Examensarbete, 15 hp
Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 180 hp Vt 2020
PROJEKTERINGSÖVERSYN PÅ NCC I UMEÅ
BLUEPRINT OVERVIEW AT NCC INFRASTRUCTURE UMEÅ
Simon Olofsson
i
Sammanfattning
Under projekteringsfasen av ett bygg- och anläggningsprojekt så granskas upprättade ritningar.
Granskningen kan göras på olika sätt och i olika omfattning vilket kan vara direkt avgörande för framgången i ett projekt. Uppmärksammas inte brister i underlag i tid så kan detta medföra stora kostnadspåslag, tidsbrist, produktionsstopp samt mer arbete för produktionspersonalen med flera.
NCC Infrastructure avdelning Civil SE North upplevde vid studiens start ett antal problem med deras granskningsrutiner av ritningsmaterial, som anlitade projektörer tagit fram. Därav upprättades detta examensarbete för att generalisera granskningsprocessen, spara tid samt säkerställa noggrannheten för arbetet.
Syftet med studien var att studera en del av projekteringen på NCC och uppmärksamma brister gällande deras projekteringsgranskning, samt även få en överblick angående hur en sådan process fungerar i praktiken. Med tillhörande problem som kan uppstå under projekteringsskedet för ett projekt.
För att nå målet, upprättande av ett kompletterande underlag i form av en anvisning/checklista att följa vid projekteringsgranskning, så nyttjades flera metoder. Litteraturstudie till information om området, dokumentstudie för förståelse av problemen i ritningarna, vilket även stod till grund för intervjustudiens frågeställningar som mynnade ut i ett resultat angivande vad som skall granskas, vilka områden som är kritiska samt personalens uppfattning av dagens projekteringsgranskning.
Liksom i många branscher så är tiden en kritisk aspekt. På NCC upplevdes det att det avsattes för lite tid åt själva granskningen, men även för projekteringen i sig för vissa projekt. Fler än hälften av de intervjuade ansåg även att antal tillsatta resurser för granskning var för få.
De mest kritiska områdena för ritningar ansågs vara markritningar samt VA-ritningar (vatten- och avloppsritningar). För markritningar ansågs höjd- och måttplan vara den mest bristfälliga och för VA-ritningar var det planerna.
Ännu ett problem som alla intervjuade på Infrastructure nämnde var att de upplevde kommunikationsbrist mellan anlitade projektörer. Detta då respektive parts ritningar kolliderat med någon annan eller ej stämt överens angående objektplaceringar.
Styrningen och tydligheten mot projektörerna är det viktigt att NCC förbättrar så att inte innehållet i projekterade ritningars mängd och material sväller mot anbudet kostnadsmässigt.
Detsamma gäller granskningsprocessen, den bör generaliseras så att checklistan kommer till nytta och kan täppa igen osäkerheter och fel som annars kan uppstå eller missas, samt även förenkla arbetet för dem som skall genomföra granskningen. Programmet Bluebeam som är ett av VDC verktygen som NCC-koncernen har att tillgå bör dessutom alltid ha en väsentlig nyttjandegrad vid granskning. Medan traditionell granskning endast bör användas vid samgranskning mellan kollegor för att sedan föra in synpunkter i Bluebeam.
ii
Abstract
During the design phase of a building and construction project, blueprints are reviewed. This can be done in slightly different ways, which can also give different consequences for the involved tasks or increased costs for the company if faults were not noticed in time before the next stage of the construction process.
At the start of the study, NCC Infrastructure Department Civil SE North experienced problems with review routines of drawing material, which hired consultants developed. Therefore, this exam work was established to generalize the reviewing process, save time but also ensure the accuracy of the work.
The purpose of the study was to study parts of the planning process at NCC and to note deficiencies regarding their design review, but also to create an overview of how the blueprint review is done in a company like NCC and what problems that can arise during the reviewing process.
To achieve the goal, the establishment of a supplementary basis in the form of a checklist to follow when reviewing blueprints, several methods were used. Literature study for theory of the area, document study for understanding the problems in the blueprints, which also formed the basis for the interview study's questions that resulted in what is to be examined, which areas that are critical and the staff's perception of today's reviewing process.
Like many professions and projects, time is a critical aspect. At NCC it was felt that there was too little time allocated for the review, but also for the projection itself for some projects. More than half of the interviewees also felt that the number of resources allocated for review was too few.
The most critical areas for blueprints were considered to be ground as well as water and sewer blueprints.
Within these, the height and dimensions plan for ground blueprints were considered to be the most inadequate and ground plans for water and sewage as well.
Another problem that everyone interviewed at NCC Infrastructure mentioned was that they experienced a lack of communication between hired consultants. This as each parts blueprint collided with another one’s solutions or not agreed on object locations.
It is important that NCC improves clarity and guiding against hired consultants so that the quantities of materials and the choice of materials do not exceed the calculated price for the offered project. The same applies to the review process, it should be generalized and there the checklist comes in handy and can clog up uncertainties and errors that otherwise might occur or be missed, as well as simplify the work for those who are to conduct the review. In addition, the Bluebeam program should always have a significant degree of utilization when reviewing, and traditional review (by pen and paper) should only be used when collaborating with colleagues and then entering Bluebeam.
iii
Förord
Detta examensarbete har utförts som ett sista moment i utbildningen efter tre års studier på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Umeå Universitet. Examensarbetet är genomfört på NCC Infrastructure i Umeå under vårterminen 2020 med en omfattning på 15 högskolepoäng av de totalt 180 högskolepoäng utbildningen omfattar.
I och med att detta examensarbete utfördes på NCC så vill jag personligen tacka personal på arbetsplatsen för ett trevligt bemötande och visat engagemang. Speciellt skulle jag vilja ägna ett stort tack till min handledare Urban Deijer som agerat nyckelperson genom hela projektet som både en stöttande part, ett bollplank och mycket mer. Utöver honom vill jag även tacka ett antal, icke namngivna personer på NCC som tagit sig tid att bidra med synpunkter och intervjusvar till studien.
Förutom nämnd personal på NCC så vill jag även tacka min handledare från Universitetet Fredrik Wirenblad, som även han visat intresse för studien och väglett arbetet. Ett gäng klasskamrater förtjänar även de ett tack för stödet och de positiva minnena från utbildningens gång som garanterat kommer leva vidare framöver.
Umeå, Maj 2020 Simon Olofsson
iv
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... i
Abstract ... ii
Förord ... iii
1. Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund & problembeskrivning ... 1
1.2 Syfte och mål ... 1
1.3 Frågeställningar ... 1
1.4 Avgränsningar ... 2
2. Kort om NCC ... 3
2.1 NCC Projektstudio ... 3
2.1.1 Samlokalisering ... 3
2.1.2 VDC (Virtual Design and Construction) ... 4
2.1.3 Ett strukturerat arbetssätt ... 4
2.2 Bluebeam ... 4
3. Projektering ... 5
3.1 Projektering utförandeentreprenad ... 5
3.2 Projektering totalentreprenad ... 5
3.3 Granskning av ritningar ... 6
3.4 Organisation ... 7
3.4.1 Projekteringsledare ... 8
3.4.2 Projektör ... 8
3.4.3 Beställare ... 8
3.4.4 Byggledare ... 8
3.4.5 Brukare ... 9
3.4.6 Underentreprenör ... 9
3.4.7 Installationssamordnare ... 9
3.4.8 Produktionspersonal ... 9
4. Metod/Genomförande ... 10
4.1 Dokumentstudie ... 10
4.2 Litteraturstudie ... 10
4.3 Intervjustudie ... 10
5. Resultat ... 12
5.1 Granskningens upplevelse idag ... 12
5.2 Checklista ... 13
5.2.1 Markritningar ... 14
5.2.2 Vatten och avloppsritningar ... 14
v
5.2.3 El-ritningar ... 14
5.2.4 Värme och sanitetsritningar ... 14
5.2.5 Fjärrvärme och fjärrkyla ... 14
6. Analys och diskussion ... 15
6.1 Faktorer och metoder ... 16
6.2 Förslag på vidare studier ... 16
7. Slutsatser ... 17
Referenser ... 18
Bilagor ... 19
Bilaga 1. Skärmklipp på Intervjuformulär ... 19
Bilaga 2. Skärmklipp på checklista i Excel ... 24
1
1. Introduktion
Granskning av ritningar görs både av konstruktören och beställaren av ritningshandlingarna men även fler parter kan vara inblandade i vissa fall. Granskningarna kan också göras på olika sätt, via en överblick på någon skärm, utskrifter eller genom olika program. Granskningarna görs i varierande omfattning beroende på projekten i sig, då innehållet oftast är unikt för just det projektet. Den här studien beaktar hur NCC genomför sin granskning samt de problem de upplever vid denna arbetsuppgift i dagsläget, för att tillsammans hitta en lämplig lösning som täcker upp felkällor och underlättar granskning av ritningar.
1.1 Bakgrund & problembeskrivning
I dagsläget upplevs problem vid granskning av projektörers arbete. Vissa handlingar är bristfälliga när väl ritningar kommer tillbaka till NCC efter framtagande hos anlitade projektörer. På arbetsplatsen görs sedan en granskning av materialet från projektören på lite olika sätt, där en checklista att följa skulle spara tid samt hjälpa till med noggrannheten. Det finns idag mer “allmänna gransknings steg” men som efter ett möte med några berörda på företaget skulle kunna kompletteras, därav projektets uppkomst.
1.2 Syfte och mål
Syftet med studien var att studera en del av projekteringen på NCC och uppmärksamma brister gällande deras projekteringsgranskning, samt även få en överblick angående hur en sådan process fungerar i praktiken. Med tillhörande problem som kan uppstå under projekteringsskedet för ett projekt.
Målet med arbetet var att ge förslag på ett kompletterande underlag i form av en anvisning/checklista att följa vid projekteringsgranskning.
1.3 Frågeställningar
Frågeställningarna som studien tagit ställning till presenteras nedan och har utformats från projektets syfte och mål för att både ge inblick i dagens hantering samt potentiella förändringsmöjligheter som NCC sedan har möjlighet att nyttja vid projekteringsgranskning.
- Hur fungerar dagens granskning av projektörernas material i form av ritningar?
- Vilka hjälpmedel används vid granskning i dag?
- Vilka detaljer och lösningar bör granskas på olika ritningar?
2
1.4 Avgränsningar
Granskningsprocessen i projektering studerades översiktligt då arbetet fortskred inom ramen av tio veckor. Resultatet av studien var främst riktad mot avdelningen Infrastructure i Umeå men kan även möjligtvis appliceras hos andra avdelningar på NCC vid liknande arbetsuppgifter.
Intervjuer som genomförts begränsades till elva stycken bestående av berörda av arbetsuppgiften på avdelningen Infrastructure och Building i Umeå. Checklistan avgränsades till fyra olika områden för ritningar vilka är: Markritningar, VA-ritningar, El-ritningar och VVS-ritningar. Inom dessa områden togs endast frågeställningar mot vanligast förekommande ritningar upp vilket redovisas i resultatavsnittet, samt i bilaga 2.
3
2. Kort om NCC
NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med en total omsättning på närmare 58 miljarder kronor och 15 500 medarbetare. NCC är verksamt inom hela värdekedjan genom att utveckla kommersiella fastigheter, bostäder, industrilokaler, kontor, offentliga byggnader, vindkraftparker, vägar, broar samt övrig infrastruktur (NCC 2019a).
NCC Infrastructure är ett av fem affärsområden inom koncernen. Infrastructure har 5400 anställda, 1700 pågående projekt och cirka 700 kunder i dagsläget. Affärsområde Infrastructure inriktar sig på att bygga vägar, järnvägar, broar, produktionsanläggningar, vindkraftverk och hamnar, men har även kompetens för hela vatten och avlopps-processen och kan bygga samt installera nyckelfärdiga vatten- och avloppsverk (Ibid).
NCC Infrastructure avdelning Civil SE North är den nordligaste delen av koncernen inom affärsområdet Infrastructure och har huvudkontoret i Umeå. Vid entreprenadformen totalentreprenad så har NCC anlitat projektörer som bistår med ritningar till dess projekt varav granskningen av detta material upplevts som ineffektivt.
2.1 NCC Projektstudio
NCC Projektstudio är en effektivisering gällande projektering som existerat och arbetats fram mer och mer dem senaste 10 åren för att öka produktiviteten och kommunikationen mellan aktörer i projekteringsfasen av ett projekt. Tanken med Projektstudio är att alla inblandade aktörer bjuds in att arbeta tillsammans för att öka tilliten och förståelsen mellan parterna, vilket i sin tur bygger på tre grundstenar som listas nedan. NCC Projektstudio tillämpas i dagsläget dock bara på större projekt omfattande mer än 150 miljoner kronor för avdelning Infrastructure (NCC 2018)
- Samlokalisering
- VDC (Virtual Design and Construction) - Ett strukturerat arbetssätt
2.1.1 Samlokalisering
Idén bakom samlokaliseringen är att främja kommunikationen mellan olika aktörer i projektet, vilket innebär att beställare, entreprenad och inblandade projektörer sitter och arbetar tillsammans. Detta främjar då att allas styrkor och kompetenser kan tas tillvara på och hjälpa framdriften av projektet då problem kan upptäckas och lösas tidigare på grund av förkortade besluts- och kommunikationsvägar. Effektivare möten kan hållas samt att kompetens alltid finns på plats vilket gör att arbetet har bra förutsättningar att lyckas så bra som möjligt (Ibid).
4
2.1.2 VDC (Virtual Design and Construction)
VDC bygger på att nödvändig information för projektet lagras i BIM-modeller (byggnadsinformationsmodeller) som samtliga aktörer i projektet har tillgång till samt arbetar med. Fördelen med detta viktat mot traditionella ritningar är att BIM-modellen kan inneha mer information, vilket förenklar senare granskning av handlingarna samt samlokaliseringen mellan projektets aktörer. Arbete för kalkyl och inköp förenklas även de då alla mängder finns att tillgå i modellen (Ibid).
2.1.3 Ett strukturerat arbetssätt
Tanken bakom arbetssättet inom NCC Projektstudio är till stor del att visualisera så många beståndsdelar som möjligt av byggprocessen. Tidsplanen upprättas exempelvis genom att post it-lappar med ansvar och åtaganden från olika parter sätts upp på en tavla, där varje aktör har en viss färg. Tavlan stäms sedan av för att se vilka aktiviteter som beror på varandra och planeras sedan in i tidsplanen. Metoden har till fördel att parterna i projektet får en större förståelse för varandras arbete samtidigt som risken för arbeten krockar med varandra minimeras (Ibid).
2.2 Bluebeam
Bluebeam är ett av VDC verktygen som NCC-koncernen har att tillgå. Det används i olika stor utsträckning men nyttjas principiellt alltid i någon omfattning under projekteringen på avdelningen Infrastructure. Granskningen av handlingarna från anlitade projektörer under en totalentreprenad sker i programmet där det även finns möjlighet att via Bluebeam studio starta en session för projektets inblandade så att alla kan granska och kommentera i samma dokument.
När en granskning görs i Bluebeam så visualiseras ritningarna bra samt att man lätt kan gå vidare till tillhörande sektion eller detalj utan att behöva bläddra mellan en mängd ritningar manuellt. I programmet finns även en funktion som hjälper granskaren att se så att alla objektsplaceringar stämmer överens på samtliga ritningar, vilket även kan hjälpa till att se kollisioner. Funktionen kallas overlay och fungerar på så vis att man lägger ritningarna ovanpå varandra men fortfarande ser samtliga.
Bluebeam används utöver granskningar även till att mängda material, skapa trafikanordningsplaner (TA-planer), arbetsplatsdispositionsplaner (APD-planer) samt som diskussionsunderlag vid möten (NCC 2020).
5
3. Projektering
Projektering innebär att upprätta handlingar för byggnadsverk som möter beställarens önskemål och krav samt redovisa byggnaden eller anläggningen på ritningar och beskrivningar. Detta framtagna material i form av bygghandlingar används sedan som underlag för den som skall genomföra projektet (Nordstrand 2000).
Projekten i sig kan variera i hög grad. De kan vara olika stora, olika komplexa, innehålla speciella funktioner eller installationer. Oavsett detta skall beställarens kvalité- och miljökrav bevakas och uppfyllas. Många personer & parter måste därav samarbeta och ofta under tidspress. Arbetsinsatserna vilka är svåra att precisera i förhand måste trots allt tidsplanernas.
Detsamma gäller projekteringskostnaden samt den totala kostnaden för projektet, de måste båda budgeteras i förväg samt följas upp under projektets gång (Ibid).
Som ytligt nämnt ovan så krävs det att arkitekt, VVS-konsult, El-konsult med flera hela tiden håller en god kontakt och informerar varandra om deras respektive specifika lösningar och problem. Detta så att de andra projektörerna kan kontrollera att dessa ej kolliderar med andras och egna komponenter (Ibid).
3.1 Projektering utförandeentreprenad
Vid en utförandeentreprenad så är uppdragsgivaren beställaren för projektet. Beställaren tecknar avtal med projektörer samt tillsätter projektledare som skall ansvara över styrningen för projektet. Längst vägen sker sedan regelbundna möten mellan beställare och projektörer för avstämning samt uppsamling av tekniska frågor. Efter färdigställda handlingar innehållande förfrågningsunderlag, ritningar och beskrivningar så granskas sedan dessa av beställaren innan arbetet läggs ut för anbud som entreprenörerna efter en förstudie besvarar. Innan entreprenören påbörjar produktionen så tillhandahålls sedan kompletta bygghandlingar (Révai 2012).
3.2 Projektering totalentreprenad
En totalentreprenad skiljer sig mot utförandeentreprenad på så vis att det är totalentreprenören som är uppdragsgivaren. Det är då totalentreprenören som tecknar avtal med var och en av projektörerna samt utser en person från sin organisation eller extern konsult för att styra projekteringsarbetet som projekteringsledare. En fördel med entreprenörsformen totalentreprenad är att produktionen kan påbörjas under pågående projektering vilket ger behov på en detaljerad planering av projekteringen så att delleveranser av framtagna handlingar kan samordnas mellan produktion och projektering. Förutom samordning så finns det fortlöpande ett starkt behov av dialog mellan parterna, vilket bland annat säkerställs genom upprättande av en sammanträdesplan (Ibid).
Skillnaden mellan ovan nämnda entreprenadformer är att beställaren ansvarar för och
tillhandahåller projektering/ritningar i en utförandeentreprenad, medan entreprenören själv bär detta ansvar vid en totalentreprenad. Därav genomförs en hårdare granskning av
entreprenören vid en totalentreprenad än vid en utförandeentreprenad.
6
3.3 Granskning av ritningar
Ritningar precis som slutprodukten granskas i normala fall av både konsulten och entreprenören som är uppdragstagare. Detta görs i projekteringsskedet innan handlingarna publiceras som bygghandling och är viktigt för att komma underfund med eventuella brister i underlaget innan det når produktionen i ett senare skede. Skulle något misstämma på ritningen mot rambeskrivningen så kan det innebära betydande merkostnader. Detsamma gäller eventuella kollisioner mellan olika tekniska lösningar eller system då det kan innebära stora förändringar mot lösningen anbudet beräknats på. Hinner problemet dessutom nå produktionen så kan detta innebära onödigt dubbelarbete eller produktionstopp på grund av att det krävs omprojektering.
Det i sin tur medföra att de ursprungliga tidsplanerna för projektet blir felaktiga och troligtvis förskjutna vilket även det innebär en kostnad.
Granskningen sker i dagsläget på två olika sätt på NCC. Traditionell granskning med utskrift av ritningar och penna som markör eller digitalt via programmet Bluebeam. Det finns fördelar med båda sätten att granska men Bluebeam är verktyget som generellt används mest. Detta beror till största del på att informationen är mer tillgänglig, då det går att ladda upp individuella synpunkter i en projektsession som andra deltagare får tillgång till. Det blir dessutom enklare för projekteringsledaren att sammanställa framkomna synpunkter viktat mot att behöva bläddra i flertalet utskrivna ritningar med olika konstnärlig handstil.
De ritningar som i huvudsak granskas på NCC Infrastructure avdelning Civil SE North är uppdelade enligt följande:
- Markritningar
- Vatten och avloppsritningar (VA-ritningar) - El-ritningar
- Värme och sanitetritningar (VS-ritningar) - Fjärrvärme och fjärrkyla
Markritningar redovisar befintlig och blivande marknivå, olika mått och kvalitéer på utvändiga planer. Omfattningen och kvalitén på grönytor redovisas även den samt övriga anordningar och detaljer för mark som ingår i projektet (Söderberg 2011).
VA-ritningar kan både redovisa befintlig kanalisation, med sträckningar, dimensioner och anslutningar, men även nya tänkta lösningar.
El-ritningar redovisar normalt kanalisationen för de tänkta ledningarna samt befintligt nät.
Eventuella transformatorer och ställverk samt utformning och placering av nödvändiga el- centraler redovisas även det. Likaså position för svagströmsanläggning samt armaturer och kraftuttags placeringar (Söderberg 2011).
VS-ritningar som granskas på Infrastructure redovisar dragningar mellan och in till hus, kulvertar om sådana skall finnas, samt dimensioner, höjder, lägen och anslutningspunkter till hus eller anläggning.
7 De ritningar innehållande fjärrvärme och fjärrkyla som granskas redovisar liknande VS- ritningarna placering av ledningar, dimensioner, placeringar av objekt samt höjder och anslutningspunkter till hus eller anläggning.
Normalt så har NCC mellan 10–14 arbetsdagar på sig att granska material som kommit in från anlitade projektörer. Möten angående projektet brukar sättas i anslutning till detta så att problemen som visat sig kan visualiseras för ingående parter. Det är inte alltid inskrivet något krav på tiden för granskning, men upplevs på arbetsplatsen oftast vara inom ovan nämnt tidsintervall. Resurssatsningen vid en granskning från NCC varierar, men brukar oftast bestå av två till tre personer som kommer att arbeta i entreprenaden med positioner som platschef, arbetsledare samt eventuellt stöd från entreprenadingenjör. Synpunkter från dessa sammanställs sedan tillsammans med fler eventuella synpunkter av projekteringsledaren som i sin tur redovisar dessa för projektörerna.
3.4 Organisation
Organisationen för olika byggprojekt varierar med projekten. Vid en utförandeentreprenad så fortsätter exempelvis byggherre och projektledare att styra projektet under projekteringsskedet efter programmet med krav och önskemål från byggherren är färdigställt. Medan ledningen av projekteringen övertas av en projekteringsledare från totalentreprenören vid en sådan entreprenadform (Nordstrand 2000).
Nedan i figur 1 så visualiseras hur en organisation vid projekteringsskedet kan se ut för NCC genom ett översiktligt organisationsträd.
Figur 1. Exempel på organisationsträd vid projekteringsskede för totalentreprenad NCC Infrastructure.
8
3.4.1 Projekteringsledare
Som projekteringsledare så har man en betydande roll under tiden projektet utformas.
Projekteringsledaren ansvarar för ledning och fördelning av projekteringsarbetet från tidigt utvecklingsskede för projektet till överlämning till kund. Projekteringsledare ser även till att lagstiftning följs, samt upprättar risk- samt möjlighetsanalyser. Projekteringsledare på NCC medverkar även vid upphandling av underentreprenörer och konsulter (NCC 2019b).
3.4.2 Projektör
Projektörer inleder sitt arbete i ett tidigt skede i projekt med huvudsaklig uppgift att efter projekteringsfasen presentera färdiga bygghandlingar. Det finns olika projektörer beroende på projekt, men de vanligaste är arkitekt, konstruktör, installationskonsult och geotekniker. De har alla olika uppgifter och specialiteter. Arkitekten gör så kallade arkitektritningar och gestaltar hur projektet skall se ut samt tar fram tillhörande beskrivningar. Konstruktören gör konstruktionsritningar, dimensionerar och ansvarar för beräkningar för konstruktioner.
Installationskonsulten tar normalt fram underlag för vatten och avlopp, ventilation och ström med mera. Geoteknikern har som uppgift att tillhandahålla uppgifter och se till att konsulten har kännedom om markens bärighet, grundvattennivå och eventuell förorenings-förekomst (Byggföretagen 2014).
3.4.3 Beställare
Rollen beställare i ett projekt erhålls av de företag eller den privatpersonen som vill initiera ett bygg- eller anläggningsprojekt (Nordstrand 2000). Beställaren ställer sedan krav på funktion och gestaltning i ett förfrågningsunderlag och blir därav även byggherre (Byggherrarna 2020).
Detta förfrågningsunderlag lämnas sedan ut till Entreprenörer för prissättning. När billigaste anbudet inkommit så tar beställarorganisationen fram en projektledningsgrupp som leder projektet fram till överlämning mot kund/brukare.
3.4.4 Projektledare
En projektledare är med och styr byggprocessen. Projektledarens uppgifter i ett projekt utgörs vanligen av att samordna och anpassa olika faktorer till varandra genom att hålla kontakt med alla parter under projektet samt hålla i byggmöten. Det är även projektledarens uppgift att följa upp kontraktet och säkerställa att de krav som angetts uppfyllts (Tonnquist 2018). Det är därav även hens uppgift att se till att objektet besiktigas.
En projektledare är även delaktig under själva upphandlingen samt har en roll inom både organisering och administrering i projekt (Projektledning 2018).
9
3.4.5 Brukare
Med brukare menas den part som nyttjar den färdiga produkten. Detta kan i vissa fall även vara beställaren, men är i de flesta fall för större arbeten en annan part som exempelvis hyr en lägenhet, har köpt en insatslägenhet, eller nyttjar ytor av olika slag som parker kommunen anlagt.
3.4.6 Underentreprenör
En underentreprenör är ett företag som utför en begränsad del av det arbetet hos en totalentreprenör eller generalentreprenör. En totalunderentreprenör har en egen projektering för sitt arbete och upphandlas av totalentreprenören för projektet (Nordstrand 2000). För NCC Infrastructure i Umeå gäller underentreprenörens arbetsuppgifter oftast att lägga stenplattor eller köra entreprenadmaskiner, men listan kan göras längre då det varierar mellan antagna jobb.
3.4.7 Installationssamordnare
En installationssamordnare ansvarar för tid- och tekniksamordning samt kontroll av installationsentreprenaderna. Installationssamordnare ingår i en projektgrupp i samband med en totalentreprenad har generellt bakgrund från el- eller VVS-verksamhet (Byggföretagen 2014).
3.4.8 Produktionspersonal
Produktionspersonalen består av flera olika parter och innefattar i vanliga fall ombud, anbudsingenjör, platschef, inköpare, mätchef/mättekniker och entreprenadingenjör hos NCC Infrastructure i Umeå.
Ansvarsområdet mellan produktionspersonalen varierar med befattningarna enligt nedan, förklarat av personalen på NCC samt komplement från Byggföretagen 2014.
- Ombudet har affärsansvaret för projektet.
- Anbudsingenjörerna har ansvar över kalkylering till anbudet.
- Platschefen ansvarar för genomförandet och kvalitén i projektet.
- Inköparen ansvarar för inköpen och upphandlingar för projektet och därmed även valet av leverantörer.
- Mätchef eller mättekniker ansvarar för schaktmodeller, utsättning samt mängdbehandling.
- Entreprenadingenjör agerar som stöd för projektledaren och platschefen samt kalkyl enligt de anställda.
10
4. Metod / Genomförande
De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är material från en dokumentstudie, litteraturstudie samt en intervjustudie. Detta för att nå önskvärt resultat av genomfört arbete.
Dokumentstudien nyttjades framförallt i det inledande skedet till förståelse av de upplevda problemen och utgick från NCC:s intranät, givna protokoll, PM samt tillhörande ritningar.
Litteraturstudien byggde tillsammans med dokumentstudien upp kunskap angående projektering i stort, samt den tillhörande organisationen. Intervjustudien hjälpte till att definiera dagens problem med ritningar samt gav input till checklistan som arbetet resulterade i.
4.1 Dokumentstudie
I det här fallet innefattade dokumentstudien dokument från NCC:s intranät samt tillhandahållet material som ritningar, PM, möten och liknande från handledare på NCC. Dokumentstudie valdes för att ge en djupare inblick om NCC samt deras upplevda problem. Dokumentstudien står även för merparten av den ingående informationen till upprättandet av intervjufrågorna.
4.2 Litteraturstudie
Litteraturstudie valdes i detta arbete för att komplettera dokumentstudien samt öka förståelsen inom ämnet. Den använda litteraturen består till största del av studentlitteratur men även facklitteratur. Granskning inom projektering fanns dock bristande information om vilket intervjustudien fick täcka upp för. Visst material för studien är hämtat från NCC:s intranät vilket tyvärr inte är öppet för allmänheten. Detta refereras till liknande resterande källor för rapporten.
4.3 Intervjustudie
Genom intervjustudien kunde luckor angående hur granskning går till fyllas upp. Personalens åsikter och syn på dagens granskning samt ritningskvalitet kunde dessutom fångas upp. För att få tillräckligt omfattande frågeställningar till intervjuformuläret diskuterades även dessa med handledaren på NCC. Efter korrigeringar hölls sedan individuella intervjuer med 11 personer på NCC vars formulär kan ses i bilaga 1.
Intervjudeltagarna var alla erfarna inom området projektering och granskning. En av deltagarna med bakgrund inom brobyggnation besvarade dock inte alla frågeställningarna då deras granskningsprocess såg annorlunda ut och myndighetgranskas i detalj. Detsamma gällde en annan intervjuad. Hen kom från avdelning Building men hade tidigare samverkat med Infrastructure vid ett antal projekteringar och kunde därav svara på det mesta frågeställningar.
Befattningarna hos intervjudeltagarna var blandade, men bestod till störst del av platschefer.
Övriga roller hos personalen var: Entreprenadingenjör, Produktionschef, Projektchef, Projekteringsledare, Projekteringsspecialist, Blockchef samt Arbetsledare.
11 När alla intervjuer var genomförda så sammanställdes sedan svaren i ett Exceldokument som efter justeringar blev den upprättade checklistan arbetet strävade mot. Som ett komplement lades även ett granskningsprotokoll in i Exceldokumentet med avsikt att förenkla granskningsprocessen samt säkerställa att hänsyn tagits till det upprättade frågeställningarna.
4.4 Skribentens bakgrund
Skribenten för arbetet har efter denna rapports publikation studerat tre år på programmet Högskoleingenjör i byggteknik vid Umeå Universitet. Utbildningen omfattade 180 högskolepoäng varav 15 gick till detta examensarbete.
Skribenten har ej varit verksam inom området frågeställningarna omfattar, men har i viss mån stött på ritningar som har haft ett fåtal brister. Detta genom säsongsjobb sommaren 2019 på NCC Infrastructure.
12
5. Resultat
Alla intervjuade med bakgrund inom mark och hus granskade generellt ritningar via VDC- verktyget Bluebeam. Förutom granskning genom Bluebeam så sker även traditionell granskning genom utskrift och penna som markör. Den traditionella metoden används dock oftast på små projekt eller som underlag vid en gemensam granskning, för att senare föras in i Bluebeam.
5.1 Granskningens upplevelse idag
Tio av de totalt elva intervjuade hade mer direkt koppling till granskningen som görs på Infrastructure avdelning Civil SE North. Samtliga av dessa såg vatten och avlopps-ritningar (VA-ritningar) samt markritningar som största bristområdena för ritningar tillhandahållna av anlitade projektörer. Åtta av de totalt tio intervjuade tyckte att höjd och mått-plan ansågs mest bristfälliga inom området för markritningar. En av tio ansåg att K-ritningar (konstruktionsritningar) var mest bristfälliga och den sista av de tio med direktare koppling till Infrastructures granskning tyckte att planritningar inom området för vatten och avlopp var mest bristfällig.
Nio av de totalt tio nämnde att området mark samt vatten och avlopp generellt var gestaltat sämre än andra ritningstekniker. De problem som upplevdes var kollisioner mot befintliga ledningar som ej var utritade, kollisioner med andra tekniska lösningar, fel dimensioneringar, fel höjder generellt och mot anslutningsytor, bristande information i både text och symboler vilket gör ritningarna svårtolkade samt att lösningarna inte alltid är helt genomtänkta varken för utförandet eller i drift/brukande av lösningen. Presentationen av projektörernas lösningar uppfattades även som inkonsekventa av de intervjuade. Ritningar från tidigare projekt har varit vända åt olika håll men även inte enhetliga generellt, trots samma projektörer. Vilket även det medfört att innehållet blivit svårare att tolka mot resterande ritningar.
Ett övrigt problem med större tyngd var att alla intervjuade på avdelning Civil SE North upplevde en stor kommunikationsbrist mellan olika projektörer och konsultföretag där dessa arbetar. Detta då objektplaceringar inte stämmer överens med varandra i flertalet fall, vilket i sin tur ger olika förhållanden. Detta är något som upplevdes kunna förbättras genom en bättre kommunikation mellan parter i projektet.
Rambeskrivningen upplevdes även den inte följas helt av de anlitade projektörerna. Sex av nio intervjuade nämnde att ytbehandlingsplaner gärna sväller under projekteringen med både mängd av material samt materialtyper. Där nämnde samtliga även att avdelningen borde bättra styrningen och bromsa projektörerna tidigt. De intervjuade tyckte även att projektörerna behöver bli bättre på att primärt kommunicera med deras beställare, alltså NCC vid totalentreprenad och inte beställaren av slutprodukten.
Detta på grund av att anbudet på totalentreprenaden blir felaktigt då det är kalkylerat på NCC:s lösning som mest troligt inte tagit höjd för sådana modifikationer som projektören möjligtvis ritat in och grundat med beställaren av projektet.
13 Fem av nio tyckte även att resurssättningen för granskningar var för liten. Att det skulle behövas mer stöd samt fler kritiska ögon att gå igenom ritningar med. Detta för att komplettera varandra och minimera antalet brister som slinker igenom granskningsfasen. Däremot sa alla intervjuade inom området mark/hus att tiden är den största faktorn. Att det sätts av för lite tid åt själva granskningen men även projekteringen i sig för vissa projekt.
Alla tio intervjuade vars handlingar inte myndighetsgranskas tyckte att projektstudio applicerades för sent på Infrastructure. Dock höll alla med om att det inte heller bör appliceras på för små markprojekt utan på mer komplexa och/eller stora med många inblandade parter.
Detta för att kunna få en bättre inblick i andra områdens arbete, förbättra erfarenhetsåterföring, komma till snabbare beslut och komma underfund med frågetecken i ett tidigt skede. Samtliga tyckte även att en mindre omfattande projektstudio även kanske bör arbetas fram eller att applicera den vanliga fast med färre möten för att möjligen passa verksamheten bättre.
5.2 Checklista
Intervjusvaren från studien sammanställdes till en allmän checklista att följa vid granskning.
Möjligheten och beskrivning hur man gör för att utveckla checklistan överlämnas till NCC efter färdigt examensarbete. Checklistan i sig är upprättad i Excel med logiska länkar mellan avsnitten samt ett granskningsprotokoll till höger om frågeställningarna så att anmärkningar lätt kan flyttas över till programmet Bluebeam. Granskningsprotokollet innehåller även rutor som uppmanas att bockas i om frågan beaktas. Alternativen att välja på i granskningsprotokollets rutor är ja, nej samt beaktas ej då alla frågeställningar kanske inte passar alla typer av projekt och dess ritningar.
Avsnitten checklistan begränsar sig till är allmänt vid granskning, markritningar, vatten och avloppsritningar, el-ritningar, värme och sanitetsritningar, fjärrvärme och fjärrkyla samt komplettering av checklista. Under varje avsnitt för ritningar så finns mellan tre till fem rubriker. Dessa radas upp nedan för en enkel överblick av avsnittens innebörd.
Frågeställningarna kopplade till avsnitten redovisas i bilaga 2 och vad ritningarna kan innehålla ses under avsnitt 4.3. Alla ritningstyper som avsnitten avgränsar sig till innehåller nio generella frågeställningar som även kan ses under avsnittet allmänt vid granskning. Dessa är framtagna tillsammans med handledare på NCC som besitter en högre position och agerat som projekt- och projekteringsledare. Dessa tillsammans med resterande frågeställningar har även grundats hos två andra intervjuade som handledaren tyckte var lämpliga. Frågorna listas nedan.
- Beaktar lösningen arbetsmiljön för produktionspersonalen som skall utföra arbetet?
- Beaktar lösningen arbetsmiljön i driftskedet?
- Är lösningen funktionell mot förfrågningsunderlaget och i drift/brukandefas?
- Finns alternativa sträckningar eller lösningar som skulle fungera bättre, underlätta arbetet och/eller spara på resurser?
- Fungerar lösningarna mot resterande handlingar?
- Är skalor och ritningslinjal korrekta?
14 - Stämmer förklaringsrutans text/symboler mot ritningens text/symboler och är rätt
placerade?
- Innehåller ritningshuvud rätt information?
- Är norrpil utplacerad?
5.2.1 Markritningar
Under avsnittet markritningar så beaktas höjd och måttplaner, ytplaner, sektioner, profiler och detaljer. Vad alla avsnitt behandlar beror på att det är dessa ritningstyper som normalt granskas vid olika projekt på NCC. Just markritningar granskas normalt hårdast tillsammans med VA- ritningar vilket är förståeligt då detta just är Infrastructures inriktning affärsmässigt.
5.2.2 Vatten och avloppsritningar
Under avsnittet angående ritningar för vatten och avlopp så beaktas planritningar, profilritningar och detaljritningar. Som ovan nämnt så är denna typ av ritningar granskade hårdare precis som markritningar. Detta på grund av att ritningarna anses ha en större risk för brister och innebär mer kostsamma följder i produktionskedet vid fel.
5.2.3 El-ritningar
Avsnittet el-ritningar tar upp frågeställningar att ställa sig vid granskning av planritningar, planritningar för elnätets ägare samt detaljritningar. Inkopplingar på både nät eller till objekt sköter elektriker. Frågeställningarna till de olika elritningarna riktar sig mot kabeldragning i mark fram till dessa punkter där elektriker tar över ansvaret.
5.2.4 Värme och sanitetsritningar
Under värme och sanitetsavsnittet beaktas ritningstyperna planritningar, detaljritningar samt sektionsritningar. Liknande ovan så sköter VVS-personal inkopplingarna för systemen och därav riktas frågeställningarna till de olika ritningstyperna mot markarbetet fram till huskroppen där VVS tar över ansvaret.
5.2.5 Fjärrvärme och fjärrkyla
Avsnittet fjärrvärme och fjärrkyla beaktar ritningstyperna planritningar, detaljritningar och sektionsritningar. Precis som de två ovanstående rubrikerna så möter frågeställningarna endast markarbetet fram till anslutnings och/eller inkopplingspunkterna där ansvaret sedan lämnas över vilket tåls att nämnas då det finns fler typer och antal av dessa ritningar som avdelning Infrastructure Civil SE North inte granskar då det inte ligger inom deras ansvarsområde.
15
6. Analys och diskussion
Att granskningsprocessen inom projekteringsfasen bör generaliseras eller standardiseras finns ingen tvekan om för NCC Infrastructure. Sen om detta bör göras för varje avdelning och placering i landet lämnas osagt, men självklart vore det bra om alla använde sig av samma grundprinciper, där checklistan inkluderas och eventuellt fylls ut för att passa fler områden.
Slutliga granskningskommentarer och anmärkningar bör dessutom alltid göras i Bluebeam.
Dels för att underlätta för projekteringsledaren vid sammanställning men även för att alla ska jobba i samma dokument/program samt hålla sina kunskaper i Bluebeam uppdaterade.
Att samtliga tyckte att vatten och avlopp- samt markritningar var områdena som sällan höll måttet anses förståeligt. Detta då dessa ritningar utgör större delen av ritningar som granskas på NCC i Umeå. Att det kan vara många olika höjder beroende på vattengångar, infiltreringar och dylikt gör även att det finns risk för att missa felsatta höjder och bli så kallat hemmablind som projektör. Därav bör kanske projektörer på samma företag samgranska innan de släpper ifrån sig ritningar om de inte redan gör det. Fel i ritningar angående VA-ritningar får oftast även de största konsekvenserna, det tillsammans med att alla tidigare ledningar inte alltid är utmätta gör även det att man förstår att VA är ett riskområde. Sen spelar även den mänskliga faktorn in, feldimensioneringar kan ske och därav är denna granskning jätteviktig för att inte dra på projekt fler omkostnader eller stopp i produktionen. Dock kan man anse att man anlitar expertis inom området och bör få mer korrekt material från projektörer.
Varför ytplaner ansågs ha förmågan att svälla under projekteringen är heller ingenting man förvånas av. Det kan bero på att rambeskrivningen för projekten inte blivit genomarbetade av beställaren av projektet. Vilket kan lämna tolkningsmöjligheter som sedan kan sträva iväg från det kalkylerade underlaget om de inte styrs tydligt som NCC säger att de måste bli bättre på.
Kommunikationsbristen mellan projektörer måste förbättras. Sen om det ska ske mellan konsulterna eller med NCC som förmedlare och samordnare lämnas osagt. Fördelaktigt skulle vara om NCC uppmanar parterna att direkt prata med varandra för kortare kommunikationsvägar men då kanske inte någon tar på sig ansvaret.
Ställningen till fler resurser för granskning är även den förståelig. Fler kritiska ögon är aldrig negativt vid den här typen av arbetsuppgift. Detta då man kompletterar varandra och kan se olika på saker. Dock finns möjligheten att checklistan täcker upp för det här upplevda behovet då checklistan är något att falla tillbaka på vid osäkerheter då den är konkret, enkel, strukturerad samt upprättades för att spara tid.
Då checklistan är relativt allmän så bör den kompletteras eftersom av NCC personal så att den täcker upp för fler felkällor. Då alla projekt är unika så kanske inte alla frågeställningar bör skrivas in, men om andra projekt ej skulle beröras av frågeställningen så kan alltid rutan beaktas ej fyllas i.
Att checklistan upprättades i Excel tillsammans med hänvisningar för kompletteringar gjorde även så att alla ska ha förutsättningar för att kunna hjälpa till att utveckla den för att nå bästa möjliga resultat. Dock bör den användas som ett pilotprojekt först så fler synpunkter kan samlas in innan ändringar eller kompletteringar.
Varför just en checklista var en bra lösning på NCC:s upplevda problem är för att den inte är allt för stor och/eller komplicerad som allmänna hänvisningar i ett dokument kan vara att tolka
16 och uppfatta. Samt att det är enkelt att kopiera, komplettera samt föra över kommentarer till exempelvis Bluebeam. De flesta har även förkunskaper inom Excel på företaget vilket gjorde att det kändes självklart.
6.1 Faktorer och metoder
Generellt har det varit svårt att hitta referenser angående granskning i litteratur och på webbplatser. Det verkar finnas begränsad information och studier angående granskning vilket troligtvis är för att layouten och tillvägagångssättet sker olika på olika företag och arbetsplatser.
Däremot kanske anlitade projektörer bör få veta vad som granskas hos dess kund för att möjligtvis få en klarare bild av kraven som ställs då det kanske blir mer visuellt. Då litteratur har varit svårt att hitta har examensarbetet helt klart förenklats genom att studien genomförts på NCC:s kontor på Mariehem i Umeå. Detta då erfarenheter och kompetens alltid funnits i närheten och tillgängligt under samma tak. Detta kan möjligtvis vinklat viss teori för just hur det fungerar på NCC, men eftersom arbetet är mot dem så anses inte detta vara felaktigt eller en brist i underlaget. Övriga metoder anses ha passat bra eftersom all personal inte nämnt alla frågeställningar, och därav kompletterat varandra. Brister eller fel information från intervjuer anses heller inte uppstått då detta endast skulle drabba de anställda vid nyttjade av checklistan.
Hur antalet intervjuer påverkade frågeställningarna är även det intressant, hade fler intervjuer genomförts så hade garanterat några flera frågeställningar att ställa sig vid granskning uppmärksammats och förts in i checklistan. Att detta inte gjorts beror delvis på tiden för examensarbetet men även antalet berörda av området på arbetsplatsen.
Då granskningar av ritningar gjordes annorlunda på brosidan hos NCC så stämde inte frågeställningarna i intervjuformuläret optimalt utan upplyste mer hur den processen fungerade samt samspel mot marksidan vid byggnation av väg. Därav saknas svar på mer specifika granskningsfrågor från den intervjun och nämns som det gör i resultatet.
6.2 Förslag på vidare studier
Ett intressant spår som skulle kunna följas upp är anlitade projektörernas tillvägagångssätt innan dem släpper ifrån sig utkast. Om dem har någon checklista att följa eller inte. Varför det inte togs upp i den här studien beror på att NCC ville att arbetet i första hand skulle hjälpa till att förbättra deras process vid granskning. I framtiden kanske det skulle vara en idé att NCC bifogar sin checklista och/eller begär att se hur projektörerna granskar sitt arbete innan dem lämnar ifrån sig det. För att tillsammans kunna förbättra ritningarna.
Vidare studier bör även göras inom affärsområdet Infrastructure för NCC angående projektstudio. Detta då så många tyckte att gränsen eventuellt var för hög innan det appliceras för markprojekt. Alternativt studera och hitta någon mindre variant som förkortar beslutstider, kontaktvägar och ökar visualisering av projekt för flera inblandade parter i projekt.
17
7. Slutsatser
Styrningen och tydligheten mot projektörerna är det viktigt att NCC förbättrar så att inte innehållet i projekterade ritningars mängd och material sväller mot anbudet kostnadsmässigt.
Detsamma gäller granskningsprocessen, den bör generaliseras så att checklistan kommer till nytta och kan täppa igen osäkerheter och fel som annars kan uppstå eller missas, samt även förenkla arbetet för dem som skall genomföra granskningen. Programmet Bluebeam bör dessutom alltid ha en hög nyttjandegrad vid granskning och traditionell granskning bör endast användas vid samgranskning med kollegor i mindre/enklare projekt och sedan föras in i Bluebeam.
NCC bör även analysera om taket eventuellt är för högt för projektstudio, då endast ett fåtal personer han nyttjat det på Infrastructure i Umeå. De bör även fundera på att lägga ner mer tid på granskning och se över resursbehovet.
18
Referenser
Byggföretagen. 2014. Roller och yrken i byggprojekt.
http://byggledarskap.se/wp-content/uploads/byggprojektets-yrkesroller.pdf (Hämtad 2020-04-08).
Byggherrarna. 2020. Vem är en byggherre?
https://www.byggherre.se/om-oss/vad-aer-en-byggherre (Hämtad 2020-06-01) NCC. 2020. Bluebeam Revu.
https://myncc.group/sv/my-business-area/ncc-building-sweden/ppd-building- sverige/bluebeam-revu/ (Hämtad 2020-04-08) *
NCC. 2018. Projekteringsstyrning.
https://myncc.group/sv/my-business-area/ncc-building-
sweden/projektstyrning/projekteringsstyrning/ (Hämtad 2020-04-08) * NCC. 2019a. Om NCC. https://www.ncc.se/om-ncc/ (Hämtad 2020-03-27).
NCC. 2019b. Projekteringsledare.
https://www.ncc.se/jobba-pa-ncc/mot-vara-medarbetare/projekteringsledare/
(Hämtad 2020-04-08).
Nordstrand, Uno. 2000. Byggprocessen. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Projektledning. 2018. Projektledare - ledarrollen för ett framgångsrikt projekt.
https://projektledning.se/projektledare/ (Hämtad 2020-04-11) Révai, Ervin. 2012. Byggstyrning. 3. uppl. Stockholm: Liber AB.
Söderberg, Jan. 2011. Att upphandla byggprojekt. Lund: Studentlitteratur AB.
Tonnquist, Bo. 2018. Projektledning. 7. Uppl. Stockholm: Sanoma utbildning AB
*NCC:s intranät vilket ej är öppet för allmänheten.
19
Bilagor
Bilaga 1. Skärmklipp på Intervjuformulär
20
21
22
23
24
Bilaga 2. Skärmklipp på checklista i Excel
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
