Barn och stress

(1)

Barn och stress

Lärare och fritidspedagogers medvetenhet om orsakerna till stress hos barn.

Children and stress

Teachers and leisure educators´ awareness of the causes of stress in children.

Sebastian Bäckström

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet

Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anna Hulling

Examinator: Anders Broman 2013-10-31

(2)

Abstract

In today's society it is not uncommon for all of us at some point to suffer from stress.

There may be situations where we have a lot to do at work, in family relationships, death, illness, relationships with our friends, the pace of our surroundings, external and internal demands that we often carry with us. The children are also affected to a greater extent of stress and distress of it. The purpose of this essay was to study the awareness of teachers and recreation instructors have about the causes of stress in children. A further aim was to study the preventive work looks to counter negative stress. A qualitative study with six interviewees was used to study this subject. Which awareness has teachers and recreation instructors at three elementary schools in central Sweden on the causes of stress in children '. What is the reason that children are stressed in school? How prevent teachers and leisure educators´negative stress?

The results showed that there was a relatively high level of awareness amongst four of the interviewees and a little less awareness of the causes among two of the interviewees. There were ideas on how to work to prevent negative stress and what actions they wanted to put in to prevent negative stress. The biggest action is to create smaller groups and thus create less stress factors for children.

The conclusion is that the interviewee mention similar causes of children's stress that the research mentions. One reason could be that the children have many activities in their free time while also having to deal with school and the requirements that both bring. One solution to this problem might be to create smaller groups of children in school. Where there are opportunities for kids to be both heard and seen, which can give the effect that the children are less stressed at school and able to handle the day overall.

The conclusion also shows that awareness of the causes of stress in children is still relatively high among most of the interviewees. Four of the six interviewees exhibit awareness of the causes and come up with ideas for solutions to the prevention work that causes negative stress.

Keywords: Children, school, stress, prevention

(3)

Sammanfattning

I dagens samhälle är det inte ovanligt att vi alla någon gång drabbas av stress. Det kan vara i situationer där vi har mycket att göra på jobbet, i familjerelationer, dödsfall, sjukdom, i relationer med våra vänner, tempot i vår omgivning, yttre och inre krav som vi ofta bär med oss. Barnen drabbas även de i större utsträckning av stress och far illa av det. Syftet är med denna undersökning var att studera vilken medvetenhet lärare och fritidspedagoger har om orsakerna till stress hos barn. Vidare var syftet att undersöka hur det förebyggande arbetet ser ut för att motverka negativ stress. En kvalitativ intervjustudie med sex intervjupersoner användes för att besvara dessa frågeställningar, vilken medvetenhet har lärare och fritidspedagoger på tre grundskolor i Mellansverige om orsakerna till stress hos barn?. Vad är anledningen till att barn blir stressade i skolan? Hur förebygger lärare och fritidspedagoger negativ stress?

Resultatet visade att det var en relativt hög medvetenhet bland fyra av de intervjuade och lite sämre medvetenhet om orsakerna bland två av de intervjuade. Det fanns idéer på hur arbete för att förebygga negativ stress skulle gå till och vilka åtgärder de ville sätta in för att förebygga negativ stress. Främst handlande det om att skapa mindre barngrupper och därmed skapa mindre stressfaktorer för barnen.

I diskussionen jämfördes litteratur och resultatet av intervjuerna. Slutsatsen blev de att de intervjuade nämner liknande orsaker till barns stress som den forskningen nämner.

En orsak kunde vara att barnen har många aktiviteter på fritiden samtidigt som de måste hantera skolan och de krav som båda för med sig. En lösning på detta problem kan vara att skapa mindre barngrupper i skolan. Där det ges möjligheter för barnen att både höras och synas, vilket kan ge effekten att barnen blir mindre stressade i skolan och klarar av att hantera dagen som helhet.

Slutsatsen visar även att medvetenheten om orsakerna till stress hos barn ändå är relativt hög bland de flesta av de intervjuade. Fyra av sex intervjuade uppvisar medvetenhet om orsakerna och kommer med idéer på lösningar till det förebyggandet arbetet som orsakar negativ stress.

Nyckelord: Barn, skola, stress, förebyggande

(4)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund ... 2

1.1 Syfte ... 3

1.2 Frågeställningar ... 3

1.3 Avgränsningar ... 3

2 Tidigare forskning (forskningsunderlag) ... 5

2.1 Vad är stress? ... 5

2.2 Positiv och Negativ stress ... 6

2.3 Orsaker till negativ stress hos barn. ... 7

2.4 Förebyggande arbete ... 9

2.5 Barns förebyggande arbete ... 12

3 Metod ... 13

3.1 Datainsamlingsmetod ... 13

3.2 Frågeområden ... 14

3.3 Urval ... 15

3.4 Procedur ... 16

3.5 Källkritik ... 18

3.6 Validitet. ... 18

3.7 Reliabilitet. ... 19

4 Resultat ... 20

4.1 Intervjuperson 1 ... 20

4.7 Sammanfattning av intervjuerna ... 26

5 Diskussion ... 29

5.1 Egna reflektioner ... 32

Referenslista

Bilaga

(5)

1 Bakgrund

I dagens samhälle är det inte ovanligt att vi alla någon gång drabbas av symptomet stress. Det kan vara i situationer där vi har mycket på jobbet, i familjerelationer, dödsfall, sjukdom, i relationer med våra vänner, tempot i vår omgivning, yttre och inre krav som vi ofta bär med oss. Det finns stress som påverkar oss positivt och det finns stress som skapar något negativt hos oss. Positiv stress kan göra att vi ökar vår arbetskapacitet, presterar bättre i krävande situationer och får saker gjorda. Negativ stress kan leda till det motsatta, att vi presterar sämre och mår sämre både psykiskt och fysiskt. Stress kan som sagt påverka oss både psykiskt och fysiskt vilket kan leda vidare till depression, sjukdomssymptom och utbrändhet¹.

Att stress har blivit mer uppmärksammat och påtalat bland vuxna är det inga tvivel på, men hur är stressen med bland barnen? I ett tidigare arbete som jag skrev under vårterminen 2012 undersökte jag om det finns stress ibland barn och ungdomar.

Frågeställningen var på vilket sätt visar sig stressen och vad finns det för orsaker till att barnen blir stressade. Det var en litteraturstudie och slutsatsen blev att det blir vanligare med stress bland barn och ungdomar. Det finns tydliga mönster att barn och ungdomar lider av negativ stress och några orsaker kan vara press ifrån skolan, familjen, fritidssysslor och främst den egna pressen av att prestera. Jag har tidigare varit mycket intresserad om frågor kring stress. Tidigare har jag själv upplevt de negativa sidorna av mycket stress, då jag för några år sedan blev utbränd efter en lång period av olika stressfaktorer som tillexempel jobb. Vilket gjorde mig medveten om de konsekvenser stress kan ha och det gjorde mig intresserad av hur situationen ser ut i skolan inför min framtida yrkesroll. Det tidigare arbetet och mina egna erfarenheter kom fram till att barn är mer stressade och att stressymptom visar sig längre ner i åldrarna. Därför tycker jag att det är viktigt att fortsätta med att ta reda på vilken medvetenhet lärare och fritidspedagoger har om vad som orsakar stress hos barnen.

Ser lärarna och fritidspedagogerna att den negativa stress som finns i samhället börjar yttra sig hos barnen. Min uppfattning är det är viktigt att lyfta och se sambandet mellan vuxna och barnens stress och även reflektera över den egna verksamheten i skolan. Jag tycker även det är viktigt att synliggöra andra orsaker för att få

1Y. Ellenby, Stressade barn -och vad vi kan göra åt det. Ylva Ellneby och Bokförlaget Natur och

(6)

medvetenheten kring vad som skapar den negativa stressen hos barnen. Därför kommer arbetet också att undersöka hur lärare och fritidspedagoger jobbar för att förebygga den negativa stressen hos barnen.

1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att synliggöra barn och stress. I syftet ingår också att studera vilken medvetenhet lärare och fritidspedagoger har om vad som orsakar stress hos barn. Syftet är också att undersöka hur lärare och fritidspedagoger arbetar för att förebygga de negativa följderna stress kan ha hos barn.

1.2 Frågeställningar

För att besvaras arbetets syfte formulerades följande frågeställningar.

• Vilken medvetenhet har lärare och fritidspedagoger på tre grundskolor i Mellansverige om orsakerna till stress hos barn?

• Vad är anledningen till att barn är stressade i skolan?

• Hur förebygger lärare och fritidspedagoger negativ stress hos barn?

1.3 Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts i detta arbete är att endast intervjustudie använts som undersökningsmetod. Intervjupersonerna begränsades till sex personer bland annat för den begränsade tidsåtgången på arbetet. Men även för att det är en liten studie och att det inte ska bli en för omfattande transkriberings process på grund av arbetets omfång. Endast lärare och fritidspedagoger som jobbar med de yngre åldrarna valdes.

Detta för att jag i min kommande yrkesprofession kommer jobba med dessa åldrar och dels för att arbetes syfte är att undersöka dessa yrkesrollers medvetenhet om barn och stress. Det är tre skolor som valdes och detta för att sprida ut de intervjuade, för

(7)

att få en så bred uppfattning som möjligt om mina frågeställningar. Skolorna geografiska placeringar avgränsades till mitt närområde för både spara in tid och för att läggas fokus på innehållet. Men även för att se likheter och skillnader i samma ort med samma förutsättningar.

(8)

2 Tidigare forskning (forskningsunderlag)

I detta kapitel kommer det beskrivas vad tidigare forskning skriver om barn och stress. Vad stress är, positiv och negativ stress, orsaker till negativ stress, förebyggande arbete och hur barn förebygger stress.

”Stress eller negativ stress kan definieras som en obalans mellan de påfrestningar en människa utsätts för och de resurser och den kompetens han eller hon har att klara av situationen”²

Ylva Ellneby skriver i sin bok Stressade barn att barn och stress inte hör ihop men att hon möter fler och fler stressade barn.³ Även om barnen får specialundervisning så är det något annat som gör att de fortfarande har svårt att koncentrera sig, något som hindrar eller påverkar barnen negativt.⁴ Stress uppkommer av olika stressfaktorer så kallade ”stressorer” och de olika faktorer som det kan vara är relationer mellan föräldrar, barn, skola, fritidsaktiviteter och arbeten. Dessa faktorer är inte något som vi kan undkomma utan något som är en del av livet, problemet är när det blir flera faktorer som samtidigt faller in och som en reaktion kan det leda till psykisk utmattning eller fysisk sjukdom.⁵

2.1 Vad är stress?

Stress är inte händelser som sker i vårt liv. Stress är inte att det är svårt med matematikuppgiften, att barnen har problem med kompisar eller höga volymer i klassrummen. Det är symptom på stress, så kallade stressfaktorer. Stressen är ett sätt vårt sinne och kropp reagerar på en stressfaktor.⁶ Stress har använts inom medicinen

2Barnombudsmannen rapporterar, Stress i barns och ungas vardag. (2003) S.9

3Y. Ellenby, Stressade barn -och vad vi kan göra åt det. Ylva Ellneby och Bokförlaget Natur och kultur. (2008) S. 15

4Y. Ellneby, Stressade barn. S 15

5Ibid 15

6M. S Miller. Stressade barn- Att förstå och besvara stressignaler hos barn och ungdomar. Schmids boktryckeri AB, Helsingborg (1985) S. 9-10

(9)

och psykologin för att beskriva de anpassningsreaktioner som sker i kroppens organsystem som utlöses av psykiska och fysiska påfrestningar. När vi utsätts för extra stora fysiska, emotionella eller intellektuella krav och påfrestningar som vi blir stressade.⁷ Stress brukar i de teknologiska vetenskaperna beskrivas som en kraft som deformerar kroppen, vilket blir detsamma i vardagsspråket som en påfrestning.⁸

Peter Währborg 2009 skriver att moderna definitioner av stress tar hänsyn till individens unika svarsmönster på stressorer och spelar en avgörande roll för hur den fysiologiska reaktionen blir. Vilket med denna modifiering av stress blir svårare att definiera eftersom det också finns en privat dimension av begreppet och allmängiltigheten tonas ner.⁹ Andra forskare nämner att stressorer ska uppfattas som påfrestningar i den fysiska eller social miljö som människan befinner sig i som utlöser kompensatoriska fysiologiska reaktioner, vilket sjukdom kan bli utfallet om kroppen sätt ur sitt normala funktionssätt.¹⁰ Vad som orsakar stress är inte en bestämd faktor, utan snarare betraktas individen, dess varseblivning, tolkning och motivation som avgörande för vilken del den slutliga reaktionen blir, stressad eller inte.¹¹

2.2 Positiv och Negativ stress

Stress behöver inte betraktas bara som något obehagligt. Det kan öka vår prestation lika gärna som den kan sänka oss. Det är helt upp till vilken situation vi är i och hur vi hanterar påfrestningarna. Stress brukar delas in i två kategorier, positiv och negativ stress. Positiv stress kan uppnås när det råder en balans mellan de krav vi har och vår förmåga att klara av dem. Om vi har kontroll över tillexempel vår arbetssituation där det är höga krav, stimulerande och med ökad arbetsglädje så kan det kännas bra med positiv stress.¹² Den negativa stressen kan uppkomma när det arbetet som vi jobbar

7Y. Ellenby, Barn och stress. Ylva Ellneby och bokförlaget Natur och kultur (1999) S. 31

8G. Rodhe. H. Österberg, Barn och stress, Beyronds AB. Malmö (1974)

9P. Währborg. Stress- Den nya ohälsan, Peter Währborg och Natur och Kultur, Stockholm (2009) S.

50-51

10P. Währborg. Stress- Den nya ohälsan. S. 51

11Ibid 51

(10)

med känns monotont, tillvaron vi befinner oss i känns opåverkbar och vi har fastnat i en ej tillfredställande situation. Positiv och negativ stress är båda en del av livet och för att människan ska må bra så krävs det en balans mellan anspänning och avspänning.¹³

2.3 Orsaker till negativ stress hos barn.

Det finns olika orsaker varför barn redan i yngre åldrar drabbas av stress och mår sämre både fysiskt och psykiskt. Ta en förskoleklass som exempel, där är miljö där det kan uppstå mycket problem. Barnen har många relationer med både lärare och elever vilket kan skapa problem i kompisgruppen. Den stora omsättningen av lärare som kan uppstå vid sjukdom kan vara en stressfaktor. Barnen har olika relationer med sina lärare och när det kommer in en vikarie som inte har den vetskap om barnens behov så kan stress uppstå hos barnen, det kan hända att de inte känner sig trygga och det kan vara en utlösande faktor till stress.¹⁴ Forskning visar på att stor personalomsättning i längden kan leda till att barnet i längden slutar att knyta an till den nya personalen som kommer in. Barnen blir inneslutna och stänger av. Barnen kan känna att det inte är ide att skapa en ny relation eller ge förtroende till den nye läraren och skapar därmed bara en ytlig relation. Barnen inser att alla är utbytbara, och risken att de ska förlora någon de tycker om ska försvinna är en stor stressfaktor.

Vilket kan leda till att de inte skapar någon relation utom just det ytliga, vilket är en stressfaktor.¹⁵

Andra orsaker till att barn kan bli stressade i skolan är att de måste dela på vuxenkontakten med andra. Studier visar att barn mår bättre med färre barn och färre vuxna än med fler barn och fler vuxna.¹⁶ För varje extra person i gruppen blir det ökande relationer som barnen måste samspela med, vilket för vissa barn inte är

13Y. Ellneby, Barn och stress S. 34-35

14Ibid 42

15Ibid 42

16Ibid 43

(11)

optimalt. De orkar inte med det och de visar tecken på nedstämdhet och apati än i grupper med färre kontakter.¹⁷ Även understimulering är en stressfaktor då barnen kan visa stressymptom när det inte har något meningsfullt att sysselsätta sig med, vilket kan göra dem oroliga.¹⁸ Fler faktorer som kan göra barnen stressade är händelser som påverkar vuxna. Det kan vara att föräldrarna går igenom en skilsmässa eller någon förälder har blivit arbetslös.¹⁹ Det är några av de stressfaktorerna som kan uppstå i skolverksamheten och som Ylva Ellneby tar upp i sin bok.

I en rapport ifrån Barnombudsmannen²⁰så rapporteras det att stress är det vanligaste barn tar upp i frågor vad de tycker vuxna ska jobba med.²¹ Vilket också har en koppling till vuxnas stöd till barnen. Stödet är livsnödvändigt för barnen för att de ska må bra fysiskt och psykiskt och för att kunna utvecklas till trygga och friska som vuxna. Rapporten beskriver att det är höga ambitioner ställda i vårt samhälle när det gäller barns uppväxt och vardag. Faktumet av detta är att flera av våra barn visar symptom på negativ stress och psykiskt ohälsa, och det är ett tecken på brister på hur vi bemöter barns behov och krav. ²²

Ett problem enligt barnombudsmannen är att arbetsmiljön inte följs upp i skolan eller i fritidshemmet, då arbetsmiljölagen inte omfattar förskola eller fritidshemmet och helt saknar barnperspektiv. Vilket skapar problem då skolmiljön är en stressfaktor för många. Den granskas inte på samma sätt som en arbetsplats för vuxna tillexempel.²³

Andra aspekter som kan räknas in i faktorer som skapar negativ stress är vad Elklind 1984 kallar det hetsande barnet. Redan i tidig ålder hetsas barnen in i vuxen världen, genom stereotypa framtoningar i social medier och i andra sammanhang. I skolan har barnen vissa krav utifrån läroplaner som de ska nå upp till i viss ålder. De har skrivprov, matematikprov och andra prov som ska uppvisa om de har nått

17 Y. Ellneby, Stressade barn. S 43

18 Ibid 43

19 Ibid 45-47

20 Barnombudsmannen rapporterar S.5

21 Ibid 5

22 Ibid 5

(12)

kunskapsmålen i respektive ämne. Vilket kan vara bra för vissa barn men för andra kan det leda till stress att prestera. De känner att de måste visa resultat för sina föräldrar, lärare och andra. Även att bevisa att de blir vuxna i förtid genom att ha stor kunskap.²⁴

2.4 Förebyggande arbete

Vad säger tidigare forskning om vad lärare och fritidspedagoger kan jobba med för att förbygga negativ stress hos barnen.

Om barn kan acceptera sig själva bättre och även känna tillit till andra så har de lättare att hantera stress. De barnen har även förmågan att uppleva och uttrycka glädje, sorg, hat, medlidande, empati och rädsla. Fokuserar skolan mer på barnens känslomässiga utveckling, så utvecklas dessa egenskaper mer. Då kan de skilja på känslor och lättare förstå- tolka omvärlden och sig själva. Kan de inte det så kan det vara en stressfaktor.²⁵ Att jobba med känslor är viktigt och att ge utrymme och tid till att utrycka och bearbeta både positiva som smärtsamma känsloupplevelser.²⁶

På ett annat sätt där skolan kan motverka stress hos barnen är att lägga in pauser och mer raster. Många och korta raster under skoldagen gör att barnen får ingång sin blodcirkulation och de får chanser att ladda batterierna. De påpekar att raster kan vara en plats där den mobbningen uppstår och det kan vara ett stor stressfaktorn hos barn.

Men finns det lärare eller fritidspedagoger på plats under dessa raster/pauser så är risken mindre och barnen kan få ladda batterierna.²⁷

Motbetningar är ett sätt för att förebygga och motverka negativ stress hos barn. Det går ut på att väcka positiva känslor hos ett barn i en situation där det tidigare har haft negativa känslor. Det kan vara som lärare att vara närvarande under prov, att de går omkring och stöttar barnen under proven. Tar sig tid att lyssna och göra sig tillgänglig

24 D. Elklind. Det hetsande barnet. Bokförlaget Natur och Kultur (1984) S.64

25 Y. Ellneby, Om barn och stress. S. 106

26 Ibid 106

27 B. Wahlman Laurell. Stress och psykisk ohälsa- hos barn och unga i skolan. Elevhälsa nr 3(2011- 2012) S. 27

(13)

i situationer så att barnen känner ett stöd. Vilket kan ha en positiv effekt.²⁸ Att identifiera stresskällorna hos barnen är ett viktigt steg att ta innan en förändring kan ske. Det är lönlöst att försöka få ett barn mindre stressad om de inte vet anledningen till det.²⁹

När ett barn inte vet vad som är okej att göra eller inte vet vad de ska förhålla sig till kan det bli stressade. Ett sätt att jobba mot detta är att sätta upp tydliga och rimliga gränser. För när barnen inte vet vilka riktlinjer som finns och vilka regler som gäller hemma, i skolan eller i fritidshemmet så testar de sig oftast fram. Vilket kan få negativa konsekvenser när det blir tillsagda och senare inte vet vart gränsen är och stress uppkommer. Det är en omdiskuterad metod då det är lätt att misstolkas och det är något skolans personal brottas med dagligen.³⁰ Att använda detta som en teknik funkar inte i längden utan det är en del i att förstå utvecklingen hos barnen. Med tiden så förstår barnen var olika gränser går, och med utvecklingen hos eleverna så kan lärare och fritidspedagoger jobba tillsammans och motverka stress.³¹ En annan metod är att arbeta med empati i undervisningen. I skolan förekommer det ofta mobbning, och det är en stressfaktor för många barn då de är utsatta för mobbning eller rädda för att bli det. Genom att jobba med empati redan tidigt i skolan så lär sig barnen andra barns sätt att vara och kan då själva bli lugnare och även en förståelse för sitt egna förhållningssätt.³² Om de förstår att andra barn är annorlunda så blir de tillåtet att vara det. Det handlar mycket också om att främja vänskap och vikten av att vara en god kamrat. Att de inser värdet i att ha en vän eller flera vänner och för det krävs det att de har empatiska förmågor och på så sätt bli en tryggare individ. Vilket kan hjälpa i arbetet i att motverka den negativa stressen.³³

Barnombudsmannen skriver i sin rapport om olika åtgärder som kan användas i arbetet med att förebygga negativ stress. De förespråkar vikten av stöd ifrån vuxna och att de uppmärksammar barnen och återkopplar vad de gör med stöd och bekräftelse. För att barn men även vuxna ska må bra och utvecklas måste vi pendla

28 M.S. Miller. Stressade barn. S.233

29 Ibid 241

30 Y. Ellneby. Stressade barn. S. 99

31 Ibid 100

32 Ibid 110

(14)

mellan att vara aktiva och avspända. Barn vill ofta ha stor kontroll och tillit i sin tillvaro och genom att de vuxna jobbar aktivt för att skapa ett tryggare samhälle och att gör det möjligt att förstå världen. Se möjligheter och visar trygghet så i längden så jobbar det emot den negativa stressen.³⁴ Det är viktigt att vi är ett stöd i barnens planering och genomförande av olika projekt. Vi överskattar oftast deras förmåga att kunna göra detta själva enligt barns utsagor. Då är det viktigt att i rollen som lärare vara ett stöd och se barnens behov främst.³⁵ De betonar vikten av att verkligen lyssna på barnen. Oftast när vi möter barn så lyssnar vi på dem, för att sedan återgå till samma rutiner och arbetssätt. Vikten av att lyssna på barnen är mycket viktigt, det är genom dem som vuxna får reda på vad som är fel, hur de mår och vad de kan göra för att motverka den negativa stressen.³⁶ Att lyssna på barnen innebär även att tolka, analysera och ta reda på informations som kan vara till nytta i arbetet med att skapa trygghet och motverka negativ stress. Några av förslagen som barnombudsmannen lägger fram som åtgärder vid stress är följande. Mer personal i skola och förskola, fler kamratstödjare, mer empati undervisning, förbättra arbetsmiljön i skolan, införa nolltolerans mot mobbning, hjälpa barnen skapa sociala relationer, mindre tidspress i undervisningen, skolan ska möta barnens behov och inte samhällets. Lära barnen om självkänsla och att vara nöjda med sig själva som de är. Göra plats för mer kulturella aktiviter som musik, drama, bild och dans i skolan. Ha mer idrott och hälsa i skolan och även skapa en lugnare miljö i tillexempel skolmatsalen.³⁷

Barnombudsmannen nämner vad föräldrar bör tänka för att förebygga negativ stress hos barnen. De måste själva sätta stopp när det blir stressade och sluta värdera status, prestation och prylar så mycket. De tycker att vuxna borde engagera sig mer i barnens fritidsaktiviteter, även om de inte har egna barn. De måste även bli bättre på att sätta gränser och våga göra det mot barnen. Till sist så tycker de att de måste rannsaka sig själva och sina liv. Lever de ett stressigt liv så kommer även barnen att göra det.³⁸

34 Barnombudsmannens rapport 2003. S. 17

35 Ibid 17

36 Ibid 17

37 Ibid 31

38 Ibid 31

(15)

2.5 Barns förebyggande arbete

I en vetenskaplig artikel skriven av Catrine Kostenius och Kerstin Öhrling beskriver de hur barn på mellanstadiet har skrivit om hur barn själva hanterar stress.³⁹ Sakerna barnen tar upp är att se sig själva som resurser när det handlar om att hantera stress.

De trycker på att ha en god självkännedom och genom att gå igenom saker så lär de sig. De skrev om insikten att stress är en del av livet och att det är något alla får leva med. De beskriver i intervjuer att de för det mesta har lärt sig själva att hantera stress, i endast vissa fall har de blivit lärda. Alla barnen skrev att de hade upplevt stressiga situationer och att de ofta upplevde att de var stressade. Något som barnen beskriver som förebyggande arbete är att ta kontroll över situationen. Det kan handla om när en matematiklektion går för fort så ber de läraren att sänka tempot. Allt för att förebygga stress.⁴⁰ De tänker också positiva tankar när stressen börja krypa på, de talar med sig själva för att bli lugna. Verktyg som de tycker hjälper är att lyssna på musik, en del läser en bok och ibland kollar de på tv när de känner av stressfaktorer. Vilket hjälper till som en lugnande metod. Att vara i nuet och varva ner är något som barnen tar upp.

De slår av på takten när det märker det börjar gå för fort. Det kan handla om att de har bråttom och istället för att springa, då stressen kan öka går det istället för att varva ner. De använder sig av djupa andetag och försöker som sagt att vara här och nu istället för att stressa iväg.⁴¹

39 C, Kostenius & K, Öhrling. Being Relaxed and Powerful: Children’s Lived Experiences of Coping with Stress. CHILDREN & SOCIETY VOLUME 23, (2009): 205. http://dx.doi.org/10.1111/j.1099- 0860.2008.00168.x

40 C, Kostenius & K, Öhrling. Being Relaxed and Powerful: Children’s Lived Experiences of Coping with Stress (2009): 207.

41

(16)

3 Metod

I detta kapitel kommer den metod som har valts för arbetet att motiveras. Vilken typ av datainsamlingsmetoder, urval och procedur som har använts för att få svar på arbetets syfte och frågeställningar. För att ta reda på vad de olika metoderna ska innehålla och hur de ska vara utformade har olika metodböcker används. Boken Examensarbetet i lärarutbildningen är den bok som ligger till grund till utformningen av innehållet i metodkapitlet.⁴²

3.1 Datainsamlingsmetod

För att besvara de frågeställningarna som arbetet grundar sig på, har en kvalitativ intervjustudie används. En kvalitativ intervju kännetecknas ofta av att du som intervjuare ställer raka och enkla frågor. Vilket gör att som svar ifrån respondenten får du komplexa- och innehållsrika svar. Det innebär att efter alla intervjuer är genomförda sitter forskaren på ett stort material. Ett material som kan ge många intressanta åsikter, mönster, skeenden och mycket annat som är användbart för att besvara frågeställningarna.⁴³

Fördelen med att använda sig av kvalitativa intervjuer är att då möter forskaren respondenten öga mot öga. Bortfallet av respondenter blir mindre i en kvalitativ intervjustudie än vad det kan bli i en enkätundersökning. Fler fördelar är att forskaren kan gå på djupet i intervjun om det är nödvändigt. Få en helhetsförståelse och intervjuaren får möjlighet att ställa följdfrågor för att få kompletterande och fördjupande svar.⁴⁴ En positiv faktor med en enskild kvalitativ intervjustudie är att svaren kan skilja sig från respondent till respondent. Då andra respondenter i samma grupp kan vara ett störande moment där en tar på sig ledarrollen och svaren inte blir varje respondents egna. Det kan också vara till en nackdel att ha enskilda intervjuer,

42 B. Johansson & P O. Svedner. Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsförlaget AB (2010)

43 J. Trost. Kvalitativa intervjuer. Jan Trost och Studentlitteratur AB. (2010) S.25

44 A-K, Larsen. Metod helt enkelt- en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Författaren och Gleerups utbildning AB (2009) S.26-27

(17)

då socialinteraktioner med andra och dynamik försvinner. Dynamik och diskussion som kunde ge djupare tankesätt och väcka tankar hos andra respondenter.⁴⁵

Andra nackdelar med kvalitativ intervjumetod är att generalisering inte är möjlig. Det är även svårare och mer tidskrävande att behandla den insamlade data när det inte finns färdiga svarsalternativ som i en enkätundersökning.⁴⁶ En annan faktor är den sanningshalt som respondenten ger. Det är svårare att vara sanningsenlig när intervjuaren sitter mitt emot än vid en enkätundersökning. Där även intervjueffekten kan vara en stor nackdel. Det kan hända att den intervjuade svarar det den tror intervjuaren vill höra, för att göra ett gott intryck, dölja sin egen brist på kunskap eller svarar det som den tror är allmänt accepterat.⁴⁷ Den individuella intervjustudien beskrivs också för att vara intellektualistisk och det för att den inte inkluderar kunskapens emotionella aspekter och empati för att skaffa kunskap. Vilket betyder att som respondent tenderar att odla förnuftsmässiga aspekter och utesluter känslomässiga aspekter.⁴⁸

3.2 Frågeområden

För att få svar på frågeställningarna formulerades det intervjufrågor till intervjustudien. Intervjufrågorna⁴⁹ är framtagna med utgångspunkt ur arbetets frågeställningar. Frågeställningarna är följande:

• Vad är anledningen till att barn blir stressade i skolan?

45 A. Ryen. Kvalitativ intervju- från vetenskapsteori till fältstudier. Författaren och Liber AB (2004) S.

96-97

46 A-K, Larsen. Metod Helt enkelt. S. 27

47 Ibid 27-28

48 A. Ryen. Kvalitativ intervju- från vetenskapsteori till fältstudier S. 97

49 Se bilaga 1.

(18)

De frågeområden som har berörts i intervjufrågorna är enligt följande.

Vilka erfarenheter har fritidspedagoger och lärare om stress hos barn?

Detta frågeområde används för att ta reda på hur de tänker kring barn och stress, vilken medvetenhet har lärare och fritidspedagoger om stress hos barn?.

Vad är orsakerna till stress hos barn?

Även i detta frågeområde berörs fritidspedagoger och lärares medvetenhet kring orsakerna kring stress hos barn. Vad ser de för orsaker? Vilka symptom uppvisar stressade barn? etcetera. Frågeområdet berör också negativ stress hos barn.

Hur ser den negativ stressen ut och hur jobbar de för att förebygga/motverka negativ stress hos barn?

Detta frågeområde använde för att se vilken medvetenhet lärare och fritidspedagoger har när det gäller negativ stress. Hur de jobbar för att eliminera den negativa stressen i skolan och i fritidshemmet så mycket som möjligt.

Hur kan skolan arbeta för att motverka negativ stress hos barn?

Det var det avslutande frågeområdet. Frågeområdet berör vad skolan som helhet göra för att motverka negativ stress. Hur personalen kan jobba tillsammans för att motverka negativ stress. Vilka åtgärder de kan genomföra tillsammans och om de diskuterar stress i skolan bland personal. Även för att ta reda på om de undervisar elever om stress.

3.3 Urval

Till den kvalitativa intervjustudien gick förfrågan ut till fyra skolor i Mellansverige, om intresse för att ställa upp på en undersökning om barn och stress. Detta urval

(19)

kallas urval enligt självselektion och det menas med att de blivande informanterna själva bestämmer om de vill vara med. Det kan vara så att forskaren ställer frågan i en grupp och de som vill vara med ställer upp.⁵⁰ Med hjälp av kontakter på varje skola förmedlades förfrågan vidare till lärare och fritidspedagoger. Det frågades om några fritidspedagoger eller lärare årkurs 1-3 var intresserade av att ställa upp på en intervju kring barn och stress. Utgångspunkten var att tre fritidspedagoger och tre lärare skulle ställa upp i intervjun. Det kunde både vara kvinnor och män, med kravet att de jobbade inom någon av de gällande professionerna. Tre skolor svarade på intresseanmälan och ett besök planerades på varje skola för information och bokning av intervjuer. Alla deltagare garanterades total anonymiteten och att allt inspelat material skulle förstöras när arbetet var publicerat.

Totalt deltog tre fritidspedagoger och tre lärare i intervjustudien.

3.4 Procedur

För att kunna genomföra intervjuerna vilket tidigare nämnts i urvalet, skickades en förfrågan ut till skolor om intresse för att delta i intervjustudien. Individuella intervjuer valdes före gruppintervjuer för att andra respondenter i samma grupp kan vara ett störande moment där en tar på sig ledarrollen och svaren inte blir varje respondents egna.⁵¹ Vilket valdes bort för att få så individuella åsikter som möjligt.

Alla intervjuer skedde på respektive fritidspedagog och lärares skolor.

Intervjuerna bokades in under samma vecka på den tid som passade respektive respondent. Intervjuer bokades först med två fritidspedagoger och två lärare verksamma i årskurs 3. Fritidspedagogerna och lärarna har varit verksamma i skolan mellan 5-15 år. Skolan ligger i en stadsdel i en stad i Mellansverige, där närområdet består mest av hyres-och bostadsrätter. Skolan har ett stort upptagningsområde med barn boende på olika platser i staden.

50 A-K, Larsen. Metod helt enkelt. S.77

51

(20)

En intervju bokades in med en fritidspedagog. Som har varit verksam i skolan mer än 30 år på en mellanstor skola i utkanten av en stad i Mellansverige. Skolans upptagnings- och närområde är villaområde med närhet till naturen.

Den sista intervjun bokades in med en lärare verksam i årskurs tre. Läraren har varit verksam i cirka 5 år. Skolans upptagnings område är barn boende både i hyresrätter, bostadsrätter och i villaområden. Skolans lägesområde är villaområde och närhet till natur.

Bortfall: En lärare lämnade återbud på grund av sjukdom vid intervjutillfället.

Eftersom intervjuerna var planerade under denna specifika vecka så ersattes denna lärare med en annan lärare. En lärare med liknande bakgrund och som visade intresse av att ställa upp på en intervju.

Varje intervju genomfördes i en enskild lokal, där intervjun inte kunde störas av andra personen och den intervjuade kunde svara i lugn och ro. Tidsåtgången beräknades till cirka 45 minuter för att ha utrymme för information, längre svar, följdfrågor och för att ge den intervjuade tid att reflektera och sätta sig in i frågorna.

Innan varje intervju gavs information till den intervjuade om arbetets syfte och frågeställningar. Information gavs även om total anonymitet och att intervjumaterial skulle förstöras efter att arbetet hade blivit publicerat.

Intervjun spelades in med hjälp av mobiltelefon och lite anteckningar användes som stöd och för att kunna ge den intervjuade pauser, för att kunna reflektera och bearbeta frågorna. Intervjun utgick ifrån de intervjufrågor som framtagits för att besvara arbetets frågeställningar (se bilaga nr 1). Beroende för vad varje respondent svarade så förekom eventuella följdfrågor för att få den intervjuade att fördjupa, förklara eller utveckla sina tankegångar.

Efter att alla frågor var ställda så gavs den intervjuade möjlighet för komma med övriga tankegångar, reflektioner eller frågor om det berörda ämnet. Intervju

(21)

avslutades med att ge den intervjuade möjligheten att i efterhand kontakta intervjuaren för frågor eller för mer information.

3.5 Källkritik

Endast en vetenskaplig artikel valdes med till arbetet. Detta för att i sökningen av vetenskaplig artiklar fanns det inga andra artiklar som kändes relevanta för den åldersgrupp av barn som frågeställningarna berörde. Det hade varit önskvärt med fler artiklar för att kunna fördjupa och få ett bredare arbete. Annan kritik är att viss litteratur är föråldrad (Rodhe 1974, Miller 1985, Elkind 1984). Dock är det litteratur som haft stor betydelse för forskning om barn och stress, därför valdes de med i arbetet. Annan vald litteratur till arbetet är relevant och relativ ny. Den litteraturen kompletterar den äldre litteraturen och ger arbetet både kunskap och tyngd.

3.6 Validitet.

Med validitet menas undersökningens giltighet och relevans. Det material som samlas in ska vara relevant för de frågeställningarna som arbetet grundar sig på. För att få en så hög validitet som möjligt så är det viktigt att ställa de rätta frågorna utifrån problemformuleringen.⁵² Detta arbete anser jag ha god validitet då arbetet har hållit sig inom det området jag ansåg att undersöka. Genom att intervjufrågorna är framtagna för att besvara arbetes frågeställningar.

De intervjuade har mångårig tjänstgöring i skolverksamheten, och jobbar inom de yrkeskategorierna som kan besvara arbetets frågeställningar, vilket gör att arbetes frågeställningar kan besvaras.

52

(22)

3.7 Reliabilitet.

Reliabilitet handlar om att ha pålitlighet och precision.⁵³ Detta arbete uppnår pålitlighet då intervjufrågorna är noga genomarbetade och preciserade för att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar. Reliabiliteten anses god då metodbeskrivningen är noga genomarbetad, för att kunna ge samma förutsättningar för att kunna genomföra denna undersökning vid flera av varandra oberoende undersökningar. Det är dock inte säkert att utfallet blir det samma då de intervjuade är individer och svarar inte säkert samma. Om intervjuerna däremot skulle ske med samma personer som ingår i denna undersökning, är det sannolikt att resultatet skulle bli detsamma.

Intervjuerna är noga genomförda utifrån arbetets frågeställningar och intervjuerna leder inte den intervjuade in på de svar som intervjuar önskar. Vikt har lagt vid att ha med litteratur som är relevant och som kan ge bra stöd och tyngd i undersökningen.

Transkriberingen har skett under de anvisningar som gäller.

53 A-K, Larsen. Metod helt enkelt. S. 41

(23)

4 Resultat

I det här avsnittet kommer resultatet av intervjuerna att presenteras. Det kommer att redovisas genom en sammanfattning av varje intervjupersons svar enskilt. Det kommer inte beskrivas vilken yrkesprofession varje intervjuperson har, detta för att vidhålla total anonymitet. Frågorna som kommer att besvaras i resultatet är de frågeställningar som arbetet bygger på. Svaren kommer att redovisas i en löpande text med frågeställningarna som frågor. I slutet av resultatkapitlet kommer en sammanfattning av de vad intervjupersonerna hade för likheter, olikheter och andra åsikter att presenteras. Som en kort sammanfattning.

Arbetets frågeställningar:

• Vad är anledningen till att barn blir stressade i skolan?

4.1 Intervjuperson 1

Intervjuperson 1 har inget specifikt exempel på där denna har erfarenheter av stress hos barn. Denne pratar om orsakerna till stress och nämner de stora barngrupperna, att de blir större och större och att det blir en högre ljudnivå. Den påkallade ljudnivån och den omedvetna ljudnivån anser denna vara en väldigt stor stressfaktor. Även det att det är många lärare i omlopp, många lärare och pedagoger att hålla reda på för barnen. Då blir det mer rörigt och svårare för barnen att hålla reda och det kan stressa dem. Intervjuperson 1 tror att det är mer orsaker till stress hos barn nu än vad det var förr. Denne ser det mediala samhället som en stor orsak, att barnen pumpas med mycket intryck. Vad det ska ha för kläder, vilka mobiltelefoner etcetera. De vill känna att de är rätt, tjejer vill bli tonåringar redan på lågstadiet med smink och sådant vilket

(24)

intervjuperson 1 ser som en stor stressfaktor. Andra orsaker kan vara att barnen hela tiden vill veta vad som ska hända sen, de vill ha struktur. Det kan vara stressande att inte veta vem som dyker upp eller vad som händer sen. Att det är många olika lärare och pedagoger, nya ansikten gör att de känsligare barnen kan känna sig stressade.

Intervjupersonen anser inte att tidspressen i dennes skola är en orsak till stressen hos barnen, visst kan det vara så men denna tror inte helt på det. De symptom som barn kan uppvisa av negativ stress enligt den intervjuade kan vara att de har svårt att koncentrera sig och svårt att sitta still. När föräldrarna eller skolans personal uppvisar stress blir barnen stressade. Det kan vara vid hämtning etcetera. Stress smittar av sig på barnen.

”Stress och oro går hand i hand, är jag stressad så blir barnen oroliga”⁵⁴

Intervjupersonen beskriver att mellan kollegorna så diskuterar de inte om stress. De pratar mest om andra situationer som händer och det kan innehålla stress men inget det diskuterar mycket om. De undervisar inte barnen om stress, de har andra ämnen som kan innehålla stress men inget för just stress.

När det kommer till det förebyggande arbetet av negativ stress hos barn så beskriver den intervjuade en situation där en pojke vägrade gå in i klassrummet, för att det var så pratigt. Pojken klarar att vara med vid genomgångar men vill ha det tyst och lugnt när den arbetar, annars blir han stressad. De barn som känner dessa symptom får en egen arbetsplats, där det är tyst, egna scheman på vad de ska göra och stöd ifrån en egen lärare. Problemet är att de inte blir inkluderade i klassen enligt den intervjuade.

De jobbar på en helhetslösning för att få en miljö där alla kan arbeta och få den studiemiljö som de behöver. Försöka få en struktur som hjälper barnen att bli mindre stressade. Om de behöver egna scheman, sitta i ett tyst rum och uppvisa tydlighet så de inte känner förvirring. När ett barn uppvisar stress så brukar intervjupersonen få den lugn genom att prata lugnt, lyssna och förstå vad som är orsaken. Mer personal i skolan och göra mindre klasser är ett sätt för att motverka stress hos barnen. Så att alla får hjälp, stöd, lugnare miljö och att alla bli inkluderade.

54 Intervjuperson 1.

(25)

Intervjuperson 2 nämner att orsakerna till stress hos barn kan vara att det är mycket att göra hemma. Att barnen har mycket aktiviteter på fritiden, de ska hela tiden göra något. Även att stressen smittar av sig ifrån samhället, stress i allmänhet gör att även barnen blir stressade. Symptomen som kan visas hos barn som är stressade beskriver den intervjuade som koncentrationssvårigheter, magont och att det är rörigt i klassen eller på andra aktiviteter. De största orsakerna enligt denne är hemförhållanden och att det är mycket aktiviteter på fritiden.

De diskussioner som förekommer bland kollegorna innehåller inte så mycket om stress, utan mer om händelser som sker i skolan, diagnoser och bråk. Inget direkt om stress men det händer att de diskuterar hälsofrågor och det innefattar stress enligt den intervjuade. Barnen undervisas inte om stress direkt men de har undervisningen om värdegrund. Vilket den intervjuade menar handlar om hur man är en bra kompis och det innefattar säkert stress svarar den intervjuade.

Hur de jobbar för att motverka stress är att själv vara lugn, lugna ner barnen och prata med dem om att det inte behöver vara någon brådska. Intervjupersonen förklarar att det är viktigt att man har kul och att som undervisar bjuder på dig själv och pekar på vikten med humor i undervisningen. Det är också viktigt att jobba tillsammans för en så lugn arbetsmiljö som möjligt. Att alla ska få lugn och ro och att barnen ska trivas tillsammans med både andra barn och lärare. Även att se till att alla får hjälp.

4.3 Intervjuperson 3

Den intervjuade nämner de stora barngrupperna som en stor orsak till stress. Att det är många barn som vill höras och synas vilket skapar en stor stress hos barnen. Även att det är långa dagar för vissa barn. De kommer tidigt på morgonen och blir hämtade sent på eftermiddagen, de skapar också en viss stress hos dem. Även att de över det har mycket aktiviteter som skapar en viss stress. Andra orsaker är hos skilsmässobarn,

(26)

att den ena veckan är hos mamma och nästa hos pappa. Där det kan vara olika strukturer, regler och det kan skapa en viss stress. Andra barn kan också känna förvirringen av skolan och hemmets roll. Att det är olika regler och saker att förhålla sig till, vilket kan skapa en stress hos barnen. Även den digitala stressen ses som en stor orsak, att hela tiden vara uppkopplad och anträffbar, redan i så tidig ålder gör att barnen kan bli stressade. Pressen och kraven har blivit större på senare år berättar den intervjuade. Kraven på tidigare betyg och struktur gör att barnen känner pressen att prestera och då blir de stressade.

Symptomen som barn uppvisar vid negativ stress kan vara koncentrationssvårigheter, andas ytligt, oro, rastlöshet, huvudvärk och att de har ont i magen beskriver den intervjuade.

Diskussionen bland kollegorna handlar mycket om stress bland personalen. Den intervjuade förklarar att den stress som personalen uppvisar smittar av sig på barnen.

Denne beskriver för att kunna jobba i skolans värld är det viktigt att kunna hantera sin egen stressnivå. Barnens stress diskuteras inte så mycket, utan det diskuteras mer om andra problem som bråk etc.

Den undervisningen som barnen får om stress utmynnade i något som kallas livsviktigt. Det var ett projekt som inte specifikt handlade om stress utan om hur vi mår, hur man är en bra kompis och mycket om värdegrund. Hur personer blir lugna och vad som gör en lugn. Det samtalades inte om just stress men tanke var att barnen skulle bli medvetna om stress.

För att motverka stress i skolan så är det enligt den intervjuade viktigt att de utnyttjar de lokaler de har på rätt sätt. Kanske kan de vara att sätta upp isolering för att minska ljudstressen berättar denne. Även det faktum att de ska vara högre personaltäthet men inte för stor, viktigt att alla barn blir sedda men ändå inte för mycket personal. Det är som sagt tidigare viktigt att alla barn har chans att bli sedda och hörda av pedagogerna tillägger den intervjuade.

(27)

Den intervjuade här pratar om alla aktiviteter som barnen har som en stor orsak till stress. Det kan vara idrottsaktiviteter, musikaktivitet eller andra fritidsaktiviteter. Den intervjuade tro inte att barnen är så speciellt stressade i de yngre åldrarna, utan att det kommer senare när de är äldre med betygshets. En annan orsak till stress ser denne kan vara vid hämtning av barnen. Vid hämtning så kan de uppstå situationer där det är stressigt, föräldrar som har bråttom och det är aktiviteter som det ska på etc.

Samhällets är mer stressat och föräldrar är mer stressade, vilket gör att barnen också blir stressade, det smittar av sig.

Den största faktorn till negativ stress beskriver den intervjuade är skilsmässor. Barnes grundbult, som denne uttrycker sig försvinner och ersätts med extra mamma/pappa, plast morfar etcetera. Vilket då enligt denna gör dem väldigt stressade.

Den intervjuade beskriver att den inte kan se några symptom hos ett barn som är stressat. Kanske det att de har svårt att koncentrera sig.

Diskussionerna bland kollegorna innefattar inget om stress, det handlar mest om konflikthantering och andra problem som har uppstått. Men inget om stress. Inte heller barnen undervisas om stress, där är det mest om värdegrundsfrågor och om trivselregler.

När det kommer till frågan om vad skolan kan göra för att motverka stress hos barnen svara den intervjuade att det finns nog inget de kan göra. Den intervjuade berättar att stress inte är något vedertaget problem utan om det skulle bli det så är det kuratorn som får kontaktas för vidare arbete.

Den intervjuade beskriver krav som en stor orsak till stress hos barnen. Krav både hemifrån och i skolan. Men även ifrån andra kamrater. Det kan vara så att de inte känner att de hänger med på lektionerna, att de inte förstår eller andra svårigheter som händer i skolan eller på fritiden. Kraven har blivit högre både i skolan och i idrotten beskriver den intervjuade. De ska lyckas både i skolan och de ska bli så bra på så

(28)

många andra saker. Lärarna blir stressade av de krav som de har och det smittar också av sig på barnen beskriver den intervjuade. Men det skiljer ju sig olika från individ till individ hur de hanterar det som förekommer dem.

Symptom som kan uppstå vid stress är ofta koncentrationssvårigheter, huvudvärk, rastlöshet och andra fysiska symptom beskriver den intervjuade om vad denne kan se hos stressade barn.

Diskussioner mellan kollegorna gällande stress uppkommer endast om det finns något specifikt fall. Annars finns det inget allmänt samtal kring det berättar denne. Med barnen så undervisar de inte direkt om stress. De jobbar mycket med värdegrund och där kan frågan om stress komma upp. Hur vi mår och hur vi jobbar för att må bättre beskriver den intervjuade.

Skolan måste jobba för lagom stora klasser och att se till att det är lagom stora klasser.

Så att alla barn har tillfälle att både få hjälp men även för att synas och höras tillägger den intervjuade.

En orsak till stress beskriver den intervjuade kan vara att de liksom de vuxna, kanske nu för tiden har mycket på sitt schema även på fritiden. Att det är lite svårt att leva här och nu på något sätt. Att även barnen vill veta vad de ska göra sen när de är klara, eller sen idag ska de på fotboll etc. så det är hela tiden på väg någonstans. Kraven ifrån föräldrar, kompisar och ifrån skolan är höga och det kan också bli en stressfaktor. Lärarna försöker hela tiden göra barnen medvetna om vilka krav som skolan har och det kan skapa en viss stress. Den intervjuade tillägger att det är mycket mer krav på lärarna nu och de känner en viss stress, men att denne inte tror det smittar av sig hos barnen. Utan det är individuellt hur de hanterar de krav som är ställda och de hanterar det på olika sätt. Men att det kanske omedvetet smittar av sig hos barnen men det är inget som den intervjuade kan säkert veta. Många olika lärare kan vara en orsak till stress. Många olika att hålla reda på och barnen kan känna osäkerhet inför vad den lärare de har vet om dem. Deras hemförhållanden, svårigheter etc. Barnen vill

(29)

att de vuxna ska ha koll på alla småsaker, vilket kan vara svårt när det är så mycket skifte bland lärare beskriver den intervjuade.

De vanligaste symptomen när barnen är stressade är koncentrationssvårigheter berättar intervjuperson 6. De har svårt att sitta still, oroliga för vad som sker runt omkring dem och de blir ofta trötta.

Det förekommer diskussioner bland kollegorna om stress, men inte så mycket. Det de försöker jobba med är att ha gemensamma regler för tillexempel. innevistelse och det ska utmynna i en lugnare miljö så stress förebyggs beskriver den intervjuade.

Idrottsläraren arbetar med stress tror den intervjuade. Hälsofrågor, vad de mår bara av och hur de ska göra för att må bra.

Men även övningar i klassen om hur barnen ska vara bra kompisar, förtroendelekar och hur barnen ska vara hemma, mot kompisar och föräldrar. Det innefattar säkert stress, även om de inte sätter ordet stress på det tillägger den intervjuade.

Vad skolan ska göra för att motverka stress är att hitta former som gör att alla får den arbetsro och arbetsmiljö som de behöver. Även att lärare och fritidspedagoger ger utrymme för barnen att höras och synas, så alla får den möjligheten att känna sig sedd på dagen. Det är jätteviktigt berättar den intervjuade.

4.7 Sammanfattning av intervjuerna

I denna del kommer en sammanfattning av intervjuerna att presenteras. Det kommer att presenteras i underrubrikerna, orsaker till stress, symptom och skolans arbete för att motverka stress. Dessa underrubriker är framtagna av vad de intervjuade svarade under intervjuerna och de gemensamma nämnare som de hade. Under dessa rubriker kommer likheter och skillnader att presenteras.

Orsakerna till stress

En av de gemensamma nämnarna under intervjuerna var att barnen har mycket aktiviteter på fritiden och att de är en stor orsak till stress hos dem. Kraven har blivit

(30)

högre på vad barnen ska kunna och även kravet på att prestera bra har blivit högre.

Vilket alla nämner som en stor orsak till stress. Några intervjupersoner nämner tidspress som en orsak till stress medan intervjuperson 1 säger att denne inte tror det, de har gott med tid för sina uppgifter. Skilsmässor anses också som en orsak till stress hos barn. Ändrade familjekonstellationer, nya rutiner med tider och regler. Även andra faktorer kring skilsmässor gör barnen stressade. En annan orsak till stress är att föräldrar och samhällets stress smittar av sig hos barnen. Vi hämtning av barnen så kan föräldrarna vara stressade av olika anledningar, deras egna aktiviteter, mycket jobb etcetera. Att den stressen som föräldrar eller andra samhälles faktorer har stressar barnen, stressen smittar av sig på barnen konstaterar de.

Symptom

De symptom som uppvisas vid stress hos barn beskriver de intervjuade som koncentrationssvårigheter. Rastlöshet, att de är trötta, oro i kroppen eller andra fysiska symptom brukar barn uppvisa vid stress enligt de intervjuade. Att det blir en rörig stämning i klasserna är något som visar sig kollektivt som ett symptom på stress.

Att barnen inte kan sitta still och rör sig oroligt omkring i klassrummet.

Den som skiljer sig ifrån de andra intervjupersonerna är intervjuperson 4. Denne säger sig inte se några symptom hos barn som är stressade. Att det kanske skulle vara koncentrationssvårigheter men vet inte säkert.

Skolans arbete för att motverka stress

Det pratas mycket om att få in fler resurser och lärare i skolan. Få fler lärare för att både minska arbetsbördan, dels för att ge alla barn möjligheten till att både höras och synas. Men också möjligheten att få individuell hjälp i den arbetsmiljön som passar varje individ. Även att det blir lagom stora klasser och att de har möjligheterna att använda alla lokaler. Intervjuperson nr 3 nämner att skolan kan anpassa lokaler på ett sätt att de tillgodoser fler individers arbetsmiljö. Det kan vara att ljudisolera ett rum

(31)

för dem som är ljudkänsliga och där just det är en stressfaktor. Kontentan av intervjuerna visar att skolan måste ha fler resurser, bättre utnyttjande av lokaler, lagom stora barngrupper och ge barnen möjlighet att både höras och synas.

Det som även skiljer sig här är intervjuperson 4, som inte ser att skolan kan göra något för att motverka stress. Stress enligt denne är inget vedertaget problem utan om det skulle bli problem så får skolkurator kopplas in för vidare arbete.

(32)

5 Diskussion

I detta kapitel kommer arbetets resultat att diskuteras med litteraturen. I slutet kommer det en text med egna reflektioner kring resultatet och litteraturen och förslag på vidare forskning.

Syftet med examensarbetet var att synliggöra barn och stress. Syftet var också att studera vilken medvetenhet lärare och fritidspedagoger har om vad som orsakar stress hos barn. Vidare var syftet också att undersöka hur lärare och fritidspedagoger arbetar för att förebygga de negativa följderna stress kan ha hos barn.

De intervjuade i detta arbete har blandade erfarenheter av stress hos barn. En del hade lite mer medan andra inte alls hade någon erfarenhet. Hur kan de komma sig att flera av dem inte hade mer erfarenheter av stress hos barn? Forskaren Ylva Ellneby beskriver att hon möter fler och fler stressade barn ute i verksamheterna och att det är ett påkallande problem. Eftersom de intervjuade har mångårig tjänstgöring inom skolan så borde de också ha uppfattat dessa signaler enligt min uppfattning. Kan det bero på andra distraktioner? Mindre personal, större klasser, mer problematik med diagnoser eller kraven ifrån styret? Personalen kanske inte uppfattar vad som sker då det är mycket annat i skolan att lägga fokus på.

När de frågades om vilka erfarenheter de har av stress hos barn framkom det mycket om symptom och orsaker till stress hos barn. De var blandade svar där de flesta fick tänka till. De orsaker till stress som lyftes fram var mycket aktiviteter på fritiden, högre krav ifrån skolan och utifrån skolan som föräldrar, kompisar och samhället i sig. Skilsmässor, tidspress och att samhällets stress smittar av sig hos barnen nämndes också som orsaker till negativ stress hos barn. I likhet av med vad de intervjuade svarade nämner Ellneby skilsmässor, att det är en stor faktor till negativ stress hos barnen och att de påverkar dem mycket hur deras föräldrars välmående är. Jag kan mycket väl tänka mig att skilsmässor är en stor orsak till stress. Plus att om det är fler skilsmässor nu än tidigare, kan även risken för stress öka hos barn då det en ytligare faktor till just stress. I barnens fall kan jag tänka mig att de handlar om otrygghet och förvirring när familjen splittras.

De andra orsakerna som mycket aktiviteter, krav ifrån skolan, samhällets etc., är något författaren David Elklind kallar det hetsande barnet. Barnen hetas in i samhället