E Praktikertjénst 20194247 us)
Remissvar Digifysiskt vérdval -Tillgénglig primérvérd baserad p5 behovoch kontinuitet (SOU 2019:42)
Praktikertjnst ABhanterarérligenomkring 5 miljonerpatientbesék ochr den stérsta koncernen inom privat hélso- och sjukvérdsamt tandvérd i Sverige.
Affa'rsmodellenr unik med 1 800 delégaresom sjélvar
verksamhetsansvariga pémottagningar6verhela Sverige.
Delégamar bland annatlkare, tandléikare, tandtekniker,tandhygienister, sjukgymnaster/fysioterapcuter, psykoanalytiker/terapcuter,psykologer, sjukskb'terskor, barnmorskor, logopeder, arbetsterapeuter, socionomer, kiropraktorer och dietister.
PraktikertjEa'nstharverksamhet ier in 220 kommuner, cirka9200
medarbetareoch omsétternrmare l l miljarderkronor per5r,varavhilften inom tandvérd och halften inomhlso- ochsjukvérd.
Praktikertj'a'nstAB:s synpunkter
Praktikertjénst kaninledningsviskonstatera attkoncemenbifallerde allra esta avutredningensforslag och rekommendationersamt attutredningen r
mycket utfdrlig ochv51genomférd. Forslagen och rekommendationernakan forhoppningsvis bidratill attytterligare forbttra densvenska hélso- och sjukvérden.
Praktikertjnst kan ocksé konstateraattden svenska hélso- ochsjukvrden r forhllandevis sjukhustung och behoverutvecklas mot enmerpatientnéra organisationdr primrvérden r navet. Meden god tillgnglighet skapas god kontinuitet ochenmer patientcentreradVrd dérpatienten forstér sin situation ochéirdelaktigi att fOrbttra denmedett léngsiktigtmél om attskapaett fungerandeliv.
Vidaredelar Praktikertjnst utredningens syn att primérvrden 5r
undernansierad. En nansiering medhogreersttningar ochettmerdistinkt uppdragskulleoka tydligheten for béde patienter och profession. D5 vet patienten vad somforvntas avprimarvérden och utfdraren vet vad uppdraget innebr ochvilkakompetenser somkravsfOrattuppfylladet.
Praktikertjnst AB-Postadress 103 55 Stockholm-Besoksadress Adolf Fredriks Kyrkogata 9-010-128 00 00-Fax010—128 36 50 wwwipraktikertjanstise-mailbox@ptj.se-Org,nr556077-2419-Bankgiro 881-2216-Plusgiro 4020 21<0
2 (5)
E Praktikertjanst
F6ratt svarauppmot uppdragetkrvs ocksétydlighet kring
listningsbegrnsningar och Praktikertjéinstdelar utredningens férslagom begrénsadméjlighettill omlistningochatt listningskavarap5 utirarnivé snarareinindividnivé.
Praktikertjinstbedémer—precissomutredningen—attdet 5rviktigtmed en véigin tillVérden. Ettfragmenterat system riskerarattledatillonédigthéga kostnader ochattpatientenbollasrunt mellanolika vérdgivareutanattnégon taransvar. DetfOrutsétter attprimrvérden blir digifysisk.
Styrningen avhélso- och sjukvérdenr idagkraftigtfragmenterad. Detrms
dels21 olikaregioner med21 olikaprimrvé’lrdsmodeller och21 olika erséittningssystem, dels ettvisst méttav statligstyming, exempelvis genom olika former av bidrag.
Mednuvarande systemblirvrden ojmlik och dessutom svératt jmfora mellanolikaregioner. Primrvérden varierar beroendepibudget ochtillgng
péslutenvérd, ochdet r olémpligastyrsystem.
Praktikertjdnst AB:sforslag Mer statlig styrning
Staten bor faststélla ennationellregelboksom denierar primrvérdens uppdrag och funktion med fokusp5framforallt kontinuitet och samordning, menocksétillgénglighet. Viktigtattdetr enhetligt ochoverblickbartochatt detr ennationell modell.
Iregelboken skadettydligtframgéatt primrvrden 5rbasen iden svenska hélso- och sjukvérden ochattpatienter skavnda sigditi ferstahand. Pédetta
viskan kontinuiteten oka och avlasta sjukhusens akutmottagningar.
Regionernaféri uppdragattfoljaupphélso- och sjukvérden genom medicinska och ekonomiska revisioner, men uppdragetdenieras alltsé pé nationell nivé. Detinnebr mindre detaljstymingfrén huvudmannen, vilket skaparenbra grundfOrenmer professionsstyrd hélso- och sjukvérd.
Givnamitt ochnyckeltal/intervallkanutvecklas foratt indikera hur primérvérden bor vara bemannad ochrustad. Dessa proportioner ger ocksé guidningi vilkenutstréckning kompetensf‘érsérjningr nodvndig. Givet ett
tydligareuppdrag ochenproportionell bemanning kan resursbehoven skattas.
Foratt lyckasmedkontinuiteten och minska vikarielosningarkan detinféras ngon form avekonomisk kompensation, kanske riktade medel forde enheter som lyckas valochhar enhogandel tillsvidareanstalldpersonal. Ettexempel kanvaraenincitamentsmodell dar 1 procentiokadlkarkontinuitet i
intervallet 60—80 procentger 1 procent okad kapiteringsersattning.
3 (5)
Q Praktikertjénst
Vidarer detvrt attframhéllaatthilso-och sjukvrden érett ekosystem déir
alla lénkar5rberoendeavvarandra—frén primrvérd till hemsjukvérd. Ochju mersom hanteras iprimrvérden ellerhosspecialister utanfér akutsjukhusen desto merresurseffektivblirvlfa'rden. Dérférkandetutvecklas en formav ekonomisk kompensationsom6kar incitamenten fdrbéittresamverkanmellan primérvérd, specialistvérd och slutenvrd. Mélbilden5rdelsattarbetamer preventivt, dels minska slutenvérden och besékp5sjukhusens
akutmottagningar.
Vidarebér kontinuitet inte enbartomfatta fast vérdkontakt, utanven
informationskontinuitet. Ensammanhllen bild avpatientenkommer avsevart att (Skafdrtroendetfcirhalso- och sjukvérden. For attskapaenmer
sammanhallenbildav patientenkandetutvecklas ennationelldatabassom hanterar patientenslistning, ochen sadangemensam databas skulleavenkunna innehlla journaldata.
Samtidigtar detviktigt atti séstorutstrackning sommojligt arbetamed
teknikneutrala losningar ochattaven vardersattningama arteknikneutrala. Idag
rms era olikaplattformar ochtekniskalosningar pa marknaden ochdet at centraltatt anvandade systemsom redannns och som atinkorda. Detsparar badeekonomiska och personellaresurser.
Foratt ytterligarespararesurseroch (Skapatientsa'kerhetenbordetvara obligatorisktforvardgivareattvara anslutnatill Nationellpatientoversikt. Ett kravpaanslutning kan exempelvis framgaivardavtalen, ochdet skulleskapa enbattresammanhallen vérdkedja ochenba'ttrebild avpatienten.
Statenbeho'verocksata ett helhetsgreppom kompetensfdrsorjningen och Sverigesbehovav olikatyper av specialiseringar inom lakar- och
sjukskoterskeyrkena. Det 5ren forutsa'ttningfor god kontinuitet. Genomett helhetsgreppkanstatenpaettbattrevis styra resurser och gora uppfoljningar.
Detbor darfor inrattas ennationell planeringsfunktionsom skatrygga atervaxten i alla delaravlandet. Utgangspunkten maste vara nagon formav nyckeltal ellerintervall som kan bidratil] attskattadebehovsomrms.
Primrvérden 5runderfinansierad iférhéllande till uppdraget
Utredningen konstaterar att detgrundlaggande problemet arprimarvérdens underkapacitet, nagot somberorpaundernansiering undermanga 5r,mendet berorocksa pa kompetensbrist ochattdetsaknas sjukskoterskor och
specialisteri allmanmedicin.
Utifrannettokostnademaarprimarvardens andel avdentotala halso- och sjukvardenrelativtoforandrad over tid. Rikssnittetliggerpacirka 18 procent avden totala halso- ochsjukvrdsbudgeten och med dessa forutsattningarr
Q Praktikertjénst 4(5)
primrvérden Evenfortsttningsvis underdimensionerad ochdrasdérmed underkapacitet.
Attd5prata0mkraftigt6kade ambitioner fdr primérvérdenblirfdrvagt. Oka istéilletprimérvérdens andel avhlso- och sjukvérdsbudgeten med2procent perr dekommande tioren.
Utveckla ett digifvsisktfbrhéllningsstt
Detr centralt attdetinte nns tvéparallella system i hEa'lso-ochsjukvérden— ettdigitaltochett fysiskt. Inomprimérvérden bordet alltséstillaskravpé digifysiska losningar, négotsom gynnar kontinuitet och ekonomi.
Det 5rdockViktigtattkraven och spelreglerna faststlls nationellt ochsedan utférs lokalt. Pésé Vis kandet skapasenmerjmlik Vérdover hela landet.
Tydliggér begreppet ”néra vérd”
Begreppet ”néraVérd”saknarentydlig, gemensam, denition. Vilkadelar ska stéirkas? Primarvérdena'renstordel avden naravarden, meninom
primarvardennns era viktigadelar, dessutom utférda avolikahuvudman.
Hurresursstark skadentotala ”nara Varden”vara? Och Vilkaingangsvarden skaden”naravérden” byggapa? Ochvilken mélbild nns? Detbehovertydligt denieras, gama nationellt.
Konkurrensneutralitet och likavillkor
Arbetsgivar- och branschorganisationen Vrdfdretagama publicerade i oktober 2019 enkartlaggningav underskotten idenregiondrivna primarvarden. I rapportenslas fast attdenregiondrivnapriméirvérdengickmedunderskotti 15 av 21 regionerr 2018.
Sedan vardvaletsstarthar regionernas samlade underskott i denegna
primarvérden landat pa over 2,5 miljarderkronor. Sa mycket extra resurser har deregiondrivnavardcentralemai praktiken fétt utover vad regionema hade avsatt isina vérdvalssystem.
I andrabranscherardet sjalvklart attalla aktorerarbetar eftersamma spelregler, men halso-och sjukvarden sticker utsom enbransch dar forutsattningama styrsav om det ar enprivat elleroffentlighuvudman.
Spelreglerna maste vara samma foroffentligochprivatdriven vard. Regelverk somslar ensidigt mot privata aktorer riskerarattslautvardgivareochminska tillgangenpavard.
Uppdragsgivaren borde aven gett utredningen i uppdrag attutreda konkurrensneutraliteten. En dominerande del avprimarvérden utgors av vardvalochdenprivat utfordaprima'rvardensvarar for cirka45 procentavden totala primarvarden och utgorendiskriminerad del.
E Praktikertjénst 5<5>
Bristande konkurrensneutralitetupptrder exempelvis inom ekonomi, teknik, utvecklingsprojektoch gerojmlika fdrutsttningar attbedriva och ge
patienternaVérd.
F6r attskapa konkurrensneutralitet och likaVillkorkréivsdelsatt ersttningarna inomprimrvérden hoj s, delsattuppdragettydliggors. Samtidigt r detViktigt att seover och skérpaLagenomvalfrihetssystem, LOV, forattgarantera likvérdiga Villkormellanprivata ochoffentligaVérdgivare, ochd bor Evenfull kompensation fOrden sékallade Vérdmomsen ingé.
Avveckla ellerforéndra vérdgarantin
Om satsningen pé primérvérdenr tillréckligoch incitamentcn korrektasé blir Vérdgarantin endastexempel p onodig detaljreglering som ger administrativt merarbeteutan positivinverkan p23morbiditet och mortalitet. Patienten kommcrndé listaom Sigomtillgéngligheten inteupplevstillrécklig.
Omlistning
Forslagetom omlistning5rSr vagtformulerat gallande undantagfOrmaxtvé omval och riskerar dérforatthamnapé utférarnivémed merarbete. Deniera gérnaeventuella undantag.
Hvrpersonal ochsamordnade upphandlingar
Praktikertjnst bedomerattom satsningarp5primérvérden5rtillrckliga och incitamentcn korrekta‘séiblirdiskussionerom hyrpersOnal sekundra.
Praktikertjénst noterarévenatt irslagen omrcgionalt samordnade
upphandlingar av hyrpersonal riskerar attskapaenform avkartellbildning.
P/(f'f-jrf'
I //’.-" ‘ .
w Ca "InaOlso ' Kennet‘aco son
Vdochkoncernchef Chefsléikare
ox- .
Lars Thyman Maria Msta]
Avtalsansvarig Digitaliseringschef
