Föredrar förskolelärare biologi?
Blivande förskolelärares inställning till naturvetenskap och teknik
Do preschool teachers' prefer biology?
Aspiring preschool teachers' attitude towards science and technology
Sofia Frostelid
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi
15 Hp
Handledare: Åsa Enefalk
Examninator: Hans-Olof Höglund 21-01-2014
Abstract
The aim of this thesis was to find out if and why aspiring preschool teachers who study science and technology in their undergraduate courses show a greater interest in biology than the other subjects.
The investigation was conducted on 64 students who during the time of this investigation, wrote thesis as the final step in their education. The to-be preschool teachers in the survey showed the greatest interest in the subject of biology, while interest in chemistry and physics turned out to be very low. Early childhood experience from preschool age can affect the view on a topic that a person later develops. It is therefore important that there are teachers in preschool that can help give children a positive image of all the natural sciences and technology.
Keywords: preschool teachers, science in preschool, scientific interest in aspiring preschool teachers, technology in preschool
Sammanfattning
Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på om och varför blivande förskolelärare som läst med inriktningen ”naturkunskap i vardagen” med fokus på naturvetenskap och teknik visar ett större intresse för biologi än för de andra ämnena. Undersökningen är gjord på 64 stycken studenter som under tiden för undersökningen skrev sitt avslutande examensarbete som sista moment i sin utbildning till lärare för förskola och förskoleklass med den tidigare nämnda inriktningen. De blivande förskolelärarna i undersökningen visade störst intresse för ämnet biologi, medan intresset för ämnena kemi och fysik visade sig vara mycket litet. Tidiga erfarenheter hos barn redan i förskoleåldern kan påverka den syn på ett ämne som en person sedan utvecklar. Det är därför viktigt att det finns pedagoger i förskolan som kan bidra till att ge barn en positiv bild av alla de naturvetenskapliga ämnena och teknik.
Nyckelord: förskolelärare, intresse för naturvetenskap hos blivande förskolelärare, naturvetenskap i förskolan, teknik i förskolan
Innehållsförteckning
1. Inledning………...………….1
1.1 Syfte och frågeställningar………..…...……...2
2. Metod………...…..3
2.1. Urval………...…3
2.2. Datainsamlingsmetoder………...………….3
2.3. Procedur………...………3
2.4. Databearbetningsmetoder………...……….4
3. Resultat………...….…...5
3.1. Vilket/vilka ämnen av biologi, fysik, kemi och teknik intresserar studenterna mest?...5
3.1.1. Intressemönster i åldersgrupperna...6
3.1.2. Intressemönster efter yrkeserfarenhet...6
3.2. Vad anser de blivande lärarna om sin kompetens inom de olika områdena, biologi, fysik, kemi och teknik?...6
3.2.1 Kompetensskillnader i åldersgrupperna...7
3.2.2. Kompetensskillnader efter yrkeserfarenhet...7
3.3. Hur har studenternas utbildning påverkat deras syn på de naturvetenskapliga ämnena?...7
3.3.1. Intresse...7
3.3.2. Kompetens...8
3.4. Hur tänker lärarstudenterna kring sitt kommande arbete i förskolan, anser de att man kan jobba med biologi, fysik, kemi och teknik i samma utsträckning tillsammans med barnen?...8
3.5. Sammanfattning av resultat...8
4. Diskussion...10
4.1. Reliabilitet...10
4.2. Intresset för naturvetenskap och teknik...10
4.3. Pedagogens roll...10
4.4. Flickor, naturvetenskap och teknik...11
4.5. Utbildningens påverkan på studenterna...11
4.6. Nya förskolelärarutbildningen...12
4.7. Läroplanen för förskolan...12
4.8. Slutord...13
5. Litteraturlista...14
1
1. Inledning
Forskning visar att elever i Sverige, liksom i övriga världen i allmänhet visar ett väldigt litet intresse för naturvetenskap och teknik (Dawson, 2000; Skolverket, 2013). I den här undersökningen har jag tittat närmare på om denna negativa inställning till naturvetenskap och teknik även finns hos en grupp blivande förskolelärare som valt att gå sin lärarutbildning med inriktning mot just dessa ämnen. De ämnen som ingår i den svenska grundskolans naturvetenskap är biologi, fysik och kemi, vilka är de ämnen jag syftar på när jag använder termen naturvetenskap. Det svaga intresset för naturvetenskap och teknik leder till att många väljer bort dessa ämnen och utbildningar som innehåller mycket av dessa, efter grundskolan när de själva får möjlighet att styra över sin egen utbildning (Vhristidou, 2011). Att få elever väljer att fördjupa sig i dessa ämnen innebär också att vi i Sverige, liksom i resten av världen får ett litet antal forskare. Intresset för naturvetenskap och teknik har visat sig vara lågt hos både flickor och pojkar, men pojkar visar ett betydligt högre intresse för kemi, fysik och teknik än vad flickor gör (Weinburg, 1995). Tittar man på flickor som grupp så är det tydligt att biologi är det ämne som det visas mest intresse för av kemi, fysik, biologi och teknik (Dawson, 2000). Fysik är det ämne som flickor upplever som minst intressant (Brittner, 2008; Joyce & Farenga, 1999).
Lärarens attityd och inställning till olika ämnen kan ha stor betydelse för den syn barn utvecklar för olika ämnena i skolan (Bottomley & Ormerod, 1981; Dawson, 2000; Kelly, 1988). Forskningen visar att flickors attityd till olika ämnen i högre grad påverkas av lärarens inställning än vad pojkars gör. För pojkar är det främst lärarens kompetens och kunnande kring sitt eget område som har betydelse för vad pojkar tycker om olika ämnen medan flickor ser mer till lärarens personlighet och etiska värderingar. Även den personliga relationen till läraren är viktig för flickors syn på det ämne som läraren förknippas med (Lindal, 2003; Öhrn, 1990). Det har visat sig att barn redan tidigt skapar sig en uppfattning om vilka ämnen som de tycker känns roliga, intressanta och viktiga (Gardner, 1975). Ofta har barn en väldigt stereotyp bild av hur en forskare ser ut och är. Det är inte ovanligt att små barn föreställer sig fysiker och kemister som farliga galningar i vita rocka (Mead &
Metraux, 1957; Haynes, 2003), vilket bidrar tull en negativ bild av dessa ämnen.
Att flickor visar störst intresse för biologi och minst för fysik när det handlar om naturvetenskap kan hänga ihop med att läraren som person har stor betydelse för hur flickor ser på olika ämnen. I en studie har det nämligen visat sig att elever tänker sig att biologer är sympatiska och godhjärtade medan de tänker sig en fysiker som självisk och osympatisk. I en undersökning visade det sig också att flickor upplever fysiker på ett mer negativt sätt än vad pojkar gör (Sjøberg, 2000).
Med denna vetskapen är det lätt att förstå vikten av att ge barn och flickor i synnerhet, bra och inspirerande förebilder som kan bidra till en positiv bild av alla de naturvetenskapliga ämnena och teknik redan tidigt i livet. Visserligen finns det forskning som visar på att elevers inställning till ett ämne har ett litet, eller inget samband med hur bra de gör ifrån sig i just det ämnet (Fraser, 1982).
Däremot måste intresse och attityd spela stor roll när elever själva får möjlighet att välja ämnen och inriktning. Kunniga pedagoger i förskolan som kan presentera ämnena kemi, fysik, biologi och teknik på ett sätt som känns roligt och meningsfullt för barnen kan bidra till att färre elever väljer bort naturvetenskapliga ämnen i framtiden. Flera av målen i läroplanen för förskolan syftar till att utveckla barns intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik (skolverket, 2010) och då måste det också finnas pedagoger i förskolan som kan göra detta.
Jag har valt att göra den här undersökningen eftersom jag uppmärksammade att en väldigt stor del av en grupp studenter som gått lärarprogrammet för förskola och förskoleklass med
inriktningen ”naturkunskap i vardagen” med fokus på naturvetenskap och teknik valt att skriva sitt examensarbete inom biologi. Av dessa studenter är samtliga kvinnor och jag vill titta närmare på om
2
de trots den naturvetenskapliga inriktning de gått ändå uppvisar samma intressemönster som kvinnor i övrigt när de kommer till kemi, biologi, teknik och fysik.
Traditionellt sett så är biologi det ämne som har behandlats mest i förskolan om man ser till naturvetenskap och teknik. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) finns det även fler mål kopplade till biologi än till de andra ämnena och ord som förknippas med biologi som natur, miljö och levande används i högre omfattning än vad ord som förknippas med de andra ämnena gör. Även teknik och ord som förknippas med det, som konstruera och bygga används mer i läroplanen än kemi och fysik och ord som kopplas till dessa ämnen. Pedagoger i förskolan skall ha läroplanen som utgångspunkt för sin verksamhet och eftersom att biologi och ord som hör ihop med det används i större utsträckning i läroplanen kan det leda till att den som läser läroplanen får uppfattningen att biologi ska prioriteras framför teknik, fysik och kemi.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på om och varför blivande förskolelärare som läst med inriktningen ”naturkunskap i vardagen” med fokus på naturvetenskap och teknik visar ett större intresse för biologi än för de andra naturvetenskapliga ämnena och teknik. Som utgångspunkt för min undersökning har jag satt upp följande frågeställningar:
• Vilket/vilka ämnen av biologi, fysik, kemi och teknik intresserar studenterna mest?
• Vad anser de blivande lärarna om sin kompetens inom de olika områdena, biologi, fysik, kemi och teknik?
• Hur har studenternas utbildning påverkat deras syn på de naturvetenskapliga ämnena?
• Hur tänker lärarstudenterna kring sitt kommande arbete i förskolan, anser de att man kan och bör jobba med biologi, fysik, kemi och teknik i samma utsträckning tillsammans med barnen?
3
2. Metod
2.1. Urval
Den här undersökningen är gjord på 64 stycken studenter som under tiden för denna undersökning skrev sitt avslutande examensarbete som sista moment i sin utbildning till lärare för förskola och förskoleklass med inriktning ”naturkunskap i vardagen”. Av dessa 64 har samtliga tilldelats en enkät med relevanta frågor för min undersökning. I samband med att enkäterna delats ut har studenterna fått information om hur uppgifterna skulle komma att användas. De fick också information om att deltagandet i undersökningen var anonymt på individnivå, men att deras utbildning och avgångsår skulle komma att framgå i det färdiga arbetet. Utav de 64 blivande lärarna som tilldelats en enkät var det 42 stycken som valde att delta i undersökningen, utav dessa 42 valde ett fåtal att hoppa över enstaka frågor.
2.2. Datainsamlingsmetoder
Informationen som min undersökning bygger på har samlats in på tre olika sätt. För att få korrekta siffror på hur många studenter som valt att skriva sitt examensarbete inom de olika ämnena, kemi, fysik, biologi och teknik har jag fått ta del av universitetets listor på vilka som valt att skriva sitt arbete under vilket ämne. För att sedan få en tydlig överblick över hur studenterna som grupp såg på de olika naturvetenskapliga ämnena och teknik, vad de ansåg om sin egen kompetens och vad som de upplevde som mest intressant har jag använt mig utav en enkät (se bilaga 1). Som sista
datainsamlingsmetod har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer där ett antal blivande lärare med biologi som sitt ämnesval för examensarbetet har fått delge sina tankar om sin
naturvetenskapliga inriktning och sitt kommande yrke. Tanken med intervju-undersökningen var att få en mer djupgående information om vad som kan ha legat till grund för de blivande
förskolelärarnas ämnesval till sina examensarbeten (se bilaga 2)
Både enkätundersökningen och intervju-undersökningen har använts som underlag för att besvara samtliga frågeställningar men på olika plan. Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på vad studenterna tänkte om sin naturvetenskapliga inriktning, medan tanken med intervju-
undersökningen var att ta reda på varför studenterna tänkte som de gjorde.
2.3 Procedur
Genom att kontakta kursadministratören för examensarbetet på de studerandes universitet har jag fått uppgifter om hur många studenter på nämnda lärarutbildning som skrivit sitt examensarbete under höstterminen 2013/2014 samt vilka ämnen de valt att skriva sitt arbete inom.
För att utforma min enkät och göra det enkelt att delta i undersökningen har jag tagit hjälp av en internettjänst som är till för att skapa professionella och användarvänliga enkäter. Denna tjänst, surveymonkey.com har också gjort att jag har kunnat samla in och analysera de deltagandes svar på ett enkelt sätt. En länk till enkäten har sedan skickats via e-post till lärarstudenterna. I mailet har deltagarna också upplysts om hur uppgifterna skulle komma att behandlas. Där framgick det också att deltagandet var anonymt på individnivå, men att det deras utbildning och avgångsår skulle komma att framgå i rapporten av undersökningen. Enkäten har varit öppen för studenterna att fylla i under en veckas tid.
Till mina intervjuer har jag skickat ut en allmän förfrågan i ett öppet forum för de aktuella
studenterna som valt biologi som ämne till sina examensarbeten. Tyvärr var det bara en person som visade intresse för att bli intervjuad, henne har jag sedan tagit närmare kontakt med via e-post för att
4
bestämma tid för intervjun, där har hon också informerades om hur informationen skulle komma att användas och den beräknade tiden för intervjun. För att få fler att ställa upp på intervjuer fick jag istället skicka ut personliga förfrågningar via e-post, samma information har getts även till dem. De deltagande har också lovats anonymitet på individnivå men uppmärksammats på att utbildning, inriktning, val av ämne till examensarbetet samt avgångsår kommer att framgå i det färdiga arbetet.
För intervju-undersökningen hade jag först valt en kvalitativ intervjumetod (Johansson & Svedner 2010) utifrån frågeställningen ”hur ser du på din naturvetenskapliga inriktning”. En testintervju genomfördes på detta vis, men då jag själv har mycket liten erfarenhet av att intervjua upplevde jag att det var svårt både för mig själv och för den som intervjuades att hålla samtalet vid liv med denna intervjumetod. På grund av detta beslöt jag mig istället för att använda mig av en semistrukturerad intervjumetod (Johansson & Svedner 2010). Ytterligare en testintervju utfördes med några
förberedda frågor att utgå ifrån som stöd. Eftersom jag upplevde att den semistrukturerade
intervjumetoden gjorde det enklare att få igång en bra konversation och därmed också gav ett bättre underlag för min undersökning har mina intervjuer genomförts med denna metod. 3 av intervjuerna har på grund av arbetets tidsram skett via telefon, för resterande 2 intervjuer har jag fysiskt träffat studenterna. Dessa 2 intervjuer har skett i avskilda rum för att undvika distraherande moment och för att slippa bli avbrutna. De intervjuade har även här upplyst om hur uppgifterna skulle komma att hanteras. Intervjuerna har i första hand spelats in i de fall de intervjuade samtyckt till detta och vissa anteckningar har förts under samtalens gång. I de intervjuer där samtalen inte spelats in har jag enbart antecknat. Intervjuerna har skett löpande under en tidsperiod på två veckor.
2.4 Databearbetningsmetoder
Jag har sammanställt alla enkäter och tittat på hur stor andel av samtliga deltagande som svarat på olika sätt. Jag har också delat upp enkätsvaren på två olika sätt efter ålder och yrkeserfarenhet för att se om dessa faktorer hade betydelse för studenternas sätt att tänka.
Åldersindelningen har grupperats i tre olika grupper. I den första gruppen, grupp 1 finns de
studenter som är mellan 20 och 29 år gamla. Detta är den största åldersgruppen med 18 studenter. I grupp 2 finns de studenter som är från 30 till 39 år gamla och antalet studenter i denna grupp är 13.
I den tredje och sista gruppen som jag kallar för grupp 3 finns de studenter som är från 40 år gamla och uppåt, detta är den minsta gruppen med endast 4 studenter.
Enkäterna har också analyserats och delats upp efter yrkeserfarenhet och även där har jag delat in enkätsvaren i tre olika grupper, grupp 1 där de som svarat inte har jobbat i förskola eller
förskoleklass alls, denna grupp består av 13 studenter. Grupp 2 där deltagarna i undersökningen har jobbat i förskola eller förskoleklass i upp till 5 år och här är antalet studenter 17. I grupp 3 finns de som har jobbat i mer än 5 år i förskola/förskoleklass och denna grupp består av 11 blivande
förskolelärare.
I dessa gruppindelningar har jag på grund av arbetets storlek och tidsram valt att endast analysera vad som intresserar studenterna och vad de anser om sin kompetens i de olika ämnena. På två ställen i enkäten hade de som svarade möjlighet att utveckla sitt svar med kommentarer, dessa kommentarer har bara behandlas i relation till den enkätfråga de hängde samman med.
Varje inspelning av intervjuerna har lyssnats av minst två gånger och anteckningar har gjorts utifrån detta. De anteckningar som gjorts under själva intervjuerna har skrivits rent.
5
3. Resultat
3.1. Vilket/vilka ämnen av biologi, fysik, kemi och teknik intresserar studenterna mest?
Av de 64 studenter som alla läst till lärare för förskola och förskoleklass med
inriktningen ”naturkunskap i vardagen” valde 42 att skriva sitt examensarbete under ämnet biologi.
Av de resterande var det 17 som valde teknik, 4 som valde kemi och 1 som valde fysik som ämne för sitt arbete. Detta i sig tyder på att det är biologi som studenterna ser som mest intressant, men de blivande lärarnas val inför sitt examensarbete behöver inte nödvändigtvis bero enbart på intresse utan andra faktorer borde också påverka ämnesvalet. Enkätundersökningen visar att ämnesval till examensarbetet i många fall inte överensstämmer med det ämne som angavs som mest intressant. I de flesta fall där ämnesval och intresse inte stämde överens var de studenter som hade valt kemi, fysik eller teknik som angav att biologi var det ämne som intresserade dem mest. I
enkätundersökningen angav 61 % av de 41 som valde att svara på frågan att biologi var det ämne som intresserade dem mest av de fyra ämnena (tabell 1). På andra plats kom teknik vilket 17 % angav som de ämne som intresserade dem mest. Kemi visade sig vara det ämne som studenterna intresserade sig minst för (tabell 1). Nedan följer en tabell som visar hur de blivande pedagogerna rangordnade de olika ämnena, kemi, fysik, teknik och biologi efter intresse.
Tabell 1. Studenternas intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena och teknik.
1 2 3 4
Fysik 15 % 12 % 34 % 39 %
Teknik 17 % 39 % 29 % 14 %
Biologi 61 % 25 % 10 % 5 %
Kemi 7 % 24 % 27 % 42 %
Studenterna fick rangordna de olika ämnena från 1 till 4 utifrån sitt eget intresse för ämnena. 1= Det ämne studenterna ansåg var intressantast. 4= Det ämne studenterna ansåg var minst internsant.
Vissa av de intervjuer jag gjort stödjer detta och flera av de intervjuade menar att deras intresse för biologi, fysik och kemi är i det närmaste oförändrat sedan grundskolan och gymnasiet. De
intervjuade hade tidiga minnen av hur de jobbat med dessa ämnen under tidigare skolår och en av de intervjuade hade ett starkt minne av ett experiment i biologi som hon hade fått delta i redan under sin förskoletid (då kallat dagis). Detta var något som hon mindes väldigt starkt och en av anledningarna till varför hon föredrog biologi framför de andra ämnena. Flera av de andra angav också att de haft bra lärare i ämnet biologi under sin tidigare skolgång, vilket de ansåg hade gjort ämnet mer intressant för dem. Studiekamrater och deras attityd nämndes också som en viktig faktor för den egna relationen till ett ämne. En av de intervjuade upplevde att lärare hade haft väldigt liten påverkan på den egna synen på olika ämnen. Bland de studenter som menade att lärare de haft hade påverkat deras syn på de olika ämnena var det ingen som nämnde lärarens kunnande inom sitt område som orsak till detta, däremot nämndes lärarens personlighet och undervisningsmetoder som viktiga faktorer för deras syn på ämnet.
Detta visar att lärare redan från mycket tidig ålder kan ha stor betydelse för elevers intresse för olika ämnen, även studiekamrater kan vara en viktig faktor och det visar även att det inte behöver vara lärarens kompetens i sitt ämne som är det viktigaste.
6
3.1.1. Intressemönster i åldersgrupperna
I den första åldersgruppen med lärarstudenter i åldrarna 20-29 år visade sig även här intresset för biologi vara störst, 83 % av dem i den här gruppen angav att de tyckte att biologi var mest intressant av fysik, teknik, biologi och kemi. Resterande angav att teknik var det ämne som intresserande dem mest. Ingen i den här gruppen angav alltså att de visade störst intresse för kemi eller fysik. I den andra gruppen med 30-39 åringar var resultatet helt annorlunda. Intresset mellan de olika ämnena var jämt fördelade i denna grupp och här var det teknik och fysik som intresserade de blivande lärarna mest i undersökningen. 62 % angav att de intresserade sig mest för fysik eller teknik och 23 % tyckte att biologi var det ämne som var mest intressant. Resterande 15 % intresserade sig mest för ämnet kemi. I grupp 3 med studenter från 40 år och uppåt var det liksom i grupp 1 biologi som studenterna ansåg var mest intressant, 75 % av de blivande förskolelärarna i den här gruppen föredrog detta ämne. Resterande 25 % angav att teknik var det ämne som intresserade dem mest.
Ingen i den här gruppen angav kemi eller fysik som det intressantaste ämnet.
3.1.2. Intressemönster efter yrkeserfarenhet
I grupp 1 där de blivande pedagogerna i undersökningen inte hade någon tidigare yrkeserfarenhet från förskola eller förskoleklass var intresset för biologi klart störst även här, men i denna grupp var det hela 23 % som intresserade sig mest för ämnet fysik. På en tredje plats kom teknik och sist kemi där 8 % angav att detta var de ämne som intresserade dem mest. Även i grupp två där studenterna hade upp till 5 års yrkeserfarenhet var intresset högst för biologi, över 70 % föredrog detta ämne.
Efter biologi kom kemi och teknik där 24 % visade högst intresse för något av ämnena. De blivande förskolelärarna i grupp 3 visade även de högst intresse för ämnet biologi, 55 % angav detta som första val i enkätundersökningen. Näst högst intresse visade denna grupp för teknik, följt av fysik.
Ingen i denna grupp angav att de intresserade sig mest för kemi.
3.2. Vad anser de blivande lärarna om sin kompetens inom de olika områdena, biologi, fysik, kemi och teknik?
Studenternas val av ämne till sitt examensarbete visade sig stämma bättre överens med den kompetens studenterna ansåg sig ha i de olika ämnena snarare än vad som intresserade dem mest.
Majoriteten av alla som deltog i enkätundersökningen, hela 74 % av studenterna ansåg att de hade störst kompetens i ämnet biologi (tabell 2). Även här kom teknik på en andra plats med 22 % som menade att deras kompetens var som störst inom det området. Resterande 5 % ansåg att de var som mest kompetenta inom fysik eller kemi (tabell 2). Nedan följer en tabell som visar hur de blivande pedagogerna rangordnade de olika ämnena, kemi, fysik, teknik och biologi efter den kompetens de ansåg sig ha i de olika ämnena.
Tabell 2. Studenternas kompetens i de olika naturvetenskapliga ämnena och teknik.
1 2 3 4
Biologi 74 % 21 % 2 % 2 %
Kemi 2 % 29 % 33 % 36 %
Teknik 22 % 29 % 34 % 17 %
Fysik 2 % 21 % 31 % 45 %
Studenterna fick rangordna de olika ämnena från 1 till 4 utifrån den kompetens de ansåg sig ha i de olika ämnena. 1=
Det ämne studenterna ansåg sig ha störst kompetens i. 4= Det ämne studenterna ansåg sig ha minst kompetens.
7
Intervju-undersökningens resultat stödjer de resultat som framkommit av enkätundersökningen och visar även att studenternas intresse för ett ämne har haft stor betydelse för den kompetens som de intervjuade skaffat sig inom de olika områdena. Om ett ämne känns tråkigt, svårt och ointressant leder det till att man inte försöker lära sig så mycket om det, menade flera av de intervjuade. Flera av de intervjuade ansåg att de inte kunde så mycket om fysik och kemi, men att de hade betydligt större kunskaper i teknik och biologi.
3.2.1 Kompetensskillnader i åldersgrupperna
I den första gruppen, grupp 1 där de blivande lärarna i undersökningen var mellan 20 och 29 år ansåg 83 % att de hade högst kompetens i ämnet biologi, resterande 22 % ansåg att de var som mest kompetenta i ämnet teknik. Ingen av studenterna i den här gruppen ansåg sig ha störst kunskaper i kemi eller fysik. Även i grupp 2 ansåg studenterna att de var som mest kompetenta i ämnet biologi nästan 70 % av studenterna angav detta i enkätundersökningen. Även här kom teknik på en andra plats och sist kom kemi och fysik där 15 % av lärarstudenterna ansåg sig ha högst kompetens i något av dessa ämnen. I grupp 3 ansåg samtliga blivande förskolelärare som deltog i
undersökningen att deras kompetens var som högst i biologi.
3.2.2. Kompetensskillnader efter yrkeserfarenhet
I samtliga grupper ansåg majoriteten av studenterna som deltog i undersökningen att de var som mest kompetenta i ämnet biologi. Skillnaden mellan grupperna är mycket liten och det samma gäller även för teknik som var det ämne som kom på andra plats i alla 3 grupperna. Lägst kompetens ansåg sig studenterna i all de olika grupperna ha i fysik och kemi. Här skiljer sig
resultatet minimalt från det resultat som framkom i undersökningen där alla studenterna omfattades.
3.3. Hur har studenternas utbildning påverkat deras syn på de naturvetenskapliga ämnena?
I enkätundersökningen angav 60 % att den utbildning de för tillfället gick på hade haft lika stort fokus på alla de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Hos resterande procenttal som inte tyckte att utbildningen hade fokuserat lika mycket på alla de olika ämnena var biologi de ämne som de flesta tyckte hade behandlats mest under utbildningens gång, därefter kom kemi följt av fysik och sist kom teknik. Många av de 40 % som tyckt att utbildningen fokuserat olika mycket på de olika ämnena ansåg att alla ämnen utom teknik hade behandlats i samma utsträckning. Ingen av
studenterna i undersökningen angav heller teknik som det ämne som hade behandlats mest under utbildningen.
3.3.1. Intresse
Vad det gäller teknik menade samtliga intervjuade att intresset för detta ämne varit väldigt lågt under den tidigare skolgången. Tidigare hade studenterna sett på detta ämne som avancerat och tråkigt. Trots att de hade jobbat med teknik tidigare menade de flesta att de knappt visste vad teknik var för något. Alla studenterna som deltog i intervju-undersökningen upplevde ett ökat intresse för teknik efter sin högskoleutbildning och flertalet menade att deras intresse hade ökat väldigt mycket för detta ämne. Från att ha varit ett ämne som studenterna upplevt som svårt och ointressant, så hade teknik blivit ett ämne som de flesta såg som spännande och roligt. Intresset för biologi visade sig visserligen vara överlägset störst, men teknik var de ämne som studenternas attityd förändrat sig mest för. Flera av de intervjuade nämnde en lärare som en av anledningarna till attitydförändringen.
De blivande förskolelärarna i undersökningen visade alltså störst intresse för biologi följt av teknik,
8
medan intresset för kemi och fysik var mycket lågt. En av de intervjuade hade fått ett ökat intresse även för dessa ämnen, flera av de intervjuade hade en oförändrad syn på kemi och fysik. En av studenterna upplevde att hennes intresse för kemi och fysik hade blivit mindre efter
lärarutbildningen. Utav intervjuerna framgick det också att flera av studenterna hade upplevt kemi- och fysik-delarna av sin utbildning som svåra. ”Jag hade ångest varje dag” sa en av studenterna i intervju-undersökningen när hon pratade om hur hon hade upplevt kemin och fysiken under sin utbildning.
3.3.2. Kompetens
Intervju-undersökningen visade liksom enkätundersökningen att de blivande lärarna ansåg sig ha störst kunskaper i biologi. De flesta av de intervjuade menade att detta var något som hängde med från grundskolan och gymnasiet. Flera av studenterna upplevde att den lärarutbildning de gått med inriktning på naturvetenskap och teknik inte hade höjt deras kunskaper i detta ämne speciellt mycket, även de alla tyckte att de hade lärt sig något. Det var inte så mycket kunskaper i själva ämnet som studenterna hade skaffat sig under utbildningen, utan idéer om hur de skulle kunna jobba med ämnet i förskolan. Studenterna upplevde alltså att utbildningen haft en liten effekt på deras kompetens i själva ämnet, men stor effekt på deras kompetens i relation till det kommande yrket när det kom till biologi. När det kom till kemi och fysik var just koppling till deras kommande arbete i förskolan som flera av studenterna uppgav att de hade saknat.
3.4. Hur tänker lärarstudenterna kring sitt kommande arbete i förskolan, anser de att man kan jobba med biologi, fysik, kemi och teknik i samma utsträckning tillsammans med barnen?
De flesta deltagarna i enkätundersökningen menade att barn i förskola och förskoleklass i allmänhet inte skulle visa störst intresse för ett enda ämnen av kemi, fysik, teknik och biologi utan de trodde att barnen skulle intressera sig lika mycket för flera av de olika ämnena. Majoriteten av de blivande förskolelärarna angav också att flera av de olika naturvetenskapliga ämnena och teknik skulle kännas mest meningsfulla för dem att arbeta med i sina kommande yrken. Bland dem som trodde att ett specifikt ämne skulle intressera barnen mest, eller upplevde att ett ämne kändes mer
meningsfullt att arbeta med i förskolan än de andra så kom även här biologi först på båda punkter, följt av teknik.
I intervju-undersökningen framgick det att studenterna tycke att det inte var så viktigt att ha stora kunskaper i ett ämne för att kunna utöva det tillsammans med barnen. Att ta reda på saker
tillsammans med barnen ansågs till och med som en fördel jämfört med att bara svara på en fråga direkt. Däremot tyckte alla att det var viktigt att själv vara intresserad av de saker man väljer att göra med en grupp förskolebarn. De blivande förskolelärarna fick frågan ifall de trodde att de skulle arbeta mycket med naturvetenskap och teknik i förskolan i förhållande till andra ämnen som matte och svenska. Svaren varierade kraftigt, vissa menade att det var just de naturvetenskapliga ämnena och teknik som de inriktat sig mot som de skulle jobba mest med. En av studenterna trodde att hon skulle behandla dessa ämnen i samma utsträckning som matte och svenska och några svarade att de trodde de skulle komma att jobba mindre med naturvetenskap och teknik än med matte och svenska i sitt kommande yrke.
3.5. Sammanfattning av resultat
De lärarstudenter som läst med inriktningen ”naturkunskap i vardagen” för förskola och
förskoleklass visade störst intresse för ämnet biologi, näst störst intresse visade de för teknik medan
9
intresset för ämnena kemi och fysik visade sig vara mycket litet. De blivande lärarnas intresse för de olika ämnena stämde väl överens med den kompetens de ansåg sig ha inom de olika områdena, ju högre intresse för ett ämne desto högre kompetens ansåg studenterna att de hade i det ämnet.
Lärare som studenterna hade haft i de olika ämnena både under sin lärarutbildning och under tidigare skolgång har haft betydelse för deras inställning till de olika ämnena och erfarenheter redan från förskoletiden har påverkat dem. Den utbildning studenterna har gått har haft en liten påverkan både vad det gällde studenternas intresse för de olika ämnena men också för hur de såg på sin egen kompetens inom de olika områdena. Undantaget här är teknik, där utbildningen hade haft en mycket stor påverkan både på de blivande lärarnas intresse för ämnet och på deras kunskap inom det, detta trots att teknik var det ämne som de flesta studenterna hade upplevt att det behandlats minst under utbildningens gång. De flesta studenterna ansåg att man kan jobba med kemi, fysik, biologi och teknik i samma utsträckning i förskolan men att de egna intresset är viktigt för vilka ämnen man väljer att behandla i sitt yrke tillsammans med barnen.
Det framkom också att de yngre studenterna föredrog biologi och ansåg att de var som mest kompetenta i detta ämne i högre omfattning än vad de äldre studenterna gjorde. Gruppen med studenter i åldrarna 30-39 år visade till skillnad från de andra åldersgrupperna i undersökningen högst intresse för ämnena fysik och teknik.
10
4. Diskussion
4.1. Reliabilitet
Den här undersökningen är gjord på 64 stycken studenter som alla har gått samma utbildning på samma universitet och alla avslutar sin förskolelärarutbildning år 2014. Alla i undersökningen har alltså gått samma kurser, haft samma lärare och läst samma litteratur. Det innebär att resultatet inte säger något om alla förskolelärare som har läst med naturvetenskaplig inriktning utan bara vad just den här gruppen av studenter tycker och tänker. Av de 64 studenter som undersökningen omfattar valde 42 stycken att delta i enkätundersökningen vilket jag anser är tillräckligt många för att ge en tydlig och sanningsenlig bild av hur studenterna som grupp tänker kring de olika
undersökningsfrågorna. Intervjuerna är gjorda på 5 studenter, som alla valt att skriva sitt arbete inom ämnet biologi. Jag anser att jag har gjort för få intervjuer för att kunna få en bra helhetsbild av hur de blivande pedagogerna tänker kring sin naturvetenskapliga inriktning. Intervjuerna har ändå gett mycket intressanta resultat och trots att antalet intervjuer inte räcker till för att resultatet ska gå att applicera på alla studenterna på utbildningen som en enda grupp så är resultaten från intervju- undersökningen ändå inte oviktiga. De flesta intervjuerna har spelats in, men i några fall har de intervjuade föredragit att inte bli inspelade. Detta är något jag har tillmötesgått och då har jag istället antecknat under samtalen, detta kan ha gjort att jag har missat att anteckna vissa saker under intervjuernas gång. Det kan också ha lett till att jag fått sämre kontakt med de intervjuade och jag kan ha missat betydelsefulla ansiktsuttryck när jag varit upptagen med att anteckna.
4.2. Intresset för naturvetenskap och teknik
Jag har gjort den här undersökningen med syftet att ta reda på om och varför blivande förskolelärare som läst med inriktningen ”naturkunskap i vardagen” med fokus på naturvetenskap och teknik, visar ett större intresse för biologi än för de andra naturvetenskapliga ämnena. Det finns forskning som visar på att intresset för naturvetenskap och teknik i allmänhet är mycket lågt hos elever i Sverige (Dawson, 2000; Skolverket, 2013). Det låga intresset för naturvetenskap och teknik är något som både flickor och pojkar uppvisar, men mönstren är tydligast hos flickor. Flickor visar generellt ett mycket större intresse för ämnet biologi än för kemi, fysik och teknik, som alla hamnar lika långt ner på listan över vad inom naturvetenskap och teknik som intresserar flickor (Lindahl, 2003). Många undersökningar har gjorts för att undersöka detta både i Sverige och internationellt, intressemönstret är tydligt och elevers syn på naturvetenskap och teknik har förändrats mycket lite under de senaste 30 åren. I min undersökning framgick det att intresset hos de studenter som den här undersökningen gjorts på som var i åldrarna 30-39 år skiljde sig från de övriga åldersgrupperna, dessa visade högst intresse för ämnena fysik och teknik. Hos de äldre och yngre studenterna var intresset för fysik mycket lågt och detta även om ser till alla studenter som en enda grupp. Den äldre gruppen bestod av endast 4 studenter och därför är det svårt att uttala sig om denna grupp. Men resultatet i gruppen med studenter upp till 29 år, där antalet studenter var som högst visar att intresset för kemi och fysik faktiskt är lägre hos de yngre studenterna.
4.3. Pedagogens roll
Det finns också forskning som pekar på att lärare och andra förebilder som förknippas med ett ämne kan ha stor påverkan för den syn på ämnet som eleverna utvecklar. Läraren verkar ha särskilt stor betydelse för flickor, där den personliga relationen till läraren ofta kan vara mycket viktigare än lärarens kunskaper i sitt ämne (Lindal, 2003; Öhrn, 1990). I min undersökning framgick det också, i enlighet med tidigare forskning att tidiga erfarenheter hos barn redan i förskoleåldern kan påverka den syn på ett ämne som en person sedan utvecklar. Det är därför viktigt att det finns pedagoger i förskolan som kan bidra till att ge barn en positiv bild av alla de naturvetenskapliga ämnena och
11 teknik.
4.4. Flickor, naturvetenskap och teknik
Förskolelärare är ett kvinnodominerat yrke och på många förskolor är det enbart kvinnor som arbetar och eftersom att intresset för kemi, fysik och teknik är mycket lågt bland kvinnor kan detta bli problem. Pedagoger i förskolan med lågt intresse för naturvetenskap och teknik kan vara en bidragande faktor till de låga intresse som barn visar för dessa ämnen. Detta kan vara extra problematiskt för flickor där läraren verkar ha en stor påverkan för den syn de utvecklar för ett ämne. De låga intresset för kemi, fysik och teknik som finns bland flickor och kvinnor kan därför bli ett mönster som hela tiden upprepar sig. Om lärare i förskolan väljer bort fysik, kemi och teknik är risken stor att barnen och framförallt då flickorna kommer att följa exemplet och göra det samma när de får möjligheten att välja själva senare i livet. De förskolelärare som läst med
naturvetenskaplig inriktning har här ett extra ansvar för att presentera alla de olika naturvetenskapliga ämnena och teknik för barnen i enighet med förskolans läroplan.
Det egna intresset och engagemanget hos pedagogen inför ett ämne eller för en aktivitet är viktigt för att kunna skapa en positiv upplevelse för barnen. Därför är det också viktigt att det finns en variation mellan de ämnen som olika pedagoger intresserar sig mest för.
4.5. Utbildningens påverkan på studenterna
En förskolelärarutbildning med naturvetenskaplig inriktning borde vara tänkt att bidra till att de lärare som gått den känner att de har tillräcklig kompetens för att kunna jobba med samtliga av de olika ämnena teknik, fysik, kemi och biologi i förskolan. Utbildningen borde också bidra till att inspirera, engagera och höja studenternas intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena och teknik. Min undersökning visar att de blivande förskolelärarna med avgångsår 2014 som gått förskolelärarprogrammet med inriktning ”Naturkunskap i vardagen”, där samtliga studenter var kvinnor uppvisar samma mönster som kvinnor i övrigt när det kommer till intresse för
naturvetenskap. Studenternas intresse för biologi är betydligt högre än för de andra ämnena och det samma gäller för studenternas syn gällande sin egen kompetens kring de olika områdena. Något som skiljer den här gruppen av studenter från kvinnor i övrigt är intresset för teknik, som här visade sig vara mycket större än intresset för kemi och fysik. Eftersom det i intervjuerna framgick att samtliga studenter inte visat något större intresse för teknik före sin lärarutbildning så är det tydligt att utbildningen haft en stor påverkan på studenternas syn på och inställning till ämnet. Detta trots att teknik var de ämne som de flesta studenterna ansåg att deras utbildning hade fokuserat minst på.
Det var inte bara studenternas intresse för ämnet teknik som hade ökat utan även deras kompetens i ämnet enligt dem själva. I intervju-undersökningen var det flera som nämnde den lärare de hade haft i teknik som anledning till deras förändrade syn på ämnet. Detta är ett bra exempel på vilken påverkan en lärare kan ha och det är något som även borde gälla för lärare i förskolan och deras betydelse för barns attityder till olika ämnen. Det är viktigt att pedagoger i förskolan har en medvetenhet om detta och vilken inverkan de själva kan ha på de barn som de jobbar med.
Vad det beror på att studenterna i undersökningen även efter sin naturvetenskapliga utbildning visar ett så lågt intresse för kemi och fysik är en intressant fråga men oavsett vad det beror på så är det ett problem. De flesta studenterna i undersökningen menade visserligen att de trodde att alla de olika ämnena fysik, teknik, kemi och biologi skulle intressera barnen i förskolan, de tyckte också att det skulle kännas meningsfullt att jobba med alla de olika ämnena i förskolan. I min undersökning framgick det också att de blivande förskolelärarna inte tyckte att det var så viktigt att ha stora kunskaper i ett ämne för att kunna jobba med det i förskolan och de menade också att ta reda på saker tillsammans med barnen var en bra lärandemetod. Men i min undersökning framgick det också att det egna intresset ansågs vara viktigt för att kunna visa engagemang inför det man gör i
12
förskolan, vilket krävs för att man ska kunna ge barnen en positiv upplevelse av en aktivitet. Jag har därför dragit slutsatsen att det inte är att studenterna i undersökning ansåg sig ha låg kompetens i kemi och fysik som är det stora problemet utan det är det låga intresset för ämnena som är verkligt bekymmersamt. Med det resultat som jag har fått fram i min undersökning anser jag att det är tydligt att den utbildning som studenterna gått inte har varit tillräcklig för att ge studenterna den kunskap i och framförallt den motivation för ämnena kemi och fysik som behövs för att de ska kunna arbeta med dessa ämnen på ett tillräckligt bra sätt tillsammans med barnen när de kommer ut i arbetslivet.
4.6. Nya förskolelärarutbildningen
Lärarutbildningen har sedan år 2011 gjorts om och just nu erbjuds det inga utbildningar för lärare mot förskola och förskoleklass med just naturvetenskaplig inriktning i Sverige. Däremot ingår naturvetenskap och teknik som en obligatorisk del i det nya förskolelärarprogrammet oavsett vilken inriktning man valt att läsa. Alla som efter våren år 2011 påbörjat lärarprogrammet för förskola och förskoleklass läser alltså naturvetenskap och teknik som en del i utbildningen. För att få pedagoger i förskolan som intresserar sig och känner sig motiverade till att arbeta med fysik och kemi förskolan är det viktigt att förskolelärarutbildningen kan inspirera studenterna till att göra detta. Kanske är det så att det inte är fördjupade ämneskunskaper som är det viktigaste för förskolelärarna, utan hur man kan jobba med fysik och kemi tillsammans med barnen som är mest meningsfullt för blivande förskolelärare att lära sig. Konkreta idéer om hur man kan jobba med fysik och kemi förskolan var också något som flera av studenterna i intervju-undersökningen uppgav att de hade saknat under sin utbildning. Flera av de intervjuade studenterna i undersökningen beskrev också att de hade upplevt fysiken och kemin som svåra men däremot relevanta för deras kommande arbete i förskolan. Trots det upplevde studenterna inte att de hade fått speciellt fördjupade kunskaper i ämnena under sin lärarutbildning, något som skulle kunna innebära att utbildningen faktiskt bidragit till studenternas låga intresse för kemi och fysik. Hur studenterna upplevt just ämnena kemi och fysik under sin utbildning hade varit intressant att undersöka vidare, liksom vad de känner att de har saknat i sin utbildning. En sådan undersökning skulle kunna vara till stor nytta för att förbättra utbildningen så att förskolelärare får en så positiv inställning till kemi och fysik som möjligt.
4.7. Läroplanen för förskolan
Förskolan har sedan år 1998 en läroplan som ska ligga till grund för det pedagogiska innehållet i förskolan. Läroplanen reviderades år 2010 och då fick naturvetenskap och teknik en större plats i innehållet. Som jag nämnt tidigare så finns det färre mål kopplade till fysik och kemi än vad det finns till teknik och biologi och även ord som förknippas med ämnena biologi och teknik nämns fler gånger än vad ord som förknippas med fysik och kemi gör i läroplanen. Biologi har också fått ta större plats i läroplanen än vad teknik har fått lov att göra. Om det finns en tanke bakom detta eller inte vet jag inte, men så som läroplanen är utformad idag så är det lätt att få intrycket att förskolan bör jobba mer med biologi och teknik än med kemi och fysik. Detta skulle kunna vara en
bidragande faktor till det låga intresset för kemi och fysik som de blivande förskolelärarna i min undersökning har uppvisat och det kan även vara av stor betydelse för i vilken utsträckning man väljer att arbeta med naturvetenskap och teknik i förskolan i allmänhet. Även om de flesta blivande förskolelärarna i min undersökning ansåg att kemi, fysik, teknik och biologi skulle behandlas i samma utsträckning i förskolan utifrån vad som stod i läroplanen så fanns det ändå ett betydande antal som inte tyckte det och några av dem upplevde att det fanns fler mål kopplade till biologi och teknik. Med tanke på detta vore det kanske idé att revidera läroplanen ytterligare för att låta kemi och fysik få ta en större plats, så att alla de naturvetenskapliga ämnena och teknik nämns i samma utsträckning i förskolans läroplan.
13
4.8. Slutord
Att skriva det här arbetet och göra den här undersökningen har fått mig som arbetar i förskolan och snart är färdigutbildad förskolelärare att inse hur viktigt det är att jobba med naturvetenskap och teknik tillsammans med barnen i förskolan. Detta inte bara för att bidra till att ge barnen
grundläggande kunskaper i naturvetenskap och teknik utan framförallt för att kunna ge barnen positiva erfarenheter som förknippas med ämnena fysik, kemi, teknik och biologi. Genom att göra detta kan jag som pedagog i förskolan förhoppningsvis påverka barnens inställning och attityd till de olika ämna, teknik, fysik, kemi och biologi. Speciellt viktigt har jag insett att det är att jobba med fysik och kemi i förskolan, just eftersom att det är där som intresset verkar vara som lägst, både hos barn och vuxna. Resultaten från min undersökning har inspirerat och motiverat mig till att vilja arbeta speciellt med fysik och kemi i förskolan och se till att de ämnena får ta mer plats i verksamheten. Som förskolelärare kan jag göra stor skillnad för hur de barn jag möter i
verksamheten ser på olika ämnen och där har jag som pedagog ett ansvar för att se till att den bild hos barnen, som jag är med och skapar blir positiv. Den vetskapen är något som jag kommer bära med mig ut i yrkeslivet.
14
Referenser
Bottomley, J & Ormerod, M. (1981). Stability and ability in sience interest from middle school to the age of science choices (14+). European Journal of Science Education, 3, 329-338.
Britner, S. L. (2008). Motivation in high school science students: A comparison of gender differences in life, physical, and earth science classes. Journal of Research in Science Teaching, 45, 955-970.
Christidou, V. (2011). Interest, attitudes and images related to science: Combining students' voices with the voices of school Science, teachers, and popular science. International Journal of Enviromental & Science Education. 6, 141-159.
Fraser, Barry J. (1982). How strongly are attitudes and achievment related? School Science Review, 63(224), 557-559.
Gardner, P. L. (1975). Attitudes to science: a reviw. Studies in Science Education, 2, 1-41.
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget.
Joyce, B. A., & Farenga, S. J. (1999). Informal science experience, attitudes, future interest in science, and gender of high-ability students: an exploratory study. School Science and Mathematics, 99, 431-437.
Kelly, A. (1988). The customer is always right... Girls' and boys' reactions to science lessons. School Science Reviw, 69, 249, 662-676.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?:En longitudinell studie omvägen till gymnasiet. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet.
Mead, M., & Metraux, R. (1957). The image of the scientist among high school students: A pilot study. Science, 126, 384 – 390.
Skolverket, (2010). Läroplan för förskolan, lpfö98, reviderad 2010. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2013). Vad är elever intresserade av? Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/vad-ar- elever-intresserade-av-1.195581. Hämtat: 6-11-2013
Sjøberg, Svein. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Öhrn, Elisabet. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktion. En observations och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. (Diss., Göteborg studies in educational sciences 77),
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Bilaga 1, enkätfrågor
1. Ange din ålder.
2. Har du tidigare arbetat i förskola/förskoleklass?
Ja, i mindre än ett år.
Ja, i 1-5 år.
Ja, i 6-10 år.
Ja i 11-20 år.
Ja, i mer än 20 år.
Nej.
3. Vilket ämne har du valt att skriva ditt examensarbete inom?
Kemi.
Biologi.
Teknik.
Fysik.
4. Rangordna följande ämnen utifrån vad som intresserar dig mest. Ange 1 För det ämne du finner mest intressant och 5 för det ämne som intresserar dig minst.
Fysik.
Teknik.
Biologi.
Kemi.
5. Rangordna följande ämnen utifrån din kompetens inom de olika områdena. Ange siffran 1 för det ämne där du anser dig ha störst kunskaper och siffran fem för de ämne du upplever dig ha minst kunskaper i.
Biologi.
Kemi.
Teknik.
Fysik.
6. Upplever du att den utbildning du går har haft lika stort fokus på de olika ämnena, fysik, kemi, biologi och teknik?
Ja.
Nej.
Om inte, vilket ämne anser du att det har fokuserat mest på?
7. Vilket ämne av följande tror du generellt intresserar förskolebarn mest?
Fysik.
Teknik.
Kemi.
Biologi.
Flera av dessa.
Vet ej.
8. Vilket av följande ämnen känns med meningsfullt för dig att arbeta med tillsammans med barnen i ditt kommande yrke?
Biologi.
Teknik.
Kemi.
Biologi.
Flera av dessa.
Vet ej.
9. Anser du att ämnena teknik, kemi, biologi och fysik bör behandlas i samma utsträckning i förskolan utifrån förskolans läroplan?
Ja.
Nej.
Vet ej.
Om inte, motivera varför.
Bilaga 2, intervjufrågor
• Du har valt biologi som ämne till ditt examensarbete, varför? Intresse? Kunskap?
• Hur har du upplevt naturvetenskaps-delen av din utbildning?
• Har din syn på de olika ämnena, fysik, kemi och teknik förändrats sedan grundskolan?
• Har du några tidigare minnen från naturvetenskap i grundskolan som har påverkat din syn på ämnena? Bra/dåliga?
• Hur kommer du att jobba med naturvetenskap i förskolan i framtiden? Är det något du kommer jobba mer/mindre med?
