Livsmedelsverket

(1)

Rapport 6 − 2008

Rapportering

av livsmedelskontrollen 2007

Kontrollmyndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen

(2)

Produktion:

Livsmedelsverket, Box 622 SE-751 26 Uppsala, Sweden Teknisk redaktör:

Merethe Andersen

Tryck: Kopieringshuset, Uppsala

Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva.

Rapporterna utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverk-ets kundtjänst tel 018-17 55 06, fax 018-17 55 11 eller via

(3)

Innehåll

Rapportering av livsmedelskontrollen år 2007 ... 3

Sammanfattning ... 3

Bakgrund ... 4

Indelning i olika livsmedelsgrupper... 6

Definitioner ... 6

Antalet godkända/registrerade livsmedelsanläggningar i landet ... 7

Årsarbetskrafter... 8

Inspektörsårsarbetskrafter ... 8

Resursbehov ... 10

Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft ... 10

Antal inspektörer i livsmedelskontrollen ... 11

Verksamhetsplan ... 11

Kontroll ... 11

Godkännande och registrering ... 11

Inspektioner/revisioner/besök ... 12

Totala antalet inspektioner/revisioner/besök per besökt anläggning ... 13

Besökta anläggningar med avvikelser... 13

Åtgärdskrav ... 14

Avvikelser ... 14

Projektinriktad kontroll ... 16

Provtagning ... 16

Analyser och undersökningar – andra än mikrobiologiska... 16

Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser med mera ... 17

Mikrobiologiska analyser totalt ... 17

Övriga kommentarer från kommunerna... 18

(4)

(5)

Rapportering av livsmedelskontrollen

år 2007

Sammanfattning

Den årliga livsmedelsrapporteringen görs för att få en samlad bild av hur livsme-delskontrollen i Sverige fungerar och vilka brister som kan behöva åtgärdas. Livsmedelsverket har skyldighet att rapportera uppgifter om livsmedelskontrollen i Sverige till kommissionen i syfte att medverka till en EU-gemensam bild av hur kontrollen fungerar på EU-nivå.

Från 2007 års rapporteringen kan följande slutsatser dras. • Rapporteringen är ofullständig.

Av landets 291 kontrollmyndigheter (290 kommuner plus Livsmedelsverket) har 283 lämnat in rapporteringen för år 2007 (vilket kan jämföras med 270 myndig-heter under 2006). Bland dessa fanns några som endast lämnat svar på några få frågor. Dessutom har flera myndigheter fortfarande svarat ofullständigt i specifika frågeställningar, vilket gör att Livsmedelsverket ibland har svårt att dra slutsatser. Mot bakgrund av syftet med rapporteringen är det mycket otillfredsställande.

Livsmedelsverket har under 2008 förelagt tre kommuner som underlåtit att rapportera såväl livsmedels- som dricksvattenkontrollen att komma in med underlag, vilket de också gjort. Utöver dessa är det fortfarande åtta kommuner år 2007 som trots påminnelser inte har rapporterat. Livsmedelsverkets ambition är att samtliga kommuner ska fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Livsmedelsverket håller på att utarbeta ett nytt rapporteringssystem och förhoppningen är att det nya systemet även ska underlätta för kommunerna att rapportera till verket.

• Det råder brist på utbildad inspektörspersonal.

Livsmedelsverket förutsätter att de lokala myndigheterna trots bristen på utbildade inspektörer tar sitt ansvar för att uppfylla kraven på kompetens genom att endast anställa personer som har korrekt utbildning. Livsmedelsverket ser positivt på att kontrollmyndigheterna prioriterar kontrollen genom att anställa inspektörer när möjlighet finns till kostnadstäckning genom kontrollavgifter. Enligt resursbehovs-analysen saknas det fortfarande drygt 150 inspektörer i landet.

(6)

• Otillräckliga resurser.

Andelen kontrollmyndigheter som fått fler inspektörer ökar årligen och andelen kontrollmyndigheter som inte kommer upp i nivå med resursbehovsanalyserna minskar. Trots detta har över 150 myndigheter fortfarande otillräckliga resurser. En anledning till detta kan vara att det har varit svårt att rekrytera inspektörer.

• Stora skillnader i hur livsmedelskontrollen sköts.

Många myndigheter har fortfarande för stor arbetsbelastning för att kunna utöva fullgod kontroll. I medeltal hade en heltidsarbetande inspektör kontrollansvar för 124 anläggningar, vilket är en minskning med tio anläggningar föregående år. Variationen mellan kommunerna är fortfarande för stor och kan vara mellan 6 och 328 anläggningar per heltidsarbetande inspektör.

• Ökat antal livsmedelsanläggningar.

Antalet inrapporterade livsmedelsanläggningar är drygt 65 500 vilket är en ökning från 2006 med drygt 11 500 anläggningar. Ser man till fördelningen i procent mellan olika typer av livsmedelsanläggningar är fördelningen i princip lika med föregående år. Anledningarna till ökningen är säkert flera men några inspektörer ute i landet pekade vid ett telefonsamtal på att det tillkommit objekt som tidigare inte behövde något godkännande, små barnstugor till exempel eller att ”gamla § 16 tillstånd” inte räknats med tidigare. En del av kontrollarbetet är

kontrollbesöken och de var nästan 42 500 under 2007. Drygt 27 800 anläggningar fick minst ett besök under året.

Det bör noteras att det alltid är verksamhetsutövaren som har hela ansvaret för att tillhandhålla ett fullgott livsmedel.

Bakgrund

Livsmedelsverket har sedan början av 1990 talet begärt in rapporteringar från lan-dets kontrollmyndigheter.

Livsmedelsverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (f.d. Svenska Kommunförbundet) och några kommunrepresentanter utarbetat nuvarande rapporteringssystem (Föreskriften om rapporteringsskyldighet för till-synsmyndigheter SLVFS 2000:25), vilket togs i bruk i och med 2002 års rapporte-ring. Enligt 2 § skall den kommunala nämnden till Livsmedelsverket lämna upp-gifter om kontrollen som verket särskilt beslutat om. Utformningen av rapporte-ringssystemet är tänkt att bättre kunna ge svar på hur kontrollen fungerar och även belysa var den bör intensifieras.

I och med att ny lagstiftning började gälla från och med 1 januari 2006 är det i många fall omöjligt att jämföra längre bakåt i tiden.

Rapporteringen har förutom att ha blivit mer detaljerad även inneburit att kontrollmyndigheterna kunnat rapportera elektroniskt via en lösenordsskyddad

(7)

blankett. Påminnelser har skett via webbplatsen samt via e-post. Sista rapporte-ringsdatum sattes till den 3 februari 2008. Några kontrollmyndigheter hörde av sig efter detta datum och de har fått lämna in rapporteringen på papper i efterhand.

Livsmedelsverket har gjort några korrigeringar där det varit uppenbart att vissa resultat saknades. Anledningen till detta var att minska felen i rapporte-ringen. Kontrollmyndigheterna har även haft problem med de nya benämningarna vid bedömning av mikrobiologiska prov. Många myndigheter har redovisat till-fredsställande (tidigare tjänliga) resultat som godtagbara (tidigare tjänliga med anmärkning). Mycket tid har åtgått till att korrigera det.

Resultatet i denna rapportering återspeglar vad kontrollmyndigheterna rap-porterat till Livsmedelsverket.

Det blir mer och mer vanligt att två eller flera kommuner bildar gemensamma kontrollmyndigheter. Av landets 290 kommuner fanns det under 2007 272 kon-trollmyndigheter. I denna rapport används dock begreppet 291 kontrollmyndighe-ter (290 kommuner plus Livsmedelsverket).

För första gången använde sig Livsmedelsverket i år av möjligheten enligt 18 § livsmedelslagen att förelägga kommuner som underlåtit att rapportera. Tre kommuner förelades på grund av att de underlåtit att rapportera såväl livsmedels- som dricksvattenkontrollen under åren 2006 och 2007. Dessa tre kommuner har inkommit med rapportering och finns med i denna rapport.

Av landets 291 kontrollmyndigheter har 283 lämnat in rapporteringen för år 2007. Bland dessa fanns några som endast lämnat svar på några få frågor. Dess-utom har flera myndigheter fortfarande svarat ofullständigt i specifika frågeställ-ningar vilket gör att Livsmedelsverket ibland har svårt att dra slutsatser. Summe-ringar kommer trots detta att göras samt viss jämförelse med tidigare rapporte-ringar när så låter sig göras. Andelen kommuner som inte lämnat någon rapport har minskat från föregående år från 21 kommuner till åtta kommuner är 2007.

Kontrollmyndigheterna som inte rapporterat livsmedelsdelen till Livsmedels-verket för år 2007 är

• I Östergötlands län saknas Åtvidaberg och Söderköpings kommuner. • I Värmlands län saknas Kils kommun.

• I Örebro län saknas Askersund och Hallsbergs kommuner. • I Västmanlands län saknas Hallstahammars kommun. • I Gävleborgs län saknas Ockelbo kommun.

• I Västerbottens län saknas Vindelns kommun.

Från och med den 1 januari 2006 har nya förordningar från kommissionen börjat gälla. Samma livsmedelslagstiftning gäller nu i hela EU. Kontrollmyndigheterna har lagt ner mycket tid på att anpassa kontrollen efter lagstiftningen som i många fall inte syns i det inrapporterade materialet.

Sammanställningen över dricksvattenkontrollen under år 2007 presenteras vid ett senare tillfälle.

(8)

Indelning i olika livsmedelsgrupper

Livsmedelsanläggningarna är indelade i olika grupper. Grupperingen är den-samma som tidigare år då livsmedelsföretagen var indelade i olika avgiftsgrupper. Denna indelning har försvunnit från lagstiftningen från och med år 2007 men ver-ket har

ändå valt att ha gruppindelningen kvar. Flera kommuner har dock meddelat att de har haft svårigheter med indelningen.

En förändring är dock gjord. Begreppet storhushåll/restaurang finns inte längre i lagstiftningen. I denna rapport finns i stället begreppen detaljhandel med eller utan bearbetning.

Indelning av grupperna

• ”Primärproducenter” är anläggningar som producerar livsmedel i obearbe-tad form.

• ”Tillverkare/producenter/förpackare” är industriella såväl som icke industriella tillverkare/producenter och förpackare. Se även ”Producenter med egen butik”

• ”Partihandel” är ett företag som inte har försäljning direkt till konsument. • ”Detaljhandel utan bearbetning” omfattar dagligvaruhandlare utom de

som hanterar oförpackade livsmedel.

• ”Detaljhandel med bearbetning”, omfattar restaurangerna och storhushål-len men även dagligvaruhandlarna som hanterar stora mängder av oför-packade livsmedel.

• ”Producenter med egen butik” är industriella såväl som icke industriella tillverkare/producenter och förpackare som saluhåller sina produkter huvudsakligen direkt till konsument.

Definitioner

Nedan följer en förklaring på vad olika begrepp i denna rapport betyder.

• Inspektion. Inspektion är en kontrollmetod som bör ske utan förvarning. Den kan vara planerad eller oplanerad och utföras ad hoc, det vill säga som det faller sig. Vid en inspektion kan en viss detalj kontrolleras, till exempel att utrustningen är rengjord, vilken temperatur som råder i kylrum, att ett förpackat livsmedel är rätt märkt, att en tidigare trasig kakelplatta är åtgärdad. Inspektion kan även vara en del av en revision. • Revision. Revisionen är föranmäld. Revisionens syfte är att kontrollera om livsmedelsföretagarens verksamheter och resultat från dessa överens-stämmer med livsmedelsföretagarens planerade åtgärder och om

åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå kraven i livsmedelslagstiftningen.

• Livsmedelsföretagare: De fysiska eller juridiska (till exempel aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening) personer som ansvarar för att livsme-delslagstiftningen uppfylls i de livsmedelsföretag de bedriver.

(9)

• Livsmedelsanläggning: I denna rapport används begreppet livsmedelsan-läggning som ett samlingsnamn för verksamhet som regleras av livsme-delslagstiftningen. Verksamheten kan till exempel bedrivas i en

restaurang, livsmedelsbutik, livsmedelsindustri, hos en odlare/djurupp-födare men även "på kontoret" - till exempel hos en importör utan eget lager, internetbutik utan eget lager, av en "matmäklare".

• EKP. Benämningen ”EKP” är av gammalt datum. I nu gällande lagstift-ning används termen ”System för egenkontroll”. För enkelhetens skull fortsätter verket här att använda förkortningen ”EKP” när vi menar ”System för egenkontroll”.

• Besökta anläggningar. Detta är livsmedelsanläggningar som

kontrollmyndigheten gjort en eller flera inspektioner/revisioner på. Redo-visas här även i procent av totala antalet livsmedelsverksamheter.

• Totala antalet kontrollbesök per besökt anläggning. Detta är

kontrollfrekvensen per besökt anläggning. Redovisas här som kontrollbe-sök per bekontrollbe-sökt anläggning.

• Årsarbetskrafter. Detta är den totala arbetsinsatsen på livsmedelsområdet som kontrollmyndigheten gjort, det vill säga summan av inspektörer och administrativ personal. En årsarbetskraft är 200 arbetsdagar.

• Inspektörsårsarbetskrafter. Detta är inspektörernas arbetsinsats på livsmedelsområdet. En inspektörsårsarbetskraft är 200 dagar.

• Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Ett mått på hur många anläggningar som en heltidsarbetade livsmedelsinspektör har kontroll över.

• Antal inspektörer i livsmedelskontrollen. Detta är antalet inspektörer som arbetar med livsmedelskontrollen oberoende av hur stor del av arbets-tiden som är livsmedelskontroll. Till exempel 0,25 årsarbetskrafter på en kontrollmyndighet kan vara fördelade på mellan en till fyra inspektörer.

Antalet godkända/registrerade livsmedelsanläggningar i landet

Av de uppgifter kontrollmyndigheterna rapporterat år 2007 om kontrollen i landet kan utläsas att det fanns något mer än 65 500 livsmedelsanläggningar.

Fördelningen av livsmedelsanläggningarna var enligt följande. • 71 % detaljhandel med bearbetning, 46 385 anläggningar • 20 % detaljhandel utan bearbetning, 12 911 anläggningar • 4,3 % tillverkare/producenter/förpackare, 2 838 anläggningar • 2,4 % primärproducenter, 1 556 anläggningar

• 1,8 % partihandel, 1 190 anläggningar

(10)

Jämfört med föregående år har förändringar skett. Antalet anläggningar har ökat med över 11 500 anläggningar. Största ökningen i procent står ”primärproduktio-nen” för. Detta är förväntat eftersom begreppet primärproduktion har vidgats sedan år 2007. Antalet ”primärproducenter” förväntas stiga ytterligare eftersom annan statistik pekar på att antalet primärproducenter är cirka 80 000. Kontroll-myndigheterna har troligtvis inte hunnit med att registrera dessa ”nya” anlägg-ningar ännu.

Ser man till fördelningen i procent mellan olika typer av livsmedelsanlägg-ningar är fördelningen i princip lika med föregående år. Anledningen till ökningen framgår inte av rapporteringen. Livsmedelsverket har genom telefonsamtal med ett flertal inspektörer ute i landet fått flera olika anledningar till ökningen.

Anläggningar som tidigare inte behövde godkännas har nu tillkommit på grund av ny lagstiftning till exempel små barnstugor. ”Gamla § 16 tillstånd” räknades inte alltid in tidigare men vid ny registrering/godkännande kommer de med i statisti-ken. Någon inspektör påtalade också att det generellt blivit fler livsmedelsanlägg-ningar. Se även bilaga B samt tabellerna 1 och 5 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade.

Årsarbetskrafter

Det totala antalet årsarbetskrafter (inspektörer och administrativ personal) fortsät-ter att öka och var för år 2007 uppe i 616 vilket var en kraftig ökning med 140 årsarbetskrafter sedan föregående år. En bidragande anledning till detta är att kon-trollmyndigheterna sedan år 2007 har skyldighet att ha full kostnadstäckning genom avgifter för kontrollen av livsmedelsföretagarna. Tidigare var den ofta otillräckligt finansierad dels av skattemedel och dels av avgifter. Livsmedels-verket ser med tillfredsställelse på att kontrollmyndigheterna får ökade resurser. Se även tabell 4 där även resultat från och med 2002 finns redovisade.

Inspektörsårsarbetskrafter

Även en kraftig ökning av inspektörsårsarbetskrafterna kunde noteras under år 2007. Antalet var uppe i 529 jämfört med 404 år 2006. Under år 2007 ökade antalet inspektörsårsarbetskrafter med 125. Det är positivt att kontrollmyndighe-terna prioriterar kontrollen genom att anställa inspektörer när myndigheten fått möjlighet att ha kostnadstäckning för kontrollen. Se även tabell 4.

Ett problem för kontrollmyndigheterna är att det råder brist på utbildad inspektörspersonal. Livsmedelsverket förutsätter att de lokala myndigheterna tar sitt ansvar för att uppfylla kraven på myndigheternas kompetens och livsmedels-kontrollen genom att endast anställa personer som har korrekt utbildning.

(11)

Noteras kan dock att

• 53 kontrollmyndigheter hade som mest 0,5 inspektörsårsarbetskrafter, motsvarande siffra för år 2006 var 67. Antalet för år 2005 var ytterligare något högre (90).

• 12 kontrollmyndigheter hade som mest 0,2 inspektörsårsarbetskrafter, vil-ket är samma antal som under år 2006. Antalet för år 2005 var något högre (20).

Livsmedelsverket anser det positivt att andelen myndigheter som lägger ner högst 0,5 inspektörsårsarbetskrafter per år på livsmedelskontroll minskar. På en kon-trollmyndighet delade tre livsmedelsinspektörer på 0,40 inspektörsårsarbetskraf-ter. Verket finner det svårt att se att inspektörer som endast med låg andel av sin tjänst arbetar med livsmedelskontroll kan både upprätthålla sin kompetens och utöva en ändamålsenlig och effektiv livsmedelskontroll. Det vanligaste var dock att det endast var en inspektör som skötte livsmedelskontrollen vid dessa

myndigheter. Fyra stora kontrollmyndigheter hade uppgivit att de hade fler än tio inspektörsårsarbetskrafter.

Det fanns dock även kontrollmyndigheter som fått minskade inspektörsresur-ser. Andelen som fått färre inspektionsresurser har dock minskat sedan föregående år.

• 43 kontrollmyndigheter har fått mindre resurser år 2007 än år 2006 • 64 kontrollmyndigheter hade samma resurser båda åren

• 138 kontrollmyndigheter hade mera resurser år 2007 än år 2006.

Noteras kan att andelen kontrollmyndigheter som fått minskade resurser har ökat från 38 år 2006 till 43 år 2007, detta var inte förväntat eftersom kontrollmyndig-heterna nu kan ta ut full kostnadstäckning för kontrollen. Andelen kontrolldigheter som fått ökade resurser har dock ökat jämfört med år 2006 (32 flera myn-digheter).

Ser man till den resursbehovsanalys som kontrollmyndigheterna gjorde år 2006 och utfallet år 2007 finner man att många myndigheter fortfarande inte fått tillräckligt med personal för att täcka behovet. Noteras kan också att 40 kontroll-myndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter än vad resursbehovs-analysen beräknade år 2006.

• 152 kontrollmyndigheter hade färre inspektörsårsarbetskrafter år 2007 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år 2006

• 18 kontrollmyndigheter hade de inspektörsårsarbetskrafter år 2007 som resursbehovsanalysen kom fram till år 2006

• 40 kontrollmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter år 2007 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år 2006.

(12)

Andelen kontrollmyndigheter som fått ökade inspektörsårsarbetskrafter ökar årli-gen och andelen kontrollmyndigheter som fortfarande inte kommer upp i nivå med resursbehovsanalyserna minskar. Trots detta är antalet myndigheter med otillräckliga resurser fortfarande över 150 stycken. Detta kan förklaras med att kontrollmyndigheterna har fått en ökning men ökningen är inte i nivå med resurs-behovsanalysen. En annan anledningarna till detta kan vara att det varit svårt att rekrytera inspektörspersonal.

Resursbehov

260 kontrollmyndigheter hade gjort en resursbehovsanalys. De uppgav att de totalt skulle behöva ytterligare 151 inspektörsårsarbetskrafter, räknar man in den administrativa personalen var summan uppe i 153 årsarbetskrafter för att klara av livsmedelskontrollen. Även detta speglar behovet av operativ kontrollpersonal. Om samtliga kontrollmyndigheter svarat på denna fråga skulle sannolikt siffrorna vara ytterligare högre. Se även bilaga A och tabell 4. I tabell 4 finns även resulta-ten från och med år 2002 redovisade.

Tio kontrollmyndigheter uppgav att de hade ett litet överskott av inspektörs-personal. 52 kontrollmyndigheter uppgav att de hade ett fullgott antal inspektörer vilket är en fördubbling mot föregående år.

198 kontrollmyndigheter har, trots att det anställts 125 heltidsarbetande inspektörer under år 2007, fortfarande för få inspektörer.

Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft

Ett mått på arbetsbelastningen för inspektörerna kan vara antal anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Hänsyn har inte tagits till storleken på anläggningen, typ av livsmedelsverksamhet eller hur långa avstånd det är för myndigheten vilket på något vis också borde räknas in i arbetsbelastningen samt övriga arbetsuppgifter.

Under år 2007 var medelvärdet 123 anläggningar per inspektörsårsarbets-kraft, medianvärdet var 124. Detta är en minskning från år 2006 med tio anlägg-ningar. Räknar man in den administrativa personalen var siffran 107 vilket var en minskning med sex från föregående år. Detta var väntat eftersom kontrollmyndig-heterna fått mer personal. Variationen myndigheter emellan är dock fortfarande alltför stor från sex anläggningar per inspektörsårsarbetskraft till 1 460 den myn-dighet som kom därefter hade 328 anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Detta är en marginell förändring från föregående år då variationen var mellan 23 och 370. De flesta kommunerna ligger dock runt medel- (123) och medianvärdet (124). Se även bilaga A och tabell 4 där resultat från och med 2002 finns redovi-sade.

• I genomsnitt har varje heltidsarbetande inspektör kontrollansvar för 123 anläggningar

• Om resursbehovet vore täckt hade varje inspektör kontrollansvar för 96 anläggningar

(13)

Antal inspektörer i livsmedelskontrollen

Rapporteringen innehöll också en fråga om hur många inspektörer som arbetade med livsmedelskontrollen. Summan blev 1 034 vilket är en mycket kraftig ökning mot föregående år. För första gången är Livsmedelsverkets veterinärinspektörer inkluderade i rapporten och veterinärinspektörerna är totalt 187. Antalet nala inspektörer har ökat med drygt 100 årsarbetskrafter. Hade samtliga kommu-ner rapporterat skulle ökningen vara något större. Här har fortfarande några kon-trollmyndigheter missuppfattat frågan och skrivit in hur många inspektionsårsar-betskrafter myndigheten hade inom livsmedelsområdet och inte hur många inspektörer som arbetade med livsmedelskontrollen. Summan borde alltså vara ytterligare något större. Se även bilaga B och tabell 4 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade.

Verksamhetsplan

Från och med år 1993 skall kontrollmyndigheterna utarbeta en årlig verksamhets-plan. Från och med 1 januari 2006 återfinns kravet i artikel 2.20 i förordning 882/2004 EG. Planen ska fortlöpande följas upp och utvärderas.

264 av 279 kontrollmyndigheter svarade att de hade en verksamhetsplan vil-ket motsvarar 95 procent. Andelen myndigheter med verksamhetsplan ligger på ungefär samma nivå år från år. Se även tabell 9 där även resultat från och med 2002 finns redovisade.

Kontroll

Från och med 1 januari 2006 gäller ny lagstiftning från kommissionen. Förord-ningarna är densamma för hela gemenskapen. En förordning gäller som den står och behöver/ska inte införlivas i nationell lagstiftning. På några områden lämnar förordningarna dock öppet för nationell lagstiftning. I de fallen kan tolkningen av hur kontrollen ska ske vara något olika i de olika medlemsländerna. Det kan till exempel vara hur finansieringen av kontrollen ska ske. Sverige har bestämt att livsmedelskontrollen ska vara avgiftsfinansierad.

Godkännande och registrering

Före år 2006 godkändes livsmedelslokalen. Detta har nu ändrats så att godkän-nandet följer livsmedelsföretagaren och omfattar hela verksamheten, det vill säga både lokaler och företagarens system för egenkontroll. Det betyder bland annat att verksamheten alltid åter måste godkännas vid ett ägarbyte.

Livsmedelsverksamheten ska godkännas eller registreras. För godkännandet gäller att en kontrollmyndighet godkänner verksamheten innan de får släppa ut livsmedlen på marknaden. Under vissa förutsättningar kan godkännandet föregås av ett villkorat, tidsbegränsat, godkännande. De uppgifter som rapporteras in till Livsmedelsverket rör det slutliga godkännandet. Villkorade godkännanden ingår

(14)

alltså inte i redovisningen nedan. För enklare livsmedelshantering, till exempel de som enbart hanterar förpackade livsmedel, räcker det med att man anmäler sin verksamhet till kontrollmyndigheten för registrering. Kontrollmyndigheten kon-trollerar därefter verksamheten i efterhand. Det är endast godkännandeprocessen som skiljer dessa två begrepp från varandra. Det är precis samma lagstiftning som gäller. Nuvarande lagstiftning är generell och det är verksamhetsutövaren som ska kunna beskriva på vilket sätt verksamheten kan producera säkra livsmedel.

Detta betyder att alla ”gamla” lokalgodkännanden samt de ”gamla” § 16 till-stånden måste göras om enligt den nya lagstiftningen.

Av totalt drygt 65 700 verksamheter godkändes 14 403 anläggningar och 9 313 anläggningar registrerades under år 2007. Godkännandetakten har ökat sedan föregående år då 8 457 anläggningar godkändes. Det återstår drygt 25 100 ”gamla” lokalgodkännanden samt drygt 250 ”gamla” § 16 tillstånd. Med denna takt att godkänna de anläggningar som har ett lokalgodkännande kommer det att ta ytterligare några år innan alla fått ett godkännande enligt nu gällande lagstift-ning. All livsmedelshantering ska dock vara anpassad till den lagstiftning som började gälla från den 1 januari 2006.

Det bör noteras att verksamheter där godkännandeprövningen påbörjades 2007 men avslutades 2008 kommer att redovisas först i nästa års rapportering. Detsamma gäller för verksamheter som fått villkorat (tidsbegränsat) godkännande som löpt ut efter 31 december 2007. Se även tabell 6.

142 anläggningar fick sitt godkännande indraget under år 2007 eftersom de inte uppfyllde livsmedelslagstiftningen. Se även tabell 6.

Inspektioner/revisioner/besök

Det ”gamla” allmänna rådet att alla verksamheter bör inspekteras minst en gång varje år gäller inte längre. Nu ska kontrollen baseras på en riskklassificering. Enkelt uttryckt, en verksamhet som är extra känslig får mer kontrolltid och even-tuellt fler besök än en verksamhet som är mindre känslig.

Inför ett godkännande ska verksamheten besökas minst en gång. Dessa besök är inte att betrakta som en inspektion/revision. Kontrollmyndigheterna har svårt att i sina databaser skilja ut vad som är en inspektion/revision respektive ett eller flera besök inför ett godkännande. I denna rapportering redovisas inspektio-ner/revisioner/besök tillsammans och den totala summan var 42 485. Se även tabell 5.

Inspektörernas arbetsuppgifter är många fler än enbart inspektioner/revisio-ner. Under år 2007 gick förutom de vanliga arbetsuppgifterna fortfarande en del av arbetstiden till att omsätta den nya lagstiftningen i det dagliga arbetet.

Lagstiftningen är mer generell än tidigare varför mycken tid också åtgått till att få en samsyn i kontrollen.

(15)

Totala antalet inspektioner/revisioner/besök per besökt anläggning

Bland de anläggningar som haft offentlig kontroll var det flera som under år 2007 fått mer än en inspektion/revision. Besöksfrekvensen på de anläggningar som kontrollerats har ökat marginellt från 1,4 till 1,5. Flest kontroller fick liksom tidi-gare år ”tillverkare mm” med 2,3 kontrollbesök, vilket var en minskning från 2,9 år 2006. Även för ”detaljhandel utan bearbetning” har en liten minskning skett, från 1,3 föregående år till 1,2 år 2007. För de övriga grupperna har små ökningar skett. Se även tabell 2 där resultaten från och med år 2002 år finns redovisade.

• Tillverkare mm 2,3 kontrollbesök per besökt anläggning • Detaljhandel m bearbetning 1,5 kontrollbesök per besökt anläggning

• Partihandel 1,4 kontrollbesök per besökt anläggning

• Producenter m butik 1,3 kontrollbesök per besökt anläggning • Detaljhandel u bearbetning 1,2 kontrollbesök per besökt anläggning • Primärproducenter 1,1 kontrollbesök per besökt anläggning Medelvärde 1,5 kontrollbesök per besökt anläggning

Besökta anläggningar med avvikelser

Finns några avvikelser eller är allt bra? Skillnaden är dock stora mellan de olika grupperna (18 procent). I medeltal noterades avvikelser hos 49 procent av de besökta anläggningarna vilket är tre procentenheter färre mot föregående år. Flest avvikelser hade ”primärproducenter” tätt följd av ”detaljhandel med bearbetning” och minst med avvikelser hade gruppen ”producenter med egen butik”. Ordningen bland grupperna har skiftat något år från år. Se även tabell 3 där även resultaten från och med år 2002 finns redovisade.

Noteras kan också att flera kontrollmyndigheter som rapporterat har valt att även detta år inte svara på denna fråga.

• Primärproducenter 52 procent

• Detaljhandel m bearbetning 51 procent

• Tillverkare mm 46 procent

• Detaljhandel u bearbetning 44 procent

• Partihandel 36 procent

• Producenter m butik 34 procent

(16)

Åtgärdskrav

Åtgärdskraven delas in i undergrupper såsom, ”skriftliga åtgärdskrav”, ”omhän-dertagande”, ”saluförbud”, ”återkallande av godkännande” eller ”annan anled-ning”. Nedan redovisas åtgärdskraven utan uppdelning i anläggningsgrupper. Jämfört med föregående år har andelen åtgärdskrav minskat något.

Procent av besökta anläggningar

• 10 776 skriftliga åtgärdskrav 39 procent

• 197 anmälan 0,71 procent

• 168 saluförbud 0,60 procent

• 142 återkallande av godkännande 0,51 procent

• 12 omhändertagande < 0,5 procent

I tabell 7a och b är åtgärdskraven uppdelade även i anläggningsgrupper. Skriftliga åtgärdskrav är summan av alla avvikelser det vill säga allt från små enkla avvikel-ser till stora och allvarliga sådana. ”Detaljhandel med bearbetning” hade flest skriftliga åtgärdskrav med 41 procent. ”Partihandeln” låg lägst med 24 procent. De övriga låg spridda däremellan.

De övriga åtgärdskraven ”omhändertagande”, ”saluförbud”, ”återtagande av godkännande” och ”anmälan” låg alla under en procent men har ökat något från föregående år.

Även här har många kontrollmyndigheter fortfarande valt att inte besvara frågan.

Avvikelser

Avvikelserna delas in i grupperna ”EKP/utbildning”, ”hygien”, ”sammansätt-ning”, ”mikrobiologisk avvikelse”, ”kemisk/fysikalisk kontamination”, ”märkning och presentation” samt ”övriga avvikelser”. Nedan redovisas avvikelser utan upp-delning i undergrupper eller anläggningsgrupper. Kontrollmyndigheterna redovi-sade i de flesta fall fler avvikelser än föregående år.

Noteras kan att procentandelen för ”märkning och presentation” har ökat från 5,0 år 2006 till 8,2 procent år 2007. Anledningen till detta är troligen att man uppmärksammat detta område mer vid inspektioner/revisioner/besök än att märk-ningen blivit sämre. De övriga grupperna ligger på ungefär samma nivå som före-gående år.

Benämningen ”EKP” är av gammalt datum. I nu gällande lagstiftning

används termen ”System för egenkontroll”. För enkelhetens skull fortsätter verket här att använda förkortningen ”EKP” när vi menar ”System för egenkontroll”.

(17)

Procent av besökta anläggningar

• 10 718 EKP/utbildning 38 procent

• 9 235 hygien 34 procent

• 2 272 märkning och presentation 8,2 procent

• 1 191 andra avvikelser 7,3 procent

• 225 kemisk/fysikalisk kontamination 0,81 procent

• 197 mikrobiologisk avvikelse 0,71 procent

• 107 sammansättning < 0,50 procent

I tabell 8 a och b redovisas resultatet av avvikelserna uppdelade i undergrupper och anläggningsgrupper. Av det som rapporterats in kan man se att det var flest avvikelser i gruppen ”EKP/Utbildning” och då främst i ”EKP”. EKP står för ”system för egenkontroll. Även brister inom ”hygien” orsakade många noteringar om avvikelser. Inga stora förändringar har skett från 2006 års rapportering för-utom att avvikelser på ”märkning och presentation” blivit vanligare.

Jämför man olika anläggningstyper procentuellt fann man att

• Primärproducenter fick flest avvikelser på grupperna ”EKP/Utbildning” och då främst på undergruppen ”EKP”.

• Tillverkare mm fick flest avvikelser på grupperna ”EKP/Utbildning” och ”Hygien” och undergruppen ”EKP” men även ”Lokaler, inredning och utrustning” var vanlig. ”Märkning och presentation” var även vanligt före-kommande.

• Partihandel hade flest avvikelser på ”EKP/Utbildning”och ”Hygien” och då på undergrupperna ”EKP” och ”Lokaler, inredning och utrustning”. ”Märkning och presentation” var även vanligt förekommande.

• Detaljhandel utan bearbetning hade flest avvikelser på ”EKP/Utbildning” med undergruppen ”EKP” samt ”Hygien” med undergruppen ”Lokaler, inredning och utrustning”. ”Märkning och presentation” var även vanligt förekommande.

• Detaljhandel med bearbetning hade flest avvikelser på ”EKP/Utbildning” med undergruppen ”EKP” samt ”Hygien” med undergruppen ”Lokaler, inredning och utrustning”. ”Märkning och presentation” var även vanligt förekommande.

• Producenter med egen butik hade flest avvikelser på ”EKP/Utbildning” med undergrupperna ”EKP” och ”personalutbildning” men även ”Hygien” med undergruppen ”Lokaler, inredning och utrustning” samt ”märkning och presentation” var vanligt förekommande.

(18)

Projektinriktad kontroll

Projektinriktad kontroll (PIK) innebär att en bestämd fråga inom livsmedelsområ-det kontrolleras samtidigt vid ett större antal kontrollobjekt inom en eller flera kontrollmyndigheter. Kontrollmyndigheterna träffas vid minst två länsträffar om året. Vid dessa träffar diskuteras olika områden av livsmedelskontrollen som kan vara av intresse för ett PIK-projekt. En eller flera myndigheter utarbetar därefter en projektplan om hur denna undersökning ska utföras. Resultatet sammanställs efter projektet och kan därefter användas i den vanliga kontrollen. En kopia av rapporten skickas dessutom till Livsmedelsverket.

Deltagandet i dessa projekt har minskat under senare år. Under år 2007 var det 34 procent som deltog i ett eller flera PIK-projekt av de 280 kontrollmyndig-heter som besvarat frågan. Se även tabell 10 där även resultat från och med 2002 finns redovisad.

Provtagning

Livsmedelsproverna delas in i olika grupper, till exempel ”mejeriprodukter”, ”kött och köttprodukter”, ”frukt och grönsaker” med mera. Dessutom delas några grupper in i undergrupper. Till exempel ”mejeriprodukter” delas upp i ”konsum-tionsmjölk”, ”ost” och ”andra mjölkprodukter”. Se tabell 11 och 12 samt bilaga C. Anledningen till detta är att det är av stort intresse att se om det är någon speciell varugrupp som oftare får anmärkningar än andra. Slutsatser är lättare att dra om underlaget är stort.

Bedömningsgrunderna för bedömning av ett mikrobiologiskt prov har änd-rats. Livsmedelsverket anser att de inarbetade begreppen ”tjänligt” och ”otjänligt” kan orsaka missförstånd om de används med annan betydelse än de har i EG-lag-stiftningen. Livsmedelsverket förordar därför nu följande uttryck.

• Tillfredsställande var tidigare tjänligt

• Godtagbara/godtagbara med anmärkning var tidigare tjänligt med anmärk-ning

• Otillfredsställande var tidigare otjänligt

Flera kontrollmyndigheter har inte haft helt klart för sig de nya benämningarna varför andelen godtagbara/godtagbara med anmärkning och otillfredsställande kan vara något för högt.

Analyser och undersökningar – andra än mikrobiologiska

Andelen redovisade prov var 598 vilket åter är en minskning med nästan 600 prov från år 2006. På dessa har man gjort en eller flera olika typer av undersökningar. En fortsatt minskning av svarande myndigheter har också skett från 59 år 2006 till

(19)

44 svarande myndigheter år 2007. Några slutsatser är svåra att dra med detta lilla underlag.

Fortfarande har några kommuner angivit antal avvikande provresultat men inte angivit hur många prov som togs totalt, ett resultat av detta kan vara att ande-len avvikande prov blir för stort. Se även tabell 11.

Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser med mera

Enligt rapporteringen har nästan 15 000 prov analyserats under år 2007 fördelat på åtta olika specialanalyser, vilket var en fortsatt kraftig nergång mot år 2006 då antalet prov var 24 000. Också här är det inrapporterade materialet ofullständigt. Specialanalyserna är Listeria monocytogens, Verotoxinproducerande E-coli, Campylobacter, Salmonella, Yersinia enterocolitica, Bacillus cereus, Staphlyoco-cus aureus samt Clostridium perfringens.

För livsmedelskontrollen i landet är årliga sammanställningar av analysresul-tat av stort värde. Dels ger de ett underlag som gör att Livsmedelsverket kan iden-tifiera eventuella problemområden, dels kan verket spåra trender och under vissa omständigheter avläsa effekterna av införda åtgärder. Dessutom får verket ett underlag för den rapportering som verket är skyldiga att skicka till EU. Det sistnämnda är inte minst viktigt. Den information som EU samlar in på detta sätt1 utgör ett viktigt underlag för arbetet med nya direktiv och förordningar och det betyder att våra möjligheter att kunna påverka detta arbete och understryka våra argument i förekommande fall kan vara beroende av att Sverige har tillgång till en relevant inhemsk statistik. Därför är det viktigt att alla kommuner medverkar och skickar in denna information.

I detta sammanhang bör det påpekas för den händelse det upplevs som betungande att sammanställa rapporten att det är lätt för analyslaboratorierna att

ge kommunerna dessa sammanställningar. Detta förutsätter naturligtvis att man specificerar sina önskemål till laboratorierna.

Det finns kontrollmyndigheter som skickar in ett riktigt underlag men alltför många lämnar in ett ofullständigt eller i vissa fall felaktiga resultat. Av den anled-ningen kan inga slutsatser dras av det inrapporterade materialet.

Livsmedelsverket hoppas på bättring inför kommande år. I bilaga C finns resultaten i tabellform.

Mikrobiologiska analyser totalt

Totalt redovisades 8 907 mikrobiologiska prov. Provantalet har även här minskat kraftigt sedan föregående år. Andelen kontrollmyndigheter som besvarat denna del av rapporteringen minskade från 247 år 2005 till 177 år 2007 vilket är den lägsta andel kontrollmyndigheter sedan denna rapporterings början (2002).

1

Dessa rapporter ingår i den årliga Zoonosrapporten, Trends and sources of zoonotic agents in animals, feedstuffs, food and man in the European Union and Norway, som sammanställs av EU. De ingående svenska delarna sammanställs av SVA i en svensk zoonosrapport som finns på SVAs webbplats:www.sva.se

(20)

Av de rapporterade proven bedömdes 89 som otillfredsställande vilket mot-svarar 1,0 procent. Procentsiffran var något lägre än vid föregående års rapport. Andelen godtagbara med anmärkning var 12 procent vilket var en ökning från föregående år.

”Färdig mat” var den grupp som man tagit flest prov på, drygt 2 600. Av dessa var 1,0 procent otillfredsställande och 14 procent godtagbara med anmärk-ning. Jämfört med föregående år har inga stora förändringar skett.

Gruppen ”örter och kryddor” hade 3,4 procent otillfredsställande prov och var därmed den grupp som hade största andelen otillfredsställande prov precis de två senaste åren, andelen godtagbara med anmärkning minskade dock från 14 till 7 procent.

Övriga kommentarer från kommunerna

Det har även detta år kommit in många kommentarer till rapportering. Många hade synpunkter på att rapporteringen var alldeles för omfattande och tidskrä-vande. Man påtalar att man inte har haft system för att enkelt kunna ta fram de underlag till de frågeställningar som finns i rapporteringssystemet. Flera kommu-ner räknar med att från och med år 2008 års rapportering ska det bli lättare att lämna uppgifter på framförallt åtgärdskraven eftersom de då förhoppningsvis ska kunna tas fram från de datorbaserade inspektionerna. Livsmedelsverket håller på med en omfattande översyn av hela rapporteringssystemet. I mellanperioden mel-lan den gamla och den kommande rapporteringen har verket valt att ta bort några av frågeställningarna som varit svåra att dra slutsatser av från och med 2008 års rapportering.

Många kontrollmyndigheter använder sig av de manuella checklistorna men ett flertal av dessa matar inte in resultaten i databasen ”hemma”. Detta innebär också att det blir svårt att svara på den årliga rapporteringen.

Flera myndigheter har också påpekat att det varit svårigheter att rapportera efter den ”gamla” indelning i livsmedelsanläggningar. För år 2008 har verket där-för ändrat till riskklasser i stället men behållit gruppen primärproduktion.

Inspektörerna har även detta rapporteringsår använt mycket tid till att hålla kurser och annan information för verksamhetsutövarna i framförallt hygien.

Efterfrågan på kurser för inspektörer är också fortfarande stor framförallt på HACCP och revision. En vägledning hur en bra faroanalys kan se ut efterfrågas också.

Ett flertal myndigheter har också påtalat att de inte tagit några prov under året. Ibland beror det på att laboratoriet ligger långt från kommunen. Transportti-derna blir för långa och därmed blir resultatet svårtolkat.

Personalomsättningen har varit hög under året har många påpekat. Ibland blir det också ett ”glapp” innan den nya inspektören är på plats och med de problem som det innebär, framförallt om inte den avgående inspektören varit noga med att anteckna och skriva rapporter.

(21)

Tabeller och bilagor

Tabell 1

Fördelning av antalet anläggningar i undergrupper och i procent, åren 2002 - 2007

År Primär producenter Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detalj- handel utan bearbetning* Detalj- handel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal 2007 1 556 2,4 2 841 4,3 1 191 1,8 12 935 20 46 490 71 702 1,1 65 715 2006 235 0,44 2 240 4,2 1 181 2,2 10 984 20 38 505 71 748 1,4 53 893 2005 100 0,18 2 437 4,5 1 250 2,3 11 665 22 38 188 71 462 0,85 54 098 2004 101 0,19 2 475 4,7 1 234 2,3 11 638 22 36 698 70 422 0,80 52 568 2003 121 0,24 2 098 4,1 1 162 2,3 11 475 23 35 453 70 412 0,81 50 721 2002 104 0,22 1 976 4,2 1 061 2,3 13 231 28 29 952 64 362 0,78 46 686 Tabell 2

Antal inspektioner/revisioner per besökta anläggningar, åren 2002 - 2007

År Primär- producenter Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggningar 2007 1,1 2,3 1,4 1,2 1,5 1,3 1,5 2006 0,92 2,9 0,80 1,3 1,3 1,2 1,4 2005 1,2 2,3 1,9 1,5 1,5 1,4 1,5 2004 1,5 3,1 2,3 1,6 1,5 1,3 1,6 2003 1,6 1,8 0,87 1,4 1,3 1,4 1,3 2002 0,91 0,82 0,88 1,4 1,3 2,7 1,3 Tabell 3

Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper i procent, åren 2002 - 2007 År Primär Produ-center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti-handel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggningar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 2007 41 52 622 46 65 36 1 534 44 11 379 51 98 34 13 739 49 2006 9 38 401 49 93 35 1 325 45 6 574 55 72 54 8 474 52 2005 14 31 603 49 175 37 2 517 53 10 116 58 120 57 13 545 56 2004 19 50 713 55 160 45 2 906 56 9 552 58 85 38 13 435 57 2003 18 36 531 43 177 29 2 971 54 8 788 51 83 40 12 568 51 2002 4 12 467 16 114 18 2 181 39 6 906 41 94 52 9 766 38

* Till och med 2006 var anläggningarna uppdelade i ”detaljhandel” respektive ”restauranger och andra storhushåll”.

(22)

Tabell 4

Årsarbetskrafter som arbetar med livsmedelskontroll, åren 2002 – 2007

År Årsarbets- kraft Anläggning / årsarbets- kraft Inspektörs-årsarbets- kraft Anläggning / inspektörs-årsarbets- kraft Beräknat ytterligare årsarbets-krafter Beräknat ytterligare inspektörsårs-arbetskrafter Antal arbetande inspek- törer 2007 616 107 530 124 153 151 1 034* 2006 475 113 404 133 208 195 735 2005 462 117 397 136 245 224 734 2004 421 125 359 147 217 203 707 2003 393 129 330 154 195 182 674 2002 360 130 302 155 153 147 625

* Livsmedelsverkets köttkontrollpersonal (187 stycken) är medräknade.

Tabell 5

Livsmedelskontroll i några siffror, åren 2002 – 2007

År Antal livsmedels-anläggningar Antal inspek-tioner/ revisioner Antal godk. anlägg- ningar Antal registre- ringar Anlägg-ningar med besök Besökta anläggningar med avvikelser Mikro-biologiska prov Övriga prov 2007 65 715 42 485 14 403 9 313 27 823 13 739 8 907 601 2006 53 895 22 250 8 457 7 594 16 177 8 474 11 009 1 178 2005 54 098 36 446 24 043 13 545 25 087 1 548 2004 52 568 38 147 23 510 13 435 24 107 1 412 2003 50 721 32 634 24 749 12 574 25 293 1 572 2002 46 686 33 342 26 030 9 766 28 328 822 Tabell 6

Livsmedelskontroll i några siffror, år 2006 - 2007

År Antal livsmedels-anläggningar Antal godk. anlägg- ningar Antal registre-ringar Kvarvarande ”gamla lokal-godkännanden” Kvarvarande ”gamla § 16 tillstånd” Återkallande av godkännanden 2007 65 715 14 403 9 313 25 192 265 142 2006 53 895 8 457 7 594 37 827 541 106

(23)

Tabell 7a

Antalet besökta anläggningar med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper i procent, år 2007 Primär- Produ-center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- Han-del Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta an-läggningar % % % % % % % Åtgärdskrav 52 46 36 44 51 34 50 – Skriftliga åtgärdskrav 25 25 24 32 41 27 39 – Omhänder-tagande < 0,50 < 0,50 < 0,50 – Saluförbud 1,3 0,73 4,4 0,75 0,55 0,60 – Återkallan-de av god-kännande 2,5 < 0,50 2,2 0,52 0,50 < 0,50 0,51 – Anmälan 2,5 0,73 1,1 0,78 0,69 < 0,50 0,71

Tabell 7b

Antalet besökta anläggningar med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper, år 2007

Primär- produ-center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- Han-del Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta an-läggningar Åtgärdskrav 41 622 65 1 534 11 379 98 13 776 – Skriftliga åtgärdskrav 20 336 43 1 122 9 176 79 10 776 – Omhänder-tagande 7 5 12 – Saluförbud 1 10 8 26 123 168 – Återkallan-de av god-kännande 2 4 4 18 113 1 142 – Anmälan 2 10 2 27 155 1 197

(24)

Tabell 8a

Antalet besökta Anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse i procent, år 2007

Primär- produ-center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- Han-del Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producente r med egen butik Totalt antal besökta an-läggningar % % % % % % % Åtgärdskrav 52 46 36 44 51 34 49 EKP/Utbildning 18 32 26 37 39 43 38 – EKP 15 29 19 33 36 38 35 – personalutb. 3,8 11 8,2 15 14 25 14 Hygien 11 21 18 28 35 34 34 – personalhygien 6,6 8,2 9,9 15 6,2 14 – lokaler, inred-ning, utrustning 13 21 16 24 31 34 29 – hantering 1,3 8,7 12 12 18 9,0 16 Sammansättning 2,5 1,1 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 Mikrobiologisk avvikelse 2,0 < 0,50 0,69 1,4 0,71 Kemisk/fysikalis k kontamination 0,95 0,75 0,82 0,69 0,81 Märkning och presentation 1,3 6,8 6,0 6,6 8,6 5,2 8,2 Andra avvikelser 2,2 3,8 4,2 4,4 4,8 4,3 Tabell 8b

Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse, år 2007 Primär- produ-center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- han-del Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producente r med egen butik Totalt antal besökta an-läggningar Åtgärdskrav 41 622 65 1 534 11 379 98 13 739 EKP/Utbildning 14 435 47 1 287 8 810 125 10 718 – EKP 12 397 34 1 144 8 006 110 9 703 – personalutb. 3 145 15 519 3 243 71 3 996 Hygien 9 286 33 962 7 948 97 9 235 – personalhygien 90 15 346 3 404 18 3 873 – lokaler, inred-ning, utrustning 10 290 30 827 6 850 99 8 106 – hantering 1 118 21 408 4 001 26 4 575 Sammansättning 2 16 10 78 1 107 Mikrobiologisk avvikelse 27 11 155 4 197 Kemisk/fysikalis k kontamination 13 26 184 2 225 Märkning och presentation 1 93 11 229 1 923 15 2 272 Andra avvikelser 30 7 147 993 14 1 191

* Till och med 2006 var Anläggningarna uppdelade i ”detaljhandel” respektive ”restauranger och andra storhushåll”.

(25)

Tabell 9

Antal kommuner som har verksamhetsplan 2002 – 2007

År Ja Nej Antal svarande Plan i %

2007 264 15 279 95 2006 256 12 268 96 2005 265 8 273 97 2004 259 16 275 94 2003 246 27 273 90 2002 221 26 247 89 Tabell 10

Antal kommuner som deltar i PIK projekt 2002 – 2007

År Ja Nej Antal svarande % som deltar

2007 95 185 280 34 2006 102 167 269 38 2005 139 132 271 51 2004 191 84 275 69 2003 152 121 273 56 2002 178 70 248 72

(26)

Tabell 11

Totala antalet undersökningar - andra än mikrobiologiska, år 2007 44 kontrollmyndigheter besvarade denna fråga

Konta- Avvikelser Prov Totalt Produkt mination Samman- Märkning Övrigt m. av- uttagna

Kem. Fys. sättning present. vikelser prov

1. Mejeriprodukter 5 6 62

1a. Konsumtionsmjölk 12

1b. Ost 5 6 45

1c. Andra mjölkprodukter 5

2. Ägg och äggprodukter 5

3. Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä 1 7 19 30 178

3a. Tamboskap, färskt och fryst kött 1 1 4 6 47

3a. Tamboskap, köttprodukter 6 15 15 93

3b. Vilt, färskt och fryst kött 1

3b. Vilt, köttprodukter 3 14

3c. Fjäderfä, färskt och fryst kött 8

3c. Fjäderfä, köttprodukter 6 15

4. Fisk, skaldjur & mollusker 11 11 16 109

4a. Fisk, färskt och fryst 3 10 13 94

4a. Fisk, fiskprodukter 5 1 3 10

4b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst 3 1 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter 4

5. Fetter och oljor 1 1 1

6. Soppor, buljonger, såser, m.m. 7

7. Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror 3 1 1 3 8

7a. Spannmål 1 1 1

7b. Bageriprodukter 1 4

7c. Konditorivaror 3 1 1 3

8. Frukt & grönsaker 52

8a. Frukt, färsk och fryst 10

8a. Frukt, fruktprodukter 23

8b. Grönsaker, fäsk och fryst 9

8b. Grönsaker, grönsaksprodukter 10

9. Örter och kryddor 3

10. Icke alkoholhaltiga drycker 3

11. Vin

12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin)

13. Glass & desserter 33

13a. Glass 33

13b. Desserter

14. Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te 1

15. Konfektyr och godis 1 1 6

16. Nötter, nötprodukter och snacks 3

17. Färdig mat 2 26 2 3 122

18. Livsmedel för speciella näringsändamål 4

19. Tillsatser

20. Material i kontakt med livsmedel 2 2

21. Övriga livsmedelsprov 2 2

(27)

Tabell 12

Totala antalet mikrobiologiska prov uppdelade i grupper, år 2007 177 kontrollynsmyndigheter besvarade denna fråga

Under- Otillfred- Godtag- % Otillfred- % Godtag-bara med

Produkt sökta ställande anmärkning ställande bara

1. Mejeriprodukter 150 6 22 4,0 15

1a. Konsumtionsmjölk 4 0,0 0

1b. Ost 37 2 5 5,4 14

1c. Andra mjölkprodukter 109 4 17 3,7 16

2. Ägg och äggprodukter 38 9 0,0 24

3. Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä 2 364 19 220 0,8 9

3a. Tamboskap, färskt och fryst kött 1 487 7 88 0,5 6 3a. Tamboskap, köttprodukter 661 11 89 1,7 13 3b. Vilt, färskt och fryst kött 14 0,0 0

3b. Vilt, köttprodukter 27 5 0,0 19

3c. Fjäderfä, färskt och fryst kött 65 1 5 1,5 8 3c. Fjäderfä, köttprodukter 110 33 0,0 30

4. Fisk, skaldjur & mollusker 512 6 115 1,2 22

4a. Fisk, färskt och fryst 84 2 14 2,4 17 4a. Fisk, fiskprodukter 217 2 58 0,9 27 4b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst 90 2 18 2,2 20 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter 121 25 0,0 21

5. Fetter och oljor 4 2 0,0 50

6. Soppor, buljonger, såser, m.m. 311 2 20 0,6 6

7. Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror 131 4 28 3,1 21

7a. Spannmål 14 0,0 0,0

7b. Bageriprodukter 11 1 6 9,1 54,5

7c. Konditorivaror 106 3 28 2,8 26

8. Frukr & grönsaker 758 10 44 1,3 6

8a. Frukt, färsk och fryst 41 4 0,0 10

8a. Frukt, fruktprodukter 34 1 0,0 3

8b. Grönsaker, fäsk och fryst 524 9 27 1,7 5 8b. Grönsaker, grönsaksprodukter 159 1 44 0,6 28

9. Örter och kryddor 88 3 6 3,4 7

10. Icke alkoholhaltiga drycker 42 1 4 2,4 10

11. Vin

12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin)

13. Glass & desserter 1 066 9 207 0,8 19

13a. Glass 967 8 189 0,8 20

13b. Desserter 99 1 18 1,0 18

14. Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te 16 1 0,0 6

15. Konfektyr och godis 11 1 0,0 9

16. Nötter, nötprodukter och snacks 10 2 0,0 20

17. Färdig mat 2 603 25 366 1,0 14

18. Livsmedel för speciella näringsändamål 1 0,0 0

19. Tillsatser

21. Övriga livsmedelsprov 802 4 25 0,5 3

Summa 8 907 89 1 072 1,0 12

Under- Ej god- Med tvekan % Ej god- % Med tvekan sökta tagbara godtagbara tagbara godtagbara

(28)

Bilaga A, län

2007 års Totalt Anlägg. Antal Antal Anlägg. Antal Anlägg- Anlägg./ Inspt. Beräkn. Tot. Beräkn. rapportering antal an- m insp/ inspek/ Antal regist- Gam. Gam. som anlägg. ningar/ inspt. års- ytterl års- ytterlig läggningar revision revision godk. ingar godk. §16 upphört m avvik. årsarb.* årsarb.* arb.* beh inspt.* arb.* behov*

Stockholm 12 709 5 799 9 204 2 868 1 693 5 296 25 26 1 364 109 125 102 21 117 21 Uppsala 1 882 559 822 306 246 852 0 4 398 105 125 15 3 18 3 Södermanland 1 709 730 1 158 498 335 567 11 3 558 62 69 18 4 20 5 Östergötland 2 601 902 1 415 560 321 999 2 2 488 113 130 20 13 23 14 Jönköping 2 284 1 255 1 936 583 171 1 079 22 5 591 95 114 20 3 24 2 Kronoberg 1 609 510 664 328 239 490 6 3 167 134 161 10 2 12 2 Kalmar 2 414 833 1 057 560 214 834 2 1 426 115 134 18 4 21 4 Gotland 740 188 282 136 71 384 0 0 185 185 4 3 4 3 Blekinge 965 291 446 167 89 322 3 0 30 121 138 7 3 8 3 Skåne 9 599 4 748 7 735 2 466 1 678 1 718 21 4 2 487 133 155 62 11 72 14 Halland 2 395 1 216 1 753 771 505 149 0 3 749 109 133 18 3 22 1 Västra Götaland 10 706 3 769 5 015 1 911 1 320 5 190 51 7 2 397 98 119 90 28 109 25 Värmland 1 901 911 1 388 407 404 718 29 4 590 106 119 16 5 18 7 Örebro 1 635 636 1 034 422 210 871 5 0 243 102 109 15 3 16 3 Västmanland 1 256 444 635 312 196 483 18 0 276 97 105 12 4 13 4 Dalarna 2 193 974 994 356 301 1 338 5 6 599 122 146 15 10 18 10 Gävleborg 1 988 768 1 058 346 299 833 1 1 447 124 142 14 4 16 5 Västernorrland 1 712 781 1 170 299 66 1 022 2 0 442 107 114 15 4 16 3 Jämtland 1 306 489 794 257 272 679 2 8 327 93 109 12 5 14 5 Västerbotten 1 701 780 991 273 341 595 6 0 439 113 122 14 5 15 6 Norrbotten 1 911 831 1 215 422 342 741 53 2 454 91 112 17 10 21 10 Livsmedelsverket 499 409 1 719 155 0 32 1 0 267 28 31 16 3 18 3 Summa 65 715 27 823 42 485 14 403 9 313 25 192 265 79 13 739 107 124 530 151 616 153

Förklaringar, gäller även för kommunerna

Totalt antal anläggningar = Totala antalet anläggningar Antal anlägg m avvik. = Antal anläggningar som fått avvikelser Anlägg. m inspek/revision = Anläggningar som haft inspektion/revision/besök Anläggningar/årsarb. = Antal anläggningar per årsarbetskraft

Antal inspek/revision = Antalet inspektioner/revisioner/besök Anlägg./inspekt. årsarb. = Antal anläggningar per inspektörsårsarbetskraft Antal godk.= Antal godkännanden Inspt. årsarb. = Antal inspektörsårsarbetskrafter

(29)

Bilaga A, kommun

2007 års Totalt Anlägg. Antal Antal Anlägg. Antal Anlägg- Anlägg./ Inspt. Beräkn. Tot. Beräkn. rapportering antal an- m insp/ inspek/ Antal regist- Gam. Gam. som anlägg. ningar/ inspt. års- ytterl års- ytterlig läggningar revision revision godk ingar godk. §16 upphört m avvik. årsarb.* årsarb.* arb.* beh inspt.* arb.* behov*

Stockholms län 114 Upplands Väsby 187 148 183 71 49 7 0 0 145 104 125 1,5 0,5 1,8 0,5 115 Vallentuna 213 48 88 14 21 147 0 0 46 194 213 1 1,1 117 Österåker 155 39 40 10 30 120 0 0 25 129 155 1 1 1,2 1 120 Värmdö 222 74 93 31 32 100 0 0 1 99 111 2 1 2,25 0,75 123 Järfälla 227 170 170 41 38 200 0 0 60 65 3,5 -1,2 3,8 -1,2 125 Ekerö 109 70 84 19 10 73 0 0 10 73 78 1,4 0 1,5 0 126 Huddinge 418 223 497 128 50 85 0 0 210 111 119 3,5 1 3,75 1,25 127 Botkyrka 320 144 195 90 34 136 0 3 91 102 3,15 0,85 3,5 0,8 128 Salem 71 38 43 9 17 29 0 0 34 101 142 0,5 0 0,7 0 136 Haninge 387 182 352 143 39 160 0 0 106 129 141 2,75 3,25 3 3,25 138 Tyresö 187 96 148 86 16 20 0 0 101 69 85 2,2 0,8 2,7 0,3 139 Upplands Bro 90 35 54 9 9 83 1 0 33 75 75 1,2 0,3 1,2 0,55 140 Nykvarn 25 18 19 7 3 17 0 0 10 63 83 0,3 0,2 0,4 0,2 160/162Täby/Danderyd 526 100 114 43 29 300 0 0 69 71 82 6,4 4,3 7,4 4,3 187Vaxholm 163 Sollentuna 236 62 73 28 6 180 0 1 8 112 131 1,8 1,1 2,1 1,5 180 Stockholm 6 370 3 345 5 333 1 430 871 2 611 19 20 142 177 36 6 45 6 181 Södertälje 510 171 405 115 39 250 0 2 15 70 75 6,8 7,3 182 Nacka 519 185 293 145 67 140 0 0 147 150 160 3,25 3,45 183 Sundbyberg 292 109 187 39 52 95 0 0 85 115 127 2,3 1,7 2,55 1,7 184 Solna 460 194 308 70 75 210 0 0 173 81 81 5,7 1,8 5,7 1,8 186 Lidingö 260 130 140 40 13 60 0 0 70 74 3,5 -0,4 3,7 -0,6 188 Norrtälje 429 140 91 126 1 0 49 55 7,8 -2,3 8,8 -2,3 191 Sigtuna 357 173 324 126 89 77 4 0 146 102 105 3,4 0 3,5 0 192 Nynäshamn 139 45 61 34 13 70 0 0 0 174 199 0,7 0,8 0,8 0,8 Uppsala län 305 Håbo 83 20 31 21 27 38 0 0 17 72 83 1 0 1,15 0 319 Älvkarleby 65 20 30 8 1 27 15 325 325 0,2 0,18 0,2 0,18 330 Knivsta 59 63 108 15 0 0 49 151 203 0,29 0,39

(30)

Bilaga A, kommun

Södermanlands län 428 Vingåker 53 13 36 11 5 28 2 1 11 76 106 0,5 0 0,7 -0,1 461 Gnesta 80 29 43 13 15 31 0 0 29 107 107 0,75 0,75 0,75 0,75 480 Nyköping 434 124 229 67 100 2 0 124 74 85 5,1 0,9 5,9 0,9 481 Oxelösund 73 20 39 13 8 35 7 0 8 133 146 0,5 0,4 0,55 0,45 482 Flen 129 105 114 40 27 22 0 0 57 78 86 1,5 0 1,66 0,04 483 Katrineholm 184 86 137 43 49 71 0 1 86 80 84 2,19 2,29 484 Eskilstuna 460 132 146 200 60 276 0 1 121 85 92 5 1 5,4 1 486 Strängnäs 197 135 254 65 33 91 0 0 122 94 99 2 0 2,1 0 488 Trosa 99 86 160 46 38 13 198 248 0,4 0,6 0,5 1,5 Östergötlands län 509 Ödeshög 59 40 52 17 9 6 0 0 14 74 98 0,6 0,4 0,8 0,4 512 Ydre 25 17 29 5 1 20 0 0 10 179 179 0,14 0,06 0,14 0,06 513 Kinda 115 48 64 6 11 61 0 0 48 105 115 1 0,5 1,1 0,65 560 Boxholm 38 4 7 33 6 84 95 0,4 0,53 0,45 0,53 561 Åtvidaberg 562 Finspång 117 39 83 10 13 70 0 0 39 98 117 1 0,4 1,2 0,4 563 Valdemarsvik 103 29 34 5 27 21 0 0 28 163 181 0,57 0,23 0,63 0,23 580 Linköping 767 329 500 175 30 350 0 0 139 113 145 5,3 6,15 6,8 6,15 581 Norrköping 817 223 386 216 137 200 0 0 106 107 123 6,65 1,35 7,65 1,85 582 Söderköping 583 Motala 282 71 114 79 48 119 0 2 3 144 160 1,76 1,44 1,96 1,24 584 Vadstena 109 54 73 24 22 0 2 0 48 122 127 0,86 0,89 586 Mjölby 169 48 73 23 23 119 47 97 106 1,6 2,4 1,75 2,4 Jönköpings län 604 Aneby 75 23 38 14 6 47 0 0 21 129 197 0,38 0,12 0,58 0,12 617 Gnosjö 52 36 45 15 1 31 1 1 33 76 104 0,5 0,29 0,68 0,11 642/3 Habo/Mullsjö 107 75 99 8 5 84 3 0 66 58 67 1,6 -0,3 1,85 -0,25 662 Gislaved 152 45 75 26 8 91 0 0 46 101 117 1,3 0,9 1,5 0,7

(31)

Bilaga A, kommun

685 Vetlanda 229 163 249 94 15 49 83 102 115 2 0,2 2,25 -0,05 686 Eksjö 134 84 85 49 6 51 2 0 72 134 149 0,9 0,15 1 0,15 687 Tranås 138 102 120 57 32 29 1 0 96 102 110 1,25 0 1,35 0 Kronobergs län 760 Uppvidinge 81 23 35 22 4 69 0 0 21 231 324 0,25 0,35 761 Lessebo 61 16 27 9 2 44 4 0 15 232 290 0,2 0,8 0,25 0,8 763 Tingsryd 136 32 37 24 37 30 0 0 12 124 151 0,9 0 1,1 0 764 Alvesta 427 90 107 31 8 56 0 0 62 305 328 1,3 0 1,4 0 765 Älmhult 95 46 86 16 13 45 2 0 28 86 95 1 0,8 1,1 0,9 767 Markaryd 106 75 94 42 11 15 0 0 29 76 106 1 0 1,4 0 780 Växjö 499 102 123 111 77 228 102 122 4,1 0,4 4,9 0,6 781 Ljungby 204 126 155 73 87 3 0 3 120 136 1,5 0 1,7 0 Kalmar län 821 Högsby 57 34 45 27 15 1 0 1 34 163 228 0,25 0,25 0,35 0,35 834 Torsås 79 18 18 8 3 29 0 0 17 158 198 0,4 0,2 0,5 0,1 840 Mörbylånga 153 44 62 26 15 103 0 0 14 142 153 1 1,08 860 Hultsfred 125 60 80 31 20 0 0 53 63 2 0 2,35 -0,35 861 Mönsterås 276 19 23 22 10 50 11 197 251 1,1 -0,4 1,4 -0,4 862 Emmaboda 73 24 33 10 6 24 0 0 10 111 120 0,61 0,14 0,66 0,09 880 Kalmar 417 225 268 180 41 12 0 0 42 102 107 3,9 0,7 4,1 0,7 881 Nybro 164 38 78 16 2 96 0 0 38 112 113 1,45 1,3 1,46 1,3 882 Oskarshamn 257 57 63 17 9 139 0 0 55 161 184 1,4 0,6 1,6 0,9 883 Västervik 349 77 77 49 57 160 0 0 127 140 2,5 0,5 2,75 0,5 884 Vimmerby 231 156 238 76 10 48 2 0 125 116 132 1,75 0,25 2 0,25 885 Borgholm 233 81 152 49 15 152 0 0 80 97 117 2 0,5 2,4 0,5 Gotlands län 980 Gotland 740 188 282 136 71 384 0 0 185 211 3,5 2,5 4 2,5 Blekinge län 1080 Karlskrona 319 113 130 55 25 70 0 0 25 128 128 2,5 1 2,5 1 1081 Ronneby 223 62 106 4 0 2 2 0 5 124 149 1,5 0,3 1,8 0,3

(32)

Bilaga A, kommun

Skåne län 1214 Svalöv 95 45 28 10 17 92 0 2 68 95 95 1 1 1 2 1230 Staffanstorp 106 43 45 66 1 0 106 106 1 0 1 0 1231 Burlöv 118 62 99 33 10 40 0 0 61 169 197 0,6 0,2 0,7 0,3 1233 Vellinge 40 0 0 0,5 4,7 0,5 4,7 1256 Östra Göinge 131 100 121 30 45 9 0 0 93 119 131 1 0 1,1 0 1257 Örkelljunga 86 81 115 25 18 4 0 0 40 115 123 0,7 0 0,75 0 1260 Bjuv 95 45 42 16 2 0 0 40 317 317 0,3 0,7 0,3 0,7 1261 Kävlinge 192 89 158 31 54 15 0 0 4 240 240 0,8 0,8 0,8 0,8 1262 Lomma 123 34 57 15 17 50 0 0 29 176 176 0,7 1,1 0,7 1,1 1263 Svedala 88 69 133 14 5 70 5 0 34 70 80 1,1 -0,3 1,25 -0,25 1264 Skurup 130 60 101 18 13 53 0 0 42 118 130 1 0 1,1 0 1265 Sjöbo 96 92 119 35 28 9 0 0 81 107 137 0,7 0 0,9 0 1266 Hörby 105 45 57 27 0 0 0 0 7 117 140 0,75 0,15 0,9 0,05 1267 Höör 119 57 74 29 16 38 0 0 48 92 108 1,1 0 1,3 0 1270 Tomelilla 113 79 131 24 11 60 0 0 68 66 66 1,7 1,7 1272 Bromölla 64 17 28 14 10 16 0 0 11 116 128 0,5 0,75 0,55 0,8 1273 Osby 110 93 155 43 27 6 0 1 82 81 88 1,25 0 1,35 0 1275 Perstorp 60 29 51 12 14 0 0 29 100 150 0,4 0,6 1276 Klippan 152 93 116 76 4 5 14 0 69 152 152 1 0 1 0 1277 Åstorp 115 50 31 21 14 23 0 0 30 153 230 0,5 0,5 0,75 0,75 1278 Båstad 204 140 145 43 45 4 0 0 43 124 132 1,55 0 1,65 0 1280 Malmö 2 255 1 018 1 672 791 395 200 0 0 440 137 167 13,5 0 16,5 0 1281 Lund 674 265 347 154 113 0 0 0 216 160 169 4 0 4,2 0 1282 Landskrona 270 159 241 64 80 20 0 0 159 90 135 2 1 3 1 1283 Helsingborg 1 545 645 1 478 171 94 400 0 0 481 178 221 7 0,5 8,7 0,5 1284 Höganäs 206 64 154 48 20 41 0 0 65 124 170 1,21 0,59 1,66 0,59 1285 Eslöv 208 153 261 56 28 5 0 0 108 122 130 1,6 0,1 1,7 0,1 1286 Ystad 265 133 210 61 56 120 0 0 1 129 147 1,8 0,2 2,05 1,95

(33)

Bilaga A, kommun

Hallands län 1315 Hylte 46 19 27 16 10 1 0 1 9 153 230 0,2 0,7 0,3 0,6 1380 Halmstad 880 315 487 195 291 100 0 0 127 121 147 6 1 7,25 1 1381 Laholm 228 114 150 56 45 4 0 2 49 207 228 1 1,1 1382 Falkenberg 325 305 485 69 50 5 0 0 0 94 112 2,9 0,35 3,44 0,35 1383 Varberg 482 128 128 220 60 35 0 0 257 130 138 3,5 0,7 3,7 0,7 1384 Kungsbacka 434 335 476 215 49 4 0 0 307 72 109 4 0,5 6 -1,5 Västra Götalands län 1401 Härryda 177 177 267 0 0 71 71 2,5 0 2,5 0 1402 Partille 169 65 127 31 31 72 1 0 65 97 99 1,7 0,5 1,75 0,55 1407 Öckerö 98 65 20 3 75 0 0 52 123 123 0,8 0,9 0,8 0,9 1415 Stenungsund 261 141 123 45 7 80 0 0 97 145 174 1,5 0,8 1,8 0,8 1419 Tjörn 88 28 32 4 6 88 25 80 88 1 1,1 1421 Orust 127 106 137 30 6 64 0 0 67 75 1,7 0,27 1,9 0,07 1427 Sotenäs 140 89 101 45 9 39 0 0 81 93 140 1 0,2 1,5 0,2 1430 Munkedal 82 23 27 10 40 0 0 21 75 82 1 0,2 1,1 0,2 1435 Tanum 202 73 70 15 20 90 0 0 80 119 135 1,5 0,2 1,7 0,2 1438/9 Dals-Ed/Färgelanda 418 148 214 77 82 250 0 0 148 95 97 4,3 0,8 4,4 0,8 1460/1 Bengtsfors/Mellerud 1440 Ale 160 17 23 16 53 60 0 0 13 84 100 1,6 1 1,9 1,1 1441 Lerum 287 70 91 34 18 155 2 0 9 239 239 1,2 1,2 1442 Vårgårda 72 28 43 21 12 11 0 0 10 160 180 0,4 0,22 0,45 0,22 1443 Bollebygd 51 30 53 13 19 11 0 0 17 46 51 1 -0,3 1,1 -0,15 1444 Grästorp 44 20 26 9 5 23 6 147 220 0,2 0 0,3 0 1445 Essunga 24 10 12 7 3 16 0 0 6 120 120 0,2 0 0,2 0 1446 Karlsborg 80 13 5 7 30 0 0 13 160 200 0,4 0,2 0,5 0,2 1452 Tranemo 110 42 57 10 16 54 1 0 42 92 110 1 1,25 1,2 1,3 1462 Lilla Edet 91 48 65 12 8 42 1 0 48 130 152 0,6 0,6 0,7 0,6 1463 Mark 160 95 141 74 31 80 0 0 11 53 57 2,8 0,7 3 0,5 1465 Svenljunga 6 59 37 55 22 1 0 1 35 4 6 1 1 1,5 0,5