Examensarbete, 15 hp
Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd, 180 hp
Vt 2020
IMPLEMENTERING AV
EKOSYSTEMTJÄNSTER I
MILJÖPLANERING
En jämförelse mellan små och stora
kommuner i Sverige
Implementation of ecosystem services in
environmental planning
A comparison of large and small municipalities in Sweden.
Mimi Öberg
Abstract
Ecosystem services (ES) are highly important for the municipalities to work with since their function as decision-making authority decides about the exploitation of the commune. The degrading of biodiversity is at its highest speed and the ecosystems and the services they provide is at stake. The EU and the Swedish government have therefore decided on goals for ES which affect the municipalities. The purpose of this study is to investigate how Swedish municipalities are working with ES, focusing on the
environmental planning, and whether there is a difference between larger and smaller municipalities. A survey was sent to all municipalities in Sweden and 135 of them
participated. Comparison was done between three groups depending on population size. The results show that despite all the goals, guidelines and methods that exist, something is missing. Only half of them uses the guidelines and methods, and more than half of them says that knowledge partially is missing among them. There is a difference in this integration and knowledge when comparing large municipalities to smaller ones, which can be explained by lack of expertise, budget and time, but also lack of exploration in smaller municipalities. To achieve the goals and improve the work with ES, simple, user-friendly guidelines and methods is requested but also a widespread knowledge in the whole management. One big reason why not all municipalities are working with this is lack of legislation.
Keywords: Ecosystem services, valuation of ecosystem services, municipal planning, environmental planning
Innehållsförteckning
1 Inledning...1
1.2 Syfte...2
1.2.1 Frågeställning...2
2 Bakgrund………...…...…...………...2
2.1 Miljöbedömning för planer………...2
2.2 Vägledningar och metoder...2
3 Metod………...3
4 Resultat
………..…4
5 Diskussion……….……9
5.1 Val av metod………..……….11
5.2 Slutsats………11
6 Referenser……..………12
Bilaga 1 Enkät
Bilaga 2 Yrkestitlar bland svarande
Bilaga 3 Sammanfattning av inkomna svar på
enkätfråga 21
Bilaga 4 Sammanfattning av inkomna svar på
enkätfråga 22
1
1 Inledning
Ekostystemtjänster (EST) är ett begrepp som blivit allt vanligare när vi talar om naturmiljöer och dess nyttor. Begreppet syftar till människans befrämjande och innebär att vi får tjänster av omgivande natur och miljö och de ekosystem som skapas därigenom. Begreppet är brett och stort men kan förklaras genom att vi får försörjande, reglerande, stödjande och kulturella tjänster från ekosystemen (Naturvårdsverket 2014). Pollinerande bin och träd som hjälper till att rena luften går under reglerande, medan stödjande tjänster är sådana som är avgörande för alla andra ekosystemtjänsters funktion som tillexempel fotosyntesen, vattnets kretslopp och bildandet av jordmån (Naturvårdsverket 2014). Försörjande ekosystemtjänster är bland annat olika grödor eller råvaror från skogsbruk och de kulturella värdena kan vara i såväl estetiskt- som rekreationssyfte (Naturvårdsverket 2014). Ekosystemtjänsterna blir således viktiga av både hälsomässiga skäl som ekologiska och ekonomiska.
Naturligtvis blir status för den biologiska mångfalden fundamental i termer av ekosystemtjänster. I den senaste rapporten från den internationella
biodiversitetsplattformen Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem services (IPBES) framgår dessvärre att förlusten av biologisk mångfald ökar och ökningen har aldrig skett så snabbt som den gör i dag (IPBES 2019). En av de största anledningarna till förlusten är förändrad mark- och vattenanvändning, som är en direkt faktor vilken styrs av indirekta faktorer där befolkningstillväxt kan vara en av dessa. Vid all exploatering är begreppet ekosystemtjänster användbart och det har blivit allt viktigare att arbeta med synliggörandet av dessa sedan Europeiska kommissionen (2011) utfärdade en strategi för biologisk mångfald. Strategin togs fram på grund av den förlust som människan orsakat och den generade sex mål som ska motverka de största påfrestningarna som i dag finns, varav ett av målen är att bevara och återställa ekosystem och
ekosystemtjänster (Europeiska kommissionen 2011). Till följd av denna strategi tog regeringen fram ett etappmål för miljömålet ett rikt växt och djurliv (Ds 2012:23) om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster. Målet innebär bland annat att senast 2018 skulle värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integrerade i samhälleliga beslut. Åtgärderna för att nå målet delades in i tre huvudsakliga områden, varav integrering i beslutsprocessen är en av dessa tre (SOU 2013:68). För en hållbar stadsutveckling har ytterligare etappmål tagits fram; senast 2020 ska kommunerna ha tillgång till en metod för att integrera och ta tillvara ekosystemtjänster och senast 2025 ska större delen av kommunerna ta tillvara och integrera dessa i planeringen och i
förvaltningen, i urbana miljöer (Skrivelse 2017/18:230).
Kommunens verksamhet står till stor del i centrum för etappmålen i och med att kommunen står för den övergripande planeringen i staden samt tar fram detaljplaner för områden när de ska planeras för bebyggelse (Boverket, 2019). I och med att urbaniseringen har ökat och förväntas fortsätta öka blir efterfrågan på bebyggelse i städer större. Under 2016 bodde 54 procent av världens population i städer och nivån förväntas uppgå till 66 % år 2050 (UN Habitat 2016). Genom ökad population på jorden kommer ett ökat utnyttjande av
ekosystemen och dess tjänster, vilket i sin tur påverkar människans välmående och hälsa (Millennium Ecosystem Assessment 2005). Om fler människor förväntas bosätta sig i städer blir det relevant med förtätningar av staden och därmed en högre konkurrens om marken (Skrivelse 2017/18:230). Att bebygga en stad kan rimligtvis innebära att uppskattade grönområden tas i anspråk om de inte värderas i planeringen. Sådana grönområden är viktiga för folkhälsan i och med livskvaliteten de medför men också för att de utgör en förutsättning för ekosystemtjänster, exempelvis genom rekreationsmöjligheter, funktionen att hålla nere temperatur samt ta hand om dagvatten (Skrivelse 2017/18:230). Huruvida olika kommuner värderar och arbetar med ekosystemtjänster i beslut- och planprocesser kan te sig olika (Naturvårdsverket 2015) men ofta blir de osynliga i processen trots att de är fundamentala för välfärden (Naturvårdsverket 2016).
2
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka hur begreppet ekosystemtjänster har implementerats i svensk kommunal verksamhet vad gäller miljöplanering samt om det finns någon skillnad mellan större och mindre kommuner.
1.2.1 Frågeställningar
- Hur utbrett är arbetet med ekosystemtjänster i den kommunala miljöplaneringen och är hälsoaspekten en viktig del?
- Fungerar vägledningen i praktiken?
- Hur ser kunskapsläget ut gällande EST bland de som arbetar med miljöplanering? - Finns det några skillnader vid jämförelse mellan kommuner?
- Vad har hänt inom miljöplanering gällande ekosystemtjänster sedan etappmålet kom 2012?
- Med hjälp av vilka faktorer kan arbetet med ekosystemtjänster i kommunal verksamhet förbättras?
2 Bakgrund
I Översiktsplanen (ÖP) anges den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön med
inriktning för hur mark- och vattenområden ska användas men också hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (SFS 2010:900, 3 kap. 2§). Detaljplaner (DP) upprättas sedan för att reglera bebyggelse i mark- och vattenområden (SFS 2010:900, 4 kap. 1§). ÖP:n blir på så sätt vägledande för både detaljplaner såväl som tillståndsprövningar och får en betydande roll för främjande av ekosystemtjänster (Boverket, 2018a).
2.1 Miljöbedömning för planer
När en kommunal plan ska beslutas görs en undersökning, så kallad behovsbedömning, för att avgöra om betydande miljöpåverkan kan, eller inte kan antas (SFS 1998:808, 6). En sådan görs utefter kriterier om påverkansgraden på människors hälsa och miljön, såväl kulturella som ekologiska (SFS 2017:966, 5). Om betydande miljöpåverkan föreligger ska en strategisk miljöbedömning göras och en ÖP antas medföra detta eftersom den bland annat ger
förutsättningar att bedriva tillståndspliktiga verksamheter (SFS 2017:966, 2).
Den strategiska miljöbedömningen innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas och syftet är att miljöaspekter på så vis ska integreras i planer och beslut för att främja en hållbar utveckling (SFS 1998:808, 6 kap. 1 och 9§§). Kraven på innehållet i en MKB är flera men betydande miljöeffekter som kan komma av ett antagande av planen ska identifieras, beskrivas och bedömas samt att det ska beskrivas hur hänsyn tas till de miljökvalitetsmål som är relevanta (SFS 1998:808, 6 kap. 11§). Miljöeffekter som begrepp inkluderar mycket men inte specifikt begreppen ekosystem och ekosystemtjänster (SFS 1998:808, 6 kap. 2§), däremot har det förtydligats att ekosystem och ekosystemtjänster går under begreppet (Proposition 2016/17:200). MKB:n ska därmed innehålla en beskrivning och bedömning av effekter på ekosystemtjänster om påverkan på ekosystem föreligger
(Naturvårdsverket, 2019).
2.2 Vägledningar och metoder
Boverket har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram den metod som kommunerna ska använda för att nå etappmålen (Skrivelse 2017/18:230). Boverkets metoder gäller specifikt integrering i den fysiska planeringen (Boverket, 2018b) medan Naturvårdsverket tagit fram vägledning för att integrera EST i hela eller delar av myndigheters verksamheter
3
Integreringen handlar generellt om att hitta verksamhetens koppling till hur mark, luft och vatten används och sedan välja ut relevanta aktiviteter som kan leda till en påverkan på dessa. En identifiering och beskrivning av ekosystemtjänster och hur de påverkas görs sedan utifrån det man kommit fram till samt att en prioritering görs bland dessa för vilka att jobba vidare med i integreringen (Naturvårdsverket 2016). Själva integreringssteget handlar dels om att arbetet sker enligt ovan på ett strategiskt sätt, till exempel i miljöbedömningarna, men också om att arbeta vidare genom att se över kommande förändringar för att kunna minska negativ påverkan och för att gynna ekosystemtjänster, här kan det handla om att identifiera synergier (Naturvårdsverket 2016). För fysiska planer gäller det först att mål och visioner tas fram för att få med EST i början av planprocessen, här kan något av relevant
miljökvalitetsmål eller etappmål medverka. Sedan kommer kartläggningen där det synliggörs vilka EST som planen kommer beröra och i samband med kartläggningen utreds också hur påverkan kan ske samt hur bevarande, utvecklande och skapande av EST möjliggörs av planen (Boverket, 2018b). Med hjälp av detta material kan sedan avvägningar för olika lösningar eller intressen göras och ett beslutsunderlag kan tas fram och säkerställa att planen är i linje med mål och vision (Boverket, 2018b). Genomförandet och hur uppföljning ska göras är sista steget, i själva genomförandet kan det handla om hur man ska säkerställa bevarandet av EST i alla led då det ingår många professioner i en planprocess eller bygge och med olika indikatorer, till exempel skötselanvisningar, kan uppföljningen göras (Boverket, 2018b).
Genom att göra en värdering av synliggjorda ekosystemtjänster ökar chansen till att begreppet och integreringen i beslut får substans och ett värde för de som fattar besluten (Naturvårdsverket 2015). I utredningsskedet av en planprocess kan en värdering också vara förtydligande (Boverket, 2018b). Värderingen kan vara kvalitativ, semi-kvantitativ,
kvantitativ eller monetär, olika metoder finns för olika typer av värderingar men en beskrivning av hur ett skogsområde används och uppskattas av allmänheten kan vara en aspekt i den kvalitativa värderingen och en metod i värderingen kan därmed vara att samråda med olika intressenter (Naturvårdsverket 2015).
3 Metod
Efter att ha klarlagt syfte och formulerat frågeställningar utformades enkätfrågor som skulle kunna besvara frågeställningarna. Enkätfrågorna (Bilaga 1) utformades i Google formulär och e-postadress var obligatoriskt fält i syfte att inte skicka ut påminnelse till de som redan svarat. För att kunna göra jämförelser mellan kommunstorlekar användes de fyra
kommungrupperna storstad, större stad, mindre stad och landsbygdskommun, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Neutralitet och enkelhet både i frågor och svarsalternativ eftersträvades och enkäten utgjordes primärt av flervalsfrågor där syftet var att det skulle finnas tillräckligt med svarsalternativ för att alla skulle kunna besvara frågan (Persson 2016). Syftet med
flervalsfrågorna var även att avgränsa och hjälpa till i tolkningen av begreppen samt för att underlätta vid bearbetning av inkommit data (Persson 2016). I slutet av enkäten valdes två frågor med öppet svarsalternativ för att fånga upp förbättringsåtgärder bland annat. Två enkätfrågor har uteslutits från resultatet på grund av högt internt bortfall samt
felformulering av fråga.
SKR kontaktades för att erhålla kommunernas e-postadresser. Efter det skickades länken till enkäten med en beskrivning och syfte till samtliga 290 kommuners generella e-postadress som sedan internt skickade mitt meddelande vidare till relevant förvaltning. Enkäten
skickades ut onsdag 8 april 2020 och för att hinna bearbeta inkommit data fick kommunerna fem arbetsdagar på sig att besvara enkäten, efter detta skickades en påminnelse ut till de som
4
inte besvarat och de fick återigen fem arbetsdagar på sig att besvara. Efter hand som svar kom in noterades dessa i frekvenstabeller med kommunstorlek inkluderat för varje fråga för att kunna göra jämförelser. När enkäten stängdes sammanfogades storstad och större stad som en grupp vilken fick heta ”stor kommun”.
För att undersöka om det fanns en signifikant skillnad mellan hur utbredningen av arbetet med EST inom kommunernas verksamhet skiljer sig mellan kommungrupper, gjordes
oparade t-test med en signifikansnivå på 5 %. Vid testerna kodades svarsalternativen i frågan om till kvantitativa värden. Testen har varit ensidiga för att kunna ta reda på om arbetet med EST sker i högre grad hos vissa kommuner och hypotesen var att arbetet sker i större
utsträckning hos större kommuner eftersom de sannolikt har mer resurser än mindre kommuner. För att sammanställa och korta ner inkomna svar på fråga 21 och 22 i syfte att göra det mer lätthanterligt och relevant för studien har nyckelord identifierats för att sålla bland liknande svar.
4 Resultat
Antalet kommuner som besvarade enkäten var 135 stycken, 6% var från södra respektive norra Norrland, cirka hälften var från Götaland och 36 % var från Svealand (Tabell 1). Fördelningen i stigande ordning utefter kommunstorlek var 21, 37 samt 41% (Tabell 1).
Tabell 1. Antal kommungrupper i respektive landsdel som deltog i enkäten samt en summering som visar total fördelning utefter kommunstorlek samt utefter landsdel, angivet i procent.
Götaland Svealand Norrland Södra Norrland Norra kommunstorlek Fördelning
Stor kommun 16 11 1 1 29 (21%)
Mindre stad 30 15 3 2 50 (37%)
Landsbygdskommun 25 22 4 5 56 (41%)
Fördelning landsdel 71 (53%) 48 (36%) 8 (6%) 8 (6%)
Yrkestiteln bland de som svarade på enkäten varierade (Bilaga 2) men flertalet arbetade som kommunekolog, miljöstrateg, chef eller miljö- och hälsoskyddsinspektör. 90 % av alla som svarade hade en roll i miljöplaneringen på sin kommun (Tabell 2).
Tabell 2. Andel svarande som har en roll i miljöplaneringen på sin kommun utefter kommunstorlek.
Roll i MP Ingen roll i MP ej svar
Stor kommun 97% 3%
Mindre stad 94% 6%
Landsbygdskommun 82% 16% 2%
Totalt 90% 10% 1%
Integrering av EST i den kommunala verksamheten sker vanligast ”ibland” och vid jämförelse mellan kommungrupperna integrerar stora kommuner oftare än mindre städer och
landsbygdskommuner (p<0,05) och mindre städer integrerar oftare än landsbygdskommuner (p<0,05) (Fig. 1).
5
Figur 1. Fördelning av hur ofta integrering av ekosystemtjänster sker inom respektive kommungrupp samt fördelningen över hur ofta det sker när ingen skillnad gjorts på kommunstorlek.
Vid värdering och integrering av EST i beslutsprocesser är ÖP och DP två av de vanligaste processerna, MKB är tredje vanligast medan tillståndsbeslut utgör 8% (Fig. 2).
Figur 2. Fördelning över hur vanligt det är att integrera ekosystemtjänster i översiktsplan (ÖP), detaljplan (DP), miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och tillståndsbeslut, andelen som ej svarat på frågan visas också.
Större delen av antalet kommuner integrerar EST och värderar dem i de olika
beslutsprocesserna ibland eller ofta (Tabell 3). Det finns ingen signifikant skillnad mellan stora kommuner och mindre städer (p>0,05), men däremot mellan stora kommuner och landsbygdskommuner (p<0,05) samt mindre städer och landsbygdskommuner (p<0,05) (Tabell 3).
Tabell 3. Hur ofta kommunerna integrerar och värderar ekosystemtjänster i de olika beslutsprocesserna, angivet i procent och antal, både inom kommungrupper och totalt beräknat på alla kommuner.
Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid ej svar
Stor kommun 3% (1) 7% (2) 41% (12) 45% (13) 3% (1)
Mindre stad 2% (1) 12% (6) 42% (21) 36% (18) 4% (2) 4% (2)
Landsbygdskommun 14% (8) 30% (17) 30% (17) 18% (10) 4% (2) 4% (2)
Totalt 7% (10) 19 % (25) 37% (50) 30% (41) 4% (5) 3% (4)
När kommunerna arbetar med EST i sin verksamhet är det till stor del för att bevara dessa men även för att synliggöra verksamhetens påverkan på dem (Fig.3).
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid
Stor kommun Mindre stad Landsbygdskommun Totalt
33%
32% 24%
8% 4%
6
Figur 3. Vanligaste målet när kommunerna värderar ekosystemtjänster, angivet i % inom varje kommungrupp samt totalt beräknat utifrån alla kommuner.
När kommunerna sedan fick ange hur stor del av arbetet med EST som beror på de
hälsofrämjande vinsterna, fysiologiska såväl som psykiska, angav procentuellt sett de flesta en tvåa eller trea på en skala ett till fem (Tabell 4). Stora kommuner i jämförelse mot landsbygdskommuner angav i signifikant högre grad ett högre värde (p<0,05) och mindre städer likaså i jämförelse mot landsbygdskommuner (p<0,05).
Tabell 4. Fördelning inom kommungrupp samt totalt beräknat för alla kommuner över hur stor del av arbetet med ekosystemtjänster som beror på de hälsofrämjande vinsterna där 0=minimal del och 5=stor del.
0 1 2 3 4 5 ej svar
Stor kommun 7% 24% 41% 21% 7%
Mindre stad 2% 6% 28% 30% 22% 2% 10%
Landsbygdskommun 11% 14% 29% 20% 7% 4% 16%
Totalt 5% 10% 27% 28% 16% 4% 10%
Hälften av kommunerna har använt sig av någon typ av vägledning, guide eller riktlinje i deras arbete med integrering eller värdering av EST (Fig.4). Stora kommuner och mindre städer har i signifikant större utsträckning använt sig av vägledning vid jämförelse med landsbygdskommunerna (p<0,05) men det finns inte någon signifikant skillnad mellan stora kommuner och mindre städer (p>0,05) (Fig.4).
Figur 4. Fördelning inom kommungrupp samt totalt beräknat på alla kommuner huruvida vägledning, guider eller riktlinjer använts i arbetet med integrering eller värdering av ekosystemtjänster.
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Bevara EST Synliggöra vår verksamhets påverkan på EST ej svar Synliggöra beroendet av EST Välja kompensationsåtgärder Att de får tygnd i beslut Hälsoeffekter Annat Ekonomi
Stor kommun Mindre stad Landsbygdskommun Totalt
0% 20% 40% 60% 80%
Stor kommun Mindre stad Landsbygdskommun Totalt
7
Kommunerna anser totalt sett att det delvis saknas vägledningar/guider eller riktlinjer för hur de ska integrera och värdera EST men det finns ingen skillnad mellan kommunerna huruvida de anser att något sådant saknas (p>0,05) (Fig.5).
Figur 5. Fördelning inom varje kommungrupp samt totalt beräknat på alla kommuner huruvida de anser att det saknas stöd för hur de ska integrera och värdera ekosystemtjänster.
Inom varje kommungrupp samt totalt sett anges att det delvis finns förståelse hos personalen om hur viktigt det är att integrera ekosystemtjänster i verksamheten (Fig. 6). Stora
kommuner anger i signifikant högre grad att förståelse finns i jämförelse mot mindre städer och landsbygdskommuner (p<0,05) men det finns ingen signifikant skillnad mellan mindre städer och landsbygdskommuner (p>0,05) (Fig. 6).
Figur 6. Fördelning över hur förståelsegraden hos personalen gällande vikten av att arbeta med ekosystemtjänster totalt beräknat på alla kommuner tillsammans samt inom respektive kommungrupp.
När kommunerna fick svara på frågan om de känner att de har tillräckligt med kunskaper för att integrera EST i sina arbetsuppgifter svarade 67 % delvis (Fig.7). Stora kommuner anser i signifikant högre grad att de har tillräckligt med kunskaper i jämförelse mot
landsbygdskommuner (p<0,05) men inte i jämförelse mot mindre städer (p>0,05). Däremot anser mindre städer i signifikant större utsträckning att de har tillräckligt med kunskaper i jämförelse mot landsbygdskommuner (p<0,05) (Fig. 7).
0% 20% 40% 60% 80%
Stor kommun Mindre stad Landsbygdskommun Totalt
ej svar Nej Delvis Ja
0% 20% 40% 60% 80%
Ja Delvis Nej Ej svar
8
Figur 7. Fördelning totalt beräknat samt inom respektive kommungrupp över andelen som anser sig ha, delvis ha eller inte ha de kunskaper som krävs för att integrera ekosystemtjänster i sina arbetsuppgifter.
Totalt beräknat har 56 % av alla kommuner fått erbjudande om kompetensutveckling rörande EST. Stora kommuner har i signifikant högre grad fått erbjudande jämfört med mindre städer och landsbygdskommuner (p<0,05) och mindre städer har i signifikant högre grad fått erbjudande än landsbygdskommuner (p<0,05) (Fig.8).
Figur 8. Fördelning över andelen inom varje kommungrupp samt totalt beräknat på alla kommuner som fått erbjudande eller inte erbjudande om kompetensutveckling rörande ekosystemtjänster.
Flera kommuner oavsett kommunstorlek anger att kunskapen i dag är högre och spridd inom olika förvaltningar gällande EST och att begreppet är känt och integreras i planprocesser (Bilaga 3). Vissa kommuner har gjort inventeringar eller karteringar och även tagit fram riktlinjer, rutiner och verktyg samt att checklistan om betydande miljöpåverkan har kompletterats med ett avsnitt som beskriver påverkan på EST (Bilaga 3). Utbildningar, workshops för tjänstemän samt informationsdragning för politiker har också tillkommit sedan etappmålet kom och några kommuner ska, har eller är i startgroparna för en
grönstrukturplan och en kommun anger att etappmålet gav extra styrka och motivering när de skulle få beviljat projekt med grönstrukturplanen (Bilaga 3). En kommun anger också att förståelsen ökat för kopplingen mellan EST, grön infrastruktur och god hälsa. Vissa anger att etappmålet i sig inte lett till förändring eller att det inte är någon skillnad i dag och några landsbygdskommuner anger att tillämpningen eller det praktiska arbetet inte är så stort på grund av lågt exploateringstryck eller på grund av förtätning av staden (Bilaga 3).
Viktiga faktorer för att förbättra kommunernas arbete med att integrera och värdera ekosystemtjänster i verksamheten handlar till stor del om lagkrav, tydliga vägledningar, metoder och checklistor men också att det är en resurs- och ekonomisk fråga. Speciellt hos mindre kommuner handlar det till stor del också om att sakkunskap inom frågan saknas men överlag inom alla kommungrupper efterfrågas kompetens inom förvaltningarna men också hos chefer och politiker (Bilaga 4).
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Ja Delvis Nej Ej svar
Stor kommun Mindre stad Landsbygdskomun Totalt
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Stor kommun Mindre stad Landsbygdskomun Totalt
9
5 Diskussion
Att kartlägga, synliggöra och värdera de ekologiska värden ett område rymmer, både för beslutsfattare men också för allmänheten, uppmärksammar det gratisarbete naturen ger och hur beroende vi är av dessa (Naturvårdsverket 2016). Detta arbete blir också viktigt för att skydda de ekosystemtjänster som redan finns och arbetar gratis (SLU och Albaeco 2017) men också för folkhälsan då ekosystemtjänster är av stor vikt för människors hälsa. Tillexempel att träd har en förmåga att filtrera och adsorbera luftföroreningar och kan på så vis motverka negativa hälsoeffekter som astma (Jackson et al. 2013).
Norrland är stort och trots påminnelse utgörs endast 12% av alla inkomna svar av hela Norrland. Utifrån respons på enkäten och andelen som ej svarat på flertalet frågor kan det tänkas bero på att arbetet med EST i Norrland inte är lika utvecklat eller att begreppet som sådant inte är så välkänt. Det kan också bero på att det saknas sakkunskap inom flera kommuner i Norrland vilket även har påtalats från flertalet mindre kommuner och landsbygdskommuner. Ett fortsatt arbete kring detta skulle kunna vara att undersöka skillnaden bland landsdelar, eller framförallt kanske Norra Sverige mot Södra Sverige i och med det stora bortfallet av svar från Norrland i denna undersökning.
Trots mängden och variationen i professioner som svarade på enkäten hade förvånansvärt många en roll i miljöplaneringen, vilket visar på vikten av sakkunskap inom alla förvaltningar och nivåer av arbetsuppgifter, vilket är något som efterfrågas för att förbättra arbetet med EST.
En av åtgärderna för att nå etappmålet (Ds 2012:23) som var satt till 2018 var att EST skulle integreras i beslutsprocessen och resultatet av denna undersökning visar att detta vanligast görs ibland. Att landsbygdskommuner mer sällan eller aldrig, jämförelsevis mot stor kommun eller mindre stad, integrerar EST i den kommunala verksamheten kan vara ett resultat av att frågan inte är prioriterad i kommunen eller att det saknas resurser och kompetens.
En annan anledning till detta kan rimligen vara avsaknaden av lagstiftning som tydliggör att arbetet inte bygger på frivillighet och även om ekosystemtjänster ska vara en del i MKB:n så omfattas inte alla planer av detta krav då betydande miljöpåverkan inte beslutats. MKB:n föregås av en behovsbedömning och där kan det också vara aktuellt med en identifiering av de ekosystemtjänster planområdet inrymmer som ett första steg i processen
(Naturvårdsverket 2015). Dels för att synliggöra dessa och även begreppet men också för att belysa värdet och vad en etablering kan resultera i för konsekvenser för människors hälsa och miljön, om ekosystemtjänsterna rubbas eller försvinner. Några kommuner har i detta steg kompletterat sin checklista om betydande miljöpåverkan med ett avsnitt som beskriver påverkan på EST.
Svarsbortfallet på frågan om i vilka processer EST integreras i eller där värdering görs av sådana skulle kunna bero på kommuner med lågt exploateringstryck eller på grund av bristen i svarsalternativ där det inte gick att välja ”ingen”. Bristen i svarsalternativ beror på mina egna förutfattade meningar om att kommuner åtminstone integrerar EST i sina
översiktsplaner. Översiktsplaner är dock procentuellt räknat den beslutsprocess som
kommunerna vanligast värderar eller integrerar EST i, även om större andelen gör det ibland eller sällan snarare än ofta eller alltid. De förutfattade meningarna jag hade beror dels på att ÖP ger möjligheter till tillståndspliktiga verksamheter och därmed ska antas medföra
betydande miljöpåverkan men också på grund av att ekosystemtjänster går under begreppet miljöeffekter när det sedan kommer till MKB:n (SFS 2017:966, 2., Proposition 2016/17:200).
10
Med tanke på den snabba ökningen i förlust av biologisk mångfald (IPBES 2019) är resultatet att många kommuner just arbetar med EST på grund av att bevara dessa snarare än av ekonomiska skäl, positivt. Däremot när frågan specifikt ställdes om de gynnsamma
hälsoeffekter vi människor erhåller av att arbeta med EST såsom synliggörande eller annan integrering trodde jag att det skulle rankas högre än en tvåa eller trea procentuellt räknat på alla kommuner tillsammans. Framförallt på grund av att det är ett begrepp som syftar till människans befrämjande (Naturvårdsverket 2014). Båda dessa enkätfrågor och resultatet av dem tyder dock på att fokus i arbetet ligger på att bevara dessa eller synliggöra vilka som finns och hur verksamheten påverkar dessa. Vidare skulle frågan ha ställts på ett annat sätt för att mer korrekt belysa hälsoeffekter, att inte ställa frågan i direkt koppling till frågan före, men min tanke var att även om man inte svarar hälsoeffekter på viktigaste anledningen så vill jag veta hur viktigt det är för dem.
Många efterfrågar politisk förståelse för att kunna förbättra arbetet med EST och någon påtalade att det skulle behövas någon grundmall för vad olika naturtyper genererar för värden för att påvisa för politikerna varför det är viktigt att arbeta med detta. Om EST kunde synliggöras med människans hälsa i fokus kanske det skulle bidra till bättre politisk
förståelse för vikten av att det finns tid och resurser att arbeta med det.
Enligt Folkhälsomyndighetens (2020) senaste årsrapport om folkhälsans utveckling ökar nedsatt psykiskt välbefinnande. Sandifer et al (2015) har gjort en sammanställning av flertalet studier där bland annat psykiska hälsoeffekter som kommer av att vistas i naturen belyses såsom psykiskt välmående, minskning i både depression, stress och ångest samt en ökning i kreativitet, glädje och lugn.
En tydlig koppling finns också mellan miljömål och folkhälsan (Folkhälsomyndigheten, 2016) och i integreringen av EST i fysiska planer skulle hälsoeffekter och EST kunna belysas
tillsammans. Enligt metoden av Boverket (2018b) ska mål och visioner tas fram tidigt för att få med EST i början av planprocessen men av metoden framgår inte hur EST ska belysas, för att koppla till hälsonyttan och ännu mer synliggöra nyttan ekosystemen bidrar med skulle hälsoeffekter kunna vara en viktig del. EST i ett bostadsområde kan tillexempel bidra till lägre inomhustemperatur under sommaren, ökad fysisk aktivitet, ökat upptag av dagvatten, lagring av koldioxid, utfiltrering av luftföroreningar samt bullerskydd
(Folkhälsomyndigheten 2017).
Kommunerna ska senast detta år ha tillgång till en metod för hur de ska integrera och
tillvarata EST och metoder finns att tillgå i dag, men totalt sett har nästan lika stor andel inte använt någon sådan metod som de som har använt någon metod. Att
landsbygdskommunerna procentuellt sett oftare anger att de inte använt sig av vägledning, återspeglas generellt av hur de svarat på övriga frågor i enkäten, vilket enligt resultaten från enkätfråga 21 och 22 kan bero på tidsbrist, att frågan ej är prioriterad eller att de saknas kunskap inom området.
För att underlätta integreringen av EST efterfrågas enkla och tydliga vägledningar eller dylikt, vilket antagligen skulle kunna öka procenten till viss del och att några fler kommuner går från att aldrig integrera EST till kanske ibland. Detta framhävs även i och med att landsbygdskommunerna i högre grad anger att det saknas vägledningar eller dylikt än mindre städer och stora kommuner.
Med anledning av de två enkätfrågor om användande och avsaknad av metod/vägledning verkar det som att efterfrågan är stor på att de vägledande myndigheterna går igenom och förtydligar dessa och kompletterar med till exempel checklistor, även om några kommuner tagit fram egna riktlinjer, rutiner och verktyg. Ytterligare vore det kanske rimligt att göra olika typer av vägledningar anpassade för kommuners olika förutsättningar och möjligheter.
11
Det vore kanske även en idé att börja med att utbilda personal i och med att kunskapen och förståelsen om vikten av att arbeta med EST generellt bara delvis finns inom varje
kommungrupp samt totalt sett och efterfrågan från kommunerna om kompetensutveckling är stor. Framförallt verkar det som att de mindre städerna och landsbygdskommunerna inte fått erbjudande om utbildning medan de stora kommunerna i högre grad anger att de fått
erbjudande.
Även om spetskompetens saknas inom små kommuner borde det vara rimligt att satsa på kompetensutveckling där för att integrera EST i alla professioner för att det ska få en roll i besluts- och planprocesserna även om de inte har råd att anställa en ekolog eller miljöstrateg.
5.1 Val av metod
På grund av variation i kunskaper och implementering inom miljöenheterna på kommunerna kan resultatet inte fullt spegla den kommunala verksamheten och deras arbete med
ekosystemtjänster. Detta i och med att svaren på enkäten som inkommit kanske inte är ett gemensamt svar från varje kommun eller att det inte finns någon som har övergripande koll på alla kommuner. Däremot är metoden som sådan rimlig men att frågan och studien bör ha riktat sig mot enskilda handläggare i stället och därmed hade flera handläggare på en och samma kommun kunnat besvara enkäten.
Frågorna där begrepp som värdering och integrering används kunde ha förtydligats och svarsalternativen skulle varit fler. Detta kan vara en av anledningarna till att svarsbortfallet på flertalet frågor blev hög. Antalet enkätfrågor kunde även ha avgränsats med färre men tydligare frågor för att uppnå högre kvalitet i undersökningen. Utformningen av frågorna skulle även kunna varit mer neutral i och med att målen bara är mål och åtgärder för att nå dessa mål inte är uttryckta som tvingande i lagtext.
5.2 Slutsats
Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan kommunstorlek och implementering av ekosystemtjänster i miljöplaneringen. Analyserna visar även att skillnaden är riktad, att större kommer har kommit längre i sin process med integrering än landsbygdskommuner och i flera fall mindre städer också. Det har även visat sig att kompetensmässigt har landsbygdskommunerna sämre förutsättningar att arbeta med integrering när både
sakkunskap, kompetensutveckling och tid är en bristvara. De vägledande myndigheterna som ansvarar för de metoder som kommunerna är tänkta att använda sig av behöver ses över och förtydligas samt förenklas och kompletteras med checklistor, och kanske även att skillnader skulle göras i dessa utifrån kommuners olika förutsättningar med att arbeta kring frågan. Politiker, chefer och medarbetare behöver alla få ökad kompetens för att frågan ska bli prioriterad, även i mindre kommuner där fokus kanske ligger på barn- och äldreomsorg snarare än värdet av ekosystemtjänster och det inte finns en specifik tjänst som har tid att fokusera på frågan.
Slutsatsen blir att kompetensutveckling, lagkrav, tydliga vägledningar och metoder, förankring i högre led samt ekonomiska resurser behövs för att nå etappmålen och för att förhindra en ytterligare ökning av förlust av biologisk mångfald orsakad av människan.
12
6 Referenser
Boverket. 2018a. Ekosystemtjänster i översiktsplan. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/metod_planering/op/ (Hämtad 2020-05-15).
Boverket. 2018b. Ekosystemtjänster i planering – metod. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/metod_planering/
(Hämtad 2020-05-16).
Boverket. 2019. Så planeras Sverige. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa- planeras-sverige/ (Hämtad 20 mars 2020).
Ds 2012:23. Svenska miljömål – precisering av miljökvalitetsmålen och en första
uppsättning etappmål.
Europeiska kommissionen. 2011. EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020. doi:10.2779/37947.
Folkhälsomyndigheten. 2016. Miljömålen. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/miljomalen/ (Hämtad 2020-05-16).
Folkhälsomyndigheten. 2017. Miljöhälsorapport 2017. Artikelnummer: 02096–2016. Folkhälsomyndigheten. 2020. Folkhälsans utveckling årsrapport 2020. Artikel 20003. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES). 2019. Summary for policymakers of the IPBES global assessment report on biodiversity
and ecosystem services. ISBN: 978-3-947851-13-3.
Jackson, Laura E., Daniel, Jessica., McCorkle, Betsy., Sears, Alexandra., Bush, Kathleen F. 2013. Linking ecosystem services and human health: the Eco-Health Relationship Browser. International Journal of Public Health 58 (5): 747-755.
Millennium Ecosystem Assessment. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute, Washington, DC.
Naturvårdsverket. 2014. Synen på ekosystemtjänster- begreppet och värdering. ISBN 978-91-6208725-8.
Naturvårdsverket. 2015. Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport 6690. Naturvårdsverket. 2016. Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter.
Rapport 6733.
Naturvårdsverket. 2019. Ekosystemtjänster i miljöbedömning.
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Miljobedomningar/ Strategisk-miljobedomning/Miljoaspekter-i-miljobedomning/Biologisk-mangfald/Ekosys temtjanster-i-miljobedomningar/ (Hämtad 2020-05-15).
Persson, Andreas. 2016. Frågor och svar- om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån. ISBN 978-91-618-1653-8 Proposition 2016/17:200. Miljöbedömningar.
Sandifer, Paul A., Sutton-Grier, Ariana E., Ward, Bethney P. 2015. Exploring connections among nature, biodiversity, ecosystem services, and human health and well-being: Oppor-tunities to enhance health and biodiversity conservation. Ecosystem Services 12 (SI): 1–15. SFS 1998:808. Miljöbalk
SFS 2017:966. Miljöbedömningsförordningen. SFS 2010:900. Plan- och bygglag
Skrivelse 2017/18:230. Strategi för Levande städer – politik för en hållbar utveckling. SLU och Albaeco. 2017. Upptäck ekosystemtjänster i den svenska naturen, en vägledning
och exempelsamling för att upptäcka och synliggöra ekosystemtjänster i svensk natur. Https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cnv/publikationer/vagledning-est-webbversion.pdf
SOU 2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom
biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Betänkande av utredningen synliggöra värdet
av ekosystemtjänster.
UN Habitat. 2016. Urbanization and development: Emerging futures. World cities report 2016.
Bilaga 1 enkätfrågor
1. Hur stor är kommunen? (Kommungruppsindelningen är utefter SKL 2017) Storstad: Kommunen har minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten
Större stad: Kommunen har minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten
Mindre stad: Kommunen har minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten.
Landsbygdskommun: Kommunen har mindre än 15 000 invånare i den största tätorten.
2. Vilken landsdel tillhör er kommun?
Götaland (Skåne, Blekinge, Kronoberg, Halland, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland)
Svealand (Södermanland, Örebro, Värmland, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Dalarna)
Södra Norrland (Gävleborg, Jämtland, Västernorrland) Norra Norrland (Västerbotten, Norrbotten)
3. Vad är din yrkesroll/titel? Svar
_________________________________________________________ 4. Har du en roll i miljöplaneringen på din kommun?
Ja Nej
5. Integrerar ni ekosystemtjänster i er verksamhet? Aldrig
Sällan Ibland Ofta Alltid
6. Är integreringen förankrat hos flera avdelningar på er kommun? Ja
Nej
7. I vilka av dessa processer knyter ni an till värdering och integrering av ekosystemtjänster?
Översiktsplan Detaljplan
Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Tillståndsbeslut
8. Hur ofta knyter ni an till värdering och integrering i dessa processer? Aldrig
Sällan Ibland Ofta Alltid
9. När det gäller era kommunala planer, hur ofta gör ni en värdering av de ekosystemtjänster som finns i planområdet?
Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid
10. Vilken metod använder ni oftast vid värdering av ekosystemtjänster? Kvalitativ
Semi-Kvantitativ Kvantitativ Monetär
11. Vad är det vanligaste målet när ni värderar och kartlägger ekosystemtjänster? Bevara ekosystemtjänster
Hälsoeffekter
Att de får tyngd i våra beslut
Synliggöra vår verksamhets påverkan på ekosystemtjänster Synliggöra beroendet av ekosystemtjänster
Välja kompensationsåtgärder Ekonomi
Annat:
_________________________________________________________ 12. Ange hur stor del av arbetet med ekosystemtjänster som beror på de
hälsofrämjande vinsterna, fysiologiska såväl som psykiska (0= minimal del och
5=stor del)
0 1 2 3 4 5 13. Har ni använt er av vägledningar/riktlinjer/guider vid integrering och värdering av
ekosystemtjänster? Ja
Nej
14. Om ja, är dessa anpassade för er medarbetare att använda sig av i det dagliga arbetet?
Ja Nej
15. Har ni upprättat en egen metodik eller rutin utifrån de vägledningar som finns? Ja
Nej
16. Finns förståelse bland personalgruppen om varför det är viktigt att arbeta med värdering och integrering av ekosystemtjänster?
Ja Delvis Nej
17. Känner ni att ni har de kunskaper som krävs för att integrera ekosystemtjänster i era arbetsuppgifter?
Ja Delvis Nej
18. Har ni fått erbjudande om kompetensutveckling som rör arbetet med ekosystemtjänster?
Ja Nej
19. Anser ni att det saknas stöd i form av vägledning eller rutiner gällande hur ni ska integrera och värdera ekosystemtjänster?
Ja Delvis Nej
20. Finns det utrymme tidsmässigt att arbeta med integrering av ekosystemtjänster i er verksamhet?
Ja Delvis Nej
21. Ange några viktiga skillnader i ert arbete i dag mot innan etappmålet kom om att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och integrerade i beslut- och planprocesser? (år 2012)
_________________________________________________________ _________________________________________________________ _________________________________________________________ _________________________________________________________
22. Ange några viktiga faktorer som ni anser skulle förbättra ert arbete med att integrera och värdera ekosystemtjänster i er verksamhet
_________________________________________________________ _________________________________________________________ _________________________________________________________ _________________________________________________________
Bilaga 2
yrkestitlar bland svarande
Stor
kommun Mindre stad Landsbygdskommun Summa Kommunekolog 10 19 5 34 Miljöstrateg 1 8 10 19 Chef 6 10 16 Miljö- och hälsoskyddsinspektör 1 1 11 13 Miljöutredare 3 3 1 7 Planarkitekt 2 4 6 Natur- och vattenvårdare 3 2 5 Kommunbiolog 3 1 4 Miljöhandläggare 2 1 1 4 Miljöplanerare 1 3 4 Hållbarhetsstrateg 2 1 3 Översiktsplanerare 2 1 3 Fysisk planerare 1 1 2 Miljösamordnare 2 2 Samhällsutvecklare 2 2 Arkitekt/strateg 1 1 Folkhälso- och hållbarhetsstrateg 1 1 Handläggare 1 1 Klimatstrateg 1 1 Naturvårdsplanerare 1 1 Planingengör 1 1 Samhällsplanerare 1 1 Stadsarkitekt 1 1 Stadsträdgårdsmästare/park- och naturstrateg 1 1 Utvecklingsledare 1 1 Ej svar 1 1
5
Bilaga 3
Sammanfattning av inkomna svar på enkätfråga 21
Viktiga skillnader i kommunernas arbete idag mot innan etappmålet kom om att värdet av EST ska vara allmänt kända och integrerade i beslut- och planprocesser, uppdelat efter kommunstorlek.
Stor kommun
- Kunskapen och medvetenhet är högre och spridd -Välkänt begrepp
-Jobbade inte alls innan med EST och ingen visste vad det var inom stadsplanering. -Frågan fick politisk tyngd och lyfts av tjänstepersoner.
-Arbetat fram egen metodik och verktyg.
-Intern checklista vid bedömning av EST och behov av kompensationsåtgärder. -Har alltid arbetat med det men inte så strukturerat och med begreppet.
-Före 2012 arbetade vi inte med EST under begreppet EST. -Riktlinjer, rutiner och styrdokument för att integrera EST. -Finns med i diskussionen vid nya planer nu.
-Tagit fram riktlinjer för hur vi ska arbeta med EST i miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
-Ingen större skillnad.
-Anställning av de med sakkunskap. -Karteringar i samband med planer -Utbildningar.
-Checklistan om betydande miljöpåverkan har kompletterats med ett avsnitt som beskriver påverkan på EST.
Mindre stad
-Kompensationsåtgärder är med i exploateringsavtalet. -Frågan lyfts på planmöten och vägs in i beslutsprocesser mer.
-Bakar ihop miljömål och EST i resonemang vid nya DP för att resonemangen ska få mer substans på miljöområdet.
-Samarbete inom flera avdelningar kring inkludering av EST i samhällsplaneringen. -Ökad kunskap och förståelse för kopplingen mellan EST, BM, grön infrastruktur och god hälsa.
-Strategier har tagits fram
-EST är en naturlig del av vårt arbete nu. -Kommunen har just börjat titta på frågan. -Begynnande intresse för att arbeta med det. -Tydliggörs i behovsbedömningar
-EST har blivit känt för fler grupper inom den kommunala verksamheten.
-Detaljplaneringen är mer strukturerad kring naturvärden och klimatanpassning gällande dagvatten.
-haft workshops för tjänstemän och informationsdragning för politiker -Förståelsen för värdet av EST har ökat och synliggörs oftare i planprocessen. -Etappmålet har inte ensamt gett förändring
-Begreppet är mer känt både hos allmänhet och tjänstemän Landsbygdskommun
-Ingen skillnad
-Beaktar naturvärden mer i dag
-Hänvisade till etappmålet när politiken skulle besluta om att arbeta med EST för att projektet för att ta fram en grönstrukturplan skulle beviljas. Etappmålet gav extra styrka och motivering till att ta med EST som en del i vägen mot en hållbar samhällsplanering. -Kunskap finns men är ingen stor del av det praktiska arbetet pga. förtätning och lågt exploateringstryck.
-Etappmålet i sig har inte gjort skillnad. -Har precis börjat identifiera EST.
-Allmänna kunskapsläget är avsevärt bättre. -Begreppet har tagits med i ÖP och DP
-Är med i checklistan om betydande miljöpåverkan för DP.
-Kommunalt dokument om hur vi ska arbeta med EST i samhällsplaneringen. -Vägledning i grönstrukturplanen för hur man ska värdera EST.
-I DP finns EST som ett eget avsnitt.
-Det gjorde så att kommuners ansvar för att ta hänsyn till EST tydliggjordes. -Ordet EST används nu för saker som vi förut beskrev med andra ord
-Mer uppmärksamma på olika sorters EST
-Ökad medvetenhet och frågan tas upp i olika sammanhang.
-Ett begrepp som vi börjat prata om och diskutera i samhällsplaneringen. -Idag finns en miljösamordnare anställd i kommunen.
-Ingen prioriterad fråga i kommunen.
-Grönstrukturplaner ska/ håller på eller har tagits fram och där är EST med. -Låg exploatering i kommunen därför det inte tillämpas i så hög grad. -Ökat fokus och begreppet integreras
Bilaga 4
Sammanfattning av inkomna svar på enkätfråga 22
Viktiga faktorer som skulle förbättra kommunernas arbete med att integrera och värdera ekosystemtjänster i sin verksamhet, uppdelat efter kommunstorlek.
Stor kommun
-förståelse från politiker
-egna riktlinjer och strategier inom kommunen
-nationellt verktyg eller standard som alla ska förhålla sig till
-använda metoder och verktyg för att förstå hur det fungerar och göra justeringar. - Förenklad bedömning
-Större och bredare kunskap och förståelse bland alla förvaltningar och i nämnderna -Bättre karteringar utifrån vad olika naturtyper genererar för EST.
-Lagstiftning (måste finnas med i PBL och MB -Enkla och tydliga riktlinjer och råd
-Standardiserad bedömningsprocess grundad på kommuners olika förutsättningar beroende på landskapskaraktär
-Mindre personalomsättning, bättre kvalitetsarbete och mer tid för handläggning -Tydlighet från politiker/chefer att det ska göras
-Ytterligare kompetensutveckling för de som arbetar med tillståndsgivning; bygglovshandläggare, miljöinspektör, planarkitekter.
-Politiska ställningstaganden om att EST ska beaktas i alla beslut som rör användning av mark och vatten.
-Arbeta brett och samordnat
-Tydligare och mer kännbara konsekvenser om man inte tar hänsyn till etappmålet. -Inventering/kartläggning av EST som ett GIS-underlag
Mindre stad
-Enkla verktyg och metoder, hjälpmedel och rutiner för att integrera EST i det dagliga arbetet.
-Tydlighet i krav och råd och vägledning
-Mer stöd från centralt håll gällande vikten av att bevara och främja EST. -Vägledning (nationell eller regional)
-Utbildning
-Vara uppdaterad inom området och använda vägledning som finns -Tid och pengar
-Personalomsättning -Skärpta krav
-Kommunal strategi
-Tydlighet gällande vinster med att bevara EST -Tydligare regler och krav
-kompetens (kommunbiolog, miljösamordnare, vattensamordnare etc.) -Lagstiftning (PBL och MB)
-Bidrag för att arbeta med frågan
-Bidrag till att anställa konsult för uppstart av arbetet
-Kravställande från Naturvårdsverket och Länsstyrelserna att redovisa vad som görs i ex ÖP, FÖP och DP
Landsbygdskommun
-Tydligt direktiv att vi ska börja använda begreppet
-Att begreppet EST blir mer vedertaget för att berättiga att resurser läggs på arbetet. -Lagkrav och tvingande åtgärder
-”Morötter”
-Bidrag för ex utvecklingsprojekt. -verktyg
-Information och tydliga vägledningar (ex för översiktsplaneringen) -Sakkunskap inom organisationen
-Ökad kompetens och medvetenhet (utbildning) -EST som begrepp används inte alltid
-Enklare checklistor och vägledningar
-Styrning från LST i deras yttranden vid nya DP -Politisk vilja
-Resurser
-Guide där EST värderas ekonomiskt för att kunna visa för och påverka politiken. -Jobba mer med värderingsmetoder och vägledningar om vilka metoder som passar bäst vid olika tillfällen
-En ansvarig funktion
-Tydligare vägledning från Länsstyrelserna eller Naturvårdsverket. -Begreppet; stort och otydligt
-Tydligt uppdrag att arbeta med EST som det tex gör för miljömålen. -Att frågan prioriteras inom kommunen
-Översikt över vanliga EST som återfinns i en naturtyp med monetära och icke-monetära värden som går att omvandla och räkna på.
