Somaliska män i samverkan med den svenska arbetsmarknaden. Vad kan vi lära
oss av dem?
Somali men in collaboration with the Swedish labor market. What can we learn
from them?
Marko Stojanovic
Sociologi 61- 90 hp, Examensarbete 15 hp
Institutionen för individ och samhälle/Högskolan Väst Ht 2020
Handledare: Ali Kazemi
ABSTRACT
Title: Somali men in collboration with the Swedish labor market.
What can we learn from them?
Authors: Marko Stojanovic
Level: Bachelor’s Thesis;
15 higher Educations Credist Subject: Sociology
University West Term: Automn term 2020 Supervisor: Ali Kazemi
___________________________________________________________________________
That Sweden's self - image as one of the world's most tolerant countries, in which racism and exclusion from people is only of marginal societal relevance, is not in line with the series of empirical studies. During the last three decades, various research results have systematically shown that racism and exclusion have a varying degree of impact on social life in many areas of society and in various ethical groups in Sweden, where the Somali group appears as a particularly vulnerable group, both from a humanistic and economic perspective.
The purpose of the thesis is to investigate how men with a Somali background themselves perceive reasons for the low labor force participation of this ethnic group in Sweden and how increased participation in working life could be facilitated. The thesis is conducted through a qualitative study and the interviewees are Somali foreign-born men between 20 - 65 years, living in a reasonably large city in Sweden. Factors such as the lack of upper secondary education, foreign - born, language and discrimination as well as health were discussed and analyzed, as they have proven to be central to the phenomenon. The results of the study showed that these factors result in the informants not feeling a sense of belonging to Sweden and that they live under reduced economic resources, power, profession, education,
households, etc. The informants expressed that society and the environment's views, and expectations create feelings and experiences of injustice because they do not have a job and stigma and structural discrimination are the concepts that permeate and result in these feelings and experiences.
With these results, the study was also able to show that unemployment results in deteriorating physical, mental and social health conditions in the form of a bad mood of emotions such as loneliness, depression, stress and lower self-confidence of the informants.
Keywords: Integration, Inclusion - exclusion, immigration integration policy, ethnicity, discrimination, stigma, socio-economic background.
SAMMANFATTNING
Titel: Somaliska män i samverkan med den svenska arbetsmarknaden.
Vad kan vi lära oss av dem?
Författare: Marko Stojanovic
Nivå/arbetets art: Kandidat/examensarbete, 15 hp Ämne: Sociologi
Högskolan Väst Termin Hösttermin 2020 Handledare: Ali Kazemi
___________________________________________________________________________
Att Sveriges självbild som ett av världens mest toleranta länder, i vilket rasism och
exkludering mot människor endast är av marginell samhällsrelevans, står inte i samklang med den rad empiriska studier. Under de tre senaste decennierna har olika forskningsresultat systematiskt påvisat att rasism och exkludering i olika grad har en inverkan på socialt liv inom många samhällsarenor och inom olika etiska grupper i Sverige, där den somaliska gruppen framstår som en särskilt utsatt grupp, både ur ett humanistiskt och ekonomiskt perspektiv.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur män med somalisk bakgrund uppfattar orsaker till det låga arbetskraftsdeltagandet hos denna etniska grupp i Sverige och hur ett ökat deltagande i arbetslivet skulle kunna underlättas. Uppsatsen bedrivs genom en kvalitativ studie och intervjupersonerna är somaliska utrikes födda män mellan 20 – 65 år, bosatta i en medel stor stad i Sverige. Faktorer som avsaknaden av gymnasial utbildning, utrikes - inrikes födda, språk och diskriminering samt hälsa diskuterades och analyserades, eftersom de har visat sig vara centrala för fenomenet. Det som framgick i studiens resultat påvisade att dessa faktorer resulterar i att respondenterna inte känner tillhörighet till Sverige och att de lever under försämrade ekonomiska resurser, makt, yrke, utbildning och hushåll. Respondenterna uttryckte att samhällets och omgivningens syn samt förväntningar skapar känslor och upplevelser av orättvisa av den anledningen att de inte har ett arbete, och stigmatisering och strukturell diskriminering är begrepp som genomsyrar och resulterar dessa känslor och
upplevelser. I och med dessa resultat kunde studien påvisa även att arbetslösheten resulterar i försämrade fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd i form av ett dåligt mående av känslor som ensamhet, depression, stress och lägre självförtroende hos respondenterna.
Nyckelord: Integration, Inkludering – exkludering, invandrings integrationspolitik, etnicitet, diskriminering, stigmatisering, socioekonomisk bakgrund.
Innehållsförteckning
1.Inledning
………...1–21.2.Problemformulering………...3
1.3. Syfte och frågeställning……….……3
1.4 Redovisning av diskrimineringsgrund och lag i Sverige. Vad gäller?...4
1.5 Begreppsdefinition och avgränsning………..4
2. Bakgrund
………..52.1. Arbetslöshetsstatistik och historik i Sverige genom åren. Inrikes – utrikesfödda……….5
2.2. Förbindelsen mellan integrationsprocesser och arbetsmarknaden………6
2.3. Somalier i Sverige – ett innanför och ett utanför………...6-7 2.4. Somalier – internationell jämförelse av arbetsdeltagandet. Hur ser det ut?...7
3. Tidigare forskning
……….……73.1. Diskriminering mot somalier nationellt – internationellt. Vad vet vi?...7-10 3.2. Socioekonomiska grunder och samband resulterar exkludering………10-11 3.3. Summering av tidigare forskning i förbindelsen med situationen i Sverige………11
3.4. Ytliggare tidigare forskning – Goffmans perspektiv på fenomenet……….12
4. Teoretiska utgångspunkter
……….…………..124.1. Strukturelldiskriminering - i kontext med underordningen av människor………...…12-14 4.2. Socioekonomisk bakgrund – på både gott och ont………...14-15 4.3. Arbetslöshetseffekter – i form av fysisk och mental ohälsa….………15-16
5. Metod
………...16-17 5.1. Analys………....185.2 Kategorisering av tema………...19
5.3. Egen förförståelse………...20 5.4. Studiens tillförlitlighet………...……...20-21
6. Resultat
………...21 6.1. Samhällets effekt av normer – Diskriminering utvecklar stigmatisering………...21-25 6.2. Socioekonomiska effekter ger upphov till arbetslöshet………...25-26 6.3. Effekterna och inställning gentemot sin verklighet – Den fysiska och mentalaohälsan………27-28
7. Diskussion
………...29-307.1. Slutsatser i förhållande till tidigare forskning……….……….30-31 7.2. Internationell jämförelse………...……….31 7.3. Styrkor – begränsningar………....……….32 7.4. Rekommendationer för fortsatt forskning……….………...32-33
Referenslista
………...34-37Bilaga 1-2
………...38-391
1. Inledning
Den internationella migrationen har växt till sig allt större för varje år som har gått, och de västeuropeiska länder har sedan slutet av 1940-talet stött på ett stort antal invandringsgrupper från olika delar av världen. Efter andra världskriget har många europeiska stater haft
arbetskraftsmigration som stöd för den växande industrimarknaden, och nuförtiden kan vi se att invandringen har förändrats från arbetsmigration till flykting och familj migration (Brettell
& Hollifield, 2003). Den ekonomiska och arbetsintegrerade debatten av utrikes födda män och kvinnor i Sverige är en välkänd och omdiskuterad fråga. Integrationen av
invandrargrupper ses som ett stort politiskt misslyckande gentemot vissa folkgrupper, där tillvaron resulterar i arbetslöshet i följd med segregation, utanförskap och ekonomiskt beroende av välfärd inkomsten. Trots en svensk integrationspolitik med tydligt uppsatta mål skiljer sig andelen invandrare påtagligt i arbetslöshet andelen jämfört med inrikes födda svenskar (Regeringskansliet,2005). Med andra ord förblir detta problematiskt ur ett
samhällsekonomiskt och humanistiskt perspektiv då ett mindre antal personer ska försörja allt fler och då ett större antal personer drabbas av utanförskap föranleds till psykisk och fysisk ohälsa. En grupp människor som har visat sig ha den tuffaste situationen kring etablering och introduktion, både internationellt och nationellt, präglat av hög andel arbetslösa och lägst andel arbetsmarknads etablerade medborgare, är den somaliska utrikes födda gruppen (Regeringskansliet,2005). Forskare menar att det finns många underliggande orsaker till den rådande situationen och att orsakerna kan förklaras inom termer som strukturell
diskriminering och socioekonomiska grunder i form av individens språkkunskap,
utbildningsnivåer, vistelsetid i landet och hälsa (Lundh,2010). Utifrån dessa samhälleliga omständigheter väcktes mitt intresse för fenomenet och de möjliga orsaksfaktorer som jag med hjälp av forskning kommer att redogöra och sammanknyta till en lämplig diskussion. I kommande Figur 1.1 och Figur 1.2 presenteras senaste övergriplig statistik av
arbetsmarknadsläget i Sverige.
2
Figur 1.1. Övergripande statistik av sysselsatta år 2020. Källa SCB.
Figur 1.1 anger statistik från oktober år 2020, där mätningarna visade att antalet sysselsatta uppgick till 5 062 000, en minskning med 76 000 personer jämfört med oktober 2019. Antalet arbetslösa ökade med 101 000 till 430 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 7,8 procent, en ökning med 1,8 procentenheter. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 165,3 miljoner timmar per vecka, vilket kalenderkorrigerat motsvarar en minskning med 4,1 procent och arbetslöshetstalet uppgick till 8,9 procent. (SCB,2020).
Figur 1.1.2. Arbetslöshet - statistik bland utrikesfödda.
Källa: SCB
Figur 1.2 anger statistik av SCB:s arbetskraftsundersökningar, där mätningarna visade att arbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 15,1 procent år 2019. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 4,4 procent. Gruppen utrikes födda är dock diversifierad och beroende på hur man delar in den ser bilden väldigt olika ut. Till exempel är arbetslösheten relativt låg för personer födda i Europa, Sydamerika och Nordamerika. Däremot är
arbetslösheten väsentligt högre bland personer födda i Afrika och Asien – två världsdelar varifrån flyktinginvandringen varit väsentligt mer omfattande under senare år. (SCB,2020).
3 1.2 Problemformulering
Problemet med integrationen är för närvarande mycket aktuellt med tanke på andelen utrikes födda individer som allt mer möter svårigheter till ett etablerat arbete i Sverige. I samspel med flyktingströmmen som sprider sig till en del av Europa och även Sverige skapas
flyktingkris som drabbar stora delar av Europa och Sverige (Regeringskansliet,2005). Därmed har villkoren för invandrade med somalisk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknad
försämrats. Det finns många orsaker till detta, bland annat sägs det i en reportage artikel skriven av Esref Okumus i tidningen Arbete (2017) att väldigt många ungdomar går ut gymnasiet utan behörighet till högskolan och en del försöker plugga vidare på Komvux, men de flesta går sysslolösa och har inget hopp, ingen framtidstro. I och med denna omständighet skapas det ekonomisk otrygghet för dessa individer som i vissa fall har medfört att de söker sig till lågbetalda arbeten för att få en ekonomisk trygghet eller till och med leva på välfärds inkomst i form av socialbidrag, barnbidrag, etcetera. Ofta har detta dröjsmål tagit så pass lång tid att personen har gett upp hoppet om att söka ett jobb som motsvarar sin utbildning eller tidigare erfarenheter.
1.3. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur män med somalisk bakgrund uppfattar orsaker till det låga arbetskraftsdeltagandet hos denna etniska grupp i Sverige och hur ett ökat deltagande i arbetslivet skulle kunna underlättas.
Utifrån syftet har jag kommit fram till två olika frågeställningar.
- Kan det låga arbetskraftsdeltagandet hos utrikes födda somaliska män förklaras utifrån diskriminering och på vilket sätt i så fall?
- Påverkas arbetsdeltagandet och anställningsbarheten hos utrikes födda somaliska män av socioekonomiska bakgrunder och på vilket sätt i så fall?
4
1.4 Redovisning av diskrimineringsgrund och lag i Sverige. Vad gäller?
Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskrimineringslagen skyddar individer (och inte till exempel organisationer och företag).
Förbudet mot diskriminering innebär till exempel att arbetsgivare inte får diskriminera anställda, att skolan inte får diskriminera elever och att personal i en affär inte får diskriminera sina kunder (Diskrimineringsombudsmannen, 2020).
1.5. Begreppsdefinition - avgränsning
Den svenska arbetsmarknaden hade varit en komplex plattform att undersöka i sin helhet med de svårigheter som kan uppstå för invandrare att få arbete. Därmed är uppsatsen avgränsad till att sätta fokus på långtidsarbetslösa utrikes födda somaliska män som har svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden av olika orsaksfaktorer, och därav besvaras frågorna med utgångspunkt i intervjuer med somaliska män. Gruppen som
arbetskraftsinvandrare har jag valt att utesluta för att dessa inte möter samma svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Fokus ligger på variabeln svårigheter och möjligheter till etableringen och introduktion på arbetsmarknaden som berör denna grupp.
Invandrare somaliska män: Begreppet somaliska invandrare omfattar i första hand människor som fötts i Somalia och bor i Sverige. Begreppet invandrare kan även omfatta personer som bor i Sverige och har minst en utrikesfödd förälder (Kulturdepartement, 2000).
När jag i min undersökning hänvisar till somaliska invandrare med låg arbetskraftsdeltagandet åsyftar jag en individ som har med sig erfarenheter från sitt hemland, som i Sverige tillför hinder för en god introduktion och arbets deltagandet. Jag åsyftar även individens utbildning, erfarenhet av tidigare jobb och anpassning till det nya samhället.
5
2. Bakgrund
I detta kapitel presenteras statistiska uppgifter för att redogöra relationen mellan den svenska arbetsmarknaden och de utrikes födda i Sverige, men också redogörelsen kring den mest utsatta gruppen, som både internationellt och nationellt sett, har påvisat ha de största
svårigheter att etableras och integreras på en arbetsmarknad. De statistiska och humanistiska uppgifterna tydliggör att det finns olika faktorer som kan påverka en invandrares position på arbetsmarknaden och inom detta kapitel kommer de viktigaste uppgifterna att presenteras.
2.1 Arbetslöshetsstatistik och historik i Sverige genom åren. Inrikes - utrikesfödda
Om vi blickar tillbaka på 1990 talet så hade arbetsmarknaden en låg sysselsättningsgrad, för både inrikes och utrikes födda medborgare i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990 – talet hade infödda män och kvinnor sysselsättningsgrad på 85 % och för utrikes födda var siffrorna tre gånger så låga (Lundh, 2010). Det försämrade arbetsmarknadsläget i Sverige under 90-talet minskade möjligheter för utrikes födda att få fast förankring på arbetsmarknaden och de nytillkomna invandrare som inte kunde etablera sig på arbetsmarknaden tvingades försörja sig på socialbidrag. Sedan 1990-talskrisen har
arbetsmarknadsanknytning för utrikes födda gradvis förbättrats och skillnaden jämfört med inrikes och utrikes födda minskat. År 2009 befann sig andelen utrikesfödda arbetslösa på 15
% procent och inrikes arbetslösa låg på 9 % procent. Från år 2011 och till år 2014 låg skillnaden på arbetslöshet ganska jämt på omkring 10% procent mellan båda grupperna och därefter ökade skillnaden något igen. År 2019 visade siffrorna en arbetslöshet på 10,7 % bland de utrikesfödda (SCB, 2020). Om vi blickar över år 2020 så hade Sverige en
arbetsmarknad med en arbetslöshet på 9,0 % bland den totala befolkningen, det vill säga att det fanns människor som kunde arbeta men inte hade någon form av sysselsättning
(SCB,2020). Det man ska ha i åtanken är att COVID 19 pandemin under år 2020 inverkade på arbetsmarknaden och många förlorade sina jobb på grund av pandemin. Vad det gäller siffrorna bland inrikes och utrikes födda så går det relativa arbetslös talet för inrikes födda i åldern 20–64 år upp till 3,6 % under första kvartalet 2020. Arbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 16,8 %, en ökning med 6,1 % jämfört med första kvartalet 2019.
Sammanfattningsvis visar statistiken på en minskning i arbetslöshetstalet för inrikes födda
6 och en ökning för utrikes födda år 2020 (SCB, 2020).
2.2 Förbindelsen mellan integrationsprocesser och arbetsmarknaden
Som tidigare nämnt i inledningen så är Sverige ett land som arbetar för en god integrationspolitik- och invandringspolitik, och landet tillför enorma resurser till att
förebygga och lösa olika problemområden. Forskningen som bedrivs kring fenomenet påvisar gång på gång att utlandsfödda personer inte deltar i lika hög grad på arbetsmarknaden som de svenskfödda. De har lägre ekonomiska inkomster, lägre levnadsstandard samt lägre social status i landet. Utrikesfödda personer har mindre kulturellt kapital till exempel kunskaper i svenska språket, utbildning och brister på kontaktnät. I själva verket betyder detta att utgångspunkten för en god integrationsprocess är komplex i sig och det är många samband som spelar avgörande roll (Hjerm, 2014). Hjerm (2014) menar för att dessa personer inte skulle bli ekonomiskt marginaliserade bör integrationen omfatta möjligheterna till ett lönearbete så fort som möjligt. Å andra sidan poängterar Berglund & Schedin (2009) att det skulle kunna sammanföra integrationsprocessen ihop med arbetsmarknaden och resultera i form av en ökad deltagandet på arbetsmarknaden bland utrikesfödda, men framför allt att utöver ekonomiska inkomster skulle lönearbetet även ge möjligheter för dessa personer att aktivt delta i samhället och skapa sociala kontakter som är avgörande för ett en funktionell och hälsosam livsstil.
2.3 Somalier i Sverige – ett innanför och ett utanför
Den etniska gruppen som har visat ha den tuffaste situationen kring introduktionen, både internationellt och nationellt, präglat av hög andel arbetslösa och lägst andel arbetsmarknads etablerade medborgare, är den somaliska utrikes födda gruppen. Den somalisk etniska gruppen beskrivs ofta som den mest svårintegrerade gruppen i Sverige med en stor underrepresentation på den svenska arbetsmarknaden (Länsstyrelse Stockholm, 2018).
Gruppen beskrivs ha traditionella värderingar som ofta dikterar arbetsfördelning och funktioner i familjen och arbetet utanför, som i samspel med socioekonomiska värderingar utgör komplikationer för anpassning till det svenska samhället och arbetsmarknaden i sig (Länsstyrelse Stockholm, 2018, Lundh,2010). I slutet av 1990-talet var endast tio procent av somalierna i Sverige fast förankrade på arbetsmarknaden (Regeringskansliet, 2012).
Integrationsverket menade att den något lägre utbildningsnivån bland somalier jämfört med
7
övriga befolkningen knappast kunde förklara en så anmärkningsvärt låg siffra, utan skillnader i socioekonomisk struktur mellan Somalia och Sverige. Vad som togs till beaktning för dessa redogörelsen är faktorn att Republiken Somalia har under åren varit administrativt och ekonomiskt sönderslitet och utarmat av kriget, samt drabbat av återkommande torka och hungersnöd (Regeringskansliet, 2012).
2.4 Somalier – internationell jämförelse av arbetsdeltagandet. Hur ser det ut?
Den somaliska immigranten möter svårigheter i alla länder, men situationen är något ljusare i USA och Kanada jämfört med Sverige. Olika internationella forskningsresultat har
konstaterat att somalier har betydligt bättre fäste på arbetsmarknaden i Kanada och USA (Regeringskansliet, 2012). I Sverige visade siffrorna år 2012 att sysselsättningsgap mellan hela befolkningen och somalierna var relativt jämn, där sysselsättningsgap för somalier låg på 50 %, alltså att 50 % av somalier hade någon form av sysselsättning, och för den övriga befolkningen låg sysselsättnings gapen på 60 %, omkring hälften så stort i jämförelsen med Kanada och ytterligare hälften så stort i jämförelsen med USA. Hypotetiskt sett skulle man kunna tro att läget var bättre i Sverige, men det man ska ta till beaktning är att de låga arbetslöshetssiffror i Sverige berodde på att få somalier fanns som registrerad arbetskraft i Sverige och därför är siffrorna inte pålitliga. Samma årtal var motsvarande siffra för
sysselsättningsgap bland somaliska medborgare i Kanada på 11 %, det vill säga att endast 11
% av somaliska medborgare hade någon form av sysselsättning, och i USA visade siffrorna på 16 %. Faktorn som visades ha en viktig roll i denna undersökning är att
arbetskraftsinvandringen finner sig inom större omfattning i USA och Kanada och i Sverige pågår flyktinginvandring (Regeringskansliet,2012).
3. Tidigare forskning
3.1 Diskriminering mot somalier nationellt – internationellt. Vad vet vi?
Länsstyrelsen i Stockholms län kom i november år 2018 ut med en rapport om antisvart rasism och diskriminering på svensk arbetsmarknad. Rapporten jämförde afrosvenskars situation på den svenska arbetsmarknaden i jämförelsen med den övriga befolkningen
(Länsstyrelse,2018). Afrosvenskar anses vara personer som är födda i Afrika söder om Sahara
8
samt personer som är födda i Sverige men har minst en förälder som är född i Afrika söder om Sahara. Utifrån rapporten kunde forskarna konstatera att denna etiska grupp faller offer för ett systematiskt och grym etnisk diskriminering vilket innebär att resultaten från
Länsstyrelsens undersökning skulle vara ännu mer nedslående om jämförelsen hade gjorts mellan afrosvenskar och ”vita majoritetssvenskar”. Resultaten påvisar att löneskillnaden mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen är stor oavsett utbildningsnivå, anställning sektor eller ålder. Att skaffa utbildning lönar sig inte i anslutning till förminskad arbetslöshet eftersom undersökningen påvisar att afrosvenskar har en trend där arbetslösheten minskar visserligen till en början om utbildningsnivån ökar, men det sker i en långsammare takt än för övriga befolkningen. Vi vet också att gruppen är underrepresenterad i både högstatusyrken och på chefspositioner, men är istället överrepresenterade i de yrken som länsstyrelsen kategoriserar som lågstatusyrken (Länsstyrelse, 2018). Detta är en rad exempel på hur afrosvenskar utesluts och diskrimineras på olika sektorer i Sverige och trots att
undersökningarna påvisar företeelserna så görs det väldigt lite för att förebygga och upphäva dessa beteendet. Tillståndet av diskriminering och afrofobi mot de afrosvenska medborgare vidare förklaras av Gasimeelseed (2011) som menar att existensen av afrofobi och islamofobi samverkar och förstärker diskriminering och rasism mot personer med somalisk bakgrund (Gasimeelseed et al, 2011). Vad som framgick i studien är att kränkningar och rasistiska fördomar, som utgör ett hinder för möjligheter att delta i samhället på lika villkor, präglar somaliernas tillvaro i Sverige. Utifrån 50 intervjuade personer konstaterade forskarna att den somaliska gruppen upplever rasism och diskriminering under utbildning, arbetsliv och kontakter med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen etcetera. Kvinnorna med somalisk bakgrund blir utpekade på grund av hijab eller föreställningen om att somaliska kvinnor har många barn och männen upplever att de blir ofta misstänkliggjorda på offentliga platser som potentiella terrorister/pirater (Gasimeelseed et al, 2011). Men dessa beteenden gentemot den somaliska gruppen existerar inte endast på svensk mark. Om vi blickar mot den
internationella aspekten så har forskningen påvisat att läget är detsamma i många andra länder som i Sverige för den somaliska gruppen, och de hinder och beteenden som gruppen bemöter är i liknelse med det som sker i Sverige. I USA är har forskarna riktat fokus mot dessa
beteenden och en av forskarna är Jesse Mills (2012) som i sin rapport anger olika förklaringar av varför den somaliska gruppen möter en tuff integration i USA, samt hur detta möjliggör diskrimineringsprincipen gentemot gruppen och försvårar etableringen på arbetsmarknad.
Jesse Mills (2012) menar att grunden för detta är att USA har en mörk historia av antisvart kultur som än idag präglar samhället och samspelet mellan människor, men också att Somalia
9
är ett land som har genomgått kriser i form av krig och diktatur och är än idag i mycket svagt ekonomiskt läge. Den somaliska befolkning har under åren tvingats leta fristäder och är i en konstant utvandring till andra länder i väst, och med dessa komplexa erfarenheter som de bär med sig, utgör det svårigheter för introduktion anpassning, men ökar möjligheter till
diskriminering (Mills, 2012). Utifrån tidigare forskning vet vi att många somalier rapporterar om mindre religiös förföljelse i USA än på andra håll, men trots detta faktum så rapporterade somaliska ungdomar att de upplevde rasbaserad strukturell diskriminering inom utbildning och arbete och många drabbas av ohälsa och oro. Dessa företeelser tas upp i en rapport utformad av forskarna Christopher M. Walick & Amanda L. Sullivan (2015). Den empiriska undersökningen påvisade att strukturell diskriminering utgöras av lärare, kamrater,
skolpersonal och studenter. Men eftersom strukturell diskriminering inte är vanligt i Somalia, då man kulturellt sätt lever i ett etniskt klansamhälle, så är det inte tillräckligt många somalier som anmäler diskriminering till behöriga myndighetsorgan (Walick et al,2015). Slutsatsen blev att gruppen sammansluter i en och samma social cirkel och letar stöd och tröst hos varandra vilket också förstärker gruppens identitet och sammanhållning, men å andra sidan utesluter sig individerna/gruppen från andra sociala cirklar/arenor vilket i sig skapar
svårigheter att integrera sig och etablera sig.
I en australiensk rapport utformad av forskaren Apparba Hbbani (2014), framställs resultat av hur faktorn arbetslöshet och faktorn kultur kan utgöra diskriminering. Då läget av fenomenet i Australien är i liknelse med det som pågår i Sverige, valde jag att fokusera på detta land med förhoppning att det kan ge nya perspektiv på fenomenet men också bekräfta det som pågår här och nu. Det som forskaren Apparba Hbbani framställde i den här studie var ett resultat som påvisade att somalier med engelsktalande språk får en lättare start och integrering i
Australien, men att religionen har en motsatt effekt, det vill säga den islamiska synen på livet utifrån somaliska gruppen, i samspel med islamofobi som råder bland andra etniska
medborgare i Australien, utgör det stora konsekvenser för vidare utveckling och integrering (Hebbani, 2014). Empiriska undersökningen baserades på berättelser från anställda och arbetslösa män och kvinnor och resultaten som redovisades konstaterade att kvinnor utsätts för diskriminering på grund av deras islamiska klänning (jilbab och hijab) samt att männen diskrimineras och missgynnas anställningsbarheten på grund av religiösa markörer, som till exempel att ha ett muslimskt namn. Läget i Australien gör sig påmind om läget i Sverige, dock är läget ett snäpp värre i Australien eftersom studien påvisade att media kan inverka på
10
den negativa bilden som skapas av somalier, eftersom folkgruppen hängs ut och presenteras inom negativa formuleringar i tidningar och sociala medier (Hebbani, 2014). Om vi ska utgå ifrån den forskningen som finns idag, relaterat till media uthängning av somaliska invandrare i Sverige, så är läget ännu inte lika omfattande i Sverige som i Australien.
I vårt grannland Norge genomfördes en studie där forskaren Katrine Fangen (2006) riktade fokus mot frågor som berörde och analyserade olika sätt för anpassning och identifiering bland somalier i Norge. Det som framgick som en central fråga i studien var hur somalier betonar deras tillhörighet, det vill säga är tillhörigheten av norsk eller somalisk kultur eller till båda. Resultaten påvisade att vissa somalier identifierar sig som både norska och somaliska, men att vissa kunde se sig som endast somaliska av den anledning att hudfärgen är den dominerande faktorn, oavsett hur integrerad individen är. För dessa individer som visade starkt förbindelse, förhållningssätt och assimilation till Somalia resulterade tillvaron i segregering, diskriminering och stigmatiseringen. Vi vet också att klansamhället får en stor betydelse i dessa levnadsförhållanden, men också en faktor av användning av drogen khat som under dessa stigmatiserade levnadsförhållanden förblir en dags vana, en vana som anses vara kontroversiell till de norska samhällsnormerna (Fangen, 2006). Dock finns det en del av gruppen som väljer att anpassa sig utifrån det norska systemet, men då har man fått avlägsna sig många av de principer och normer som råder inom somaliska kulturen, och forskaren menar att personerna i det läget gör ett aktivt val, det vill säga att tillämpa sig till normerna och levnadssätten som existerar i Norge och inte i Somalia (Fangen, 2006).
3.2 Socioekonomiska grunder och samband resulterar exkludering
För att skapa tydlighet av tidigare forskning och det vi vet om somalier kring etablerings och introduktionsfrågor, till exempel av arbetsmarknad, måste jag benämna begreppet
socioekonomi. Det vi vet är att utbildningsbakgrund, språkkunskaper, ekonomisk bakgrund, vistelsetid i landet, är socioekonomiska grunder som i högsta grad inverkar på somaliska gruppen och fenomenet som studeras. I en amerikansk vetenskaplig rapport förklarar forskarna att socioekonomisk bakgrund är en faktor, som oavsett om den mäts genom
inkomst, utbildning, yrkesstatus eller hälsa, är bland de mest lämpliga bestämningsfaktorerna att kunna förklara ett problem bland en etnisk grupp (Anderson et al, 2016). Forskningen visar att till exempel asiater är en invandringsgrupp som i hög grad består av individer med en hög SES-profil (Socioeconomic Status). I en mätning av innehavandet av högskoleexamen
11
påvisades det att nivåerna för högskoleexamen bland asiater är nästan dubbelt så höga jämfört med afrikaner och latinamerikaner i USA. Dessa förutsättningar bidrar till att asiater kan etablera sig på arbetsmarknaden och starta egna företag, det vill säga att en hög profil inom SES utgör en enklare start i ett nytt land. Utifrån denna forskning vet vi att en del av somalier är utbildade och socioekonomisk framgångsrika i USA eftersom de har med sig utbildning och goda kunskaper inom engelska språket. Detta skulle kunna förklara varför somalier lyckas bättre i USA än i andra länder. Dock måste vi ta till hänsyn att majoritet av de somaliska immigranterna har genomgått tuffa motgångar, såsom fattigdom, korruption, krig och traumatisk stress. Med dessa erfarenheter bärandes in i ett nytt samhälle samt låg socioekonomisk-profil vet vi att somalier befinner sig i tuffa omständigheter oavsett vilket land de migrerar till (Anderson et al, 2016). En svensk forskare som intresserade sig inom liknande motiv och samband är professor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet Christof Lundh. Lundh (2010) redogör för eventuella anledningar till att integration misslyckats i Sverige. Utifrån Lundhs forskning förklaras misslyckande integrationen av den anledningen att en stor del av somalier har en avsaknad av utbildning och språkkunskaper, och Lundh förklarar även att svenska arbetsgivare känner sig osäkra om somaliers utbildningsinnehåll och kvalité vilket utgör komplikationer för
anställningsbarheten. Utifrån tidigare forskning vet vi att många somalier har en låg
socioekonomisk profil som gör att få känner till de normer och koder som är specifika för vårt land, framför allt inom arbetslivet och utbildningen, till exempel vad som anses lämpligt i relationen till chefen, andra anställda eller kunder (Lundh, 2010). Utifrån tidigare forskning kan vi därmed konstatera att Sverige är i ett läge som är i liknelse med de andra länders utmaningar och erfarenheter av somalier och dess svårigheter att integreras och etableras, men framför allt sättet på hur gruppen diskrimineras.
3.3 Summering av tidigare forskning i förbindelsen med situationen i Sverige
1. Arbetsmarknadssituationen för somalier i Sverige är besvärlig, med en mycket låg andel sysselsatta och egna företagare. 2. Stor andel av somalierna i Sverige har låg utbildning och/eller kort tid i landet. 3. Inslussning på arbetsmarknad går via olika myndighets kanaler som helst ser efter de individuella förmågor och egenskaper hos en individen. 4. Tillgången till ”enkla jobb” är mindre. 5. Trösklarna till arbetsmarknaden, vad gäller minimilöner och anställningstrygghet, är höga och inlärning av det svenska språket är för avancerat samt att engelska språkförmågan hos många somalier inte tas i använding (Regeringskansliet,2012).
12
3.4 Ytterligare tidigare forskning – Goffmans perspektiv på fenomenet
Då jag presenterar studiens resultat kommer jag lyfta fram ytterligare tidigare forskning som ingriper mot fenomenet och de resultat som presenteras. Goffman (2011) menar att inom varje samhälle kommer det att finnas kategoriseringar av människor utifrån någon egenskap som nedvärderar individen och utsätter den för stigmatisering. Goffman (2011) preciserar begreppet stigma som något avvikande attribut hos en människa, det vill säga att människor som är förknippade med stigma kan framställas som icke fullt mänskliga. Han menar att människor klassas som avvikande eftersom beteende eller egenskaper misskrediterar individer från det normala, som i detta fall kan återspegla somaliers tillstånd och situation.
Därav är Goffman en lämplig teoretiker för uppsatsens ändamål och fokusgrupp, där hans teorier sammanknyter och ger förklaring av fenomenets olika mönster. Mer om detta återkopplas och förklars resultatdelen.
4. Teoretiska utgångspunkter
Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen kommer att luta sig mot är begreppet strukturell diskriminering och socioekonomisk bakgrund, men uppsatsen kommer även att luta sig mot ett begrepp som hälsa, dock inom mindre omfattning än det två först nämnda begreppen.
4.1 Strukturell diskriminering - i kontext med underordningen av människor
Under de senaste åren har strukturell diskriminering blivit ett centralt begrepp i den svenska debatten. Syftet med detta är att skapa en ny förståelse av de problem den traditionella integrationspolitiken står inför. Katarina Sjöberg (2006) förklarar att begreppet strukturell diskriminering består av olika sociala fenomen vars gemensamma nämnare är någon form av underordning och utanförskap orsakad av en majoritetsbefolkning gentemot någon eller flera minoriteter. Med andra ord innebär strukturell diskriminering att principen om människors lika värde inte upprätthålls och är därför ett allvarligt demokratiskt problem för hela samhället och inte enbart för de grupper som drabbas. Strukturell diskriminering handlar därför till stor del om att lagar, föreskrifter och principer som redan finns inte efterlevs, men också att det inte endast försiggår inom institutionella sammanhang, utan att det också kan förekomma och tillämpas i form av vardagsrasism. Sammantaget är konsekvensen av den strukturella
diskrimineringen och rasismen att grundläggande mänskliga rättigheter i dagens Sverige
13
undertrycks eftersom diskriminering förekommer överallt i samhället (Sjöberg,2006). Härnäst redovisas två statliga utredningar där strukturell diskriminering förklaras inom praxisens ramar samt i aspekt till uppsatsens ändamål och fokusgrupp. I den första statliga offentliga utredningsrapport förklarar forskarna Paulina de los Reyes & Masoud Kamali (2005) att begreppet strukturell diskriminering syftar på samhällets institutionella ordning, normer och organiseringsformer som indirekt och oftast oavsiktligt diskriminerar personer såväl som grupper med en annan etnisk bakgrund än majoritetssamhället. Ett uttryck som forskarna benämner för att klargöra begreppet och sammankoppla med olika intentioner är uttrycket främlings andrafiering. Främling Andrafiering tar sig olika uttryck inom samhällets många strukturella och institutionella sfärer och resulterar i en systematisk diskriminering av ”de andra”. Främlingsandraism måste också ses i relation till samhällets maktstrukturer och dess institutionella ordning, där den överordnade gruppen, eller närmare bestämt dess elit har till - eller kontrollerar knappa resurser, som nationalitet, arbete, boende, utbildning, kunskap, hälsa och kapital (Reyes & Kamali, 2005).
Vid den andra statliga rapporten Det blågula glashuset – Strukturell diskriminering i Sverige förklarar flertal forskare att strukturell diskriminering står på en grund av etnisk eller religiös tillhörighet som således avses normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer. Dessa grunder utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av
befolkningen, och forskarna kunde fastställa att strukturell diskriminering förekommer inom olika sociala arenor/sektorer som till exempel utbildningsväsendet och arbetsmarknaden (Regeringen, 2005). Inom utbildningsväsendet kan fenomenet uppvisa sig genom att
politikerna tilldelar bristande antal av resurser till utsatta skolor, som i segregerade städer har mycket olika förutsättningar till utbildning. Effekten av detta resulterade i form av
kunskapsskillnader och skillnader i betyg men också en känsla av hjälplöshet och
exkludering. Vad det gäller arbetsmarknaden i förhållandet till strukturell diskriminering förklarar forskarna att insatserna oftast bortsett från de samhälleliga processer av över- och underordning som ideologiskt bär upp uppdelningen i ’vi och dom’. En indelning som manifesteras i strukturell diskriminering och där en normativ svenskhet ställs mot en invandrarhet. Frågor om hur arbetsmarknadens institutionella aktörer, däribland Arbetsförmedlingen och fackföreningsrörelsen, hanterar och förhåller sig till etnisk
segregering och diskriminering har under senare år blivit heta frågeställningar. Utifrån den forskningen som tillämpas kan vi sammanfattningsvis konstatera att begreppet strukturell
14
diskriminering är ett begrepp med en stark belägenhet för till exkludering och diskriminering.
I kontext med uppsatsens ändamål och fokusgrupp kan begreppet strukturell diskriminering både bekräfta och ange förklaring till varför invandrare på den svenska arbetsmarknaden: har en högre grad av arbetslöshet oberoende av konjunkturen, varför de har mest okvalificerade arbeten, varför de sorteras oftare ut tidigt i rekryteringsprocessen, varför de har lägre löner än svenskfödda och varför de drabbas av högre grad kräkningar än svenskfödda (Regeringen, 2005).
4.2 Socioekonomisk bakgrund – på både gott och ont
Då en stor del av forskning som tas upp i uppsatsen resulterar i orsaksfaktorer som
utbildningsbakgrund, språkkunskaper, ekonomisk bakgrund och vistelsetid i landet, så förblir socioekonomisk bakgrund ett begrepp som omfattar dessa faktorer i sin helhet samt ett begrepp som möjliggör en förklaringsmodell i förhållning till den somaliska gruppen och fenomenet som studeras. Socioekonomisk bakgrund, som även förkortas med SES är ett begrepp som till stor del har studerats av de amerikanska forskare som också har kunnat sätta begreppet i kontext med många av samhällets problemområden. I en amerikansk vetenskaplig rapport förklarar forskarna att SES är en faktor som oavsett om den mäts genom inkomst, utbildning, yrkesstatus eller hälsa, är bland de mest lämpliga bestämningsfaktorerna att kunna förklara ett problem bland en etnisk grupp (Anderson et al, 2016). Socioekonomisk bakgrund har varit ett viktigt verktyg för att kunna se starka mönster på hur invandringsgrupper
kategoriseras inom olika samhällsklasser, men också hur dessa grupper antingen kan få en enklare eller svårare start i ett nytt land beroende på vilken grad av SES-profil individen besitter. I sin bok förklarar Geoffrey Perkins (2016) att SES förblir en viktig faktor vid etablering och möjligheterna till utbildning och arbete, och genom ett exempel förklarar Perkins att studenter med hög SES får goda etablering möjligheterna till arbete genom att de tilldelas undervisning på en hög kvalité med effektiva lärare och goda fysiska resurser, medan studenter med låg SES-profil får försämrade etableringsmöjligheter av den anledningen att de vistas inom skolor som geografisk befinner sig inom fattiga stadsdelar, där resurstilldelning är mycket begränsad och där orättvist behandlandet pågår vardagligt. En finsk rapport redogör för hur den något annorlunda socioekonomiska bakgrunden hos de somaliska invandrarna bidrog till oroliga omständigheter i Finland. Finland är ett land där somaliska gruppen av invandrare har en väldigt låg SES-profil, och detta har visat sig skapa komplikationer, både för gruppen och för samhället. För att göra deras situation ännu mer utmanande sammanföll början på den somaliska invandringen i stor skala med en allvarlig ekonomisk depression och
15
hög arbetslöshet som orsakade stora glapp mellan samhällsklasser, samt bidrog till osäkerhet och ångest i det finländska samhället (Armila et al, 2019). Dessa faktorer har delvis format somalier till föremål för intensiva offentliga debatter, som ofta har varit problemorienterade.
Finlands Regering har riktat resurserna mot mål att tillhandahålla åtgärder och tjänster som ska hindra etableringssvårigheter för somaliska gruppen, där integrationsplanen utarbetas gemensamt av invandraren och myndigheterna, för sysselsättning och ekonomisk utveckling.
Utifrån dessa studieresultat kring socioekonomiska effekter har finska forskarna konstaterat att förklaring till den låga etablering möjligheten till arbete för somalier i Finland är att det finns få jobb som kräver liten eller ingen utbildning alls, få jobb som kräver kort
arbetslivserfarenhet samt få jobb som godtar mindre bra språkkunskaper hos sin anställda.
Att så många somalier saknar dessa egenskaper och istället stöter på hinder för att etableras och introduceras ligger i grunden av att landet Somalia har varit ekonomiskt sönderslitet i många år, och dessa omständigheter har orsakat låga utbildningsmöjligheter hos somalier, det vill säga att individerna utvecklar en låg SES-profil. Dessa låga SES-profiler bland den somaliska gruppen har därför orsakat en tillvaro som präglas av trånga levnadsförhållanden och stigmatisering och känsla av meningslöshet och otillräcklighet (Armila, 2019).
Sammanfattningsvis kan vi, utifrån forskningen, säga att socioekonomisk bakgrund i form av sysselsättningsgrad, inkomstnivå, bostäder och levnadsvillkor, språkfärdigheter och
utbildning, spelar en avgörande roll för en invandrare i ett nytt land samt avgör det integrering möjligheterna till arbete eller någon annan form av sysselsättning (Armila, 2019).
4.3 Arbetslöshetseffekter - i form av fysisk och mental ohälsa
Av den anledningen att en kraftig ekonomisk nedgång, med påtagligt ökad arbetslöshet som följd, har negativa effekter på den arbetande befolkningens hälsa, vet vi utifrån olika studier att dessa samband mellan arbetslöshet och minskat välbefinnande bland individer är av en verklig tillvaro för många arbetslösa individer (Angelin, 2009). Dessutom finns det studier som talar för att arbetslöshet, inte minst bland unga människor och utrikes födda i ett land, varaktigt kan försämra framtida möjligheter att etableras på arbetsmarknaden, utan det kan också försämra hälsotillståndet (Korpi,2001, Börjesson & Jonsdottir,2004). Känslan av skam som uppkommer över sin situation av den anledningen att inte kunna bidra till försörjning samt vara begränsad att delta i diverse vardagliga aktiviteter på grund av bristande ekonomi och andra tillgångar är ett centralt dilemma bland många studier (Angelin, 2009, Jönsson,
16
2003, Starrin & Blomqvist, 2001). Detta dilemma tillämpas närmare i resultatdelen där den också sätts i aspekt med uppsatsens respondenters erfarenheter och upplevelser.
5. Metod
Insamling av det empiriska materialet valde jag att utföra genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Denscombe, 2009). Ett alternativ skulle kunna ha varit att skapa det med hjälp av enkäter som kan vara lämpliga om forskaren vill täcka in ett stort antal respondenter (Ekholm
& Fransson, 1976), men eftersom det var intressant för studien att få ta del fem personers upplevelser, som skulle vara av djupare karaktär, ansåg jag att kvalitativa intervjuer var en lämpligare datainsamlingsmetod. När urvalet att finna respondenter som är långtidsarbetslösa utrikes födda somaliska män skulle ske använde jag ett urval enligt självselektion samt
bekvämlighetsurval. Urvalet av endast somaliska män men inte kvinnor är av den anledningen att männen, i högre grad, befinner sig inom sociala kretsar i form av caféer, bibliotek och föreningar än vad kvinnor gör. Dessa förutsättningar skulle underlätta möjligheten för fysiska träffar vid kvalitativa intervjuer. Ett urval enligt självselektion skedde när jag via mejl
kontaktade en Somalisk Förening i en medelstor stad i Sverige i frågan om det finns någon person som var villig att ställa upp på en intervju angående somaliska mäns upplevelse av arbetslöshet och den svenska arbetsmarknadens integrationen. Bekvämlighetsurvalet
utgjordes av ett urval av personer som jag som forskaren hade tillgänglighet för tillfället, och på grund av att jag som forskaren väljer ut vilka som ska medverka kan inte resultatet
generaliseras, men kan göra kopplingar till redan existerande resultat (Bryman, 2008). Jag intervjuade fem respondenter som var arbetslösa och min relation gentemot respondenterna är inte av någon tidigare bekantskap, utan vi fick kontakt via den Somaliska Föreningen i en medelstor stad i Sverige, som med god vilja hjälpte till så gott de kunde genom att hänvisa mig till att komma på deras begränsade samlingstider där somalier samlas och umgås. Vi bestämde två tillfällen i veckan där jag skulle få komma för att informera alla somaliska män som kom in om min studie, samt tilldela informationsblad (se bilaga 2) och visa några av intervjufrågorna. (Se bilaga 1). Efter två veckor och totalt fyra tillfällen lyckades jag väcka intresset hos 5 informanter som ville delta i studien.
Genom informationskravet har intervjupersonerna informerats om frivilligheten att delta i studien och möjligheten till att när som helst kunna avbryta sin medverkan och på så vis har samtyckeskravet fullgjorts (Bryman,2008). Respondenternas etiskt känsliga uppgifter om
17
enskilda, identifierbara personliga egenskaper har undertecknats av en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter, och ingående personer fick största möjliga konfidalitet på ett sådant sätt att obehöriga inte kommer att ta del av dessa etiska uppgifter.
Nyttjandekravet har uppfyllts genom att informera respondenterna om att insamlade uppgifter endast kommer att användas för forskningens och uppsatsens ändamål, och anonymitetskravet uppfylldes genom att mina respondenter inte presenteras under sina riktiga namn utan de fick själva välja sina pseudonymer (Bryman, 2008) som blev Informant 1–5. Efter intervjuerna fick respondenterna möjligheten att läsa texten och korrigera, lägga till eller ta bort material som berör respondenterna, och efter att ha övervägt olika alternativ valde jag att benämna mina respondenter som ”afrosvenskar” eftersom de själva använde den benämningen.
Noggrannhet med att informera mina intervjupersoner att de själva fick välja var och när intervjuerna skulle äga rum var viktig för att på så sätt skapa en trygghet hos intervjupersoner, vilket också är avgörande för genomförandet av intervjuer och de svar man får av deltagarna på det frågorna som ställs (Trost, 2010). Detta är en fråga om vem som kontrollerar en situation, och genom att låta informanterna bestämma tid och plats tror jag att vi i större utsträckning delade på kontrollen av intervjusituationen än vad fallet hade varit om jag ensam dikterat förutsättningarna för intervjuerna (Trost, 2010). Intervjuerna ägde rum inom
somaliska föreningslokaler vid tre tillfällen ihop med somalisk tolk, samt fem tillfällen av reflekterande träffar, där jag ihop med intervjupersonerna och tolken gick igenom alla svar som visade sig centrala. Intervjuerna pågick i ca 1h under ljud-mobil inspelning samt att COVID-19 restriktionerna tillämpades vid alla möten. Som tidigare nämnt så genomfördes intervjuerna genom semistrukturerad form vilket innebär att jag förberedde en intervjuguide (se Bilaga 1). De frågor som ställdes lämnades relativt öppna för att göra det möjligt för respondenterna att själv formulera sitt svar, och trots att jag utgick från frågemallar varierade frågornas turordning samt vilka följdfrågor som ställdes (Denscombe, 2009). Det som var viktigt att ha i tankarna som forskare är att i relationen med mina respondenter, förblir jag delaktig i skapandet av deras berättelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Min ålder, att jag är universitetsstudent, vilka frågor jag ställer, att materialet används till en uppsats, att samtalen dokumenteras är exempel på sådant som mina respondenter medvetet eller omedvetet kan förhålla sig till. Dessa faktorer påverkar också hur jag som forskaren tolkar mina
respondenter, vilket i sin tur påverkar uppsatsen och dess innehåll eftersom olika konstellationer av intervjuare och intervjupersoner kommer att resultera i olika
18
kunskapsprodukter då den unika relationen mellan två människor bestämmer resultatet.
(Kvale & Brinkmann, 2009).
5.1 Analys
En fenomenografisk analysmodell beståendes av sju steg valdes för att bearbeta och analyseras materialet (Dahlgren & Johansson, 2019). Dessa sju steg presenteras i följande akt.
Steg 1: Att bekanta sig med materialet
Alla intervjuer lästes flera gånger för att lära känna materialet och skapa förståelse för de somaliska mäns berättelser. Steg 2: Kondensation. Fysiska träffar ihop med respondenterna genomfördes fem gånger för att gemensamt reflektera över materialet. När materialet diskuterats noggrant framkom vissa kategorier som upplevdes betydelsefulla för eventuella resultatet. Dessa meningsenheter kondenserades senare till kortare meningar för att sedan abstraheras till en kod, vilken beskriver meningsenheterna innehåll. Steg 3: Jämförelser. När de olika kategorierna sammanställts, sökte jag efter likheter, skillnader och samband mellan de olika kategorierna. Steg 4: Grupperingar. Likheter och skillnader grupperades. Det
innebar att olika respondenter hade både likheter och skillnader i sina svar. Steg 5: Artikulera kategorierna. I detta steg fokuseras på likheterna för att finna vad som var centralt. Steg 6:
Namnge kategorierna. När kategorierna skulle namnges behövdes återigen innebörden av centrala begrepp samt att de somaliska mäns förståelse i ett helhetsperspektiv fick analyseras, vilket gjorde det mer tydligt vad som var central i vissa beskrivningar. Steg 7: Kontrastiv fas.
Syftet med den kontrastiva fasen var att varje kategori ska vara uttömmande och ge en fördjupad förståelse av intervjun och av det som studeras i uppsatsen.
Hur väl studien besvarar det som avses kan man utifrån begreppen validitet och reliabilitet koppla samman och avgöra om studien har hög validitet och låg reliabilitet och tvärtom (Bryman, 2011). I studien kan den interna validiteten ses som relevant, hur teorier, tidigare forskning och datainsamlings- och analysmetoder jag använt är lämpliga för att besvara forskningsfrågorna. Dock är reliabiliteten mycket begränsad eftersom situationer och sociala fenomen är beroende av sin kontext och är ständigt föränderliga (Thornberg & Fejes, 2019).
19 5.2. Kategoriseringen av tema
Resultatet presenteras utifrån uppkomna huvudteman och subteman som framträtt vid analys av data (tabell 1). Dessa huvudteman är: Upplevelsen av samhällets normer,
Socioekonomiska effekter och Effekter och inställning gentemot sin verklighet. Till dessa teman uppkom tre subteman som behandlas och förtydligas i resultatdelen.
TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3
_________________________________________________________________________________________________
Upplevelsen av samhällets normer - Socioekonomiska effekter - Effekter och inställning gentemot sin
verklighet _________________________________________________________________________________________________
Subteman 1 Subteman 2 Subteman 3
_________________________________________________________________________________________________
Diskriminering/ Stigmatisering - Utbildning/språk - Den fysiska och mentala ohälsan)
Tabell 1
5.3 Egen förförståelse
Den egna förförståelsen betyder att jag som forskare har en bild av det som studerats. Min förförståelse bygger på det faktum att jag har en annan etnisk bakgrund och att jag även har bekantskap inom vänner och familjekretsar som är utländska och arbetslösa. För att söka trovärdigheten för studieresultaten är enligt Graneheim (2017) viktigt att forskare ska reflektera över sin egen roll och visa hur forskares förförståelse kan påverka ett resultat.
Arbetslöshet och arbetsintegration är forskningsfält som har intresserat mig länge, det är något som berör mig personligen och som också inkluderar mig. Att få möjligheten att forska inom detta forskningsfält, utifrån min förförståelse samt att ge mitt angreppssätt på
fenomenet, är orienterat och styrt av de uppfattningar och de många fördelar jag ser inom detta relevanta forskningsområde. Under arbetet visade sig full medvetenhet om att forskaren
20
också är en del av processen och problemet som studeras, och denna kunskap hjälper
forskaren att förstå sin roll i studien samt försöka säkra en objektivitet genom att de insamlade empiriska data materialen kommer från respondenterna och inte från forskaren.
Mina erfarenheter och min inställning till fenomenet kan ha inverkat på utförandet av denna undersökning och den kunskap som kommit fram men å andra sidan ser jag detta som en positiv konsekvens, en bättre attityd och en djupare reflektion av min undersökning och främst av empirin. Jag ser det som att jag har en stor förståelse och i det avseende kunskap om många mekanismer och processer som har inverkan på utländska långtidsarbetslösa och mötet med den svenska arbetsmarknaden. Under studien gjordes ansträngningar att även försöka fördjupa forskarens roll med en självmedveten attityd kring vilka etiska krav forskaren måste uppfylla för att få en kvalitet av vetenskapligt mått. Och av det skälet att jag som forskare känner, upplever och har förståelse för vilka hinder invandrare med en hög arbetslöshet bemöter i samhället fanns det inget dilemma av att möjligtvis välja ett annan forskningsfält än detta.
5.4 Studiens tillförlitlighet
Studiens tillförlitlighet handlar om att värdera och granska kvalitativa metoder för att avväga kvalitén i dem (Bryman, 2016). Begreppet tillförlitlighet är delat in fyra delkriterier:
trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmera. I denna studie är tillförlitlighet ett begrepp som genomsyrar hela arbetet då forskarens ambition är att uppnå en god trovärdighet i studien. En god trovärdighet uppnås i det avseende att forskaren genom sina resultat
garanterar att studien har genomförts med de forskningsregler som finns, och att forskaren sedan rapporterar resultatet till de personer som har deltagit för att på sätt godkänna att studien återspeglar och tillförlitar deras verklighet (Bryman, 2016).
Studien uppfyller tillförlitlighet genom de fyra delkriterier som menar att forskaren förhåller sig till bedömningsgrunder som överförbarheten genom att använda sig av bilagor samt en förklaring på hur arbetet har pågått, för att till sist ge en bild av resultatet av studiens rådata.
Av den anledningen att resultaten är grundade i tolkning av deltagarnas egna åsikter och erfarenheter ökar chansen för överförbarhet till andra forskare att kunna följa proceduren och göra samma undersökningar. Pålitligheten av uppsatsen grundar sig i redovisningar av alla delar av de olika faserna i arbetet och granskning av datamaterialet från olika perspektiv.
21
Uppsatsen är uppdelad i faserna inledning, problemformulering, syfte, bakgrund, tidigare forskning, teorier, metod, resultat och analys, och alla moment är granskade av mig och min handledare. Slutsatser i studien är fria från forskarens egna personliga värderingar och teoretiska orienteringar (Bryman,2016), och jag som forskaren undanber mina personliga uppfattningar och förhåller mig till ett neutralt objektivt förhållningssätt oavsett studiens resultat. Dock kan studien ur ett socialt perspektiv inte vara helt objektivt (konfirmerbarhet), utan det är viktigare att säkerställa att forskaren bedriver sin studie i god tro.
6. Resultat
I detta kapitel kommer upplevelser och erfarenheter som skiljer sig åt eller liknar varandra inom respektive tema och kategori att presenteras. Materialet av upplevelserna som
presenteras baseras på händelser av utmärkande betydelse för intervjupersonerna, samt vad personerna valt att fokusera på under intervjun. De presenterade upplevelserna kopplas sedan ihop till valda teorier samt tidigare forskning och kapitlet består av tre delar som ska
underlätta sammankoppling av intervjuresultat i förhållande till uppsatsens syfte och temat.
Forskaren har även valt att ställa upp teman och subteman i en tabell (se Tabell 1, sid19) för att lättare hitta tillbaka till dessa vid analysen samt vid presentationen av det empiriska materialet.
6.1. Samhällets effekt av normer – Diskriminering utvecklar stigmatisering
Att samhällets och omgivningens syn samt förväntningar påverkar respondenterna är en känsla de snabbt kan bekräfta. I detta fall skapas känslan av orättvisan av att respondenterna inte kan komma till ett arbete trots att de uppnår de villkor som den svenska integrationen kräver. Stigmatisering och strukturell diskriminering är begreppen som genomsyrar och resulterar dessa upplevelser.
- Att jag kanske inte blev så utstött i början, att man kanske hjälpte mig och försökte integrera mig. Men det hände aldrig, jag blev utstött direkt pga. mitt ursprung, för alla andra invandrare fick möjligheter att integreras och arbeta, men inte jag, och jag tappade lusten att leva mitt liv här i Sverige. Jag gav upp hoppet.
Informant 5.
Dessa erfarenheter från respondenten går att sammanföra och relatera till rapporten Vart tog rättigheterna vägen? som nämns i tidigare forskningen avsnitt, där forskarna konstaterade tillståndet i landet Sverige med existensen av afrofobi och islamofobi, samt hur det samverkar
22
och förstärker diskriminering och rasism mot personer med somalisk bakgrund (Gasimeelseed et al, 2011).
- Känslan är ibland bra och ibland mindre bra, jag upplever att jag gör allt rätt och då känns det bra för mig, jag går i skolan, praktik men ändå får jag inte ett riktigt jobb. Det kan kännas orättvist och jag känner mig värdelös, förnedrad och diskriminerad.
Informant 1.
Dessa levnads tillstånd av kränkningar och rasistiska fördomar och normer utgör ett hinder för möjligheter att delta i samhället på lika villkor, och detta är ett tillstånd som respondenterna bekräftar. Forskningen menar att diskriminering under utbildning, arbetsliv och kontakter med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen etc. är ett tillstånd som i allra högsta grad
existerar mot somaliska gruppen, där hudfärg/etnicitet skapar hinder till att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, och detta tillstånd upplevs stämma av utifrån respondenternas
erfarenheter (Gasimeelseed et al, 2011). Härnäst förklaras utbildning i relation till diskriminering.
- Jag upplever att det är svårt att komma tillbaka till arbete och man mår inte bra efter 5 år som arbetslös trots att man har en utbildning.
Informant 3.
Att genom utbildning förebygga arbetslöshet och diskriminering lönar sig heller inte i anslutning till den undersökningen som påvisade att afrosvenskar har en trend där
arbetslösheten minskar visserligen till en början om utbildningsnivån, men inte lika snabbt som för den övriga befolkningen (Länsstyrelse Stockholm, 2018). I detta fall påvisar respondenten att utbildningen förblir värdelös och oanvändbar, och som i detta fall gav upphov till 5 år av väntan att kunna hitta ett arbete, och än idag är denna respondent
arbetslösa trots goda kunskaper i svenska samt utbildning inom fordon-transport och städ. I och med vad forskningen säger samt respondentens upplevelse kan resultatet tyda på att det finns samband mellan varför gruppen är underrepresenterad, trots utbildning, i jämförelsen med den övriga befolkningen. I en jämförelse med den amerikanska forskningen kring detta tillstånd går det att hitta samband mellan forskning och den verkligheten som upplevs av respondenterna.
23
- Ja, jag jobbar som busschaufför i många år fram tills att jag fick diabetes för 3 år sen. Så i 3 år har jag inte kunnat hitta något jobb.
Informant 4.
I sin rapport konstaterar forskarna Christopher M. Walick & Amanda L (2015) att somaliska medborgare upplever rasbaserad diskriminering inom utbildning och arbete och många drabbas av ohälsa och oro när de förblir arbetslösa. Forskarna understryker att läget är tuff för de somaliska medborgare att komma till arbete och integreras då de vardagligt utsätts för diskriminering av bland annat lärare, kamrater, skolpersonal och arbetsgivarna. Forskningen påvisade att till exempel lärare och chefer har negativa attityder i form av låga förväntningar eller apati gentemot somalier och dessa resultat skulle kunna tyda på att det finns ett starkt samband mellan vad forskningen säger och de upplevelser som påpekas i min studie. Med andra ord överensstämmer verkligheten av diskriminering gentemot somalier med de olika forskningsresultat som presenteras samt att mina respondenters upplevelser också
understryker och försäkra oss att tillståndet är relevant. Resultatet är att utbildning inte
förebygger strukturell diskriminering och exkludering av de somaliska män, och inte heller tar det slut där med tanke på att läget förvärras vid den institutionella ordningen som råder i samhället i förhållning till strukturell diskriminering mot somalier.
- Jag har svårt att ibland veta jag ska göra, för många säger olika saker och det känns som att det blir mitt fel när jag inte får några jobb. Det känns som att dem (Arbetsförmedlingen) bara gör sitt jobb, ringer oss och bokar möte men aldrig ger oss möjligheterna. Ibland känns det som att dem utesluter oss somalier med meningen.
Informant 3
Detta citat visar på ett tillstånd som går att bekräfta vetenskapligt i bland annat den statliga offentliga utredningsrapporten vid namn Bortom vi och Dom, (2005), där forskarna Paulina de los Reyes & Masoud Kamali (2005) förklarar följande. Tillståndet som detta finner sig inom begreppet strukturell diskriminering, som syftar på samhällets institutionella ordning, normer och organiseringsformer som indirekt och oftast oavsiktligt diskriminerar personer såväl som grupper. Reyes och Kamali förklarar att strukturell diskriminering tar sig olika uttryck inom samhällets många strukturella och institutionella sfärer och resulterar i en systematisk diskriminering av ”de andra”. Detta kan konkretiseras i exemplet från citaten, där
respondenterna upplevde att myndigheterna väljer att inte svara i telefon eller bjuda in till givande möten. Strukturell diskriminering måste också ses i relation till samhällets
maktstrukturer och dess institutionella ordning, som till exempel Arbetsförmedlingen, där den överordnade gruppen, eller närmare bestämt dess elit har till - eller kontrollerar knappa
24
resurser, som nationalitet, arbete, boende, utbildning, kunskap, hälsa och kapital. Därav är somaliska mäns tillstånd och situation helt beroende av dessa intuitionens handlingar
gentemot somaliska männen. Utifrån vad intervjupersonerna redovisar är det fullt möjligt att grunda dessa erfarenheter och upplevelser i fenomenet strukturell diskriminering, men också i ett begrepp som stigmatisering, ett begrepp som bör tillämpas av den anledningen att
begreppen tyder ha starka samband mellan respondenternas verkligheten och de resultat som studeras samt att begreppet kompletterar det förenämnda begreppet strukturell diskriminering (Reyes & Kamali, 2005).
- Det är mycket som är negativt. Jag saknar att ha vänner och tjäna pengar för att försörja familjen. Känslor att jag inte är tillräcklig gör mig jättearg, för jag har mycket energi och vilja som jag gärna vill visa, men folk tror inte på mig när dem inser att jag är somalier, och sådant kan jag känna av när jag är på intervjuer eller pratar i telefon. Inga myndigheter hjälper mig att knyta kontakter med arbetsplatser.
Informant 2.
Goffman (2011) menar att inom varje samhälle kommer det att finnas kategoriseringar av människor utifrån någon egenskap som nedvärderar individen. För att en egenskap ska nedvärdera en individ krävs det att egenskapen i fråga avviker på ett icke-önskvärt sätt från norm standarden i samhället, som i detta fall visas inom respondenternas’’misskreditabla’’
egenskap i form av tillståndet arbetslöshet. Stigmat arbetslöshet påverkar individens sociala identitet genom att egenskaper tillskrivs de personer som inte har arbete.
Intervjupersonerna beskriver hur deras personliga egenskaper blir mindre värdiga i att inte ha ett arbete i jämförelsen med de som har ett arbete, samt att de som arbetar har andra
förutsättningar och aktiviteter som bidrar till den sociala exkluderingen av arbetslösa individer. Intervjupersonerna beskriver att när de inte kan bidra till samhället, växer deras värdelöshetskänslor och exkludering från samhället. Detta tillstånd, inom begreppet stigmatisering, förklarar hur en person som saknar en önskvärd egenskap, i detta fall ett arbete, förminskas och ses som oduglig, och med denna övergång medför förlust av förmåner i form av pengar, ekonomi samt status (Goffman 2011).
- Jag tycker att jag har pratat med dem (Arbetsförmedlingen) om att jag vill jobba, så jag är ansvarsfull och aktiv för ett jobb. Den hjälpen som erbjuds tycker jag inte är rättvis däremot, för det handlar ofta om kortvarig praktik och man känner sig helt förnedrad. Jag upplever inte att jag får en rättvis chans att visa mina förmågor.
Allt måste ta jättelång tid verkar det som, och jag sitter fast hemma utan någon hjälp.
Informant 1.
