Institutionen för folkhälsa- och vårdvetenskap
Mammors upplevelser av
postpartumdepression och vilket stöd de önskar från barnhälsovården
En litteraturöversikt
Författare Handledare
Amanda Bromark Östervall Lena Nordgren
Teresia Hemmingsson
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator
Distriktssköterskeutbildningen 75 hp Katarina Hjelm
År 2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund: I Sverige är det är ungefär 13 % av alla nyblivna mammor som drabbas av en postpartumdepression (PPD), och 5 % av dessa mammor drabbas av en svår och djupare PPD.
Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan kan få konsekvenser även för spädbarnet och övriga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva nyblivna mammors upplevelser av PPD och vilket behov av stöd de önskar från BHV. Metod:
Litteraturöversikt med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed, Cinahl, SweMed och Psycinfo. Huvudresultat: Mammorna med PPD beskrev att de upplevde att det var svårt att prata om sitt mående. De upplevde rädsla för att bli betraktade som “dåliga mammor” och att inte klara av att ta hand om sitt barn. De önskade regelbundna besök för att kunna ställa frågor, få bekräftelse samt skapa en god relation med BHV-sjuksköterskan. Mammorna upplevde stöd från BHV-sjuksköterskan när hen lyssnade och inte var stressad och när de fick möjlighet att dela sina erfarenheter vilket medförde upplevelser av trygghet. Slutsats: Vårdande samtal kan hjälpa mammor i moderskapet och med deras mående. BHV-sjuksköterskan har unika möjligheter att stödja mammor och deras partners då de träffar mödrarna regelbundet under barnets första år. Stödjande samtal, regelbundna besök och förståelse för mammorna kan leda till ett hälsosamt moderskap.
Nyckelord: Barnhälsovård. Postpartumdepression. Upplevelser. Stöd. Litteraturöversikt.
ABSTRACT
Background: In Sweden, approximately 13% of all new mothers suffer from postpartum depression (PPD), and 5% of these mothers suffer from severe and deeper PPD. The condition can have consequences not only for the mother herself but also for the infant and other family members. Aim: The aim of this literature overview was to describe new mothers' experiences of PPD and what support they want from BHV. Method: Twelve qualitative scientific articles that were included after searching the databases PubMed, Cinahl, SweMed and Psycinfo.
Main results: The mothers experienced that PPD meant it was difficult to talk about their state of mind. They also feared being considered as ‘bad mothers’ and as not being able to take care of their child. They wanted regular visits to the CHS nurse to ask questions, to be
confirmed and to create a good relationship with the nurse. The mothers felt support from the CHS nurse when the nurse listened and were not stressed, allowing the mothers to share their experiences, which were perceived as security. Conclusion: Caring conversations can help mothers in motherhood and with PPD. The CHS nurse has unique opportunities to support mothers and partners as they meet the mothers regularly during the child's first year.
Supportive conversations, regular visits and understanding for the mothers can lead to a healthy motherhood.
Keywords: Child health care. Postpartum depression. Experiences. Support. Literature review.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 2
Postpartumdepression 3
Screening för postpartumdepression 4
Professionens roll 5
Teoretiskt ramverk 5
Problemformulering 6
Syfte 7
METOD 7
Design 7
Urval 7
Datainsamlingsmetod och tillvägagångssätt 8
Dataanalys 9
Kvalitetsanalys 9
Resultatanalys 10
Forskningsetiska överväganden 10
RESULTAT 11
Svårigheter med moderskapet 11
Det viktiga stödet från barnhälsovården 13
DISKUSSION 15
Resultatdiskussion 15
Metoddiskussion 18
SLUTSATS 21
KLINISKA IMPLIKATIONER 21
REFERENSER 23
Bilagor. 29
INTRODUKTION
Världshälsoorganisationens riktlinjer om barns utveckling i tidig barndom fokuserar främst på familjen som ger barnet omvårdnad. Barnhälsovården (BHV) ska stödja föräldrarna i deras omvårdnad av barnet. Vidare ska personalen i BHV vara lyhörda och stödja aktiviteter för tidigt lärande samt integrera psykosociala insatser för att stödja den psykiska hälsan hos nyblivna mödrar (Världshälsoorganisationen [WHO], 2020a). BHVs mål enligt
Socialstyrelsen (2014) är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa och uppväxtmiljö. Det syftar till en jämlik och rättvis BHV för alla barn i Sverige. Om man ser till ett
folkhälsoperspektiv så har BHV en viktig roll genom att de når ut till en stor del av befolkningen och har ett stort förtroende ute i samhället (Socialstyrelsen, 2014).
I Sverige är det inte obligatoriskt att besöka BHV men de flesta föräldrar väljer att barnen ska följa barnhälsovårdsprogrammet. Barnhälsovårdsprogrammet är för barn från 0 - 5 år
(Almqvist-Tangen, Hedman, Nygren & Olsson Kristiansson, 2019). På BHV arbetar sjuksköterskor med vidareutbildning till distriktssköterska och/eller sjuksköterska med vidareutbildning barn och ungdom. I föreliggande examensarbete benämns dessa som BHV-sjuksköterskor.
Barnkonventionen är lag i Sverige sedan 1 januari 2020, syfte är att stärka barns rättigheter i samhället. Barnkonventionen ska synliggöras i arbetet på BHV där barn ska visas respekt och alla vuxna har ett ansvar att se till barnens rättigheter (Rikshandboken, 2018).
Familjekonstellationer kan se olika ut och BHV ska behandla alla familjer lika och de ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning och funktioner i samhället (Kjellström, 2017). Att stödja mammor efter förlossning medför att de kommer att vara bättre förberedda för fysiska och känslomässiga utmaningar. Det finns två olika benämningar perioden efter förlossningen, postpartum period och postnatal period (WHO, 2020a). Båda orden används men ibland används postpartum när det gäller mödrar och postnatal avser barnet (WHO, 2010). WHO definierar den postnatala perioden som de första sex veckorna efter förlossning. Det föreligger stora skillnader i låg- och medelinkomstländer avseende i hur hög grad mammorna utnyttjar barnhälsovården under den postnatala perioden (WHO, 2020b).
En bidragande orsak kan vara socioekonomiska förhållanden och lågt engagemang från samhället (Finlayson, Crossland, Bonet & Downe, 2020). Det är betydelsefullt att förbättra
2
mammors hälsa och välbefinnande genom att stödja amning, rådgivning och en god psykisk hälsa (WHO, 2020b).
Postpartumdepression
Borglin, Hentzel och Bohman (2015) menar att dagens samhälle styrs av sociala medier både vad gäller information och normer kring moderskapet. Detta påverkar mödrarnas synsätt på hur en bra mamma ska vara. Mammor och deras partner är i behov av sin omgivning, samhället och dess resurser för att utvecklas som föräldrar. Uppskattningsvis drabbas 10 till 20 % av nyblivna mammor av postpartumdepression (PPD) siffran kan variera då screeningen av PPD ser olika ut i världen (Falana & Carrington, 2019). I Sverige är det är ungefär 13 % av alla nyblivna mammor som drabbas av en PPD och 5 % av dessa mammor drabbas av en svår och djupare PPD (Wickberg, 2019). PPD är ett kliniskt tillstånd som varar i minst två veckor, skapar väsentlig funktionsnedsättning och kräver för det mesta professionell behandling (Yim, Tanner-Stapleton, Guardino, Hahn-Holbrook & Dunkel-Schetter, 2015). Majoriteten av mammorna med lindrig till måttlig PPD tillfrisknar inom några månader, men ungefär en tredjedel är fortfarande deprimerade ett år efter barnets födelse (Wickberg, 2019).
Postpartumdepression påverkar inte bara mammors välbefinnande utan kan få långvariga konsekvenser för spädbarnet, partnern och andra i familjen (van der Zee-van den Berg, Boere-Boonekamp, Groothuis-Oudshoorn, Jzerman, Haasnoot-Smallegange, & Reijneveld, 2017). Samspel mellan små barn och deras föräldrar har en stor betydelse för barnets utveckling. Mammor med PPD är ofta upptagna med sitt eget mående och orkar samspela mindre med barnet. Det lilla barnet har en livsviktig uppgift att knyta an till de vuxna som finns nära eftersom barnet är fullständigt beroende av dem (Karlsson, 2012). En obehandlad PPD hos mamman kan fördröja barnets kognitiva färdigheter och skapa beteendemässiga svårigheter hos små barn (Finlayson, Crossland, Bonet & Downe, 2020; Borglin et al., 2015).
Tidiga insatser ökar möjligheterna till samspel mellan mor och barn (Karlsson, 2012).
Mammor och familjer bör få stöd från vårdpersonal för att främja amning, screenas för PPD och samtala om sitt mående för att uppleva en bättre postpartum period (Finlayson et al, 2020).
Mammor upplever olika känslor under postpartum perioden, från känslor av glädje och kärlek till sitt nya barn till känslor av skam och ensamhet. De uttrycker behov av känslomässigt och
3
praktiskt stöd från familjemedlemmar, stödgrupper, sociala nätverk och vårdpersonal för att klara moderskapet (Finlayson et al., 2020). Det finns vissa riskfaktorer för att utveckla PPD till exempel tidigare depression, ångest, låg socioekonomisk status, äktenskaplig oenighet, lågt socialt stöd och ålder samt mera uttalade amningsbesvär (Falana & Carrington, 2019;
Östberg, 2016). Kvinnor med invandrarbakgrund har en ökad risk att drabbas av PPD på grund av psykisk ohälsa. Bakgrunden till det kan bero på en upplevelse av isolering på grund av kulturella och språkliga barriärer samt stress som migrationen kan orsaka (Borglin et al., 2015; Wickberg, 2019). Symtomen för PPD kan vara sömnsvårigheter, humörsvängningar, rädsla för att skada sitt barn, extrem oro för barnet, överdriven gråt, känsla av skuld samt känna sig oduglig för att inte klara av att ta hand om sitt barn eller andra saker i vardagen (Östberg, 2016). I studien av Falana och Carrington (2019) riskerar mammor med PPD att bli underdiagnostiserade och att kvinnorna blir missförstådda på BHV. PPD kan behandlas med stödjande samtal i olika former exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), farmakologisk behandling eller en kombination av båda (Falana & Carrington, 2019). Måttlig deprimerade mammor kan få adekvat hjälp av BHV- sköterskan i form av personcentrerat samtal
(Wickberg, 2019). Mammor med djupare depression behöver remiss till psykiatrin (Östberg, 2016). Får mammorna stöd kan de på ett mer fördelaktigt sätt förberedas för moderskapet och risken för PPD kan minskas (WHO, 2018).
Screening för postpartumdepression
Insatser för att tidigt upptäcka och behandla PPD minskar de negativa följderna för barnets utveckling och mammorna kan behandlas i ett tidigt skede (Wickberg, 2019). I en studie av Van der Zee-van den Berg och medarbetare (2017) fick holländska mödrar genomgå screening för PPD vid tre tillfällen under första året och kontrollgruppen fick de sedvanliga kontrollerna. Studiens resultat visade att färre mödrar var deprimerade i interventionsgruppen nio månader postpartum jämfört med kontrollgruppen. Genom att screena nyblivna mammor och tidigt upptäcka PPD kan kostnaderna för samhället minskas och mödrarnas mående förbättras. När BHV-sjuksköterskorna följde upp, erbjöd hembesök och gav extra tid gav det positiva effekter på föräldraskapet (Van der Zee-van den Berg et al., 2017).
Sedan år 2010 har Socialstyrelsen rekommenderat en generell screening av alla nyblivna mammor i Sverige. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är ett tillförlitligt och validerat screeninginstrument som kan användas för att identifiera PPD hos nyförlösta
4
mammor. I Sverige sker screeningen vid sex till åtta veckor efter förlossning av BHV- sjuksköterskan (Wickberg, 2020). Formuläret består av tio frågor som mamman ska svara på.
Tröskelvärdet för en trolig depression varierar i länder men i Sverige rekommenderas tolv till tretton poäng för en trolig PPD (Socialstyrelsen, 2017). BHV-sjuksköterskor i Sverige erbjuds en kurs för att få kunskap om psykisk ohälsa och PPD och att ge stödjande samtal enligt ett personcentrerat förhållningssätt. När mamman har fyllt i EPDS formuläret ska
BHV-sjuksköterskan ta upp, diskutera eller ställa frågor om varje enskilt svar, speciellt där mamman upplever svårigheter. Det är vad som kommer fram i samtalet med kvinnan som avgör hur man ska gå vidare snarare än vad poängsumman visar (Wickberg, 2020).
BHV-sjuksköterskan bör systematiskt följa upp mammor med höga EPDS- poäng då tre till fyra procent av mammorna lider av PPD under barnets första år eller längre (Wickberg, 2020).
Professionens roll
BHV-sjuksköterskans mål är att arbeta för att främja barns hälsa och utveckling. Insatser för att stödja föräldrar i deras föräldraskap, ge individuell hjälp till barn och föräldrar samt
uppmärksamma barnets uppväxtmiljö är olika arbetssätt för bhv-sjuksköterskorna att nå målet (Almqvist-Tangen et al., 2019). Stödjande och rådgivande samtal har visat god effekt och kan förbättra mammans mående (Van der Zee-van den Berg et al., 2017; Wickberg, 2019). Att fungera som ett stöd för mamman kan innebära upprepade hembesök, samtal kring
omvårdnaden av barnet och stödjande information för att minska stressen mammorna upplevde samt lindra känslan av ensamhet (Falana & Carrington, 2019).
BHV-sjuksköterskans arbete grundar sig på ett etiskt förhållningssätt där ansvaret syftar till att hjälpa personer som är i behov av vård och stöd (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).
BHV-sjuksköterskan ska arbeta utifrån en personcentrerad vård vilket innebär att patientens behov av vård ska vara i fokus istället för sjukdomstillståndet. God omvårdnad handlar om öppenhet för patienten och det som förmedlas men även patientens upplevelser och beslut som rör hälsa och ohälsa respekteras. BHV-sjuksköterskan kan genom att vara närvarande, tillgänglig och att bekräfta patienten skapa ett möte där patienten kan dela med sig av sitt lidande och förstå sin situation bättre (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).
Teoretiskt ramverk
5
Det vårdande samtalet (Fredriksson, 2003) har i den här studien valts som teoretiskt ramverk. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv ska sjuksköterskan lindra lidande och värna om patienternas värdighet (Fredriksson, 2003). Ett vårdande samtal mellan patient och vårdpersonal framställs som en av de viktigaste variablerna för patientens tillfredsställelse med vården. Det kan ses som ett övergripande begrepp och kan inom vården uppfattas mellan sjuksköterska och patient i form av ett samtal. Kommunikation sammanför och ger en ömsesidig förståelse i mötet men kan också skapa konflikter. Ett vårdande samtal är inte endast för att lindra lidande utan även ett rådgivande och vägledande samtal i syfte att förhindra ohälsa hos patienten. Genom ett vårdande samtalet kan förståelse och respekt för patientens lidande skapas (Fredriksson, 2003).
BHV-sjuksköterskorna kan genom vårdande samtal upptäcka PPD och skapa en gemenskap genom kommunikation som kan lindra lidande hos mammorna. Att kommunicera innebär enligt Fredriksson att patient och BHV-sjuksköterskorna ska komma till en gemensam förståelse om det lidande som PPD kan medföra. Enligt Fredriksson (2003) är
kommunikationen mellan patient och BHV-sjuksköterska en av de viktigaste faktorerna för patientens upplevelse och nöjdhet med vården.
Vårdande kommunikation kan göras synlig på tre olika sätt (Fredriksson, 2017):
- Relationell kommunikation kännetecknas av närvaro och lyssnande och är den samhörighet som skapas mellan sjuksköterska och patient.
- I den narrativa kommunikationen uttrycker patienten sitt lidande och förmedlar sina upplevelser och historia till sjuksköterskan.
- Etisk kommunikation är där respekt mellan patient och sjuksköterska är ömsesidigt och att patientens autonomi respekteras samt viljan att göra gott (Fredriksson, 2017).
Problemformulering
Det förväntade moderskapet förknippas ofta med en längtan, glädje och förhoppning och ibland blir det inte som förväntat. Mödrar som drabbas av PPD kan få en sämre anknytning till barnet och svårigheter med moderskapet vilket kan leda till negativa konsekvenser för hela familjen (Karlsson, 2012). Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma och lyfta frågor som rör ämnet PPD. Det är viktigt att nyblivna mammors mående synliggörs så rätt stöd kan ges.
Vårdande samtal är ett viktigt verktyg för BHV-sjuksköterskan i mötet med mamman, 6
partnern och barnet, för att tidigt kunna upptäcka ett förändrat mående. För att kunna stödja mammor med PPD behövs kunskap om deras upplevelser samt vilket behov av stöd de önskar från BHV-sjuksköterskan.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyblivna mammors upplevelser av postpartumdepression, och vilket stöd de önskar från barnhälsovården.
METOD
Design
Designen för denna studie är en allmän litteraturöversikt. För att bedriva evidensbaserad vård behövs litteraturöversikter för att få en bild av hur den senaste forskningen ser ut (Friberg, 2017). Kvalitativ design fokuserar på att förstå personers erfarenheter av verkliga händelser och upplevelser för att på detta sätt bidra med utveckling och förståelse för ett visst fenomen (Henricson, 2017). Författarna valde att göra en allmän litteraturöversikt baserad på
kvalitativa studier då forskningen kring mammors upplevelser av PPD är begränsad.
Urval
En litteratursökning inom det valda området utfördes och syftade till att se vilken publicerad litteratur som fanns tillgänglig. Vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna PubMed, Cinahl, SweMed+ och PsycInfo. Sökningar i databaser påbörjades efter handledning med bibliotekarie för att få hjälp med MeSH-termer och sökstrategier. Sökningarna gjordes främst i PubMed då det är den största databasen för medicinska och omvårdnadsrelaterade tidskrifter (Karlsson, 2017).
Inklusionskriterier var: mammor som nyligen fått barn, mammors upplevelser, samtal med vårdpersonal, EPDS-screening, postpartumdepression. Artiklar skrivna på svenska, norska och engelska. Kvalitativa studier. Originalartiklar från 2009-2020 som var etiskt granskade.
Exklusionskriterier var: avgiftsbelagda artiklar, systematiska litteraturöversikter.
7
De sökord som vi använde i olika kombinationer var postpartum depression, nurse, child health service, qualitative research, communication, postnatal depression, nursing care, primary care, experience, support.
Datainsamlingsmetod och tillvägagångssätt
När sökningen utfördes lästes alla titlar och då gjordes den första gallringen. I nästa steg läste författarna individuellt abstrakten på artiklarna med relevanta titlar. Syftet med detta var att undvika att artiklar uteslöts på grund av förförståelse. Artiklarna som ansågs relevanta av författarna lästes i fulltext. Artiklar där tveksamheter funnits om de besvarade syftet lästes också i fulltext.
Totalt lästes 22 artiklar i fulltext. Sju artiklar uteslöts då de inte besvarade syftet eller uppfyllde inklusionskriterierna. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som blev kvalitetsgranskade. De aktuella sökningar som gjordes presenteras i tabell 1. I tabellen ingår datum och databas, sökord, antal träffar, antal lästa abstrakt och vilka relevanta artiklar som granskades.
Tabell 1. Resultat av litteratursökningar
8 Datum/Databa
s
Sökord Antal
träffar
Lästa abstract
Relevanta artiklar 200914
PubMed
Postpartum depression AND experience AND primary care
32 10 3
2020914 PubMed
Depression postpartum AND
Postnatal depression AND Qualitative research
117 23 10
200914 Cinahl
Postpartum depression AND Qualitative AND Nurse
23
9 6
I den första sökningen begränsades artiklarna från 2010 till 2020, tillgång till free full text och vetenskapliga originalartiklar. Vi läste titel eller abstrakt på artiklarna från sökningen och beslöt att en vidgning av sökning behövdes för att få fler artiklar. Sökningen utökades med artiklar från 2009. Artiklarnas abstrakt lästes och ytterligare två artiklar inkluderades som relevanta. En litteraturöversikt kan innehålla både kvalitativa och kvantitativa artiklar men bör avgränsas till en typ av artiklar beroende på syftet (Rosén, 2017). Tre av artiklarna var från psykologiska tidskrifter och diskuterades med handledare. Artiklarna inkluderades då litteraturstudiens syfte besvarades. Fler sökningar är utförda men inga relevanta artiklar hittades utöver de som presenteras i tabell 1.
När vi kvalitetsgranskade artiklarna så upptäcktes att två artiklar hade ett otydligt resultat och en annan inte svarade på vårt syfte varav de artiklarna fick låg kvalitet. Kvar blev tolv artiklar som blev inkluderade i litteraturstudien.
Dataanalys Kvalitetsanalys
De tolv utvalda artiklarna granskades av de två författarna till examensarbetet. Författarna började granska artiklarna enskilt och därefter gjordes en gemensam kontroll av
bedömningarna. Inga större skillnader uppstod då författarnas bedömningar var likvärdiga.
9
20200916
SweMed+
Postpartum depression AND Nurse 12 4 1
20200916 PsycInfo
Postpartum depression AND Nurse AND Qualitative
43 10 2
För att kvalitetsbestämma artiklarna har SBUs granskningsmall (SBU, 2014) (Bilaga 1) använts. Författarna kom gemensamt fram till ett poängsystem utifrån granskningsmallen för att kunna bedöma studiens kvalitet. Maximalt kunde varje artikel uppnå 21 poäng. Varje poänggivande fråga kunde få antingen ett eller noll poäng. För att artikeln skulle uppnå hög kvalitet var 80 % av frågor i granskningsmallen tvungna att vara uppfyllda och 60 % för att artikeln skulle bedömas ha medelhög kvalitet. Fick studien under 60 % bedömdes kvaliteten på artikeln vara låg och inkluderades inte. Studier med medelhög och hög kvalitet
inkluderades i litteraturöversikten.
Resultatanalys
De utvalda artiklarna lästes flera gånger och granskades först enskilt av författarna för att sedan jämföra och diskutera artiklarnas kvalitet. Författarna hade ett kritiskt förhållningssätt under granskningen. En kort sammanfattning om varje artikel skrevs för att säkerhetsställa att det väsentliga hade uppfattats. Därefter så sammanställdes en tabell (Bilaga 2) av alla
inkluderade artiklar, vilken studiedesign, antal inkluderade patienter samt vilket huvudresultat som artikelförfattarna kommit fram till. Tabellen ger information om författarna, syfte, metod, urval, resultat och studiens kvalitet.
Efter kvalitetsgranskningen gjordes en resultatanalys med stöd i innehållsanalys av studiernas resultat (Forsberg & Wengström, 2015). Resultatet i de inkluderade studierna lästes ett flertal gånger för att författarna skulle bekanta sig med texten. Därefter letades efter mönster och teman som svarade på studiens syfte. Mönster som söktes kunde vara likheter, skillnader och motsatser. Studierna visade inte på några tydliga teman. Varav resultatet presenteras utifrån två övergripanderubriker. Denna process gjordes både enskilt av de två författarna och tillsammans då det diskuterades vad som framkommit och olika tolkningar av artiklarna (Forsberg & Wengström, 2015).
Forskningsetiska överväganden
Denna litteraturöversikt om mammors upplevelse av att ha PPD och vilket behov av stöd de behöver från BHV-sjuksköterskorna har betydelse för arbetet på barnhälsovården. När BHV-sjuksköterskorna är medvetna om hur mammorna upplever och vilket stöd de önskar är det lättare att stödja dem i deras PPD. PPD är ett väsentligt område inom barnhälsovården. En risk för feltolkningar och bedömningar kan uppkomma då författarna inte har engelska och
10
norska som modersmål samt begränsade metodologiska kunskaper (Kjellström, 2017).
Författarna har i denna litteraturöversikt refererat till rätt källa, citerat ordagrant och läst artiklarnas resultat med ett öppet sinne (Kjellström, 2017). Författarna är medvetna om sina förförståelse innan sökning av artiklar påbörjas för att minska risken för selektivt urval.
Forskning ska utföras i enlighet med tre övergripande grundläggande etiska principer, respekt för personer, göra- gott principen samt rättviseprincipen. Respekt för personer innebär
autonomiprincipen som menas att människan har rätt att bestämma över sina liv, samt att de med begränsad autonomi ska skyddas. Forskningsdeltagarna ska medverka frivilligt och få tillräckligt med information. Göra-gott principen innebär att inte skada deltagarna och rättviseprincipen handlar om hur fördelningar av fördelar och nackdelar ska ske (Kjellström, 2017). Inkluderade artiklar i denna litteraturöversikt har fört ett etiskt resonemang, och blivit granskade av etisk kommitté. Inga forskningsetiska problem har inträffat i genomförandet av examensarbetet.
RESULTAT
Resultatet baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De inkluderade studierna är genomförda i Belgien (Slomian, Emonts, Vigneron, Acconcia, Glowacz, Reginster, Oumourgh & Bruyère, 2017) Finland (Tammentie, Paavilainen, Tarkka &
Åsted-Kurki, 2009) Kanada (Feeley, Bell, Hayton, Zelkowitz & Carrier, 2016) Norge (Silje, Haga, Lynne, Slinning & Kraft, 2012; Andenes, 2019) Storbritannien (Coates, de Visser &
Ayers, 2015; Slade, Morrell, Rigby, Ricci, Spittlehouse & Brugha, 2010; Turner,
Chew-Graham, Folkes & Sharp, 2010). Sverige (Skoog, Berggren & Kristensson Hallström, 2019; Johansson, Benderix & Svensson, 2020) och USA (Han, Goyal, Lee, Cho & Kim, 2020; Canty, Sauter, Zuckerman, Cobian, & Grigsby, 2019). Kvinnor som deltagit i intervjuerna var 18-45 år gamla och det var sammanlagt 200 kvinnor som intervjuades i studierna. Innehållet från de granskade artiklarnas resultat sorterades in i två övergripande rubriker som svarar mot syftet. Citaten som presenteras i resultatet kommer från intervjuer med mammor i de valda artiklarna.
Svårigheter med moderskapet
Mammornas personliga inställning till moderskapet kunde variera. Mammor som var vana vid att kunna kontrollera de flesta utmaningarna i livet upplevde postpartum tiden som
utmanande. En del upplevde att ingen lyssnade eller frågade om deras mående. Detta 11
medförde upplevelser av att ingen tog hand om dem eller brydde sig om dem. Det gjorde att samtal med BHV-sjuksköterskan uteblev (Coates et al., 2015; Silje et al., 2012). En del mammor kände sig stressade, trötta och ledsna vilket kunde vara symtom på PPD. Svårigheter att identifiera symtom för PPD medförde att mammorna inte sökte vård. Stress kunde
uppkomma hos mammor som upplevde att de behövde söka vård för sitt mående (Canty et al., 2019; Coates et al., 2015; Silje et al., 2012; Turner et al., 2010).
“I think, like with me… you wait until you’re past thirty to have a baby, you’re used to having con-trol…complete control over your life, and you’re used to master everything, and then suddenly you don’t anymore. And things are not like you imagined. I think that is probably why I felt so depressed.” (Silje et al., 2012, s. 460)
En del mammor upplevde att amningen påverkade deras psykiska mående både positivt och negativt. De såg amning som en självklarhet och upplevde en positiv känsla och välmående när amningen fungerade bra. Svårigheter med amning å sin sida innebar upplevelser av misslyckande, stress och frustration (Andenes, 2019; Coates et al., 2015; Feeley et al., 2016;
Han et al., 2020; Silje et al., 2012 & Tammentie et al., 2009).
”I had anxiety every time I fed her - she would go to sleep and I would build up this worry about what would happen when she woke up again you know, would feeding go well? How long would it take?. . . I would find myself willing her to stay asleep for as long as possible just so that I wouldn’t have to do that again.” (Coates et al., 2015, s.6)
En del mammor upplevde att det var svårt att prata om sitt mående då de uppfattade att det var olämpligt att fokusera på sig själva istället för på barnet. De upplevde även svårigheter med att berätta för familj och vänner om sitt mående. Rädslan att bli sedd som psykiskt sjuk av familj och vänner samt att inte klara av att ta hand om sitt barn var stor vilket kunde medföra oro över att någon skulle ta deras barn ifrån dem på grund av tillståndet (Coates et al., 2015;
Han et al., 2020; Skoog et al., 2019; Slade et al., 2010; Turner et al., 2010). “I didn't want anyone’s help to be honest after I had (My Child) I was so frightened that people would think I couldn't cope and take her off me.” (Slade et al., 2010, s.443) Några mammor upplevde skam och skuld över att inte vara tacksamma för livet och för barnet, över sin upplevda otillräcklighet i omvårdnaden av barnet eller över att inte vara en tillräckligt god mamma (Johansson et al., 2020; Skoog et al., 2019).
När mammornas upplevelser och känslor normaliserades gav BHV-sjuksköterskorna ofta en bekräftelse om att känslorna var normala och en del av moderskapet (Coates et al., 2015; Silje et al., 2012). Detta resulterade i känslor av att inte bli tagen på allvar och skam över att inte
12
kunna hantera den nya moderskapsrollen. Mammorna beskrev även en upplevelse av att inte bli sedda då uppmärksamheten fokuserades på det praktiska runt barnets behov och
mammornas egna upplevelser kring moderskapsrollen inte efterfrågades eller togs upp i mötet med vården (Coates et al., 2015; Johansson et al., 2020; Silje et al., 2012; Slade et al., 2010).
Mammorna kunde också uppleva isolering och övergivenhet på grund av att partnern var borta på dagarna eller för att deras egna mödrar eller familjer inte fanns i närheten och kunde avlasta dem (Coates et al., 2015; Feeley et al., 2016; Skoog et al., 2019). En del mammor upplevde att kulturella traditioner påverkade postpartum perioden. Råden som mammorna fick kunde baseras på traditionella värderingar. Att söka vård för sitt mående kunde vara förknippat med känsla av skam och att bli sedd som psykisk sjuk (Han et al., 2020; Skoog et al., 2019).
“Koreans are actually reluctant to recive counseling and stuff like that so we tend to not do that. If you were telling the people around you that you went to psychiatry, then might label you as mentally ill.” (Han et al., 2020, s. 47)
En del mödrar uttryckte att det kunde vara svårt att tala om sitt mående då de inte var vana att få uppmärksamhet eller att diskutera sina känslor. Detta kunde medföra osäkerhet i
omvårdnaden av barnet eller kring deras mammaroll (Han et al., 2020; Skoog et al., 2019).
Det viktiga stödet från barnhälsovården
En del mammor önskade regelbundna besök antingen på BHV eller i form av hembesök för att få möjlighet att ställa frågor och få adekvat information samt skapa en relation till
BHV-sjuksköterskan (Feeley et al., 2016; Slade et al., 2010; Slomian et al., 2017). Tydlig och aktuell information från BHV-sjuksköterskorna upplevdes som betydelsefullt då broschyrer och webbplatser ibland inte ansågs tillförlitliga (Skoog et al 2019; Slade et al., 2010; Slomian et al., 2017). En del mammor upplevde ett behov av att samtala med samma
BHV-sjuksköterska då det upplevdes lättare att prata om sitt mående när man hade en relation. När mammorna fick uppmuntran i sitt föräldraskap och blev bekräftade av
BHV-sjuksköterskan medförde det att de kände sig stärkta i moderskapet och en upplevelse av trygghet (Andenes, 2019; Feeley et al., 2016; Slomian et al., 2017; Tammentie et al., 2009). “I was really happy when she (one’s medical-social worker) came home; happy to have someone who comes and looks if everything goes well, just gives me confidence”
(Slomian et al., 2017 s. 8). En del mammor behövde stödjande samtal och en tillgänglig
13
BHV-sjuksköterska för att uppleva trygghet. De växte då i sin roll som mamma (Skoog et al., 2019).
En del mammor upplevde att det var stödjande att få dela sina erfarenheter med
BHV-sjuksköterskor eller andra mammor (Andenes, 2019; Coates et al., 2015; Feeley et al., 2016; Skoog el al, 2019; Slomian et al., 2017; Turner et al, 2010). Postpartum-grupper kunde initieras av BHV och mammorna önskade att BHV- sjuksköterskorna skulle uppmuntra till stödgrupper för att få ökat stöd. Postpartum- grupper upplevdes stödjande då mammorna kunde få tillfälle att diskutera och jämföra sina känslor och tankar med andra nyblivna mammor (Coates et al., 2015; Feeley et al., 2016: Han et al., 2020; Silje et al., 2012; Slomian et al., 2017). Chattrum och interaktiva webbplatser var andra typer av stödgrupper mammorna önskade (Feeley et al., 2016; Han et al., 2020).
“I didn’t have anyone to talk to and no one actually knew about me being diagnosed with postnatal depression, my mum or anyone, no one knew, not even my partner. So it was quite nice just to offload on someone.” (Turner et al., 2010 s. 236)
En del mammor upplevde samtalet med BHV-sjuksköterskorna fördelaktigt för måendet och behandlingen. De kände sig positiva då fokus flyttades från barnet till dem själva när EPDS- formuläret fylldes i. Själva formuläret var inte det viktigaste utan samtalet om normala psykiska reaktioner efter födelse och diskussionen kring frågorna blev betydelsefulla tillsammans med samtalet. Mödrarna önskade att BHV-sjuksköterskan frågade om PPD vid flera tillfällen under småbarnsåren och inte bara vid screening-tillfällena (Andenes, 2019;
Slade et al., 2010).
”Eg skulle fått skjemaet fleire gonger, for eg har vore langt nede i periodar når det har vore lite søvn når mannen min har vore vekk». No når eit år har gått, er det ingen som spør lengre…” (Andenes, 2019, s. 9)
Några mammor önskade få amningsstöd och vägledning efter förlossningen då de inte fått tillräckligt med information och råd under graviditet om amning. Stödet uttrycks vara med en amnings coach eller annan professionell vårdpersonal (Coates et al, 2015; Feeley et al., 2016;
Slomian et al., 2017). Informativt stöd med fokus på symtom, hantering av depression och vart mammorna kan få hjälp vid en PPD var behov de hade. Att stödet vid PPD skulle fokuseras individuellt uttryckte mammorna värdefullt (Feeley et al., 2016; Slomain et al., 2017; Tammentie et al., 2009).
14
När sjuksköterskan hade en personlig inställning av att vara vänlig, icke-dömande, förstående samt gav beröm och uppmuntran upplevdes samtalet som stödjande. Samtalen föredrogs med en närvarande BHV-sjuksköterska som kunde lyssna, dela känslor, erfarenheter och ge tid.
När relationen varit god och samtalen stödjande upplevde mammorna det som positivt (Slade et al., 2010; Turner et al., 2010). ”I had a beautiful nurse, and I did not need to say that I did not feel well. The nurse said, “How are you?” moreover, when I said, “Fine,” she said,
“Really?” (Johansson et al., 2020, s. 5) Det här visade att när BHV-sjuksköterskan hade ett accepterande förhållningssätt och förstod att mamman var deprimerad så gav det mammorna stöd och trygghet (Johansson et al, 2020; Slade et al., 2010).
DISKUSSION
Mammors upplevelser av att ha PPD uttrycks i olika känslor och behov. Mammorna beskrev att det var svårt att berätta om sitt mående för familj och BHV-sjuksköterskan. Upplevelser av skam och en rädsla för att bli bedömd som en dålig mamma var stor. Amningen påverkade mammornas psykiska mående. Hos mammor där amningen fungerade bra beskrev upplevelser av välmående. Behovet av stöd var stort. Regelbundna besök på barnhälsovården eller
hembesök ansågs stödjande. Mammorna kände att de fick samtala om sitt mående, få information och bli bekräftade i mammarollen. För att få ett stödjande samtal beskrev mammorna att BHV-sjuksköterskan skulle vara närvarande, lyssna, och kunna dela känslor och erfarenheter. Mammorna önskade att stödet efter förlossningen skulle vara individuellt med fokus på amning och kunskap om PPD.
Resultatdiskussion
Resultaten i studien visade att mammor med PPD upplever det svårt att prata om sitt mående eftersom de kan uppfatta att det inte är lämpligt att prata om sig själva istället för om barnet.
Rädslan för att bli bedömd som en ”dålig mamma” och att inte kunna ta hand om sitt barn på grund av sin PPD var stor. Det resultatet stärks då en studie av Finlayson och medarbetare (2020) bekräftar bilden av att mammorna upplever skuld över att inte kunna leva upp till egna förväntningar av att vara den idealiska mamman, utan de upplever sig tyngda av ansvaret att ta hand om ett barn. I studien av Borglin med medarbetare (2015) intervjuades sjuksköterskor och där framkom det att mödrars mentala hälsa kan vara påverkat av vårt förändrade samhälle och den idealiska bilden av ett perfekt moderskap. Mammor kan därmed uppleva stress över
15
att behöva vara den perfekta modern, en bild som är orsakad av en konstant tillströmning av information i form av sociala medier (Borglin et al., 2015). Enligt kompetensbeskrivningen för distriktssköterskor ska de ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där patientens egen förmåga till egenvård ska stödjas. Distriktssköterskan ska möta personen och närstående med närvaro, lyhördhet, ärlighet och bekräftelse (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). För att nyblivna mammor ska känna att de kan prata om sitt mående är det viktigt att
BHV-sjuksköterskan bekräftar och stärker mammorna i moderskapet samt informerar hur samhället och sociala medier kan omedvetet påverka synen på hur mammor ska vara och bemöta dem utifrån deras egna förutsättningar.
Resultatet i studien visade också att mammor upplever att behovet av EPDS-screeningen, tillsammans med diskussionen och samtalen kring frågorna är betydande för deras mående.
Rekommendationerna i Sverige idag är att alla kvinnor ska erbjudas screening för PPD sex till åtta veckor efter förlossning (Socialstyrelsen, 2017). I samband med screeningen ska ett samtal föras utifrån svaren i EPDS-formuläret samt se till mammans mående i stort. En klinisk bedömning från BHV-sjuksköterskorna ska alltid värderas högt oavsett vilken poäng mammorna får (Wickberg, 2020). I studien av van der Zee-van den Berg och medarbetare (2017) förstärks detta ytterligare då resultat visar att screening som kombinerades med vårdande samtal förbättrade mammornas PPD. Att lindra lidande är att värna om patientens lidande. En patient som lider behöver därför någon som lyssnar på dem med öppenhet och följsamhet (Fredriksson, 2003). För att det ska kunna genomföras behöver
BHV-sjuksköterskorna få tillräckligt med avsatt tid och kompetens inom det vårdande samtalet.
En jämlik hälsa innebär att alla människor ska erbjudas vård på lika villkor vilket går i linje med att BHV-sjuksköterskan ska erbjuda alla mammor en screening för PPD (Wickberg, 2020). Det är viktigt att EPDS-screeningen utförs likvärdigt på BHV för att minska risken för överdiagnostisering av mammor med PPD. Överdiagnostisering kan medföra att behandlingar som inte är nödvändiga utförs samt minskade resurser till patientgrupper som kräver ökade insatser och har större behov av behandling (Socialstyrelsen, 2017).
Resultatet från litteraturöversikten visade att mammorna behövde trygghet. Detta uppnåddes när BHV-sjuksköterskan hade en god relation med mamman, lyssnade och frågade om deras
16
mående. När mammorna upplevde att BHV-sjuksköterskorna var stressade, inte hade tid för samtal kring deras PPD och när de inte fick stöd för oron kring barnet uteblev känslan av trygghet. Detta är i linje med det som Falana och Carrington (2019) skriver om att trygghet uppnås när mammorna fick stödjande samtal och möjlighet att ställa frågor om barnet.
Litteraturöversiktens resultat förstärks ytterligare av Finlayson och medarbetare (2020) som beskriver att BHV-sjuksköterskorna ska erbjuda mammorna trygghet genom vägledning och information om exempelvis amning och barnets utveckling. Om vi reflekterar till begreppet vårdande samtal (Fredriksson, 2003) kan vi förstå att rådgivande och vägledande samtal kan vara svårare att genomföra om en god relation inte uppnåtts. En etisk aspekt är i relationen mellan den lidande mamman och sjuksköterskan när man inte befinner sig på samma nivå.
För att det vårdande samtalet inte ska bli oetiskt krävs respekt för varandras känslor (Fredriksson, 2003).
Litteraturöversiktens resultat understryker behov av stöd i form av regelbundna besök och hembesök vid PPD. Kontinuerlig uppföljning inom barnhälsovården kan minska mammors lidande och skapa en god relation med BHV-sjuksköterskan. I studien av Borgelin och medarbetare (2015) beskrivs att sjuksköterskornas upplevelse av hembesökets betydelse var att de fick en bra insyn i familjen och barnets interaktion och förhållande. Hembesöket kunde ge värdefull information om mammornas mentala hälsa. Sjuksköterskorna beskrev en typ av tyst kunskap som grundar sig på arbetslivserfarenhet eller intuitiv känsla. Detta är i linje med litteraturöversiktens resultat som visar att mammorna ansåg att hembesök gav möjlighet att ställa frågor, få information samt att det var lättare att prata om sitt mående i hemmet. Det var även värdefullt då mammorna med PPD kände sig trygga över att få inbokade tider och upplevelsen av lidande minskade. Fredriksson (2003) beskriver att närvaro är en förutsättning för att kunna lyssna, och att lyssna är ett första steg till att kunna skapa en relation.
Regelbundna besök och hembesök utförs av BHV-sjuksköterskan för att stödja mammorna den första tiden men ger också en bild av hur familjeförhållandena är och ger möjlighet att upptäcka en PPD. Hembesöket är tid- och resurskrävande och vid personalbrist kan hembesöken minskas. Det är viktigt att lyfta att hembesöket har betydelse för mammorna.
Mammorna beskriver att det är stödjande att BHV-sjuksköterskan gör hembesök då det ger en möjlighet till informativt och emotionellt stöd exempelvis vid amning och få bekräftelse i moderskapet. Samhället bör fortsätta ge resurser till barnhälsovården så hembesöken kan fortsätta. Utifrån autonomiprincipen bör patientens integritet och autonomi respekteras vid
17
hembesök samt lyhördhet för mammans önskemål och hennes behov av stöd från BHV (Kjellström, 2017).
Resultatet visar att mammornas svårigheter med amningen var förknippat med deras psykiska mående. De upplevde att förmågan att amma sitt barn var förknippat med att vara en “bra mamma”. Det mammorna önskade från BHV-sjuksköterskorna var att de fick hjälp och stöd med amningen. Amning är ett effektivt sätt att säkerställa barns hälsa och utveckling (WHO, 2018). Detta stämmer överens med att BHV-sjuksköterskor ska ha kunskap, kompetens och färdigheter för att kunna stödja mödrar bland annat i amning. Det vårdande samtalet
(Fredriksson, 2003) kan synliggöras i en etisk kommunikation där BHV-sjuksköterskan ser mammorna som en hel person och inte en mamma med PPD. Genom att lyhört observera och tolka det hon ser hos mamman för att sedan kommunicera vad mammorna känner. En
ömsesidig respekt för varandra upprätthålls när mammorna upplever att BHV-sjuksköterskan är kompetent och stödjande samt bekräftar mammorna i deras moderskap (Fredriksson, 2017).
Barnhälsovården har ett viktigt arbete att kunna ge råd och stödjande samtal så mammorna och partnern får det stöd de behöver. Ur ett samhällsperspektiv kan ett gott samarbete mellan vårdgivare och mamma leda till en bättre hälsa då mammor får hjälp och stöd för sin
depression vilket i förlängningen kan gynna folkhälsan (WHO, 2018).
BHV-sjuksköterskan bör i sin profession vara medveten om att det finns skillnader bland mammor att samtala om PPD (Borglin et al., 2015). Tolksamtal under besöket kan påverka vad mammor väljer att samtala om. Det vårdande samtalet kan ha etiska dilemman. Språkliga hinder i samtalen om PPD kan medföra olikheter i information och behandling. Det finns ett behov av att BHV-sjuksköterskor är kulturellt kompetenta, så att hen kan tillgodose önskemål hos patienter med olika kulturella bakgrunder. Vara medveten om och ha kunskap om den påverkan som det sociala och kulturen kan ha på kvinnors psykiska hälsa efter förlossningen (Borglin et al., 2015).
Metoddiskussion
Författarna har valt att göra en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning om mammors upplever av PPD och vilket stöd de önskar från barnhälsovården.
Litteraturöversikten handlar om att sammanställa befintlig forskning och få en uppfattning över kunskapsläget inom detta omvårdnadsrelaterade område (Friberg, 2017). Styrkor med
18
författarnas allmänna litteraturöversikt är sammanställandet av artiklar som tar upp samma område och att man kan lyfta fram kunskap från flera studier. Ett alternativ kunde ha varit kunde ha varit att göra en kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer om mammors upplevelser av samtal med BHV-sjuksköterskor och vilket stöd de behöver vid PPD.
Mammornas upplevelser kan hjälpa BHV-sjuksköterskorna att se till att rätt stöd vid PPD ges.
Författarna diskuterade i april 2020 att göra en fokusgruppsintervju. På grund av covid- 19 gick det inte att planera för en intervjustudie. Begränsad tid till examensarbetet är en annan sak att ta hänsyn till.
Sökningar gjordes i databaser som kom från ämnesområden som vi ansåg motsvarade litteraturstudiens syfte. Sökningar gjordes i totalt fem olika databaser med omvårdnadsfokus samt att de inkluderade artiklarna är peer reviewed och det stärker därför trovärdigheten i denna litteraturstudie då chansen att hitta relevanta vetenskapliga artiklar ökar (Henricson, 2017). Valet av sökord baserades på studiens syfte och genomfördes i olika sökkombinationer för att relevanta artiklar skulle hittas. För att få fram MeSH-termer och sökstrategier tog författarna hjälp av en bibliotekarie. En möjlig svaghet i denna litteraturöversikt är författarnas bristande kunskaper i att söka artiklar i andra databaser än PubMed. Vid
handledning av bibliotekarie fokuseras det främst på framtagning av relevanta MeSH-termer för att sökordens relevans skulle öka med tanke på översättning från svenska till engelska.
Sökningarna genomfördes i PubMed. Kanske kunde fler artiklar ha inkluderats om bättre sökningar gjorts i exempelvis CINAHL och Swemed+.
Alla resultatartiklar återfanns genom sökningar med de valda sökorden, vilket kan spegla sökordens relevans. Samma studier återkom under flera olika sökordskombinationer och i flera databaser vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2017). Möjligheter finns att en variation och tillförlitlighet hade ökat vid andra sökord. För att säkerställa en vetenskaplig kvalité på artiklarna valdes ”peer reviewed” samt originalartiklar från 2009 till 2020 (Henriksson, 2017). Artiklar fick först en tidsbegränsning på tio år för att synliggöra den senaste forskningen. Sökningen utökades med ett år från 2009 till 2020 för att få fram ytterligare relevanta artiklar. Författarna har diskuterat om sökningen varit för smal, då det inte har varit så lätt att få fram relevanta artiklar som besvarade studiens syfte. En bättre kunskap i databassökning kunde eventuellt ha gjort att färre irrelevanta träffar uppstod i
19
samband med sökningarna i databaserna. Tidsbegränsning och att inga nya relevanta artiklar återfanns var faktorer som bidrog att sökningarna avslutades.
I granskning av studierna har specifika översättningar diskuterades mellan författarna.
Artiklarna som inkluderades var kvalitativa artiklar, en av artiklarna hade en kvantitativ del som inte är inkluderad i denna litteraturöversikt. Kvalitativa studier med intervjuer av mammor valdes då syftet passar när vi vill studera personers levda erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Andra tänkbara inklusionskriterier än de författarna inkluderat skulle kunna vara sjuksköterskornas perspektiv för att få ett bredare synsätt samt partners syn på PPD.
Av de 22 artiklar som lästes i fulltext exkluderades de som inte svarade mot syftet eller var otydliga, det kan påverka studiens generaliserbarhet. Tolv artiklar inkluderades till denna litteraturstudie och det bedöms vara tillräckligt för att besvara syftet. De tolv inkluderade artiklarna diskuterades flera gånger av författarna för att bekanta sig med innehållet.
Artiklarna analyserades först individuellt och sedan gemensamt för att styrka framkomna resultat och öka trovärdigheten i litteraturstudien (Henricson, 2017). En innehållsanalys gjordes utifrån artiklarnas resultat, där försök först gjordes att få fram teman och subteman (Forsberg & Wengström, 2015). Det uppstod svårigheter att få fram teman och subteman som svarade mot syftet då resultatet från artiklarna var väldigt lika samt att det inte ansågs finnas tillräckligt med tyngd i de inkluderade studiernas resultat. I kvalitativa studier görs tolkningar utifrån deltagarnas uttalanden och att sedan göra en litteraturöversikt innebär ytterligare en tolkning av den tidigare tolkningen (Friberg, 2017). De kan vara en orsak till att författarna haft svårt att få fram teman ur artiklarnas resultat. Detta diskuterades med handledaren och vi kom överens om att resultatet skulle ha två övergripande rubriker. Rubrikerna svarar mot syftet och togs fram utifrån artiklarnas resultat då det ansågs bli tydligt och minska risken för upprepning. Resultatet har diskuterats med handledaren, vilket resulterar i att arbetet anses rimligt och svarar mot syftet. Resultatet styrks med citat från de inkluderade artiklarna för att öka trovärdigheten (Henricson, 2017).
Det finns en risk att litteraturöversikter färgas av författarnas förförståelse av ämnet som studeras (Henricson, 2017). Författarna har reflekterat över sin egen förförståelse för det studerade fenomenet, ingen av författarna har arbetat på BHV innan men båda har varit
20
nyblivna mammor och kan relatera till det. Denna aspekt är vi medvetna om och har strävat efter att inte lägga in erfarenheter eller personliga värderingar i samband med analysen vilket stärker pålitligheten (Henricson, 2017). Styrkor som författarna upplever är att denna
litteraturöversikt är grundligt genomförd utefter förutsättningarna.
För att bedöma de inkluderade studiernas kvalité genomfördes en kvalitetsgranskning enligt SBU:s granskningsmall, mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik- patientupplevelser (SBU, 2014). Tre artiklar exkluderades på grund av att de fick låg vetenskaplig kvalité efter granskningen eller inte svarade mot syftet. Totalt
inkluderades tolv artiklar. Litteraturöversiktens resultat bygger således endast på artiklar som bedömts vara av hög eller medelhög kvalitet enligt använd granskningsmall. Detta ökar trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). Ett annat krav var att artiklarna skulle vara etisk granskade för att tydliggöra den etiska aspekten av studierna.
De artiklar som inkluderades i studien var utförda i flera länder, där det förekom kulturella skillnader samt olika sjukvårdssystem. Trots detta var mammornas upplevelser av PPD och vilket stöd de önskade likvärdiga i alla studier. Det gör att man kan överföra
litteraturöversiktens resultat till andra liknande sammanhang (Henricson, 2017). Det som styrker författarnas litteraturstudie är att det är två artiklar från Sverige och där kom liknande upplevelser och känslor fram som i de övriga artiklarna, vilket också ökar trovärdigheten (Henricsson, 2017).
En svaghet med denna litteraturstudie kan vara att mammor som mår psykiskt dåligt kanske inte orkar, vill delta eller inte sökt barnhälsovården varför dessa kanske inte medverkar i de kvalitativa studierna. Koppling till den etiska principen om autonomi är att mammorna i studierna har själva rätt att bestämma om de vill delta eller inte. Mammorna som blev intervjuade kanske inte svarade helt ärligt då det är ett känsligt ämne att prata om.
Rättviseprincipen handlar om att alla ska behandlas lika och att sårbara populationer inte ska utnyttjas. I de intervjuer där tolk har använts kan det ha uppstått språkliga förväxlingar.
Därför måste man försäkra sig om att alla deltagare är införstådda med studien så att alla deltagare behandlas lika och inte utnyttjas (Kjellström, 2017).
SLUTSATS
21
Vår allmänna litteraturöversikt är baserad på tolv studier från sju länder som publicerats mellan 2009 och 2020. Resultatet visar att mammorna upplevde att det var svårt att prata om sitt mående och en rädsla för att bli bedömd som en dålig mamma. Tidig upptäckt av PPD, stöd från familj och BHV- sjuksköterskor kan leda till att mammor anpassar sig till
mammarollen och utvecklar en känsla av förtroende och kompetens som mamma.
Känslomässigt och informativt stöd från BHV-sjuksköterskor i form av vårdande samtal, regelbundna besök och information om barnets utveckling och mammans mående gör att mammans lidande och psykiska ohälsa minskar. Positivt moderskap inkluderar fungerande amning, tron på sin egen förmåga och rätt till autonomi. Denna litteraturöversikt framhärdar vikten av en närvarande, stödjande BHV- sjuksköterska som utför vårdande samtal.
Samarbetet mellan författarna har varit god. Författarna har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i denna uppsats.
KLINISKA IMPLIKATIONER
I litteraturöversiktens resultat framkommer det att mammor som drabbats av PPD upplever otillräckligt stöd vid amning och att det är en bidragande orsak till sämre mående. Förslag till vidare forskning är hur BHV kan förbättra stöd och information om amning så mammorna kan känna sig trygga och minska risken för PPD. BHV-sjuksköterskan har stora möjligheter att upptäcka och stödja familjer med PPD. Kunskap om vilket stöd mammorna önskar från BHV är betydelsefullt i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Framtida studier skulle kunna vara att se partnerns upplevelser när en kvinna drabbas av PPD. Detta skulle kunna ge en bredare bild inom PPD och resultera i en djupare förståelse kring tillståndets påverkan på hela familjen.
22
REFERENSER
* Studier som inkluderades i resultatet i litteraturstudien
Almqvist- Tagen, G., Hedman, J., Nygren, U.S. & Olsson Kristiansson, S. (2019). Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom BHV. Rikshandboken.se. Hämtad 10 oktober, 2020, från
https://www.rikshandboken-bhv.se/Uppsala-lan/metoder--riktlinjer/professioner-inom-bhv/nat ionell-malbeskrivning-for-sjukskotersketjanstgoring-inom-bhv/
*Andenes, E. (2019). Når skjema blir ein del av omsorga: Førebygging av barseldepresjon på helsestasjonen. Idunn, 1(5), 1-15. doi.org/10.18261/issn.2387-5984-2019-01-11
Borglin, G., Hentzel, J. & Bohman, M. (2015). Public health care nurses’ views of mothers mental health in paediatric healthcare services: a qualitative study. Primary Health Care Research & Development, 6(5), 470–480. doi:10.1017/S1463423615000055
23
*Canty, H., Sauter, A., Zuckerman, K., Cobian, M. & Grigsby, T. (2019). Mothers'
Perspectives on Follow-up for Postpartum Depression Screening in Primary Care. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics, 40(2), 139-143.
doi:10.1097/DBP.0000000000000628
*Coates, R., de Visser, R. & Ayers, S. (2015). Not identifying with postnatal depression: a qualitative study of women’s postnatal symptoms of distress and need for support. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 36(3), 114-121.
doi:10.3109/0167482X.2015.1059418
Falana, S., Carrington, J. (2019). Postpartum depression. Are you listening?. Nursing clinics of North, 54(4), 561-567. doi:10.1016/j.cnur.2019.07.006
*Feeley, N., Hayton, B., Bell, L., Zelkowitz, P & Carrier, M-E (2015).Care for Postpartum Depression: What Do Women and Their Partners Prefer? Perspectives in Psychiatric Care, 52(2), 120–130. doi: 10.1111/ppc.12107
Finlayson, K., Crossland, N., Bonet, M. & Downe, S. (2020). What matters to women in the postnatal period: A meta-synthesis of qualitative studies. PLoS ONE, 15(4), 1-23.
doi:org/10.1371/journal.pone.0231415
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet. Avhandling. Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap. Hämtad 10 oktober, 2020, från
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/43659/FredrikssonLennart.pdf
Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., s. 415–424). Lund: Studentlitteratur.
24
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141–152). Lund:
Studentlitteratur.
*Han, M., Goyal, D., Lee, J., Cho, H. & Kim, A. (2020). Korean Immigrant Women's Postpartum Experiences in the United States. The American Journal of Maternal/Child Nursing, 45(1), 42-48. doi:10.1097/NMC.0000000000000585.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 111-117). Lund:
Studentlitteratur.
Henriksson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 411-420). Lund: Studentlitteratur.
*Johansson, M., Benderix, Y. & Svensson, I. (2020). Mothers' and fathers' lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 15(1), 1722564.
doi:10.1080/17482631.2020.1722564.
Karlsson, K. (2012). Anknytning- om att tolka samspel mellan föräldrar och små barn.
Stockholm: Gothia Förlag.
Karlsson, K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81-97). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57–80). Lund: Studentlitteratur.
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 375–389). Lund:
Studentlitteratur.
25
Rikshandboken. (2018). Barnkonventionen. Rikshandboken. Hämtad från 20 oktober, 2020, från
https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/strategier-och-kvalitetssakring/barnkon ventionen/
*Silje, M., Haga, M., Lynne, A., Slinning, K. & Kraft., P. (2012). A qualitative study of depressive symptoms and well-being among rst-time mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 458–446. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00950
* Skoog, M., Berggren, V. & Kristensson Hallström, I. (2019). ‘Happy that someone cared’- Non-native-speaking immigrant mothers’ experiences of participating in screening for postpartum depression in the Swedish child health services. Journal of Child Health Care, 23(1), 118-130. doi:org/10.1177/1367493518778387
*Slade, P., Morrell, J., Rigby, A., Ricci, K., Spittlehouse, J. & Brugha, T.S. (2010). Postnatal women’s experiences of management of depressive symptoms: a qualitative study. British Journal of General Practice, 60(580), 440-448. doi:10.3399/bjgp10X532611
*Slomian, J., Emonts, P., Vigneron, L., Acconcia, A., Glowacz, F., Reginster, J.Y., Oumourgh, M. & Bruyère, O. (2017). Identifying maternal needs following childbirth: A qualitative study among mothers, fathers and professionals. BMC Pregnancy and Childbirth, 17(213), 1-13. doi:10.1186/s12884-017-1398-1
Socialstyrelsen. (2017). Nyförlösta personer, ungdomar och vuxna- Identifiera depression med EPDS. Socialstyrelsen. Hämtad 14 oktober, 2020, från
https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angest syndrom/2/nyforlosta-personer-ungdomar-och-vuxna-identifiera-depression-med-epds/2.15
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2 014-4-5.pdf
Statens beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU). (2014). Bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelser. Stockholm. Hämtad 18
26
september, 2020 från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/
50817116-71d9-4d47-9aea-6817c48e299f/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf?a=false&g uest=true
Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå distriktssköterska. Hämtad från 15 oktober, 2020, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktssjukskoterskor-kompete nsbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 10 oktober, 2020, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
*Tammentie, T., Paavilainen. E., Tarkka, M.T. & Åstedt-Kurki, P. (2009). Families'
experiences of interaction with the public health nurse at the child health clinic in connection with mother's post-natal depression. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16(8), 716-724. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01448
*Turner, M., Chew-Graham, C., Folkes, L. & Sharp, D. (2010). Women’s experiences of health visitor delivered listening visits as a treatment for postnatal depression: A qualitative study. Patient Education and Counseling, 78(2), 234-239. doi:10.1016/j.pec.2009.05.022
Van der Zee-van den Berg, A.I., Boere-Boonekamp, M.M., Groothuis-Oudshoorn, C.G.M., Jzerman, M.J., Haasnoot-Smallegange, R.M.E. & Reijneveld, S.A. (2017). Post-Up Study:
Postpartum Depression Screening in Well-Child Care and Maternal Outcomes. Pediatrics, 140(4). doi:10.1542/peds.2017-0110
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2018). Amning. Världshälsoorganisationen. Hämtad 16 okober, 2020, från https://www.who.int/news-room/facts-in-pictures/detail/breastfeeding Världshälsoorganisationen [WHO]. (2020a). Improving early childhood development: WHO guideline.
27
https://www.who.int/publications/i/item/improving-early-childhood-development-who-guideli ne.
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2020b). What does matters for women during the postnatal period? Världshälsoorganisationen. Hämtad 20 oktober, 2020, från
https://www.who.int/news/item/22-04-2020-what-matters-to-women-in-the-postnatal-period 22 april 2020
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2010). Technical Consultation on Postpartum and Postnatal Care. Världshälsoorganisationen. Hämtad 19 oktober , 2020, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70432/WHO_MPS_10.03_eng.pdf;sequence
=1
Wickberg, B (2019). Depression hos nyblivna mammor. Rikshandboken. Hämtad 13 oktober, 2020, från
https://www.rikshandboken-bhv.se/livsvillkor/foraldraskap/depression-hos-nyblivna-mammor /
Wickberg, B (2020). Screening med EPDS för depression hos nyblivna mammor.
Rikshandboken.se. Hämtad 8 oktober, 2020, från
https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/screening-med-epds/
Yim, I.S., Tanner-Stapleton, L.R., Guardino, C.M., Hahn-Holbrook, J. & Dunkel-Schetter, C.
(2015). Biological and psychosocial predictors of postpartum depression: systematic review and call for integration. Annual Review of Clinical Psychology, 11, 99-137.
doi:10.1146/annurev-clinpsy-101414-020426.
Östberg, M. (2016). Utvecklingspsykologi i teori och praktik. I M. Magnusson, E. Hagelin, C.
Sundelin & M. Blennow (Red.), Barnhälsovård (6. uppl.) (s. 31-108). Stockholm: Liber
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.) (s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
28
Bilagor.
Bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelser (SBU, 2014).
29
30
31
Inkluderade studier
32
Studien Syfte Metod Urval Resultat Kvalitets-bed
ömning * 1.Författare:
Slomian, Emonts, Vigneron, Acconcia, Glowacz, Reginster, Oumourgh &
Bruyère År: 2017 Land:
Belgien
Att undersöka mödrars behov efter förlossning samt jämföra behoven med vårdpersonal och fäder.
Kvalitativ metod.
Fokusgruppsi ntervjuer och individuella intervjuer.
Strategiskt urval. 22 mödrar 26-42 år, 2 fäder, 8 vårdpersonal
Visade att mammor upplevde brist på stöd i olika former, och de önskar få information, psykologiskt stöd, dela erfarenheter och behov av praktiskt och materiellt stöd.
Hög
2.Författare:
Silje, Haga, Lynne, Slinning &
Kraft År: 2012 Land: Norge
Att förstå varför vissa nyblivna mammor känner sig känslomässigt nedstämda efter förlossning.
Kvalitativ metod.
Semistrukture rade frågor.
Individuella intervjuer.
Strategisk urval. 12 kvinnor i ålder 25-44 år.
Visade att mammornas personliga inställning till moderskapet påverkade deras
upplevelse av moderskapet.
Mammorna önskade få socialt stöd och
amningsstöd.
Hög
3.Författare:
Slade, Morrell, Rigby, Ricci, Spittlehouse
& Brugha År: 2010 Land:
Storbritannien
Att förstå postnatala kvinnors erfarenheter av
postpartum- depression.
Kvalitativ metod.
Semistrukture rade
intervjuer.
Strategiskt urval. 30 kvinnor i åldern 18-45.
Visade att det fanns
svårigheter att söka hjälp.
Relationen med
sjukvårdspers onalen har stor betydelse och tidigare erfarenheter av få stöd har också
betydelse för mammorna.
Medel hög
