Avtal avseende fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-03-12 ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen Utkast till

Avtal avseende fördjupad regional satsning på

vuxnas lärande i Göteborgsregionen, Etapp 4

(2010-01-01--2011-12-31)

I arbetet med att ta fram ett fördjupat avtal kring vuxnas lärande presenteras här utkast till avtal samt en kompletterad tidplan för arbetet.

Kompletterad tidplan:

6/3 Utbildningschefsgruppen har behandlat ett utkast samt uppdragit åt Vuxarbetsgruppen att komplettera detta med vid mötet framkomna synpunkter

12/3 Utbildningsgruppen diskuterar utkastet

20/3 Utbildningschefsgruppen tar ställning till kompletterat avtalsförslag 26/3 Utbildningsgruppens presidium tar ställning till avtalsförslaget 15/4 Utbildningsgruppen beslutar om avtalsförslaget

7/5 Förbundsstyrelsen beslutar om avtalsförslaget Maj-aug Kommunerna tar ställning till avtalsförslaget Avtalsutkast, daterat 2009-03-09, med två bilagor bifogas. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att vid sammanträdet godkänna innehållet i avtalsutkastet, vilket därefter behandlas av Utbildningschefgruppen 20 mars för ev komplettering innan det återigen föreläggs Utbildningsgruppen 15 april för beslut.

Göteborg 9 mars 2009 Börje Rådesjö

(2)

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

Utkast till

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i

Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)

1. Avtalsparter och avtalets tidslängd

Avtalets parter utgörs under avtalsperioden av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö.

Avtalsperioden omfattar tiden 2010-01-01–2011-12-31. Det avlöser den serie avtal om samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som gällt inom GR sedan andra halvåret 2004. Ambitionen är att efter avtalets utgång 2011-12-31 ett nytt avtal ska slutas.

Medlemskommuner som valt att inte ingå i avtalets etapp 4 har möjlighet att ansluta sig tidigast 2012-01-01.

2. Avtalets inriktning

Avtalets syfte är att bidra till uthållig tillväxt inom Göteborgsregionen och i detta arbete främst stödja och samverka med regionens näringsliv/arbetsliv. Avtalet bygger på en plattform för vuxnas lärande fastställd av GRs Utbildningsgrupp 2008-12-04 (bilaga 1). Avtalet avser att utöka satsningen på tillväxtskapande yrkesutbildningar, benämnda avtalsutbildningar, i likhet med de utbildningar som ingår i befintligt samverkansavtal. Avtalets bärande idé är att utnyttja avtalsparternas samlade kapacitet av utbildningsresurser och studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv.

Avtalsutbildningarna ska stödja regionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor. Urvalet av utbildningar sker därför i nära samverkan med arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen samt i dialog med Göteborgsregionens högskolor och universitet liksom med andra direkt berörda. GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande har en central ställning i dessa kontakter. Validering av befintlig kompetens är en naturlig del av formell utbildning för vuxna.

3. Avtalets omfattning

Avtalsutbildningarna i Etapp 4 omfattar yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning för vilken statsbidrag lämnas enligt ny förordning (2009:43) samt gemensamt beslutade

yrkesutbildningar inom den reguljära kommunala vuxenutbildningen.

Förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (2009:43) Förordningen gäller för utbildning som påbörjas från den 15 mars 2009 till den 31 december 2011. Som urval till utbildningarna gäller att företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden. Statsbidrag lämnas för utbildningarna med ett belopp per årsstudieplats efter ansökan till Skolverket. Statsbidraget lämnas under förutsättning att utbildningarna planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar inom berörda branscher, om behov kan påvisas av utbildningen, om studie- och yrkesvägledning erbjuds samt om validering ingår i

(3)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

utbildningarna. Statsbidrag kan sökas av enskild kommun, kommuner i samverkan eller av samverkansförbund/regionförbund. Skolverket tar, i sin bedömning av ansökan, särskild hänsyn till samverkan/samråd med Arbetsförmedlingen och regional/lokal arbetsmarknad, planerade insatser och hur dessa kvalitetssäkras, samverkan regionalt och/eller med andra kommuner samt nuvarande och eventuellt kommande arbetslöshet i kommunen/regionen. Förordningen om kommunal vuxenutbildning (2002:1012)

Förordningen anger att, för att vara behörig att tas emot till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning, sökanden ska, dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättningar för att följa utbildningen. Om samtliga behöriga sökande inte kan tas emot till sådan utbildning ska ett urval ske. Vid detta urval ska företräde ges till den som har kort tidigare utbildning.

4. Roll- och ansvarsfördelning

Roll- och ansvarsfördelningen ska vara transparent och logisk. Befintliga nätverk, berednings- och beslutsstrukturer ska nyttjas. Ansvar, befogenheter, resurser och kompetens ska hänga ihop. Decentraliseringsgraden ska vara så stor som möjligt.

Utbildningsgruppen (GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning)

Utbildningsgruppen fattar beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för detta avtal. Vidare tar

Utbildningsgruppen ställning till förfrågningsunderlagen samt till resultaten av de

effektstudier som genomförs. Utbildningsgruppen fattar generellt beslut om att bemyndiga medlemskommunerna att vara s k huvudmannakommuner (kommuner som har

myndighetsansvaret för de utbildningar som genomförs inom ramen för avtalet).

Utbildningsgruppen fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i huvudmannakommun. Förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande (nedan benämnt Vux-UC)

Ett nätverk, Vux-UC, inrättas, vilket utgörs av förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande representerande Göteborgs stad samt noder enligt nedan. Vidare är utbildningschefen på GR ledamot.

GRs medlemskommuners Utbildningschefsgrupp utser årligen ledamöter till Vux-UC representerande Göteborgs stad samt följande noder;

• Norra noden (Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Lilla Edet) • Södra Noden (Mölndal, Kungsbacka, Öckerö och Härryda) • Östra Noden (Partille, Lerum och Alingsås)

Vuxenutbildningens förvaltningschef i Göteborgs stad är permanent ordförande i Vux-UC. Vux-UC bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som Utbildningsgruppen har att ta ställning till. Vidare tar Vux-UC beslut om riktlinjer och principer för hantering av avtalsutbildningarna (samtliga utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal). Vux-UC fastställer de principer som ska gälla vid val av huvudmannakommuner, beslutar om utbildningsområden, marknadsföringsinsatser, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling. Vux-UC fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i avtalsutbildning.

Nätverket för Vuxenutbildningsansvariga (nedan benämnt Vuxgruppen)

Vuxgruppen bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som Vux-UC har att ta ställning till. Vuxgruppen ansvarar för arbetsmarknadssamråd, samråd med arbetsmarknadens

(4)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

parter och för dialogen med det virtuella kompetensrådet och detta som ett viktigt led i att ta fram förslag utbildningsområden. Vuxgruppen svarar för fördelning av uppdrag till

huvudmannakommuner. Hemkommun

Med hemkommun avses den kommun där person bor (är folkbokförd) som kan komma i åtnjutande av de utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde, medverkar i information om och marknadsföring av det regiongemensamma vuxenutbildningsutbudet samt behörighetsgranskar de ansökningar som inkommer, vilka därefter tillställs en samordningsfunktion på GR för vidare befordran till huvudmannakommun som genomför antagning avseende aktuell utbildning.

Huvudmannakommun

Huvudmannakommuner är de kommuner, vilka tilldelas myndighetsansvaret för de utbildningar som genomförs. Denna myndighetsutövning inbegriper antagning, rektorsfunktion, kvalitetssäkring, återkoppling till hemkommun samt avstämning och uppföljning av det ekonomiska system som inrättas med anledning av detta avtal. GR Utbildning

GR Utbildning ansvarar för upphandling av utbildningarna, fattar s k tilldelningsbeslut och är därmed avtalsslutande part. GR Utbildning svarar för kurs- och studieadministration för de ekonomiflöden som blir resultatet av de utbildningsvolymer som genomförs, samt för marknadsföring och effektstudier.

Utbildningsanordnare

De utbildningsanordnare som upphandlas genomför utbildningarna i enlighet med den offert som godtagits samt svarar för studerandestöd och vägledning i skälig omfattning under studietiden.

5. Ekonomi

Hantering av tillskjutna gemensamma medel

Avtalsutbildningarna baseras på en grundpost, vilken utgörs av de kommunala resurser som avtalsparterna anslår, samt det särskilda statsbidraget för utbildningar inom yrkesvux. De kommuner som ansluter sig till avtalet ska bidra med kommunala resurser som ligger på lägst den nivå nuvarande samverkansavtal omfattar (33 kr/inv, Etapp 3.4, Våren 2009). Finansieringsmodellen innebär att varje avtalsparts andel av de samlade avtalsutbildningarna står i direkt proportion till de ekonomiska resurser som tillskjutits av respektive avtalspart. I det fall kommunerna genom GR Utbildning svarar för en gemensam statsbidragsansökan för avtalsparterna, förutsätts hela det beviljade statsbidraget ingå i de gemensamma regionala yrkesutbildningar som GR Utbildning samordnar. När statsbidraget beviljats redovisar GR varje avtalsparts del av statsbidraget utifrån kriterierna befolkningstal och arbetslöshetstal enligt SCB och Arbetsförmedlingen.

Motsvarande andel som respektive avtalspart satsat av de genomförda avtalsutbildningarna kommer respektive kommuns medborgare till godo, vilket innebär att kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna kommuninvånarna.

(5)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

Avstämning och betalning

GR Utbildning administrerar centralt ett avräkningssystem som innefattar varje avtalsparts tillskjutna resurs.

Huvudmannakommunen svarar för avstämning och uppföljning gentemot avräkningssystemet av respektive avtalsutbildning i enlighet med de kriterier, som fastställts i avtalen med

respektive utbildningsanordnare.

Huvudmannakommunen fakturerar GR Utbildning enligt avräkningssystemet per den 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Hemkommunen vid intagningstillfället behåller

betalningsansvaret för första halvåret om en studerande byter hemkommun. Avsättning av särskilda medel och övriga kostnader

För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar huvudmannakommun tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet.

För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar GR tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräknings-systemet.

Prislista

Priserna för avtalsutbildningarna baseras på de avtal som GR tecknat med utbildnings-anordnare i samband med upphandlingen.

6. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av utbildningsanordnarnas avtalsutbildningar genomförs i enlighet med de kriterier som fastställs i förfrågningsunderlaget och utifrån vilka avtalen tecknats. Huvudmannakommunen genomför kvalitetsredovisning i enlighet med de avtalade kvalitetskriterierna.

I det löpande utvecklingsarbetet ingår också att GR Utbildning gör uppföljning och

utvärdering av dels de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen antagit, dels det löpande arbetet med en samlad styrning av avtalsutbildningarna.

Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för

vuxenstuderande.

Åtgärder vid kvalitetsbrist

Åtgärder vid kvalitetsbrist genomförs i enlighet med de avtal som tecknats med utbildnings-anordnarna.

Om Vux-UC bedömer att det finns kvalitetsbrister i någon avtalsutbildning är huvudmanna-kommunen skyldig att ge utbildningsanordnaren möjlighet att redovisa sin ståndpunkt. Om

(6)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

huvudmannakommunen vidimerar den framförda kritiken är den skyldig att senare för Vux-UC redovisa vilka åtgärder som vidtas för att eliminera dessa brister.

Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i huvudmannakommunen förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av

Utbildningsgruppen. 7. Avtalsvillkor

Villkoren för i avtalet medverkande parter redovisas i bilaga 2, vilken behandlar; - överlåtelse av avtal, - förlängning av avtal, - uppsägning av avtal, - hävning av avtal, - befrielsegrunder, - reservation, - handlingars rangordning, - tvist.

8. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande

Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi.

Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 9. Övriga villkor

Övriga villkor mellan huvudmannakommunen och utbildningsanordnarna

De övriga villkoren mellan huvudmannakommun och utbildningsanordnare regleras i avtalen med utbildningsanordnaren.

Övriga villkor avseende avtalsparterna (kommunerna)

Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga avtalsutbildningar. Vux-UC svarar för den gemensamma informationen. Marknadsföring av utbildningarna sker i gemensam form.

Tvist i anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.

10. Godkännande

Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och

(7)

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31 För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun

(8)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

Datum Namn

Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun

Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals stad Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

(9)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

BILAGA 1.

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i

Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)

PM Reviderad av UG 2008-12-04

Fördjupad regional satsning på vuxnas lärande

Bakgrund och motiv

Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ”ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen att ta ställning till hur en samverkan kring vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan utvecklas och fördjupas ytterligare” föreslår enligt nedan en regional satsning på vuxnas lärande med fokus på yrkesutbildningar.

Motiven för detta förslag till regional satsning på vuxnas lärande är: - Göteborgsregionen är en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Enskilda medlemskommuner har att förhålla sig till detta och mot denna bakgrund blir regiongemensamma satsningar verkningsfulla. Detta bl.a. innebärande att partnerskap med företag kan initieras avseende kompetensutveckling av yrkesverksamma oavsett i vilken medlemskommun dessa bor.

- En väsentligt mycket större upphandlingsvolym skapar en starkare förhandlingsposition v.v. de utbildningsanordnare som kommer att erbjuda utbildning.

- En större kritisk massa med långt fler kostnadsbärare än idag ger förutsättningar för vass IT-utveckling och utveckling av de pedagogiska, didaktiska och organisatoriska formerna för regional vuxenutbildning.

Sammantaget alldeles nödvändiga utvecklingssatsningar om vuxenutbildning skall kunna spela en roll för framtiden.

- GR och dess medlemskommuner går från en organisationsstyrd till en behovsstyrd vuxenutbildning. Detta innebär att medborgarnas och samhällets behov av vuxenutbildning helt styr det utbud som ianspråktas snarare än att ett befintligt kommunalt utbud utgör utgångspunkt för utbildningssatsningarna. - Konjunkturläget kräver krafttag och en regional satsning enligt ovan är ett bidrag i arbetet med att möta den omstrukturering av arbetsmarknaden som

(10)

Göteborgsregionen står inför. Härvidlag kan stora förväntningar på en samlad regional satsning noteras inte minst från näringslivet.

- Den kraftsamling som nu staten gör på yrkesutbildning för vuxna får långt mycket bättre utväxling om ett mer omfattande regionalt samarbete etableras. Det ger alltså ett mervärde om samtliga kommuner deltar i samarbetet. Förslagets principer

Förslaget bygger på följande fem principer:

- avgränsning av innehållet – samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal,

- finansieringsform – finansieras av deltagande kommuners budgeterade medel för regionala yrkesutbildningar innebärande att kommunernas tillskjutna medel enbart används av de egna kommuninvånarna,

- beställning av utbildningar – aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov,

- urval bland sökande – former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag,

- deltagande kommuner – möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt.

Förslaget

Från 2010 gör GR en fördjupad regiongemensam satsning på vuxnas lärande. Fokus kommer att ligga kring tillväxtskapande yrkesutbildningar och syftet är att bidra till uthållig tillväxt och att i detta arbete främst stödja / samverka med regionens näringsliv / arbetsliv.

Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av både

utbildningsresurser och av intresserade studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna ur både ett ekonomiskt och ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Satsningen sker i nära samverkan med

arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda.

De företag som tillsammans med någon, några eller alla ovan nämnda aktörer avser att möta exv. ökad global konkurrens med kompetensutvecklingsinsatser får härigenom en samtalspartner mot tidigare kanske uppemot 13.

(11)

Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning. Här kan de nya statliga medel avsedda för vuxnas lärande med koncentration på yrkesutbildningarna komma till klok användning. Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskom-munernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella.

Kommunala såväl som fristående aktörer kommer att inbjudas offerera de utbildningar som fastställs regionalt. Våren 2009 kan de kommuner som så önskar genom hängavtal nyttja de ramavtal som upphandlats av

medlemskommunerna.

Förutsättningar för genomförande

Den ekonomiska volym som gäller just beslutade yrkesutbildningar våren 2009, tillsammans med de utbildningar som genomförs hösten 2008, bildar grund. Denna kompletteras med de av staten aviserade platserna samt ett förmodat ESF-stöd som möjliggörs genom den utlysning som just gjorts (se sammanställning nedan).

De kommuner som väljer att ingå i denna regionala samverkan satsar då motsvarande belopp hösten 2009 och våren 2010 som de gjorde hösten 2008 och våren 2009. Dessa kommuner tar också gemensamt del av det

tillkommande statsbidraget samt det ESF-stöd som GR möjligen kan påräkna sig. Hur arbetet med att söka ESF-stöd ska gå till kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag.”

Sammantaget utfaller detta enligt nedan, givet att samtliga medlemskommuner väljer att delta (principen blir densamma, men omslutningen lägre vid färre antal deltagande kommuner);

Kommunernas gemensamma satsning på yrkesutbildning 30 mkr Förmodad nivå på det tillkommande statsbidraget 20 mkr

Summa 50 mkr

Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens

förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 juli 2009 till 31 december 2011.

Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera väletablerade

(12)

strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som

beredningsorgan.

Det är den regionala nivån som upphandlar de utbildningar som pekats ut som tillväxtskapande. Det lokala perspektivet är centralt inte minst när det gäller behovsinventering och vägledning.

I kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k. regioncirklarna, inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet, komma att tjäna som plattform. Även utbildningar inom KY är aktuella i det fortsatta arbetet.

Finansieringsmodell

Den sammantagna omfattningen avgörs helt av deltagande kommuners år från år budgeterade medel för regionala yrkesutbildningar samt de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009).

Kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna kommuninvånarna. Ett fördjupat samverkansavtal förutsätter inte alla medlemskommuners

deltagande. Möjlighet finns att ansluta sig vid senare tidpunkt.

Modellen innebär att respektive kommuns andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på

yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av.

Utgör exv Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa båda kommuners medborgare motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår.

(13)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

BILAGA 2.

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen,

Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)

Avtalsvillkor för parter i avtalet

Överlåtelse av avtal

Utbildningsanordnaren får inte utan GR Utbildnings skriftliga medgivande överlåta, upplåta eller pantsätta rättigheter eller skyldigheter enligt ramavtal.

Förlängning av avtal

GR Utbildning kan ta initiativ till en förlängning av avtalet. Om parterna så överenskommer kan avtalet förlängas med maximalt två år. Det finns dock ingen rätt till förlängning. En överenskommelse om förlängning ska vara skriftlig och godkänd av båda parter senast en månad före utgångsdatum för gällande avtalsperiod.

Uppsägning av avtal

Ramavtal upphör utan föregående uppsägning vid avtalstidens slut. Om part under

avtalsperioden inte uppfyller de åtaganden som ramavtalet föreskriver ska skriftlig erinran ske genom GR Utbildning. Om part efter skriftligt påpekande fortfarande inte uppfyller sina åtaganden kan uppsägning av ramavtalet ske med tre månaders uppsägningstid. Under uppsägningstiden fortsätter ramavtalets priser och villkor att gälla.

Hävning av avtal

GR Utbildning är berättigad att häva avtalet till omedelbart upphörande om utbildnings-anordnaren eller dess underleverantör väsentligen bryter mot sina förpliktelser och inte vidtar rättelse inom en månad från skriftlig anmaning. Som väsentligt avtalsbrott räknas bland annat att utbildningsanordnaren inte fullgör sina skyldigheter vad gäller skatter och avgifter eller inte uppfyller de åtaganden som avtalet föreskriver. Sådant avtalsbrott, som medför

ramavtalets upphörande i förtid, ger rätt till ersättning för den skada som åsamkats. Befrielsegrunder

Parterna ska vara befriade från att fullgöra skyldighet enligt ramavtal om utförande hindras eller oskäligt betungas till följd av händelser utanför partens kontroll och som inte hade kunnat förutses. Till händelser utanför ramavtalsleverantörens kontroll ska inte räknas strejk, blockad, lockout eller annan arbetskonflikt som beror av att utbildningsanordnaren inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer. Utbildningsanordnaren ska visa att konflikt som nyss sagts inte beror på utbildningsanordnaren.

En part är skyldig att omgående skriftligen underrätta den andra parten i händelse av nyss nämnt slag och som hindrar eller oskäligt betungar parts fullgörande av avtalet. Parten är skyldig att genast utföra åligganden enligt ramavtal när händelsen av nu nämnt slag upphör. Reservation

(14)

2009-03-09 Etapp 4: 2010-01-01 – 2011-12-31

Handlingars rangordning

Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheter uppenbarligen föranleder annat, sinsemellan i följande ordning:

1. Skriftliga ändringar och tillägg till ramavtal vilka skriftligen godkänts av båda parter. 2. Ramavtal.

3. Förfrågningsunderlag. 4. Anbud.

Tvist

Tvister med anledning av detta avtal ska avgöras slutligt i enlighet med Västsvenska Industri- och Handelskammarens Skiljeråds regler om medling och skiljeförfarande.

(15)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-03-12 ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Förslag till

Gemensam statsbidragsansökan avs Yrkesvux

Medlemskommunerna har i flera sammanhang, i bl a Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen, meddelat att man är positiv till att uppdra åt GR att för kommunernas räkning genomföra en statsbidragsansökan avs yrkesvux. En tidplan för en sådan ansökan framgår enl nedan:

5/3 Ett förslag har framtagits av en arbetsgrupp

6/3 Utbildningschefsgruppen har för sin del godkänt förslaget 12/3 Utbildningsgruppen behandlar förslaget

16/3 Sista datum för att skicka statsbidragsansökan till Skolverket

2/4 Sista datum för att skicka politiska beslut om ansökan till Skolverket. Förslag till gemensam statsbidragsansökan jämte av Skolverket lämnade direktiv för hantering av en gemensam ansökan bifogas.

Det är enligt Skolverkets direktiv för statsbidragsansökan möjligt för en kommun att delta i flera ansökningar tillsamman med olika kommuner. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att, under förutsättning av kommunernas godkännande, godkänna föreliggande förslag till gemensam statsbidragsansökan avs yrkesvux innebärande att GR för samtliga medlemskommuner söker statsbidraget,

att uppdra åt Utbildningschefen att överlämna ansökan till Skolverket, samt att Utbildningsgruppens beslut förklaras vara omedelbart justerat.

(16)

Ansökan

Feb 2009

1(6) Dnr 37-2009:189

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR YRKESVUX

(YRKESINRIKTAD GYMNASIAL VUXENUTBILDNING 2009)

Kommun (Om flera kommuner i avtal kommit överens om att lämna in gemensam ansökan ska en kommun utses att vara ansökande kommun och därmed mottagare av handlingar och eventuellt beviljat statsbidrag. Ansökande kommun samt kommunkod anges i denna ruta. Övriga samverkande kommuner anges i ruta nedan)

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.

GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval.

Kommunkod

Övriga samverkande kommuner enligt ovan anges med kommunnamn och kommunkod

GRs samverkande kommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Öppna mallen från Word och skriv i fälten, som expanderar vid behov.

Skriv ut ansökan, skriv under och skicka den tillsammans med begärda handlingar till:

Skolverket, Vuxenutbildningsenheten, 106 20 STOCKHOLM. Ansökan ska även skickas med e-post till yrkesvux@skolverket.se

Ange ”Ans2009_ Yrkesvux_X” under ”ärende” i e-posten, där X = kommunnamn

(17)

Skolverket

2(6)

Beskrivning av planerad verksamhet och omfattning

A – Beskriv vilka yrkeskurser kommunen planerar att genomföra samt uppskattad omfattning av verksamhetspoäng: (Ämneskoder för yrkeskurser som berättigar till statsbidrag – se bilaga 1)

Under denna punkt ska samtliga utbildningsinriktningar som huvudmannen bedömer kunna genomföra utifrån det behov som kommunen/regionen i samverkan och samråd med Arbetsförmedlingen m fl bedömt.

OBS! Statsbidrag kommer ej att beviljas för lokala kurser!

För beräkning av statsbidrag anges i förordningen (2009:43) under § 7 följande:

7 § För utbildning i yrkesämnen som i gymnasieskolan utgör karaktärsämnen inom barn- och fritidsprogrammet, handels-

och administrationsprogrammet, medieprogrammet samt omvårdnadsprogrammet lämnas statsbidrag för en årsstudieplats som motsvarar minst 1 100 verksamhetspoäng.

För utbildning i yrkesämnen som i gymnasieskolan utgör karaktärsämnen inom byggprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och

restaurangprogrammet, industriprogrammet, livsmedelsprogrammet och naturbruksprogrammet lämnas statsbidrag för en årsstudieplats som motsvarar minst 800 verksamhetspoäng.

För orienteringskurser lämnas statsbidrag för en årsstudieplats som motsvarar 1 300 verksamhetspoäng och för högst 200 verksamhetspoäng per deltagare.

Statsbidrag utgår under år 2009 med 50.000 kr för en årsstudieplats omfattande 800, 1 100 eller 1 300 verksamhetspoäng

Exempel:

1234 Í Kommunkod (skrivs i rutan till vänster om pilen)

Kommunen ansöker om nedanstående antal verksamhets-poäng för år 2009 Yrkeskurser

Handel och administration 8 000

Energiprogrammet 30 000

Omvårdnad 30 000

Total verksamhetspoäng 68 000

Exemplet till vänster innebär en omräkning i årsstudieplatser (åsp) enl följande:

Handel och administration = 8 000/1 100 = 7,3 åsp = 365 000 kr Energiprogrammet = 30 000/800 = 37,5 åsp = 1 875 000 kr Omvårdnad = 30 000/1 100 = 27,3 åsp = 1 365 000 kr

Totalt 72,1 årsstudieplats x 50 000 kr = 3 605 000 kr

OBS! En årsstudieplats kan delas av flera studerande!

Ange antal verksamhetspoäng som kommunen ansöker om inom resp. yrkesämnen:

Í Kommunkod (skrivs i rutan till vänster om pilen) Kommunen ansöker om

nedanstående antal

verksamhetspoäng för år 2009

Yrkeskurser

Barn och fritid 50 000

Handel och administration 20 000

Medie 10 000 Omvårdnad 140 000 Bygg 50 000 El 40 000 Energi 40 000 Fordon 40 000 Hantverk 10 000

Hotell och restaurang 30 000

Industri 50 000

Livsmedel 10 000

Naturbruk 10 000

Total verksamhetspoäng yrkeskurser 500 000

Orienteringskurser

(18)

Skolverket

3(6)

Orienteringskurs – yrkessvenska 100 000

Total verksamhetspoäng ORK 195 000

B – Beskriv hur Ni har samverkat med Arbetsförmedlingen inför denna ansökan samt hur Ni framöver kommer att samverka med Arbetsförmedlingen inom yrkesvux:

Samverkan med Af sker kontinuerligt på olika sätt inom Göteborgsregionen och dess kommuner kring behoven av yrkvux-utbildningar. Samverkan underlättas av att två av Arbetsförmedlingens sextioåtta arbetsmarknadsområden utgör

Göteborgsregionen. Samverkan med Af har djupgående och hållfasta dimensioner som omfattar många olika parter. Behoven av yrkesvuxutbildningar som framgår av ansökan baseras på denna långsiktiga samverkan. Den rådande arbetsmarknadssituationen i Göteborgsregionen har vidare inneburit en stor kraftsamling för att få överblick över det totala läget inom regionen, främst som följd av uppsägningarna inom fordonsindustrin och dess underleverantörer. Business Region Göteborg AB, BRG, har uppdraget att samordna det så kallade omställningskontoret, ett nätverk av kontaktpersoner som tillsammans har en helhetssyn på läget och de behov som uppstår till följd av arbetsmarknadsläget. Stommen består av representanter för arbetslivet, Af och GR:s tretton kommuner.

Inom de samverkansformer på såväl lednings- som handläggningsnivåer som finns mellan GR/kommunerna och Af-kontoren kommer behoven av olika yrkeskurser successivt att prövas och eventuellt omprövas beroende på arbetsmarknadsutvecklingen. En nära koppling kommer att utvecklas med Västkraft, det ESF-projekt för kompetensutveckling inom verkstadsindustrin som är under utveckling.

C – Beskriv den lokala/regionala arbetsmarknadens behov av utbildningsinsatser inom gymnasial yrkesutbildning för vuxna samt hur denna kartläggning har genomförts:

Behoven av utbildningsinsatser framgår av redovisningen i punkt A och avspeglas i mycket av uppgifterna i punkt G. Kartläggning av regionens arbetsmarknadsbehov av yrkvuxutbildningar genomförs på olika vägar:

- Af:s länsprognos dec 08

- GR:s ESF-ansökan jan 09 avseende fordonsindustrin och dess underleverantörer

- GR:s kompetensråd

- Varselstatistik/arbetslöshetstal

- Underlag/bedömningar från GR:s vuxenansvariga. Satsningar på extern verksamhet, bl a uppsökande verksamhet bland företag och organisationer inklusive branschråd ska öka kunskaperna inom förvaltningen om arbetslivets behov och ge underlag för nya utbildningar.

D – Beskriv hur samverkan med arbetslivet (lokalt/regionalt) har skett inför denna ansökan och hur Ni avser att samverka framöver:

Utöver vad som framgår i punkt B ovan är de utbildningsbehov som tas upp i ansökan förankrade genom de olika typer av samverkansgrupper som finns inom regionen och där arbetslivet har nyckelfunktioner. Som exempel kan nämnas

arbetsmarknadsråd, branschråd, Teknikcollege, Vårdcollege, Meritea (validering) och GR:s kompetensråd för vuxnas lärande. Inom dessa samverkansformer samt inom de totala samverkansformer som redovisas ovan i punkt B kommer behoven av yrkvuxutbildningar prövas/omprövas under treårsperioden.

Göteborgsregionen är av Industrikommittén certiferad Teknikcollegeregion, vilket innebär att regionens utbildare

(gymnasieskola,vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och KY-nivå) i samverkan med arbetslivet (som är i majoritet) uppfyllt 10 kvalitetskriterier för utbildning inom TE, IP och till viss del EC anpassad efter arbetslivets krav.

Inom Göteborgsregionen har under försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning utvecklats ett för landet unikt antal lärlingsplatser i samverkan med det regionala arbetslivet. När nu yrkesvux implementeras finns såväl ett nätverk för

erfarenhetsutbyte liksom ett forum i form av ett regionalt lärlingsråd, där vuxenutbildningen kan docka på. Det är av största vikt att arbetsmarknaden har en gemensam bild av hur yrkesutbildningssystemet utvecklas i regionen via dessa forum.

E – Beskriv hur samverkan med andra kommuner sker (om denna ansökan är en gemensam ansökan av flera kommuner behöver frågan ej besvaras):

Göteborgsregionens tretton kommuner har valt att göra en gemensam statsbidragsansökan för yrkesvuxutbildningarna genom GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. Huvudskälen är att arbetsmarknadens förändringar och ökade behov av bl a

yrkesutbildningar berör hela regionens invånare, att arbetsmarknadsregionen (AMU Göteborg och AMU Mölndal) omfattar samma kommuner som Göteborgsregionen samt det utvecklade samarbete som sker sedan 2004 inom regionens vuxenutbildningar. Detta samarbete har möjliggjort utvecklandet av olika studieformer, olika nischer, större tillgänglighet och att en stor mängd olika utbildningsanordnare har kunnat utnyttjas. Idag finns ett 30-tal gemensamma yrkesutbildningar inom regionen som är öppna för

(19)

Skolverket

4(6)

alla att söka inom regionen.

GR är samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige med totalt 900 000 invånare. GR har etablerat landets mest utvecklade samarbete på utbildningsområdet och har mycket bra förutsättningar att erbjuda kompetensutveckling inom

yrkesvuxutbildningar. I det löpande utvecklingsarbetet ingår också att GR Utbildning gör uppföljning och utvärdering av dels de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen antagit, dels det löpande arbetet med en samlad styrning av

avtalsutbildningar. GR har också en etablerad organisation för metodutveckling och kvalitetssäkring av validering. En ambition är att utveckla och stärka det livslånga lärandet tack vare medlemskommunernas utbildningssamverkan.

F – Beskriv hur Ni inom yrkesvux planerar att arbeta med nedanstående områden: 1.) Vägledning och validering

Yrkesvuxutbildningarna behandlas inom ramen för den reguljära studievägledningen i regionens olika kommuner. En

utgångspunkt är att det ska vara enkelt för medborgarna att få studievägledning och annan information om vuxenutbildningens möjligheter. Med modern teknik och ökad tillgänglighet till handläggare av vuxenutbildning ska denna kunskap finnas på platser och tider som är anpassade till de sökandes behov. Kursstarter ska ske över hela året och alla vuxenstuderande ska ha en effektiv studiegång genom att den studerande alltid hamnar på rätt nivå i sina studier. Studievägledningen kombineras oftast inom regionens kontor med drop-in och bokade besök.

Tillgängligheten till information/vägledning har under 2008 successivt ökat och nya former med utvecklad webbaserad ansökan kommer ytterligare under 2009 att öka tillgängligheten, bl a för att ge sökande till yrkvux-utbildningar bättre förutsättningar. För att nå fler grupper utvecklas systematiskt den uppsökande verksamheten. Målet är att fånga upp olika utbildningsbehov och i förekommande fall utveckla lämpliga utbildningsinsatser.

Pedagogerna arbetar på ett validerande förhållningssätt gentemot kursmål. Det innebär att om deltagarna har kunskaper som ingår i kursmålen när man påbörjar sina studier, anpassas studieplanen till detta och kursens tid förkortas, alternativt lägger deltagaren mer tid på övriga kursmål. Särskild fokus på validering är lagd inom omvårdnad, barn- och fritid m fl yrkesutbildningar. Validering sker kontinuerligt i verksamheten av behöriga lärare inom vuxenutbildningen.

2.) Individanpassade studieformer

Flexibla utbildningar med basen i den digitala världen håller på att utvecklas i regionen inom olika utbildningsområden. Tillgång finns till flexibel högskoleutbildning inom regionens alla lärcentra, bl a genom Blended Learning. Samtliga utbildningar som erbjuds via Lärcentrum bygger på en digital bas, med olika metoder för att träffa sina lärare och ett mindre antal fysiska träffar i gruppform. Vuxenutbildningen bygger allt mer på individualiserad undervisning och flexibla och kontinuerlig antagning för att möta de vuxenstuderandes olika bakgrund och behov. Studiesättet inom regionens vuxenutbildning är anpassat till den studerandes egen arbetstakt utifrån sina egna förutsättningar och sin personliga studieplan. Den studerande kan välja att läsa teoretiska ämnen på kvällstid eller distans. Detta erbjuder flexibla lösningar för kombination av teoretiska kurser samt yrkeskurser, vilka av naturliga skäl inte får ett individanpassat upplägg i lika hög grad. De olika studieformerna möjliggör också kombination av studier och arbete.

3.) Utbildningsinslag på arbetsplats och i vilken omfattning de kan komma att arbetsplatsförläggas

Arbetslivet efterfrågar personer som efter utbildning och praktisk arbetslivserfarenhet är anställningsklara. Erfarenheter visar att utbildning på arbetsplats där den praktiska delen av utbildningen kan utgöra mellan 60-80% av utbildningstiden ger just den praktiska arbetslivserfarenhet som arbetsgivaren efterfrågar. Lärandet sker i huvudsak på arbetsplatsen. Teori och praktik bildar tillsammans utbildning på heltid.

Pågående utvecklingsarbete ska leda till att fler studerande deltar i arbetsplatsförlagt lärande. Under 2008 avslutades ett utvecklingsprojekt med arbetsintegrerat lärande inom omvårdnadsutbildningen, där hela utbildningen varit förlagd till en arbetsplats och genomförts med hjälp av handledare i en tydlig roll och med läraren som kvalitetssäkrare. Utbildningsformen kommer under 2009 att tillämpas i den reguljära utbildningen.

4.) Kvalitetsarbete och uppföljning

De 13 samverkande kommunerna inom GR kommer att sinsemellan dela upp ansvaret för utbildningarna samt processuvärdera och följa upp utbildningens kvalitet utifrån gemensamt fastlagda utvärderingsområden.

Regelbunden kvalitetsgranskning av utbildningsanordnare och utbildningar är en viktig och central del i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Effektstudier genomförs vidare inom hela regionen för att lyfta fram resultat av planering och genomförande av utbildningarna, bl a effekter av vuxenutbildningsstudier sett till sysselsättning.

5.) Riktade insatser i svenska för personer med annat modersmål

(20)

Skolverket

5(6)

studerande ungefär samma mål, specifika yrkeskunskaper och en väl definierad yrkesroll. Inom bransch-sfi och yrkesförberedande sfi ägnas större delen av studietiden åt undervisning som har ett branschinnehåll eller åt praktikplatser inom yrkesområdet. En styrka med dessa utbildningar är möjligheter att knyta språkundervisning till yrkesteori och praktiska moment inom yrket. För den studerande är det en stor fördel att kunna lära sig svenska integrerat med praktiskt arbete eller projekt inom yrkesområdet. De olika sammanhängande sfi-formerna kommer att utnyttjas som led i de yrkesvux-utbildningar som kommer att utvecklas.

G – Beskriv kommunens/kommunernas/regionens arbetslöshetssituation i procenttal under vecka 5 i januari 2009. (Hämtas på Arbetsförmedlingens webbplats!) Redogör för ev. antal lagda varsel i samma vecka samt Er bedömning när dessa varsel tidsmässigt kan komma att innebära högre arbetslöshet:

Antalet arbetslösa under vecka 05/2009 inom Göteborgsregionens tretton kommuner uppgick till 19 495 personer. Det är en ökning med ca 5 000 personer eller 35 % jämfört med samma vecka 2008. Andel arbetslösa av Göteborgsregionens befolkning 16-64 år (600 000 personer) uppgick till 3,3 %. Om de 7 541 sökande till program med aktivitetsstöd läggs till de arbetslösas antal uppgår antalet arbetslösa i Göteborgsregionen till 27 036 personer under vecka 05/2009. Detta motsvarar 4,5 % av befolkningen 16-64 år. Den relativt låga andelen arbetslösa i Göteborgsregionen kan förklaras med att de kraftiga varsel som drabbat regionen inleddes fr o m oktober 2008 och har endast i liten utsträckning ännu fått effekter på arbetslöshetstalen genom de varierande

uppsägningstiderna. Under vecka 05-2009 har antalet börjat öka.

Antalet varsel redovisas officiellt enbart på länsnivå. En särskild genomgång av de två arbetsmarknadsregioner som täcker Göteborgsregionens tretton kommuner visar att antalet varsel under vecka 05 i år uppgick till xxx personer. Under januari och februari uppgick antalet varsel i Göteborgsregionen till xxxx personer. Under oktober och november var varslen avsevärt större, i första hand genom Volvos kraftiga neddragningar. Varslen slår i regel ut efter 2-3 månader med uppsägningar. Av länsstatistiken framgår att andra branscher under januari och februari också börjar öka kraftigt, till stor del som följd av varslen inom

fordonsindustrin. En försiktig prognos för Göteborgsregionen med beaktande av att företag med mindre än 5 varsel ej registreras ger vid handen att en fortsatt lika hög takt under resten av detta år som nu under de senaste månaderna kommer att ge en utomordentligt kraftig ökning av antalet arbetslösa i Göteborgsregionen.

(21)

Skolverket

6(6)

H - Delaktighet i arbetet med ansökan

I planering av ansökan om statsbidrag till yrkesvux har följande aktörer varit delaktiga:

GRs tretton kommuners vuxenutbildningar, Af, GRs kompetensråd ??

Samverkan med andra kommuner – ange vilka kommuner samt respektive kommuns kontaktperson med namn och kontaktuppgifter*:

Branschföreträdare för yrkesområden inom vilka utbildningar planeras – ange kontaktpersoner med namn och kontaktuppgifter*:

Uppgifter om deltagare i Teknikcollegerådet GR finns på www.GRkom.se/teknikcollege och för Vård- och omsorgscollege under www.GRkom.se/vardochomsorgscollege.

Arbetsförmedlingen – ange kontaktpersoner med namn och kontaktuppgifter*:

Per Olsson och Michael Leufkens

Annan aktör eller intressent, ange kontaktpersoner med namn och kontaktuppgifter*:

*kontaktuppgifter = telefon samt e-postadress Underskrifter

Underskrift av ordförande i beslutande styrelse/nämnd

Ort, datum

………. Underskrift samt namnförtydligande

………. Telefon och e-postadress

……….

Ansvarig kontaktperson för vuxenutbildningen

Ort, datum

……… Underskrift samt namnförtydligande

……… Telefon och e-postadress

………

Information om behandling av personuppgifter

Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) reglerar hur register med personuppgifter får upprättas och användas. Kontaktpersoner som skriver under denna ansökan kommer att förtecknas i ett databasregister hos Skolverket. De registrerade uppgifterna är nödvändiga för administration av ansökningarna. Uppgifterna kommer att sparas hos Skolverket och kan komma att användas för uppföljningsarbete och förnyad kontakt. Skolverket är skyldig att på begäran rätta, blockera och utplåna uppgifter (28 § PuL). Enligt PuL har varje registrerad rätt att en gång per år erhålla besked, efter skriftlig ansökan, om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej (26 §). Information om behandling av personuppgifter lämnas av Skolverket tfn 08-527 332 00. Ansökan enligt 26 § PuL tillställs:

(22)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-03-12 EXTRA ÄRENDE Till Utbildningsgruppen Förslag till

Kompletteringsansökan till ESF-rådet

Det har vid kontakt med ESF-medarbetare framkommit att det är fullt möjligt att göra en kompletteringsansökan avseende den nya utlysningen som riktar sig mot hela tillverkningsindustrin. I och med detta kan ett än mer

kostnads-effektivt projekt åstadkommas, allt under förutsättning att GR beviljas medel avseende ESF-utlysning nummer 1 2009, som denna nya ansökan skulle vara ett komplement till.

Varselstatistiken pekar på att gruppen varslade som finns utanför

fordonsindustrin är 50 % större än de inom fordonsindustrin. Det är dessutom möjligt att det kan komma fler varsel inom byggbranschen (i dagsläget enbart 800 inom Göteborgsregionen).

Om Utbildningsgruppen stödjer inlämnandet av ännu en ESF-ansökan och Styrgruppen, som formerades vid ansökningsarbetet till utlysning 1 2009, gör detsamma skall en sådan vara ESF-rådet i Västsverige tillhanda senast den 26 mars.

Nedanstående branscher är aktuella för denna ansökan;

- fastighetsbolag, uthyrningsfirmor, datakonsulter och servicebyråer samt andra företagsservicefirmor,

- parti- och detaljhandel, - byggindustri, samt

(23)

Branscherna kan också finnas inom tillverkningsindustrin utanför tekniksektorn och då i första hand inom branscherna/branschgrupperna;

- industri för bränsle, kemikalier, läkemedel, plast, gummi mm, - massa- pappers och pappersvaruindustri,

- möbel- och återvinningsindustri, samt - livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri.

Med anledning av ovanstående föreslås Utbildningsgruppen besluta att uppdra åt Utbildningschefen att verka för att en kompletteringsansökan

inlämnas till ESF-rådet, samt

att Utbildningsgruppens beslut förklaras vara omedelbart justerat.