om positiva eller negativa, citeringar på grund av normer eller självcitering påverkar de bibliometriska indikatorerna.

Kritik

Citering teori

En inriktning inom bibliometrin, den normativa citeringsteorin menar att det är viktigt att undersöka varför citeringar görs. Alla dokument citeras av en anledning, på grund av en positiv eller negativ inverkan från det specifika dokumentet i forskarens arbete. I de flesta fall görs citeringar på grund av positiv påverkan på den egna forskningen. Negativa hänvisningar görs, men i relation till de positiva är de få.⁸⁵

Andra anledningar till citeringar kan vara att författaren vill visa för läsaren att tidigare forskning är en del av författarens kunskapsbas.⁸⁶ Genom att göra hänvisningar till forskning som anses central och som andra inom fältet hänvisar till. Det kallas Matteuseffekten i forskning och begreppet belyser att framgång skapar framgång, de som blivit erkända får fler hänvisningar, syns mer och antas påverkar framtida forskning.

Ett problem är att författare inte alltid väljer att hänvisa. Det kan röra sig om kunskap som anses allmängiltig, forskaren vill inte hänvisa av olika skäl eller kommer inte ihåg var saker kom ifrån. Ett annat problem är relevant forskning som blir ignorerad på grund av att forskare inte känner till dess existens. En del forskningsfält är smala och med få utövare, då väljer forskare att citera sina egna

84 Nicolaisen, Jeppe, 2002, “The J-shaped distribution of citedness”, s. 383.

85 MacRoberts, Michael H. and MacRoberts, Barbara Ft. (1989) “Problems of Citation Analysis: A Critical Review” Journal of the American Society for Information Science. 40:5, s.342.

86 MacRoberts & MacRoberts, 1989 , s. 342.

26