Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Kvinnors upplevelser och uppfattningar av att operera bort sin livmoder
En allmän litteraturöversikt
Författare: Handledare:
Hadil Galeb Lena Normark
Saeideh Bidmeshki
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Elisabeth Jobs
HT 2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund:
Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att livmodern opereras bort. Ungefär var tionde kvinna i Sverige genomgår denna kirurgiska behandling. Hysterektomi utförs på grund av olika orsaker såsom endometrios, myom, framfall eller blödningsrubbningar, samt även som en livräddande åtgärd vid akuta förlossningskomplikationer. Hysterektomi kan genomföras planerat eller akut. Med ökade kunskaper och förståelse om kvinnors upplevelser samt uppfattningar av hysterektomi kan sjuksköterskor bemöta dessa kvinnor mer personcentrerat och därmed främja deras hälsa och välbefinnande.
Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser och uppfattningar relaterade till att genomgå hysterektomi.
Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna hittades via databaserna PubMed och CINAHL, kvalitetsbedömdes enligt SBU:s granskningsmall samt analyserades med manifest innehållsanalys.
Resultat: Tre kategorier relaterade till att genomgå hysterektomi identifierades: en förändrad kropp, vikten av stöd och information samt förändrad sexuell och reproduktiv hälsa. Kvinnors upplevelser och uppfattningar av att genomgå hysterektomi berörde såväl positiva som negativa aspekter.
Slutsats: Många kvinnor som genomgår hysterektomi har varierade upplevelser och uppfattningar av ingreppet. Förlusten av livmodern leder ofta till att kvinnors kroppsbild, sociala livet samt sexuella och reproduktiva hälsa förändras. Kvinnor som erhållit grundlig information före operation upplevde en ökad tillfredställelse av sin vård och ökad patientdelaktighet. KASAM är en användbar teori för att analysera kvinnors hälsa och välbefinnande vid hysterektomi. Resultatet av litteraturöversikten kan bidra till ökad kunskap och förståelse om hur avsaknaden av livmodern kan påverka en kvinna.
ABSTRACT
Background: Hysterectomy is a surgical procedure involving the removal of the uterus. About every tenth woman in Sweden undergoes this surgical treatment. Hysterectomy is performed due to various causes such as endometriosis, fibroids, prolapse or bleeding disorders.
Additionally, it can also be a life-saving measure in acute labour complications. Hysterectomy can be planned or acute. With increased knowledge and understanding of women's experiences and perceptions of hysterectomy, nurses can approach these women in a more person-centred way and thus promote their health and well-being.
Purpose: To shed light on women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy.
Method: A general literature review based on nine qualitative articles. The articles were found via the PubMed and CINAHL databases; their quality was assessed according to SBU's review template, and their content was analysed with manifest content analysis.
Results: Three categories related to undergoing hysterectomy were identified: an altered body, the importance of support and information, and altered sexual and reproductive health.
Women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy touched on both positive and negative aspects.
Conclusion: Many women who undergo a hysterectomy have varied perceptions of it. The loss of the uterus often leads to changes in women's body image, social life and sexual and reproductive health. Women who received thorough information before the surgery experienced increased satisfaction with their care and increased patient participation. KASAM is a useful theory for analysing women's health and well-being during a hysterectomy. The results of the literature review can contribute to increased understanding of how the absence of the uterus can affect a woman.
Keywords
Hysterectomy, experiences, sexual health, mental health, information.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Bakgrund ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Livmoderns anatomi ... 1
Hysterektomi ... 1
Kroppsuppfattning vid förlust av livmodern ... 3
Sjuksköterskors roll ... 3
Teoretisk referensram ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
METOD ... 6
Design ... 6
Sökstrategi ... 6
Urval av databaser ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 6
Tillvägagångssätt ... 7
Tabell 1. Resultat av artikelsökningar ... 8
Bearbetning och analys ... 8
Kvalitetsgranskning ... 8
Resultatanalys ... 9
Forskningsetiska överväganden ... 10
RESULTAT ... 10
Tabell 2. Översikt artiklar ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 3. Kategorier och underkategorier ... Fel! Bokmärket är inte definierat. En förändrad kropp ... 12
Mindre kvinnlig ... 12 En starkare kropp ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Vikten av stöd och information ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Förändrad sexuell och reproduktiv hälsa ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Positiva upplevelser ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Metoddiskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Slutsats ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
REFERENSLISTA ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Bilaga 1. Artikelmatris. ... 30
INLEDNING
Under sjuksköterskeprogrammet har intresset kring kvinnosjukvård växt hos författarna till denna uppsats. I synnerhet har aspekter kring gynekologiska sjukdomar kopplat till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter diskuterats många gånger. För att erhålla kunskaper om ett vanligt förekommande ingrepp valde författarna därmed att undersöka kvinnors upplevelser och uppfattningar relaterade till att genomgå hysterektomi. Den
fördjupade förståelsen som denna uppsats kommer att bidra med, kan hjälpa författarna i sin framtida yrkesroll som sjuksköterskor.
Bakgrund
Livmoderns anatomi
Livmodern, uterus eller hyster, är ett päronformat och hönsäggstort organ som räknas till kvinnans inre könsorgan. Den väger ca 50 gram, är ca 8 cm lång samt delas in i övre delen livmoderkropp (corpus uteri), nedre delen livmoderhals (cervix uteri) samt taket i livmoderhålan (fundus uteri). Livmodern hålls fast i lilla bäckenet med hjälp av flera ligament av fibrös vävnad. Den har tre öppningar, vilka sitter i livmoderhalsen och de två äggledarna.
Livmodern består framförallt av glatt muskulatur (myometrium) samt cylinderepitel på insidan (endometrium). Livmoderslemhinnan (endometriet) förnyas regelbundet, och om ingen befruktning sker stöts den bort och en menstruation uppstår (Borgfeldt, Sjöblom, Strevens &
Wangel, 2019).
Hysterektomi
Livmodern är en betydelsefull kroppsdel för många kvinnor och en viktig förutsättning för kvinnors reproduktionsförmåga (Borgfeldt et al., 2019). Hysterektomi är en mycket
förekommande operation som innebär att livmodern kirurgiskt tas bort från kroppen (Mattson, 2009). I Sverige genomgår i genomsnitt var tionde kvinna hysterektomi (Mårdh, 2013). Av dessa kvinnor har 75% ett komplikationsfritt förlopp, medan en mindre del kvinnor (3,6%) drabbas av allvarliga komplikationer såsom blåsskador, tarmskador, större blodförluster, lungemboli och/eller uretärskador i samband med hysterekotmi (Stjerndahl, Löfgren &
Granåsen, 2015). Hysterektomi kan genomföras antingen planerat eller akut (Flam &
sjuksköterskeförening, 2019). Hysterektomi utförs med laparoskopi (titthålsoperation) genom buken eller vaginan. Ingreppet är antingen total (där både livmoderkroppen samt
livmodertappen opereras bort), subtotal (där livmoderkroppen behålls, men livmodertappen tas bort) eller vaginal (där livmodern opereras bort via slidan) (Järhult, Offenbart &
Andersson, 2019). Ingreppet kan orsaka att menstruationen upphör, vilket leder till att kvinnor omgående hamnar i klimakterium om det görs i samband med salpingo-ooforektomi
(kirurgiskt borttagande av äggledare och äggstockar). Då äggstockar producerar könshormonerna, resulterar salpingo-ooforektomi i klimakterium (ibid.). Vaginal
hysterektomi är associerad med mindre risk för postoperativa infektioner samt bättre och snabbare återhämtning (Nieboer et al., 2009).
Orsaken till hysterektomi kan bero på benigna- och maligna sjukdomar eller riklig menstruation. Gynekologiska sjukdomar som kan leda till hysterektomi inkluderar bland annat muskelknutor (myom) med symtom såsom blödningar där medicinsk behandling inte har varit tillfredsställande, endometrios, framfall samt maligna eller premaligna tillstånd i livmodern, livmoderhalsen, äggstockarna och/eller äggledaren. Hysterektomi kan även genomföras med ett profylaktiskt ingrepp då maligna tillstånd finns i familjeanamnesen (Hulter, 2014; Ramdhan, Loukas, & Tubbs, 2017; Svensk förening för obstetrik och gynekologi, 2009). Akut hysterektomi görs i samband med exempelvis komplicerade förlossningar och utförs då i livräddande syfte (Cromi et al., 2016). Genomsnittsvårdtiden (medianvårdtid) varierar mellan sjukhus på drygt två dagar. Den genomsnittliga planerade sjukskrivningstiden efter operationen varierar från knappt tre till fem veckor (Stjerndahl et al., 2015). Kvinnor som opererats via slidan eller med laparoskopi kan dock oftast få åka hem samma dag eller dagen efter ingreppet, medan kvinnor som opererats via buken oftast vårdas på sjukhus ytterligare någon dag (Perrson-Burdick, Yamamoto & Zaritsky, 2011). Merparten kvinnor uppger normal ADL (Activities of Daily Living) fyra till nio dagar efter ingreppet.
Kvinnor uppmanas att söka vård efter operation vid tecken på infektion såsom smärtor, blödning och feber. Kvinnor med benigna tillstånd erbjuds vanligtvis inte planerade återbesök, medan patienter med maliginitet erbjuds uppföljning i fem år. Kvinnor som genomgått en total hysterektomi med tidigare cellförändringar eller där livmoderhalsen inte opererats bort erbjuds fortsatta cellprov enligt screeningprogrammet (Stjerndahl et al., 2015).
Kroppsuppfattning vid förlust av livmodern
Förlust av livmodern kan innebära en ny livssituation och olika förändringar. Att förlora en kroppsdel kan leda till att kvinnor får en ändrad roll, vilket även kan påverka kroppsuppfattningen (Maguire & Murray Parkes, 1998). Livmodern betraktas av många som en viktig symbol för kvinnlighet (Gómez-Campelo, Bragado-Álvarez, & Hernández-Lloreda, 2014; Jerpseth, 2011). Då kvinnor oftast upplever livmodern som en sexuell och fertil kroppsdel, kan hysterektomi medföra en rädsla för att förlora sin sexualitet (Bayram & Beji, 2010). Det är ett ingrepp som kan resultera i att kroppsbilden ändras efter operation (Holzer et al., 2014). Studier visar att kvinnor som genomgått en hysterektomi löper större risk för att uppleva nedstämdhet (Chou et al., 2015). Kroppsuppfattning behöver inte enbart gälla utseendet, utan kan även innefatta kvinnors självkänsla samt hur de tolkar/ser på sin kropp (Bailey, Gammage & Van Ingen, 2017). Kroppsuppfattning varierar beroende på kvinnors tidigare erfarenheter och copingstrategier (Hood, 2010). Forskning påvisar att kvinnor som omger sig av andra kvinnor med en god kroppsbild kan få uppleva en positivare kroppsbild.
Det omvända gällde dessutom, det vill säga för de som omger sig av kvinnor med en negativ kroppsuppfattning utvecklar en sämre kroppsbild (Wood-Barcalow, Tylka & Augustus- Horvath, 2010). En annan studie belyser hur hysterektomi kan försämra kvinnors relationer till anhöriga (Pinar, Okdem, Dogan, Buyukgonenc, & Ayhan, 2012). Minskad sexualitet kan påverka en kvinnas psykiska mående och sexuella relationer (Phillips & Beck 2004; Maguire
& Murray Parkes, 1998).
Sjuksköterskors roll
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 1-2 § har alla rätt till en god vård på lika villkor. För att erbjuda en god och säker vård bör sjuksköterskor arbeta evidensbaserat samt kunna tillhandahålla information om undersökningar och behandlingar (Svensk
sjuksköterskeförening, 2016). Sjuksköterskor måste kunna förstå patientens
omvårdnadsbehov samt beakta de medicinska behoven (Persson & Carlson, 2018). I
yrkesrollens sex kärnkompetenser ingår bland annat personcentrerad vård, vilket innebär att sjuksköterskor ska bemöta patienter på individuellt plan utifrån deras unika behov och livssituation (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Forskning betonar att personcentrerade
sjuksköterskeförening, 2017). Då patienter oftast är i beroendeställning till sjuksköterskor, är det av vikt att sjuksköterskor i patientmöten strävar efter att skapa allians med patienter samt värnar om patienters integritet och värdighet (ibid.). Det ingår således i sjuksköterskors profession att skapa utrymme för självbestämmande genom att förse patienter med kunskap och skapa trygghet. Dessutom bör patienters hälsoproblem och sjukdom göras hanterbara i strävan efter att främja välbefinnande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). Enligt Nykanen, Suominen och Nikkonen (2011) råder det dock kunskapsbrist bland sjuksköterskor gällande sexualundervisning- och rådgivning, vilket innebär att det finns behov av
kompetensutveckling i syfte att kunna påverka patienters individuella upplevelser samt erbjuda tillräcklig stöd. Katz (2003) menar att sjuksköterskor upplever sexualundervisning- och rådgivning som ett intimt ämne som kan uppfattas som integritetskränkande hos patienten. Att inte erbjuda sexualundervisning- och rådgivning kan även bero på bristfällig kunskap bland sjuksköterskor, vilket gör att de undviker att samtala om sexuell hälsa med sina patienter (Katz, 2003). Otillräckligt stöd och information kan medföra onödiga besvär och försenad återhämtning med en förhöjd risk för komplikationer för kvinnor efter hysterektomi.
En bra kommunikation möjliggör etablering av en stöttande vård (Hood, 2010). För att förebygga psykisk ohälsa bör sjuksköterskor vara uppmärksamma på kvinnors upplevelser av hysterektomi (Berg, Arestedt & Kjellgren, 2013; Vandyk, Brenner, Tranner & Van Den Kerkhof, 2011).
Teoretisk referensram
Denna litteraturöversikt utgår från Antonovskys hälsomodell KASAM (känsla av sammanhang). Antonovsky menar att hälsa är en upplevelse som formas av de händelserna en individ engagerar sig i. KASAM består av tre komponenter som bygger upp känslan av sammanhang i tillvaron: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa påverkar hur en individ hanterar både inre och yttre stimuli, vilka kan vara slumpmässiga, oväntade eller kaotiska. Begriplighet innebär att en individ förstår vad som händer i världen. Hanterbart innefattar de resurser som behövs för att förstå vad som händer i ens omkring. Meningsfullhet inbegriper känslor av att det är värt att engagera sig i en utmaning. Att uppleva tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull är essentiell för människors hälsa. Var en individ befinner sig i kontinuumet hälsa-ohälsa beror på känsla av sammanhang, vilket i sig reflekterar hälsa respektive hög livskvalité samt sjukdom respektive låg livskvalité. Hög grad av KASAM möjliggör för människor att klara svåra situationer, och främjar därmed hälsa och hög livskvalité (Antonovsky, 2014).
Antonovsky definierar KASAM på följande sätt:
”Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (I) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang” (Antonovsky, 2005).
Då ingreppet hysterektomi oftast innebär en stressor, kan det ha stor påverkan på kvinnors hälsa.
Inom ramen för denna studie kommer KASAM användas för att bättre förstå hur kvinnor som genomgår hysterektomi svarar på stress och svåra situationer. KASAM kan även bidra med förhållningssätt för sjuksköterskor att bemöta dessa kvinnor genom ökad förståelse av patienters känslor och handlingar. Genom ökad patientdelaktighet kan information kring ingreppet göras mer förståeligt, vilket i sin tur kan leda till snabbare återhämtning (Gustin, 2015).
Problemformulering
Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna som genomförs i syfte att rädda liv samt/eller lindra och bota sjukdom. Då ingreppet innebär varaktig fysisk förändring och livmodern oftast symboliserar kvinnlighet och fertilitet, kan förlusten av detta organ påverka kvinnors psykiska hälsa samt självkänsla och kroppsuppfattning. Således är det av stor vikt att utforska kvinnors upplevelser och uppfattningar av ingreppet. Vårdtiden efter hysterektomi är ofta kort och omvårdnaden är standardiserad, vilket kan resultera i ökad risk för att kvinnors individuella behov inte tillfångatas. Det råder ett behov av ökad förståelse och kunskap om denna patientgrupps upplevelser och uppfattningar relaterat till hysterektomi samt deras hälsa och mående efter ingreppet. Målet med denna studie är att belysa och öka förståelsen för kvinnors upplevelser och uppfattningar av en hysterektomi samt på vilka sätt avsaknaden av livmodern kan påverka deras hälsa och liv.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser och uppfattningar relaterade till att genomgå hysterektomi.
METOD
Design
Denna studie omfattar en allmän litteraturöversikt med deskriptiv studiedesign. En deskriptiv design innebär att författarna arbetar så objektivt och textnära resultaten som möjligt (Polit &
Beck, 2014). En litteraturöversikt används för att ge en sammanställning över publicerade vetenskapliga artiklar och bistår därmed med ett nuvarande kunskapsläge över detta specifika område (Friberg, 2017).
Sökstrategi
Två databaser användes för artikelsökningen. När antalet sökträffar resulterade i ett hanterbart antal artiklar, påbörjades en genomgång av alla titlar, se tabell 1. De titlar som svarade mot examensarbetets syfte sparades i en separat mapp. Därefter lästes artiklarnas
sammanfattningar. De artiklar vars sammanfattningar besvarade studiens syfte laddades ned och lästes noggrant för att sedan inkluderas eller exkluderas i litteraturöversikten.
Urval av databaser
Databaserna som användes för att söka efter artiklar var PubMed och CINAHL. PubMed är en databas med vetenskapliga artiklar inom hälso- och sjukvård, medicin och omvårdnad. I CINAHL kan artikelsökningar inom arbetsterapi, sjukgymnastik och omvårdnad utföras.
Majoriteten av artiklarna i bådadera databaser är framförallt på engelska (Henricsson, 2012).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna i denna litteraturöversikt innefattade att artiklarna berörde kvinnors upplevelser och uppfattningar relaterade till att genomgå hysterektomi. Studier genomförda i västvärlden och publicerade under de senaste 20 åren med kvalitativ ansats inkluderades i studien. En studie med både kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Artiklarna var etiskt godkända och granskade enligt peer-review samt var tillgängliga via Uppsala universitets hemsida. Artiklar skrivna på språk utöver engelska exkluderades.
Tillvägagångsätt
Sökord är ämnesord som används i databaser som PubMed och i CHINAL. I PubMed benämns sökorden som Medical Subject Headings (MeSh) och i CHINAL benämns de som Cinahl Headings. Med hjälp av de booleska operatorerna AND, OR och NOT kombinerades olika ord för att hitta relevanta artiklar (Henricsson, 2012). Totalt sex sökningar gjordes, vilka resulterade i 134 träffar, se tabell 1. Vid sökningarna användes filtren 10 years, full text och 20 years, full text samt filtret för språk engelska utifrån inklusionskriterierna. Totalt lästes 25 sammanfattningar och därefter skedde ett urval som initialt resulterade i tio artiklar. Därefter genomfördes en ny sökning då tre av artiklarna inte svarade mot examensarbetes syfte. Dessa tre studier bestod av kvantitativ ansats och berörde enbart medicinska orsaker till hysterektomi och inte upplevelser och uppfattningar. De exkluderades och ersattes med två kvalitativa studier med hjälp av den nya sökningen i PubMed med sökord presenterade i tabell 1. Således blev det slutgiltiga antalet artiklar för studien nio. Tabell 1 visar en detaljerad sammanställning av antal träffar per sökord i respektive databas. CINAHL ingår inte i tabellen då inga artiklar från databasen korrelerade med examensarbetets syfte.
Tabell 1. Resultat av artikelsökningar Databas
och datum
Sökord Filter Utfall Antal lästa
titlar
Antal lästa samman- fattningar
Antal valda studier
PubMed 2020-05-18
1. Before AND after hysterectomy, depressive Symptoms.
10 years, full text.
42 42 12 2
PubMed 2020-09-15
2. After hysterectomy, women´s health experiences.
10 years, full text.
14 14 4 1
PubMed 2020-09-24
3. Patient-Reported Experiences After Hysterectomy.
10 years, full text.
10 10 2 1
PubMed 2020-09-28
4. Psychosocial dimensions of Hysterectomy, Women’s experiences.
10 years, full text.
1 1 1 0
PubMed 2020-10-03
5. Women´s Experiences, Hysterectomy, Qualitative.
10 years, full text.
27 27 3 2
PubMed 2020-11-06
1. A qualitative study, hysterectomy, women´s experiences.
20 years, full text.
40 33 3 3
Bearbetning och analys Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning genomfördes utifrån SBU:s (2020) Granskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Granskningsmallen omfattar 21 frågor med svarsalternativen ja, nej, oklart eller ej tillämplig. Frågorna behandlar syfte, datainsamling, analys och resultat. Enbart artiklar med hög- och medelhögkvalité inkluderades i denna studie.
Varje ja-svar gav ett poäng och nej/oklart gav noll poäng. Artiklar som berörde aspekter enligt
SBU:s granskningsmall och uppfyllde 15 jakande svar bedömdes som medelhög kvalité och 18 jakande svar bedömdes som hög kvalité. Författarna kvalitetsbedömde artiklarna individuellt, för att sedan jämföra deras resultatet. I denna process diskuterades artiklarnas tillgångar och brister för att belysa eventuella skillnader i kvalitetsbedömningarna. Slutgiltigt nådde författarna koncensus kring artiklarnas kvalité. Forsberg och Wengström (2016) menar att artiklar med låg kvalitet brister i trovärdighet och bör därför inte inkluderas i forskningsstudier.
Inga av de utvalda artiklarna bedömdes dock vara av låg kvalité, och därmed gjordes ingen vidare exkludering. Artiklar med hög kvalitet innefattar aspekter som välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, analysmetod samt välbeskriven kontext. Studier av hög kvalité ska både vara etiskt granskade och ha ett etiskt resonemang. Vidare bör redovisningen av data vara systematisk med en diskussion om studiens trovärdighet och tillförlitlighet.
Transkriberingsmetoden samt analysmetoden bör även vara välbeskriven (SBU, 2020). För detaljer om kvalitetsanalysen för denna studie, se bilaga 1.
Resultatanalys
I denna studie analyserades artiklarna med en manifest innehållsanalys om det textnära och den uppenbara innebörden i texten (Graneheim & Lundman, 2017). Till en början bearbetade och analyserade författarna artiklarna flera gånger. Utdrag i studierna som svarade mot syftet klistrades in i ett nytt dokument. Detta gjordes för att förhindra feltolkning samt öka trovärdigheten i förda noteringar (ibid.). För varje artikel skapades ett separat dokument med de kopierade styckena, vilka sedan resulterade i utformandet av meningsenheter som kodades och fördes in i en tabell. Meningsenheter kan utgöras av specifika ord, meningar eller textstycken (ibid.). En kod är en etikett på en meningsenhet som beskriver dess innehåll. De kondenserade meningsenheterna abstraheras och skapar, med hänsynstagande till meningsenhetens, en kontext (ibid.). Därmed hjälpte kodningen författarna att tolka och förstå innebörden av de meningsbärande enheterna. Koderna lästes igenom ett flertal gånger för att till slut kategoriseras, vilket innebar att koder med liknande innehåll bildade kategorier med subkategorier. En kategori bör skilja sig från innehållet i andra kategorier. Enligt Graneheim och Lundman (2017) är det av vikt att ingen data faller mellan två kategorier eller passar in i flera kategorier samt att ingen data som besvarar syftet utelämnas för att det saknar en lämplig
Forskningsetiska övervägande
Denna studie inkluderar enbart peer-reviewed originalartiklar som etiskt godkända. Enligt Polit och Beck (2014) bedrivs korrekt forskning utifrån aspekterna informerat samtycke, välmening och rättvisa. Etikprövningslagen syftar till att skydda den enskilda individens integritet samt att bibehålla respekt för människovärde vid forskning
(Etikprövningsmyndigheten, i.d.). Deltagarna i en studie bör lämna ett informerat samtycke för att vara med i en studie och kan avbryta deltagande när du önskar under studiens gång (Helsinforsdeklarationen, 2013). Den etiska kodexen för forskningsintegritet av All European Academies (2018) innefattar de fyra aspekterna ärlighet, tillförlitlighet, respekt och
ansvarighet. Ärlighet avser att information om forskning utförs, utvecklas och granskas på ett rättvist, objektivt, öppet och fullständigt sätt. Tillförlitlighet innebär att forskningens kvalité säkerställs. Respekt åsyftar att upprätthålla respekt för forskningsdeltagare, kollegor och samhälle. Ansvarighet innefattar att ansvaret för studier, och dess följder från idé till
publicering, ligger hos forskarna. Det är enligt Vetenskapsrådet (2002) forskarens ansvar att de etiska principerna följs. För att genomföra en litteraturstudie behövs dock inget tillstånd från ett etiskt råd (Forsberg & Wengström, 2016). För att undvika risk för feltolkningar i denna studie är citaten från originalartiklarna som presenteras i resultatdelen på engelska, det vill säga inte översatta till svenska.
RESULTAT
I litteraturöversikten inkluderades nio kvalitativa studier utförda i USA, England, Norge, Australien, Brasilien och Turkiet. Merparten av studier (n=7) omfattade intervjustudier, medan två studier hade enkäter som datainsamlingsmetod. En översikt över de utvalda artiklarna presenteras i bilaga 1. En översikt över deltagarnas ålder, orsak till operation samt tid sedan genomförd operation presenteras i tabell 2. Tre kategorier med fyra underkategorier utkristalliserades från artiklarna, vilka presenteras i tabell 3 samt i text.
Tabell 2. Översikt artiklar
Artikel Deltagare
ålder
Orsak till operation När
operationen utfördes
Cabness, J. (2010). 35–80 år Olika tillstånd som cancer, endometrios, överdriven
menstruationsblödning och fibroid tumörer.
12 år tidigare
De la Cruz, C.Z., Coulter, M. L., O´Rourke, K., Alio, P. A., Daley, E.
M. & Mahan, C.S. (2013).
18–80 år Komplicerad förlossning. 6 månader till 3 år tidigare
Elmir, R. (2014). 24–57 år Allvarlig postpartum blödning. 5 veckor till 28 år tidigare
Pearce, G., Thogersen-Ntoumani, C., Duda, J. L. & McKenna, J.
(2014).
47–59 år Livmodercancer och godartade tillstånd som muskelknutor eller endometrios med premenopausala besvär.
6 månader till 19 år tidigare
Solbrække, K.N. & Bondevik, H.
(2015).
25–43 år Allvarliga sjukdomar, såsom äggstockscancer.
3 år tidigare
Bossick, A.S., Sangha, R., Olden, H., Alexander, G.L. & Wegienka, G. (2018)
18–65 år Presenteras ej. 0–60 månader
tidigare
Aparecida Barbosa Merighi, M., Moura de Oliveira, D., Pinto de Jesus, M.C., Akiko Komura Hoga, L. & Garofalo de Oliveira Pedroso, A. (2012)
38–54 år. Elektiv hysterekotmi. 0–1 år tidigare
Wade, J., Pletsch, P. K., Morgan, S.W. & Menting, S. A. (2000)
Medelålder 43 år
Presenteras ej. 3 månader
tidigare
Tabell 3. Kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
En förändrad kropp Mindre kvinnlig
En starkare kropp
Vikten av stöd och information -
Förändrad sexuell och reproduktiv hälsa Positiva upplevelser Negativa upplevelser
En förändrad kropp Mindre kvinnlig
“I feel like I've lost a part of myself, I feel empty, this empty feeling” (Elmir, 2014).
I flera studier beskrev kvinnor som genomgått hysterektomi känslor av förändrad kroppsbild, vilket påverkades deras liv efter operationen (Elmir, 2014; Pearce, Thogersen-Ntoumani, Duda,
& McKenna, 2014; Solbrække & Bondevik, 2015). Exempelvis beskrev de en tomhetskänsla och att de såg sig som mindre kvinnliga (Elmir, 2014; Reis, Enign, Ingec & Bag, 2008). Många kvinnor upplevde sig som mindre kvinnliga på grund av att de förlorade sin menstruation och fertilitet efter akut eller planerad hysterektomi (De la Cruz et al., 2013; Elmir, 2014; Solbrække
& Bondevik, 2015). En del kvinnor drog sig till och med undan från sociala sammanhang då deras utseende hade förändrats, vilket oftast var kopplat till en känsla av att vara mindre kvinnlig än tidigare (Pearce et al., 2014; Solbrække & Bondevik, 2015). Dessutom uttryckte vissa kvinnor att de kände sig mer manliga på grund av operationen samt upplevde oro över att drabbas av psykisk ohälsa (Aparecida Barbosa Merighi, Moura de Oliveira, Pinto de Jesus, Akiko Komura Hoga & Garofalo de Oliveira Pedroso, 2012).
När hysterektomi resulterade i att äggstockarna hade opererats bort och kirurgiskt klimakterium uppstod, menade vissa att de uppfattade sig som äldre kvinnor på grund av klimakteriesymptom (Solbrække & Bondevik, 2015). Yngre kvinnor uppgav ett större behov av att förändra sitt utseende för att känna sig mer kvinnliga och attraktiva, bland annat genom ökad fysisk aktivitet och ändrad klädstil. Dock kunde fysisk aktivitet förstärka vissa klimakteriesymptom, såsom
värmevallningar, vilket ledde till att en del av kvinnorna undvek motion (Solbrække &
Bondevik, 2015).
En starkare kropp
“Whitout a uterus, I feel more like a woman” (Solbrække & Bondevik, 2015).
I flera studier lyfte dock kvinnor, som tidigare hade haft gynekologiska besvär och inte fick klimakteriesymptom efter hysterektomi, upplevelser av lättnad och frihet. När deras tidigare symtom, såsom kraftiga menstruationsblödningar, försvann efter hysterektomi beskrev de sig som mer fria och att det var ett nytt skede i livet. De fick mer energi och drivkraft att investera i sitt utseende samt förbättra sin kropp (De la Cruz et al., 2013; Pearce et al., 2014; Solbrække
& Bondevik, 2015). Vissa kvinnor upplevde inte att det fanns någon koppling mellan livmodern och att vara kvinnlig. Istället uppfattade de sig som mer kvinnliga efter hysterektomi då de kunde vara mer sociala och mer aktiva i vardagen (Cabness, 2010; Solbrække & Bondevik, 2015).
“It just means you´re going from one phase in your life to another” (Pearce et al., 2014).
Flera kvinnor uttryckte hur hysterektomi ledde till ökat välmående samt positiva förändringar inom olika delar av livet. Många äldre kvinnor upplevde en frihet av att inte behöva leva som tidigare då de mådde psykiskt, fysiskt och emotionellt bättre efter ingreppet. De kunde återigen utföra dagliga aktiviteter och slippa de underliggande sjukdomarna som tidigare hade orsakat smärta och obehag samt lett till operationen. Vidare upplevde de att det sociala livet i familjen och i arbetslivet kunde återupplivas och därmed en frihet återfås (Aparecida Barbosa Merighi et al. 2012; Wade, Pletsch, Morgan & Menting, 2000).
Vissa kvinnor upplevde sorg vid bristande stöd från sin partner då de anade att deras syn på dem förändrades efter hysterektomin (Reis et al., 2008). I studien av Bossick, Sangha, Olden, Alexander och Wegienka (2018) betonades betydelsen av ett socialt nätverk för god återhämtning efter en hysterektomi. Kvinnor uttryckte ett stort behov av stöd, empati och tröst från vänner, familj och vårdpersonal (Cabness, 2010; Pearce et al., 2014). Bland annat upplevde många kvinnor restriktioner i sina dagliga aktiviteter och behövde förlita sig på andra vid hushållssysslor. För de kvinnor som var i en relation var det därmed betydelsefullt att ha en införstådd partner som hjälpte och stöttade efter operationen (Gustin, 2015).
“I sort of pushed away my feelings about the hysterectomy to the back of my mind for quite a while.” (De la Cruz et al., 2013).
Känslor av nedstämdhet efter hysterektomi, både på kort och lång sikt, belystes. Ibland kunde kvinnor uppleva försenade emotionella reaktioner, exempelvis ett till två år efter genomförd hysterektomi, vilket påverkade deras liv då de inte fick det stöd och den vård de egentligen var i behov av (De la Cruz et al., 2013). Många kvinnor lyfte därmed önskan av flera uppföljningsbesök med långa mellanrum efter akut hysterektomi då de psykologiska och emotionella reaktionerna hunnit träda fram. Vissa kvinnor förklarade att omgivningen påverkade deras syn på hur kvinnliga de uppfattade sig, vilket ledde till en känsla av att vara socialt exkluderad. För dessa kvinnor var det därför svårare att söka socialt stöd (ibid.).
De flesta kvinnor var medvetna om de fysiologiska följderna av att kirurgiskt avlägsna äggstockar och att det orsakade kirurgiskt klimakterium. Ändock uttryckte många kvinnor att informationen var otillräcklig och bristfällig. En del upplevde sig inte informerade om exakt vilka organ som skulle opereras bort (Bossick et al., 2018). Således fanns behov av mer samtal med läkare om hysterektomi samt mer tid för beslutstagande och stöd kring ingreppet (Wade et al., 2000). Bristfällig information orsakade oro och rädsla bland kvinnor då de upplevde att de inte fick tillräcklig insikt kring ingreppet och vilka förändringar det kunde leda till, både psykologiskt och emotionellt (Reis et al., 2008; Wade et al., 2000). Kvinnor som genomgick akut hysterektomi uttryckte dock att de inte var fullständigt mottagliga för all information i den kritiska situationen. Således betonade de vikten av regelbundna kontrollbesök med läkare och annan vårdpersonal (Elmir, 2014). Dessutom upplevdes personal inom andra delar av vården som inte var pålästa om hysterektomi särskilt påfrestande för opererade kvinnor då de behövde
informera vårdpersonalen om att de saknade livmoder eller inte var i behov av preventivmedel (De la Cruz et al., 2013).
“…I had a total laparoscopic hysterectomy. And that ‘total,’ I’m like, ‘Does that include my ovaries because you’re saying total?’ He said, ‘No,’ and he explained it to me, you know, the proper name for it and when they do take your ovaries, you know. So he was, um, real — pretty easy to talk to, and I don’t think there’s nothing I didn’t ask at the time” (Bossick et al., 2018).
I flera studier uttryckte kvinnor vikten av en grundlig information för ökad delaktighet i sin egen vård. De betonade att patientdelaktighet var en väsentlig del i beslutsprocessen till operationen. Behovet av tydlig information om vad som skedde och om eventuella komplikationer kopplat till ingreppet lyftes i synnerhet av kvinnor i studierna (De la Cruz et al., 2013; Elmir 2014; Solbrække & Bondevik, 2015). Kvinnor som erhöll grundlig information före hysterektomi upplevde mindre ångest i samband med det kirurgiska ingreppet, var mer säkra på sitt beslut, upplevde bättre återhämtning och framförallt, ändrade sitt synsätt om livmodern som ett måste för att betraktas som en komplett kvinna (Aparecida Barbosa Merighi et al., 2012).
“I feel I should have gone to some type of support class before I had the surgery”
(Wade et al., 2000).
Förutom en önskan om tydligare information om den postoperativa tiden kopplat till hysterektomi, uttrycktes ett stort behov av tillgången till stödgrupper (Wade et al., 2000).
Framförallt yngre kvinnor menade att beslutsprocessen försvårades när de inte hade jämnårig att rådfråga (Bossick et al., 2018). De menade att kontakten med andra kvinnor med samma upplevelse minskade utsatthetkänslan samt gav betydelsefull tillgång till stöd och rådgivning.
Förändrad sexuell och reproduktiv hälsa
more, something he did not do; in my private life, at home with my husband, things are better; my life has changed a lot after the surgery. The sex life has improved. I still have my libido” (Aparecida Barbosa Merighi et al., 2012).
Vissa kvinnor upplevde en märkbar förbättring av sin sexuella hälsa, trots negativa förutfattade meningar kring ingreppet (Aparecida Barbosa Merighi et al., 2012). När den förutfattade idéen om kvinnlighet avmystifierades efter operationen började kvinnor se möjligheter i det de tidigare hade upplevt svårigheter med. När livmodern inte sågs som central för sexualiteten och samlag, kunde sexuell hälsa främjas efter hysterektomi. De kvinnor som upplevde att den sexuella relationen med sin partner förbättrades efter hysterektomi beskrev bland annat att de fick tillbaka sin sexuella njutning och att deras sexualitet utvecklades. I studien av Cabness (2010) upplevde vissa kvinnor en känsla av lättnad då de inte behövde oroa sig för graviditet och preventivmedel.
Negativa upplevelser
“…will I manage to satisfy my husband sexually?... I can't think of sexual matters with my husband... “(Reis et al., 2009).
Vissa kvinnor beskrev dock ambivalenta känslor över deras sexuella hälsa efter hysterektomi och lyfte främst ångest över det sexuella samlivet. Vissa kvinnor uppgav en minskad sexuell tillfredställelse och minskad libido (Aparecida Barbosa Merighi et al., 2012). Många var exempelvis oroliga för smärta i samband med sex. Några kvinnor tappade den sexuella lusten helt eller delvis, vilket ledde till att de avstod från sexuell intimitet med sin partner (Cabness, 2010; Elmir, 2014; Solbrække & Bondevik, 2015). I studien av Reis et al. (2009) beskrev kvinnor att den minskade sexlusten påverkade deras äktenskap negativt.
“I choose life, but I also rejected the meaning of life. (...) The meaning of life for me was becoming a mother. (..) In addition, I’ve felt less feminine.”
(Solbrække & Bondevik, 2015).
Det var framförallt yngre kvinnor som uttryckte att hysterektomi påverkade deras reproduktiva hälsa negativt då de förlorade sin fertilitet och därmed drömmen om att bilda sin önskade familj (Cabness, 2010; Solbrække & Bondevik, 2015). Många yngre kvinnor i fertil ålder uttryckte
känslor av maktlöshet, förtvivlan, sorg, oro, ilska, ångest, chock och osäkerhet efter hysterektomi (Cabness, 2010; De la Cruz et al., 2013; Elmir, 2014; Pearce et al., 2014;
Solbrække & Bondevik, 2015). I studien av Reis et al. (2008) upplevde yngre kvinnor en katastrofkänsla över att inte kunna bli gravida igen och menade att någonting togs ifrån dem.
Oavsett vilka framtidsplaner de yngre kvinnorna hade, återfanns oftast en oro inför operationen vad gällde den reproduktiva hälsan. Kvinnor som inte hade barn och samtidigt stod inför framtidsdrömmar som inkluderade barn påverkades oftast negativt och uttryckte ett behov av att avskärma sig från socialt liv efter operationen, vilket bidrog till att tankar kring barn och äktenskap nedprioriterades eller upplevdes som omöjliga.
“Everything is off for me now. My life... my future...” (Reis et al., 2008).
Känslomässig påfrestning på grund av den fysiska och psykiska tröttheten som kom efter operationen betonades (Wade et al., 2000). Kvinnor som genomgick akut hysterektomi i samband med förlossning kunde oftast inte ta hand om sitt spädbarn då de behövde tid för fysisk återhämtning, vilket ledde till upplevelser av skuldkänslor med tanke på bristande anknytning (De la Cruz et al., 2013).
DISKUSSION
Litteraturöversikten visar att kvinnor har olika fysiska, emotionella och sociala upplevelser och uppfattningar relaterade till att genomgå hysterektomi. För att främja kvinnors hälsa efter hysterektomi krävs stöd och information av både vården och omgivningen. Vidare påverkar hysterektomi oftast kvinnors upplevda hälsa, såsom kroppsuppfattning och bilden av kvinnlighet samt sexuell och reproduktiv hälsa.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelser relaterade till att genomgå hysterektomi. Utifrån nio vetenskapliga artiklar som analyserades kunde tre kategorier urskiljas: En förändrad kropp, Vikten av stöd och information samt Förändrad sexuell och
Hysterektomi kan innebära olika typer av stress för kvinnor som genomgår ingreppet. Hälsa kan definieras som förmågan att uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i vardagliga situationer och i livet som stort (Antonovsky, 2014). Beroende på individens resurser och respons till stress i svåra situationer kan upplevelsen av KASAM variera. KASAM kan uppfattas olika beroende på upplevd livskvalité och välbefinnande (Antonovsky, 2014). Teorin kring KASAM är därmed tillämpbar vid diskussion av de upplevelser och uppfattningar som resultatet i denna litteraturöversikt visar om kvinnor som genomgått hysterektomi.
Dock påverkar ingreppet kvinnor på olika sätt och därmed kan upplevelserna beskrivas som både varierande och individuella (Wiklund Gustin & Bergbom, 2013).
När kvinnor förlorar en kroppsdel såsom livmodern kan de uppleva en stor förändring som många gånger innefattar att kroppsuppfattningen och kroppsbilden påverkas (Holzer et al., 2014; Maguire & Murray Parkes, 1998). Många kvinnor upplever negativa känslor kring den ändrade kroppsuppfattningen och har svårt att hantera och acceptera den. Exempelvis uttrycker flera kvinnor att någonting har tagits ifrån dem och att de därmed är mindre kvinnliga och mindre attraktiva. Livmodern uppfattas oftast som en viktig symbol för kvinnlighet och fertilitet (Gómez-Campelo et al., 2014). Kvinnor som genomför hysterektomi i samband med salpingo- ooforektomi kan inte bli gravida efter operationen, vilket kan uppfattas både som positivt eller negativt. Livmodern kan upplevas som irrelevant för kvinnor i icke-fertil ålder och som redan har barn, medan yngre kvinnor i fertil ålder uttrycker negativa upplevelser. Detta verkar bero på att yngre kvinnor upplever ett starkare samband mellan livmodern och fertilitet, vilket skapar svårigheter kring den reproduktiva hälsan Således rapporterar yngre kvinnor fler negativa upplevelser kring sin sexuella och reproduktiva hälsa efter hysterektomi än äldre kvinnor.
Minskad sexuell lust efter hysterektomi kan påverka relationer och därmed minska kvinnors välbefinnande (Maguire & Murray Parkes, 1998; Phillips & Beck 2004). Enligt Antonovsky (2014) behöver individen olika resurser för att uppleva begriplighet och hanterbarhet vid olika livförändringar. Kvinnor som genomgår hysterektomi och upplever att sjuksköterskor ger dem tillräcklig information, stödjer dem samt visar engagemang, menar de att får en ökad trygghet och tillit till vården (Blom & Göransson, 2009). Dock råder oftast kunskapsbrist bland sjuksköterskor gällande sexualundervisning- och rådgivning (Nykanen et al., 2011). Denna typ av kunskapsbrist kan leda till att patienter inte får tillräckligt med information och stöd från sjuksköterskor gällande sexuell och reproduktiv hälsa, vilket kan skapa negativa upplevelser av hysterektomi och därav eventuellt mindre begriplighet och hanterbarhet. Således är det
essentiellt att sjuksköterskor kompetensutvecklas inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att erbjuda sexualundervisning- och rådgivning kan främja patienters hälsa och hjälpa dem att bibehålla välbefinnande.
Personer som upplever bristande KASAM saknar oftast hälsofrämjande resurser. När tillvaron inte erfars som begriplig eller hanterbart samt saknar mening, kan livet tyckas kaotisk. Personer med bristande KASAM kan därmed ha svårare att uppleva hälsa och/eller tillfriskna efter en operation. Vissa kvinnor som genomgått hysterektomi menar att det kan påverka relationer till anhöriga och det sociala livet negativt (Pinar et al., 2012). Samtidigt är det många som uttrycker ett ökat behov av information, stöd, empati och tröst från vänner, familj och vårdpersonal.
Socialt stöd främjar återhämtning och underlättar det dagliga livet. Eftersom den postoperativa vården efter hysterektomi är kort, och omvårdnaden kring ingreppet sker enligt standardrutiner, kan kvinnors upplevelser, uppfattningar och behov variera samt gå vården förbi (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Exempelvis vittnar vissa kvinnor om att de inte fått tillräcklig med information om vilka organ som kirurgiskt hade tagits bort under operationen (Bossick et al., 2018). Då patienter befinner sig i beroendeställning till sjuksköterskor är det viktigt att arbeta personcentrerat. Sjuksköterskor bör eftersträva att skapa allians i patientmötet och i ett partnerskap värna om patientens integritet och värdighet. Detta ger utrymme för patientens självbestämmande och ökad känsla av trygghet. Utan begriplig information riskerar patientens autonomi att begränsas. Således är det av stor vikt att sjuksköterskor skapar utrymme för patientdelaktighet, tar reda på de resurserna patienten har samt erbjuder personcentrerad vård och information. (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Patientdelaktighet som innefattar stöd och information kring ingreppet kan leda till snabbare återhämtning (Gustin, 2015).
Omgivningen kan således ses som en betydelsefull resurs i främjandet av begriplighet och hanterbarhet. Genom ökad förståelse och stöd kan patienters hälsa främjas då de får resurser att hantera utmaningar och finna mening i livet efter en hysterektomi.
Antonovsky betonar sambandet mellan hur en person klarar av stressiga situationer reflekterar personens hälsotillstånd. Detta speglar sig i hur kvinnor upplever KASAM. De kvinnor som bearbetar hysterektomi på ett positivt sätt verkar inte bara ha goda resurser, stöd och kunskap
underliggande sjukdom. Deras sociala liv i familjen och i arbetslivet kan återupplivas. Detta kan således tolkas som att deras hanterbarhet i tillvaron ökar. Hög grad av hanterbarhet möjliggör för kvinnor att anpassa sig till den nya livssituationen, vilket leder till att de känner sig optimistiska och motiverade att förstå den nya tillvaron med den nya kroppen. Detta kan även utläsas som ökad meningsfullhet i tillvaron, vilket är en viktig komponent av KASAM.
Studier påvisar att kvinnor som omger sig av andra kvinnor med en god kroppsuppfattning får bättre kroppsuppfattning. Kvinnor som inte gör det riskerar att uppleva en sämre kroppsuppfattning och därmed må sämre (Wood-Barcalow et al., 2010). Vidare uttrycks en efterfrågan på stödgrupper kring hysterektomi. Till vidare forskning vore det därmed intressant att studera om utformandet av stödgrupper för kvinnor som genomgått hysterektomi och har olika grader av KASAM kan ses som en resurs.
Sammanfattningsvis visar denna studie att kvinnors upplevelser och uppfattningar kring hysterektomi varierar. Kvinnor som upplever positiva känslor beskriver att de uppfattar ingreppet som en chans till ett bättre liv, medan kvinnor som har negativa upplever och uppfattningar kring ingreppet uttrycker svårigheter i att acceptera den nya verkligheten. Olika grader av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan urskiljas hos kvinnorna. För kvinnor som upplever en bristande KASAM kan omgivningen och sjukvården spela stor roll i att främja begriplighet och hanterbarhet. Det ingår i sjuksköterskors arbete att arbeta evidensbaserat, tillhandahålla information om undersökningar och behandlingar samt bemöta varje patient utifrån dennes unika behov och livssituation. Dessutom ökar personcentrerade och evidensbaserade arbetssätt vårdkvalitén och patientsäkerheten (Sherwood & Zomorodi, 2014).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) kännetecknas ett socialt hållbart samhälle av att befolkningen lever ett gott liv med god hälsa. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 1–2 § har alla rätt till god vård på lika villkor. Med ökade kunskaper om kvinnor upplevelser och uppfattningar relaterade till hysterektomi och KASAM kan sjukvården bidra till att främja människors hälsa.
Metoddiskussion
Validiteten, reliabiliteten och reproducerbarheten av denna studie kan anses vara hög då den innefattar inklusions- och exklusionskriterier, är systematiskt genomför samt presenterar artikelsökningens tillvägagångssätt. Dessa aspekter minskar risken för godtycklighet och att slumpen påverkar slutresultatet (Henricsson, 2012). Den kvalitativa ansatsen bidrar till att
besvara studiens syfte mer djupgående och bidrar med en ökad förståelse kring kvinnors unika upplevelser och uppfattningar vid hysterektomi (Polit & Beck, 2014).
Litteraturstudien består av nio kvalitativa studier. Studien av Cabness (2010) inkluderar både kvantitativa och kvalitativa ansats, men den kvantitativa delen av resultatet användes inte i denna litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Dock användes endast artiklar från databasen PubMed, vilket kan ses som en svaghet. Att enbart inkludera etiskt godkända och peer-review granskade artiklar ökar dock litteraturstudiens trovärdighet. Vidare kvalitetsgranskades alla utvalda artiklar med hjälp av SBU:s granskningsmall som är anpassad för kvalitativa studier (Friberg, 2017). Poängsystemet konstruerades av författarna själva och graderade artiklarnas kvalité (låg, medelhög eller hög kvalité). Merparten av de inkluderade artiklarna har enligt kvalitetsgranskningen hög kvalité.
Då författarna utförde kvalitetsgranskningen av artiklarna individuellt i ett första steg, för att sedan jämföra de olika tilldelade poängen, ökas trovärdigheten i studiens resultat. Då författarna inte besitter tidigare erfarenheter av kvalitetsgranskning, finns dock risk för att några frågor inte besvarades på ett objektivt sätt, vilket kan göra resultaten mindre replikerbart. Författarna har inte heller erfarenhet av innehållsanalys, vilket skapade svårigheter i att sortera koderna i analysprocessen vilket gjorde att kategoriseringen gjordes om flertal gånger. Författarna var medvetna om förutfattade meningar och strävade efter att vara objektiva under studiens gång.
Flera olika sökord användes för att finna relevanta artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Till en början begränsades studierna till att vara maximalt tio år gamla. Efter första genomgång insåg författarna dock att tre artiklar av valda artiklar inte svarat mot syftet och inklusionskriterierna. Därefter utökades artiklarnas ålder till 20 år i syfte att generera fler artiklar. Då kvinnors upplevelser av hysterektomi förmodligen inte ändrats nämnvärt under dessa decennier, anses utökningen av tidsintervallet inte påverka studiens resultat. Vidare innefattade inte litteraturstudien kriterier kring kvinnors ålder vid hysterektomi eller grunden till hysterektomi vid val av artiklar. Detta resulterade i ett bredare utbud av artiklar samt bredare perspektiv av kvinnors erfarenheter av hysterektomi. Kvinnor som delar liknande upplevelser och uppfattningar i flera studier bidrar till att resultaten stärks samt ökar litteraturstudiens
och sjukvård skiljer sig mellan länderna och därmed kan påverka resultatets generella kliniska relevans och överförbarhet. Endast en av nio studier genomfördes i Norden, vilket kan försvåra generalisering av studiens resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Ändock anser författarna att resultatet kan bistå svensk sjukvård med värdefull kunskap i syfte att förbättra omhändertagandet av kvinnor som genomgått hysterektomi. Att exkludera studier som inte är utförda i västvärlden ger ingen möjlighet att jämföra upplevelser och uppfattningar av hysterektomi bland kvinnor i hela världen. Då vård och människosyn kan se väldigt olika ut runtom i världen, kan dock inkludering av studier med kontrasterande kulturer försvåra jämförelser av upplevelser och uppfattningar.
Slutsats
Kvinnors upplevelser och uppfattningar relaterade till att genomgå hysterektomi varierar.
Förlusten av livmodern leder ofta till att kvinnors kroppsbild, sociala livet samt sexuella och reproduktiva hälsa förändras. Kvinnor som erhållit grundlig information före operation upplevde en ökad tillfredställelse av sin vård och ökad patientdelaktighet. KASAM är en användbar teori för att analysera kvinnors hälsa och välbefinnande vid hysterektomi. Resultatet av litteraturöversikten bidrar till ökad kunskap och förståelse om hur avsaknaden av livmodern kan påverka kvinnor. I synnerhet kan ökad kunskap om patienters upplevelser och uppfattningar hjälpa sjuksköterskor att förstå och stödja kvinnors fysiska och känslomässiga behov i samband med hysterektomi, vilket kan bidra till mer personcentretat vård.
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION
Författarna Hadil Galeb och Saeideh Bidmeshki har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i denna uppsats.
REFERENSLISTA
*Artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat.
All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Berlin:
All European Academies [ALLEA]. Hämtad 1 oktober, 2020, från
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_De n_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf
Antonovsky, A. (2014). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
*Aparecida Barbosa Merighi, M., Moura de Oliveira, D., Pinto de Jesus, M C., Akiko Komura Hoga, L. & Garofalo de Oliveira Pedroso, A. (2012). Experiences and Expectations of Women submitted to Hysterectomy. Texto & Contexto Enfermagem, 21(3), 608-615.
Bailey, K. A., Gammage, K. L. & van Ingen, C. (2017). How do you define body image?
Exploring conceptual gaps in understandings of body image at an exercise facility. Body Image, 23, 69–79. doi:10.1016/j.bodyim.2017.08.003
Bayram, G. & Beji, N. (2010). Psychosexual adaptation and quality of life after hysterectomy.
Sexuality & Disability, 28(1), 3-13. doi:10.1007/s11195-009-9143-y
Berg, K., Arestedt, K. & Kjellgren, K. (2013). Postoperative recovery from the perspective of day surgery patients: a phenomenographic study. International Journal of Nursing Studies., 50(12), 1630-1638. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.05.002
Blom, A. & Göransson, M. (2009). Kvinnors upplevelse av att genomgå en hysterektomi - en litteraturstudie. Luleå tekniska universitet C-uppsats i Omvårdnad 2009:058 ISSN: 1402- 1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/058—SE
*Bossick, A.S., Sangha, R., Olden, H., Alexander, G.L. & Wegienka, G. (2018). Identifying What Matters to Hysterectomy Patients: Postsurgery Perceptions, Beliefs, and Experiences., 5(2): 167–175. doi: 10.17294/2330-0698.1581
*Cabness, J. (2010). The Psychosocial Dimensions of Hysterectomy: Private Places and the Inner Spaces of Women at Midlife. Social Work in Health Care, 49(3), 211-226.
doi:10.1080/00981380903426798
Chou, P-H., Lin, C-H., Cheng, C., Chang, C-L., Tsai, C-J., Tsai, C-P., … Chan, C-H. (2015).
Risk of depressive disorders in women undergoing hysterectomy: A population-based follow- up study. Journal of Psychiatric Research., 68, 186-191. doi:10.1016/j.jpsychires.2015.06.017
Cromi, A., Candeloro, I., Marconi, N., Casarin, J., Serati, M., Agosti, M. & Ghezzi, F. (2016).
Risk of peripartum hysterectomy in births after assisted reproductive technology. Fertility and Sterility., 106(3), 623–628. doi:10.1016/j.fertnstert.2016.05.005
*De la Cruz, C. Z., Coulter, M. L., O´Rourke, K., Alio, P. A., Daley, E. M. & Mahan, C. S.
(2013). Women´s Experiences, Emotional Responses, and Perceptions of Care After Emergency Peripartum Hysterectomy: A Qualitative Survey of Women from 6 Months to 3 Years Postpartum. Birth : Issues in Perinatal Care., 40(4), 256-263. doi:10.1111/birt.12070
*Elmir, R. (2014). Finding Meaning in Life Following Emergency Postpartum Hysterectomy:
What Doesn't Kill Us Makes Us Stronger. Journal of Midwifery & Women's Health, 59(5), 510-515. doi:10.1111/jmwh.12169
Etikprövningsmyndigheten (i.d.). Vad säger lagen? Stockholm: Etikprövningsmyndigheten.
Hämtad 2020-11-02, från https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/
Flam, F. & Lundberg, S. (2007). Vaginala vägen vinner vid hysterektomi. Läkartidningen, 30- 31, (104), 2167-2169
Folkhälsomyndigheten. (2018). Vad är social hållbarhet för oss? Hämtad 2020-10-03 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentationer av omvårdnadsforskning. (4. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg. Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s. 115-124). Lund: Studentlitteratur.
Gómez-Campelo P., Bragado-Álvarez C. & Hernández-Lloreda M. J. (2014). Psychological distress in women with breast and gynecological cancer treated with radical surgery. Psycho- Oncology, 23, 459-466.
Gustin, L.M. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: studentlitteratur.
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 10 december, 2020, från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-
mediatype&footer-right=[page]/[toPage]
Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. (upplaga 1:6). Lund: Studentlitteratur AB
Holzer, L. A., Sevelda, F., Fraberger, G., Bluder, O., Kickinger, W. & Holzer, G. (2014).
Body Image and Self-Esteem in Lower-Limb Amputees. Plos one, 9(3), 1–8.
doi:10.1371/journal.pone.0092943
Hood, C. (2010). Project to improve care for people coping with changes in body image.
Cancer Nursing Practice, 9(2), 26–32. Från
Jerpseth, H. (2011). Gynekologisk omvårdnad. I. H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Järhult, J., Offenbart, K. & Andersson, M. (2019). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (6 uppl). Stockholm: Liber.
Katz, A. (2003). Sexuality after hysterectomy: a review of the litterature and discussion of nurse's role. Journal of Advanced nursing, 42 (3), 297-303.
Maguire, P. & Murray Parkes, (1998). Surgery and loss of bodypart. Student Brittish medical Journal, 6, 332-335.
Mattson, L-Å. (2009). (Red.) Hysterektomi vid icke-maligna tillstånd (Svensk förening för obstetrik och gynekologi, nr 61). Stockholm: Elanders
Mårdh, P-A. (2013). Om kvinnors hälsa. (uppl. 1:1). Lund: Studentlitteratur.
Nieboer, T., Johnson, N., Lethaby, A., Tavender, E., Curr, E., Garry, R., van Voorst, S., Mol B. & Kluivers, K. (2009). Surgical approach to hysterectomy for benign gynaecological disease (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, (3).
doi:10.1002/14651858.CD003677.pub4.
Nykanen, K., Suominen, T. & Nikkonen, M. (2011). Representations of hysterectomy as a transition process in Finnish women's and health magazines. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 608-616. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00861.x
*Pearce, G., Thogersen-Ntoumani, C., Duda, J. L. & McKenna, J. (2014). Changing Bodies:
Experiences of Women Who Have Undergone a Surgically Induced Menopause. Qualitative Health Research., 24(6), 738-748. doi:10.1177/1049732314529664
Perrson-Burdick, M., Yamamoto, M. & Zaritsky, E. (2011). Same-day discharge after laparoscopic hysterectomy. 117(5), 1136-41. doi: 10.1097/AOG.0b013e318215dd4e.
Persson, U. & Carlson, E. (2018). Conceptions of professional work in contemporary health care—Perspectives from registered nurses in somatic care: A phenomenographic study.
Journal of Clinical Nursing, 28(1–2), 201–208. doi:10.1111/jocn.14628
Phillips, D.F. & Beck, C.T. (2004). Nursing research, Principles and methods. (7: uppl).
Philadelphia: Lippicott Williams & Wilkins.
Pinar, G., Okdem, S., Dogan, N., Buyukgonenc, L. & Ayhan, A. (2012). The effects of hysterectomy on body image, self-esteem, and marital adjustment in Turkish women with gynecologic cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 16(3), 99-104.
doi:10.1188/12.CJON.E99-E104
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2014). Essentials of Nursing Research: Appraising evidence for nursing practice. (8. uppl.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Ramdhan, R. C., Loukas, M. & Tubbs, R. S. (2017). Anatomical complications of hysterectomy: A review. Clinical Anatomy., 30(7), 946-952. doi:10.1002/ca.22962
*Reis, N., Enign, M., Ingec, M. & Bag. (2008). A qualitative study: beliefs and attitudes of women undergoing abdominal hysterectomy in turkey. International Journal of Gynecological Cancer, 18, 921-928.
SBU. (2013). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Stockholm: SBU. Hämtad 17 november, 2020, från,
https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskning smetodik.pdf
SBU. (2020). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 2020-11-09 från, https://www.sbu.se/sv/var-metod
Sherwood, G. & Zomorodi, M. (2014). A New Mindset for Quality and Safety: The QSEN Competencies Redefine Nurses’ Roles in Practice. Nephrology Nursing Journal, 41(1), 15–
72. Från http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid=9b9818b1- 973e405f-9c2b-0beaa9575509%40sessionmgr4006
*Solbrække, K. N. & Bondevik, H. (2015). Absent organs - Present selves: Exploring embodiment and gender identity in young Norwegian women’s accounts of
hysterectomy. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 10. doi:10.3402/qhw.v10.26720
Stjerndahl, J.H., Löfgren, M. & Granåsen, G. (2015). Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2015. Hämtad från
http://www.gynop.se/wp-content/uploads/2017/07/Gynop_Hyst_%C3%85rsrapport2015.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad: reviderad 2016. (1. rev.
uppl.) [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A 4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). God omvårdnad. Hämtad 2020-11-05 från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/god-omvardnad/
Vandyk, A. D., Brenner, I., Tranmer, J. & Van Den Kerkhof, E. (2011). Depressive symptoms before and after elective hysterectomy. Journal of Obstetric, Gynecologic, and Neonatal Nursing , 40(5), 566-576. doi:10.1111/j.1552-6909.2011.01278.x
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
*Wade, J., Pletsch, P. K., Morgan, S. W. & Menting, S. A. (2000). Hysterectomy: what do women need and want to know?. Journal of obestrics, Gynecologic, & Neontal Nursing, 29, 33-42.
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (2013). Vårdvetenskapliga Begrepp i Teori och Praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Wood-Barcalow, N. L., Tylka, T. L. & Augustus-Horvath, C. L. (2010). “But I like my body”: Positive body image characteristics and a holistic model for young-adult women.
Body Image, 7(2), 106–116. doi:10.1016/j.bodyim.2010.01.001
