Nr 392 * 1984 ISSN0347-6049
av
Curt
Statensväg- och trahkmsntut (VTI) o 58101 Lmkepmg Swedlsh Road and Traffic Research Instltute eS581 01 ankopmg e Sweden
JB- s- 8- 0-1i S # 8
0 9 23
Nr 392 0 1984 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping ISSN 0347-6049 Swedish Road and Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping 0 Sweden
-Metoder för indirekt mätning av komiorm
och bestämning av glimmerhalt i
frak-tionen 0,074-4 mm
Resultat av undersökningar
FÖRORD
Föreliggande rapport är utförd på uppdrag av Vägverket. Den utgör en förstudie till en
utred-ning om glimmer- Och kornförmens betydelse i
bitumen-bundna material.
Linköping i februari 1984
C Wichmann
I N N E H A L L S F Ö R T B C K N I N G ABSTRACT SAMMANFATTNING SUMMARY 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Glimmer 1.3 Separering av glimmer
2
FÖRSÖKSUPPLÄGGNING
2.1 Beskrivning av metoder som används vid undersökningen
2.1.1 Porositet, "augularity number", "Particle index" samt "flow-value"
2.1.2 Penetrationsförsök
2.2 Bestämning av fri glimmerhalt genom-mikroskopering (s k point-counting) 3 PROVADE MATERIAL 3.1 Val av material 3.2 Val av fraktion 4 RESULTAT 4.1 Fraktionsvalets inverkan 4.2 Bestämning av porositet, PI,
flow-value samt fri glimmerhalt 4.3 Bestämning av penetrationen 4.4 Augularity number
5
.DISKUSSION
6 SLUTSATSER7
LITTERATURFÖRTECKNING
Bilagor VTI MEDDELANDE 392 Sida II IV NF JF' 10 10 10 11 13 13 17 18 20 21 30ABSTRACT
Trials have been made to investigate the importance of mica and particle shape on the compaction in the grain-size 0.074-4 mm.
Tests have been made with methods like particle index (ASTM D 3398), augularity number (BS 812), porosity, laboratory penetration test and point-counting in microscope. Only the particle index reflects the
influence of particle shape to a sufficient degree for a test method. The free mica content does not stand in relation to any of the above mentioned methods. Mica is an extreme particle form.
Tests have been made on wellrounded sands, crushed rock, micarich rock and blast furnace slag.
II
Metoder för indirekt mätning av kornform och bestämning av glimmerhalt i fraktionen 0,074 - 4 mm.
Resultat av undersökningar
av Curt Wichmann och Bo Karlsson
Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI)
581 01 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Rapporten redovisar försök att med olika metoder studera kornform och glimmerhalt i
fraktionsinter-vallet 0,074-4.0 mm.
Glimmer är ett flakigt, lättspaltat, mjukt (Mohr's hårdhet 2-3) mineral. Det är den extrema kornformen och elasticiteten som huvudsakligen ger glimmer dess egenskaper.
Glimmer kan separeras genom vindsiktning, flotering, skakbord, starkmagnetisk separation samt tungvätske-separering. Vidare kan glimmerhalten bestämmas optiskt genom punkträkning i mikroskop.
Kornformen har i denna undersökning bestämts enligt particle index (ASTM 3398), augularity number (mod. BS 812), porositet samt flow-value (utflöde från cirkulär öppning). Vidare har penetrationen av en
stav bestämts i ett prov vid angiven relativ densitet.
Provade material har varit:
- Natursand från havsstrand och rullstensås.
- Bergkross från granit, kalksten, gnejs
(glimmer-rik)
III
- Material med extrem kornform (hyttsand och krossad flinta)
Av försöken framgår att det inte råder något samband mellan den fria glimmerhalten i ett prov och porositet och packningsförmåga (PI) hos provet. PI återger
väl kornformen hos materialet. Vi har med PI ett instrument som med ett talvärde återger den subjek-tiva bedömningen av välrundad havssand - bergkross - glimmerrrik bergkross - taggiga och nåliga korn.
Porositet och flow-value återger inte med tillräcklig säkerhet och intervallsbredd skillnaden i kornform. Penetrationsförsöket återger kornformen väl, men
metoden är tidsödnde och materialkrävande.
Undersökningen har visat att:
'- Glimmer har en extrem kornform som kan jämföras med andra materials kornform (t ex hyttsand). Fri glimmer som ger packningsproblem i obundet prov.
- PI återger materialets packningsförmåga väl
och porositet samt ingående partiklars kornform.
- Vid samma relativa densitet återger resultatet från penetrationsförsöket skillnaden i nedträng-ningsförmågan hos prov med varierande glimmerhalt.
IV
Methods for indirect measuring of particle shape and determination of mica content
in the graine size distribution 0,074 - 4 mm. by Curt Wichmann and Bo Karlsson
National Swedish Road and Traffic Research
Institute (VTI)
5-581 01 LINKÖPING, Sweden
SUMMARY
Particle shape and mica-content have been studied in the grain-size interval 0.074-4.0 mm.
Mica is a flaky, soft (Mohr's hardness 2-3) mineral. It has an extreme particle shape (perfect clearage
in one direction), that mainly gives mica it's quality.
Mica can be extracted through wind sieving, flotation, shake board, heavy magnetic separation and heavy
liquid separation. Furthermore the mica content can be determed through microscopic point-counting.
The particle shape has in this research been determed by the methods of particle index (ASTM 3398), augularity number (BS 812), porosity anf flow-value (outflow
from a Circular opening). A penetration test has been carried out where the sinking of a rod (number of blows/cm) in a sample at a given relative density, has been expressed as the particle shape.
The samples tested have been:
- Sand from shore and glacifuvials deposits. - Crushed aggregate from granite, limestone and
micarich shist.
- Aggregates with extreme particle shape (blast furnace slag and crushed flint stone)
The results shows that the grade of free mica does not stand in relation with porosity or ability of compaction. Particle index (PI) expresses well the particle shape of an aggregate and expreses by a
figure the subjective judgement; well rounded - crushed
rock - michrich rock - dendritic forms.
Porosity and flow-value do not express with enough confidence and interval length the difference in particle shape.
The penetration test expresses well the particle shape, but the method is time- and sample demanding.
The tests has showed that:
- Mica has an extreme particle shape which influence can be compared with particle shape of other
materials (e.g. granulated blast furnace slag). Free mica can cause compaction problems.
- PI expresses well the ability of compaction and porosity of an aggregate and the particle shape of the particles.
- Penetration tests with control of high relative density express well the compaction problem with micarich samples.
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Tidigare undersökningar utomlands har visat att
material inom kornregistret 0,074-4,0 mm ("fine aggre-gate" enligt ASTM: 0,074-4,75 mm) kan ha stor inverkan på asfaltbetongens egenskaper. Några kvalitetskriterier finns inte utvecklade för detta material, men hög
halt av fri glimmer har visat sig ha skadlig inverkan på asfaltbetong enligt ett examensarbete gjort vid KTH (Mesh 1982).
Glimmer har en extrem kornform som i det här försöket även kommer att jämföras med korn som är kubiska
men har hög ytråhet (ex hyttsand). Dessa två egen-skaper (kantighet-ytråhet) är inte synonyma men försvårar var och en på sitt sätt packningen av ett prov.
McLeod (1981) har gjort försök med marshallstabili-tetsprovning och finner att genom att öka finandelens
(0,074-4 mm) particle index (PI) kan man väsentligt förbättra marshallstabiliteten i jämförelse med om man ökade grovandelens (4-16 mm) PI motsvarande. Man kan troligtvis härav dra slutsatsen att kornformen
hos finandelen är viktigare för stabiliteten är kornformen hos grovandelen.
1.2 'Glimmer
Glimmer är en grupp av mineral som i huvudsak består av Al-, Fe- och Mg-silikater, starkt bundna i två
dimensioner. Dessa skikt av silikater är löst
samman-bundna av kaliumjoner till ett tredimensionellt mineral.
Följande mineral är vanligast förekommande i den svenska berggrunden:
Mineral Kemisk formel Densitet Färg Spec.
egenr skaper
Muskovit KA12(AlSi3010)(OH)2 2,8 ljus-
hård-grön het 2,8
Biotit
K(M9rFe>3<Alsi301o <0H)2
3,2
svart
hård-het 2,5
Klorit FegAl4(OH)4(Si4Al4020) 2,6-3,0 svart
2Fe(OH)2
Sericit
KA12(AlSi3010)(OH)2
2,8
ljus-
mycket
grön fin-kornig
Dessutom förekommer i mindre omfattning phlogopit (Mg-glimmer), lepidolit (Li-glimmer), roscoelit (V-glimmer) samt vermiculit (expanderande mineral).
Glimmer användes tidigare som isolator mot ström och värme, men utnyttjas i dag främst som K-produ-cent (muskovit), borrkaxstabilisator (biotit) samt fasadbeklädnad på betongytor och på takpapp. Vidare används glimmer (0,3 mm) som filler i asfaltprodukter
(Petkof).
Glimmer är ett svagt mineral (Mohr's hårdhet = 2-3) varför den lätt låter sig utsättas för nötning. Vidare vittrar mineralet och faller då ofta sönder
utefter svaghetszonerna. Denna bladiga struktur är den egenskap som främst kännetecknar glimmer, vilket uttrycks genom kornformen.
1.3 Separering av glimmer
För att separera glimmer från ett komplext sammansatt material krävs att glimmerfraktionen är helt frikrossad,
vilket i denna undersökning är under 0,5 mm beroende på grovkornigheten hos bergarten (med undantag för gnejs från Västerås som har fri glimmer <l,0 mm). Följande metoder används för att separera ut glimmer
kommersiellt och vid försök:
Vindsiktning. En ström av olika mineralkorn träffas av en luftstråle, varvid glimmerkornens stora yta tvingar dem att delvis följa med luftstrålen. Vind-siktning används kommersiellt för att få fram glimmer-koncentrat. Jordan m fl (1980) redogör för ett
batteri av sicksackformade vindsiktar som används i
USA.
Inom krossindustrin marknadsför bl a Alpine utrustning för att separera glimmer från stenmjöl med kapaciteter på upp till 10 ton/tim (s k Turboplex-Stromsichter
ATP-S).
För laboratoriebruk kan man använda Alpines vindsepa-rator (Multi-Flex Kanalrad-Sichter typ lOOMZR).
Flotering med natriumstearat har provats vid institu-tionen för mineralteknik, Luleå. Genom att aktivera glimmerytorna med natriumstearat i vattenlösning, kan dessa tillsammans med skumbildare fås att stiga i en luftmättad vattenlösning.
Skakbord. Genom avvikelse i densitet (biotit) och kornform kan glimmer separeras på ett snedställt
oscillerande bord.
Skakmagnetisk separation har använts i laboratorie-skala med den s k Franz-separatorn.
Tungvätskeseparering. Tetrabrometan (densitet 2,96) får glimmer att sjunka och andra lättare mineral
att flyta. Tetrabrometan är mycket giftigt och försöket är mycket komplicerat.
Vanligtvis är utbytet vid dessa försök 60-90 %
beroende på metod och koncentratet innehåller vanligt-vis 60490 % glimmer. Man kan alltså inte med någon exakthet bestämma glimmerhalten i provet med dessa metoder utan bara avlägsna en del av glimret.
Den enda något säkra metoden att bestämma glimmer-halten blir på så sätt punkträkning i mikroskop.
Martna (1967) redogör för standardförsök som utförs vid Vattenfall på sand (0,074-4 mm) för användning till betong. Bl a utnyttjas stavsiktar med spaltöppningarna 0,7, 1, 1,4 och 2 mm för
bestämning av flisigheten i små fraktioner. Men han finner dålig överensstämmelse mellan flisigheten och hålrumshalten i materialet samt även övriga
egenskaper hos sanden (petrografi, spec. vikt, grade-ring, sprödhetstal) och bruket (tryckhållfasthet). Han misstänker att provmängden för bestämning av flisigheten (150 9) var för-liten. Troligtvis spelar också kantigheten hos sandkornen roll vid bestämning av hålrumshalt (egen anmärkning).
2 FÖRSÖKSUPPLÄGGNING
Försöken går ut på att undersöka huruvida de provade materialen med varierande kornform, ger olika resul-tat i fråga om packningsbarhet och hålrumshalt.
Huruvida dessa uppmätta fysikaliska parametrar i
sin tur inverkar på en asfaltmassas egenskaper ingick inte i dessa studier, men kommer av nödvändighet
att behöva studeras.
2.1 Beskrivning av metoder som används vid undersökningen
2:1;1 - Porositet, augularity number, particle index samt flow-value
\ Porositet. För att bestämma porositeten stampades respektive material in i tre olika cylindrar beroende ;på_va1 av fraktionsinvervall (se foto nedan).
_Foto 1. Burkar för beräkning av hâlrumshalt och
\ particle index enligt McLeod (1981).
Man stampade in materialen i tre lager. Varje lager jstampades med 100 stötar med metallstaven, varje
stöt hade en fallhöjd av ca 50 mm och en hastighet av ca 2 stötar per sekund. Varierande storlek på i cylinder och stav användes beroende på provad frak-_t tion för att eliminera eventuella randeffekter.
Skrymdensiteten beräknades enligt
vikt material i cylindern volymen i cylindern
Därefter bestämdes kompaktdensitet på materialen. Med hjälp av kompaktdensiteten och skrymdensiteten
vid 100 stötar/lager beräknades porositeten fram:
skrymdensitet . 100 kompaktdensitet
Provningsförfarandet och utrustningen är i princip lika med BS 812 för testning av augularity number.
Augularity number (modell BS 812). Proven stampades in på samma sätt som för bestämning av porositet enligt ovan och med samma utrustning (se foto l). Uträkningen av augularity number är något modifierad och stämmer inte exakt med BS 812. I stället för kompaktdensitet (eng. relative density) har skenbar kompaktdensitet (eng. apparent rel- dens.) använts på grund av ringa vattenabsorption till stenarna. Man sparar på så sätt mycket tid vid försöket och
felet är försumbart.
Augularity number räknades sedan fram ur den något modifierade formeln
100 - vikt mtrl i cylindern
67 _ volym 1 cyl s kompaktdens.
Particle index (ASTM D 3398). Provningsförfarandet är nära identiskt med bestämningen av porositet
(se foto l). Skillnaden att i stället för 100
stötar per lager gjordes 10 respektive 50 stötar per lager. För att eliminera randeffekter i burken används tre storlekar (enligt McLeod):
fraktionen 0,074á0,5 mm* =O,l2 l
0,5-4 mm 0,40 1
4-16 mm 3,23 1
Particle index räknades ut ur formel:
PI = 1,25 - V10 - 0,25 ° V50 - 32
där
PI = Particle index
V10 = _Porositet i % vid 10 stötar per lager
V50 =
-Porositet i % vid 50 stötar per lager
Flow-value: För bestämningen av flow-value användes en flödestratt som nära överensstämmer med fransk
och ungersk norm (se foto 2); Metoden är
rekommen-derad av PIARC (1983). Håldiameter 12 mm användes vid undersökning av fraktion 0,074-l,0 mm och 25 mm diameter vid undersökning av fraktion 1,0-4 mm. Provmängderna har varit 500 9 för fraktion 0,074-l,0 mm och 3000 g för fraktionerna
1,0e4,0 mm. Flödestiden har uppmätts och flödes-värdet har räknats fram (sek/100 g). Materialet rann ner i ett kärl vars övre kant var 80 mm under trattöppningen. Skrymdensiteten har därefter räk-nats ut i kärlet och därefter hålrumshalten;
skrymdensitet , 100 kompaktdensitet
(D I |...4
'Föto 2; e Ut;üstning för beräkning av flow-value
. .' _enligt Granier (1979).
2.1;2 ' '.Penetrationsförsök
Metoden som utvecklats av Houlubec (1973), går ut på_
att Stöta ner en stav, vars diameter är lika med
å inCh, i ett vibrerat prov med bestämd lagringstätv het; Nedträngningen göres med hjälp av en fallande
vikt vars fallhöjd = 15,24 cm och vikten = 0,227 kg
(se fotø 3). Antal stötar per 5 cm antecknas ner
till_ett djup av 20 cm och avsätts mot nedträngnings-djupet.i ett diagram. Lagringstäthet räknas fram med hjälp av emax á max portal, emin'= min portal. Ip = lagringstäthet, e = det portal som blir vid den aktuella lagringstätheten. Då vi har bestämt
lagringstätheten kan man få fram det aktuella
por-ta1et ur formeln
I 'emax-e => G = emax'IP (emax emin)
P
EmaX'emin
.
gem-0003.00:
tr me tang as . m va m g ;
Foto 3.. .Utrustning för beräkning av penetration ' - enligt Holubec (1973).
ör att få fram den mängd material som krävs för att få den bestämda lagringstätheten vid vibrering, 'där burken Som används har en bestämd volym,
vräknaS_5krymdensiteten fram för den aktuella
lag-ringstätheten.
lO
Genom formeln
e = 1 _ skrymdensitet kompaktdensitet
skrymdensitet = kompaktdensitet (l-e)
får man fram den aktuella skrymdensiteten. Genom att multiplicera skrymdensiteten med volymen på burken får vi fram vikten av det material som ska hållas i burken för invibreringen.
2.2 Bestämning av fri glimmerhalt genom mikro-skopering (s k point-counting)
Prov från materialet i fraktioner har limmats och bakats till briketter. Dessa har sågats och polerats till tunnslip (0;025 mm tjÖCka) itvå från varandra
vinkelräta snitt. Tunnslipen har granskats i
genom-fallande ljus i polarisationsmikroskop. Genom identi-fiering av glimmer- eller icke glimmerkorn har man på statistisk väg kunnat bestämma en ungefärlig glimmer-halt. Metoden är subjektiv, men den enda direkta
metod som finns.
3
PROVADE MATERlAL
Följande material har provats enligt metoderna i kapitel 2.
3.1 7 Val av material
Välrundad natursand
Baskarpsand utgörs av kvartssand från havsstränderna kring Vättern. Materialet är mycket välrundat.
ll
Sollebrunn utgörs av krossad natursand från rull-stensås (s k sandavskiljningsprodukt). Huvudbestånds-delen är kvarts, men även glimmer och mörka mineral
förekommer.
Skedevi utgörs av natursand från rullstensås, se
Sollebrunn. Bergkross
Skärlundagranit är en finkornig bergart som främst består av fältspat, amfibolit, kvarts samt ca 12 % glimmer (Kornfeldt 1975).
Gnejs från Töva, Vagnhärad och Västerås består av de bergartsbildande mineralen kvarts, fältspat, amfibolit samt varierande hög halt av mörk biotit-glimmer.
Hejdebykalksten består av märgelkalksten. Partiklarna
är svaga och krossas lätt vid hårdare hantering.
Material med extrem kornform
Hzttsand, SSAB, består av nål- och stjärnliknande partiklar (dendriter), som med svårighet låter sig packas. Materialet är övervägande amorft.
Krossad flinta består av nålliknande amorfa
kvarts-mineral. Materialet är mycket hårt.
3.2 Val av fraktion
Syftet med uppdraget var att finna metoder för att
mäta kornformen i intervallet 0,074-4 mm. Intervallet
är en mer än 50 gångers ökning av den minsta
12
tionen, varför man inte direkt kan utgå från att kornformen är densamma i hela fraktionsintervallet. Valet av ett lämpligt fraktionsintervall, styrs av
vad som är praktiskt möjligt att sikta fram på
rimlig tid vid ett försök. Problemet blir att finna den optimala fraktionen.
En snäv fraktion (t ex 0,074-0,125 mm) har dålig
representation för hela intervallet (0,074-4 mm),
samtidigt som hela intervallets kornkurva kan ha helt olika utseenden för olika material.
I syfte att finna det fraktionsintervall som var lämpligast att analysera utförde vi en förstudie där följande intervall studerades för ett av
sten-materialen.
l. Snäva intervall (0,074-0,125, 0,125-O,25 mm
osv)
2. Längre intervall (0,074-0,5, 0,074-1 mm osv)
3. Längre intervall med varierande kornkurvsamman-sättning.
a)
Överrepresentation av fint material
b) Normalfördelning
c) Överrepresentation av grövre material.
På dessa material bestämdes pbrositet, particle index (PI), flow-value samt hålrumshalt efter fritt fall.
13
4 RESULTAT
4.1 Fraktionsvalets inverkan
I syfte att undersöka betydelsen av fraktionsbredd och kornkurvans utseende i fraktionsintervallet har Skärlundagranit provats:
A. Följande metoder och egenskaper har studerats:
. PoroSitet vid 10, 50 samt 100 stötar l
2. Particle index med två burkar 3
4
Flow-value med två trattöppningar Hålrumshalt löst packat
B. Fraktionerna har valts sålunda:
1. Enligt standardsiktserien i intervallet
2. Intervallen 0,074-O,5 mm och 0,5-4 mm 3. Intervallen 0,074-l,0 mm och 1,0-4 mm
C. Kornkurvorna har valts i intervallen enligt B:
1.
Överrepresentation av fint material
2.
Överrepresentation av grovt material
3. Normalfördelning.
Resultatet framgår av tabell 1.
Av resultatet kan man utläsa att mindre fraktioner
i allmänhet har högre värden vad gäller hålrums-halt och packningsbarhet (PI) och att de rinner sämre genom tratten än grövre material.
14
Burkstorleken inverkade på resultatet så att PI för fraktionen O,25-O,5 mm i den lilla burken blev 18,7 och i mellanburken 19,6, medan PI för fraktionen O,5-l,0 mm blev 17,9 i den lilla burken och 19,8 i mellanburken (se figur 1).
X
20,0'
\
XO_-_o
//'//0 \
\ me//anburkcn
burken x\\ 078,0 -*
\x
byn:
- GVtuvk
o
I V 7á67 I T I I r I I I 0,07462/25 0,25 0,5 za 2,0 4,0Figur 1. PI vid byte av burksstorlek vid varierande kornstorlek.
Även porositeten påverkas vid byte av burk. Den här ökningen av PI och porositet vid byte från mindre till större burk är systematisk. Den mindre burken ger lägre värden än den större burken vid samma fraktion. Troligtvis är den mindre burken lättare att tätpacka i. I kapitel 5 kommer detta problem att diskuteras utförligare.
"Flow-value", uttryckt som sek/100 9, ger olika
värden inom olika intervall beroende på vilken tratt-öppning som används. Generellt gäller att dock
flödet avtar i intervallet 0,074-O,5 mm för att sedan öka vid 0,5-4,0 mm. Om man kompenserar för trattöppningen genom att uttrycka värdet som
15
sek/100 g, 1 cm2, försvinner inte oegentligheterna i talvärdena. Metoden är mycket känslig för rand-effekterna i trattöppningen.
I jämförelsen mellan olika kornfördelningskurvor i längre fraktionsintervall gäller definitions-mässigt inte PI. Resultatet kan bara jämföras med resultat från samma kornfördelningsintervall.
För de fortsatta försöken valdes standardintervallen
l6
Tabell 1. Particle index- och flow-value-bestämningar på Skärlundagranit med varierande fraktions-intervall och kornstorleksfördelning.
Fraktion Porositet Patticle- Flow-value Håltunsbalt Anmärkning
index 0-1 - 500 9 efter fritt 10 50 1-4 - 3000 9 fall från
stötar stötar mm tratt
0,074-0,125 52,2 50,4 20,7 5,51 61,2 Lilla burken 0,125-0,25 51,2 49,6 19w6 3,90 58,6 Lilla burken
0,25-0,5 50,4 49,2 18,7 3,75 56,5 Lilla burken. PI = 19,57 med
4 mellanburken.
0,5-1,0 51,5 50,1 19,8 4,41 55,1 PI - 17,88 med lilla burken l,0-2,0 49,9 48,5 18,3 0,66 55,8 Mellanburken 2,0-4,0 48,4 46,9 16,8 0,82 52,7 Mellanburken 0,074-0,5 48,4 46,6 16,8 5,00 57,4 PI - lilla burken F.w - lilla öppningen 0,074-0,5 45,8 43,8 14,3 4,02 54,4 ' -0,074-0,5 45,7 43,6 14,2 3,64 53,8 ' -0,5-4,0x 47,9 46,8 16,2 0,58 _ 53,4 PI - mellanburken F.w - stora öppningen - l -0,5-4,0 '45,2 43,8 13,6 0,59 51,0 -0,074-1,0 4,78 57,3 F.w = lilla öppningen 0,074-l,0 43,8 42,2 12,2 3,70 52,4 F.w = lilla öppningen mellanburken 010.74'er "' ' '-l,0-4,0 0,67 54,4 F.w 8 stora öppningen 1,0-4,0 47,8 45,8 16,3 0,72 52,6 ' -1:0'4ø0 0,78 52,2 ' -VTI MEDDELANDE 392
17
4.2 Bestämning av porOsitet, PI, flow-value samt fri glimmerhalt
Individuella värden från de olika provade materialen framgår av bilaga 1-10 där varje lokal finns redovisad för sig med ökande fraktionsstorlek.
I bilaga 11-16 redovisas samma resultat fast materialen jämförs inom samma fraktionsintervall. Det kan
konstateras att flow-value-försöket inte tillåter jämförelse på samma material och varierande kornstor-lek. Ett finkornigt material rinner långsammare p 9 a den kinetiska energin i kornet och att adhesionen är större mellan kornen i de mindre fraktionerna. Av bilaga 7 framgår att flow-value, räknat som
sek/100 g, är högst för fraktionen 0,074-O,125 mm för att sedan avta och därpå öka igen när man
går mot grövre fraktioner. Metoden ger synbarligen inte utslag för bara inre friktion hos de olika fraktionerna, vilket man kunde ha misstänkt från början. De andra krafterna som räknats upp ovan får större betydelse för resultatet.
Den fria glimmerhalten i de prov där glimmer före-kommer har bestämts enligt tabell 2.
18
Tabell 2. Halt fri glimmer i fraktioner på fyra
berg-material. '
Partikel-% fri glimmer'
Materlal
0,074-0,125 0,125-0,25 0,25-0,5
mm mm mm Gnejs, Töva 45 43 35 Gnejs, Västerås 49 52 42 Gnejs, Vagnhärad 21 23 12 Granit, Skärlunda 20 19 7 4.3 Bestämning av penetrationHolubec (1973) har provat att slå ner en stav i olika sandmaterial och därvid påvisat att nedslagningshastig-heten (slag per 5 cm) beror av kornformen. Han påvisar också betydelsen av att kontrollera den relativa
packningen vid försöket, vilket betyder hur packningen blev i förhållande till optimal packning, uttryckt i volym av volym vid optimal packning.
Vid VTI konstruerades en penetrometer och prov fram-ställdes genom att vibrera in materialen till bestämda relativa packningar. Vi kunde på så sätt enbart
studera penetrationshastighetens beroende av kornformen. Resultatet framgår av tabell 3 och figur 2. Vi testade penetrationen vid 70 och 90 % relativ packning i
fraktionen 0,074-0,5 mm.
19
Tabell 3. Penetration i sandigt material vid olika relativ packning.
Material Penetra- Slag per 5 cm
tions-djup DR = 70 % DR = 90 % Granit, Skärlunda 0-5 5 14 5-10 16 31 10-25 36 58 15-20 66 ' 118 Sand, Baskarp 0-5 2 4 5-10 8 9 10-15 12 14 15-20 16 21 Glimmerrik gnejs, 0-5 7 12 Stora Ovattnet 5-10 20 38 10-15 40 90 15-20 72 192 I' 7.
Sfo/ar 5072
A750-
_
/. 6//mmerr/'A gncy's 0,? ?0%
2. Gran/f DR ?0%
3. G//hvmcrr/f ynqu 0,9 70 %
Z
4. Gran/'f DR ?0 %
700_
5. 50/70/ 0,? 90 %
6. Sand 0,4, 70%
50-lEiggg_g. Penetrationen (stötar/5 cm) föf olika lyngcnn material vid varierande relativ packning.
20
4.4 Augularity number
Enligt BS 812 kan kornformen förutom flakines och elongation value bestämmas som avvikelsen i porositet från helt runda stenar. I en tidigare undersökning bestämdes augularity number på olika stenmaterial i
fraktionen 8w12 mm.
Materialen har följande värden för augularity
number.
Tabell 4. Augularity number (BS 812) för olika material.
Hult, Småland Bergkross Granit, Skärlunda 7,3 Dolomit, Värmland 8,1 Gabbro, Norrbotten 9,8 Gnejs, Brännland 10,8
Material Augularity number
Havsgrus
Flinta, Dorset 2,4
Flinta, Lydd 2,9
'Grus, Simrishamn 1,4
Grus, Simrishamn 4,4 (krossat)
Isälvsgrus
Slaka, Qstergötland
7,4
Slaka, Ostergötland 11,0 (krossat)
Norrhult, Östergötland 6,3 Elianstorp, Östergötland 5,1 Morän Hult, Småland 7,5 10,0 (krossat) VTI MEDDELANDE 392
21
5 DISKUSSION
Undersökningen har gått ut på att studera kornformen i snäva fraktioner. Kornformen har bestämts indirekt genom att utnyttja materialets packningsbarhet, poro-sitet och inre friktion hos partiklarna. Genom att använda snäva fraktioner har vi eliminerat betydel-sen av en sammansatt kornkurvas variation i porositet och packning beroende på utseende.
Kornformen hos en partikel i fraktionen 0,074-4 mm påverkas av framställningsförfarande, mineralogisk sammansättning samt kornstorlek på ingående material;r
Ett naturmaterial har vanligtvis mer välrundade korn än ett krossat material. Kantigare form före-kommer också beroende på att naturmateialet har ut-satts för vittring i täkten eller krossning i same band med avsättningen. Vanligtvis har i de mindre
fraktionerna (<1 mm) i grustäkter och havsstranden,
fältspat, kalkspat och till viss del glimmer lösts upp av vatten. Glimmer har oftast finfördelats och avsatts som ler. Detta får till följd att dessa förekomster vanligtvis innehåller mestadels kvarts i fraktionen <1 mm. Däremot har bergkross i de mindre fraktionerna samma mineralfördelning som i moderberg-arten. Av foto 4 framgår att Baskaprssand (0,25-O,5 mm) är välrundad och innehåller enbart kvartskorn. Av. foto 5, som föreställer glimmerrik gnejs från
Vagnhärad (0,125-0,25 mm), framgår att kornen är kantiga och den mineralogiska fördelningen mellan mineral lika med moderbergarten (kvarts, fältspat, glimmer samt mörka mineral).
22
Foto 4. Baskarpsand i fraktionen 0,25-O,5 mm. Endast välrundade kvartskorn.
Foto 5. Glimmerrik gnejs från Vagnhärad i fraktionen 0,125-O,25 mm. Ingående mineral är kvarts och fältspat (ljus) samt glimmer (svarta glänsande) och mörka mineral (grå).
23
Om man studerar resultaten från bestämningarna av porositet, P1 och flow-value framgår av bilaga 1-10 att porositeten varierar högst obetydligt med varier-ande kornstorlek för samma material. Däremot varierar PI så att värdet är högst för den minsta fraktionen och avtar sedan. Hoppet som blir i staplarna vid 0,5 mm beror på att vi har bytt instampningsburk vid denna fraktion. Vi ville nämligen ha så liten burk som möjligt för att slippa tidsödande framsiktningar av fraktioner. Detta förfarande har föreslagits av
McLeod (1981).
Garniers (1979) metod att mäta flödet från et tratt med definierad trattvinkel och öppning (flow-value) återger sandfraktionens inre friktion, är svår att jämföra mellan olika fraktioner. Troligtvis är strömningshastigheten starkt beroende av trattöppw ningen och fraktionsstorlek och i mindre omfattning
beroende av kornformen.
I jämförelse mellan dessa tre uppräknade metoder
är PI beroende av både packningsbarhet och porositet. Dessa bägge parametrar är kornformsberoende. Resul-tatet från undersökningarna visar också att PI är mest känslig för variation i kornform.
PI Poro- Flow-sitet value
Baskaprsand (0,5-1 m) 8,2 39,4 3,12
Skärlundagranit (0,5-1 m) 19,8 50,1 4,41
Procentuell skillnad, % 141 27 41
Bilaga 11-16 redovisar jämförelse mellan olika material i samma fraktion. På samma sätt framgår att porositet och flow-value varierar mindre mellan
24
olika material, medan PI har en markant spridning. Av resultaten framkommer att i fraktionen
0,074-0,125 mm har hyttsanden (med dendritisk och nåliga aggregat) högsta värdet för porositet och PI. Däremot har Västerås med högst glimmerhalt
( 50 %) nästan lika höga värden som hyttsand i fraktionen 0,125-0,25 mm. Vartefter man går upp i fraktionsstorlek ökar PI för de glimmerförande bergarterna i jämförelse med de andra upp till den halt då fri glimmer börjar försvinna. I fraktionen 1-2 mm har kalksten, Hejdeby och hyttsand med spe-ciell kornform högre värde för PI än de glimmer-förande bergarterna. I denna fraktion representeras kornformen av komplext uppbyggda partiklar med
varierande mineralogiskt innehåll. Enbart Västerås--gnejs har delvis fri glimmer i denna fraktion.
Genom att avsätta porositet mot flow-value i ett diagram (figur 3) får man en uppfattning om dessa bägge metoders överensstämmelse. I stort sett
råder ett linjärt samband, men bredden hos flow-value är ca l enhet, vilket talar mot metoden. Det är
enbart Baskarpssand-som avviker i värdet.
25
Farcs/'7437z
A0,5*Ä0mm
60-A I I I I 7 2 3 1/ 5 (l, F/ov Vo/euFigur 3. Porositet avsatt mot flow-value för
frak-tionen 0,5 - 1,0 mm för olika material.
Farcs/klar!
A. _67
.
60_
0,074
, 725 mm
G/lmmer
Ugj/
50-40-
80 X
Sand
-{r
- r
1
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
>
2
6
70
M
/a
22
26
23 P]
Figur 4. Porositet avsatt mot PI för fraktionen 0,074 - 0,125 mm av olika material.
26
Om man däremot avsätter porositet mot PI i figur 4 framgår ett starkt linjärt samband dem emellan vilket är logist då PI i huvudsak mäter materialets poro-sitet vid två packningsarbeten. Vad som dessutom är anmärkningsvärt är att materialen faller ut i tre huvudgrupper (hyttsand är extremvärdet):
Sand Baskarp Sollebrunn Skedevi Bergkross Flinta Hejdeby Skärlunda Vagnhärad Glimmerrik gnejs Västerås Töva
Genom undersökningarna har bekräftats att glimmer har en speciell kornform som gör mineralet unikt. På grund av den bladiga strukturen är mineralet svårpackat (hög hålrumshalt och PI). Vidare är mineralet elastiskt, varför man kan misstänka att det fjädrar när man försöker tränga ner i det
(penetration test-värdet är högt för glimmerrik gnejs).
Erfarenheter från blästring av naturgrus i betongytor har visat hur glimmer i stenarna nöts väsentligt
mer än mineralkornen omkring samma sten. Detta beror på att glimmermineralen har låg hårdhet (2-3).
27
För att undersöka betydelsen av glimmerkornens form avsätts fri glimmerhalt mot PI, flow-value samt hålrumshalt erhålls kurvorna enligt figur 5-7.
I figur 5 finns ett visst samband mellan fri glimmer-halt och PI i varje fraktion (0,074-0,125, 0,125-0,25
och 0,25-0,5 mm) medan detta samband icke kan
konsta-teras i figur 6 och 7. Däremot framgår av figurerna att PI avtar med ökande fraktionsstorlek, vilket redan framgått av bilagorna 1-10. Glimmerhalten för Västerås och Vagnhärad tycks vara störst i fraktionen
0,125-0,25 mm. Av figurerna kan man dra slutsatsen
att det inte är den fria glimmerhalten som bestämmer materialets hålrumshalt eller packningsbarhet utan partiklarnas kornform. Glimmer påverkar inte ensamt ensartade fraktioners porositet.
I ett annat sammanhang (Wichmann 1983) undersöktes
PI för bergkross (Skärlundagranit) och ett naturgrus (Vinberg) i enskilda fraktioner från 0,074 till 16 mm (figur 8). En kanadensisk undersökning hade visat att man kunde skifta burkstorlek vid 0,5 och 5,6 mm för att spara arbete och samtidigt eliminera
rand-effekterna.
Av figur 8 framgår att packningsbarhet och kornform uttryckt som PI avtar med ökande kornstorlek även
över fraktionen för den fria glimmerhalten (0,5-l mm). Kornformen varierar troligtvis i varje delfraktion på grund av krossningsförfarande. Av detta kan man dra slutsatsen att resultatet i figur 5-7 stämmer: Det råder ett dåligt samband mellan fri glimmerhalt och PI, flow-value samt hålrumshalt. Det är i stället
kornformen (vilket också innefattar glimmerformen)
som påverkar ovanuppräknade faktorer.
28
böäknü
A.50-
äkøbümü
Ic -
/
°\
Vá'sfcra's /f
xt nån /E 1/0
l
:3 .. 73'va (0/E
T'/
.§ 30-
/
\\
03is
'
Løgnbánui'
x/
,
x ,, Pb nbåhmd
20
.Skanbnabg(|éüádbnåê
\
I [ I T I ' T I I I i-
/0 72 717* 76 76 20! 22 29 26 23 PI
/á Vagnhärad
R7-/
5 ..
JSká'r/unda
Figur 5. Fri glimmerhalt avsatt mot PI i
fraktio-ner.
A50 _
(0 \X Vá's;le/*235
*EL/0-
0/7
/
'
%
ä
x
'30_
Vagnhärad
Q5 20_ /Oo/X-äx Skår/unda.t
X
\ /0-
,(
5-4- \Z
3
4,»
I5
é: F/ov Va/ue
Figur 6. Fri glimmerhalt avsatt mot flow-value i fraktioner.
29 A 0 O Vá'57lerás
o\ 50 -
\\
/ \x
,,
//X 7bVa
F 1/0«
X o
t
x/
s
g
30-0 ll-\\ 20 __
h l/?gn/zarad
O\ /4 .SquâNWWQ g _ Xu\70
5 '
i
1 1 1 I I I 1 o I1,40
50
50
70
//O/rumsha/f
Figur 7. Fri glimmerhalt avsatt mot hålrumshalt i fraktioner. PI A .22' - '\ X 20- \\\ . x Shwhmmb - \\\x SWWnM 78 \ \ x .
,
\ x
_ .\\x76-
\
\0 \X .. V . \ * x/' hö 72 ' \o "lan/gas X/_
o
\\
o 0 70 - \o \ ' / .. \o\ O\O 8 .1620. 0:725 0:25 0:5 71,
å
1*
56
8
,2500; .
Figur 8. Particle index (PI) i olika fraktionsstor-lekar för bergkross (Skärlundagranit)
och naturgrus (Vinberg). Avbrott i kurvan återger byte av burkstorlek.
30
Penetrationsförsöket ger bra utslag för det motstånd som uppstår i ett material när en stämpel trycks ner i densamma. Man kan misstänka att det delvis är de fria glimmerkornens fjädrande förmåga som bromsar nedträngningen i de glimmerrika materialen. Metoden bör utvecklas och fler material bör provas
för att ge ett bättre underlag för bedömning.
6 SLUTSATSER
Utifrån försök somredovisas i denna rapport kan följande konstateras:
- Particle index återger både kornform (hålrums-procent) och packningsbarhet. Metoden ger ett bra utslag för kornform och är känslig för små skillnader i kornform och packningsbarhet
- Beräkning av porositet och flow-value beskriver inte lika bra skillnader mellan prov med varier-ande kornform hos partiklarna
- Genom att enbart mäta glimmerhalten hos ett
prov får man ingen uppfattning om provets hålrums-halt, packningsbarhet eller inre friktion. Det är glimrets speciella kornform som i kombination med andra partiklars kornform kan ge utslag med någon av de undersökta metoderna. Det är endast fri glimmer som ger packningsproblem i obunden
form.
- Penetrationsförsök under kontrollerade för-hållanden återger problem p 9 a fjädring i materialet hos glimmerrika material. Metoden är omständlig och tidskrävande p 9 a provbe-redning. Ytterligare prov måste utföras.
31
7 LITTERATURFÖRTECKNING
1. Garnier J, Roberg J, Détermination de l'augularité des gravillons et des sables. Bull. liaison
labo. P. et Ch. nr 104 november 1979.
2. Holubec I, D'Appolonia E, Effect of particle
shape on the engineering properties of granulars-oils. ASTM STP 523 1973.
3. Kornfält K-A, Beskrivning till berggrundkartan Norrköping NV, SGU serie Af nr 108 1975.
4. Martna J, Sällström S, Värdering och
fram-ställning av betongballast - erfarenheter från svenska kraftverksbyggen. Nordiska betongför-bundets tiskrift årgång 11 (1967).
5. McLeod N, Davidson K, Particle Index Evaluation of Aggregates for Asphalt Paving Mixtures AAPT
1981 volume 50.
6. x Mesch J, Pettersson S, Inverkan av glimmerinbland-ning på egenskaper hos asfaltmassor. Inst. för vägbyggnad, KTH, Bulletin 1982:1.
7. Petkof B, MICA ch. in Industrial Minerals and rocks, Am. Inst. of Mining, Metallurgical and Petroleum Eng. (1975).
8. Wichmann C, Svagt grusmaterial till bärlager. Resultat av undersökningar, VTI Meddelande 369 1983.
9. Yernaux M, L'important de la qualité des granulats. Equipment méchanique, carrieres et materiaux,
nr 136 1975.
G Q ' M H . 4 . 1 v. . . 39 g 4.
30'
25"
15«
10%
T 0h 1 I I O C C ) 0 m <1 '4919
.18
05
nu
EHS
OJO
d
r O mr 1.1 1 4
am
nA
640
13
çBASKARP
0.074- 0,125-
0,25-4
0,0%" 0,125- 0,25-0,125 0,25 0,5 0,5'-1,0 1,0'2,0-
4,0
Frakñon
10516101' SO stötarPorosifef
Part
index
Flow
value
Hdlrurns-h lt l" .pgcknå Anm'
am
nA
140
13
0,074-0325
0,125 0,25
0,25 '-0,5
0,5 '-1,0
1,0 '-2,0
2,0 " 4,0
40,2
40,0
37,4
40,0
41,2
41,4
39,6
39,0
37,2
39,4
40,4
40,6
8,35
8,25
5,45
0,15
9,40
9,60
2,88
2,73
2,75
3,12
0,50
0,59
47,7 Lilla limken46,8
1'
-43,3
- w
--43,7 Melmnburkem
45,0 .. u ..
44,6 ..,. ..
0,125-0,25'-Bila
ga
1
A " \ \ 1 H C -| Q 5 4 M # \ 1 . . U ' S A 9 )/ h
704
60'1
20'
50*
15"
0"
404
945
05
nu
ws
owd
101
20*
10*
SOLLEBRUNN
0,074-0,125 0,125'- 0,25* 0,5-0,25 0,5 1,0 2,01,0* 1.0 0,0%' 0,125' 0,25*0,125 0,25 0,5 0,5-1,0 1,0-2,0A
Frukfion
10stötnrPorosüef
50 stötarPart
Index
vunna Hålrums 4halt 1":packn n Anm.
am
nA
MO
H
.3 :3 >3
0074-0125
E
0125-025
025-05
05 -1.0
1,0 -2,0
2,0 -4,0
43,4
40,6
40,0
42,2
42,4
41 ,4
42,0
39,6
39,0
41,4
41,4
40,0
1175
ELBS
ELZS
140
165
5l75
Lilla burken Mellanburken 1 1 1 L l i l l 0,071." 0,125'- 0,25- 0,5-0,125 0,25 0,5 1,0Eh
la
gu
2
U_ -a a -5 . . . : m . . . \ \ ! R ñ Å . _ Ä _ L a k e -b wd 1 o . . uh d:n 39 2
30"
25*
20*
15*
T..
(
SKEDEVI
T. I0
0
N
o
I
L
I
å
§3
å
så
4134
948
05
nu
488
804
08
I O P0,074- 0,125- 0,25- 0,5* 1,0 '° 2,0-0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 10,0 A r L! )
A
am
nA
MO
H
4» 3-4 1 a 1 1 1 1 J J 0,071." 0,125- 0,25- 0,5-0,125 0,25 0,5 1,0 0,074'- 0,125- 0,25- 0,5'- 1,0- 2,0-0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,04,
F kr.
Porosite'r Part.
P0 '00 105mm sosrötar Index
0070-0125 43,7 423 12,05
Lillaburken
0125-025 408 39,5 8,88
5»
-0,25 -0,5 39,1 38,2 7,32
0,5 -1,0
1,0 -20
2,0 -40
Hålrums-If I" BäcknqågiFlow
value
Anm.
Mgllanburken .- u u...Bi
la
ga
3
30'*
(70'*
25,
\O O 1SKÅRLUNDA
15«
0
4919
.48
05
nu
434!
$°J
°d
,30.
10-1
5-19
A
0,0%* 0,125- 0.25- 0.5- 1.0'- 2,0' 0,0%" 0,125' 0,25'- 0,5' 1,0- 2,0-0.125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4.0*'-T
.
Porosifef
Part. Flow Hñlrums
5j
Frukhon 10mm SOStötnr Index value 332mm:
Anm.
0076-0125 52,2 50,6 20,7
5,51
61,2 uu.. 6611.6
'-7 1.-
0,125-0,25 51,2 69,6 19,6 3,90 58,5
---3.,
0,25 -0,5 50,6 69,2 18,7
3,75 56,5 N
§-.
0,5 -1,0
51,5 50,1
19,8
6,41 55,1 Mellmburken
2
1,0 -2,0
69,9 68,5
18,3 0,66 55,8 1
.-1 _,
2,0 -6,0
68,6 66,9 16,8
0,82 52,7
_1:-4
2a
am
nA
MO
H
3111
011
8101
.3
I '-n.o0,074* 0,125' 0.25- 0,5'- 1 0,125 0,25 0,5 1,0 2.
Bil
aga
4
9 M . I s I q -,6. . _ ' \ \ 1 7 \ 1 -\ . . -wuu. ü. l uc . 39 2
30'
20'
<
?01
T O N O50'*
494
945
05
99%
434
989
498
TÖVA
0,074'- 0,125- 0,25'- 0,5'- 1,0'-- 0,125 0,25 0,5 1,0 2.0 A. Q 0 0 : 1 3 0 0 4 0,071.- 0,125' 0,25- 0,5' 1,0- 2 0.125 0,25 0,5 1,0 2,0 lo
Porositet
Part. Flow Hålrums
kam" 105mm SOstötnr index value Sååå:
Anm-" x 4 I Q F
am
nA
MO
H
m
m
MO
H
0,074*0,125
0,125*0,25
0,25 -0,50
0,50 *1,0
1,0 '2,0
2,0 " 16,0
0,125- 0,25'58,0
55,2
52,6
51,7
50,6
69,7
56,2
53,2
50,9
50,5
69,6
68,6
5,36
6,68
3,86
6,29
0,63
0,81
67,6
63,0
59,6
56,0
55,8
54,2
Lilla burkan HallanåaurkcnBi
la
ga
5
' G G 17 1
7°
VAGNHÄRAD
60-1
15'*
I
å
.191
918
05
mA
1811
5049
8
l
l
{
å:
I I O O r n N I O F' 0,074' 0,125'- 0,25- 0,5 1,0' 2,0' 0,0%" 0,125'- 0,25- 0.5* 1.0' 2.0' 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 '0,0 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0
4*
E9!
D
A
.
Porosifef Part Flow Hâlrums 4
_
,
..
Frakhon 105mm- SO stötar Index value Sångklnå Anm'
0074-0125 54,2 52,6 22,6 4,83
62,3 uu.. 66.11."
«--1 --
0,125-0,25 52,2 50,8 20,6 3,79
59,6
-3.
--
0,25 -o,5
52,0
50,5 20,6 3,76
58,1.
-a
7-0,5*
0,5 -1,0
52,2
51,0
20,5
4,36
56,0 Hellanburkan
2 '
1,0 -2,0
50,8 69,6 19,1 0,61. 55,5 .. ., ..
1 .
2,0 -6,0
68,6 66,6 17,1
0,82 52,1. -..n
5.
A
am
nA
MO
H
0,0716'- 0,125- 0,25'- 0,5- 1 '2 0,125 0,25 0,5 1,0 '2. 4.
Bi
la
ga
6
30'
t'
VÄSTERÅS
251
...
.
T I O 0 I * 0 l 20-1 r--I15-1
40"
I
L
L
2%
m
m
s
05
131A
ma
na
d
301
10-1
20-10"
0,074'- 0,125- 0,25'- 0,5' 1,0- 2,0'- 0,074' 0,125'- 0,25- 0.5' 1.0 2.0' 0.125 0.25 0.5 1.0 2.0 5.0 0,125 0,25 0,5 1.0 2.9_ __
Porositetl Part. Flow Hålrums
Frakt'on 10516101» 50stömr1ndex value 335%:
Anm.
4...,
0074-0125 57,9 56,1 26,35 5,10 66,2 Lina 6661....
0,125-0,25 56,3 54,6 24,72 4,20 63,3
--3-3«
'
0,25 -0,50 55,1 53,5 23,50 4,02 61,4 ...
0,50 -1,0 55,4 540 23,75 4,70 59,4 0.06.1601."
1,0 -2,0 53,0 523 22,10 0,60 50,1 ...0...
14
2,0 -4,0 52,0 50,1 20,40 0,00 56,2 ...._.
A
e
<3.
am
nA
2001
:;
301
011
010
13
I L". 0> 4) 0,074* 0,125' 0,25'- 0, - - ,0-0,125 0,25 0,5 1 0
Bi
la
ga
7
Fx)
am
nA
MO
H
30'
25"
20"
15"
10-1
*L 1 r T I O o o 0 f * 0 11 1 så'4134
945
05
nu
4341
5040
8
I I O 0 m N I O FHEJDEBY
0,125 0,25 0,1250,0%" 0,125' 0,25'0,25 0,5 0,5-1,01,0-A
Frukhon
1096HH- SO stötarPorositet
Part.
Index
value
Hålrums2315:11 ?1
Anm'
0,074-0,125
0,125-025
0,25 '-0,5
0,5 *1,0
1,0 '-2,0
2,0 '10,0
51,8
51,1.
50,3
51,1.
51,1
1.9.2
88,8
49,2
48,8
49,1.
48,1.
48,5
20,1
20,0
18,7
19,9
19,8
17,9
3,87
3,70
0,61.
0,61+
0,85
"56,5
«
---
Lilla burken
58,2
- '
'-55,1 Hcllnnburkcn55,4 .. u ..
53,2
-u
--0,125-0,25-Bi
ia
ga
8
H .0 4. Å x ?D E 3 9 2
30"
25*
20'*
15°*
10-*
< 1 O F I O 0m
m
s
os
P1^
494
!S°J
°d
am
nA
MO
H
HYTTSAND
0,125* 0,25- :< 40,074' 0,125' 0,25- 0,5'- 1,0'- 2,0-0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0 : 5 0 3
A
4 IPorosifef _ Part.
Frükhon 105mm 50stötar index'
20%*
pgckn ts] Anm'.1
Q.,_
m
m
MO
H
T m.00,074-0,125 61,6
60,6 29,85
0,125-0,25 57,5
56,2
25,82
0,25 '-0,5
53,2
52,2
21,45
0,5 '-1,0
52,0
50,7
20,32
,1,0 2,0
53,4
52,2
21,7
2,0 '-4,0
56,0
54,8
24,30
4,63
4,38
4,75
0,75
1,0
Liun burka
63,8
" ' f'
59,1
- v
--56,2 Hellnnburken
58,5
- u ...
60,3
-u
_-0,125* 0,25"Bi
la
ga
9
BG "'
.
JA
.
7°
FLINTA
25
60*
50- ...,
...w
15*
0"
4919.
480
5m
A43
4!S°J
°d
<5
N30'"
10-1
10'1
1 1 1 1 1 1 1 l 0,071.- OJZS- 0,25- 0,S_- 1,0- 2,0- 0,071.- 0,125- 0,25- 0,5- 1,0- 2,0-0,125 0,25 0,5 1.0 2.0 4,0 0,125 0,25 0,5 1.0 2.0 4.0
4* ,F kr POPOSHE* PON . Flow :åtmms- A
10...
9 m '0" 10mm: 50s181ar1ndex value Hama:
nm.
0074-0125 50,9 49,4 19,3 3,91
58,6 mm...
0125-025 47,8 48,4 15,9 3,88 55,1
-a_--3«
_'1
0,25 -0,5 50,6 49,4 18,9
'.... .4.
0,5-«
0,5 -1,0 49,2 48,2 ,17,4
mmm...
2
1,0 -2,0
..,,...
2,0 -4,0
...
am
nA
M
H
a
m
m
M
H
Bi
la
ga
10
1 1 1 1 1 1 1 1,_ 0,074* 0,125* 0,25- 0,5- 1 0,125 0,25 0,5 1,0 2Bi
la
ga
11
mo
n-0,
12
5
m
m
l*
puns
, ;Aapans
puns
,UUHannOSs[auö
SIP-'343%
s_fau6
WQMUA
skuö
nagl
1'*
BVSS
, ;Husum
* 01349110»
+ MapfaH
WulH
uumñ
mammas
puns
dngsng
PI
A
25
*
20
*
.1
5'
FtTIUIr'II O F LD (I I I 'l 0 O O 0 'to Ln så' om434945 05 mA WHSOJOd
N (1 I ND U1amnA MOH
39 2 ' N D S ^ ' a ' l a / b ' H 5 4 . . . * v-r \ w-q o ; \ ç \ m ! __-Skedevê
Flow value
U1 0* ...aO 1 N O J.Pomsi'tet vid 50 stötar
ut 0 4 b C) 1 U1 O 1 O\ 0 UT ...LO 4411111411 [D] A
25
*
20
'
15
'
Buskerp
sand
Skiileth
gmmt
Hiram
Hejdeby
kalksten
H
sam
S ' AB
Tövu
gnejs
Vagnhärad
gnejs
Vösütes'ês
gner
*Sollebrunn
sand*
W
Asund
W
I I lä'l
0,1
25
"0
,25
mm
Bi
la
ga
12
Flow value
Porosêtet vid 50 stötar
LU --3 N 'F L" 0\ ...s ...4 N UJ F L Ch O O O O O O U'I 0 l l l 1 I I I J 1 l I I 1111!]1411PI
^
25
*
20
*
15
'
B sk
'
såndam
7 ,
»
J
1
Sküripndu
_
*
granit
]
Flintu
r
0,
25
-0,5
m
m
He'deb
'
I
knjlkstån
SSAB
Hyttsund 4
1
I
TÖVO
4
v
]
gnejs
Vagnhärad
gnejs
Vasterüs
,
_
I
gnejs
Sollebrunn*
sund
W
I
Skdvi
*
*
snåde
w
1
I
ABi
la
ga
13
[T I T h a t ' s ua ñ a Q H Q å-uuñq s f h øu I! P 1 3 3 4