Att lära av varandra En kvalitativ studie om användningen av practice research.

Examensarbete

Att lära av varandra

En kvalitativ studie om användningen av practice

research.

Författare: Matilda Vall Handledare: Matts Mosesson Examinator: Kristina Gustafsson Termin: VT 2014

1

Abstract

Author: Matilda Vall

Title: Learn from each other - A qualitative study in the use of practice research [Translated title] Supervisor: Matts Mosesson

Assessor: Kristina Gustafsson

The aim of this study was to investigate the production of knowledge that can emerge in the use of Practice Research by Mirror method. This by finding out what it is in the practical work that leads to the production of knowledge and how knowledge production takes form. The empirical data that form the basis for this study is recorded group within the Mirror method discussions and a focus group interview with social workers who participated in the discussions. Those who have participated are social workers with experience from working with financial aid support and only real cases have been used in the discussions. The results have been analyzed according to Lipsky's theory of street-level bureaucracy and their

discretion and Fook and Gardner´s theory of critical reflection. The results of the study show that evaluation and review of a difficult work using critical reflection as a tool and a reflexive approach leads to the development of the practical work.

Keywords: practice research,knowledge production, social work, critical reflection

2

Förord

Jag vill rikta ett stort och hjärtligt tack till de socialsekreterare som har deltagit i

diskussionerna, utan er hade studien inte varit möjlig. Jag vill tacka er för ett gott samarbete och all uppmuntan ni har gett mig under tiden. Vidare vill jag även tacka min handledare Matts Mosesson för all hjälp och engagemang under hela uppsatsprocessen. Till sist vill jag även tacka mina nära och kära som har stöttat mig när uppsatsen har känts svår.

Matilda Vall

3

Innehållsförteckning

1.Inledning ____________________________________________________ 4 2. Problemformulering __________________________________________ 4 3. Syfte ______________________________________________________ 6 3.1 Frågeställningar ________________________________________________________ 6 3.2 Kunskapsproduktion ____________________________________________________ 6 4. Tidigare forskning ____________________________________________ 7

4.1 Hinder och möjlighet i användningen av practice research ______________________ 7 4.2 Användning av practice research _________________________________________ 10 5. Teori _____________________________________________________ 12

5.1 Gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme __________________________________ 12 5.2 Kritisk reflektion ______________________________________________________ 13 6. Metod och metodologiska överväganden _________________________ 15

6.1 Kvalitativ metod ______________________________________________________ 15 6.2 Vetenskapsteoretisk ansats ______________________________________________ 15 6.3 Datainsamlingsmetod __________________________________________________ 16 6.4 Bearbetning och analys av materialet ______________________________________ 17 6.5 Validitet och reliabilitet _________________________________________________ 18 6.6 Etiska överväganden ___________________________________________________ 19 6.7 Tillvägagångssätt ______________________________________________________ 20 6.8 Metoddiskussion ______________________________________________________ 21 7. Resultat och analys __________________________________________ 22

7.1 Ett svårt arbete ________________________________________________________ 22 7.1.1 Beskrivning av ett svårt arbete ______________________________________________ 22 7.1.2 Utveckling av ett svårt arbete _______________________________________________ 25 7.1.3 Lösningar ______________________________________________________________ 28 7.2 Reflektion som redskap _________________________________________________ 31

4

1.Inledning

Mitt intresse för att skriva om practice research väcktes då jag i början av min verksamhetsförlagda utbildning fick förfrågan om att åka på en intensivkurs om practice research och Spegelmetoden. Detta tillsammans med en socialsekreterare från praktikplatsen och en forskare från universitetet. Tanken var redan då att uppsatsen skulle handla om användningen av practice research och att jag skulle få möjlighet att börja samla in material innan uppsatsens start. Efter intensivkursen prövades Spegelmetoden på praktikplatsen vilket gav mig möjlighet att delta och spela in diskussionerna. Enligt Backman (2009) innebär Spegelmetoden att sätta ord på olika sorters kunskap såsom personlig och erfarenhetsbaserad kunskap. För att finna denna typ av kunskap används blanketten Spegelsalen som en hjälp för socialarbetaren att granska och utvärdera det arbete som har utförts (Backman 2009). Utgångspunktern i diskussionerna som används i empirin i denna uppsats är blankett Spegelsalen (Bilaga 1). Julkunen (2009) beskriver att practice research används för att utveckla och diskutera arbete genom samverkan mellan forskare, praktiker och utbildning. Det handlar om att skapa förtroendeingivande relationer och öppna diskussioner. Syftet med ett samarbete mellan forskning och praktik är att genom studier på lokal nivå skapa allmän praktisk kunskap (Julkunen 2009). Practice research bygger på ett samarbete mellan forskare och praktiker men så har inte fallet varit under denna process då ingen forskare har deltagit aktivt. Min roll under processen har varit att delta och se hur det går till under gruppdiskussionerna samt att använda och analysera det material som har samlats in.

2. Problemformulering

5 upplever. Vid tillämpning av practice research används socialarbetares kompentens och erfarenheter för att kombinera deras expertis med forskarens, genom det skapas en utveckling och nya idéer (The Salisbury Statement 2009).

Inom praktikforskningen är det handlandet som står i fokus för lärandet. Den huvudsakliga utgångspunkten är ett reflekterande förhållningsätt till handlandet med fokus på sambandet mellan kunskap – praktik samt kunskap – handlingssätt. För att använda sig av practice research krävs det att socialarbetare reflekterar över sitt handlande samt att det finns ett gemensamt forum där den individuella kunskapen blir kollektiv (Julkunen 2009).

6 Det finns idag en efterfrågan på metoder som hjälper socialarbetare i frågor som rör det praktiska arbetet. Den kommun som jag har valt att studera använder sig av practice research med hjälp av Spegelmetoden, det görs genom att en grupp socialarbetare träffas en gång i månaden och diskuterar ett ärende. När de träffas har en av socialsekreterarna granskat ett av sina ärenden som han/hon upplever som svårt eller som man inte kommer vidare med. Socialsekreteraren får berätta om sitt ärende utifrån blanketten Spegelsalen och sedan får de övriga i gruppen komma med kompletterande frågor och synpunkter på materialet som leder till en diskussion. Deras syfte med att använda practice research är att bli bättre på arbetet både individuellt och som yrkesgrupp samt att utveckla arbetet.

3. Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap som kan framkomma under tiden practice research med hjälp av Spegelmetoden används samt undersöka hur diskussionerna utvecklas.

3.1 Frågeställningar

Vad i det praktiska arbetet är det som beskrivs under diskussionerna som leder till kunskap? Hur kan kunskapsproduktion ta sig uttryck?

Hur har diskussionerna utvecklats under tiden practice research har använts?

3.2 Kunskapsproduktion

7 2003). Då utgångspunkten i denna uppsats är att undersöka vilken kunskap som kan framkomma vid användningen av practice research med hjälp av Spegelmetoden samt hur diskussionerna utvecklas är även diskussionernas utveckling av vikt då det kan påverka hur och vilken kunskap som produceras. Kunskapen produceras i diskussionerna som hålls utifrån blanketten Spegelsalen.

4. Tidigare forskning

Under denna rubrik kommer jag att presentera tidigare forskning utifrån rubrikerna hinder och

möjligheter med användingen av practice research och användningen av practice research.

4.1 Hinder och möjlighet i användningen av practice research

Uggerhøj (2011) beskriver i sin artikel att det är av vikt för det sociala arbetet att skapa teorier i ett samarbete mellan det praktiska sociala arbetet och den akademiska världen. Utgångspunkten i artikeln är att forskningen och det praktiska arbetet ligger nära och påverkas av varandra, vilket innebär att det kan dra nytta av varandra i flera sammanhang. En annan anledning till att det är av vikt att utveckla praktiken är att det ställs ökade krav på det sociala arbetet på grund av de politiska och ekonomiska mål som ställs på arbetet. Det finns även ett intresse hos socialarbetare att arbeta mer kunskapsbaserat och professionellt utifrån en inlärningsstrategi med en vetenskaplig ståndpunkt och med utgångspunkt i de lokala behoven och inte de generella. Det finns två olika sätt att se på kunskapsproduktion. Det första sättet går ut på att vetenskapen är konkret vilket innebär att praktiken är pragmatisk, varierande, kontextberoende och praktikorienterad. Denna typ av kunskapsproduktion utgår från den traditionella forskningsprocessen och från de akademiska reglerna. Inom det andra synsättet sker kunskapsproduktionen genom samverkan mellan olika aktörer med hjälp av en samarbetsinriktad kultur och organisatorisk flexibilitet. Forskning utifrån det andra sättet skapar lösningar på specifika problem för en särskild grupp samt har ett större fokus på problemlösning istället för kunskapsproduktion (Uggerhøj 2011).

8 är det viktigt att ständigt vara medveten och reflektera kring problematiken. Ett villkor för att göra praktikforskning möjlig är att både forskare och praktiker är öppna för att samarbeta och accepterar att det är ett ömsesidigt lärande av varandra. Slutligen kan det ses som om både forskning och praktik har en del av lösningen på olika problem men det handlar även om att båda sidor tar sig an den svåra utmaningen som tillvägagångssättet innebär (Uggerhøj 2011). Hardwick & Worsly (2011) redogör i sin artikel för hur forskning nära praktiken kan bedrivas och kritiseras. Att utöva forskning nära praktiken innebär att få tillgång till kunskap som endast kan ges av de som utövar uppgiften fullt ut. Forskare som arbetar nära praktiken har möjlighet att förändra situationen för klienter och de som arbetar med dem. Orsaken till varför forskning bör bedrivas nära praktiken har sin grund i samhällets ständiga förändring och det är praktikerna som arbetar mot samhället. För praktikerna handlar det om att skapa relevant kunskap som är användbar i arbetet med sociala problem som de stöter på. Det som kan saknas i denna typ av forskning är en forskarutbildning som ger möjlighet till en noggrann analys av kunskapen samt möjligheter till en spridning. För att göra detta genomförbart bör det finnas en kollektiv förståelse mellan olika grupper i det sociala arbetet såsom till exempel chefer, handläggare och forskare. En faktor för att lyckas är att låta praktikerna få vara experterna. Praktikerna har även en möjlighet att identifiera vilka problem som är viktiga att undersökas just nu vilket är svårare för forskare som inte är ute i verksamheterna. Det som krävs för en utveckling av praktiknära forskning är att det ses som ett trovärdigt verktyg som kan leda till förändring (Hardwick & Worsly 2011).

Secret, Abell & Berlin (2011) redogör i sin artikel strategier och tillvägagångssätt för att använda practice research, samt att skapa möjligheter till att designa och implementera en utvärderingsmetod av insatser i det sociala arbetet. Författarna har fokuserat på ett samverkansprojekt där forskare deltar i samverkansmöten där utvecklingen av interventioner utvärderas. Orsaken till valet av att använda sig av samarbetande relationer är för att skapa en kompletterande forskning gällande svåra sociala problem där socialarbetarens kompetens och expertis framhävs i samarbete med forskarens. En förutsättning för att ta nästa steg i forskningen är en ömsesidig respekt, ett bra samarbete, en förstående kultur samt öppen kommunikation. Hinder i forskningen kan vara att socialarbetarna inte förstår forskarens syfte med deltagandet i det praktiska arbetet (Secret, Abell & Berlin 2011).

9 tankesätt, reflektera över sin roll samt fundera över nya interventioner. Det är även viktigt med engagemang och förtroende för varandra i ett tidigt skede av processen. Det andra steget handlar om att komma överens om mål, skapa ett sammanhang och tillvägagångssätt för projektet. Tredje steget handlar om att välja vilken metod som ska användas för att genomföra projektet till exempel om utvärderingen ska vara summativ eller formativ. I det fjärde steget genomförs forskningen och empirin samlas in. Här behöver forskare och praktik använda sin expertis för att samla in empirin. Det femte steget handlar om att analysera data, det är praktikern som är bättre på att se styrkor/svagheter i processen och begripa resultaten. Det belyser forskare som en av de svåraste delarna i användningen på grund av diskussionen om form, format och spridning av materialet. Sjätte steget är att sprida kunskapen, här finns ett hinder i effektiv kunskapsspridning eftersom forskaren genererar kunskapen och socialarbetaren är användaren av den. Sammanfattningsvis beskrivs denna typ av forskning stå inför stora utmaningar då det bygger på engagemang och skicklighet, vilket även är en förutsättning. Det handlar om att alla är experter på sitt område och genom respekt och öppet tankesätt kan ny forskning och utveckling av praktiken ske (Secret, Abell & Berlin 2011). Pain (2010) framställer fördelar och den kritik som har uppkommit i samband med användningen av pracitice research. Syftet med sammanställningen av för- och nackdelar är att lyfta fram de delade meningarna som finns angående practice research och lära av dem. Vad som är practice research är inte alltid helt klart vilket leder till en debatt i sig. Practice research beskrivs som all den forskning som är relaterad praktiken och dess tillämpning. För att klassificeras som practice research måste den utföras av forskare, praktiker och/eller klienter. Målet med användningen är alltid att förbättra praktiken genom att svara på frågor som kommer från praktiken. För en bra forskning krävs det ett samarbete mellan framförallt forskare och praktiker. Det är viktigt att ta hänsyn till att det finns en etisk och politisk dimension när forskningen utförs (Pain 2010).

10 research kräver ett engagemang där deltagarna deltar fullt ut, rådfrågas, samarbetar och deltar kollegialt. Det som kan ställa till problem i genomförandet är de olika arbetssätt som praktiker och forskare har samt att praktikerna är i verksamheten och forskaren är utanför. Det ger dock möjligheter för praktiker till ett fortsatt lärande och reflektion över arbetet. Sammanfattningsvis påpekar författaren att samarbetet är det viktigaste för att kunna utföra practice research och för att uppnå lyckade resultat (Pain 2010).

4.2 Användning av practice research

Yliruka & Karvinen-Niinikoski (2013) analyserar i sin artikel de möjligheter som finns för chefer inom den sociala sektorn att förbättra produktivitetet med hjälp av reflekterande strukturer, värderande dialoger, diskussion om kunskap i arbetsgruppen samt kunskap om det sociala arbetet. De gör även en analys av förhållandet till sociala arbetets huvuduppgifter och socialarbetares välbefinnande. Författarna presenterar deras idéer och erfarenheter från arbete med practice research. Ett dialogiskt ledarskap och reflekterande strukturer kan leda till en utveckling med syfte att uppmuntra arbetsgruppen att använda och utveckla sin kompetens. Tillvägagångssätt som beskrivs i artikeln för att skapa reflekterande strukturer är Spegelmetoden, det är en struktur för självutvärdering, intern utvärdering samt gruppreflektion. Arbetet utvecklas genom att en grupp lär sig om Spegelmetoden och tar sedan med sig metoden tillbaka till arbetsplatsen och anpassar den efter de lokala behoven. Den socialarbetare som i artikeln berättar om sitt arbete upplever att det som bra att gestalta och reflektera över sitt arbete och att det skapar en tydlighet i vad som gjorts. Det kan dock vara jobbigt att få kritik för det arbete som man gör. Slutsatsen är att med eller utan Spegelmetoden lära oss hantera de utmaningar vi möter i det sociala arbetet, de reflekterande strukturerna och i ett dialogiskt ledarskap är ett sätt att skapa hållbara välfärdstjänster i dagens samhälle (Yliruka & Karvinen-Niinikoski 2013).

11 mångsidigt samarbete. Användning av praktikforskning kan leda till att forskningen breddas och ökar i kapacitet. För att lyckas med denna typ av forskning handlar det om ett samarbete mellan universitet och socialtjänst där forskare stödjer socialarbetare att utföra egna forskningsprojekt. Det ger en utmaning av praktik och den traditionella forskningen. Vid användningen kan problem belysas ur nya perspektiv. Det kan leda till möjligheter för socialarbetare att utmana praktikproblem och genom det få ny kunskap och testa nya metoder inom sin organisation (Shaw & Lunt 2012).

Kivipelto & Yliruka (2012) visar i sin artikel hur Spegelmetoden kan användas för kritisk utvärdering. Användningen leder till en dialogisk process, förståelse för klienten hela situationen samt möjlighet till kollektivt kunskapsskapande. Metoden kan integreras i det dagliga arbetet och skapar förutsättningar för kritiskt tänkande samt möjliggör förändringar. Det kritiska tänkandet är en möjlighet till lärande där det finns möjlighet till utbyte av erfarenheter och idéer. Spegelmetoden uppkommer från önskan att dra nytta av tyst kunskap för att utveckla arbetet. För att lyckas med användningen av Spegelmetoden används ett flertal formulär som hjälpmedel. Det första formuläret Spegelsalen ger en bild över det egna arbetet och vad som påverkar det. När man har granskat sig själv och sitt arbete presenterar socialarbetaren sin granskning för gruppen, vid presentationen skriver de som lyssnar ner sina tankar, känslor, frågor och förlag till arbetsätt på blanketten Intern spegel. Det tredje steget är utvärdering av arbetet, vilka förslag har använts samt vad socialarbetarna lärt sig. Här används blanketten Backspegeln. Det sista steget innebär att dra sina gemensamma slutsatser och reflektera över vilka områden som kräver förbättring, det görs med stöd av blanketten Prisma. Sammanfattningsvis används Spegelmetoden och kritisk utvärdering för att utmana och skapa nya kunskaper samt belysa maktstrukturer (Kivipelto & Yliruka 2012).

Tidigare forskning framställer varför practice research bör användas och vilka för- och nackdelar användningen kan leda till samt hur det kan användas i olika sammanhang. I min uppsats kommer jag att undersöka vilken kunskap som kan framkomma under tiden som användningen av practice research med hjälp av Spegelmetoden sker samt hur diskussionerna har utvecklats under tiden utifrån en svensk kontext, vilket det inte finns någon tidigare forskning på.

12

5. Teori

Min teoretiska utgångspunkt i denna uppsats är Lipsky (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och deras handlingsutrymme. Anledningen till varför jag har valt att använda mig av just denna teori är att den kan hjälpa mig beskriva det handlingsutrymme som socialarbetarna har när det handlar om att diskutera komplicerade ärenden samt att ventilera problem som uppstår i det dagliga arbetet. Jag har även valt att använda mig av Fook & Gardner (2007) teori angående kritisk reflektion som handlar om att använda kritiskt reflektion för att utveckla arbetet. Orsaken till att jag har valt att använda mig av denna teori är att practice research användes genom att kritiskt granska det arbete som utförs i praktiken.

5.1 Gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme

Lipsky (2010) beskriver gärsrotsbyråkrater (street-level bureaurasy) som de personer som i sitt yrkesutövande har direktkontakt med människor. Det kan till exempel vara arbetet inom offentliga organisationer. Det som även är utmärkande i arbetet är att de yrkesverksamma har ett handlingsutrymme som påverkar klienterna, men handlingsutrymmet är även begränsat genom organisatoriska ramar och regler. Det är även vanligt att de styrs av kommunala och politiska beslut samt praxis. De måste också följa de etiska och normativa aspekter som gräsrotsbyråkrater bör ta hänsyn till. I arbetet tar de även hänsyn till individen som person och dess förutsättningar vilket skiljer sig från den sedvanliga byråkratin där det inte tas hänsyn till individen. Det beskrivs även att gräsrotsbyråkraterna har krav från allmänheten i hur de ska sköta sitt jobb vilket kan leda till en konflikt i vad de kan och ska göra. Klienter som tar emot organisationens insatser är från början egna individer men i interaktionen med organsationen blir de anonyma och passas in i kategorier efter behov och insatser. Gärsrotsbyråkraterna och klienterna upplever oftast olika verkligheter när det handlar om möten och processer i och med olika målsättningar och ojämlika förhållanden. Det är gräsrotsbyråkrater som tar beslut om vilket behov som finns och ställer krav på klienten (Lipsky 2010).

13 gräsrotsbyråkraternas handlingsutrymme som klienterna har möjlighet till att påverka beslutet. Begränsningar inom handlingsutrymmet sker genom regler och riktlinjer, det kan leda till problem för gräsrotsbyråkraterna då de kan blir osäkra och skapar då rutiner och vanor för att göra beslutsfattandet genomförbart för när rutiner och strategier blir till en vana utnyttjar gräsrotsbyråkraterna inte handlingsutrymmet fullt ut. Gräsrotsbyråkraterna arbetar ofta isolerat men tar gärna hjälp av kollegor och delar med sig av sina erfarenheter. Om gräsrotsbyråkrater upplever att han eller hon inte kan hjälpa klienten i den mån som det behövs kan socialarbetaren hänvisa klienten vidare till någon annan aktör som har möjligheter att ge rätt hjälp, det anses då inte som att organisationen har bidragit med en god service till klienten. Gräsrotsbyråkraterna upplever att de begränsade resurserna i förhållande till antalet ärenden som ska handläggas skapar en tidsbrist (Lipsky 2010).

Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) tolkar Lipskys gräsrotsbyråkrater i en svensk kontext som någon som måste ha ett handlingsutrymme som innefattar egna bedömningar. Det kan även handla om arbetsinsatser, ta del av och omvärdera klientens behov. Klienter innefattar de människor som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med organisationen. Det som gräsrotsbyråkraterna gör i sin yrkesroll är att sammanfoga klientens behov med organsationens mål med hjälp av sin kunskap och organsationen som tillgång. Vid yrkesutövandet har socialarbeteren ett maktövertag gentemot klienten samt ett stort individuellt inflytande som påverkar till exempel handläggningen och beslutsfattandet. Handlingsutrymmet kan användas olika av socialarbetarna beroende på erfarenheter (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008).

5.2 Kritisk reflektion

14 göra fakta till användningsbar kunskap. Det används för att hjälpa praktiker att bli medvetna om teorier i det praktiska arbetet (Fook & Gardner 2007).

Begreppet reflexivitet som används i litteratur kopplas ofta samman med reflektion, självreflektion samt kritisk reflektion. För att vara reflexiv krävs det en medvetenhet om att kunskap kan skapas på olika sätt. Det ger även möjligheten att se sig själv i ett flertal aspekter samt en medvetenhet i vilken kontext kunskapen produceras. Reflexivitet är användbart i kritiska reflektioner för att skapa en medvetenhet om hur kunskap produceras i praktiken. Reflexiv praktik innebär att det finns kunskaper som yrkesverksamma lär sig i kontexten, i skapandet av yrkeskunskapen behövs det regler och reflektion av handlingar (Fook & Gardner 2007).

Postmodernismen och dekonstruktion används för att sammanföra makt och språk samt att se hur vi antar att kunskap är producerad. Det är relevant inom det kritiska tänkandet för ifrågasättandet av progressivt och enhetligt tänkande. Den kritiska reflektionen blir genom det ett redskap för att förstå klienten och hjälper oss att se hur våra konstruktioner påverkar förståelseramarna. Utifrån det postmoderna synsättet finns det sällan något rätt eller fel. Dekonstruktionen inom kritiskt tänkande innebär att förstå uppbyggnaden av makt genom konstruktioner av identiteter hos oss själva och andra samt vilka perspektiv vi har av aspekter. Det kan till exempel handla om hur vi kategoriserar oss i förhållande till andra. Det är av vikt i den kritiska reflektionen för att se konstruktioner i praktiken samt se samband mellan maktstrukturer och individer. Kritisk samhällsteori är relevant då det ger föreställningar om hur människor är skapade socialt.Det är av vikt för den kritiska reflektionen för att förstå vad den kan leda till samt att skapa en social demokratisk miljö. Det görs genom kopplingar till personliga och strukturella aspekter. Men även att dela sina egna och andras erfarenheter med varandra leder till att skapa den förändring man vill uträtta. Sammanfattningsvis är det dessa begrepp som är i fokus för att förstå kritisk reflektion (Fook & Gardner 2007).

15

6. Metod och metodologiska överväganden

I detta avsnitt kommer jag redogöra för vad kvalitativ metod är samt varför jag har valt att använda denna typ av metod. Sedan presenterar jag den vetenskapsteoretiska ansatsen för denna studie och därefter redogör jag för min insamlingsmetod av data. I delen efter insamlingsmetoden presenteras bearbetning och analys av materialet. Sedan redovisar jag även för etiska övervägande och validitet och reliabilitet. Till sist redogör jag även för studiens tillvägagångssätt och metoddiskussion.

6.1 Kvalitativ metod

Inom den samhällsvetenskapliga forskningen finns det två strategier att använda sig av vid insamlandet av empirin, kvalitativ eller kvantitativ metod. Kvantitativ metod innebär att mäta data ur en objektiv synpunkt med utgångspunkt i insamlad data. Den kvalitativa metoden handlar om att tolka och förstå det som individer säger och uppfattar samt tolka den sociala miljö som de befinner sig i. Fokus är att försöka förstå hur andra personer upplever omvärlden. De forskare som använder sig av kvalitativ metod använder sig i de flesta fall av målinriktat urval på grund av att empirin ska besvara forskningsfrågan (Bryman 2011). Då syftet med studien är att undersöka vilken kunskap som kan framkomma under tiden practice research med hjälp av Spegelmetoden används samt hur diskussionerna utvecklas under tiden anser jag att en kvalitativ metod är mest lämpad. Det på grund av möjligheten att se vad som sägs i diskussionerna som hålls på arbetsplatsen. Det är vad socialsekreterarna säger och i vilken kontext som det sägs som är det viktiga för att uppnå syftet med studien. Det handlar för mig om att tolka och förstå det som sägs och koppla samman det med practice research. Att använda en kvantitativ metod skulle i detta fall inte vara lämpligt på grund av att det handlar om att upptäcka underliggande budskap.

6.2 Vetenskapsteoretisk ansats

16 under tiden practice research med hjälp av Spegelmetoden används samt hur diskussionerna utvecklas under tiden. De görs genom att jag tolkar det som sägs och försöker förstå det utifrån en teori. Det finns inga specifika regler som bestämmer hur diskussionerna ska tolkas utan det tolkas i sitt sammanhang och utifrån de valda teorierna.

6.3 Datainsamlingsmetod

Jag vill i min studie undersöka vilken kunskap som kan framkomma under tiden practice research med hjälp av Spegelmetoden används samt hur diskussionerna utvecklas därför kommer jag använda mig av inspelade diskussioner. De inspelade diskussionerna har pågått regelbundet under fyra månaders tid och utgångspunkten är blanketten Spegelsalen. Det ljudmaterial som jag har tagit del av är inspelat på ett socialkontor i södra Sverige där socialarbetarna arbetar med Försörjningsstöd. Vid diskussionerna har det deltagit mellan 5-7 socialsekreterare, jag har deltagit vid varje tillfälle för att observera vad som sägs i diskussionen samt bli medveten om hur diskussionerna går till. Datainsamlingen sker systematiskt då det äger rum regelbundna diskussioner på arbetsplatsen. Det leder till att datainsamlingen blir stor och den kan då användas i flera sammanhang och till flera forskningsfrågor.

17 arbete. Det kan även påverkas av varandras åsikter och det finns en möjlighet till att grupptycket leder till att man inte vågar gå emot det som sägs i gruppen.

6.4 Bearbetning och analys av materialet

Jag har valt att transkribera det material som jag ska använda för mitt resultat och analys. Denscombe (2009) beskriver att en transkribering tar i de flesta fall lång tid men att det kan vara värdefullt för forskaren för att lära känna sitt material. De svårigheter som kan uppstå vid transkriberingen är att det kan vara svårt att höra vad som sägs, den som talar gör det inte alltid fullständigt och avslutar resonemanget samt svårigheter i att få med uttal och betoning i skrift (Denscombe 2009). Trots dessa svårigheter har jag valt att transkribera mitt material för att lära känna det samt för att underlätta analysen. Det har stundtals varit svårt att höra vad som sägs men det har inte påverkat materialet i någon stor utsträckning.

För att analysera mitt transkriberade material har jag valt att ta inspiration från Grounded Theory kodningsstrategi. Det innebär att dela in materialet i kategorier som används för att organisera och sortera empirin. Materialet har lästs igenom noggrant och har sedan markerats med en färg beroende på kategori, det kallas för initial kodning. Vid flertalet genomläsningar kan det framkomma nya kategorier från materialet (Bryman 2011). Jag har sedan valt att använda mig av fokuserad kodning vilket Bryman (2011) beskriver som att man lägger ett stort fokus på de koder som i högsta grad ger mest information. Detta har gjorts genom att jag har läst materialet ett flertal gånger för att kunna hitta kateorier som är centrala. Jag har även skapat underkategorier att placera in materialet i. De utvalda kategorierna har sedan analyserat i förhållande till uppstatsens teori och tidigare forskning. Det är ett stort material vilket gör att den analys jag har gjort använder bara en del av materialet. Det innebär att materialet kan användas för ytterligare analyser med andra kategorier än de som jag presenterar i tabellen nedan.

18 reflexiv kunskap och tyst kunskap. Det uttrycks bland annat genom orden känner, tänker, upplever, resultat etc.

Huvudkategori Underkategorier Exempel på ledord

Kunskap

 Ny kunskap

 Erfarenheter

 Reflexiv kunskap

 Tyst kunskap

Känner, känsla, tänker, upplever, resultat, göra, utveckling, tidigare, hantera, vet, tror

Organisation

 Arbetsförhållande

 Lagar & regler

 Socialarbetares roll

 Handlingsutrymme

Svårt, expertis, problem, rutiner, rätt, roll, hjälper, vägvisare, drivhjul, styrmedel, möjligheter, styra.

Samverkan

 Professioner

 Kommunikation

 Kompetens

Trepart, nätverk, resurs, uppföljning, uppgift, kräva, profession

Klient

 Perspektiv

 Synsätt

 Valmöjligheter

Medveten, problem, tycker, förstår, svårt, förändra, planering, enligt

Bemötande

 Av socialarbetarens problematik

 Av socialarbetaren mot klienten

 Av lösning

Växelverkan, orientering, bra, typiskt, förklara, upplevelser, förstå, förslag, gjort

6.5 Validitet och reliabilitet

Validitet innebär hur trovärdig och överförbar forskningen är på andra liknande grupper. Att uppnå validitet görs genom att följa de regler och krav som forskningen kräver och låter deltagarna ta del av rapporten. Överförbarheten kan uppnås genom täta redogörelser som kan hjälpa andra att värdera hur överförbar studien är (Bryman 2011). För att skapa en hög validitet i min uppsats har jag valt att presentera de olika delar som leder till mitt resultat som till exempel problemformulering och metod. Det som går att överföra till andra studier kan vara tillvägagångssätt och metoderna men det finns ingen säkerhet att resultatet blir liknande eller detsamma. Det på grund av att resultatet beror på gruppens utveckling, inställning, dynamik och ramar för handlingsutrymme.

19 är att det är svårt att skapa samma sociala miljö och samma roll som föregående forskare befann sig i (Bryman 2011). Svensson & Ahrne (2011) framställer att generaliseringen kan göras genom att man studerar två eller flera liknande områden/miljöer eller att det till exempel går att generalisera på socialarbetare inom olika områden. Det går dock aldrig att var säker på om resultatet blir samma om man väljer att studera det på sammasätt någon annanstans (Svensson & Ahrne 2011). I denna uppsats kan det diskuteras om resultatet är generaliserbart då det är en grupp socialsekreterare som har studerats. Det som kan vara en svårighet i generaliseringen är att det inte går att återskapa den sociala kontexten som just dessa socialarbetare befinner sig i samt relationen och gruppdynamiken påverkar resultatet. Att jag känner socialarbetarna sedan tidigare leder också till en svårighet då det kanske inte hade blivit samma resultat om någon annan hade genomfört studien samt att det inte säkert hade blivit samma resultat om jag hade gjort om studien med någon annan grupp socialarbetare. En annan svårighet med generalisering är att det som framkommer under tiden practice research används kan bero på vilka ärenden som tas upp under diskussionerna.

6.6 Etiska överväganden

20 Bryman (2011) redogör för fyra etiska principer (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet) som bör tas i beaktning för att undervika att deltagande känner sig kränkta eller utsatta för övergrepp. Vid starten av diskussionerna valde jag att använda mig av dessa. Enligt Bryman (2011) innebär informationskravet att informera om syftet med studien, att det är frivilligt att delta i studien samt att de deltagande har rätt att hoppa av vid önskemål. Det gjordes genom att jag informerade om vad jag skulle använda de inspelade diskussionerna till samt att det var frivilligt för socialarbetarna att delta. Det fanns inget krav på att delta i alla diskussionerna samt att det fanns möjlighet att avbryta deltagande vid önskemål. Samtyckeskravet ger enligt Bryman (2011) de deltagande möjlighet att själva bestämma över sitt deltagande i studien. I detta fall var det helt frivilligt att delta i studien samtidigt som de själva bestämmer hur mycket plats de vill ta i diskussionen. Socialarbetarna måste inte presentera ett ärende utan det är också frivilligt. Bryman (2011) beskriver att konfidentialitetskravet innebär att de som deltar i undersökningen ska behandlas med respekt och uppgifter som framkommer ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Jag berättade från början att socialarbetarna kommer att vara anonyma i uppsatsen. En av anledningarna till socialarbetarna är anonyma för att förhindra upplevelsen av att försvara deras beslut och resonemang för valet av tillvägagångssätt i ärendet. Även kommunen är anonym för att minska risken att någon känns igen. Det hade kunnat vara oetiskt att inte göra kommunen anonym på grund av att det kan bli lättare att ta reda på vilka socialarbetare som har deltagit i studien. Nyttjadekravet går enligt Bryman (2011) ut på att det insamlande materialet endast får användas för den avsikt som det är tänkt för. I detta fall har socialarbetarna fått veta att diskussionerna kommer att användas i denna uppsats.

6.7 Tillvägagångssätt

Jag har valt att skriva om practice research utifrån den möjlighet jag fick att åka på en intensivkurs om practice research. Fokus låg på Spegelmetoden och hur den kan användas. Efter kursen valde praktikplatsen att pröva metoden, eftersom det fanns ett intresse hos socialarbetarna att göra detta. Diskussionerna har ägt rum en gång i månaden. Det bestämdes även att ärendena ska presenteras avidentifierade. Jag arbetade sedan om blanketterna språkligt för att anpassa dem till det svenska språket.

21 distraherande av att diskussionerna spelas in. Det första jag gjorde var att transkribera materialet för att lära känna det och sedan valde jag att analysera det utifrån Grounded Theory. Jag genomförde sedan en fokusgruppintervju för att kunna tolka hur socialarbetarna ser på kunskap och kunskapsutveckling i det praktiska arbetet. Under intervjun valde jag att hålla en låg profil för att få fram socialarbetarnas åsikter och inte påverkas av mig. Även fokusgruppintervjun har jag transkriberat för att lära känna materialet och underlätta analysen.

6.8 Metoddiskussion

Att använda empiri som har samlats in under en längre tid i detta fall genom inspelade diskussioner har inneburit både för- och nackdelar. En möjlighet är att se hur diskussionerna utvecklas. I och med det geografiska läget har det gett mig praktisk möjlighet att delta i diskussionerna efter avslutandet av min verksamhetsförlagda utbildning. I och med att diskussionerna skulle användas som empiri var något som var uttänkt redan från början vilket har kunnat leda till att socialarbetarna har gått in i diskussionerna med en annan inställning än om det inte skulle användas till någonting. Det kan även vara så att socialarbetarna vill visa sin bästa sida och visa upp vad det kan, vilket kan göra att det blir bättre diskussioner för att de ska användas i en uppsats. Samt att jag har gjort min verksamhetsförlagda utbildning på arbetsplatsen vilket också kan vara en bidragande orsak till att socialarbetarna vill visa ett bra arbete. Att de vill prestera kan också leda till att det blir svårare att komma med förslag för att de ska uppfattas som bra och relevanta. Min medverkan kan ha påverkat dynamiken i gruppen då socialarbetarna inte känner mig lika väl som de andra även om det känner mig en del samt att jag inte är lika insatt i det praktiska arbetet. Det kan även leda till att de måste beskriva sitt arbete mer utförligt än om jag inte deltog för att jag ska kunna förstå tankemönster och tillvägagångssätt. Det kan ses som både positivt och negativt då det kan ta fokus från det som är viktigt och diskutera men samtidig belyser hur arbetet verkligen fungerar. Det kan även ha gjort mitt deltagande lättare då de kan känna sig mer bekväma än om det skulle suttit någon okänd och deltagit i diskussionerna.

22 använda det som sägs i diskussionerna i uppsatsen. Skillnaden som hade kunna uppstå är att jag hade deltagit mer aktivt och inte tänkt lika mycket på vad de andra hade sagt och jag hade inte deltagit i diskussionerna som har ägt rum efter avslutad verksamhetsförlagdutbildning. Det kan leda till att deltagarna blir mer tillbakadragna för att jag deltar på grund av att jag kommer att använda det i uppsatsen och de kan hindra dem från att säga vad det verkligen tycker på grund av hur det ska framställas. Mitt deltagande har även lett till en svårighet att vara objektiv mot materialet då jag känner till vad som ligger bakom samt känner personerna som presenterar sitt ärende. Min roll ur en etisk synvinkel kan vara att jag deltar med rätten att analysera och tolka det som sägs i diskussionen. Vilket även kan vara problematiskt för mig själv då det kan kännas fel att ge tolkningar på materialet då jag har känslan av att det troligtvis inte var menat på det sättet.

7. Resultat och analys

Denna rubrik har som mål att besvara de frågeställningar genom presentation och analys av ljudinspelningarna samt fokusgruppintervjun, de kommer att presenteras genom beskrivningar och citat. Jag har valt att ha resultat och analys under samma rubrik för att undervika upprepningar och ge klara kopplingar mellan resultatet och analysen. Materialet kommer att analyseras utifrån teori samt tidigare forskning. För att analysera materialet har jag valt att skapat kategorier för att sortera och lära känna materialet. Resultat och analys kommer att vara uppdelade i rubrikerna ett svårt arbete och reflektion som redskap.

7.1 Ett svårt arbete

Under denna rubrik kommer jag analysera hur socialarbetarna upplever sina arbetsuppgifter samt vilka delar de uppfattar som problematiska. Det är indelat i kategorierna beskrivning av

ett svårt arbete, utveckling av ett svårt arbete och lösningar.

7.1.1 Beskrivning av ett svårt arbete

23 deras arbete påverkas av andra aktörer och samhället, vilket försvårar arbetet. Det kan även finnas en svårighet att definiera vad det är i arbetet som gör det svårt då det kan vara flera olika delar som leder till svårigheten. Utifrån Fook & Gardners (2007) teori om reflekterande förhållningssätt kan i detta fall, genom att ett svårt arbete beskrivs, ske en granskning av arbetet vilket leder till en förbättring av det praktiska arbetet.

En faktor i empirin som kan leda till ett svårt arbete är de valmöjligheter som klienten har och som påverkar socialarbetarnas arbete. Det handlar om att klienten gör val som påverkar socialarbetarens arbete i den mån att det kan bli svårare att uppfylla de yrkesmässiga mål som finns. Att klientens valmöjligheter påverkar socialarbetarens arbete kan tolkas utifrån Lipskys (2010) teori att organisatoriska begränsningarna påverkar socialarbetarnas arbete. Utifrån beskrivningen av empirin att regler och organsationens mål gör att socialarbetarna inte kan hjälp klienterna i den mån som de vill. Det kan överensstämma med att det inte finns tillräckligt med resurser för att hjälpa klienten på bästa sätt vilket kan leda till socialarbetarens frustration. Om det inte finns tillräckligt med resurser från organsationen blir det svårt för socialarbetaren att använda sitt handlingsutrymme fullt ut och hjälpa klienten i den utsträckning som det skulle kunna vara möjligt.

”Det negativa kan vara att han inte kan förändra sig utan fortsätter som tidigare och så fort han får lite pengar på fickan så gör han vad han vill.”

24 finns en handbok om hur problematiken ska bemötas så handlar socialarbetarna på rutin och vana istället. Utifrån det kan det i detta fall handla om att rutin och vana inte räcker till för att bemöta klientens behov utan socialarbetarna måste vara flexibel för att kunna använda handlingsutrymmet fullt ut. Genom att det inte finns någon manual som socialarbetaren kan använda sig av krävs det att socialarbetaren tar tillvara på och funderar över hur deras handlingsutrymme kan användas för att hjälpa klienten. Ibland används handlingsutrymmet utöver den rutin och vana som socialarbetaren har. I fokusgruppintervjun diskuteras det om att utgå från klienten och deras upplevelser. Det på grund av att det i många fall inte fungerar på samma sätt för dem som det gör för en myndighetsperson när det till exempel handlar om att ringa till en myndighet och få hjälp. Det beskrivs som en orsak till varför klienten gör de val som de gör och som sen kan påverka socialarbetarens arbete.

Jag tolkar det som att det inte är de organisatoriska och politiska målen som vill uppnås. Utan det handlar om att det ska fungera för klienten inom de övriga livsområdena som ligger utanför det styrmedel som kan användas av socialarbetarna. Det kan utifrån Lipskys (2010) teori tolkas som att gräsrotsbyråkratens uppgift är att sammanfoga klienten och organisationens mål. I de fall som tas upp är det svårt att göra det, vilket gör arbetet svårt för att socialarbetaren då de representerar organisationen men vill hjälpa klienten. Det kan bero på att klienterna kategoriseras in efter behov och insatser och inte utefter mål och möjligheter som klienten har till exempel att förändra sin livssituation. Genom att socialarbetarna i diskussionerna beskriver vilka problem som uppstår när de kategoriserar in klienten efter behov skapas det en kunskap om att klientens val påverkar arbetet och det kan ha sin grund i att de inte har samma mål som organsationen. Det leder till att det är av vikt att försöka hitta ett samarbete som gör att klienten och socialarbetaren arbetar mot samma mål för att göra måluppfyllelsen möjlig för båda. Genom att socialarbetarna diskuterar hur de kategoriserar in klienten i organsationen skapas det kunskap om vad det är i arbetet som gör det problematiskt då utgångpunkten inte är vilka mål och möjligheter klienten har.

25 bästa sätt. Det finns även en frustation i att man inte vet hur man ska gå tillväga för att få de aktörer som anses är bäst lämpande att göra det. Orsaken till att samverkan kan bli ett problem istället för en tillgång tolkar jag det som, de olika organsatioriska ramar som finns för olika aktörer samt att det finns olika synsätt på organsationer och olika syn på de arbetsuppgifter som utförs hos respektive aktör. Det kan sammankopplas med Lipsky´s (2010) syn på att gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme är begränsat av organisatoriska ramar. Det kan innebära att socialarbetarna måste ta hjälp av andra professioner för att hjälpa klienten på bästa sätt. Det kan även handla om att man inte vet vad olika aktörer kan bidra med i arbetet med klienten. I fokusgruppintervjun påtalar även socialarbetarna att det är av vikt att ha kunskap om olika områden för att kunna bemöta klienterna lika och med en god service. Att själv veta eller ta reda på hur man ska gå vidare med problematiken. Vilket överensstämmer med Lipsky (2010) då god service är när klientens behov kan uppfyllas. Om kunskapen om hur klienten ska bemötas inte finns hos socialsekreterarna och man måste hänvisa klienten till en annan aktör kan tyda på en mindre bra service. Att stå för en mindre bra service kan också framkalla en frustration hos socialarbetarna då de själva är begränsade av organsationen.

7.1.2 Utveckling av ett svårt arbete

26 Att fortsätta att beskriva och kritiskt reflektera om det tillsammans leder till ett större utbyte och stöd av varandra. Att kunskap kan skapas genom diskussion och reflektioner har stöd i Fook & Gardners (2007) teori om kritiska reflektioner då sker en granskning och förbättring av det praktiska arbetet. Det kan även kopplas samman med tidigare forskning genom Pain (2010) redogörelse om att practice research kräver ett engagerat och kollegialt deltagande för att målet med forskningen ska kunna uppnås. Målet med forskningen överensstämmer med utvecklingen av arbetet då båda syftar till att förbättra arbetet och situationen för klienten. För att utveckla och hjälpa till med lösningar tolkar jag empirin som att ett sätt är att dela med sig av sina erfarenheter. Det kan även vara att berätta hur andra personer har löst liknande problem och att delge sina kunskaper om en speciell organisation eller aktör. Socialarbetarna uttrycker att det handlar om att se sig själv utifrån, att verkligen förstå vad det är man gör och får en förståelse för det. Även att ta till sig hur andra ser på det val som man har gjort kan ha påverkat arbetet. Utifrån fokusgruppintervjun är det inte själva användandet av practice research med hjälp av Spegelmetoden som måste leda till utvecklingen av arbete. Utan det beskrivs att det ständigt finns en medvetenhet om att arbetet måste utvecklas och kan göras genom bland annat att utbyta erfarenheter. Det viktigaste för att lyckas med utvecklingen av arbetet är att man tillsammans bestämmer att det ska genomföras och att ledningen tillåter det men Spegelmetoden kan användas som ett verktyg för att uppnå det.

27 misslyckats med sitt arbete. Det kan vara svårt då socialarbetaren ser möjlighet för klienten till fortsatt arbete men förmågan finns inte hos klienten.

”Jag tänker va nöjd med det du har uppnått för vi vet inte om det finns mer potential, jag tror att det finns lite mer potential men jag tror kanske inte att vi når ända fram utan va nöjd med det du har gjort och känn inte att du måste göra så mycket mer.”

Under den tiden som diskussionerna har pågått har det skett en förändring i att visa sina svagheter. I och med att det har visats fler svagheter blir det lättare att hjälpa till och komma med nya idéer. Det blir även enklare att ifrågasätta det arbete som har gjorts. Citatet ovan visar att det inte går att hjälpa klienten mer än det som har gjort. Det handlar då istället om att vara nöjd med det arbete som har gjorts men det finns en förhoppning om att arbetet fortfarande kan vara till nytta för klienten. I detta fall handlar det om att bibehålla det som har uppnåtts. Utvecklingen av det svåra arbetet är även bekräftelse av att det är svårt men att det redan har uppnåtts en stor förändring och det inte är säkert att klienten har mer potential till att utvecklas ytterligare. Det kan med hjälp av Lipskys (2010) teori tolkas som att det är organisationen som begränsar klientens utveckling då det kanske inte finns resurser som behövs för att hjälpa klienten till att utvecklas på bästa sätt.

Tidigare beskrivning om svårigheterna att skapa en god samverkan kan utvecklas genom kritiska reflektioner och erfarenheter av samverkan med andra aktörer. När det handlar om andra aktörer är de inte närvarande i samma utsträckning som kollegor vilket gör att deras erfarenheter blir extra viktiga för att lära sig vilka man kan samverka med. Det kan även handla om att lära av varandra, om vad olika aktörer gör och kan bidra med. Det kan kopplas ihop med Fook & Gardners (2007) teori om kritiska reflektioner och byggstenen kritisk samhällsteori då erfarenheter används för att utveckla arbetet och reflektera kring det. En av socialsekreterarna beskriver hur hon/han upplever hur denne har lärt sig av andra aktörer som underlättar samverkan.

”Sen tänker jag nätverksmöten alltså jag känner att jag under åren har fått en oerhörd kunskap om andra verksamheter som tangerar våran, från

28 Citatet visar på att kunskap kan produceras genom en samverkan och att det finns en möjlighet till att utveckla sin förståelse för samverkan genom att diskutera med de andra aktörerna. Det kan dock vara problematiskt att få denna kunskap om man inte har arbetet under en längre tid inom organsationen och har haft kontakt med flera aktörer tidigare. Detta citat kan även hjälpa andra, hur de ska lära sig ta tillvara på andras åsikter om den egna organsationen som kan underlätta till exempel samverkan.

7.1.3 Lösningar

29 När det handlar om att samverka med andra aktörer finns det utifrån diskussionerna möjlighet att hitta lösningar. Ett av de förslag som framkommer under de flesta diskussioner är att använda sig av nätverksmöte för att kunna skapa ett bra samarbete där alla vet vad som förväntas av var och en. Klienten blir även medveten om vad han eller hon kan förvänta sig av de olika aktörer som är delaktiga i situationen. När det handlar om att lära sig av samverkan kan det göras utifrån praktiken men det finns även mycket kunskap hos kollegor. Det kan kopplas till Fook & Gardner (2007) och deras syn på reflekterande förhållningssätt som innebär att se på tänkande, handlingar och känslor. Ny kunskap utifrån dessa kritiska reflektioner blir vad olika aktörer kan bidra med i det specifika ärendet samt ta med sig kunskapen till andra ärenden.

Jag tolkar det dock som att de idéer och reflektioner som kommer fram under diskussionerna har betydelse för socialarbetaren då det ger möjlighet till att prova nya alternativ. Den skillnad som finns mellan de olika diskussionerna är att det framkommer olika många förslag varje gång men det framkommer dock alltid förslag. Att det kommer fram olika antal förslag kan handla om de olika erfarenheter som finns i gruppen, är det något som många har erfarenhet av kommer det fler förslag. Är det något som de har mindre förslag på kan det handla om mindre erfarenhet men det kan då istället komma förslag utifrån de tankar och upplevelser som socialarbetarna har. En av socialarbetarna uttrycker sig såhär i fokusgruppintervjun när det handlar om att finna lösningar på problem tillsammans genom att använda reflektioner och diskussioner.

”Det är väl det här med vikten av att få det bekräftat att inte bara sköta sig själv utan faktiskt ta in annan information. För man sitter där och tänker nu har jag gjort allt för att det här ska blir bra och det fungerar inte. Det finns inget annat att göra och sen så kommer man och får sjuttio-elva nya tips, för att andra har varit med om liknande innan eller att någon har läst någoting.”

30 delar med sig av sina erfarenheter samt delger sina tankar och känslor om ärendet. Det kan sammanföras med Svensson, Johnsson & Laanemts (2008) tolkning av Lipskys teori om det individuella inflytandet som socialarbetaren har som påverkar handläggningen och beslutsfattandet. Utifrån det är det av vikt att ta del av andras erfarenheter och kunskap för att kunna använda andra aktörers insatser för att hjälpa klienten. Lipsky (2010) beskriver att kunna hjälpa klienten är att upprätthålla en god service.

Det viktigaste när det handlar om lösningar är att vara öppen och inse att det inte finns någon universal lösning eller ett paket av lösningar som kan användas. Utan det handlar om att dela med sig och ta in andras reflektioner om vad som kan göras och var öppen för nya förslag. Utifrån materialet tolkar jag det som att socialarbetarna som deltar i diskussionerna är beredda att förändra sitt arbetsätt för att hjälpa klienten. Det handlar även om att det finns lösningar på allt, det är bara olika svårt att komma fram till dem. Det kan kopplas samman med Hardwick & Worsly (2011) beskriver i den tidigare forskningen att vid användandet av forskning nära praktiken innebär att få kunskap som endast kan skapas av praktiker som arbetar med uppgifterna. Sammanfattningsvis har användningen av practice research lett till ett konstaterande att lösningar på problem inte tar slut samt att det inte finns något arbete som är omöjligt, utan att släppa in andra i arbetet gör att utvecklingen kan fortsätta och problem kan ses ur nya perspektiv. Det som socialarbetarna beskriver i empirin är problem och kunskap som de som endast kan skapas av de som arbetar inom området. I detta fall handlar det bland annat om att finna lösningar på problem som att använda sitt handlingsutrymme på rätt sätt. Det för att hjälpa klienten och vilka aktörer som är möjliga att använda sig av när den egna organisationens resurser inte räcker till. Socialarbetarna uttrycker i fokusguppintervjun att de tidigare har vetat att arbetet är något som har behövts utvecklas och att det inte är något nytt att lära av varandra. Spegelmetoden har gett dem möjlighet till att ta sig tiden och tillsammans både ledning och gruppen att det ska göras.

31 utvärdera och dikutera det vardagliga arbetet. Kunskap kan även skapas genom att diskutera hur socialarbetarna kategoiserar in klienten efter mål och möjligheter i organsationen.

7.2 Reflektion som redskap

Att använda sig av reflektioner är centralt i användningen av practice research. Det handlar om att reflektera över sitt eget arbete och sin relation till klienten men även om att dela med sig av sina reflektioner till andra. Genom att dela med sig av reflektioner och tankesätt finns det en möjlighet till att hjälpa varandra och utveckla arbetet. Reflexivitet kan även användas för att utveckla arbetet då det ger möjlighet att spegla varandras arbete och tankesätt.

7.2.1 Kritisk reflektion

Att använda sig av ett reflexivt förhållningssätt innebär bland annat det som Fook & Gardner (2007) beskriver i sin teori om kritiska reflektioner som att belysa maktstrukturer och att de yrkesmässiga kunskaperna lärs i den kontext där det är aktuellt. Att reflektera kan utifrån empirin delas in i två delar, självreflektion samt reflektionen i gruppen. Självreflektion innebär i första hand det arbete som görs innan ärandet presenteras. Det är en självreflektion där socialarbetaren granskar sitt arbete utifrån frågorna. Frågorna som ska besvaras handlar om orsak till varför man vill granska ärendet, mål och arbetssätt, växelverkan, strukturer som påverkar arbetet samt hur socialarbetaren själv påverkar arbetet. Vilket i sin tur leder till att socialarbetaren innan diskussionen har gått igenom och reflekterat över det gjorda arbetet. Självreflektionen genom växelverkan och hur socialarbetaren själv påverkar arbetet är ett sätt att belysa maktstrukturer som finns vilket Fook & Gardner (2007) redogör för genom dekonstruktion, då det handlar om att förstå uppbyggnaden av makt samt konstruktioner av identiteter. Det är en viktig del för socialarbetare på grund av att det ger en första anblick av de strukturer som påverkar klienten samt vilken relation som finns till klienten. Det ger även en bild av det arbete som har utförs samt att det är en grund för de andra socialarbetarna att sätta sig in i ärendet och börja reflektera innan gruppen träffas och diskuterar ärendet. Utifrån materialet går det att tolka som att självutvärderingen är av vikt för socialarbetaren som granskar sig själv för att skapa en förståelse för det egna arbetet och se vad det faktiskt är som har hänt. Det innefattar även att öppna upp för att ta emot andra synpunkter utifrån det arbete som redan har gjorts. En socialsekreterare uttrycker det på följande sätt:

32

gjort som jag har gjort? Och vad är det som har påverkat mig till det jag har gjort.”

Utifrån citatet ovan kan det även tolkas som värdefullt att bara sitta ner och reflektera utan att visa upp det för någon. Det handlar om att kritiskt granska det arbete som har gjorts utifrån de perspektiv som socialarbetaren själv har. Fokus under denna tid har legat på att reflektera över arbetet för att sedan presentera det för gruppen men det uppfattas som minst lika värdefullt att göra det för sig själv utan att delge det till någon annan. Nackdelen med det är att det inte skapas reflektioner och förslag i den mån som det diskuteras i grupp utan blir ett fortsatt ensamarbete. Att kritiskt granska det egna arbetet kan ses som en kunskapskälla då det kräver ett öppet sinne för att lyckas vilket även kan leda till nya idéer och tankar. Även om det är en fördel att andra också får kritisk granska ens arbete är det bättre att göra det själv än att inte göra det alls om det inte finns tid och möjlighet att göra det tillsammans i grupp sedan. Det kan förstås utifrån Fook & Gardners (2007) teori om att kritiska reflektioner är ett redskap för att utveckla det praktiska arbetet i praktiken. Det är redskapet kritisk reflektionen som utvecklar arbetet och inte nödvändigtvis diskussionen.

33 sitt praktiska arbete och genom diskussionerna delas erfarenheter och idéer vilket leder till ny kunskap.

”Jag tror alla har blivit hjälpta mer eller mindre varje gång man har varit här. Man har tagit med någonting även om man trodde att man var nöjd, det går ju att fixa det här.”

Utifrån citatet handlar det om mer än att bara lösa de problem som man var där för att lösa, det innefattar att ta med sig det alla säger även om det inte är relevant för just det presenterade ärendet. Det tolkar jag som att det inte krävs ett problem för att lära sig nya saker utan att bara lyssna och reflektera leder till en större yrkeskompetens. Uttrycket att vara nöjd efter att har varit delaktig i diskussionen tyder på att diskussionen har uppfyllt sitt syfte i att utveckla den individuella och yrkesmässiga kunskapen. Sammanfattningsvis kan practice research och kritiska reflektioner vara till användning för att lösa specifika problem som Uggerhøj (2011) beskriver i den tidigare forskningen men även för andra socialarbetare kan lära sig att se saker ur nya perspektiv. En viktig aspekt för att utveckla arbetet är att kritisk reflektera varandras arbete och diskutera det för att vidga perspektiven och för att kunna lära av varandra. Det är handlandet som står i fokus för lärandet vilket Julkunen (2009) beskriver är en förutsättning för att använda practice research samt att det finns ett forum för att göra den individuella kunskapen kollektiv. Överlag i diskussionerna är det vad som har gjorts som leder till utvecklingen av kunskapen. I fokusgruppen beskriver socialarbetarna att deras kunskap utvecklas när man hamnar i situationer som man inte har varit tidigare och sedan löser den.

7.2.2 Ett reflexivt förhållningssätt

34

” – Vad tänker du?

– Jag tänker att… vad mer saker som skulle komma fram om man gjorde mer grundläggande utredning, mer grejer som skulle göra det lättare att hantera situationer både för honom och för de som försöker hjälpa honom. [...]

– Men tänker du att resultatet i arbete med honom skulle bli annorlunda om du såg under?

– Mm, om man vet vad det grundar sig i något helt annat än det som man tror att det grundar sig i. Förstår du?

– Ja. Men om man tittar utifrån de ”symptom” och hans sätt att vara, har du en tanke om vad det kan vara?”

Citatet ovan visar hur ett reflexivt förhållningssätt kan användas för att utveckla resonemang och få den socialarbetaren som presenterar ärendet att delge fler tankar kring problematiken och vad som skulle kunna hjälpa. Det kan tolkas som att använda sig av detta förhållningssätt kan leda till ny kunskap för alla socialsekreterare som deltar i diskussionen. I tidigare forskning påvisar Yliruka & Karvinen-Niinikoski (2013) att det går att lära sig hantera det svåra arbetet genom reflekterande strukturer. Det kan även leda till att socialarbetaren blir medveten om vilka känslor som ligger bakom viljan att få till exempel en utredning. En socialsekreterare uttrycker att ett ifrågasättande leder till:

”Sen finns det saker som man själv inte har tänkt på i andras frågor och så har man oftast svaret inom sig fast man aldrig har tänkt att presentera det själv för att man har lagt det bakom sig på något vis.”

35 möjlighet till reflektion kan det blir lättare för gräsrotsbyråkraterna att ta hjälp av varandra och inte isolera sig i sitt arbete.

Den andra delen i det reflexiva förhållningssättet är att uppmärksamma relationen till klienten. Det handlar om vilket förhållningssätt som finns till klienten samt vilken roll socialarbetaren har i klientförhållandet. Att vara uppmärksam på dessa saker leder till en medvetenhet i vilken påverkan man själv har på klienten. Det kan tolkas utifrån Fook & Gardners (2007) syn på det postmoderna som innebär reflektioner över vad som kan hjälpa för att förstå klienten samt förstå maktförhållandet mellan sig själv och klienten. Det handlar även om att förstå hur uppbyggnaden av identiteter och hur man kategoiserar sig själv gentemot andra. I materialet finns det i varje ärende beskrivning av växelverkan med klienten samt socialarbetarens roll i förhållandet. Det är en kort beskrivning av vilken form av växelverkan som äger rum med klienten. En fördel med att reflektera över det är att socialarbetaren får en bild av hur relationen med klienten ser ut. Det kan även handla om hur mycket eller lite inflytande som klienten har i sin situation. I en del av presentationerna av ärendena beskrivs det hur olika typer av växelverkan har använts och vilka konskevenser det har haft på klientförhållandet. Genom det finns det en möjlighet att ta det med sig till flera klientkontakter och se om det går att förändra något genom att ändra växelverkan. Det kan även andra socialsekreterare ha nytta av i sina klientkontakter. Socialarbetarna uttrycker att kunskapsutveckling handlar om att öka förståelsen även om det inte leder till att man kommer vidare.

”Min egenorientering i klientförhållandet, där har jag en blandning mellan klientorientering och dialogorientering. Alltså expertorientering fungerar inte alls på med henne. För jag utgår från henne samtidigt som jag, jag utgår ifrån där hon är och hon styr mycket samtidigt som det är det här ifrågasättandet mot klienten.”

36 bemöta och synliggöra det ojämlika förhållande som skapas mellan klienten och organsationen. Det ger även en möjlighet att se om det finns meningsskiljaktigeter i de mål som socialarbetaren och klienten vill uppnå.

Att använda kritiska reflektioner och ett reflexivt förhållningsätt som redskap kan kopplas till Fook & Gardners (2007) teori om kritiska reflektioner då teorin belyser krisitka reflektioner ur flera sammanhang. Det handlar om det som har beskrivit ovan att reflekterande förhållningssätt kan hjälpa till att utveckla och granska arbetet, begreppet reflexivitet går också att koppla till empirin då det används ett reflexivitet förhållningssätt. Den postmoderna och kritiska samhällsteorin kan kopplas till den sista delen i resultatet där jag presenterar socialarbetarens roll och växelverkan med klienten vilket kan ses som ett uttryck för att belysa maktstrukturer och olika perspektiv.

8. Slutdiskussion

Slutdiskussionen kommer att vara uppdelad i två delar, i den första delen sammanfattning av

frågeställningar kommer jag att besvara mina frågeställningar och göra en kort

sammanfattning av resultat och analys. I den andra delen avslutande reflektioner kommer jag att delge reflektioner som uppkommit under uppstatsens gång samt tankar och reflektioner kring practice research.

8.1 Sammanfattning av frågeställningar

Då syftet med studien är att undersöka vilken kunskap som kan framkomma under tiden practice research med hjälp av Spegelmetoden används samt hur diskussionerna utvecklas under tiden har jag valt att använda mig av frågeställningarna som besvaras nedan.

Vad i det praktiska arbetet är det som beskrivs under diskussionerna som leder till kunskap?