Renbetningen och klimatets påverkan på trädtillväxt Reindeer grazing and climate effects on tree growth

Examensarbete, 15 hp

Kandidatprogramet i Biologi och Geovetenskap, 120 hp

Vt 2021

Renbetningen och

klimatets påverkan på

trädtillväxt

Reindeer grazing and

climate effects on tree

growth

En studie om tallens tillväxt på Ängesön

Abstract

Previous studies suggests that reindeer grazing lichen enhances the growth of pine trees in a pine forest in northern Finland. The aim of this study is to determine if reindeer grazing increase tree growth in other parts of the Nordic countries. Since climate is a major driver of variation in tree growth, the effect of the climate was studied by drilling 47 trees in 10 different locations on Ängesön, Holmöarna. This island has a unique grazing history since it was ungrazed for almost a century before it recently (2015) started to be used as winter pasture for reindeer again. The width of cores rings was analyzed to measure tree growth during the last 20 years, which includes the years before and after the reindeer grazing was reintroduced. Annual tree growth was also compared with climate data and tree age during the study period (2000–2019). Tree growth decreased during the study period. This was partly explained by reduced tree growth with increasing tree age. It was also related to changes in temperature and rainfall. Reindeer grazing, on the other hand, did not affect tree growth. It could be that some other factor is limiting tree growth on Ängesön than in northern Finland, or that the positive and negative effect of reindeer cancel each other out.

Förord

Jag vill tacka min handledare Johan Olofsson som har stöttat mig under arbetets gång. Han har hjälpt mig att förstå resultat när de inte blev som väntat och även möjliggjort denna undersökning. Jag vill även tack Femke Pijcke för alla tankar och idéer om hur man kunde utföra vissa delar av arbetet. Sedan ett tack till Bent Christensen,

kursansvarig, som alltid har svarat snabbt på frågor. Tack till Jennifer Wiklund som har kontrolläst texten. Slutligen vill jag tacka min man Victor Öberg för all den tid han har lagt ned på att kontrolläsa, inte bara denna rapport, utan alla texter igenom hela min studietid. Han har även stöttat mig under de jobbiga stunderna.

Innehållsförteckning

1.Inledning och bakgrund 1

1.1 Syfte 2

2.Material och metod 2

2.1 Studieområde 2 2.2 Datainsamling 3 2.3 Analys av data 4 2.4 Statistiskt test 5 3.Resultat 5 3.1 Klimatfaktorer 6 3.2 Renbetesfaktorer 7 4.Diskussion 7

4.1 Påverkar renar trädens tillväxt. 7

4.2 Gynnar trädens tillväxt av högre temperaturer och högre nederbörd 8

4.3 Komplexa interaktioner 8

4.4 Slutsats 8

5.Referenser 9

1

1.Inledning och bakgrund

Alla ekosystem på vår jord drivs av energin fixerad i primärproduktionen (Campbell et al. 2018, 1296). I terrestra ekosystemen står växterna för primärproduktionen (Campbell et al. 2018, 1296). I områden med hög temperatur och nederbörd som till exempel

tropikerna, är primärproduktionen hög, medan i områden där det är kallt och torrt, till exempel arktiska tundran, är produktionen låg (Campbell et al. 2018, 1299; Yu och Fang 2016, 2). Växter behöver resurserna solljus, koldioxid, vatten och näring för att bygga struktur och bedriva fotosyntes (Begon, Townsend och Harper 2006, 58). Växternas tillväxt är därför oftast begränsad av någon av dessa faktorer och om man tillför den begränsande resursen eller på annat sätt förbättrar tillgängligheten av den faktorn ökar tillväxten (Campbell et al. 2018, 1300, 1313). En viktig resurs för primärproduktionen är näring, framför allt kväve och fosfor, som ofta är den begränsade resursen (Campbell et al. 2018, 76 ,1300; Sitters et al. 2019, 1234). Interaktionen mellan herbivorer och växter påverkar också växternas tillväxt (Campbell et al. 2018, 919). Herbivorer kan begränsa tillväxten genom att konsumera vävnader och på så sätt skada eller döda dem, beroende på storlek av skadan samt växtens möjlighet att återhämta sig (Campbell et al. 2018, 919). Herbivorer kan också gynna tillväxten, genom att de tillför näring till jorden med dess avföring som växterna sedan kan ta vara på igen eller genom att minska konkurrensen med omgivande växter (Campbell et al. 2018, 1296–1297).

Vildren (Rangifer tarandus) är ett exempel på en herbivor som lever i de svenska

skogarna (SLU Artdatabank. 2019). I Sverige har det funnits två raser av vildren, skogsren (Rangifer tarandus fennicus) och fjällren (Rangifer tarandus tarandus), men idag finns

endast den domesticerade fjällrenen som nyttjas av samer (Björck 2010, 2; SLU Artdatabank 2019). Precis som tidigare nämnts påverkar herbivorer andra grupper i ekosystemet och i Sverige har interaktionen mellan ren, lav och barrträd fått mycket uppmärksamhet (Projektet Kompetensutveckling Skogsbruk och Rennäring 2014, 3–4; Bostad 2002, exempel på konflikt, stycke 1). I Sverige finns det flera grupper i samhället som nyttjar skogen och de påverkas på olika sätt av denna interaktion, detta gäller framför allt renskötsel och skogsbruk (Projektet Kompetensutveckling Skogsbruk och Rennäring 2014, 3; Bostad 2002, exempel på konflikt, stycke 1). Skogsbrukets mål är att producera virke och renskötarna vill driva en effektiv renskötsel, vilket gör att de ibland hamnar i konflikt med varandra (Projektet Kompetensutveckling Skogsbruk och

Rennäring 2014, 3). Renskötsel har funnits länge i Norden. På 800-talet uppkom

renskötseln i Fennoskandia och drivs idag av 51 samebyar i fjällmiljö och i skogarna i norr (Björck 2010, 4; Projektet Kompetensutveckling Skogsbruk och Rennäring 2014, 5). Skogsbruket tog fart under 1800-talet och är en exportvara i Sverige, där den 2011 stod för 10% av exportvärdet (Projektet Kompetensutveckling Skogsbruk och Rennäring 2014, 4). Under 2012 fanns det 329 541 skogsägare, varav hälften var enskilda skogsägare. (Skogsstyrelsen 2014, 23).

Under vintern pågår renarnas vinterbete och skogsbruket i samma område och då behöver de dela på de naturresurser som finns i dessa områden (Akujärvi et al. 2014, 2; Bostad 2002, exempel på konflikt, stycke 1). I de konflikter som då uppstår anser renskötarna att skogsbruket försämrar vinterbetet genom att till exempel avverkningen indirekt påverkar tillgången på lav genom markslitage och hårt packad snö (Bostad 2002, exempel på konflikt, stycke 1). Skogsbruket anklagar renskötarna för att renarna har överbetat deras skogar, vilket föreslås kan ha en negativ effekt på trädens tillväxt (Fauria et al. 2008, 2981). Visserligen kan renar skada små plantor genom betning, men

merparten av dessa skador är ofta lätta och påverkar inte tillväxten på beståndet särskilt mycket (Nilsson 2007, 22). De enda studier som finns tyder på att renbete gynnar tillväxten på träden, och därför är positivt för skogsbruket (Fauria et al. 2008; Helle och Moilanen 1993).

2

Interaktionen mellan lav och ren kan påverka tillväxten av träden (Fauria et al. 2008, 2982). Stora och tjocka lavmattor som inte utsätts för betning gör att jorden behåller fukten, vilket minskar risken för torka under växtsäsong (Fauria et al. 2008, 2982; Thiet, Dosha och Smith 2014, 235). Lav har en hög reflektionsförmåga (albedo) (Fauria et al. 2008, 2982). Detta gör att markens temperatur minskar under sommaren, men

minskar även dygnets temperaturskiftningar samt skyddar mot bränning (Fauria et al. 2008, 2982; Thiet, Dosha och Smith 2014, 236). Försvinner lavmattorna på grund av renbetning så att jorden blir blottad blir effekten den motsatta, fukten i jorden minskar samt att temperaturen ökar i marken under sommaren och temperaturskiftningarna blir större i marken under dygnet (Fauria et al. 2008, 2982). Renbetningen ökar även

näringstillskottet tack vare renarnas avföring och urin (Fauria et al. 2008, 2982; Sitters et al. 2019, 1234).

Det är få studier som har undersökt vad renbetning på lav har för effekt på trädtillväxten och dessa studier är alla från ett område i nordöstra Finland (Fauria et al. 2008; Helle och Moilanen 1993). De studierna som finns visar att tillväxten på träd i områden där renbetning har pågått har ökat med minst 20% (Fauria et al. 2008; Helle och Moilanen 1993). Hur rennäringen påverkar tillväxten i olika delar av den boreala skogen i den nordliga taigan är helt ostuderat. Därför är det viktigt att studera flera olika områden med olika tillgång på resurser och andra faktorer, eftersom det ger olika förutsättningar för växters tillväxt och kan göra att det varierar hur mycket renbetningen påverkar tillväxten.

1.1 Syfte

Syfte med denna rapport är att undersöka hur faktorerna renbetning, nederbörd och temperatur påverkar trädens tillväxt på studieområdet Ängesön. Baserat på vad som beskrivs ovan testas följandehypoteser: 1 Återintroduktionen av renar på Ängesön efter 100 års frånvaro ökar tillväxten av tall (Pinus sylvestris). 2. Trädens tillväxt gynnas av högre temperaturer och högre nederbörd.

2.Material och metod

2.1 Studieområde

Ängesön är en del av ögruppen Holmöarna mitt i Norra Kvarken, ca en mil utanför kusten vid Umeå stad (Figur 1). Naturen på Holmöarna är präglad både av den senaste

inlandsisen och landhöjningen (0,85 cm/år), vilket skapat ett landskap med stora variationer (Länsstyrelsen Västerbottens Län 2001, 57–58). På öarna hittas olika successionsstadier, från kala klippor vid havet till lugna sandiga vikar (Länsstyrelsen Västerbottens Län 2001, 57–58). Längre in på öarna hittas blandskog, med mycket gran (Picea abies) i svackorna och mer tall på de högre partierna (Länsstyrelsen Västerbottens Län 2001, 57–58). Holmöarna har tidigare varit vinterbetade av renar (Umebladet 1906). Under vintern 1906 nyttjades öarna av renar på grund av dåligt bete på fastlandet

(Umebladet 1906). Det finns därefter inget belägg för att renbete ska ha förekommit på Holmöarna och vinterbetningen har upphört troligtvis för att isbrytningen hindrat renarna från att nå dit. (SOU 2006:14,418). Under vintern 2015 blev Holmöarna ännu en gång en plats för vinterbetning då betesförhållandena i inlandet var katastrofala

(Bergman 2016, 10). 700 renar förflyttades till öarna med färjan för att spendera hela vintern där (Bergman 2016, 10). Forskare vid Umeå universitet och SLU inventerade vegetationen hösten 2015, innan renarna kom, och efterföljande år, och har registrerat dramatiska vegetationsförändringar, framför allt en minskad mängd lav (Olofsson och Hedenås 2021, personlig kommentar). På grund av Ängesöns historia samt

forskningsunderlaget om vegetationen på ön, är Ängesön ett bra studieområde att undersöka hur trädens tillväxt påverkas av betningen.

3

Figur 1: Översiktskarta över Umeå och Holmöarna samt över studieområden på Ängesön. Den svarta fyrkanten på Sverigekartan visar var den in-zoomade kartan över Umeå och Holmöarna finns i Sverige. Den röda fyrkanten på den övre kartan visar var den in-zoomade kartan över studieområdet finns. De röda punkterna på den övre kartan visar var väderstationerna är placerade, punkt ett är väderstation på Umeå flygplats och punkt två är Röbäcksdalens väderstation. De gula cirklarna på den understa kartan visar de elva provpunkterna där fältarbetet utfördes. Kartan är projicerad i SWERF99_TM. Data är tagen från

Lantmäteriets Terrängkarta 2020 och Natural Earth. Kartans författare är Linnéa Öberg.

2.2 Datainsamling

Under 12 och 13 juni 2020 inhämtades borrkärnorna från Ängesön. 12 olika områden hade valts ut där proverna skulle tas (Figur 1). Dessa områden valdes ut på samma platser där vegetationsförändringarna tidigare registrerats (Årdahl 2017, 20). Tidigare studier av

4

renarnas habitatval på Ängesön visar att alla områden med torr tallskog har nyttjats intensivt (Årdahl 2017, 20). På grund av tidigare komplikationer gällande område fem, kunde områdets koordinater inte återfinnas och användes därför inte i denna

undersökning. För att undvika att komplicera fältarbetet valdes att behålla

grundnumreringen och nummer fem plockades bara bort (bilaga 1). Områdena återfanns med hjälp av GPS-koordinater och Google Maps (bilaga 1). På varje område samlades fem borrkärnor in från fem olika närliggande tallar. För att undvika att trädart skulle bli en faktor i analysen valdes att endast ta borrkärnor från den trädart med högst abundans, vilket var tall. Borrkärnorna togs endast från träd med en diameter som var större än ca 10 cm. Endast på nio områden var det möjligt att plocka fem borrkärnor från tallar, område nio hade inga tallar och område tio fanns endast två tallar. Vid borrningen

användes en Haglöfs AB Komplett Tillväxtborr, 2-skär 5,15 mm. Borrningen skedde 1,3 m upp på stammen. När borrkärnan var utplockad från trädet lades den i en

papperscylinder, därefter förslöts papperscylindern med hjälp av frystejp. Alla

papperscylindrar märktes med plats och en bokstav från A till E för att skilja dem åt. Efter fältarbetet torkades proverna för att kunna förvaras fram tills det var dags för analysering ca nio månader senare.

2.3 Analys av data

För att möjliggöra att fler studier ska kunna göras med borrkärnorna, exempelvis undersöka kolisotoper och kväveisotoper, valdes att inte göra någon preparering innan inskanningen, vilket annars är standard när man daterar träd med hjälp av trädets årsringar (Arenas-Castro, Fernández-Haeger och Jordano-Barbudo 2015, 120).

Inskanningen av borrkärnorna gjordes med hjälp av en Toshiba e-studio3505ac kopiator. De borrkärnor som var något för skrovliga för att räkna årsringarna på, användes

sandpapper för att försiktigt jämna ut dem. Vid varje skanning placerades en borrkärna på skannern tillsammans med en linjal som mätte till minst tio cm, samt en liten lapp där numreringen av borrkärnan visades. Borrkärnorna skannades in som färgade A4 bilder i jpeg-format med 600dpi upplösning. Sex av borrkärnorna var i så dåligt skick att det inte gick att montera ihop dem för inskanning och användes därför inte i vidare analyser. När alla borrkärnorna var inskannade så användes ImageJ och plug-in programmet ObjectJ för att mäta avståndet mellan varje årsring (Rasband 1997–2021). Först fick alla inskannade borrkärnor en skala satt, med hjälp av linjalen som hade skannats in

tillsamman med borrkärnorna. Efter några tester avgjordes att skalan var 2364 pixlar/mm och därefter blev det en standard för alla borrkärnor. Varje borrkärna fick sedan 20 årsringar uppmätta, undersökningsperiod blev därmed från 2000 till 2019. Därefter uppskattades åldern på alla träd, genom att räkna antal årsringar så långt

tillbaka som möjligt på varje träds borrkärna. Efter det här steget fanns det 35 borrkärnor som användes till analysen och de statistiska testerna. Data från ImageJ överfördes till Excel. Sex kolumner fylldes i, numret för provpunkt, bokstaven för trädet, unika

numreringen för borrkärnan, ålder på trädet, året samt trädtillväxten under det specifika året.

Väderdata på medeltemperatur per månad och medelnederbörd per månad inhämtades från SMHI (SMHI 2021a; SMHI 2021b). För medeltemperaturen per månad användes stationen Umeå flygplats och för medelnederbörden per månad användes stationen Röbäcksdalen (SMHI 2021a; SMHI 2021b). Trots att det fanns närmare väderstationer till undersökningsområdet valdes Röbäcksdalen och Umeå flygplats för att de var de närmaste stationerna som hade data på hela undersökningsperioden (SMHI 2021a; SMHI 2021b; Figur 1). Data från dessa stationer var dessutom starkt korrelerat med data från väderstationerna på Holmöarna för de år som överlappande data kunde hittas (Öberg 2021, personlig kommunikation). Med data från SMHI beräknades

5

2.4 Statistiskt test

För statistiken användes programmet R (R Core Team 2021). Fördelningen av data testades med histogram och avvikelse från normalfördelning undersöktes. Hur medeltillväxten förändrats över tiden testades med en linjär regression mellan

medeltillväxt av alla träd per år och årtalet. Hur trädtillväxten förändrats med åldrande testades med en linjär regression mellan medetillväxten för varje träd och trädåldern vid borrningstillfället. Hur trädtillväxten påverkas av klimatfaktorer testades med en multipel regression mellan medelträdtillväxt och medeltemperatur/år och

medelnederbörd/år. 2002 års data plockades bort i den multipla regression efter att ha studerat regressions residualer, där 2002 års data avvek tydligt. Effekten av

introduktionen av renar testades med parade t-test av trädens tillväxt innan (2000– 2015) och efter (2016–2019) renbetning som skedde vintern 2015. Separata test utfördes för träd som var äldre än 100 år och träd som var yngre än 100 år.

3.Resultat

Medeltillväxten av träden minskar linjärt över tid (figur 2, linjär regression, P=0,03, r2 ₌ 0,23). Trädens tillväxt minskar delvis på grund av att träden blir äldre (figur 3, linjär regression, P <0,01, r2 _{= 0,26).}

Figur 2: Medeltillväxten av alla träd per år. Den gröna pilen representerar när vinterbetning av renarna introducerades. Den blå prickade linjen representerar medeltillväxtens trend. Notera att y-axeln endast sträcker sig från 0,8 mm till 1,2 mm för att den nedåtgående trenden tydligare ska urskiljas.

0,8 0,85 0,9 0,95 1 1,05 1,1 1,15 1,2 2000 2005 2010 2015 2020 Med eltillv äx t (m m) Årtal

Medeltillväxt per år

6

Figur 3: Medeltillväxten för respektive träd och dess ålder. Varje punkt representerar en av de 35 träd som analyserades. Punkterna visar åldern på trädet när borrkärnan togs (2019) samt medeltillväxten för varje träd de senaste 20 åren. Den prickade linjen visar trenden på medeltillväxten.

3.1 Klimatfaktorer

Resultatet visade att trädens medeltillväxt per år påverkas av klimatet (multipel regression, p=0,01, r2 _{= 0,54). Från den multipla regression utlästes en ekvation som} förutsäger trädens medeltillväxt (Y) baserat på den sammanlagda nederbörden/år (X1) och medeltemperaturen/år (X2) (Eq.1). Förutsägelsen demonstreras i figur 4.

𝐸𝑞. 1 𝑦 = − 0.3328623 + 𝑋1 ∗ 0.0019364 + 𝑋2 ∗ 0.2614630 + 𝑋1 ∗ 𝑋2 ∗ −0.0003926

Figur 4: Förutsägelse som är baserad på Eq.1. Tre olika scenarion är visualiserade där sammanlagda nederbörden för varje år är antingen 400ml, 600ml eller 800ml. I varje scenario visas tre olika

medeltemperaturer för ett år 3C°, 4 C°, eller 5 C°.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Me d elltill väx t (m m ) Trädålder (år)

Medeltillväxt beroende av trädålder

0,7 0,75 0,8 0,85 0,9 0,95 1 1,05 1,1 3 3,5 4 4,5 5 Me d eltillv äx t/å r (m m ) medeltemperatur/år (C°)

Tillväxtpredetion

7

3.2 Renbetesfaktorer

Resultatet visar att renbetning inte påverkar trädens tillväxt (figur 5). Ingen signifikant skillnad upptäcktes vid jämförelse mellan före och efter renbetning för träd >100 år (Parat t-test, P=0,92) (figur 5). Det fanns en tendens till att medeltillväxten minskar efter att renbetningen skedde under vintern 2015 gällande träd <100år, men tendensen var ej signifikant (Parat t-test, P= 0,16; figur 5).

Figur 5: Medeltillväxten av tallar före och efter att Ängesön utsattes för renbetning vintern 2015.

4.Diskussion

4.1 Påverkar renar trädens tillväxt.

Återintroduktionen av renar på Ängesön efter 100 års frånvaro ökade inte tillväxten av tall. Detta resultat stämmer inte överens med hypotes ett eller tidigare studier där tillväxten hade ökat med 20% på tallarna i områden med renbetning (Fauria et al. 2008; Helle och Moilanen 1993). Det finns till och med en tendens att renar minskar tillväxten av träd som är yngre än 100 år, men det var inte statistiskt signifikant (figur 5). Att resultatet inte stämmer överens med tidigare studier kan bero på många olika faktorer. En faktor skulle kunna vara att effekten från betningen på Ängesön inte var stor nog för att förändra tillräckligt mycket och påverka de omkringliggande tallarnas tillväxt. Detta påstående är troligtvis osannolikt då vegetationsförändringen var mycket stark, vilket kan observeras från foton tagna före och efter renarna kom tillbaka och som visar att miljön tydligt har förändrats och lavmattorna har minskat (bilaga 2, bilaga 3, bilaga 4, bilaga 5). En annan orsak som skulle kunna förklara varför resultatet avviker från tidigare studier är att denna studie utfördes på tallhedar på en ö medan de tidigare studier

utfördes på homogena tallskogar med inlandsklimat i norra Finland (Fauria et al. 2008, 2982). Det skulle kunna finnas ett antal viktiga skillnader mellan dessa studieområden, vilket gör att ett ökat näringstillskott kan ge en ökad tillväxt på tallarna i vissa områden men inte i andra, beroende på vilken faktor som är begränsande (Sitters et al 2019). Om någon annan faktor, till exempel solljus, nederbörd, temperatur och fuktigheten i jorden, är begränsande, måste den först förbättras innan det går att se effekterna av renbetningen (Campbell et al. 2018, 1300; Yu och Fang 2016, 2). En annan orsak till detta resultat är att de olika effekterna av renbetningen kan påverka trädtillväxten både positivt och negativt, till exempel ökar näringen i området, temperaturen ökar i jorden, jorden blir torrare och det finns en större risk att träden utsätts för torkstress (Fauria et al. 2008, 2982). Dessa effekter skulle därför kunna slå ut varandra och att tillväxten inte alls blir bättre utan att påverkan blir i princip noll.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 Före Efter Me d eltillv äx t (m m ) Renbetning

Medeltillväxt före och efter renbetning

Unga träd Gamla Träd

8

4.2 Gynnar trädens tillväxt av högre temperaturer och högre

nederbörd

Studiens andra hypotes var att trädens tillväxt gynnas av högre temperaturer och högre nederbörd eftersom tidigare forskning visar att just temperatur och nederbörd är avgörande faktorer för primärproduktionen (Yu och Fang 2016, 2; Campbell et al. 2018, 1299). Resultat stödjer åtminstone delvis hypotes två eftersom temperatur och nederbörd var viktiga faktorer för trädens tillväxt, även om tillväxten inte ökar konstant när

temperaturen och nederbörden ökar (figur 4). Till en viss nivå på nederbörden ökar tillväxten med ökad temperatur och ökad nederbörd, men när årsnederbörden är över 800mm/år minskar i stället tillväxten med en ökad temperatur (figur 4). Denna interaktion kan bero på att nederbörd och temperatur inte är de enda faktorerna som påverkar trädtillväxten (Campbell et al. 2018, 1297–1299; Yu och Fang 2016, 2). Det är fullt möjligt att om vissa aspekter förbättras, så försämras samtidigt andra. Ett exempel är solljus som är en viktig faktor för fotosyntesen (Begon, Townsend och Harper 2006, 59). När det regnar så minskar troligtvis solljuset då solen täcks av molnen. Därför kan teoretiskt sätt mer regn försämra tillväxten då mängden solljus minskar. Det kan alltså finnas andra typer av faktorer som påverkar tillväxten, men som i denna undersökning inte finns någon data på.

4.3 Komplexa interaktioner

Studien visar att trädtillväxten minskar under undersökningsperioden (2000–2019) (Figur 2). Medeltillväxten har minskat med ca 10 % från ca 1mm år 2000 till 0,9 mm 2019 (Figur 2). Detta resultat var inte förväntat och det är förvånade att trädtillväxten hade minskat med så mycket på bara 20 år. En av de tidigare studierna observerade också en tydligt minskande trend (Fauria et al. 2008, 2986). Dock syntes denna trend direkt efter att renbetningen hade påbörjat och fortskred i ca tio år (Fauria et al. 2008, 2986). Trenden som syns i detta resultat började redan innan renbetning hade skett (Figur 2). I den tidigare studien spekulerades det om den minskade trädtillväxten kunde ha berott på att träden anpassade sig till nya förhållanden och att träden därför allokerade mycket resurser till att fördjupa sina rötter på grund av den torkan som uppstod i det övre lagret av jorden, efter jorden hade blottlagts (Fauria et al. 2008, 2986). Därför är det osannolikt att det är det som syns i resultatet eftersom den minskande tillväxten startade innan lavmängden påverkades av betning och eftersom träden i denna studie lever på tallhedar där urberget ofta går i dagen och där jordlagret ofta är tunt (Anderberg 1998). Många faktorer påverkar trädens tillväxt i denna studie till exempel trädålder, lufttemperatur och nederbörd (figur 3; figur 4). En minskad tillväxt med ålder är inte oväntat eftersom många av träden var ganska gamla och när träd blir äldre minskar hastigheten på

fotosyntesen och på så sätt minskar trädtillväxten (Bond 2000, 350). Däremot är det inte osannolikt att tallarnas tillväxt skulle kunna få en positiv effekt 10 år efter renbetningen, som i den tidigare studien. Då har kanske tallarna anpassat sig till de nya förhållandena i miljön, även om själva anpassningen för dessa tallar inte kommer vara densamma som för tallarna i de andra studierna. Dock har vi inga belägg för att detta skulle vara sant. I förberedelsen inför analys av årsringarna, slipades borrkärnorna inte på det

traditionella sättet (Arenas-Castro, Fernández-Haeger och Jordano-Barbudo 2015, 120). Om detta hade gjort skulle mätningen av varje årsring varit lite mer noggrann. Det skulle troligtvis inte förändra resultatet som helhet eller den tydliga nedåtgående trend som upptäcktes.

4.4 Slutsats

Slutsatser som kan dras från denna studie är att det för närvarande på Ängesön finns en nedåtgående trend för tallarnas trädtillväxt på tallhedarna, som delvis kan förklaras med att träden blir äldre och att även klimatet på ön påverkar trädens tillväxt. I detta habitat fanns det ingen koppling mellan trädets tillväxt och renbetning. Däremot betyder det inte att renbetning inte har någon påverkan på trädens tillväxt. Det behövs fler studier inom området i flera olika habitat och på flera trädslag för att kunna säga något generellt

9

gällande hur renbetningen påverkar skogstillväxten i hela Norden. Även på Ängesön hade det varit intressant att göra fler studier. Till exempel att undersöka hur andra habitat på ön har påverkats och att undersöka tillväxten efter att en längre tidsperiod har gått sedan renarna har introducerats. Framtida studier är viktiga eftersom en bättre förståelse av hur träd påverkas av renar kan förbättra samarbetet mellan rennäring och skogsbruk genom att skogsägare och renskötare kan identifiera situationer då de båda näringarna kan gynna varandras intressen.

5.Referenser

Akujärvi, Anu; Hallikanien, Ville; Hyppönen, Mikko; Mattila, Aaro; Mikkola, Kari och Rautio, Pasi. 2014. Effects of reindeer grazing and forestry on ground lichens in Finnish Lapland. Silvia Fennica 48(3). doi:10.14214/sf.1153

Anderberg, Arne. 1998. Hedtallskogar. Den virituella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/veg/tall.html (hämtad 2021-05-25)

Arenas-Castro, Salvador; Fernández-Haeger, Juan och Jordano-Barbudo, Diego. 2015. A method for tree-ring analysis using DIVA-GIS freeware on scanned core images. Tree-ring research 71(2): 118–129. doi:10.3959/1536-1098-71.2.118

Begon, Micheal; Townsend, Colin R. och Harper, John L. 2006. Ecology From individual to Ecosystems. 4. Uppl. Oxford: Blackwell Publishing Ltd.

Bergman, Anna. 2016. Nu görs Europas längsta renflyttning från Holmön. Umeå tidning. 20 april

Björck, Karolina. 2010. Renskötseln i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Diss,. Sveriges Lantbruks Universitet i Uppsala. urn:nbn:se:slu:epsilon-6-278

Bond, Barbara J. 2000. Age-related changes in photosynthesis of woody plants. Trends in plant science 5 (8): 349–353. https://doi.org/10.1016/S1360-1385(00)01691-5

Bostad, Göran. 2002. Samordnat nyttjande ger bättre samhällsekonomi. FAKTA Skog.

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog02/4s02-07.pdf (Hämtad 2021-05-04)

Campbell, Neil A.; Urry, Lisa A.; Cain, Micheal L.; Wasserman, Steven A.; Minorsky, Peter V. och Reece, Jane B. 2018. Biology A Global Approach. 11. Uppl. New York: Pearson Education.

Fauria, Marc M.; Helle, Timo; Niva, Aarno; Posio, Heikki och Timonen, Mauri. 2008. Removal of the lichen mat by reindeer enhances tree growth in a northern Scots pine forest. Canadian Journal of Forest Research 38(12): 2981–2993.

https://doi.org/10.1139/X08-135

Helle, Timo and Moilanen, Hannu. 1993. The effects of reindeer grazing on the natural regeneration of Pinus sylvestris. Scandinavian journal of forest research 8(1–4): 395– 407. https://doi.org/10.1080/02827589309382786

Länsstyrelsen Västerbottens Län. 2001. Riksintressen för naturvård Västerbottens län. Umeå: Länsstyrelsens tryckeri.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5069148016f1ab4b8a31f338/157856887486 8/Riksintresse%20naturv%C3%A5rd%20V%C3%A4sterbotten.pdf (Hämtad 2021-04-26)

10

Nilsson, Cajsa. 2007. Renskador i plant-och ungskog. Jönköping: Skogsstyrelsen.

https://cdn.abicart.com/shop/9098/art37/4646137-023508-1783.pdf (Hämtad 2021-05-24)

Olofsson, Johan; Professor vid instutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet; Hedenås, Henrik; Forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruk universitet. 2021. Intervju 7 maj

Projektet Kompetensutveckling Skogsbruk och Rennäring. 2014. Skog och ren. Tryckeribolaget AB.

https://skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/rennaring/skog-och-ren-2014.pdf (Hämtad 2021-05-06)

R Core Team. 2021. R: A language and environment for statistical computing. R

Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. URL https://www.R-project.org/. Rasband, W.S. 1997–2021. ImageJ, U. S. National Institutes of Health, Bethesda,

Maryland, USA, https://imagej.nih.gov/ij/, (Nedladdad 2021-03-30)

Sitters, Judith; Cherif, Mehdi; Egelkraut, Dagmar; Giesler, Reiner och Olofsson, Johan. 2019. Long‐term heavy reindeer grazing promotes plant phosphorus limitation in arctic tundra. Functional Ecology, 33(7):1233–1242. doi: 10.1111/1365-2435.13342

Skogsstyrelsen. 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014 Swedish Statistical Yearbook of Forestry. Jönköping: Skogsstyrelsen

SLU Artdatabank. 2019. Vildren Rangifer tarandus.

https://artfakta.se/artbestamning/taxon/rangifer-tarandus-100120 (Hämtad 2021-05-07)

SMHI.2021a. Ladda ner meteorologiska observationer.

https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=airtemperatureInstant,stations=all,stationid=140480 (Hämtades 2021-04-26)

SMHI.2021b. Ladda ner meteorologiska observationer.

https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=precipitationMonthlySum,stations=all,stationid=140480 (Hämtades 2021-04-26)

SOU 2006:14. Samernas sedvanemarker

Thiet, Rachel; Doshas, Alexis and Smith, Stephen. 2014. Effects of biocrusts and lichen-moss mats on plant productivity in a US sand dune ecosystem. Plant and Soil 377(1): 235–244. doi:10.1007/s11104-013-2002-8

Umebladet. 1906. Sällsynt besök. Umebladet. 19 mars

Yu, Bo och Chen, Fang. 2016. The global impact factors of net primary production in different land cover types from 2005 to 2011. SpringerPlus 5(1): 1–

13, doi: 10.1186/s40064-016-2910-1

Årdahl, Kerstin. 2017. Reindeer in the archipelago of Holmöarna: Abundance of habitats and how reindeer have utilized them during winter 2015–16 and summer 2016. Diss. Umeå Universitet. urn:nbn:se:umu:diva-141421

11

6. Bilaga

Bilaga 1: Tabell på koordinaterna för alla provpunkter. Provpunkt 5 finns inte med då den inte hade några koordinater.

Provpunkt Koordinat (WGS_1984_World_Mercator)

1 63,73463 20,90274 2 63,73433 20,90820 3 63,73420 20,90659 4 63,73362 20,90098 6 63,73214 20,90054 7 63,72923 20,89864 8 63,70458 20,87801 9 63,69922 20,87303 10 63,69534 20,86826 11 63,722110 20,88915 12 63,72559 20,87728

12

Bilaga 2) Provpunkt 1 hösten 2015 innan renbetningen. Visualisering av lavmattan som fanns innan renbetningen. Foto Johan Olofsson

Bilaga 3) Provpunkt 1 sommaren 2016 efter renbetningen. Visualisering av hur mycket lav som fanns kvar efter renbetningen. Foto Johan Olofsson

13

Bilaga 4) Provpunkt 2 hösten 2015 innan renbetningen. Visualisering av lavmattan som fanns innan renbetningen. Foto Johan Olofsson

Bilaga 5) Provpunkt 2 sommaren 2016 efter renbetningen. Visualisering av hur mycket lav som fanns kvar efter renbetningen. Foto Johan Olofsson