”Mellan myndighetsutövning och medmänsklighet”

”Mellan myndighetsutövning och

medmänsklighet”

En kvalitativ intervjustudie om hur den dualistiska rollen

skapas bland socialsekreterare på ekonomiskt bistånd

Författare: Linnéa Bengtsson Handledare: Josefin Palm Examinator: Gergei Farkas Termin: HT20

Abstrakt

The essay wants to capture and illustrate the complex role/roles that social workers possess in their work. The purpose of the essay is to find different parts of their work where their different roles are put to the test and challenged. The purpose is to understand how the dualistic role of social workers is created and arises in relation to external and internal expectations. In which situations and contexts do they take on their different roles, i.e. to be someone's "savior" or the person in power and how this in turn affects their work. To understand this, theories of power relations, grassroots bureaucracy and role theories will be applied. The essay is based on a qualitative interview method with four social workers on financial aid in a medium-sized city. The results of the thesis indicate that there are several influencing factors at different levels, which can form the basis for the role conflict. Expectations of the social workers and their assignment, in the form of expected and unexpected assignments in relation to society, the organization and the clients. Where the problem arises from different views on the role of assignments, where they do not correspond to the social workers perception, which in turn creates an internal conflict with the social worker. It can be concluded that the role conflict is created by different expectations of the social workers assignments, from society, the organization, the client and above all themselves. Based on the essay, it can be seen that the different roles that the social secretary holds are only created in relation to someone else.

Keyword: Social worker, financial aid, dualistic professional role, role conflict,

Sammanfattning

Uppsatsen vill fånga och belysa de komplexa rollen/rollerna som socialsekreterare innehar i sitt arbete. Där syftet är att försöka hitta olika delar i deras arbete där deras olika roller sätts på prov och utmanas. Syftet är att förstå hur socialsekreterares dualistiska roll skapas och uppstår i relation till yttre- och inre förväntningar. I vilka situationer och kontexter intar dom sina olika roller, dvs. att vara någons “räddare” eller makthavare och hur det i sin tur påverkar deras arbete. För att förstå detta kommer teorier kring maktförhållande, gräsrotsbyråkrati och rollteorier att tillämpas. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjumetod med fyra

socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i en mellanstor stad. Uppsatsens resultat tyder på att det förekommer flertal påverkningsfaktorer på olika nivåer, som kan ligga till grund för rollkonflikten. Förväntningar på socialsekreteraren och deras uppdrag, i form av förväntade- och oförväntade arbetsuppgifter i deras yrkesroll i relation till samhället, organisationen och klienten. Där problemet uppstår utifrån olika syn på rollen uppdrag, där de inte överensstämmer med socialsekreterarnas uppfattning, vilket i sin tur skapar en inrekonflikt hos socialsekreteraren. Man kan dra slutsatsen att rollkonflikten skapas av olika förväntningar på socialsekreterarens uppdrag som biståndshandläggare, dvs. från samhället, organisationen, klient och framförallt dem själva. Utifrån uppsatsen kan man se att dom olika rollerna som socialsekreteraren innehar bara skapas i relation till någon annan.

Nyckelord: Socialsekreterare, ekonomiskt bistånd, dualistisk yrkesroll, rollkonflikt,

Förord

Först och främst vill jag tacka min handledare Josefin Palm, för all din tid, tålamod, kunskap och återkoppling under hela uppsatsarbetet. Jag vill även tacka min kontaktperson på Arbete- och välfärdsförvaltningen i Växjö, Karolina Rydh, för visat förtroende och tid för min uppsats. Din hjälp med uppsökande av

intervjupersoner har varit till stor bidragande faktor till mitt resultat. Till sist vill jag såklart tacka mina intervjupersoner, för deras engagemang, resonemang och

Innehåll

4.1 Den dualistiska/dubbla rollen ... 4

4.2 Makt och kontroll ... 5

4.3 Handlingsutrymme ... 7

4.4 Stöd ... 8

5 Teoretiska utgångspunkter... 10

5.1 Roll och rollkonflikter ... 10

5.2 Gräsrotsbyråkrater ... 12 5.3 Maktpositioner ... 13 6 Metod ... 15 6.1 Val av metod ... 15 6.2 Semistrukturerad intervju ... 16 6.3 Urval ... 17 6.4 Pilotintervju ... 18 6.5 Genomförande av intervjuerna ... 19 6.6 Etiska överväganden ... 20

7 Resultat och analys ... 22

7.1 Yttre förväntningar ... 22 7.1. 1 Samhället ... 22 7.1.2 Organisationen ... 23 7.1.3 Klienten ... 25 7.2 Inre förväntningar ... 28 7.2.1 Jaget... 28

7.2.2 Rollernas framväxt i klientprocessen ... 29

8 Slutsats ... 36 9 Slutdiskussion ... 37 9.1 Vidare forskning ... 39 10 Referenslista ... 1 11 Bilagor ... 3 Bilaga 1 Intervjuguide ... 4

1 Inledning

Vi människor innehar olika roller i olika kontexter och i diverse relationer. Exempelvis när du är med din närmaste familj innehar du en viss roll, dvs. dotter, syster osv. Lika så i andra sammanhang i det sociala livet, erhåller vi flertal olika roller. Men för denna uppsats ska vi fokusera på socialt arbete, närmare bestämt socialsekreterare (Goffman 2014:136–148). Vad vi vet dras socialsekreterare på ekonomiskt bistånd mellan flertal olika roller (Börjesson 2015; Skau 2007). Å ena sidan en kontrollerande roll där organisationen lyser igenom. Där kontroll och administration är centralt och andra sidan en hjälpande roll. Där uppdraget är att stödja och motivera klienten och dess behov står i fokus. Socialsekreteraren ställs ständigt inför olika val i sitt arbete, detta eftersom socialt arbete är i ständig rörelse och arbetet baseras på människors olika livsutmaningar och situationer. Vilket i sin tur leder till en stor utmaning för socialsekreterare i deras yrkesroll, emedan

socialsekreteraren samtidigt måste förhålla sig till organisationens riktlinjer och dess uppdrag. Även fast ramverken alltid är de samma varierar klienterna, vilket innebär att varje klient är en “ny utmaning”. Samtidigt som socialsekreteraren ska stärka, leda klienten framåt, finns det även en sida som är kontrollerande och bedömande i mötet. Trots att socialsekreteraren till viss del har ett handlingsutrymme, utgår mer eller mindre hela arbetsprocessen utifrån regler och lagarstiftningar. Därför är det upp till socialsekreterarens i sin roll att hitta lösningar för klienten och deras behov och detta inom ramen för lagstiftningen (Svensson 2008:15–19).

Denna uppsats kommer beröra socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och deras arbete. Detta grundar sig i deras intensiva handläggning kring klienter, ifall man jämför med andra avdelningar som socialtjänsten erhåller. Resultat från tidigare forskning (se kapitel 5) pekar på att relationen mellan makt och hjälp är subtil, vilket gör att socialsekreterarens hela tiden ställs inför olika val med klienten. Vilket gör det svårare för dem att fatta beslut som genomsyras av organisationens krav och samtidigt klientens behov. Börjeson (2015) beskriver socialsekreterares dubbla roll, genom att belysa den dömande och misstroende sidan som handläggare och

Skau (2007) belyser även socialsekreterares ständiga dragkamp mellan sin arbetsgivare och klientens förtroende och det bästa tänkbara. Vilket leder till en ständig konflikt mellan organisations mål och medmänskliga mål, vilket i nästa steg både påverkar socialsekreterarens roll som beslutfattare men även personliga värderingar (Skau 2018:14-18, 28-33). Eftersom verksamheten arbetar med människor, så syns och påverkas den enskilde individen av detta. Utifrån detta har jag valt att undersöka socialsekreterare på ekonomiskt bistånd och hur deras roll/roller skapas i relation till klienten och organisations krav. Jag vill ta reda på vad det är som orsaker detta och hur hanteras det av socialsekreterare professionellt- och ur ett medmänskligt plan. Helt enkelt se ifall det finns en inneboende konflikt mellan handläggningen och handläggarnas egna medmänskliga perspektiv.

2 Syfte

Uppsatsens syfte är att förstå hur socialsekreterares dualistiska roll uppstår och hur de förhåller sig till den i sitt arbete, nämligen rollen mellan att vara någons räddare och samtidigt makthavare och kontrollerande och hur yttre- och inre förväntningar i sin tur påverkar deras arbete.

2.1 Frågeställning

● Hur skapas den dualistiska rollen som socialsekreterare erhåller? - Vilka relationer och processer producerar och reproducerar

socialsekreterare som myndighetsutövare och medmänniskor? ● Hur förhåller sig socialsekreterare till sin dualistiska roll i förhållande till

3 Bakgrund

I detta avsnitt kommer ekonomiskt bistånd beskrivas och redogöra för det uppdrag som ingår i socialsekreterarens arbete samt vad som krävs för rätten till ekonomiskt bistånd. För att kunna förstå socialsekreterarens roll (arbete/beslutsfattande) behöver vi ha en klar bild av hur socialsekreterares arbetsuppgifter är organiserade.

Ekonomiskt bistånd, mer känt som socialbidrag, regleras genom socialtjänstlagen. En individ som av någon anledning inte kan försörja sig på egen hand, är berättigad enligt socialtjänstlagen, någon typ av ekonomisk hjälp och vägledning. Lagstödet finns för att medborgarna ska känna trygghet till en stadig ekonomi, socialt utbyte samt känna sig som en del av samhället (Socialstyrelsen 2010:9–10,33-37;Börjesson 2015:210–214). Socialsekreterarens uppdrag är att handlägga ärenden, men även finnas där och stötta klienten genom gemensamma samtal och samtidigt arbeta med lagrum som berör individen. Genom samtal ska socialsekreteraren utreda klientens behov och bilda en uppfattning kring deras livssituation. Därefter ska de hitta resurser, insatser eller andra alternativ som passar den enskilde, som helt grundar sig i lagstöd (Socialstyrelsen 2010:16–20). Sammanfattningsvis är socialsekreterarens arbetsuppgift att informera, vägleda, utreda, bedöma och slutligen besluta om försörjningsstöd eller avslag (Arbete och lärande 2020).

Ekonomiskt bistånd har inga egna direkta verktyg utan är helt beroende av omvärlden och andra myndigheter/organisationer som berör medborgarna.

4 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer tidigare forskning som rör socialt arbete presenteras. För att fenomenet ska bli greppbart har jag valt att ringa in det med hjälp av ett antal rubriker, närmare bestämt den dualistiska/dubbla rollen, makt och kontroll, handlingsutrymme samt stöd. Detta för att få en förståelse kring de olika dimensioner, fenomen och faktorer som ligger till grund för socialt arbete.

4.1 Den dualistiska/dubbla rollen

Under denna rubrik kommer en sammanfattande text kring de viktigaste resultaten presenteras och utifrån det ge en bild om hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i sitt arbete har dubbla roller som stödjande och kontrollerande.

Socialsekreteraren har ett dubbelt uppdrag, ett från organisationen och ett från klienterna. Där socialsekreterarens arbete, dvs. handlingsutrymme, präglas av organisationens ramar samt regelverk och andra sidan klientens behov. Samtidigt som socialsekreteraren hjälper och stödjer klienten till ett självständigt liv, utövas makt och kontroll sida vid sida från organisationen. Detta leder i sin tur till minskad delaktighet för klienten, i sitt eget öde och sin framtid. Det blir med andra ord svårt som socialsekreterare att vara transparent, när den administrativa grästrotsbyråkaten och hjälparen ständigt konkurrerar om utrymme i uppdraget (Carlsson 2005:8-11). Skau (2007) belyser även socialsekreterares ständiga dragkamp mellan sin

arbetsgivare och klientens förtroende & bästa, dvs. kontroll och stöd. Det leder till en ständig konflikt mellan organisations mål och sitt medmänskliga mål, vilket i nästa steg både påverkar yrkesrollen som beslutfattare men även personliga värderingar (Skau 2018:14-18,28-33).

4.2 Makt och kontroll

Under denna rubrik kommer text om maktförhållandet mellan socialsekreterare och klient presenteras samt organisationens makt och kontroll över socialsekreteraren. Mats Beronius (1986) doktorsavhandling presenteras fenomenet makt i olika kontexter. Beronius intresserar sig inte för hur makten är uppdelat i organiseringen, utan hur makt gör sig i uttryck i verksamheten. Beronius menar att disciplinär makt kan ses som en teknik, dvs. ett sätt att styra, manipulera och ställa krav på den enskilde (Beronius 1986:11,25-32). I relation till min uppsats kan kontroll och makt ta sig i uttryck i form av tillgänglighet och kontakt med socialsekreterare.

Tillgänglighet genom telefontider, öppettider och planerade möten, den ständiga väntan och underordnade rollen som klienten indirekt intar. Tid är något som inte bara påverkar socialsekreteraren i deras arbete men också klienten och deras chans till bistånd. Samtidigt som socialsekreteraren ställs inför svårigheter i handläggning, tidspress och kontroll i form av förväntningar från organisationen, ställs klienten samtidigt för disciplinär makt, från socialsekreteraren. Detta i form av krav som exempelvis att lämna in ansökan i tid varje månad (Beronius 1986:105-114). Liksom andra arbetsplatser finns det förväntningar, normer och tolkningar kring hur arbetet ska utföras. Genom att följa arbetsplatsens riktlinjer och normer, får

Socialsekreteraren är beroende av relationen med klienten, medan klienten är beroende av socialsekreterarens resurser, i detta fall organisationens ekonomiska tillgångar (Carlsson 2005:36–39).

4.3 Handlingsutrymme

Under denna rubrik kommer socialsekreterarnas handlingsutrymme presenteras, detta i form av rollen som beslutsfattande och i relation till organisationens styrning. Vi kan inte bortse från socialsekreterarens maktposition inom organisationen, då socialsekreteraren inte själv kontrollerar sitt handlingsutrymme utan behöver förhålla sig till organisationens ramar i form av regler, lagar och krav.

Organisationens ramverk är en del av socialsekreterarens handlingsutrymme, men även tid som rör handläggning, antalet ärenden, resurser inom verksamheten. Billquist (1999) menar att samtidigt som processen till bistånd är styrd av

organisationen, kan socialsekreteraren genom sitt handlingsutrymme upprätthålla både organistens krav och klientens behov (Billquist 1999:51-59).

Socialsekreterarnas handlingsutrymme menar Carlsson (2005) präglas av

organisationen men begränsar inte socialsekreteraren att själv använda sig av sina personliga- och professionella erfarenheter. För att i sin tur kunna ge stöd och vägledning till klienterna. Trots organisationens ramar går det att hitta ett handlingsutrymme som bygger klientnära relationer. Det är upp till

socialsekreteraren att anta olika roller i mötet och utifrån det lösa olika situationer i sitt arbete, från utredning till beslut och uppföljning. För att mötet mellan

organisationen och klienten ska vara fungerande, är det upp till socialsekreteraren i mötet med klient, reflektera kring problem, stöd och insatser samt maktrelationerna mellan parterna. Handlingsutrymmet är något som återkommer och ligger till grund till socialsekreterarna i deras arbete och handlar om hur socialsekreteraren använder det utrymme som finns mellan organisationens ramar. Genom detta kommer

Svensson (2008) menar att handlingsutrymmet ger socialsekreteraren en chans att samtidigt hjälpa klienten och samtidigt förhålla sig till organisationens krav. Handlingsutrymmet kan också göra det svårt för socialsekreteraren att avgöra vad som är bäst för klienten och kan istället upplevas som stram och begränsande. Det är inte upp till socialsekreteraren att tolka vad som är bra eller dåligt med sitt

handlingsutrymme, utan socialsekreterarens roll och utmaning är ta beslut inom regelverket. Utmaningen blir helt enkelt att hitta lösningar inom ramarna, då reglerna lämnar ett utrymme för egen tolkning kopplat till den enskilda klienten. Antingen accepterar man sitt handlingsutrymme som organisationen ger en eller utmanar man den. Som handläggare har man ett aktivt val i sin beslutsfattning, där det är upp till var och en ifall man vill ifrågasätta organisationen eller den enskilde. Detta är upp till varje socialsekreterare att ta plats inom dess “spelrum” för att säkerställa klientens bästa och vägen till självständighet och detta i relation till organisationen. Socialsekreterarens utmaning kommer inte bara att bli att säkerställa klientens bästa utan också tillfredsställa organisationen (Svensson 2008:20-27). Kullberg (1994) vill också lyfta de roller socialsekreterarens innehar och de olika övervägande de ständigt ställs inför. Samtidigt som socialsekreteraren har stort handlingsutrymme i relation till sitt beslutfattandet, kan det också uppstå problematik. Som nämnt i uppsatsen ovan, belyser Kullberg (1994) också socialsekreterares komplexa yrkesroll i förhållande till organisationens krav och mötet med klienten.

4.4 Stöd

Under denna rubrik kommer socialsekreterares stöd för klienten presenteras samt hur det i sin tur påverkar relationen och arbetet. Enligt Holm (2001) kan vi

Därför är förståelsen kring etiska överväganden i mötet markant och med andra ord en betydelsefull faktorer som får socialsekreteraren att förstå den enskilde individen. Exempelvis sociala-, psykiska och fysiologiska erfarenheter och förhållanden (Holm 2001:33–39). Relationen mellan klient och socialsekreterare är oerhört viktigt för att kommunikationen och dess förväntningar ska kunna upprätthållas. Som vi kan läsa, har socialsekreterarens roll en stor inverkan på klienten och hur vägen till

självständighet. Genom empati kan socialsekreteraren bemöta och vägleda klienten på ett professionellt sätt och i nästa steg lättare förstå och fånga upp klientens emotion. Där empati föder empati (Holm 2001:133-138). Men rollen som klient kan också har en stor påverkan i mötet och vägen till självständighet. Man får inte glömma bort att man är två aktörer i mötet, socialsekreteraren och klienten, där inställning är betydelsefull för vidare resultat. Därför klientens inställning är viktig. Men klientskapet är inte självklart och vägen till acceptans kan vara problematiskt i processen. Här är socialsekreterarens roll betydelsefull, eftersom klienten kan uppfatta sin position som ett misslyckande och kan uttryckas i form av skam och skuld. Vågspelet mellan räddning och makt i klientärenden kan anses svårt och ibland problematiskt ifall klienten själv inte vill vara en del av arbetet (Carlsson 2005:23-27).

I Billquist (1999) studie kan vi se att klienten har en önskan om att bli sedd och bemött på ett personligt plan av socialsekreteraren. Det önskvärda är inte alltid utfallet, man kan se att socialsekreterarens kontrollerande och administrativa del av sin yrkesroll lyser igenom och kan lätt tar över. Istället för att individuellt

bemötande kan i stället handläggning i relation till klienten ses som något

5 Teoretiska utgångspunkter

I teorikapitlet kommer ett antal teoretiska utgångspunkter att belysas. I avsnittet kommer bland annat teori om roll/roller, byråkrati och makt presenteras, för att sedan landa i beskrivningar av hur begreppen intrarollkonflikt, gräsrotsbyråkrati och maktpositioner kommer definieras och förklaras.

5.1 Roll och rollkonflikter

Nedan beskrivs roll-begreppet från olika perspektiv och hur man förstår gräsrotsbyråkratens eventuella konflikter genom ett ”rollperspektiv”,

intrarollkonflikt, närmare bestämt jag-rollkonflikten och roll-rollkonflikten. För att fånga socialsekreteraren inre rollkonflikt, dvs. mellan myndighetsutövning och medmänsklighet, kommer intrarollkonflikt beskrivas och tydliggöras. I Forséns (1978) avhandling kan vi läsa om rollteorin och dess påverkan inom det sociala arbetet. Forsén (1978) inleder med att presentera innebörden att människan medför flertal olika roller samtidigt. Olika roller har olika slags förväntningar i olika kontexter, allt ifrån sin “privata roll” till sin yrkesroll. Svårigheten med att ha olika roller sida vid sida, är att de höga- respektive låga förväntningarna kan kollidera med varandra, där man samtidigt förväntas att förhålla sig till dem (Forsén 1978:20-25,36-41). Forsén (1978) redogör för den rollkonflikt varje människa genomgår i sin vardag och i boken presenteras fenomenet intrarollkonflikt. Intrarollkonflikt består av konflikter i olika förväntningar på en och samma roll. Exempelvis kan det finnas en konflikt i att vara en god socialsekreterare enligt de som befinner sig över sig i organisationen samt under sig dvs. klienterna. Det kan handla om att rollerna är motsägelsefulla eller inte korrelerade i relation till varandra eller att den enskilda rollen inte bär på samma förväntningar. Utifrån intrarollkonflikt, kan vi i sin tur kopplade till socialsekreterarens dubbla roll och dess konflikt. Man kan förklara intrarollkonflikten ifrån två olika aspekter, jag-rollkonflikt respektive roll-rollkonflikt.

Jag-rollkonflikten handlar om är personens personlighet eller personliga

Medan roll-rollkonflikten istället innebär en konflikt mellan två eller fler olika utomstående förväntningar på dig som person, som tex. förväntningar från

samhället, organisationen och klienter (Forsén 1978:119-125). Båda rollkonflikterna går att applicera på socialsekreterare och deras roll. Där den ständiga rollen som socialsekreterare genom att vara “medmännisklig” i sitt beslutfattande och samtidigt förhålla sig till organisationens och klientens förväntningar på dig som person men även myndighetsutövare (Forsén 1978:130-144).

Forsén (1978) beskriver hur olika roller kräver olika mycket konflikthantering. Där den stora skillnaden handlar om vart rollkonflikten befinner sig. Vart i rollkonflikten ligger problemet, handlar det om människans egen föreställning kring sin roll i relation till den förväntade rollen eller handlar det om flertal olika förväntningar på den enskildes roll, det vill säga jag-rollkonflikt eller roll-rollkonflikt. Forsén (1978) fortsätter att beskriva individens påverkan och synen på deras olika roller. Forsén (1978) belyser personens egna behov och personlighet som en slags lösningsmetod till den inre rollkonflikten. Det är upp till varje socialsekreterare att forma sin roll men samtidigt förhålla sig till organisationen officiella uppdrag och förväntningar, vilket kan ses som en utmaning och leda till en rollkonflikt. Utifrån rollteorin, skulle man kunna säga att individens utrymme till att utforma och påverka sin roll ligger egentligen i organisationens händer och formas utifrån deras formella och

informella riktlinjer. Den slutsats vi kan dra utifrån rollkonflikten, är att rollen i första hand formas av individens egen personliga behov och preferenser, i relation till organisationen och samhällets hierarki. Det vill säga, hur kraftfull individen själv är, kommer i slutändan att inte vara avgörande. Detta eftersom samhället i stort kommer bestämma hur stort utrymme individen har i sin roll. Genom detta kan vi även dra likheter till gräsrotsbyråkrati och dess teori. Där man menar att

5.2 Gräsrotsbyråkrater

För att få en förståelse kring vad som ligger till grund, påverkar och inverkar på socialsekreterarens roll och handlingsutrymme, i relation till organisationen, klient och sig själva, har jag valt att lyfta begreppet gräsrotsbyråkrater.

Johansson (2007) beskriver byråkrati i form av de regler och den struktur som existerar inom organisationen. Genom att använda begrepp som kontroll,

Att ständigt arbeta från två olika håll och göra alla parter nöjda, men även finna “jaget” någonstans i detta. Socialsekreterarens uppgift är att utreda ifall klienten uppfyller de krav för att i sin tur kunna ta del av deras resurs, som organisationen erbjuder. Skulle klienten i sin tur vara berättigad organisationens service, kan gräsrotsbyråkrater fortsätta sin handläggning och erbjuda klienten bistånd.

Utifrån detta skulle man kunna säga att handlingsutrymmet för gräsrotsbyråkraten är begränsad och helt baserad på organisationens ramar. Eftersom resurserna är

begränsade för gräsrotsbyråkraten, i form av tid till handläggning och

handlingsutrymme. Genom begränsade resurser leder det i sin tur till mindre tid till varje ärende, dvs. hög- och bristfällig arbetsförhållande (Johansson 2007:41-54,55-66,88-92). Socialsekreteraren har därför svårt att upprätthålla de förväntningar och krav från båda parterna i sin handläggning, vilket i sin tur leder till svårigheter i arbetet. Istället för att utgå från prioriteringar i form av hjälp, blir arbetssituationen jäktad, vilket gör att arbetsuppgifter som “syns” blir mer prioriterade, dvs.

utbetalningar. Vilket leder till att saker som reflektera och diskutera i arbetet, oftast är det första som faller bort. Handlingar leder till handlingar, vilket innebär att läggs det bara tid på utbetalningar, blir förtroendet och relationen till klienten sekundär. Vi får inte glömma bort den speciella relation som redan finns från början mellan socialsekreteraren och klienten. Eftersom förhållandet mellan klienten och

socialsekreteraren ofta inte är frivillig för klienten. Förhållandet mellan klienten är speciell på det sätt att det är sista utvägen till någon form av hjälp, vilket i sin tur att leda till förlust eller seger i form av stöd (Johansson 2007:175-180).

5.3 Maktpositioner

I texterna nedan beskrivs ”gräsrotsbyråkrati” och maktbegreppet, där

socialsekreterare kan förstås utifrån gräsrotsbyråkrater, då det kan ses som länken mellan myndighet och klient och hur detta i sin tur påverkar deras

handlingsutrymme osv. Få en förståelse om socialsekreterarnas roll och dess

Författaren menar att makt manifesteras genom att få som man vill, genom att förhindra eller upprätthålla den makt man redan erhålls. Det vill säga, makt är inget man har utan det är något man får genom handlingar. Som organisation, har man riktlinjer i form av mål och föreställningar, vilket är ett slags ramverk. För att organisationen ska kunna upprätthålla sin makt, måste något/någon vara beroende av dem, dvs. motpartens beroende. Det kan vara i form av resurser som

organisationen erhåller, i detta fall i form av ekonomiskt bistånd. Organisationens makt är redan stor men blir ännu starkare, eftersom medborgarnas beroende växer i samband och alternativen är begränsade. I relation till ekonomiskt bistånd och medborgaren, har organisationen en “absolut makt”, där medborgare bara är

beroende av organisationens tjänster och inte tvärtom. Makt kan ses på två sätt, som en resurs eller relation, där ena parten “lever” på den andres beroende (Johansson 1997:40-44). Organisationer, som andra organ, är uppbygg på sociala relationer och interaktioner. Som en del av organisationen, socialsekreterare, handlar det om att bli igenkänd, få en identitet och i nästa steg på ett uppdrag. Genom detta medför rättigheter och legitimitet inom organisationen, men även skyldigheter och en viss förväntan på dig som medlem. Där man förväntas följa och agera utefter

organisationen riktlinjer och skulle man inte göra det, “straffas” man. Johansson (1997) fortsätter att beskriva organisationen utifrån fyra beståndsdelar, tillhörighet, resurser, kontroll och utbytbarhet. Inom valt uppsatsområde, berörs resurser och kontroll, mellan organisationen och den anställde. Johansson (1997) menar att alla typer av organisationer är uppbyggda på resurser. I detta fall handlar resursen om rätten till bistånd och medlemmarnas sätt att vara beroende av organisationens medel. Vem som har rätt till bistånd bestäms i organisationen med hjälp av eller genom socialsekreterare. Kontroll i andra hand, handlar om socialsekreterarens ständiga övervakande och bekräftelse i forma av kontroll av organisationen (Johansson 1997:63-67). Vidare belyser Johansson (1997) maktens betydelse inom organisationen, dvs. mellan beslutfattare och handläggare. Där författaren menar att makten är i ständig rörelse och förändring men är helt baserad inom ramen för organisationen. Där det sedan är upp till medlemmarna att handlad utifrån de ramarna. För att organiseringen ska kunna garantera likvärdiga mål sker en ständig kontroll inom organisationen. Där organisationen ger utrymme för

6 Metod

I detta kapitel kommer uppsatsförfarandet presenteras. I kapitlet avhandlas bland annat val av metod, genomförandet av urval och intervjuer, intervjuguidens uppbyggnad och utformning samt etiska överväganden.

6.1 Val av metod

I mitt fall upplevde jag inte alls detta, utan alla reflekterade och resonerar kring sin roll på både olika och likande sätt. Vilket gjorde att mönster i materialet

uppmärksammades. Något som kunde göras annorlunda är så ifall att lägga mer tid generellt på allt som rör intervjuerna, allt tar längre tid än vad man tror och varje dag är en viktig dag. Mer generellt mer tid till bearbetning av allt material och avsätta tid till att reflektera kring uppsatsens olika vägval (Ahrne & Svensson 2015:53-54;Kvale & Brinkmann 2014:347-359).

6.2 Semistrukturerad intervju

Fördelen med att använda semistrukturerade intervjuer som metoden är att man inte utgår från specifika frågor utan använder mer teman i sin intervjumetod. Vilket i detta fall utgör organisationen, socialsekreteraren samt klienten. Genom att göra på detta vis öppnar det upp för ett mer samtalsliknande format, för både de som blir intervjuade och den som intervjuar. Eftersom uppsatsen syftar att förstå hur socialsekreterares dualistiska roll skapas/uppstår och hur de förhåller sig till den i sitt arbete, bjuder denna metod in till diskussion och reflektion. Med hjälp av öppna frågor led det i sin tur till mer berättande svar, vilket ger intervjupersonen utrymme att utveckla sina svar tillsammans med intervjuarens följdfrågor och funderingar. I min semistrukturerade intervju ingick som nämnt tidigare tre huvudkategorier, organisationen, socialsekreteraren och klienten. Tanken med att ha olika teman i intervjuguiden var framförallt för att det skulle vara en tydlig disposition, dvs. en slags konformat. För att till början lyfta frågor kring organisationen och systematiskt röra sig från det breda temat till ett snävare perspektiv och ner på djupet.

Dispositionen efterlikna de olika nivåer som kan ligga till grund till socialsekreterarens roll (Kvale & Brinkmann 2014:44-51). Tanken med

intervjuguidens struktur var även att bygga tillit och få intervjupersonerna “varma i kläderna”. Detta genom att ha en tydlig disposition och ha mindre känsliga frågor i början av intervjun. Samtliga intervjupersoner uppskattade formatet, där de upplevde tydlighet kring var som förväntades av dem. Vilket ledde till att

intervjupersonerna tog steget att reflektera och resonera kring sin upplevelser. Ser man direkt till intervjuguidens struktur ser det mer ut som en strukturerad

Där jag fick ihop flertal frågor som jag ansåg var betydelsefulla utifrån tidigare forskning. I början var intervjuguidens uppbyggnad annorlunda och bestod av fler teman, dvs. bakgrund, organisation, socialsekreterare, miljö och personligt intryck och klient. För att få en uppfattning om intervjuernas längd och disposition beslöt jag mig för att utföra en pilotintervju (Kvale & Brinkmann 2014:172-180).

Genom att ha tre teman, blev det även tydligare för mig i resultatdelen att bearbeta materialet och systematiskt sortera svar och resonemang mot/med varandra. Eftersom intervjuguiden innehöll relativt många frågor blir det också svårt att ta ut det som är mest intressant, vilket jag borde ha tagit mer på allvar efter pilotstudien och kanske sortera bort istället för att “highlighta” de viktigaste frågorna. Det finns såklart fördelar med att ha fler frågor på lager, ifall samtalet inte skulle flyta på eller ifall man kör fast. Men eftersom jag hade den turen, svarade mina intervjupersoner på många av de frågor som jag hade i “reserv”, vilket i sig bara är bra. Fast det blev mycket att bearbeta är jag ändå i slutändan glad att jag hade kvar samtliga frågor (Ahrne & Svensson 2015:37-41,44-49; Kvale & Brinkmann 2014:170-180). Som nämnt ovan ingick det endast fyra intervjupersoner i denna uppsats, detta pga. arbetsbelastning hos intervjupersonerna. Fördelen med att ha fler intervjupersoner i en uppsats möjliggörs en mer trovärdighet i sin karaktär samt bekräftelse på att det som sägs faktiskt kan användas i forskningssyfte. Men utifrån uppsatsens utrymme kunde uppsatsens syfte nås, i relation till intervjupersonernas svar och intervjuernas längd. Det vill säga intervjupersonerna resonerade utifrån sina upplevelser om rollen som socialsekreterare samt att intervjutillfällena blev närmare 1,5 h. Vilket i sin tur ledde till att det fanns utrymme för diskussion, långa resonemang och självupplevda uttalanden om upplevelser (Ahrne & Svensson 2015:53-54;Kvale & Brinkmann 2014:347-359).

6.3 Urval

Samtliga av intervjupersonerna har en utbildning med socialt arbete, dvs. socionom eller likvärdigt, t ex. behandlingspedagog med socialrätt. Men samtliga av deras tidigare erfarenheter berör socialt arbete men med olika ingångar och

arbetsområden. Exempelvis behandlingshem, utredning av långtidssjukskrivna, LSS, äldreomsorg, arbetsmarknadspåret, häktet, missbruksenheten. Deras erfarenhet på specifikt ekonomiskt bistånd är varierande allt ifrån 1 år till över 20 år (Ahrne & Svensson 2015:58-59).

Det tog tid innan frivilliga intervjupersoner ville ställa upp, detta på grund av arbetsbelastning och tidsbrist hos intervjupersonerna. Mitt tillvägagångssätt kring mitt urval och hitta intervjupersoner, hade inte varit lätt utan min kontakt på fältet. Min kontakt har varit en viktig del i arbetet kring urval och vägen till att hitta relevanta intervjupersoner, detta pga. deras tidigare kontakter och insteg till socialtjänstens verksamhet, närmare bestämt ekonomiskt bistånd (Ahrne & Svensson 2015:39-42). På ett inbjudande och informerande sätt påbörjade jag mitt missiv till mina intervjupersoner, som min gatekeeper i nästa steg kunde ha med i vidare kontakt med enhetschefer och respondenter. Med hjälp av min gatekeeper möjliggjordes kontakt med enhetschefer på enheten för ekonomiskt bistånd i närområdet, men pga. tidigare nämnt nappade inte många pga. socialsekreterarnas arbetsbelastning. Därför beslöt jag mig tillsammans med min gatekeeper att söka vidare. Det ledde oss vidare till hennes kontakter inom förvaltningen för arbete och välfärd samt kollegor och i andra verksamheter inom och utanför kommunen. Tillslut nappade fyra respondenter, som var intresserad att vara en del av studien (Ahrne & Svensson 2015:105-106).

6.4 Pilotintervju

Pilotintervjun syfte var i första hand att få syn på om antalet frågor var relevant och om de genererade svar som skulle gå att analysera för att besvara min frågeställning. Denna intervju räknas in utöver de fyra intervjuerna som gjordes efteråt. Genom att använda pilotintervjuer innan dom riktiga intervjuerna bidrog till flertal fördelar, bla. fick jag syn på vilka frågor som var mest relevanta, vilket av goda

Meningen är att frågorna ska vara lätta att förstå och vad intervjupersonen vill fånga för områden med hjälp av sina frågeställningar samt att frågorna ställs i passande ordning till samtalet och att frågorna inte känns påflugna. Men framförallt gör man en pilotintervju för att se att man fångar rätt område med hjälp av frågeställningarna, så att uppsatsens fält inte missas (Kvale & Brinkmann 2014:24, 159-162). Med hjälp av pilotintervjun, kom jag fram till att ett av mina fem teman, miljö och personligt intryck, inte var intressant i just denna studie. Eftersom frågorna i temat berörde fysiska miljöer kopplade till socialsekreterare i dess arbete med klient i kontakt med ekonomiskt bistånd. Jag anser fortfarande dessa relevans och intresse men i just denna uppsats upplevs det bli förvirrande och för stort forskningsområde. Detta eftersom miljö och personliga intryck ligger till grund och påverkar mötet mellan socialsekreteraren och klienten. I pilotintervju framkom även att flertal frågor i intervjuguiden var överflödiga. Istället för att ta bort alla “mindre intressanta” frågor beslöt jag mig för att ha kvar alla för säkerhetens skull men markera de frågor som ansågs viktiga i relation till mina frågeställning och om tid fanns lyfta mindre viktiga frågor. Undermedvetet under tiden intervjuguiden utformades, fanns det alltid en önskan om en öppen och inbjudande intervjuguide. Detta för att kunna ge en inbjudande känsla, tid och utrymme för reflektion kring sin roll som socialsekreterare (Ahrne & Svensson 2015:164-165,174-178).

6.5 Genomförande av intervjuerna

På grund av den pågående viruspandemi, utfördes alla intervjuerna över zoom och telefon. Vad som avgjorde förfarandet var vilket som passade intervjupersonen bäst. Att intervjua över zoom och telefon var något nytt för mig, då fysiska möten har varit ett förstahandsalternativ. Trots detta fungerade digitala intervjuer

förvånansvärt smidigt, både för dem som intervjuades och uppsatsens syfte. Samtliga av intervjupersonerna var engagerade och intresserade av uppsatsen, svaren och resonemangen var intressanta och lärorika och utgör således en god grund för uppsatsens analysdel. Under intervjuns gång skrevs anteckningar med tid kopplat intressanta uttalanden, vilket underlättade i nästa skede med

6.6 Etiska överväganden

När empiriskt material ska samlas in, kvalitativ- som kvantitativ metod, bör etiska överväganden göras. I detta fall var är informationen till intervjupersonen viktig, eftersom erfarenheter och åsikter ska lyftas. Utifrån Kvale & Brinkmann (2014) bör intervjupersonen information innan intervjun äger rum. När man talar om intervjuar, talar man ofta om fyra olika krav, informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet, nyttjandekravet men även forskarens påverkan under och efter intervjutillfället. Innan intervjun gjordes en presentation av etiska

överväganden för intervjupersonen och hur deras roll att påverka innan, under och efter intervjun går till. Samtliga etiska övervägande, godkändes muntligt av alla intervjupersonerna innan intervjuerna sattes igång (Kvale & Brinkmann 2014:105-106). I missivbrevet framgick vad studien skulle handla om samt vad det empiriska materialet syftar till. Mer bestämt framgick vad som förväntades av dem och vilka villkor som gäller innan, under och efter intervjun. I missivbrevet framgick även att intervjun var helt frivillig och att det är att okej att när som helst avbryta intervjun (Kvale & Brinkmann 2014:107-108; Vetenskapsrådet 2002:7-8).

Innan intervjun informerades intervjupersonerna om etiska överväganden, där samtliga muntligt godkände och villkoren innan intervjun påbörjades. Det är viktigt för båda parterna, att ett samtycke görs innan intervjun. Först och främst bör intervjupersoner godkänna att de är en del av studien innan intervju påbörjas samt att de är medvetna om att det är upp till dem själva om de vill fortsätta eller avbryta intervjun eller inte svara på någon fråga. Det är viktigt att tydliggöra att inget av alternativen ska få någon negativ följd (Kvale & Brinkmann 2014:107-108; Vetenskapsrådet 2002:9-11).

Etiskt känsliga uppgifter, som exempelvis namn, ålder, arbetsplats eller ort bör vara anonymt. Det vill säga att allt som går att koppla till den enskilde i det empiriska material, ska anonymiseras, så det inte går att koppla till den enskilde individen. Därför ändras återgivning av intervjupersonernas citat i resultatkapitlet samt

Vilket innebär att jag enbart nyttjat intervjumaterialet till uppsatsen (Kvale & Brinkmann 2014:110–111; Vetenskapsrådet 2002:14).

7 Resultat och analys

I detta kapitel kommer uppsatsens frågeställning besvaras genom en analys av det empiriska materialet som tar avstamp i tidigare forskning och teori. Kapitlet är indelat i två huvudteman samt underrubriker, närmare bestämt yttre- och inre förväntningar. Under varje tema kommer empiriskt material redovisas och tolkas i relation till byråkrati och makt ur ett rollteoretiskt perspektiv.

7.1 Yttre förväntningar

I detta avsnitt kommer jag belysa yttre förväntningar på socialsekreterarnas uppdrag och roll. Detta görs med hjälp av tre olika nivåer i form av yttre aktörer, närmare bestämt samhället (medborgarna/samarbetsmyndigheter), organisationen och klienterna.

7.1.

1 Samhället

I detta avsnitt presenteras hur socialsekreterarna upplever och hanterar samhällets- och samarbetspartners förväntningar på deras roll/roller. Samtliga socialsekreterare talar om de förväntningar och synen på deras verksamhet och som

samarbetspartners och samhällets medborgare bär på.

Folk tror att försörjningsstöd är som en bankverksamhet, där sitter man och betalar ut pengar och att vi har det så reglerat så att vi kan inte göra som vi själva vill. Utan vi är väldigt individualiserade, vi tittar på varje människa, vad behöver den här människan, hur ser denna människans familj ut, vad behöver familjen och sen utgår vi ifrån det. (Intervjuperson 1)

Ibland blir det tråkiga kommentarerna “ska man behöva heta Abdullah för att man ska få hjälp i det här landet”. (Intervjuperson 4)

Intervjuperson 1 och 4 lyfter de förväntningar som medborgarna har på deras arbete. Dessa kan ses som orimliga i relation till den egna organisationen. Den rollkonflikt som kan uppstå utifrån socialsekreterarnas upplevelse, kan uppstå av olika

Vilket i sin tur kan leda till en intrarollkonflikt och kan förklaras genom en roll-rollkonflikt (Forsén (Forsén 1978:119–125). Detta i form av att

samarbetsmyndigheterna och den egna organisationens förväntningar på vad uppdraget innefattar inte överensstämmer med varandra. Där socialsekreteraren på något sätt hamnar mellan två olika aktörerna och dess förväntningar.

Om man kollar på andra myndigheter så skickar folk väldigt ofta till oss. [...] Det är väldigt lite kunskap hos andra myndigheter runt omkring också, vad

försörjningsstöd faktiskt innebär, t.ex. när man är arbetslös och blir av med sina pengar innebär inte det att familjen är berättigad försörjningsstöd. Det finns kanske en make som jobbar och får tillräckligt med pengar, eller om man har sparade pengar. (Intervjuperson 1)

Socialsekreterarna förväntas av organisationens att utöva service till medborgarna, detta i form av kontakt med andra samarbetsmyndigheter samt stödja klienterna. I detta skeende skulle man kunna säga att förväntningar på socialsekreteraren och deras arbete kommer både från andra myndigheter, egna organisationen och klienter, men på olika sätt. Klienten verkar förvänta sig en mer stödjande roll från socialsekreteraren medan organisationen förväntar sig den myndighetsutövande rollen. Man kan se att de förväntningar som organisationen/andra myndigheter erhåller en mer myndighetsutövande karaktär, dvs. tydliga och raka direktiv. Medan klienterna/övriga medborgare istället förväntar sig en medmänsklig och förstående roll, där socialsekreteraren ska sätta sig in i individens personliga problem och lösa de åt dem.

7.1.2 Organisationen

Dessa förväntningar på socialsekreteraren som skapas i organisationen, kan beskrivas genom jag-rollkonflikt (Forsén 1978:119–125). Där socialsekreterarens egna förväntningar och organisationens inte överensstämmer med varandra. Som nämnt ovan kan det handla om sättet att jobba för att klient ska nå självförsörjning samt dokumentationskraven. Man skulle också kunna se roll-rollkonflikt, som grundar sig i klientens respektive organisationens olika förväntningar på socialsekreteraren. Detta kan ge upphov till att det den administrativa delen tar överhand och i takt med detta minskar mötet med berörda klienter (Forsén 1978:20– 25,36-41).

Vi har en stor maktposition till deltagarna eller klienterna, eftersom vi sitter bakom låsta dörrar, vid en reception som inte alltid är öppen, specifika telefontider, nu sker mycket digital, […] det sker mycket på våra villkor. (Intervjuperson 3)

Det kan nästa gå så långt att vi som handläggare behöver trolla med knän nästan emellanåt, för att få till det som är bäst för våra klienter. (Intervjuperson 1)

Det empiriska materialet talar för att socialsekreterarnas och organisationens syn på vad självförsörjning innebär och vägen dit, inte stämmer överens med varandra. Detta i sin tur kan ses som en jag-rollkonflikt, där socialsekreteraren egna tolkning av uppdraget inte stämmer överens med organisationens förväntan (Forsén

1978:119–125). Det kan bero på organisationens dokumentations krävande arbete och fyrkantiga syn på uppdraget, dvs. ett byråkratiskt förhållningssätt. Där socialsekreterarna samtidigt vill finnas där för sina klienter och inte minska tillfällena för klienterna att möta dem, ännu mer än vad det redan upplevs. Dessa krav och begränsningar skulle kunna ses som en disciplinär makt från

Socialsekreterarna känner då att de inte kan utöva sitt uppdrag fullt ut, så som de egentligen vill. Man skulle också kunna se det som en roll-rollkonflikt, där organisationens och klientens förväntningar inte överensstämmer med varandra (Forsén 1978:119–125). Slutligen, utifrån det empiriska materialet verkar jag-rollkonflikt oftast uppstår när socialsekreterarens och organisationens syn eller värderingar inte överensstämmer med varandra. Man skulle kunna se det som en kollision mellan den myndighetsutövande- och stödjande rollen och kan upplevas som en inrekonflikt hos socialsekreteraren själv.

7.1.3 Klienten

I detta avsnitt presenteras hur socialsekreterarna upplever och hanterar klienternas förväntningar. Samtliga socialsekreterare kunde hålla med om att deras roll är komplex i relation till klientarbete. Där samtliga menar att lyssna in och försöka förstå klienten är väsentligt i klientarbete. Intervjupersonerna talar också om vikten av deras arbete med klienterna.

Tänk dig en hängränna under ett tak och så har vi stuprör ner i olika verksamheter. Där vi är hängrännan och fångar upp dom här människorna och sen ska vi stoppa ner dom i rätt rör, där dom kan få hjälp. Där vi finns kvar och är spindeln i nätet och samordnar och ser till att människor hamnar på rätt ställe, vägleder och ta dom i handen när det behövs. (Intervjuperson 1)

Något som verkar viktigt för socialsekreteraren i deras arbete är att finnas till stöd för klienterna som söker ekonomiskt bistånd. Detta i form av matchning och vägledning till olika instanser, som i sin tur kan leda klienten till självförsörjning och där första steget är att se vart klienten är behov av. Detta arbete som

“Man behöver inte gå längre än till sig själv”. Vem som helst kan hamna i den här situationen, att man sitter på andra sidan skrivbordet och hur skulle jag vilja att någon annan såg på mig då. Skulle dom se på mig som hopplös och helt värdelös och inte kunna betala min räkningar själv eller skulle jag hellre vilja att om frågar vad som faktiskt har hänt och intresserade av mig som person som hur och jag ska komma vidare. Det är en enorm skillnad, både för självkänslan och annat.

(Intervjuperson 4)

Där deras förhållningssätt i relation till klienterna kan efterliknas i forma av arbete gräsrotsbyråkraterna utgör i en byråkrati. Där det ingår i deras arbete att serva medborgarna. Citatet visar deras syn på klientarbetet och dess följd, där dom är förstående för deras situation och försöker hitta lösningar för klienterna, i form av självförsörjning. Utifrån citaten kan vi se att socialsekreterarna tar sig an den stödjande roll och är beredd att gör allt i sin makt för att hjälpa klienterna. Men det kan självfallet skilja sig i mötet med olika klienter. Socialsekreterarna kan inta den stödjande rollen, menar också att klientens förväntningar på dem och deras arbete kan skilja sig en del från varandra. Där socialsekreterarens egen uppfattning har en betydelse i mötet och dess utfall. Intervjupersonerna presenterar olika situationer där detta skett.

Vi har en väldigt uppfostrande roll, det kanske man inte pratar så mycket om och vi tycker att människor som kommer till oss vet väldigt lite om samhället, dvs. vad som krävs och hur olika myndigheter fungerar, eller vad olika myndigheter gör. [...] Ibland tar vi för givet att folk kan saker som är grundläggande, sen upptäcker vi att dom inte vet det. Som jag sa innan, så måste vi möta klienterna där dom är, där en del kan och vet mycket och dom ska vi inte “föreläsa för”, för det skulle bli irriterande för dom och bli en dålig relation. (Intervjuperson 1)

Samtidigt som den administrativa delen tar över en stor del av socialsekreterarnas tid, upplever också socialsekreterarna att tiden för klientmötet minskar. I det direkta klientarbetet, tar socialsekreteraren oftast sig an den stödjande rollen, detta beror på att de vill hjälpa klienten och uppfylla deras behov. Men de förväntas också vara stödjande mot klienten, dvs. en slags norm, att socialsekreteraren ska vilja hjälpa klienterna. Denna norm finns både hos klienterna men även från dem själva. Riktar man istället blicken mot organisationen och dess förväntningar, faller det som tidigare nämnt mer på den myndighetsutövande rollen, där förväntningarna är mer baserat på organisationens riktlinjer och lagstiftning. Vilket kan upplevas mer som en belastning, eftersom organisationens krav i slutändan väger tyngst. (Beronius 1986:105–114,125-130,138-142). Detta i form av att inte göra fel i sina

bedömningar. Utifrån ovan skulle man kunna säga att den stödjande rollen kommer näst intill ligga i skymundan jämfört med den myndighetsutövande rollen. Det empiriska materialet talar för att klientarbetet upplevs vara i två läger där man å ena sidan refererar till sina egna erfarenheter och egenbedömning och andra sidan organisationens ramar.

Vi har är lagstiftningen som medel, det är den man lutar sig emot i första hand, men man lutar sig även mycket åt egenbedömning av lagen. Annars är det handledning och kollegialt stöd, där man kan diskutera svåra ärende, men i många ärenden har man hög delegation och möjlighet att fatta mycket beslut själv utifrån lagstiftning. [...] (Intervjuperson 3)

Klientens förväntad i mötet med socialsekreteraren är att bli bemött och sedd utifrån vem man är och inte alltid utifrån sina problem. Det överensstämmer med

socialsekreterarens stödjande roll (Billquist 1999:30–33,51-59). Utifrån intervjuerna kan man också se att socialsekreterare upplever att klienten ställer höga krav och att de inte alltid ryms inom uppdraget, kan var svåra att leva upp till. Främst handlade det om att stödja och lyssna, vara tillgänglig och ge ett gott bemötande.

Socialsekreterarna menar också att klienter tar upp tid och resurser som om de tror sig vara handläggarens enda ärende kan ses som ett uttryck för detta. Där önskan om att inte behöva se sig själv som klient, utan som en individ med en unik

Vilket i sin tur leder till större krav på tillgänglighet, att få personlig service av sin handläggare, vilket också det kan tolkas som ett behov av att bli personligt bemött.

7.2 Inre förväntningar

Under detta tema kommer socialsekreterarens inre förväntningar och syn på sig själv som socialsekreterares att lyftas. Detta utifrån socialsekreterarnas upplevelser, egna erfarenheter och uppfattning kring sig själv utifrån yttre förväntningar.

7.2.1 Jaget

I detta avsnitt vill jag lyfta socialsekreterarens egna erfarenheter och den mänskliga faktorn i biståndshandläggning. Utifrån det empiriska materialet kan vi se att socialsekreterarna och dess handlingsutrymme kan se olika ut utifrån vilka klienter de möter, detta i sin tur kan bero på socialsekreterarnas egna personliga erfarenheter eller andra individuella uppfattningar. Vilket kan vara en pusselbit som kan få en att förstå och kanske beskriva det biståndshandläggningen. Intervjuperson 3 belyser vikten av att vara hjälparen i klient kontakten.

Att lyssna in, tillgänglighet för sina klienter, inte gömma sig bakom stängda dörrar. Att vara påläst, gör korrekta bedömningar, handlägga korrekt, att inte använda sin roll som en maktroll, inte använda sin myndighetsutövning som ett maktmedel. Det räcker att du som klient ska komma på en tid som jag har sagt, vänta tills jag kommer och låser upp, dom vi möter är redan i en beroendeposition. (Intervjuperson 3)

Jag och min familj har invandrat till Sverige och jag kan minnas, att växa upp med en ensamstående mamma och ens syster, där vi hade det knapert, där mamma kunde gå till olika möten, som säkert var bistånd. [...] Om det är något som jag bär med mig är just barnperspektivet. Eftersom jag var själv barn (Intervjuperson 3) Diagnos tänket, efter egna erfarenheter privat och det är något som jag har fört in på jobbet, en viktig bit. [...] (Intervjuperson 1)

Citaten ovan visar att vare sig man vill eller inte tar man in personliga erfarenheter, i form av upplevelser. Även om socialsekreterarna har ett stort handlingsutrymme, kan detta spelrum också upplevs vara det svåra i handläggandet. Kullberg (1994) menar att det utrymmet som socialsekreterare har för egen bedömning kan bli svår, för då tvingas de att ta ställning, som kan strida mot deras stödjande roll. Vi kan inte bortse ifrån att socialsekreteraren har makt över klienten och att de befinner sig i en beroendeposition gentemot socialsekreteraren och dess organisation. Risken är att socialsekreteraren känner en roll-rollkonflikt eller jag-rollkonflikt, eftersom de vill hjälpa och stödja klienten samtidigt som de vill upprätthålla organisationens krav. Där socialsekreterarnas egen syn och tolkning på vad rollen innebär kan krocka med organisationens förväntningar på dem och dess uppdrag (Kullberg 1994).

Socialsekreterarens intrarollkonflikt handlar om och kan förstås utifrån de

förväntningar som existerar runt omkring dom i deras arbete (se avsnitt 7.1). Detta i sin tur kan skapa problem, ifall någon av förväntningarna kolliderar med varandra (Forsén 1978:20–25,36-41). Vi kan, i linje med tidigare forskning (se kapitel 5) dra slutsatsen att socialsekreterare erhåller två olika roller i klientarbetet, dvs. en myndighetsutövande roll samt stödjande roll. Samtliga intervjupersoner instämmer med att denna uppdelning existerar i deras arbete och att de ibland kan vara svåra att förena. Detta beror framförallt att organisationen och socialsekreteraren har olika syn på klientarbetet.

7.2.2 Rollernas framväxt i klientprocessen

Citaten i tidigare delar talar om socialsekreterares syn på helheten och den

Intervjupersonerna talar om vikten om att de behöver båda rollerna för att kunna klara av att arbete inom socialt arbete men att uppdelningen ibland kan bli fyrkantig och oföränderlig i takt med klienterna. Utifrån intervjuerna tycks den stödjande rollen finnas mer närvarande ju längre in i processen socialsekreteraren är med sin klient, när de lärt känna och vet vad klienterna går för. Medan myndighetsutövande rollen oftast tas fram i början av mötet, som sedan leder till en mer stödjande roll i takt med att relationen växer. Min tolkning av detta är att när deras egna “jag” känner igen sig eller upplever en viss koppling till sin klient, ju större chans är det att deras stödjande roll blommar ut. Intervjupersonerna talar dock om vikten av att inte lova för mycket i klientarbetet och dess konsekvenser.

Det kan ju vara att man känner sig ganska personlig när man sitter i ett möte, att man förstår människans situation till fullo och kanske tänker eller det kanske inte framgår saker som gör att beslutet blir annat. Där kan det bli utmanande, om man inte aktar sig själv där, kan dom känna sig svikna om man har varit för engagerad under mötet och sen ger man ett avslag. Det gäller att man är ganska neutral. [...] För är det så att man känner sig “connected” med någon och tänker att “hon bryr sig verkligen om mig” och sen smäller hon ett avslag i pannan på en, då blir det kanske konstigt. Det har man varit med om några gånger, t.ex. “shit det här såg inte jag då”. (Intervjuperson 4)

Utifrån det empiriska materialet kan man se spänningsfältet mellan att vara stödjande och kontrollerande i mötet med klient. Johansson (2007) teori om

Det är lättare sagt än gjort, vilket i sin tur skapar intrarollkonflikter hos

socialsekreteraren, vilket kommer att lyftas senare i kapitlet (Forsén 1978:119– 125,130-144). Citet talar för att socialsekreterarna ständigt tänker klienten i deras arbete. Men andra delar av det empiriska materialet tar just för att lagstiftning går före allt annat.

Vi har fokus klienterna, vi tänker inte pengar eller budget när vi jobbar. […] För mig finns det ingen motsättning och har aldrig varit. [...] (Intervjuperson 1)

En återkommande invändning från de intervjuade är att klienterna inte har helt koll på vad som förväntas av dem eller vad försörjningsstöd egentligen innebär.

Det känns som att människor inte vet vad som förväntas av dom eller vad man ska göra, det låter kanske konstigt eftersom vi har informationsblad osv och ibland kan det vara att man har en nedsättning som gör det svårt att ta in information. [...] (Intervjuperson 2)

Utifrån det empiriska materialet upplever jag att socialsekreteraren och klientens uppfattning kring stöd inte är förenliga med varandra. Det vill säga, klienten förväntar sig en ekonomisk utbetalning och att någon ska förstå dem medan socialsekreteraren ser stöd som något större än bara den ekonomiska utbetalningen. Med stödjande menar jag samtal, vägledning, stöd, helt enkelt allt på vägen som får klienten att bli självförsörjande. Eftersom majoriteten av relationer går in med olika förväntningar kring vad stöd innebär, kan klientarbetet upplevas svårt och ibland omöjligt. Vilket kan bidra till att socialsekreteraren väljer att anamma den myndighetsutövande rollen i dessa situationer majoriteten av gångerna.

7.2.3 Att trampa vatten

Detta gör sig i uttryck genom att klienternas och organisationen förväntningar inte överensstämmer med varandra, vilket i sin tur påverkar socialsekreteraren i deras arbete. Detta gör det svårt för dem att veta vilka roll de ska ta sig an, antigen den stödjande- eller kontrollerande rollen. Detta i sin tur leder till att socialsekreteraren kan uppleva jag-rollkonflikt, där deras syn på situation inte överensstämmer med yrkesrollen och dess förväntningar. Känslan av att trampa vatten och inte komma någonstans eftersom rollen ställs inför flertal utmaningar utöver att handlägga klientärenden.

Om man tar styrningen från organisationen och dom jag träffar, så känns det nästan som två helt olika världar. [...] (Intervjuperson 2)

Vi är tvungna att göra mycket avslag och det har tyvärr ökat, eftersom människor försöker utnyttja systemet och det är klart det blir konflikter med folk också. Vilket gör det svårare att hjälpa och vara en hjälpare, utan då blir folk förbannade på oss istället. […] (Intervjuperson 1)

Känslan av en jag-rollkonflikt skulle kunna bero på att det finns minimalt med tid att utöva den sociala delen i arbete, vilken är helt baserat på socialsekreterarnas egen uppfattning och förväntan på yrkesrollen. Socialsekreteraren kan uppleva att

utrymmet för klientarbete inte finns, vilket blir frustrerande i de fåtal möten som sker med klienterna. Då det upplevs att inte hinnas med det som behövs för att relation med klient ska uppfyllas utifrån deras egen förväntan. I tidigare avsnitt kan vi se att begreppet förväntningar är det som genomsyrar hela uppsatsen och kan vara en förklaring till de intrarollkonflikter som socialsekreteraren upplever. Detta i form av kontakter och utbyte på samhälls-, organisation-, samt klient nivå där

Samtliga intervjupersoner talar om problematiken kring att stänga dörrarna för klienten och rädslan kring att verksamheten allt mer blir digitaliserad.

[...] Men träffar vi inte deltagarna, sköter vi allt digitalt, ringer vi inte, vad talar för att vi gör korrekta planeringar eller förstår vad individen behöver, jag tror inte vi gör det. (Intervjuperson 3)

Digitaliseringen, där jag är orolig på hur det kommer att användas längre fram, i dom kommuner, där man ska göra hela processen digitalt, så tänker jag att vi missar människor som behöver oss eller människor som inte saker för att dom inte klarar av eller inte vill det på det sättet. (Intervjuperson 1)

Ju mer man lär känna klienterna, ju längre man har dom, ju mer vet man om dom. Man vet vilken som lägger brevet på lådan först och vilka som kommer in några dagar sent [...] (Intervjuperson 4)

Samtliga socialsekreterare talar om vikten av tillgänglighet för sina klienter. De menar att, finns inte det utrymmet i deras arbete, faller mycket av deras sociala arbete, vilket samtliga betonar som nödvändigt. Intervjupersoner lyfter även upplevelsen av att klienterna blir svårare och svårare, detta pga. att klienterna som är i behov av deras hjälp idag har multifunktionella problem. Socialsekreterarna menar att den mänskliga kontakten då blir ännu viktigare. Tar man bort den delen kan både jag-rollkonflikt och roll-rollkonflikt uppstå (Forsén 1978:119–125). Min tolkning av samtalet med socialsekreterarna, upplever jag att de vill göra mer än vad de egentligen har utrymme till. Vilket i stor del beror på att deras klienter som de jobbar med inte faller innanför organisationens ramar, då det inte finns resurser eller insatser att tillgå som är anpassade för just dom individerna. Detta i sin tur leda till att det inte finns någon hjälp för socialsekreterarna att tillhandahålla för sina klienter.

Vi har flertal personer, som vi och klienten själv, har gjort bedömningen att dom inte hör hemma här på ekonomiskt bistånd och där borde vi kunna ge

Intervjuperson 1 och 4 instämmer med tidigare uttalande och fortsätter.

Det är inte så lätt för alla människor att gå in och försöka göra en digital ansökan, det är inte alla som klarar av det. Sverige är ett av mest digitaliserade landet i Europa och jag ser en del faror i det. Där vi inte kommer träffas lika mycket mer, för att allt ska vara så effektivt, men vi behöver inte alltid vara så effektiva utan samla värden också. (Intervjuperson 1)

Det skulle varit en grundtrygghet, för får man inte något av oss, får man ingenting. Att alla skulle känna sig grund trygga och sen utveckla det därifrån. Men det finns grupper som är svårare, så är det ju. (Intervjuperson 4)

Ovanstående citat förstärker socialsekreterarnas känsla av misslyckande och att deras personliga förväntan på deras uppdrag inte överensstämmer med

organisationen, vilket kan beskrivas som en jag-rollkonflikt. Där vi kan också förstå socialsekreterarnas känsla av otillräcklighet i mötet med klient, där det inte finns resurser som i sin tur kan leda klienterna till självförsörjning. Socialsekreteraren kan också genom detta hamna i mellan klientens- och organisationens förväntan på socialsekreterarens uppdrag. Ett tidigare exempel också lyfts ovan är

socialsekreterarens och organisationens syn på yrkesrollen.

Jag kan minnas ett samtal med min chef där jag upplevde att jag hade familjer med mycket sorg, det var en splittrad familj där man väntade på en son som var i flyktingläger, separerad från familjen och där mamman var helt apatisk, där hon inte kunde komma på något av mina möten och kunde inte heller sjukskriva sig. Det är i dessa dilemma, där jag skulle behöva ha en hel del samtal med barnen, kalla in dom, prata med dom, ”hur mår du eller hur tänker du, är du orolig för mamma, hur kan jag hjälpa till, hur kan vi stötta”. (Intervjuperson 3)

Denna frustration kan förklaras genom jag-rollkonflikt, där ens egna förväntningar och organisationens inte är förenliga. Socialsekreteraren känner inte i detta fall att den stödjande rollen, hjälparen, får utrymme i ärendet, vilket gör att

Vi råkar ut för flera gånger att när vi planerat för klient att ta del av en insats, så försvinner den kort därefter pga regeringen har tagit ett nytt beslut. Det är väldigt mycket som påverkar runtomkring hela tiden, det finns inga raka vägar någonstans, men det är en del av spänningen i jobbet också. “Nu får vi tänka om, nu får vi vara flexibla”. (Intervjuperson 1)

I detta skeende eller situationer blir socialsekreteraren och klient på samma nivå i ärendet och upplever känslan av maktlöshet. Detta i sin tur kan förklaras genom jag-rollkonflikt, där socialsekreteraren och organisationen inte drar jämt eller har samma uppfattning kring situationen, vilket blir frustrerande för den stödjande rollen som socialsekreteraren tar fram.Utifrån ovanstående empiriskt material skulle man kunna se socialsekreterarnas olika roller i olika situationer i

8 Slutsats

Föreliggande uppsats syfte var att förstå hur socialsekreterares dualistiska roll skapas/uppstår och hur de förhåller sig till den i sitt arbete. Resultatet visade att de kontexter och situationer socialsekreterarens ställs inför i sitt arbete är många, där organisationens och klientens förväntningar kan bli tvådelad. Det byråkratiska förhållningssättet socialsekreteraren anammar i sin myndighetsutövande roll, bidrar till en viss fyrkantighet och begränsning i handläggandet utifrån ett klientperspektiv. Rollen kan ses som både en hjälp eller ett hinder i relation till klientarbetet.

Där organisationens administrativa och viss kontrollerad handkraft ställer krav på socialsekreteraren i handläggningen, i form av förväntningar och krav. Man skulle kunna se det som en disciplinär makt (Beronius 1986:125–130,138-142). Utifrån intervjupersonerna kan organisationens ramar ibland ses som en hjälp och

fördelaktigt i svåra situationer och därmed tillämpa sin myndighetsutövande roll allt oftare. Trots detta uppstår intrarollkonflikter i relation till klientarbetet, detta i form av jag-rollkonflikt, där socialsekreterarnas egen uppfattning om sin roll och

organisationens förväntningar inte överensstämmer med varandra. Men främst uppkom roll-rollkonflikt, dvs. när organisationens- och klientens förväntningar inte är i symbios med varandra (Forsén 1978:119–125). Något annat som också ligger till grund till intrarollkonflikter, är socialsekreterarnas egna erfarenheter och individuella bedömning i handläggningen. Socialsekreterarens egen bedömning kring klientens behov, kan förklaras både utifrån roll-rollkonflikt och

jag-rollkonflikt. Där utrymmet till socialsekreterarens handlingsutrymme grundar sig i dem själva som personer och deras egna erfarenheter. Man får inte heller bortse ifrån att socialsekreterarens är en människa och att den mänskliga faktorn kommer att ligga till grund och påverka vissa beslut i deras handläggning. Något som samtliga intervjupersoner lyfter är de subgrupper, dvs. personer med

Det vill säga en irritation och frustration av att inte kunna rädda någon som ligger mitt på bordet framför sig (Forsén 1978: 119-125). Utifrån det kan vi dra slutsatsen att den dualistiska rollen som socialsekreteraren består av, att vara

myndighetsutövare och samtidigt att vara medmänsklig kan bli komplicerat. Även fast båda rollerna behövs för att socialsekreteraren ska kunna genomföra sitt uppdrag, kan man dra slutsatsen att de inte går att bibehålla på samma gång i klientarbetet. Svårigheten ligger inte bara i att göra en rättvis bedömning utan att också förhålla sig till de förväntningar som erhålls från de utomstående aktörerna. Den slutsats som man kan dra utifrån uppsatsen syfte är att den dualistiska rollen som socialsekreterare erhåller skapas bara i relation till andra. De olika rollerna som skapas påverkas helt och hållet i relation till andra och detta i förhållande till sig själva och deras egna erfarenheter. De relationer och processer som producerar och reproducerar socialsekreterarens roll, dvs. i form av att antingen inta den

myndighetsutövande rollen eller medmänskliga rollen, beror helt på vilken socialsekreteraren möter i sitt arbete. Det vill säga, de förväntningarna på sin egen roll eller värderingar antingen stämmer överens eller inte stämmer överens med motparten, dvs. organisation eller klienterna. Detta är det upp till socialsekreteraren att välja vilken “fajt” de vill ta och för vem de ta den för. Där min slutsats är att den oftast är baserad på dem själva men där de väljer att antingen ta den

myndighetsutövande rollen eller stödjande rollen i sitt beslut beroende på vilken av motparterna de sympatisera med mest.

9 Slutdiskussion

I denna uppsats har jag studerat socialsekreterarnas roll/roller i förhållande till organisationen och klienten och där man kan dra slutsatsen att deras roll är