ORDFÖLJD
Introduktion satsdelar
HUVUDSATSER OCH BISATSER
Allt som står mellan stor bokstav och punkt kallas mening.
Allt som står mellan stor bokstav och frågetecken kallas mening.
Allt som står mellan stor bokstav och utropstecken är en mening.
En sats bör alltid ha minst 2 ord. Det ska finnas ett subjekt och ett verb,
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER
Funda
ment Verb 1 Subjek t
Sats- adver
b Verb 2 Kompl ement
Jag har - aldrig åkt till
Kina.
På
lördag ska jag kanske spela tennis.
Bisats-
inledare Subjekt Sats-adverb Verb 1 Verb 2 Komple ment
Om jag inte ska titta på teve.
...att han faktiskt är - ärlig.
Ordföljd i bisatser
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER
1. Rak ordföljd:
S – V – O
______________________________________________________
2. Frågeordföljd
a) Frågeord: Vad heter du? Vem är det? Vilket land kommer du ifrån?
b) Verb: Är du sjuk?
V S Adv.
Har du en penna?
V S OBJ.
Börjar skolan klockan åtta?
V S TID
_____________________________________________________________________________
3. Omvänd ordföljd Plats- eller tidsadverbial:
Imorgon ska jag åka till Umeå.
TID V1 S V2 PLATS
På skolan studerar jag.
PLATS V1 S
VERB
Förkortas: v
Verbet talar om vad som sker eller vad någon gör.
Ställ frågan: Vad händer? för att hitta verbet. Någon…., Något…..
Exempel: Pojken studerar.
v
Maskinen fungerar.
v
?
Jag har skickat många brev till dig.
Förra månaden reste han till Amerika.
Min kusin har en stuga vid havet.
SUBJEKT
Förkortas: s
Subjektet är en person eller sak, som utför någonting i en mening (sats).
För att lättare se vad som är subjekt, ställer man frågan: Vem eller vad är
det som gör någonting? Har man redan tagit ut predikatet använder man sig av det i frågan.
Exempel Pojken studerar s v
Maskinen fungerar s v
?
Pojken köpte mycket godis Varför gick flickorna hem?
Jag tror att familjen bor i centrum.
OBJEKT
Förkortas: oEtt objekt berörs direkt av verbet- handlingen.
Bilda en fråga av subjektet och verbet. Svaret blir objektet. Börja frågan med Vad? Vad studerar pojken? Vad köper jag?
Exempel: Pojken studerar latin.
s v o Jag köper en tidning.
s v o
?
Mannen köpte en bukett blommor.
Boken gav hon till Lena.
På morgonen äter barnen frukost.
Eller
Åt vem? För vem? Till vem?
Exempel: Damen ger barnet en karamell.
s v o o
ADVERB
Adverb är bestämningar till verb, adjektiv eller ett annat adverb. De anger tid, plats eller sätt.
NÄR?
VAR?
HUR?
TIDSADVERB
Tidsadverb svarar på frågan NÄR.
När? nu, då, alltid, redan, strax, sällan ibland
…
RUMSADVERB
Rumsadverb svarar på frågan VAR.
Var? här, där, ute, hemma, hit, dit, borta…
SÄTTSADVERB
Sättsadverb svarar på frågan HUR.
Hur? bra, dåligt, sakta, suveränt, superbra…
SATSADVERBIAL
De flesta små konstiga ord som man inte kan placera är satsadverbial.
inte
knappa st
kanske
alltså
no g tyvärr
nämligen
aldrig
SATSADVERBIAL
Det finns också en mycket vanlig typ av adverbial som inte bara påverkar verbet utan hela satsen.
Dessa adverbial kallas därförsatsadverbial.
Satsadverbialen uttrycker ett slags omdöme om satsens innehåll i form av
förnekande (inte, icke, ej, knappast),
sannolikhet (antagligen, troligen, sannolikt),
försäkran och attityd (absolut, naturligtvis, säkerligen, säkert, förvisso), ..
Det vanligaste satsadverbialet är negationen inte.
Andra mycket vanliga satsadverbial är
bara, också, kanske, nog, ju, väl, faktiskt, gärna, möjligen, troligen,
NÅGRA FLER SATSADVERBIAL
absolut alltså antagligen egentligen
ej endast faktiskt förmodligen
förvisso givetvis gärna helt enkelt
i själva verket icke inte ingalunda
kanske knappast knappt möjligtvis
naturligtvis nog ogärna sannolikt
säkert troligen tydligen tyvärr
verkligen väl åtminstone äntligen
BINDEORD
Konjunktioner och subjunktioner binder samman ord och satser.
Kalle åker skridskor och Moa spelar hockey.
Vill du ha te eller kaffe?
Micke ser på tv innan han ska sova.
KONJUNKTIONER
Konjunktioner binder samman satser eller satsdelar av samma slag.
De vanligaste är: och, eller, men, fast, för…
Hon åt inte fast hon var hungrig.
huvudsats huvudsats
SUBJUNKTIONER
Subjunktioner inleder bisatser.
De vanligaste är: att, om, så att, innan, eftersom, medan, därför att, för att…
Han övade på dansstegen eftersom han hade
uppvisning imorgon.
SATSSCHEMA
- Hur använder man det?
SYFTE?
Satsschemat är en hjälp när det gäller att lära sig svenskans ordföljd.
Varje satsdel har sin bestämda plats i schemat.
Schemat visar i vilken ordning satsdelarna brukar komma i en sats.
Observera att alla satser inte innehåller alla satsdelar!
SATSSCHEMA FÖR HUVUDSATSER
Fund. Verb 1 Subje kt
Adv. 1 Verb 2 Objek t
Adv. 2
Jag äter glass
Jag äter inte glass
Igår såg jag en
drake
Jag
Gillar skulle
du
vilja gå
mig?
hem
Ofta subjekt, adverbial 2 och objekt.
Verb i presens,
preteritum el.
imperativfor m.
Vem, vilka eller vad som gör verb 1.
Påverkar betydelse n i
satsen.
Verb i
infinitivform, perfekt och pluskvamperfe kt
Vad/
Vem?
Hur?
Var?
När?
BISATS?
Bisatsen är ett tillägg till eller ger mer information till huvudsatsen.
Huvudsatsen innehåller den viktigaste informationen och därför är bisatsen underordnad huvudsatsen.
En fullständig bisats innehåller subjekt och predikat.
En bisats kan inte ensam bilda en förståelig sats.
Alla bisatser är huvudsatsens satsdelar.
Bisatsen har egna satsdelar.
SATSSCHEMA FÖR BISATS
Inleda re
Subjek t
Adv. 1 pred.
1
Pred.
2
Obj./P F
Adv. 2
att han skulle bli bäst i
klassen
när han kom in genom
dörren
som så att
far de
hade blev
målat vita efter-
som det (inte) regnad
e mycket
För att känna igen bisatsen:
Tänk på denna ordföljd.
Negationen
”inte” är före verbet här, men är efter verbet i H- satsen. Testa att sätta in
”inte” om du är osäker!
Titta efter de olika bisatsinle darna för att känna igen
bisatsen.
ATT - BISATSER
Att – bisatser kan stå som:
• Subjekt: Att köttet smakar salt beror på kocken.
• Objekt: Tycker inte du att köttet smakar salt?
• Predikativ: Det lustiga är att köttet smakar salt.
• Attribut: Påståendet att köttet smakar salt är falskt.
ADVERBIALSBISATS
Adverbialbisats fungerar som adverbial i huvudsatsen
Den svarar på frågor som: när, var, hur och varför.
Exempel på inledare: när, för att, eftersom, fastän,så att o.s.v.
Exempel: De undrade hur hon hade kommit dit.
RELATIVA BISATSER
Inleds med relativa pronomen – som, vilken, vad, vars – eller relativa adverb – där, dit etc.
Exempel:
Skjortan, som jag köpte, är för liten.
Affären där jag köpte den har gått i konkurs.
FRÅGEBISATSER
Inleds med:
• frågande pronomen: vem, vad, vilken
• frågande konjuktioner: om, ifall, huruvida eller
• frågande adverb: när, var, hur, vart
Exempel: Han frågade vad klockan var.
UPPRADADE BISATSINLEDARE:
att genom att som därför att
utan att när desto eftersom
för att då så att då
om innan så fastän
sedan som såsom vilken - et - a
vars vad vad som där
dit huruvida vem trots att
