Kulturnämnden Tid: 2020-06-16 kl. 17:00
Plats: Ulvhälls Herrgård, Strängnäs
Gruppmöten före sammanträdet kl. 16.15 på Ulvhälls Herrgård.
Efter mötets öppnande kl. 17.00 kommer kulturnämnden att ajournera mötet till kl. 18.00 för att få en visning av konstparken Ulvhälls hällar.
Föredragningslista
Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande
Upprop
Val av justerare
Ärende Beteckning
1. Distansdeltagande, beslut
2. Närvarande på distans, information 3. Föredragningslista, anmälan av
övriga frågor
4. Öppet sammanträde, beslut 5. Information från kulturchefen 6. Information från nämndens
ordförande
7. Verksamhetsrapporter, information
från enheterna KN/2020:1,
KN/2020:2, KN/2020:3, KN/2020:4
Bifogas
8. Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter, information
KN/2020:34 Bifogas
9. Workshop kring verksamhetsplan 2021-2023
KN/2019:93 Bifogas
Ärende Beteckning 10. Ekonomisk rapport för maj,
information
11. Drift av mötesplatserna, beslut KN/2019:94,
KN/2020:33 Bifogas 12. Remissvar, Klimat- och energiplan
för Strängnäs kommun, beslut
KN/2020:28 Bifogas
13. Uppdrag utredning kulturcentrum Strängnäs, beslut
KN/2020:32 Bifogas
14. Ärendebalanslista Bifogas
15. Delegationsbeslut 16. Meddelandeärenden 17. Övriga frågor
Monica Lindell Rylén (S) Sara Löving
Ordförande Sekreterare
Biblioteksenheten 2020-06-01 1/2
Verksamhetsrapport, bibliotek, maj 2020
Viktiga händelser
I maj ökade vi vår digitala närvaro och tillgänglighet genom att utveckla en chattfunktion på bibliotekets webbplats. Den bemannas av bibliotekarierna på Multeum. Chatten är öppen under bibliotekets öppettider, vi kan på så sätt kommunicera med och svara våra digitala besökare i realtid när de har frågor eller behöver support i att använda våra tjänster.
Den verksamhet vi kallar ”Bibblan till dörren” fortsätter. Låntagare ringer och säger vad de vill låna och vi lämnar sedan böckerna till personen utanför biblioteket. Eller också går vi hem och lämnar böckerna utanför låntagarens bostad.
Klasser har börjat hitta tillbaka efter de senaste månadernas distansering, men många skolor vill fortfarande inte att lärarna tar med barnen ut från skolan.
Flera klasser och förskolor som tidigare inte använt tjänsten Boklådor har under den här tiden börjat beställa. Kommunens alla barnbibliotekarier har
tillsammans utarbetat restriktionsanpassade riktlinjer inför hösten.
Övrigt
I samband med förändringarna av bibliotekets hemsida, har även barnbibliotekens del börjat uppdateras.
Bovieran har fått sin andra bokdeposition. De uppskattar det mycket! De rullar ut böckerna på en vagn och så byter socialbibliotekarien ut dem utanför dörren.
På Mariefreds bibliotek har utställningen Populärkultur av Tyra Wiberg väckt stort intresse, särskilt bland bibliotekets yngre besökare. Tyra skildrar personer och andra varelser i akvarell och akryl.
BOOKwormsgrupperna i Mariefred har fortsatt att ses, den här gången blev det båda grupperna på samma gång. Vi spelade litteraturspelet utifrån olika deckare som barnen läst. Även högläsningsgruppen i samarbete med Mariefreds fritids har fortsatt, men på skolan istället för biblioteket. På biblioteket i Mariefred har en skyltplats gjorts i ordning med de senaste böckerna, då efterfrågan på detta varit stort bland barnen.
Stallarholmens bibliotek har haft en utställning, Ung konst, där två unga konstnärer ställt ut sina verk. På Stallarholmens bibliotek har även två
Biblioteksenheten 2020-06-01 2/2 sagostunder ägt rum, då det enbart var en barngrupp inbokade på dessa.
Klassbesöken fortsätter med förändringen att de kommer i halvklass så det inte ska bli för många inne på biblioteket samtidigt. Bookwormsgruppen har haft ett möte och en barntestpatrull som verkar i uppdrag från tidningen Gilla har deltagit och testat på att vara med i en bokcirkel.
Den 4 maj skulle ett bokprat tagit plats på Stallarholmens bibliotek där författaren Barbara Kjellström skulle varit med och tipsat om sina
feelgoodfavoriter. Detta har skjutits på framtiden. Bokcirklarna riktade mot vuxna har även de ställts in.
Åkers bibliotek har haft utställningen Vardagshjältar, en utställning skapad av barn som går på fritids på Åkerskolan. Föräldrar, mor- och farföräldrar
tillsammans med poliser, hemtjänsten och sjukvårdspersonal blev till
superhjältar i barnens värld. Utställningen går även att se på Youtube. Från och med 20 maj finns en ny utställning att ta del av, Två systrar, av tvillingarna Julia och Frida Karlsson från Åkerskolan.
Tyvärr har Åkers bibliotek drabbats av skadegörelse, en förstörd brevlåda och krossade takpannor, detta är polisanmält.
Anette Kumlin från Scenkonst Sörmland berättade om instrumentet oboe, sedan spelade, sjöng och berättade hon en saga för två förskoleklasser på Åkers
bibliotek. Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Tove Janssons Mumin fyller 75 år 2020, vilket uppmärksammats under de många bokade sagostunderna av klasser från Åkerskolan. Under sagostunderna har även programmering med Blue-Bot roboten ägt rum. Två BOOKworms grupper i Åker har haft avslutning med tårta och bokpresenter. Musikkvällen med Sara Almgren och Göran Kunstberg har blivit inställd, likaså bokcirkeln för vuxna.
Verksamhetsrapport – Kulturskolan maj 2020
Viktiga händelser
Kulturskolans Blåsorkester har som vanligt en viktig roll att fylla i samband med Nationaldagsfirandet och årets utspring för studenterna, trots att det mesta sker digitalt i år.
Inspelning för Nationaldagen och studenten genomfördes i Paulinska salen den 19 maj och det digitala firandet kommer att publiceras på Strängnäs kommuns hemsida, på samma sätt som Kommunfullmäktiges möten.
Några mindre ensembler ur Blåsorkestern kommer att åka runt och besöka kommunens äldreboenden under nationaldagen, för att bjuda på ett kort musikprogram utomhus.
Vi har tillsammans med räddningstjänsten, polisen och bussbolaget fattat beslut om att skjuta upp föreställningen 112, som vanligtvis genomförs på
brandstationen under vecka 37. Den kommer preliminärt att äga rum under våren 2021 istället och som vanligt bjuds samtliga elever i förskoleklass in.
En viss oro inför elevtillströmningen inför nästa läsår har redan infunnit sig, eftersom vi inte kunnat göra våra vanliga rekryteringsaktiviteter med
klassrumsbesök och skolföreställningar. Även vårt inarbetade koncept med Öppet hus känns som ett osäkerhetsmoment nu med pandemirestriktionerna. Men vi planerar i alla fall att genomföra Öppet hus söndag den 30 augusti, även om det måste anpassas på olika sätt. Mer om detta i nästa verksamhetsrapport.
Övrigt
Kulturskolans digitala undervisning för gymnasieeleverna har fungerat bra. Vi brukar ju ha en examenskonsert i slutet av maj för dem som tar studenten på Musikakademin men i år blir det individuella inspelningstillfällen för samtliga. I mån av varje elevs individuella medgivande kommer vi att publicera några av de här inspelningarna så småningom. Men det är stor skillnad på att finnas
exponerad på Youtube i resten av livet mot att spela en gång för sittande publik, lokalt i Strängnäs.
Strengnäs Arbis delar ut stipendier varje år till någon som tar studenten på Musikakademin och i år har vi utsett:
Thomasgymnasiet: Oscar Leksell gitarr
Europaskolan: Moa Nowakowski sång och Leo Eijvergård piano och gitarr
Agneta Klingberg Rektor Kulturskolan
Kulturkontoret 2020-06-01 1/1 Verksamhetsrapport, fritidsgårdar, Maj 2020
Viktiga händelser
I takt med allt varmare väder har besöksantalet minskat på samtliga fritidsgårdar och många ungdomar väljer istället att vara utomhus. Då detta är ett årligen återkommande fenomen ses inte den pågående pandemin som enda orsak. Med mindre besökare passar personal på att fokusera på kommande termin.
Strängnäs fritidsgård har fräschat upp lokalerna och har i samarbete med scen- och kulturproduktion, Studiefrämjandet och mötesplatsen i Stallarholmen lagt grunden för ett musikprojekt till hösten. Åkers fritidsgård har vid sex tillfällen bjudit in åk 5 till verksamheten för att ge dem en försmak inför hösten. Samtliga kvällar har varit välbesökta och mycket uppskattade. I Mariefred fräschas balkongen upp och görs till en skön oas där besökare kan spendera varma sommarkvällar.
Team Ungdom förmedlar samma bild som under föregående period, det är
mycket ungdomar ute i alla kommundelar och oroligt. En bild som delas av resten av enheten.
Den 8 maj avslutade den tidigare enhetschefen sin anställning på Strängnäs kommun. För att kunna fokusera på uppdraget och komma vidare efter en oerhört tung period har medarbetarna tillsammans med konsult från Norlin o Partners gjort ett omfattande arbetsmiljöarbete kring den individuella och kollektiva psykosociala arbetsmiljön. Arbetet var uppdelat på tre olika moment och avslutades med en heldag den 18 maj för samtliga fritidsledare då även kulturchef Christer Hermansson deltog. Den 20 maj blev fritidsgårdsutvecklare Marcus Delving tillförordnad fritidsgårdschef och som enhet ser vi mycket positivt på framtiden.
Övrigt
Antal kvällar Tjejer Killar Totalt Snitt
Strängnäs 15 39 160 230 15
Åker 16 159 281 446 28
Mariefred 13 84 88 172 13
Erica Thorsen /Fritidsledare/
Scen & kulturproduktion 2020-05-29 1/1 Verksamhetsrapport, scen och kulturproduktion, maj 2020
Viktiga händelser
Fortsatt arbete med 20 nyanser av kultur.
Kulturskolans Svante presenterar djupdykningar i gitarr. Underbara små filmer som kommer ut med jämna mellanrum.
Två konstutställningar i Åker med barn och ungdomar.
Inspelningar av digitala visningar av Kvarnen och Grassagården tillsammans med Strängnäs Gille.
Muralmålning utanför Multeum.
Smedbälgarnas digitala kulturdagshälsning.
Sex stycken inläsningar av bidrag till antologin ligger ute nu.
Vasadansarnas buggkurs och uppvisning har spelats in och finns på nätet.
Vår lettiska vänort har skickat inspelad dans.
Både digitala och riktiga utställningar om båtbyggarföreningens verksamhet vid Multeum.
Konstspaningar i Strängnäs på Ulfhälls hällar och Konstfabriken.
GPS-quiz om lokalområdet för både barn och vuxna i Åker.
Inspelningar av material till nationaldagen.
Mycket av detta går att hitta på:
strangnas.se/kultur2020 Övrigt
Förutom att fortsätta att tillgängliggöra den publika kulturverksamheten och genomföra digitala gemensamma upplevelser så fortskrider våra investeringar för året som planerat.
Bland annat genomförs ett hörbarhetsprojekt för att förenkla användandet av tekniken på Multeum som ett led i att fler arrangörer ska kunna ha god hörbarhet på sina program för personer med hörselnedsättningar. I projektet ligger också hörslinga till mötesplatsen i Stallarholmen och möjligheten på flera av våra scener att ta upp ljudet som finns akustiskt i lokalen till befintliga hörslingor samt utrustning för att öka hörbarheten på våra teaterproduktioner med kulturskolans elever eller barnteater som ingår i kulturprogrammet.
Vi gör en uppgradering av ljussättningsmöjligheterna på våra scener med rörliga LED-armaturer för att bättre kunna möta de krav som kulturverksamheten ställer på våra lokaler och utrustning.
Vi utökar vår marknadsföring och informationsspridning med digitala skärmar till mötesplatserna i kommundelarna.
Arbetet med intäckningar för scenerna på mötesplats Mariefred och Åker kommer slutföras.
Anders Lorentz Pantzar
Scen- och kulturproduktionschef
1/2
KS § 76 KS/2020:193-003
Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i
enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. remittera förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets
rättigheter till barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, teknik- och fritidsnämnden, rådet för funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR), Strängnäs Fastighets AB, samt SEVAB Strängnäs Energi AB 2. remissvaren ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2020-10-02.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blev lag i Sverige 2020-01-01. I och med det har förvaltningen tagit initiativ till att se över Strängnäs kommuns riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvens- analyser, beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29 § 119, för att harmoniera riktlinjerna med lagen.
De tidigare riktlinjerna har delats upp i ett förslag till nya riktlinjer och en rutin, som kommer att beslutas av kommundirektören (KS/2020:197). Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra kommunens förhållningssätt i barnrättsfrågor och skapa förutsättningar för att verksamheterna ska göra likartade bedömningar av när prövningar av barnets bästa ska genomföras. Riktlinjerna ska beslutas av kommunfullmäktige. Rutinerna ska konkretisera och komplettera riktlinjerna med beskrivningar av kommungemensamma metoder för hur prövningar av barnets bästa ska gå till, samt beskriva den interna stödstrukturen som finns för arbetet enligt den nya lagen.
Både förslaget till riktlinjer och rutiner tar fasta på lagstiftarens önskan att lagen ska skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.
Därför betonas barnkonventionens artikel 3.1 i de nya styrdokumenten, att prövningar av barnets bästa ska finnas med som underlag i alla beslut som direkt eller indirekt rör enskilda barn, grupper av barn eller gruppen barn i allmänhet (alla människor under 18 år).
2/2 Med anledning av att översynen av de tidigare riktlinjerna för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser (KS/2016:374) lett till genomgripande förändringar enligt ovan, samt att riktlinjerna ska gälla alla nämnder, föreslås
kommunstyrelsen besluta att förslaget till nya riktlinjer sänds på remiss till barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, miljö- och samhällsbyggnads-
nämnden, socialnämnden, teknik- och fritidsnämnden, rådet för
funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR), Strängnäs Fastighets AB, samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Svaret på remissen ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2020-10-02.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Tydliga riktlinjer för när prövningar av barnets bästa i enlighet med lagen
(2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter ska göras blir ett stöd för nämnderna och förvaltningen, vilket ger förutsättningar för att de gör likartade bedömningar. Det hjälper förvaltningen att uppfylla lagen och lagens intentioner. Arbetet enligt lagen är en del i arbetet med att uppfylla de globala målen i Agenda 2030.
Uppföljning
Ingen uppföljning krävs.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, 2020-04-01
Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen
(2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, 2020- 04-01.
Beslutet skickas till
Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden
Teknik- och fritidsnämnden Rådet för funktionshinderfrågor
Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) Strängnäs Fastighets AB
SEVAB Strängnäs Energi AB
1/5
Beslutad när 2020-mm-dd § XXX
Myndighet Kommunfullmäktige
Diarienummer KS/2020/193-003
Ersätter Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser, beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29 § 119, samt
handlingsplan för hur intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska tillämpas, beslutad av kommunfullmäktige 1996-12-06 § 135
Gäller för Alla nämnder och förvaltningen
Gäller fr o m 2020-mm-dd
Gäller t o m Tills vidare
Dokumentansvarig Lokala barnombudsmannen
Uppföljning Årligen
Riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
1 Bakgrund
Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonven- tionen) antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen började gälla den 2 september 1990 sedan den godkänts av Sverige och 19 stater till. Sedan dess har Sverige i folkrättslig mening varit bunden av konventionens krav. 2018 fattade riksdagen beslut om att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter gäller från och med den 1 januari 2020.
Strängnäs kommun har sedan länge ett aktivt arbete med att implementera och arbeta i enlighet med barnkonventionen. Redan i december 1996 beslutade kommunfullmäktige att godkänna en handlingsplan för hur intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter skulle omsättas i praktiken. Sedan 2010 har Strängnäs kommun en lokal barnombudsman på heltid, som ansvarar för att samordna, driva på och utveckla kommunens arbete med barnrättsfrågor, samt arbetar tillsammans med Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR).
Barnkonventionen kräver att vi ser till barns behov av trygghet och skydd, samtidigt som barn ska respekteras och ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv. För att följa lagen behöver kommunen se till att alla beslut som påverkar barn beaktar barnets bästa. Med barn menas alla människor som är under 18 år.
2/5 2 Syfte med riktlinjerna
Dessa riktlinjer är ett stöd för kommunens verksamheters arbete med att genomföra lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). De tydliggör kommunens förhållningssätt i barnrättsfrågor och ger förutsättningar för verksamheterna att göra likartade bedömningar av när prövningar av barnets bästa ska genomföras.
Hur prövningen av barnets bästa bör gå till beskrivs i Strängnäs kommuns Rutiner för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (KS/2020:197).1 Rutinerna beslutas av kommundirektören. Alla verksamheter har därutöver möjlighet att ta fram egna, mer detaljerade och verksamhetsspecifika, rutiner för prövningar av barnets bästa. I rutinerna finns även den interna stödstrukturen för arbetet enligt barnkonventionen beskriven.
Arbetet enligt lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en del i arbetet med att uppfylla de globala målen i Agenda 2030.
3 Barnkonventionen
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 sakartiklar som bestämmer vilka rättigheter som gäller för alla barn i hela världen - oavsett hudfärg, kön, språk, religion, ursprung, funktionsnedsättning eller ställning i övrigt.
Barnkonventionen ställer krav på att barn oavsett bakgrund ska ses som
kompetenta och handlingskraftiga, men att de också har rätt till stöd och skydd.
Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna och de visar vägen för hur helheten ska tolkas:
2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.
Barnkonventionens artiklar ger vägledning om vad som kan vara barnets bästa.
Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Beslutsfattare ska pröva detta och visa hur man kommer fram till barnets bästa. För att kunna bedöma barnets bästa måste barnet ges möjlighet att framföra sina synpunkter.
Först när barnets åsikter tas med i besluten kan barnets bästa lyftas fram och sättas i främsta rummet. Det innebär inte att barnets bästa är den enda faktorn som beaktas. Barnets bästa måste dock aktivt övervägas och i beslutsunderlaget
3/5 ska det framgå att barnets bästa har utretts, samt att man har tagit hänsyn till barnets bästa genom att sätta det i främsta rummet.
Rätten att ha en åsikt och få möjlighet att uttrycka den får inte vara beroende av ekonomiska resurser. Det handlar om barns rätt att efter ålder och mognad, medverka vid alla avgöranden som rör deras situation och omgivning.
Beslutsfattare bör skapa möjligheter för barn och unga att bli hörda och se till att de former och kanaler som används är anpassade för målgruppen. Strängnäs kommun har metoder och verktyg, samt ett stödsystem som ger alla delar av förvaltningen möjlighet att hämta in synpunkter från barn i alla typer av ärenden.
Det finns beskrivet i kommunens rutiner.
Lagen (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter är en
rättighetslag som reglerar enskilda individers rättigheter gentemot det allmänna, bland annat kommunen. Det betyder att barn är rättighetsbärare och att det allmänna (kommunen) är ansvarig för att ta hänsyn till och skyldig att arbeta för att uppfylla barnets rättigheter.
4 Prövning av barnets bästa
Artikel 3.1 i barnkonventionen slår fast att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. Därmed behöver en prövning av barnets bästa genomföras i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. Anledningen är att barn är en särskilt sårbar grupp med begränsade möjligheter att vara en del av den demokratiska
processen. Därför är det extra angeläget att analysera konsekvenserna av alla beslut som rör barn.2
Enligt FN-kommittén för barnets rättigheter är barnets bästa:
1. En materiell rättighet. Barnet har rätt att få sitt bästa bedömt och bli satt i främsta rummet när olika intressen ska vägas mot varandra.
2. En rättslig tolkningsprincip. Om det finns flera tolkningsmöjligheter ska den tolkning väljas som bäst tillgodoser barnets bästa.
3. Ett tillvägagångssätt. Beslutsprocessen ska belysa både de förväntade positiva och negativa konsekvenserna för barnet. Av beslutsmotiveringen ska det framgå hur hänsyn har tagits till barnets bästa.
Prövningar av barnets bästa görs både i beslut som gäller enskilda barn och beslut som gäller en särskild grupp barn eller gruppen barn (alla människor under 18 år). Särskilt viktigt är det att göra prövningar av barnets bästa när beslutet kan förmodas eller riskerar att leda till försämringar för barnet/barnen.
2 Den beskrivande texten i avsnitt 4 Prövning av barnets bästa baserar sig till stora delar på SKL:s skrift ”Prövning av barnets bästa – ett verktyg för styrning och ledning”
4/5
Exempel på ärenden som gäller enskilda barn där prövningar av barnets bästa ska genomföras är beslut om insatser från socialtjänsten, beslut om
åtgärdsprogram i skolan, beslut om förskoleplats eller avstängning av ett barn från fritidsgården. Men prövningar av barnets bästa ska även finnas med i underlag till beslut som indirekt berör enskilda barn, till exempel beslut om försörjningsstöd eller andra insatser från socialtjänsten till vuxna i barns närhet.
Exempel på frågor där barnets bästa behöver prövas för grupper av barn eller barn i allmänhet är organisatoriska förändringar i en skola/kulturskolan, ombyggnad av en förskolas utemiljö, anläggandet av nya ytor och lokaler för kultur- och idrottsverksamhet, förändringar i trafikmiljöer, start av en ny fritidsgård, planering av ett nytt bostadsområde, samt förändringar i regelverk/- policys eller dylikt för bidrag, stöd eller insatser från kommunen. Till skillnad från beslut som rör enskilda barn, fattar alla nämnder och kontor/avdelningar olika former av beslut som rör grupper av barn eller barn i allmänhet.
En fullständig prövning av barnets bästa bör innehålla följande underlag:
1. Lagstiftning som reglerar frågan som ska prövas 2. Relevanta artiklar ur barnkonventionen (lagen) 3. Aktuell forskning och teorier
4. Synpunkter från beprövad erfarenhet
5. Synpunkter från barnet/barnens sociala nätverk (om det är relevant) 6. Synpunkter från barnet/barnen det gäller
Prövningen av barnets bästa sker i två steg. Först görs en utredning som visar vad som är barnets bästa i det aktuella fallet. Barnkonventionens artiklar ger
vägledning i vad som kan vara barnets bästa i det aktuella fallet. Sedan tas
beslutet i frågan, där barnets bästa utgör en del av beslutsunderlaget. Om beslutet går emot barnets bästa, ska kompenserande åtgärder övervägas och planeras på kort och lång sikt. Beslutsprocessen ska vara transparent och dokumenteras.
I beslutsprocessen och prövningen av barnets bästa är det viktigt att förstå kopplingen till artikel 12 i barnkonventionen, barnets rätt att få säga sin mening och få den beaktad i förhållande till ålder och mognad. Barnets rätt att uttrycka sin åsikt bidrar med barnets perspektiv på frågan. Det ska vägas mot vuxnas barnperspektiv i bedömningen av barnets bästa, det vill säga vad vuxna anser vara det bästa för barnet i det aktuella fallet. När vi genomför prövningar av barnets bästa genom att väga in barnkonventionens artiklar i beslutsunderlaget enligt ovan, arbetar vi med ett barnrättsperspektiv.
5/5 5 Ansvarsfördelning
Alla nämnder och kontors-/avdelningschefer har ansvar för att sätta sig in i vad lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter och prövning av barnets bästa innebär för deras verksamhet. De ansvarar för att de kommunövergripande riktlinjerna och rutinerna följs, samt för att
verksamhetsspecifika rutiner, anvisningar, verktyg och metoder för prövning av barnets bästa tas fram vid behov. Vidare ansvarar de för att de medarbetare som behöver det har kunskap om lagen och hur man gör prövningar av barnets bästa.
För prövningar av barnets bästa som gäller grupper av barn eller barn i allmänhet i ärenden där man redan från början ser att det finns risk för att beslutet/-
åtgärden leder till försämringar för barnen, ska metoden barnkonsekvens- analyser användas.3 Eftersom det är ett omfattande arbete att genomföra en fullständig barnkonsekvensanalys, krävs ett beslut från nämnden eller kommundirektör/kontorschef/avdelningschef om att genomföra en barnkonsekvensanalys i ett ärende.
Förtroendevalda och chefer ansvarar för att efterfråga prövningar av barnets bästa som beslutsunderlag i ärenden som direkt eller indirekt rör barn.
Nämnderna ansvarar för att följa upp arbetet med prövningar av barnets bästa i sin egen verksamhet.
6 Uppföljning
Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp nämndernas arbete enligt dessa riktlinjer och rapportera det till kommunfullmäktige.
Utöver det kan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna,
kommundirektören, samt kontors-, avdelnings- och verksamhetschefer besluta om ytterligare uppföljningar av arbetet med prövningar av barnets bästa.
Kommunstyrelsen ansvarar för att riktlinjerna revideras vid behov.
Verksamhetsplan 2020-2022
Kulturnämnden
Dnr KN/2019:93-0061, 2019-10-08
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Nämndens uppdrag ... 4
Förutsättningar för planperioden ... 4
Kommunens övergripande perspektiv och mål ... 7
Perspektiv Invånare ... 7
Kommunfullmäktiges mål:... 7
Nämndens mål: ... 7
Internkontrollpunkter: ... 8
Perspektiv Samhälle ... 9
Kommunfullmäktiges mål:... 9
Nämndens mål: ... 9
Internkontrollpunkter: ... 9
Perspektiv Medarbetare ... 11
Kommunfullmäktiges mål:... 11
Nämndens mål: ... 11
Internkontrollpunkter: ... 11
Perspektiv Ekonomi ... 13
Kommunfullmäktiges mål:... 13
Nämndens mål: ... 13
Internkontrollpunkter: ... 13
Budget 2020-2022 ... 15
Driftbudget 2020-2022 ... 15
Investeringsbudget 2020-2022 ... 15
Ramprotokoll... 15
Nyckeltalsbilaga ... 16
Inledning
Under 2019 har nämnden som renodlad ny Kulturnämnd utbildat oss i framför allt de nya ansvarsområdena medborgardialog, lokaldemokrati och vänortsar- betet. På nämnden har även de förtroendevalda fått grundlig information från re- spektive verksamhetsområde av cheferna. Det märks tydligt vilket engagemang och stolthet som finns inom respektive område, som även vi förtroendevalda de- lar till fullo.
Sveriges första, och hittills enda, kommunförfattare har vi i Strängnäs kommun.
Uppdraget är att inspirera medborgarna att skriva och kommunförfattaren och litteraturutvecklaren har rest runt i alla kommundelar och haft workshop för att väcka intresse för skrivandet. I slutet av 2019 kommer en antologi att ges ut med texter skrivna av kommunens invånare eller personer med anknytning till kom- munen på olika sätt. Så kul! Nu fortsätter projektet även 2020, med stöd av Sta- tens kulturråd, med uppdrag att uppmuntra och vägleda vuxna i kreativt och skönlitterärt skrivande. Bland annat kommer det att jobbas mer med vissa grup- per som inte är vana att skriva eller läsa.
Kulturnämnden har också tagit beslut om att (åter)inrätta Kulturstipendier från och med 2020 för att uppmärksamma förtjänstfulla kulturella insatser i kommu- nen.
Mötesplatsutredningen kommer att diskuteras mycket under 2020. Bland annat handlar det om syftet med de kommunala Mötesplatserna (i Stallarholmen, Mari- efred och Åker) ansvarsfördelning och likvärdigheten.
Team Ungdom är ett team för ungdomar i kommunen initierat av fritidsgårdarna.
Genom sitt mål - att finnas där de behövs - har de skapat band till och fått förtro- ende hos ungdomarna som rör sig på stan och i kommundelarna. Helt rätt tänkt och bra samverkan med andra viktiga aktörer, som vi vill fortsätta att utveckla under 2020.
Vi ser fram emot fortsatta aktiviteter 2020 som berör och engagerar!
Monica Lindell Rylén (S) Lena Stensgård (M) Ordf Kulturnämnden Vice ordf Kulturnämnden
Nämndens uppdrag Kulturnämnden ansvarar för
- kommunens kulturhus Multeum och folkbiblioteksverksamheten - kommunens program- och utställningsverksamhet
- kommunens bidrag inom kulturområdet - kommunens kulturskola
- kommunens nationaldagsfirande i Strängnäs tätort - kommunens fritidsgårdar
- kommunens konst
- den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader och vara råd- givande vid utsmyckning av offentliga platser, bostadsområden och andra bebyggelser
- mötesplatser i kommundelarna
- att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom för- troendemannaorganisationen
- att vara remissinstans för demokratifrågor - dialog med vänortsföreningar
Kulturnämnden bidrar till att tillsammans med andra aktörer erbjuda attraktiva och tillgängliga kulturverksamheter för alla kommuninvånare. Barn och unga är prioriterade målgrupper.
Förutsättningar för planperioden Omvärld
I en orolig värld är behovet av kulturaktiviteter som får människor att mötas och förhoppningsvis förändras och utvecklas större än någonsin.
Strängnäs kommun växer och kommuninvånarna ställer allt högre krav på det kommunala kulturutbudet och på fritidsgårdarnas verksamhet. De vill ta del av angelägna och mångsidiga program- och utställningar, och själva få tillfällen att delta i kulturutövande i hela kommunen. Att ta del av olika kulturella uttryck kan hjälpa människor att tolka och förstå omvärlden bättre.
Det är viktigt att folkbiblioteken, kulturskolan och fritidsgårdarna stärks för att möta dessa människors behov, inte minst för barn och unga. Även vuxna och äldre människor har stora behov av att kunna mötas för att utbyta tankar med varandra. Att delta i kulturella sammanhang kan göra människor friskare och mer kreativa. Att komma samman i olika typer av upplevelser stärker samvaron och möjlighet till gemensam och personlig utveckling. Det är ett utmärkt tillfälle till integration och erfarenhetsutbyte i samhället.
Föreningslivet och studieförbunden inom kulturen tar ett stort ansvar och erbju- der meningsfulla kulturaktiviteter för våra invånare.
En kommuns attraktivitet stärks med goda möjligheter till upplevelser genom kultur och samvaro. På det området kan kulturnämndens verksamheter stärkas ytterligare denna planperiod.
Nuläge
2019 prioriterades mötesplatserna i kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åker med extra medel. 2020 fortsätter arbetet med att utveckla dem utifrån den utredning med olika framtida alternativ som förvaltningen har tagit fram om mötesplatserna. Målet med utredningen är bland annat att den ska bidra till att Strängnäs kommuns förhållningssätt gentemot mötesplatserna blir tydligare och mer enhetligt, samt att mötesplatsernas syfte och uppdrag blir tydliggjort. Kultur- nämnden kommer under 2020 att ta politiska beslut om detta inför verksamhets- året 2021.
Kommunfullmäktige antog 2018-06-09 Kulturpolitiskt program 2018 - 2021. I det kan följande läsas: ”Kulturverksamheterna ska bidra till en demokratisk, dy- namisk och öppen kommun präglad av humanistiska värderingar, bred medbor- gardialog och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av ut- tryck. Den ska ge identitet och tillhörighet samt skapa social gemenskap.”
2020 kommer kulturkontoret genomföra aktiviteter med utgångspunkt i Kultur- politiskt program. Resultaten redovisas i kulturnämnden februari 2021.
Handlingsplan Kultur för alla
• Öka tillgängligheten för grupper i samhället som på grund av funktions- nedsättning, sjukdom, ålder eller av andra skäl har svårt att besöka folk- biblioteken.
(Påbörjades 2019 och fortsätter 2020 med särskild satsning på socialbibli- otekarieverksamhet med inriktning på äldre invånare i kommunen. Medel från den statliga satsningen ”Stärkta bibliotek” har erhållits.)
• Att Strängnäs kommuns fritidsgårdar utökar sitt nätverk med andra aktö- rer i kommunen som arbetar med ungdomar inom målgruppen.
(Samarbetet med bl.a. Socialkontoret och Utbildningskontoret pågår och ska stärkas ännu mer 2020 när det gäller barn och unga i Strängnäs kom- mun.)
Kulturaktörer
• Utveckla nätverks- och föreningsträffar för dialog och samverkan.
(Arbetet pågår redan och fortsätter under 2020. ) Kulturlokaler
(Arbetet pågår redan och fortsätter nu. Går det att bygga ut Multeum till ett kulturcentrum och få in fler verksamheter som till exempel Kulturs- kola, fritidsgård och mötesplatser för föreningar?)
Kommunens övergripande perspektiv och mål
Arbetet i Strängnäs kommun ska utföras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen. Hållbarhetsaspekterna, de sociala, miljömässiga och ekonomiska, samverkar och är beroende av varandra för att en god hållbar kommun ska kunna uppnås. Det innebär att kommunen under 2020- 2022 ska fokusera på att fortsätta integrera målen genom kommunfullmäktige- målen i respektive verksamhetsplan, kontorsplan och arbetsplan.
Perspektiv Invånare
Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun.
Kommunfullmäktiges mål:
Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer ut- vecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens ut- veckling.
I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invå- narnas behov.
Invånare, företagare och andra aktörer såsom föreningar, församlingar, samarbetspart- ners, volontärer med flera ges möjlighet att vara, och är, medskapande i kommunens utveckling. Att vara medskapande i kommunens utveckling handlar om att kommunen tar tillvara på erfarenheter och synpunkter både från enskilda brukare som från dess sammanslutningar. Kommunen visar genom aktiva handlingar att invånare i Strängnäs kommun har tillgångar och kompetenser som kan bidra till att förbättra de välfärds- tjänster som erbjuds.
Nämndens mål:
Strängnäs kommun erbjuder invånare och besökare ett attraktivt och tillgäng- ligt kulturutbud i samverkan med civilsamhället och externa aktörer.
Kulturnämnden vill att invånare och besökare i hela kommunen ska ha tillgång till ett bra kulturutbud och olika slags mötesplatser. Det sker genom att kultur- kontoret arrangerar program och utställningar och samverkar med andra kultur- aktörer. Kulturnämnden ger också bidrag till kulturföreningar, mötesplatser, ungdomsarrangemang, bygdegårdar och studieförbund som verkar i olika delar av kommunen och skapar kultur.
Internkontrollpunkter:
Att kommunen arrangerar och ger bidrag till kulturaktiviteter i hela kommu- nen.
En förutsättning för ett attraktivt och tillgängligt kulturutbud i hela kommunen är att olika kulturaktörer får bidrag för att genomföra aktiviteter. Vilka föreningar får bidrag? Vilka arrangemang genomförs? Detta ska följas upp två gånger om året.
Perspektiv Samhälle
Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommu- nen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen.
Kommunfullmäktiges mål:
Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.
__________________________________________________________
________________________________________________________
För Strängnäs kommun är ett hållbart samhälle en mycket viktigt fråga. Hållbarhet avser social- miljömässig- och ekonomisk hållbarhet som utgår från Agenda 2030 och de globala målen. Genom ett strategiskt arbete och medvetna aktiviteter gör vi, tillsammans med andra aktörer, Strängnäs kommun till en förebild inom området.
Nämndens mål:
Kulturnämnden utvecklar lokaldemokratin och medborgardialogen, och tar till- vara på digitaliseringens möjligheter.
2020 fortsätter arbetet med att utveckla mötesplatserna i Mariefred, Stallarhol- men och Åker utifrån den utredning med olika framtida alternativ som förvalt- ningen har tagit fram. Vilken roll ska de ha i medborgardialogen? Vad betyder de för lokaldemokratin? Under 2020 kommer flera viktiga beslut att tas i nämnden.
Kulturnämndens politiker och kommunfullmäktiges ledamöter ska erbjudas ut- bildning i medborgardialogfrågor.
Internkontrollpunkter:
Att processen för att genomföra utbildning i medborgardialogsfrågor för för-
Kulturnämnden har ett ansvar för medborgardialog, men det är viktigt att samt- liga förtroendevalda får relevant utbildning. Medborgardialogen är en viktig del i styrningen av kommunen för ett demokratiskt och hållbart samhälle.
Perspektiv Medarbetare
Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen.
Kommunfullmäktiges mål:
Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som tillsammans utveck- las och skapar moderna och attraktiva arbetsmiljöer.
___________________________________________________________
___________________________________________________________
Strängnäs kommun är attraktiv som arbetsgivare med moderna och välfunge- rande arbetsmiljöer med hög frisknärvaro. Medarbetare har god kompetens och gott bemötande och ges möjlighet till kompetensutveckling och interna karriärvägar. Strängnäs kommun tar tillvara på medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå arbetar chefer och medarbetare aktivt för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv.
Ledarskapet och medarbetarskapet präglas av tillit och bidrar till starkt medle- darskap och kreativitet som säkerställer att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare.
Nämndens mål:
Kulturkontoret är en lärande organisation med engagerade medarbetare som stärker och utvecklas inom sina verksamhetsområden.
Kulturkontoret arbetar medvetet med kontinuerlig fortbildning och med det sys- tematiska arbetsmilöarbetet för att personalen ska få goda förutsättningar att ut- föra sina arbetsuppgifter.
Internkontrollpunkter:
Utför enheterna en analys och eventuella åtgärder utifrån HME-resultatet?
En gång om året genomförs en medarbetarenkät (HME), där de anställda får svara på frågor om hur de upplever sin arbetsmiljö, motivation, ledarskapet och styrningen på sin arbetsplats. Utifrån resultatet ska eventuella åtgärdsplaner upprättas.
I de fall det kan antas att en medarbetares arbetsförmåga kommer vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar ska förvaltningen upprätta en plan för återgång i arbete. Planen ska vara upprättad senast den dag då medarbetarens arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 arbetsdagar.
Perspektiv Ekonomi
God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommun- koncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt.
Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verk- samheter, såväl hos kommunal som privata regi och bolag.
Kommunfullmäktiges mål:
Tillsammans utmanar vi rådande arbetssätt och strukturer. Vi använder våra resurser effektivt och ekonomin är långsiktigt hållbar för dagens och kommande generationer.
_________________________________________________________
_______________________________________________________
Inarbetade arbetssätt och strukturer behöver utmanas för att möta de ekono- miska utmaningarna, både kortsiktiga och långsiktiga. Strängnäs kommun fortsätter att lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomi med fokus på miljö och klimat, framtida finansiell handlingsfrihet och framtida kompetens- försörjning. Resurser i form av personal, skattemedel och mark behöver an- vändas effektivt och utmanas, bland annat genom digitaliseringens möjlig- heter, ständiga förbättringar i en innovativ miljö.
Nämndens mål:
Kulturnämnden har en väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. Ge- nom att arbeta horisontellt mellan nämnder med gemensamt fokus används re- surserna effektivt.
Budgeten följs upp genom regelbundna prognoser, uppföljningar och rapporter till kulturnämnden.
Internkontrollpunkter:
Att horisontella processer fungerar enligt plan.
och unga i Strängnäs kommun. 2020 görs en så kallad horisontell satsning som berör flera nämnder. Kulturkontorets fritidsgårdsenhet medverkar i denna.
Budget 2020-2022 Driftbudget 2020-2022
Kulturnämndens ram förändras främst på bibliotek som får en treårig utökning med 1 miljon kronor per år för läsfrämjande. I enheten Scen & kulturproduktion ingår program- och utställningsverksamhet, mötesplatserna och samtliga kultur- bidrag.
Investeringsbudget 2020-2022
Investeringsbudgeten kommande år täcker endast reinvesteringar i inventarier och teknik för att hålla verksamheten igång.
Ramprotokoll
Kulturnämnden -0,6 -0,7 -0,6 -0,6 -0,6
Kulturkontoret -1,6 -1,7 -2,0 -2,3 -2,5
Bibliotek -13,8 -13,6 -14,9 -15,2 -15,6
Kulturskola -10,2 -10,4 -10,6 -10,8 -11,1
Scen & kulturproduktion -10,5 -10,4 -11,1 -11,3 -11,6
Fritidsgårdar -7,2 -7,1 -7,3 -7,5 -7,6
Summa -43,8 -43,8 -46,5 -47,7 -48,9
Plan Kulturnämnden, mnkr Budget 2022
2019 Prognos
2019 Budget
2020 Plan 2021
Budget Prognos Budget Plan Plan 2019* 2019 2020 2021 2022
Maskiner och inventarier -2,3 -2,3 -1,1 -1,0 -0,6
IT och digitalisering -0,2 -0,2 -0,5 -0,2 -0,4
Summa -2,5 -2,5 -1,6 -1,2 -1,0
Kulturnämnden, mnkr
Preliminär ram, KF 2019-06-17, § 132 -46,0 -47,2 -48,4 Justering för löneprioritering 2019 0,0 0,0 0,0 Justering för kapitalkostnader för investeringa -0,3 -0,3 -0,3 Justering för förändring av personalomkostnad -0,2 -0,2 -0,2
Summa budgetram -46,5 -47,7 -48,9
Kulturnämnden, mnkr Budget 2020 Plan
2021 Plan 2022
Nyckeltalsbilaga
Budget 2019 Prognos 2019 Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022
Intäkter Kostnader Netto-
budget Intäkter Kostnader Netto-
budget Intäkter Kostnader Netto-
budget Intäkter Kostnader Netto-
budget Intäkter Kostnader Netto- budget
Kulturnämnden 0,0 -0,6 -0,6 0,0 -0,7 -0,7 0,0 -0,6 -0,6 0,0 -0,6 -0,6 0,0 -0,6 -0,6
Kulturkontoret 0,0 -1,6 -1,6 0,0 -1,7 -1,7 0,0 -2,0 -2,0 0,0 -2,3 -2,3 0,0 -2,5 -2,5
Bibliotek 1,3 -15,0 -13,8 2,1 -15,7 -13,6 1,3 -16,1 -14,9 1,3 -16,5 -15,2 1,3 -16,8 -15,6
Kulturskola 2,3 -12,5 -10,2 2,1 -12,5 -10,4 2,0 -12,5 -10,6 2,0 -12,8 -10,8 2,0 -13,0 -11,1
Scen & kulturproduktion 0,3 -10,7 -10,5 0,3 -10,7 -10,4 0,3 -11,4 -11,1 0,3 -11,6 -11,3 0,3 -11,8 -11,6
Fritidsgårdar 0,3 -7,4 -7,2 1,2 -8,3 -7,1 0,3 -7,6 -7,3 0,3 -7,8 -7,5 0,3 -7,9 -7,6
Summa 4,1 -47,9 -43,8 5,7 -49,5 -43,8 3,8 -50,3 -46,5 3,8 -51,5 -47,7 3,8 -52,7 -48,9
Kulturnämnden, mnkr
Sannolika fel som kan uppstå (risk)
1-4 (väsentlighet) Att kommunen 1-4
arrangerar och ger bidrag till
kulturaktiviteter i hela kommunen.
Risken finns att kommunen arrangerar flest kulturhändelser i centrala Strängnäs och inte
prioriterar kommundelarna. 3 2 6
Att kommunen arrangerar och ger bidrag till
kulturaktiviteter i hela kommunen.
Att bidrag inte ges till föreningar i hela kommunen.
1 2 2
Att processen för att genomföra utbildning i medborgar- dialogsfrågor för förtroendevalda fortskrider.
Risken finns att processen för att genomföra utbildning i medborgardialogfrågor för förtroendevalda inte fortskrider. Medborgardialogen är en viktig del i styrningen av kommunen för ett demokratiskt och hållbart samhälle.
1 3 3
Utför enheterna en analys och eventuella åtgärder utifrån HME- resultatet?
Att enheterna inte utför en analys och eventuella åtgärder utifrån HME-resultatet.
2 3 6
Åtgärdsplan ska skapas vid
långtidssjukskrivningar.
Om inte en åtgärdsplan skapas senast den dag då medarbetarens arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 arbetsdagar vid långtidssjukrivningar finns en risk att sjukskrivningarna blir längre och att kostnaderna för nämnden ökar.
2 4 8
Att horisontella processer fungerar enligt plan.
Risken finns att den satsning på horisontella processer
som berör flera nämnder inte genomförs enligt plan. 3 3 9 00 0 00 0 00 00 00 0 00
De processer/rutiner som hamnar i gul kategorin ”bör hållas under uppsikt” kan vara aktuella att ta med till nästa års kontrollplan. Dokumentera även motiven till valda processer/rutiner.
Brister och avvikelser från aktuell internkontrollplan tas med i nästa års kontrollplan för att säkerställa att avvikelsen åtgärdats.
Hela filen diarieförs.
Syfte med internkontrollen:
Ändamålsenlig och kostandseffektiv verksamhet
Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m Säkra tillgångar och hindra förluster
Eliminera och upptäcka fel genom ständig förbättring Vad är väserntligt att ta med i internkontrollplanen:
Det enklaste sättet är att ställa sig frågan; vilka fem till tio processer/rutiner får inte bli fel.
Ett annat sätt är att utifrån ett antal grundkomponenter få fram relevanta processer/rutiner. Dessa komponenter kan vara:
Nyheter i organisationen; arbetssätt, rutiner, IT-system med mera
1/2 Handläggare
Christer Hermansson 0152-296 61
Kulturnämnden
Upphandling av driften av de kommunala mötesplatserna
Förslag till beslut
Kulturnämnden beslutar att
1. upphandla driften av de kommunala mötesplatserna från och med 2022 enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
2. ge förvaltningen i uppdrag att genomföra separata upphandlingar för mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åker.
Beskrivning av ärendet
I utredningen av mötesplatserna (KS/2019:120) föreslog utredaren att driften av mötesplatserna ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling.
Utredaren skriver följande:
”Gränsen mellan vad som upphandlingsrättsligt sett ska anses utgöra ett bidrag respektive ersättning för en upphandlingspliktig tjänst kan vara svår att dra, konstaterar bland andra Konkurrensverket.
Konkurrensverket menar att omständigheter som talar för bidrag kan vara att:
− Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte.
− Verksamheten drivs i enskild regi.
− Anordnaren förutsätts inte genomföra sitt uppdrag mot ersättning för avtalad prestation utan får istället ett bidrag till egenfinansiering (som kan vara förknippat med vissa villkor).
− Den upphandlande myndigheten har inte tagit initiativ till verksamheten.
Omständigheter som talar för ersättning för upphandlingspliktig tjänst är enligt Konkurrensverket att:
− Syftet med kontraktet är att tillgodose ett behov som den upphandlande myndigheten på förhand definierat inom ramen för sina befogenheter.
− Den upphandlande myndigheten har specificerat byggnationen/tjänsten.
− Kontraktet innehåller sanktioner (vite, skadestånd etc.) som blir tillämpliga om de kontraktsenliga skyldigheterna inte fullgörs
2/2
Sammantaget - med tanke på ovanstående motiv från Konkurrensverket, det faktum att det finns andra kommuner som upphandlat tjänster av typen
mötesplatser, samt att det rör sig om relativt höga belopp - gör kommunjuristen och inköpsenheten bedömningen att driften av mötesplatsverksamheten är upphandlingspliktig enligt LOU.
Upphandling av driften av mötesplatsverksamheten öppnar möjligheten för fler föreningar att visa sitt intresse och sin potential för uppgiften. Det
överensstämmer också bättre med Strängnäs kommuns värdegrund om öppenhet och tydlighet.”
Om nämnden beslutar enligt förslagen väntar ett stort arbete för förvaltningen. I utredningen formuleras det på följande sätt: ”Vid en upphandling behöver kommunen formulera ett förfrågningsunderlag där det framgår vilka krav och önskemål man har på den aktör som vill driva en mötesplats. Kriterierna bör utgå från syftet med mötesplatserna och de förslag som denna utredning presenterar om hur verksamheten på mötesplatserna ska bedrivas. Kommunen bör redan i förfrågan meddela vilka resurser som står till förfogande - att kommunen står för lokalkostnaderna och ett i förväg specificerat ekonomiskt verksamhetsbidrag.
Konkurrensen gäller i sådant fall innehåll och organisation av driften av mötesplatsen, och blir inte en konkurrens om pris.”
Ekonomiska konsekvenser för kommunen Besluten som tas finansieras inom förvaltningen.
Övriga konsekvenser
Besluten innebär en möjlighet för alla intresserade aktörer att delta i upphandlingen.
Uppföljning
Kulturnämnden kommer regelbundet att få information i ärendet.
Beslutsunderlag
Rapport – utredning mötesplatser, KS/2019:120
Sammanställning av synpunkter från dialogmöten om mötesplatserna 2020 Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen för kännedom Kommunrevisionen
Inköpsavdelningen Ekonomiavdelningen Mötesplats Mariefred Mötesplats Stallarholmen Mötesplats Åker
Rapport - Utredning mötesplatserna
KS/2019:120
Innehåll
Sammanfattning ... 4 1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge ... 6 1.1 Politiska beslut ... 6 1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge ... 7 1.2.1 Mötesplats Stallarholmen ... 7 1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk ... 9 1.2.3 Mötesplats Mariefred ... 12 2 Förslag till syfte med mötesplatserna ... 14 3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering? ... 17 4 Likvärdig tillgång till lokalerna ... 19 5 Behov av en mötesplats i Strängnäs tätort? ... 21 6 Två förslag till framtida uppdrag och ansvarsfördelning ... 23 6.1 Föreningsdrivna mötesplatser ... 23 6.1.1 Funktionella lokaler ... 25 6.1.2 Betald personal ... 31 6.1.3 Tydliga avtal ... 32 6.1.4 God styrning ... 39 6.1.5 Många samarbeten ... 40 6.1.6 Organiserat ideellt engagemang ... 41 6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare ... 42 6.2 Kommunal drift av mötesplatserna ... 44 6.2.1 Funktionella lokaler ... 44 6.2.2 Betald personal ... 45 6.2.3 Tydliga avtal ... 46 6.2.4 God styrning ... 46 6.2.5 Många samarbeten ... 46 6.2.6 Organiserat ideellt engagemang ... 47 6.2.7 Mötesplatsen som möjliggörare ... 47 6.3 Översiktliga ekonomiska jämförelser av de olika förslagen till framtida drift av mötesplatserna ... 48 7 Utredningsuppdraget och metodbeskrivning ...50 7.1 Syfte, mål och avgränsningar ...50
7.2 Uppdragets organisation och metod ... 51 Bilaga 1 En jämförelse av de tre mötesplatserna ... 53 Föreningen ... 53 Fastigheten ... 54 Prissättning vidareuthyrning ... 55 Verksamhetsbidrag, avtal, personalresurser och samverkan ... 56 Föreningar i eller i anslutning till mötesplatsen ... 57
Sammanfattning
Strängnäs kommun har sedan 2012 stöttat framväxten av tre mötesplatser i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Föreningarna som driver mötesplatserna får kulturbidrag för att utveckla verksamheten och kommunen betalar hyran för lokalerna. Ansvaret för mötesplatserna ligger hos
kulturnämnden.
Då mötesplatserna startat vid olika tillfällen och föreningarna haft skilda förutsättningar, har kommunen under åren slutit olika typer av avtal och överenskommelser med föreningarna. Kommunens förväntningar på vad
föreningarna ska åstadkomma med mötesplatsverksamheten har heller inte varit så tydligt uttalad tidigare. Av dessa anledningar initierade kommundirektören och kulturchefen föreliggande utredning.
Syftet med utredningen har varit att ta fram ett beslutsunderlag till kommunledningen och kulturnämnden avseende Strängnäs kommuns förhållningssätt gentemot de tre mötesplatserna. I utredningen skulle en beskrivning göras av hur dagens ansvarsfördelning och överenskommelser mellan kommunen och föreningarna som driver mötesplatserna har vuxit fram, vad de innehåller och hur det fungerar idag, se vidare kapitel 1. Vidare skulle utredningen presentera olika alternativ till en framtida ansvarsfördelning mellan kommunen och föreningarna gällande mötesplatsernas drift, se kapitel 6. I utredningsuppdraget ingick att ta fram ett förslag till syfte med mötesplatserna (se kapitel 2) och att pröva den definition av en mötesplats som den dåvarande kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om 2016 behöver revideras, vilket görs i kapitel 3.1
Utredningens förslag till syfte med mötesplatserna är att:
”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:
Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.
Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”
1 ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).
Om det föreslagna syftet används tillsammans med nuvarande definition av vad en mötesplats är, behöver definitionen inte revideras. Däremot föreslår
utredningen att kulturnämndens ansvar för mötesplatserna, vilket uttrycks i nämndens reglemente, specificeras i linje med det föreslagna syftet.
Utredningen har tagit fram två förslag på framtida drift av mötesplatserna. Det ena vidareutvecklar dagens modell med föreningsdrivna mötesplatser. Det andra förslaget innebär en kommunalisering av mötesplatserna. Det är tänkbart att en kombination av de två förslagen också är möjlig. De två förslagen presenteras utifrån den modell för drift av en mötesplats som föreningen Drömfabriken tog fram under de första åren som mötesplats Stallarholmen utvecklades, se vidare i kapitel 6.
Det finns fördelar och nackdelar med båda förslagen. Fortsatt föreningsdrift möjliggör tillvaratagande av upparbetade samarbeten, engagemang och ett starkt underifrånperspektiv. Utredningens förslag kan här bidra till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och föreningarna. Samtidigt kvarstår en del av utmaningarna med att kommunen inte har full rådighet över styrningen, till exempel låter en annan aktör ansvara för verksamheten och för
vidareuthyrning av lokalerna. Vid en eventuell kommunalisering skulle
ansvarsfördelningen däremot bli tydligare, till exempel mellan kommunen som hyresgäst och SFAB som hyresvärd. Mötesplatsverksamheten skulle bli en verksamhet bland andra kommunala verksamheter, styrningen skulle ske genom kommunens styrsystem och ”spindlarna i nätet” på mötesplatserna skulle bli kommunanställda. Däremot riskerar kommunaliserade mötesplatser att tappa underifrånperspektivet. Engagemanget från föreningar och ideella krafter, inte minst de föreningar som idag driver mötesplatsverksamheten, kan gå förlorat.
Om fortsatt föreningsdrift väljs rekommenderar utredningen att driften av mötesplatsverksamheten upphandlas i enlighet med lagen om offentlig
upphandling (LOU). Kommunjuristen har i samverkan med inköpsavdelningen utrett frågan och konstaterat att driften av mötesplatsverksamheten är
upphandlingspliktig. En upphandling gör också förfarandet kring vilka föreningar som ges möjlighet att driva mötesplatserna mer transparent och öppet.
Oavsett vilken driftform som väljs har utredningen uppmärksammat vikten av att arbeta aktivt med trygghet och tillgänglighet på mötesplatserna. Det arbetet är idag till en del ofinansierat och en av mötesplatserna, Biohuset, uppfyller i dagsläget inte kraven på att vara en tillgänglig och trygg mötesplats för alla. Där behöver politiska beslut fattas om framtiden för mötesplats Mariefred.
Vidare pekar utredningen på behovet av att fortsätta belysa frågor om
ansvarsfördelning och försäkringar vid vidareuthyrning. System för kontinuerlig
uppföljning av mötesplatsverksamheten och arbetsbeskrivningar för de personer som arbetar som ”spindeln i nätet” vid mötesplatserna behöver tas fram.
Mötesplatserna kan användas som noder i frivilligarbetet, vilket skulle knyta samman satsningen som kommunen gör på mötesplatserna med stödet till Frivilligcentralen. Eftersom Strängnäs tätort saknar en motsvarighet till mötesplatserna i de tre kommundelarna föreslår utredningen att tankar om ett stärkt underifrånperspektiv och tillvaratagande av engagemang och idéer från enskilda/grupper av individer tas med i fortsatt arbete med att planera för en eventuell ny kulturscen, satsningar på ombyggnad av Multeum eller andra kommunala lokaler i tätorten. Detta för att möjliggöra att civilsamhället och invånare i tätorten också har tillgång till tillgängliga och trygga kommunala lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.
Målet med utredningen är att den bidrar till att Strängnäs kommuns
förhållningssätt gentemot mötesplatserna blir tydligare och mer enhetligt, att mötesplatsernas syfte och uppdrag blir tydliggjort, samt att mötesplatserna och verksamheten där är och uppfattas som tillgängliga för alla invånare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, sexualitet, funktionsförmåga,
etniska eller religiösa tillhörighet. Utredaren hoppas att så blir fallet, att förslagen i utredningen kan vara till hjälp i fortsatt utvecklingsarbete med mötesplatserna.
1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge 1.1 Politiska beslut
Inför mandatperioden 2011-2014 enades majoriteten (socialdemokraterna, centerpartiet, dåvarande folkpartiet och miljöpartiet) om ett politiskt initiativ att aktivt verka för att möjliggöra en mötesplats för unga och gamla under både dag- och kvällstid i varje kommundel. Ansvaret för mötesplatserna hamnade under kommunstyrelsen. (KS/2014:42)
Ur majoritetsförklaringen 2015-2018 (moderaterna och socialdemokraterna):
”Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar”.
Ur majoritetsförklaringen 2018-2022 (moderaterna och socialdemokraterna):
”Jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”
(under rubriken Kultur), samt ”Utveckla våra centrum (Strängnäs & Mariefred) och våra centrumstråk (Åkers styckebruk och Stallarholmen) genom samarbete med näringsliv, föreningar och kommunen” (en av 15 punkter som inleder majoritetsförklaringen).
I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och
