Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen och den perioperativa vården

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad

Aniko Kelemen

Josefine Svensson

Patienters upplevelser av den perioperativa

dialogen och den perioperativa vården

En litteraturöversikt

Patients experience in the perioperative dialogue and

perioperative care

A Literature Review

Examensarbete inom omvårdnad 15 hp, avancerad nivå

Specialistsjuksköterska med inriktning mot operationssjukvård

SAMMANFATTNING

Titel: Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen och den perioperativa vården

Fakultet: Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet

Kurs: Examensarbetet i omvårdnad, 15 hp

Författare: Aniko Kelemen och Josefine Svensson Handledare: Maria Henricson

Examinerande lärare: Kerstin Petzäll

Sidantal: 23

År och månad för examination: 2012 Maj

Nyckelord: Perioperativ dialog, Perioperativ vård, Patient, Upplevelser

ABSTRACT

Title: Patients experiences in the perioperative dialogue and perioperative care

Faculty: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University Course: Degree project - nursing, 15 ECTS

Authors: Aniko Kelemen and Josefine Svensson Supervisor: Maria Henricson

Examinator: Kerstin Petzäll

Pages: 23

Year and month of the examination: 2012 May

Keywords: Perioperative dialogue, Perioperative care, Patient, Experience

Innehållsförteckning

Introduktion ... 5

Perioperativ vård ... 5

Den perioperativa sjuksköterskan ... 5

Perioperativa dialogen ... 6

Perioperativ vårdteori ... 7

Syfte ... 8

Metod ... 8

Litteratursökning och urval ... 8

Dataanalys ... 9

Forskningsetiska övervägande ... 10

Resultat ... 10

Perioperativt samtal som guide ... 10

Behovet av information ... 10

Att få vara delaktig ... 11

Att bli tagen på allvar ... 12

Förberedelse för efterloppet ... 12

Förtroende för perioperativa teamet ... 13

Närvarande perioperativ sjuksköterska ... 13

Att överlämna sig ... 13

Att känna igen sig och bli igenkänd... 14

Tillåtande miljö... 15

Diskussion ... 15

Resultatdiskussion ... 15

Metoddiskussion ... 18

Klinisk implikation och vidare forskning ... 19

Referenser ... 20 Bilaga 1 – Tabell för databassökning

Bilaga 2 – Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Bilaga 3 – Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod Bilaga 4 – Granskningsmall

5

Introduktion

Att komma till en operationsavdelning och genomgå ett kirurgiskt ingrepp kan för ett flertal av patienter innebära en känsla av utsatthet (Lindwall & von Post 2008a). Patienten kan behöva träffa ett flertal olika personer, som ofta är okända för dem. Inte sällan händer det att patienten får vänta på att komma in i operationssalen på grund av ett försenat operationsprogram. Att behöva träffa och få information från olika personer, utan att ha någon att vända sig till, kan leda till att patienten känner sig ensam och övergiven (Lindwall & von Post 2008a; Lindwall & von Post 2008b). Patienter kan känna sig objektifierade, då operationsavdelningen kan uppfattas som opersonlig, distanserande och kall (Lindwall & von Post 2008a).

Det har under de senaste åren utvecklats en vana av att sjuksköterskan på operationsavdelningen förväntas prestera mera på mindre tid. Ett ökat krav på produktivitet gör att arbetet känns stressande och rutinmässigt (Lindvall & von Post 2008b). Sjuksköterskan saknar tid till att skaffa sig tillräcklig information om och förståelse för patienten före och efter operationen (Lindvall & von Post 2008b; Ritley & Peters 2000). Det behöver utarbetas nya rutiner för att kunna jobba utifrån den perioperativa dialogen. Även om personalen är positiv till förändringar finns det tidsbrist som hinder för att kunna genomföra en förändring (von Post et al. 2005).

Perioperativ vård

Perioperativ vård är den omvårdnad som ges till patienter innan, under och efter kirurgiska behandlingar (Rothrock 2011). Lindwall och von Post (2005) definierar perioperativ vård:

Perioperativ vård innefattar anestesi- och operationssjuksköterskans perioperativa vårdande, den perioperativa dialogen, dvs. en anestesi- eller operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med sin patient samt behandlingar och tekniker dvs. det praktiska tillvägagångssätt som patienten utsätts för i hälsans tjänst. Perioperativ vård kan också förstås som ledning och organisation av det arbete som sker inom en operationsavdelnings verksamhetsområde (Lindwall & von Post 2005, s.1).

Den perioperativa sjuksköterskan

6

perioperativa sjuksköterskan strävar efter att patienten skall återfå hälsa och att den perioperativa vården upplevs som något positivt för patienten (Lindwall & von Post 2005).

Forskning visar att det är viktigt för den perioperativa sjuksköterskan att ha patienten i fokus. Patienten är det centrala i sjuksköterskans arbete och att omvårdanden är holistisk (Chard 2000; McGarvey et al. 2000; Bull & FitzGerald 2006). Sjuksköterskan har en självständig roll i samband med att kunna identifiera varje patients behov, erbjuda individuell vård och vara totalt ansvarig (McGarvey et al. 2000). Sjuksköterskan vill skydda patienten mot fysisk skada och samtidigt bevara patientens värdighet (Chard 2000; McGarvey et al. 2000). De vill stå upp för patientens rättigheter, på samma sätt som för sina egna rättigheter (Chard 2000).

Enligt operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning (SEORNA & SSF 2011) är en del av sjuksköterskans ansvarsområden att kommunicera, informera och undervisa patienter, närstående och medarbetare. Genom att ge stöd och vägledning möjliggörs delaktighet. Operationssjuksköterskans ansvar är att bevara patientens värdighet och integritet samt stödja patienter som har speciella informationsbehov. Tillsammans med övriga medlemmar i operationsteamet ansvara för patientens säkerhet utifrån evidensbaserad vård. Planering och organisering av vården kring patienten och användning av omvårdnadsprocessen i patientens vårdkedja är också operationssjuksköterskans ansvar samt stödja och motivera till egenvård i samband med operationen (SEORNA & SSF 2011).

Perioperativa dialogen

Den perioperativa dialogen är en idealmodell som organiserar vårdarbetet för anestesi- och operationssjuksköterska. Den perioperativa dialogen innefattar de pre-, intra- och postoperativa dialogerna som ska ligga till grund för planeringen av patientens perioperativa vård (Lindwall & von Post 2005).

I den preoperativa fasen lär patienten och den perioperativa sjuksköterskan känna varandra och ett förtroende kan stärkas genom dialogen. Sjuksköterskan och patienten träffas antingen på vårdavdelningen eller på operationsavdelningen där patienten byter om till operationen. Det samlas in värdefull information om patientens hälsotillstånd, känslor, tankar, erfarenheter och frågor besvaras som kan bidra till att patienten får bästa möjliga vård. Information samlas in och vårdens mål, vårdhandlingar och vårdåtgärder planeras utifrån detta tillsammans med patienten (Lindwall & von Post 2005).

Den intraoperativa dialogen börjar på operationssalen där patienten träffar den perioperativa sjuksköterskan igen. Samtalet fortsätter från den preoperativa konversationen och sjuksköterskan förklarar vad som ska ske. Det här är den fasen i vilken den planerade vården ska genomföras. Patientens kropp och värdighet ska skyddas och försvaras väl under operationen så att inte skada uppstår (Lindwall & von Post 2005).

7

dialog besvaras alla frågor patienten hade om operationen. Har allting gått bra? Har alla behoven blivit tillfredställda? Var det något som inte var tillfredställande? Patienten får möjlighet att berätta om sina tankar och känslor om den förändrade kroppen (Lindwall & von Post 2005, 2008a).

Den perioperativa dialogen är en organisationsmodell där kontinuitet kan skapas och hjälpa sjuksköterskan att vårda patienten på ett tillfredställande sätt (von Post 1995). Dock finns det hinder i den svenska operationssjukvården att införa denna modell. En bidragande orsak till det är en ovilja till förändring hos personalen själva på grund av bristande kunskap och en negativ attityd. För att en förändring ska kunna ske krävs det ”eldsjälar” bland sjuksköterskorna som är villiga att leda förändringsarbetet. Bristen på anestesi- och operationssjuksköterskor på dagens operationsavdelningar ses också som ett hinder, då kraften och tiden till förändring saknas (von Post et al. 2005). Forskning visar att preoperativ information ger en positiv effekt för patienten i form av mindre postoperativ ångest, smärta och illamående. Patienten blir mer självständig och sjukhusvistelsen kortare (Crawford 1999). Trots detta finns det en brist på information och kommunikation från sjuksköterskan (Leinonen & Leino-Kilpi 1999; Rhodes et al. 2006; Suhonen & Leino-Kilpi 2006).

Perioperativ vårdteori

Den perioperativa vårdteorin enligt Lindwall och von Post (2008a) genomsyras av idén att anestesi- och operationssjuksköterskan genom den perioperativa dialogen kan lindra patientens lidande. Sjuksköterskan bör se patienten som en sammanhållen enhet av kropp, själ och ande för att patienten ska kunna uppleva hälsa. Vårdåtgärder och vårdhandlingar har inverkan på patientens själsliga och andliga hälsa och samtidigt väljs vårdåtgärder och vårdhandlingar utifrån hur patienten mår. Vården som förmedlas genom den perioperativa dialogen kan även ge lindring åt kroppsligt lidande (Lindwall och von Post 2008a). En människa som lever med en sjukdom och har en försvagad kropp har rätt till att känna värdighet och delaktighet när kroppen ska utsättas för ett kirurgiskt ingrepp (Lindwall 2004). När kroppen opereras och förändras till det yttre eller inre, kan det uppstå känslor av maktlöshet. Beröringen av kroppen i denna stund kan göra att människor släpper fram sina känslor och kan prata om det som förträngdes. En operation fokuserar på kroppen och det kan göra att människan känner sig utelämnad och kränkt. Sjuksköterskan ska ta personens känslor på allvar för att inte ytterligare skada skall ske (Lindwall & von Post 2008a). En lyckad operation för patienten betyder inte enbart att återfå eller förbättra hälsan, utan att även återfå den psykiska, mentala och andliga hälsan som helhet (Selimen & Andsoy 2011).

Att vårda enligt Lindwall och von Post (2005) är att bry sig om – att ha hjärta för patienten, skydda – att försvara och vakta, ansvara – att göra det samvetet säger oss, sköta – att ledsaga och ta hänsyn till. Den perioperativa sjuksköterskans ansvar är att skydda patientens kropp, själ och ande. Att bevara patientens värdighet är att hjälpa patienten med att åter känna sig tillfreds i sin förändrade kropp och skapa välbefinnande (Lindwall & von Post 2005).

8

operationssjuksköterskan reda på patientens önskemål, oro, tankar och behov genom ett ömsesidigt samtal (Lindwall & von Post 2008a).

Eftersom många patienter känner stress och oro inför ingreppet är samtal av betydelse. Att få tillräckligt med information under hela den perioperativa vårdprocessen är viktigt och ger patienten en tillfredställande upplevelse av vården (Leinonen & Leino-Kilpi 1999; Rhodes et al. 2006; Suhonen & Leino-Kilpi 2006). Stephens-Woods (2008) studie visar att den perioperativa miljön är främmande för många. Patienten är ifrån sin familj på okänd mark och i en okänd situation. Det kan finnas traumatiska minnen från tidigare sjukhusvistelse, som kan resulterar i oro och ångest (Stephens-Woods 2008). Den perioperativa sjuksköterskan är ansvarig att sörja för en terapeutisk miljö för kirurgiska patienter och deras anhöriga. Ett av målen är att minska patientens rädsla för det okända så mycket som det går och att minska patientens ångest (Selimen & Andsoy 2011). I den verksamhetsförlagda utbildningen syns det tydligt att rutiner saknas för att kunna utföra den perioperativa dialogen. I den kliniska verksamheten upptäcktes att det saknas kommunikation och informationsutbyte mellan operationssjuksköterskan och patienten före och efter operationen. Därför väcktes intresset av att studera hur patienterna upplever den perioperativa dialogen och den perioperativa vården.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever den perioperativa dialogen och den perioperativa vården.

Metod

Litteraturöversikt valdes för att kartlägga aktuell forskning inom det valda området. Syftet med en litteraturöversikt är att skapa en sammanställning av data från tidigare genomförda studier. I en litteraturöversikt söks systematiskt, kritiskt granskas och sammanställs litteratur inom ett valt ämne eller problemområde (Forsberg & Wengström 2008). En syntesmetod för systematiska litteraturstudier i fyra faser beskriven av Evans (2002) har valts för att sammanställa forskning inom ämnesområdet. Både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts för att få med olika typer av studier och få ett bredare resultat (Forsberg & Wengström 2008).

Litteratursökning och urval

I den första fasen bestämdes vilka typer av studier som inkluderades i granskningen genom inklusionskriterier (Evans 2002). Inklusionskriterierna för artiklarna var att språket skulle vara på engelska och svenska, publicerade mellan åren 2001-2011, ha kvalitativt ansats, vara ur ett patientperspektiv samt patienter som vårdats av perioperativa sjuksköterskor. Inklusionskriterierna ändrades dock till åren 1991-2011 och till att inkludera artiklar med kvantitativ ansats på grund av att för få artiklar hittades. Exklusionskriterier var artiklar med pre- och postoperativa samtal gjorda av allmänsjuksköterskor och litteraturöversiktsartiklar.

9

en inledande sökning. Valet av sökord blev: ”perioperative dialogue”, ”perioperative care”, ”patient”, ”nurse” och ”satisfaction”. Sökorden användes enskilt och i kombination enligt sökordstabell (bilaga 1). Den booleska sökoperatören som användes var ordet AND. Sökningarna i CINAHL begränsades till engelska, svenska, peer reviewed, åren 1991-2011 samt boolean/phrase. Sökningarna i PubMed begränsades till engelska, svenska, abstract och ytterligare till åren 2001- 2011, för att få ner antalet träffar. Sökkombinationerna ”perioperative care” AND ”patient” AND ”nurse” och ”perioperative care” AND ”satisfaction” fick många träffar i PubMed och valet blev då att läsa de 200 första titlarna. I sökningen ”perioperative dialogue” hittades 7 dubbletter mellan CINAHL och PubMed. Även många artiklar som hittades i sökningen ”perioperative dialogue” återfanns i kombinationssökningarna. Inga nya artiklar hittades i PubMed.

Sökprocessen genomfördes i tre steg. I det första steget (urval ett) primärgranskades 56 artiklars abstrakt utifrån syftet och 15 artiklar valdes ut. I urval två granskades dessa artiklars resultat utifrån syftet. Fem artiklar exkluderades, på grund av de inte svarade mot syftet, inte innehöll de bestämda inklusionskriterierna eller saknade vetenskaplig grund. Det resulterade i 10 artiklar till urval tre. Även en manuell sökning gjordes i funna artiklars referenslistor, vilket resulterade i att ytterligare fem artiklar tillkom. I det tredje urvalet kvalitetsgranskades 15 artiklar utifrån Willman et al. (2011) kvalitativa och kvantitativa granskningsprotokoll (bilaga 2 och 3). Som stöd för att gradera artiklarnas vetenskapliga kvalitet utarbetades även en egen granskningsmall (bilaga 4), med hjälp av Willman et al. (2011). Kvalitetsgranskningen utifrån granskningsprotokollen genomfördes först individuellt. De individuella bedömningarna utifrån granskningsprotokollen jämfördes sedan och tillsammans graderades artiklarnas vetenskapliga kvalitet med granskningsmallen som stöd. Granskningsmallen hjälpte till att säkerställa artiklarnas kvalitet ytterligare. Alla 15 artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades i studien. För att få en överblick över de utvalda studierna gjordes en matris (bilaga 5). I matrisen redovisas författarnamn, årtal för publicering, titel, studiens syfte, forskningsdesign/metod, undersökningsgrupp/population, eventuellt bortfall, resultat och kvalitetsbedömning (Willman et al. 2011).

Dataanalys

I den andra fasen börjas dataanalysen genom att identifiera artiklarnas nyckelfynd. Nyckelfynd är upplevelser och begrepp som svarade på syftet. Artiklarna lästes igenom flera gånger och nyckelfynden urskiljdes ur artiklarnas resultat och skrevs ner. Denna första del av analysarbetet utfördes individuellt (Evans 2002).

10

I den fjärde fasen sammanställdes resultatet och underteman samt huvudteman beskrevs (Evans 2002).

Forskningsetiska övervägande

Granskning av artiklarna har utförts utifrån ett etiskt förhållningssätt, där en medvetenhet har funnits av egna förutfattade meningar och influenser från utbildningen i ämnet perioperativ dialog (Polit & Beck 2012). De valda studierna hade fått tillstånd från etisk kommitté och/eller så hade etiska övervägande gjorts (Forsberg & Wengström 2008). Referenser har noga angetts i texten för att ingen stöld, förfalskning, plagiat eller fabricering av datamaterial ska kunna ske (Vetenskapsrådet 2011).

Resultat

Två övergripande teman framkom vilka var Perioperativt samtal som guide och

Förtroende för perioperativa teamet. Huvudtemat Perioperativt samtal som guide

beskrev Behovet av information, Att få vara delaktig, Att bli tagen på allvar och Förberedelse för efterloppet. Huvudtemat Förtroendet för perioperativa teamet handlade om Närvarande perioperativ sjuksköterska, Att överlämna sig, Att känna igen sig och bli igenkänd samt Tillåtande miljö.

Perioperativt samtal som guide

Det perioperativa samtalet ska guida patienten genom hela vårdprocessen. Ett förlopp där patienten tillåts att vara delaktig i vården och blir tagen på allvar. Ett informationsutbyte är centralt för att skapa en relation som gör det möjligt för patienten att förstå vad som händer och att kunna berätta om önskemål, känslor och påverka vården. Genom en ömsesidig kommunikation, delaktighet och att bli tagen på allvar förbereds patienten för efterloppet av vården vilket förhoppningsvis bidrar till en positiv upplevelse.

Behovet av information

11

fullt så rädda längre, eftersom de visste vad som skulle hända med dem (Lindberg & von Post 2005). Patienter som kom till operationsavdelningen mellan klockan 22.00– 08.00 var mer missnöjda med informationen än de som kom in dagtid mellan klockan 12.00–16.00. Patienter som tydligt kom ihåg upplevelsen av operationen var mer tillfredställda än de som endast hade minnen från uppvakningsavdelningen (Leinonen et al. 1996).

Vid postoperativ dialog var det även viktigt att patienten fick skriftlig information, eftersom dagkirurgiska patienter som fått premedicinering och blivit sövda fortfarande kunde vara påverkade efter operationen och det kunde vara svårt att förstå eller minnas informationen senare. När postoperativ information gavs till dagkirurgiska patienter var det en fördel om anhöriga var med. Patienten kunde vara påverkad av mediciner eller vara illamående och hade svårt att inhämta den information som gavs (Gilmartin 2007). Patienterna ville att sjuksköterskan skulle fråga oftare om de hade förstått informationen korrekt (Leinonen et al. 1996).

Att få vara delaktig

Patienterna önskade att delta så mycket som möjligt i sin egen vård. De förväntade sig att sjuksköterskan berättade vad som skulle göras med dem (Hankela & Kiikkala 1996). Det var viktigt att möta erfaren och ansvarfull personal och att kunna påverka vården genom att patienten själv kunde lämna information om sitt tillstånd och sin personliga valmöjlighet (Westerling & Bergbom 2008). Det var även viktigt att patienterna blev uppmuntrade till att få uttrycka sina uppfattningar och åsikter (Leinonen et al. 2001). Patienterna ville att personalen skulle ta hand om dem som vanligt, men att de skulle ta hänsyn till vissa saker som patienten önskade, till exempel att inte sätta en perifer venkateter i den skadade handen (Lagerström & Bergbom 2006; Gilmartin 2007). Att få sina önskemål tillgodosedda av sjuksköterskan gjorde att patienten kände sig säker och trygg (Lagerström & Bergbom 2006). För barn med skärskilda behov var det viktigt att de kände till de små detaljera och att önskemål blev uppfyllda. Det gjorde att de kände sig välkomna och betydelsefulla (Lindberg & von Post 2005). Om sjuksköterskan inte uppmärksammade patientens önskemål upplevdes det som otillfredsställande, men de flesta litade på de professionellas beslut helt och hållet (Leinonen et al. 1996). Patienterna blev positivt förvånade när den perioperativa sjuksköterskan behandlade dem som en resurs, att de kunde tillföra viktig information. Genom dialogen kände patienterna sig delaktiga i vården (Rudolfsson et al. 2003a).

12 Att bli tagen på allvar

I det perioperativa samtalet kunde patienterna berätta om sina tidigare erfarenheter av vården. Några tyckte att de inte hade tagits på allvar när de berättade om sina dåliga erfarenheter från sjukvården (Lindberg & von Post 2005). Att visa intresse, ge sin tid och inte bagatellisera bort tidigare upplevelser uppskattades av patienterna (Lindberg & von Post 2005; Rudolfsson et al. 2007). När sjuksköterskan hade guidat patienterna genom den perioperativa perioden gav det patienterna styrka och trygghet, eftersom de hade insett att sjuksköterskan tagit deras tankar och reflektioner på allvar (Rudolfsson et al. 2003a; Rudolfsson et al. 2007). Patienterna uppfattade sjuksköterskan som en medmänniska när hon ansträngde sig för att lindra patientens lidande och tog dem på allvar (Rudolfsson et al. 2007).

Genom att sjuksköterskan tog patienterna på allvar, lyssnade på deras tankar och oro samt visade respekt för deras rädsla kunde de känna tillit för sjuksköterskan på operationssalen (Lindwall et al. 2003; Rudolfsson et al. 2007). Ett flertal patienter var rädda för anestesin och att den inte skulle fungera rätt. Det fanns även en rädsla och oro för döden orsakad av anestesin, rädsla för smärta under operationen och rädsla för det kirurgiska ingreppet (Costa 2001; Hankela & Kiikkala 1996). En del patienter var rädda för att ramla av det smala operationsbordet (Hankela & Kiikkala 1996). Vissa patienter hade en rädsla av att förlora kontrollen både ur ett psykisk och fysiskt perspektiv (Costa 2001). Barn var också rädda att förlora kontrollen över vad som skulle ske och uttryckte en rädsla när de hade förlorat den (Wennström et al. 2008). De äldre patienterna var inte så oroliga för anestesin och operationen. De var mer oroliga för att inte förstå och höra den informationen som gavs, att kroppen inte skulle uppföra sig, att lämna kvar familjemedlemmar och djur hemma utan tillsyn, hur det skulle bli efter operationen och att inte kunna ta hand om sig själva (Lindwall et al. 2010).

Förberedelse för efterloppet

13

Förtroende för perioperativa teamet

Det är viktigt för patienten att känna tillit för den perioperativa teamet för att kunna överlämna sig i deras händer. En närvarande sjuksköterska som är med hela tiden gör att det känns tryggt. Det är betydelsefullt för patienten att vårdmiljön inger en glad och positiv känsla.

Närvarande perioperativ sjuksköterska

Patienterna kände sig optimistiska och hoppfulla inför ingreppet när sjuksköterskan hade tid för att lyssna och förklara det operativa ingreppet i lugn och ro (Rudolfsson et al. 2003a). Det var viktigt för patienterna att inte bli lämnade ensamma och att sjuksköterskan skulle vara tillgänglig för att informera, hjälpa och stötta (Costa 2001; Hankela & Kiikkala 1996; Lagerström & Bergbom 2006; Leinonen et al. 1996; Leino-Kilpi & Vuorenheimo 1993). Sjuksköterskan skulle vara närvarande både fysiskt och känslomässigt (Costa 2001). När sjuksköterskan visade intresse för patienten som person kände sig patienten inte ensam. Det uppskattades att sjuksköterskan brydde sig genom att ägna sig tid till patienten. Upplevelsen av att sjuksköterskan brydde sig om dem visade sig när hon höll sitt löfte om att vara närvarande, gav uppmärksamhet och stöd i deras behov under operationen (Rudolfsson et al. 2007).

Bara vetskapen om att den sjuksköterska som patienten hade fått träffa tidigare var med i bakgrunden gjorde att patienten kände sig lugnare eftersom han/hon visste att sjuksköterskan fanns där om han/hon behövde hjälp och kunde vända sig till henne. Den perioperativa sjuksköterskan ingav förtroende genom att hon utstrålade lugn och berättade om att det var hon som skulle följa patienten under hela den perioperativa processen. Patienterna kände sig lättade när de hade pratat med sjuksköterskan om ingreppet som var planerat (Rudolfsson et al. 2003a; Rudolfsson 2007). Det uppskattades att sjuksköterskan besökte patienterna före och efter operationen. Det gav en övertygelse om att sjuksköterskan hade skapat tid till att kunna vara med patienten (Westerling & Bergbom 2008) vilket resulterade i att patienten kände sig lugn, speciell och att han/hon var i centrum som gav tillfredställelse (Rudolfsson et al. 2003a).

När sjuksköterskan var uppmärksam på patientens behov och patienten inte behövde be om hjälp eller känna sig som en belastning eller besvärlig gav det patienten en känsla av att sjuksköterskan och den övriga personalen var omtänksamma och vårdande. Den perioperativa sjuksköterskan borde alltid vara medveten om patientens behov. En patient ansåg att han inte fick tillräckligt bra vård när han var tvungen att be om hjälp (Lagerström & Bergbom 2006).

Att överlämna sig

14

2007). Även varsam beröring från sjuksköterskan gjorde att patienten kände sig trygg och det upplevdes positivt (Costa 2001; Hankela & Kiikkala 1996).

När patienterna berättade om sig själva visade sjuksköterskan omtanke och hänsyn (Rudolfsson et al. 2007). Patienterna antydde att de inte behövde ha total kontroll över situationen, men det viktigaste var att kunna ha möjlighet att känna förtroende för den perioperativa sjuksköterskan och därmed ha en känsla av att känna sig i säkra händer (Lindwall et al. 2003).

När den perioperativa sjuksköterskan förklarade på ett lugnt och begripligt sätt och försäkrade patienterna om att det inte var något att var rädd för blev patienterna lugnare och lättade. Efter den preoperativa dialogen kände patienterna en förhoppning om att operationen kommer att lyckas, eftersom sjuksköterskan förklarade vad som skulle hända. Det gjorde att patienterna kände mindre ångest (Rudolfsson et al. 2003a). När sjuksköterskan var lugn, förstående och hade tålamod kunde patienterna berätta om sina känslor och bekymmer för sjuksköterskan (Westerling & Bergbom 2008).

Det uppskattades att sjuksköterskorna lyssnade och tog sig tid till att besvara frågor (Leinonen et al. 1996; Lindwall et al. 2003). Sjuksköterskorna uppfattades då som duktiga och kompetenta (Lindwall et al. 2003). När sjuksköterskan gav dem tid och möjlighet till att prata om ingreppet, gav det ett intryck av att det var någonting som ”vi” tillsammans skulle gå igenom. Det upplevdes bra att kunna prata med någon när det kändes ensamt (Rudolfsson et al. 2003a). För den äldre patienten var det viktigt att kunna prata om det vardagliga, glädje och sorgeämnen, om barnbarn och avlidna make/maka, om kroppen som har förändrats genom åren och om hur ingreppet påverkade det. Oro inför anestesin, dåliga erfarenheter från förr, om smärta samt om hur länge de får behålla glasögonen och hörapparaten på var också viktigt att prata om. I den postoperativa dialogen ville de äldre patienterna prata om vad som hade hänt under operationen och om hur kroppen kändes. Det pratades även om framtiden och effekten av ingreppet samt hur det skulle förändra vardagen (Sundell et al. 2010).

Att bli behandlad med respekt och värdighet var viktigt och det förväntades av patienterna. Det uppskattades när personalen i operationssalen behandlade patienterna som individer och tilltalade dem vid namn (Costa 2001; Lagerström & Bergbom 2006). Patienter upplevde att de behandlades med respekt och inte blottades i onödan (Leinonen et al. 1996). Patienterna förväntade att den perioperativa sjuksköterskan gjorde sitt bästa när patienten var sövd och patienterna ville gärna inta en passiv roll och enbart bli omhändertagna i den intraoperativa fasen (Leino-Kilpi & Vuorenheimo 1993).

Att känna igen sig och bli igenkänd

15

barnen lärde känna sjuksköterskan som skulle ta hand om dem gjorde det att det inte kändes konstigt och farligt längre. Den perioperativa sjuksköterskan kände till barnets behov och barnet kände sig trygg och fick förtroende för sjuksköteskan. Att sjuksköterskan markerade gränser var också viktigt. Det gjorde att barnen litade på sjuksköterskan (Lindberg & von Post 2005).

Tillåtande miljö

En positiv atmosfär karakteriserades av att personalen utövade sitt arbete utan att visa stress, var lugna, trevliga, glada, hjälpsamma och proffsiga (Lagerström & Bergbom 2006; Rudolfsson et al. 2007). Minst en av dem i personalen borde ha huvudansvaret för patienten och att patienten informerades om vem det var. Det betydde att personalen brydde sig och att de ville stötta, prata och lyssna till patienten. Beröring av exempelvis en arm eller hand och att alla på salen presenterade sig bidrog också till en positiv atmosfär. Det bidrog till att patienten kände sig betraktad som en individ och resulterade i ett inre lugn. Personalen skulle alltid uppträda som ett integrerat team, som arbetade bra tillsammans och skapade en glad och positiv atmosfär (Lagerström & Bergbom 2006). Ett flertal patienter kände sig otillfreds och rädda för operationssalen som vårdmiljö och detta resulterade i att patienten kände sig osäker. Upplevelsen av den intraoperativa vårdmiljön varierade: en del patienter uppfattade operationssalen som mörk och fullpackad och andra som ljus och vacker. En varm och avslappnad atmosfär uppskattades (Hankela & Kiikkala 1996). Barn uppfattade vårdmiljön och utrustningen som okänd och skrämmande (Wennerström et al. 2008).

Patienterna uppskattade humor, vänlighet och vardagligt prat (Hankela & Kiikkala 1996; Lagerström & Bergbom 2006; Leinonen et al. 1996). Det hjälpte dem att glömma deras rädsla och gav dem stöd att klara av den intraoperativa situationen (Hankela & Kiikkala 1996). Även anhörigas närvaro var viktigt preoperativt för att stötta patienten och det upplevdes som tröstande (Costa 2001).

Diskussion

Patienters upplevelser var generellt positiva till den perioperativa dialogen och vården i alla studier. I det första huvudtemat Perioperativt samtal som guide skildrades informationens betydelse mellan sjuksköterska och patient. Via ömsesidig information och kommunikation förberedes patienten genom hela perioperativa vårdprocessen. Det andra huvudtemat Förtroende för perioperativa teamet handlade om hur förtroendet för vårdpersonalen stärks till patienten. Det var viktigt med en närvarande sjuksköterska som gav uppmärksamhet, brydde sig om patienten och stöttade samt en behaglig operationsmiljö.

Resultatdiskussion

16

Alla patienter hade behov av information. Däremot var det individuellt för hur mycket information varje patienten ville ha. Patienter som hade fått mycket information fick en mer positiv erfarenhet av operationen än de som bara hade en liten eller ingen kunskap. Även patienter som inte ville ha någon information hade förväntningar om att sjuksköterskan skulle berätta om vården. Chan et al. (2012) finner däremot att för mycket information kan upplevas skrämmande för patienter, vilket ökar betydelsen av personlig information. Enligt en studie av Lithner och Zilling (1998) visade individuell vård vara av vikt genom att patienter hade olika behov av information. En del behövde mycket information medan andra vill veta så lite som möjligt (Lithner & Zilling 1998). Individuell information till patienten har visat sig vara effektivt och kan öka patientens välbefinnande, men sjuksköterskor har ofta misslyckats med att individualisera informationen (Suhonen & Leino-Kilpi 2006). Att sjuksköterskan har misslyckats med att individualisera informationen kan beror på bristande kommunikation från sjuksköterskan. För att kunna göra detta måste sjuksköterskan lära känna patienten och ta reda på patientens frågor, funderingar och önskemål. Uppsatsens resultat visade att när sjuksköterskan inte uppmärksammade patientens önskemål upplevdes det som otillfredsställande. När önskemål tillgodosågs gjorde det att patienten kände sig säker och trygg. Enligt Lindwall och von Post (2008a) vårdteori är det av största vikt att föra en dialog med patienten för att kunna planera vården för den unika individen. Det är i den preoperativa dialogen som sjuksköterskan och patienten kan ge och ta emot från varandra genom att dela erfarenheter och kunskaper med varandra (Lindwall & von Post 2005, 2008a).

Forskning visar att preoperativ information är betydelsefullt för att patienterna ska klara av ingreppet både fysiskt och psykiskt (Chan et al. 2012; Crawford 1999; Erci et al.2008; Rhodes et al. 2006; Suhonen & Leino-Kilpi 2006). I uppsatsens resultat framkom att patienterna kände rädsla för anestesi och det kirurgiska ingreppet. Vilket möjligen skulle kunna lindras av en preoperativ dialog. Där en terapeutisk relation utvecklas och informationsutbyte sker. Preoperativ information har mest betydelse enligt Erci et al.(2008). I studien mättes ångestnivån i två grupper. Den ena gruppen fick mer information och en terapeutisk relation mellan patienten och vårdgivare utvecklades. Det visade signifikant skillnad på ångest mellan grupperna. Den grupp som fick mer information och utvecklade en god relation hade en betydande mindre ångest än den andra gruppen (Erci et al. 2008).

Resultatet visade att patienter ville ha ärliga och raka svar men samtidigt inte förlora hoppet. Enligt Stirling (2006) kan en ärlig förberedelse från sjuksköterskan, om det kirurgiska ingreppet, gynna patientens föreställning av vad som förväntas ska hända. Samtal kring rädsla och negativa tankar borde ingå i patientens vård. Syftet är att hitta en balans mellan realistisk, förnuftig förberedelse och falsk förhoppning (Stirling 2006). Den preoperativa dialogen kan vara ett hjälpmedel för att upptäcka den oroliga patienten och kunna förbereda honom/henne inför ingreppet, vilket bekräftas av Lindwall och von Post (2008a) vårdteori.

17

Lindwall och von Post (2008a) ska även data samlas in kontinuerligt i den intraoperativa dialogen, så att det kan göras nya planeringar och analys för att förbättra vården (Lindwall & von Post 2008a). Studier (Rhodes et al. 2006; Suhonen & Leino-Kilpi 2006) visar att det är viktigt för patienter att få information i alla faser av den perioperativa processen för att patienterna ska känna sig trygga, förstå vad som har hänt och kunna hantera sitt sjukdomsförlopp efter utskrivning.

I den postoperativa dialogen ska det göras en utvärdering av den givna vården och upplevelser om den förändrade kroppen enligt Lindwall & von Post (2008a) vårdteori. Behovet av utvärdering framkom inte i resultatet utan patienterna var främst intresserade av information om hur de skulle förhålla sig till den förändrade kroppen och vad som var normalt efter en operation. Det var många som ville ha information om framtiden, när de vanliga aktiviteterna kan upptas igen efter ingreppet och om sårvård i det postoperativa skedet. Det beskrivs i operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning om att sjuksköterskan har ansvar för att undervisa, informera, motivera och stödja patienten till egenvård i samband med operation (SEORNA & SSF 2011).

Det är inte bara information som är viktigt för att patienterna ska känna sig trygga utan även att förtroende förstärks till vårdpersonalen som ska ta hand om dem. I resultatet framkom att god kommunikation med den perioperativa sjuksköterskan gjorde det lättare för patienten att klara av operationen. Rhodes et al. (2006) visade att bristande kommunikation påverkade patientens upplevelse och tillfredställelse av vården. Med god kommunikation och tid skapades en bättre relation mellan patient och vårdpersonal. Genom att bidra med information, förklara vården, vara uppmärksam, lyssna och stötta visade sjuksköterskan att hon/han brydde sig, vilket resulterade i att patienten fick sitt behov tillfredställt (Rhodes et al. 2006). Detta framkom även i resultatet och gjorde att patienterna lättare kunde överlämna sig. När ett förtroende skapas till sjuksköterskan leder det till att patienten känner sig lugnare och tryggare. Mottram (2009) visar på liknande resultat. Patienterna uppskattade en närvarande sjuksköterska som gjorde att de kände tillit, stöd och trygghet. Sjuksköterskorna ansågs vara professionella och vården upplevdes tillfredställande.

Enligt Lindwall och von Post (2008a) teori är det centralt att sjuksköterskan skyddar och ansar patientens kropp, själ och ande. I samband med operation kunde patienterna känna att de förlorade kontrollen över sin situation och det var viktigt att inte känna sig blottad. Konkreta handlingar som att bli tilltalad vid namn och varsam beröring uppfattades tryggt och ingav förtroende. Det kändes tryggt för patienten när sjuksköterskan var där både fysisk och psykiskt, lyssnade samt besvarade frågor utan att stressa.

18

(Rudolfsson et al. 2003b). Denna ovana och osäkerhet kan istället ge en motsatt effekt hos både patienterna och sjuksköterskorna och ge en mindre bra relation mellan dem. När en ineffektiv kommunikation uppstår finns det risk enligt Stephens-Woods (2008) att patientens stress och oro ökar.

Metoddiskussion

Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Styrkan med en litteraturöversikt är att den bygger på aktuell forskning och inte enbart på ett enskilt resultat. En svaghet däremot kan vara att det är svårt för författarna att förhålla sig kritiskt och inte bara acceptera forskningsresultatet (Polit & Beck 2012).

Inklusions- och exklusionskriterier för vilka artiklar som ska ingå har tydligt beskrivits vilket stärker studiens trovärdighet. En bra litteraturöversikt ska vara reproducerbar. Andra forskare ska kunna tillämpa samma val av tillvägagångssätt och kriterier och kunna komma fram till liknande slutsats (Polit & Beck 2012).

På grund av att för få artiklar hittades ändrades inklusionskriterierna till att inkludera kvantitativa artiklar och en längre tidsperiod på 20 år. Den utökade tidsperioden kan ifrågasättas då studier som ska ingå i en litteraturöversikt bör vara så aktuella som möjligt (Polit & Beck 2012). Av alla artiklar som inkluderades i resultatet var det tre som var äldre än 10 år, vilket utgör en svaghet.

Den utökade sökstrategin innebar att två kvantitativa artiklar inkluderades. En diskussion har förts om att inkludera eller exkludera de kvantitativa artiklarna då författarna varit osäkra på om det är möjligt att blanda kvalitativ och kvantitativ ansats. Det är dock möjligt enligt Evans (2002) att både analysera beskrivande och tolkande data. Enligt Polit och Beck (2012) kan kvantitativ data konverteras till kvalitativ data i de fall där det går att läsa ut upplevelser, problem och situationer.

Databaserna CINAHL och PubMed valdes eftersom dessa två databaser inriktar sig främst mot omvårdnadsforskning (Polit & Beck 2012). Första sökordet som användes i databasökningen var ”perioperative dialogue” där åtta av de 15 artiklar som användes i resultatet hittades. Att identifiera relevanta sökord var svårt och flertalet av sökorden som användes gav inga artiklar som svarade på syftet. Sökningarna i PubMed gav många träffar där inte alla titlar kunde granskas, trots att en begränsning inom en tioårsperiod gjordes i dessa sökningar. Det utgör en svaghet att sökningarna inte lyckades begränsas och ger en mindre bra kvalitet till studien. Eventuellt hade ett annat resultat framträtt om en annan sökstrategi används och om mer kunskap om databasernas funktion erhållits. En manuell sökning genomfördes i funna artiklars referenslistor för att hitta fler artiklar och enligt Willman et al. (2011) är det viktigt att göra en manuell sökning för att komplettera databassökningen. Fler internationella artiklar hade dock önskats. Endast två av de 15 artiklarna var icke nordiska och huvuddelen av artiklarna var gjorda av svenska anestesi- och operationssjuksköterskor. Artiklar från fler länder hade eventuellt visat ett bredare resultat och därför försvagas trovärdigheten ur ett internationellt perspektiv.

19

ska en granskningsmall tjäna som stöd i den vetenskapliga kvalitetsgranskningen av studierna och göra det lättare att rangordna studiernas kvalitet. Den utarbetade granskningsmallen gjorde att kvalitetsgranskningen utfördes noggrant, vilket utgör en styrka. Trovärdigheten i studien stärks även av att två personer granskat artiklarna (Polit & Beck 2012).

Övervägande del av de kvalitativa artiklarna visade på god vetenskaplig kvalitet och innehöll en hög trovärdighet. En kvalitativ artikel bedömdes dock ha låg kvalitet på grund av en vag metodbeskrivning. Vid kvalitativa studiers kvalitetsbedömning är det möjligt att ta med artiklar med låg kvalitet om resultatet är användbar till studien och en erkänd analysmetod använts (Polit och Beck). De två kvantitativa artiklarna som inkluderades bedömdes ha medel kvalitet. Validiteten och reliabiliteten i artiklarna var god. Att artiklarna bedömdes ha medel kvalitet berodde på att dessa inte var randomiserade kontrollerade studier och i den ena var inte bortfall redovisat. Alla artiklar som använts i resultatet hade etiska resonemang vilket är en viktig aspekt i forskning gällande människor (Polit & Beck 2012).

Styrkan med att använda Evans (2002) syntesmetod var att det har hjälpt att strukturera upp analysarbetet. Syntesmetodens beskrivning var användbar för att lättare kunna hitta underteman och huvudteman. Genom diskussion i handledargrupp fick vi även hjälp att kontrollera resultatets rimlighet och strukturerar upp innehållet, vilket stärker trovärdigheten (Polit & Beck 2012).

Genom analysarbetets gång har förförståelsen diskuterats av hur den perioperativa vården ser ut idag. En viss förförståelse fanns som kan ha påverkat analysarbetet. Att vara medveten om sin förförståelse om ämnet och vara två författare stärker studiens trovärdighet då det var fler som granskade framställningen av studien (Polit & Beck 2012). Det har även underlättat att vara två i analysarbetet då en diskussion har kunnat föras vid uppkomna oklarheter kring datamaterialet och syftet.

Klinisk implikation och vidare forskning

Av egna erfarenheter kan konstateras att det idag endast genomförs en intraoperativ dialog. Studiens resultat visar på att patienterna är i behov av information och en förtroendefull relation för att känna delaktighet, trygghet och lindra oro. Den perioperativa dialogen är en idealmodell som har visat sig vara svår att förverkliga ute i klinisk praxis (von Post et al. 2005). Ett steg skulle vara att erbjuda patienter ett preoperativt samtal, där patienten i lugn och ro får tillfälle att ställa frågor och uttrycka sina önskemål. Förhoppningsvis skapas en god relation mellan sjuksköterska och patient, vilket ger en ökad trygghetskänsla.

20

Referenser

Bull, R. & FitzGerald, M. (2006). Nursing in a technological environment: Nursing care in the operating room. International Journal of Nursing Practice, 12, 3-7.

Chan, Z., Kan, C., Lee, P., Chan, I. & Lam, J. (2012). A systematic review of qualitative studies: patientsʼ experiences of preoperative communication. Journal of Clincal Nursing, 21, 812-824.

Chard, R.R. (2000). A Phenomenologic Study of How Perioperative Nurses Perceive Their Work World. AORN Journal, 72 (5), 878-889.

Costa, M.J. (2001). The Lived Perioperative Experience of Ambulatory Surgery Patients. AORN Journal, 74 (6), 874-881.

Crawford, B. (1999). Highlighting the role of the perioperative nurse – Is preoperative assessment necessary? British Journal of Theatre Nursing, 9 (7), 309-3012. Erci, B., Sezgin, S. & Kacmaz, Z. (2008). The impact of therapeutic relationship on

preoperative and postoperative patient anxiety. Australian Journal of Advanced Nursing, 26 (1), 59-66.

Evans, D. (2002). Systematic Reviews of Interpretive Research: Interpretive Data Synthesis of Processed Data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), 22-26.

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Gilmartin, J. (2007). Contemporary Day Surgery: Patients´ Experience of Discharge and Rrecovery. Journal of Clinical Nursing, 16, 1109-1117.

Hankela , S. & Kiikkala, I. (1996). Intraoperative Nursing Care as Experienced by Surgical Patients. AORN Journal, 63 (2), 435-442.

Lagerström , E. & Bergbom, I. (2006). The Care Given when Undergoing Operations and Anaesthesia – the Patientsʼ Perspective. Journal of Advanced Perioperative Care. 2 (4), 183-192.

Leinonen, T., Leino-Kilpi, H., Jouko, K. (1996) The quality of intraoperative nursing care: the patient´s perspective. Journal of Advanced Nursing, 24, 843-852.

Leinonen, T. & Leino-Kilpi, H. (1999). Review, Research in the peri-operative nursing care. Journal of Clinical Nursing, 8, 123-138.

21

Leino-Kilpi, H. & Vuorenheimo, J. (1993). Perioperative Nursing Care Quality. AORN Journal, 57 (5), 1061-1071.

Lindberg, S. & von Post, I. (2005). Den perioperativa dialogen ur barn med särskilda behovs perspektiv. Vård i Norden, 76 (25), 48-52.

Lindwall, L., von Post, I. & Bergbom, I. (2003). Patientsʼ and Nursesʼ Experiences of Perioperative Dialogues. Journal of Advanced Nursing, 43 (3), 246-253.

Lindwall, L. (2004). Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Lindwall, L. & von Post, I. (2005). Människan i det perioperativa vårdandet. FoU rapport 2005:35. Karlstad: Karlstads universitet.

Lindwall, L. & von Post, I. (2008a). Perioperativ vård – att förena teori och praxis. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, L. & von Post, I. (2008b). Habits in Perioperative Nursing Culture. Nursing Ethics, 15 (5), 670-681.

Lindwall, L., Lindberg, A-C., Daleskog, I. & von Post, I. (2010). Older Patients and the Perioperative Dialogue – A Hermeneutical Study. International Journal of Human Caring, 14 (3), 29-35.

Lithner, M. & Zilling, T. (1998). Ökar preoperativ information patientens välbefinnande postoperativ vård? Vård i Norden, 47 (18), 31-33.

McGarvey, H.E., Chambers, M.G.A. & Boore, J.R.P. (2000). Development and definition of the role of the operating department nurse: a review. Journal of Advanced Nursing, 32 (5), 1092-1100.

Mottram, A. (2009). Therapeutic Relationships in Day Surgery: A Grounded Theory Study. Journal of Clinical Nursing, 18 (20), 2830-2837.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9 uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. von Post, I. (1995). Den perioperativa dialogen – Kontinuitet i vården. Vård i Norden,

15 (4), 15-19.

von Post, I., Frid, I., Kelvered, M & Madsen, C. (2005). Den perioperativa dialogen – möjligheter och hinder för nya vanor i praxis. Vård i Norden, 78 (25), 37-42. Ritley, R. & Peters, G. (2000). The current scope and future direction of perioperative

22

Rhodes, L., Miles, G. & Pearson, A. (2006). Patient subjective experience and satisfaction during the perioperative period in the day surgery setting: A systematic review. International Journal of Nursing Practice, 12, 178-192.

Rothrock, C.J. (2011). Alexander´s care of the patient in surgery. (Fourteenth Edition). St Louis Missouri: Mosby Inc.

Rudolfsson, G., Hallberg, L. R.-M., Ringsberg, K.C. & von Post, I. (2003a). The Nurse has Time for Me: the Perioperative Dialogue from the Perspective of the Patients. Journal of Advanced Perioperative Care, 1 (3), 77-84.

Rudolfsson, G., Ringsberg, K.C. & von Post, I. (2003b). A source of strength - nursesʼ perspectives of the perioperative dialogue. Journal of Nursing Management, 11, 250-257.

Rudolfsson, G., von Post, I. & Eriksson, K. (2007). The Expression of Caring Within the Perioperative Dialogue: A Hermeneutic Study. International Journal of Nursing Studies, 44, 905-915.

Selimen, D. & Andsoy, I. I. (2011). The importance of a Holistic Approach During the Perioperative Period. AORN Journal, 93 (4), 482-490.

SEORNA & SSF (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning på operationssjukvård. Tillgänglig:

www.seorna.com.

Stephens-Woods, K. (2008). The impact of the surgical liaison nurse on patient satisfaction in the perioperative setting. Canadian Operating Room Nursing Journal, 26 (4), 6-11.

Stirling, L. (2006). Reduction and management of perioperative anxiety. British Journal of Nursing, 15 (7), 359-361.

Suhonen, R. & Leino-Kilpi, H. (2006). Adult surgical patients and the information provided to them by nurses: A literature review. Patient Education and Counseling, 61, 5-15.

Sundell, Y., von Post, I., Lindwall, L. (2010). Perioperative Care for Older Patients: a Hermeneutical Study. Journal of Advanced Perioperative Care, 4 (2), 86-93. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

23

Wennerström, B., Hallberg, L. R.-M. & Bergh, I. (2008). Use perioperative dialogues with children undergoing day surgery. Journal of Advanced Nursing, 62 (1), 96-106.

Bilaga 1

Tabell för databassökning

Sökord CINAHL PubMed Granskade abstrakt (urval 1) Granskade resultat (urval 2) Kvalitets granskade (urval 3) Använda artiklar perioperative care 3 400 32 741 patient 279 900 1 662 503 nurse 87 661 70 416 satisfaction 39 391 59 973 perioperative dialogue 16 (7*) 14 (7*) 17 10 8 8 perioperative care AND patient 1 395 27 620 perioperative care AND patient AND nurse 153 1280 33 4 1 1 Perioperative care AND satisfaction 100 1116 6 1 1 1 Summa: 56 15 10 10

Bilaga 2

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (Willman et al.

2011, s. 175)

Beskrivning av studien, t.ex. metodval

Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej

Patientkarakteristika Antal ………... Ålder ……….. Man/kvinna ……….

Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej

Urval

– Relevant? Ja Nej Vet ej

– Strategiskt? Ja Nej Vet ej

Metod för

‒ urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej

– datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

– analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet

– Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej

– Råder datamättnad? Ja Nej Vet ej

– Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

Kommunicerbarhet

– Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej

– Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

Huvudfynd

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/ analys adekvat? ……… ……… ……… ……… ………

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Hög Medel Låg

Kommentar ……….

……… ………

Bilaga 3

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod (Willman et al.

2011, s. 173)

Beskrivning av studien

Forskningsmetod

RCT CCT (ej randomiserad)

multicenter, antal center ……….…... Kontrollgrupp/er ……… Patientkarakteristika Antal ………..………... Ålder ………... Man/Kvinna ……… Kriterier för inkludering/exkludering

Adekvat inkludering/exklusion Ja Nej

Intervention

……….

……… ………

Vad avsåg studien att studera?

Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått ……….

……… ………

Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej

Representativt urval? Ja Nej

Randomiseringsförfarande beskrivet? Ja Nej Vet ej

Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej

Analyserade i den grupp som de

randomiserades till? Ja Nej Vet ej

Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej

Blindning av forskare? Ja Nej Vet ej

Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej

Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej

Adekvat statistisk metod? Ja Nej

Etiskt resonemang? Ja Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? Ja Nej

Är instrumenten reliabla? Ja Nej

Är resultatet generaliserbart? Ja Nej Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,

konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning) ……….... ……… ………

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Hög Medel Låg

Kommentar

……… ………

Bilaga 4

Granskningsmall, utarbetad med hjälp av Willman et al. (2011).

Hög kvalitet Låg kvalitet

Klart beskriven kontext. Oklart beskriven kontext. Välbeskrivet etiskt resonemang. Etiskt resonemang saknas. Välbeskriven urvalsprocess, urval,

datainsamlingsmetod och analysmetod.

Otydligt beskriven urvalsprocess, urval, datainsamlingsmetod och analysmetod. Systematisk och noggrann

dataredovisning.

Osytematisk och mindre noggrann dataredovisning.

Diskussion om tolkningars trovärdighet och tillförlitlighet.

Diskussion om tolkningars trovärdighet och tillförlitlighet saknas.

Kontextualisering av resultat i tidigare forskning.

Kontextualisering av resultat i tidigare forskning mindre beskriven.

Implikationer för relevant praktik välbeskrivet.

Bilaga 5

Syfte Design/Metod (datainsamling) Population/bortfall Resultat Kvalitets-bedömning Costa, M.J. (2001). The Lived Perioperative Experience of Ambulatory Surgery Patients. AORN Journal, 74 (6), 874-881. USA Undersöka dagkirurgiska patienters uppfattningar av den perioperativa upplevelsen.

Kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk design. Patienterna intervjuades en vecka efter

operationen.En semistrukturerad intervjuguide användessom innehöll öppna frågor om hur det var att genomgå dagkirurgisk operation.Intervjuguiden

modifierades baserat på resultat av en pilotstudie av tre patienter och fortsatte att modifieras genom hela studien.

Urvalet var 16 patienter, 13 kvinnor och 3 män, i åldern 26 till 69. Patienterna hade genomgått en bukoperation under generell anestesi och blev utskrivna samma dag. Inget bortfall är beskrivet.

Tre allmänna teman framkom från patientintervjuerna: rädsla, veta/känna (knowing) och närvaro. Rädsla beskrevs som rädsla för anestesin, rädsla av att förlora kontrollen och rädsla av att bli uppskuren. Veta/känna beskrevs som att inte veta och att bli igenkänd. Närvaro beskrevs som att sjuksköterskorna och familjemedlemmarna var närvarande fysiskt och känslomässigt för patienterna.

Medel Gilmartin, J. (2007). Contemporary Day Surgery: Patients´ Experience of Discharge and Recovery. Journal of Clinical Nursing, 16, 1109-1117. England

Upptäcka och visa patienters uppfattningar om utskrivnings planering och tillfrisknandet dagen efter operationen.

Metoden är kvalitativt och fenomenologisk utformat. Data samlades in med ”open-ended” intervjuer som varade mellan 40-60 minuter. Intervjuer ägde rum hemma hos patienterna.

Sammanlagt 30 patienter från en dagkirurgisk avdelning. 14 gynekologiska, 12 urologiska och 4 var allmänkirurgiska patienter. Först valdes det ut 33 patienter, men tre patienters operationer blev inställda så de togs inte med i studien.

Resultatet visade att patienterna tyckte att de hade fått för lite information om när man kan börja med sexuella

aktiviteter. Urolog och kirurg patienterna hade fått för lite information om

hudfärgsförändringarna i form av blåmärken, svullnad och om hematuri. Det gjorde att de inte viste hur de skulle reagera om det var något att oroa sig över eller om det var naturligt.

Hög Hankela , S. & Kiikkala, I. (1996). Intraoperative Nursing Care as Undersöka patienters förväntningar och upplevelser av perioperativ vård

Kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk design. Öppen ostrukturerad intervju användes, för att komma så nära vardaglig

Alla patienter som var inplanerade för

höftledsoperation under en tvåmånadsperiod

Resultatet beskrivs i sex underkategorier och i en modell. De sex

underkategorierna var: framgångsrika kirurgiska resultat, integritet,

Experienced by Surgical Patients. AORN Journal, 63 (2), 435-442. Finland under höftledsoperation samt att förstärka kunskapsbasen av den perioperativa vården och utveckla en begreppsmässig struktur för intraoperativ vård så att sjuksköterskor bättre kan tillfredställa behoven och förväntningar hos patienter som ska opereras.

konversation som möjligt. Intervjuerna gjordes vid två olika tillfällen på två olika kirurgiska avdelningar. Första intervjun varade 20-30 minuter och genomfördes dagen före operationen och handlade om patienternas förväntningar. Andra intervjun genomfördes tredje till sjunde dagen efter operationen och varade 45-60 minuter och handlade om patienternas upplevelse av deras intraoperativa vård. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

valdes till studien. Studien genomfördes på Universitetssjukhuset i Tampere, Finland. Urvalet blev 20 patienter (17 kvinnor och 3 män) mellan 39 till 77 år (medelålder 66 år). Ingabortfall är rapporterade. självbestämmande, miljö,

operationssjuksköterskors sätt att handla, operationssjuksköterskors handlingar och copingstrategier. Kärnan i

kirurgpatienternas upplevelser var hur de kan klara av och kontrollera sin

intraoperativa livsvärld. Den ultimata uppgiften för intraoperativ omvårdnad är att stötta patienter i att klara av och kontrollera sin livsvärld.

Lagerström , E. & Bergbom, I. (2006). The Care Given when Undergoing Operations and Anaesthesia – the Patientsʼ Perspective. Journal of Advanced Perioperative Care. 2 (4), 183-192. Sverige

Att beskriva och undersöka betydelsen av att bli vårdad i samband med operation och anestesi ur ett patientperspektiv.

Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning. Intervjuer utförda före operationen genom telefon och intervjuer efter operationen på vårdavdelningen personligen.

Sex patienter

intervjuades sammanlagt två gånger och de valdes ut från

operationsschemat. Alla de sex patienter som tillfrågades deltog i studien.

Sex kategorier blev identifierade. 1. Att inte bli lämnad ensam. 2. Det som händer, händer. 3. I kontroll - låt det hända. 4. Att bli vårdad av yrkeskunnig personal. 5. Positiv stämning. 6. Att inte behöva be om hjälp. Dessa kategorier diskuterades i sambandet av vårdandets teoretiska ram. Medel Leinonen, T., Leino-Kilpi, H., Ståhlberg, M-R, & Lertola, K. (2001). The Quality of perioperative care: development of a tool for the perceptions of patients. Journal of Advanced Nursing, 35 (2), 294-306.

Att belysa hur inneliggande kirurgiska patienters uppfattar perioperativ vård på en operationsavdelning och uppvakningsavdelnin gen.

Kvantitativ studie där data samlades in med ett strukturerat

frågeformulär från 5

operationsenheter i södra Finland. Ett modifierat frågeformulär har använts av ”God Nursing Care”.

Totalt 1200 inneliggande patienter som hade opererats fick frågeformuläret. 874 patienter fyllde i

frågeformuläret komplett och deltog i studien. 217 patienter fyllde inte i formuläret och 109 patienter, som var i behov av intensivvård,

Resultatet delades in i kategorier som utgick från frågeformulärets frågor. Faktorer som hade inflytande på patienternas svar redovisades, en jämförelse av kategorierna och en jämförelse av de olika

operationsavdelningarnas svar. Patienterna var väldigt nöjda med sjuksköterskans vård men önskade mer information och stöd. Patienterna hade velat ha mer uppmuntran för att ställa

Finland exkluderades . frågor och hade velat ha mer delaktighet i vården. Leinonen, T., Leino-Kilpi, H., Jouko, K. (1996) The quality of intraoperative nursing care: the patient´s perspective. Journal of Advanced Nursing, 24, 843-852. Finland Att dokumentera patienternas reaktion om intraoperativ vård och att se om deras åsikter förändras genom tiden. Det andra målet var att utveckla ett

patientbaserad skala för systematisk utvärdering.

Kvantitativ studie med

strukturerade frågeformulär. Data samlades in genom två tillfällen: 1:a var på sjukhuset efter

operationen och den 2:a var hemma efter ca 1 månad. Instrumentet som användes var visual analog scala (VAS) som bedömningsinstrument. Ju lägre tal desto positivare

upplevelse. På slutet av

frågeformuläret var det en fråga om vad som var det bästa och det värsta med vården.

Totalt 300 patienter valdes ut till studien, men bara 246 hade fyllt i frågeformuläret korrekt. Av dessa patienter var det 208 som ville medverka i den andra delen också.

Frågeformuläret skickades hem till patienterna och 158 patienter svarade.

Resultatet visade att patienterna statistisksätt var nöjda med den intraoperativa vården. Problemen ur patient perspektiv var det ständiga behovet av information och det stöd de behövde för att hantera ångesten relaterat till operationen. Det framkom också vikten av värmen i operationssalen samt att ha mer uppmärksamhet för akuta patienter, unga patienter och de patienter som är på sjukhuset för en kortare tid. Patienters utvärdering av vården var mindre kritisk när de var kvar på sjukhuset än när de utvärderade hemifrån. Medel Leino-Kilpi, H. & Vuorenheimo, J. (1993). Perioperative Nursing Care Quality. AORN Journal, 57 (5), 1061-1071. Finland

Att utforska och beskriva kirurgiska patienters uppfattning av god vård i operationssalen och postoperativt samt uppfattningen av god preoperativ information.

Kvalitativ studie med frågor som var halvstrukturerade med fyra teman. Intervjuerna varade mellan 35-70 min. Resultatet delades in i preoperativ fas, intraoperativfas och postoperativ fas. Totalt 30 patienters intervjuades. 15 kvinnor och 15 män som genomgick ryggoperation. Intervjun varade mellan 35-70 minuter.

I den preoperativa fasen ville patienterna ha information om operationen och gärna från kirurgen samt anestesiinformation från narkospersonalen. Mer än hälften av patienterna hade gärna tittat på en video om operationen. I den intraoperativa fasen ville patienterna att personalen skulle förklara vad de gjorde innan sövningen och absolut inte lämna patienten ensam på operationssalen. I den postoperativa fasen var det många som inte kom ihåg hur det var, men det skulle inkludera bra smärtlindring, information samt en trevlig granne till patient. Det förväntades att

sjuksköterskan skulle ge goda råd.

Låg

Lindberg, S. & von Post, I. (2005). Den perioperativa

Syftet med studien var att beskriva vad barn med särskilda

Kvalitativ studie. Data samlades in genom både deltagande observation och semistrukturerade

Data samlades in mellan 2003-2004 från 25 barn med särskilda behov. 15

Sex kategorier blev identifierade; ”barnen blev tagna på allvar”, ”barnen visste innan, och kände sig inte rädda”,