Socialsekreteraren och det familjehemsplacerade barnet
Till Rut och Greta
Örebro Studies in Social Work 22
ROBERT LINDAHL
Socialsekreteraren och det familjehemsplacerade barnet
Om relationen, erkännandet och de institutionella förutsättningarna
© Robert Lindahl, 2019
Titel: Socialsekreteraren och det familjehemsplacerade barnet.
Om relationen, erkännandet och de institutionella förutsättningarna.
Utgivare: Örebro University 2019 www.oru.se/publikationer-avhandlingar
Tryck: Örebro universitet, Repro 03/2019 ISSN1651-145X
ISBN978-91-7529-279-3
Abstract
Robert Lindahl (2019): Socialsekreteraren och det familjehemsplacerade barnet. Om relationen, erkännandet och de institutionella förutsättningarna.
Örebro Studies in Social Work 22.
The aim of this thesis is to study, analyze and understand the relationship between children and youth in foster care and their responsible child welfare workers. The empirical material consists of qualitative interviews with fos- ter children (n=53, three interviews/child, in total 159) and child welfare workers (n=17) conducted in a national evaluation of a pilot project with supervision representatives, and two focus groups conducted for the thesis.
Examples of central theoretical concepts in the thesis are institution, role, professionalism and recognition. The interviewed children highlighted that the relationship with child welfare workers is negatively affected by a lack of time, availability, and trust. The children desire close and trustful rela- tionships with child welfare workers, but generally they expect a relation- ship characterized by distance and formality. The child welfare workers em- phasized that the relationships are affected by organizational constraints, such as time pressure and lack of continuity. Further, the work is charac- terized by role conflicts and contradictory expectations of professionalism.
On the one hand, the child welfare workers stress the importance of close- ness and trust in the relationships. On the other hand, they are expected to maintain formality, distance and functional specificity. The current rela- tionship is affected by institutional prerequisites that are made visible by prevailing regulative, normative, and cultural-cognitive expectations. These different expectations shape and constrain the child welfare workers’ dis- cretion, at the same time as they also create internal conflicts. By applying the theory of recognition, it becomes evident that the foster child is expected to be recognized through closeness, rights, and solidarity by the child wel- fare worker. Under current institutional conditions, tensions arise between these different forms. The discussions focuses on which form of recognition should constitute the starting-point for the relationship, and how closeness versus distance is affected by recognition through rights.
Keywords: foster care, foster child, child welfare worker, social services, relationship, institution, role, professionalism, discretion, recognition.
Robert Lindahl, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden, robert.lindahl@oru.se
Förord
Det här är en avhandling som betonar och fokuserar relationens betydelse i socialt arbete. Avhandlingen i sig är också resultatet av ett antal ovärderliga relationer med viktiga personer. Det här är mitt sätt att försöka uttrycka min tacksamhet till er.
Tack till min huvudhandledare professor Anders Bruhn som under hela processen varit ett ovärderligt stöd och bollplank. Vår relation har präglats av öppenhet, flexibilitet och ömsesidigt förtroende, vilket jag värdesatt högt. Tack till biträdande handledare docent Erik Flygare som också varit ett värdefullt stöd. Dina teoretiska och vetenskapsfilosofiska inspel och ut- manande frågeställningar har varit mycket viktiga för mig. Tack till docent Per-Åke Nylander som, i rollen som dubbelläsare, haft en mycket viktig funktion i färdigställandet av avhandlingen. Tack till professor Staffan Hö- jer och professor Berth Danermark för värdefulla kommentarer vid slut- respektive mittseminarium.
Arbetet med utvärderingen av den nationella försöksverksamheten med tillsynsombud har en central betydelse för denna avhandling och för mig innebar den vägen in i forskarutbildning. Först och främst, tack till alla barn och socialsekreterare som lät sig intervjuas. Utan er hade utvärderingen inte gått att genomföra och utan er hade detta inte blivit en avhandling. Detta gäller så klart även de socialsekreterare som, i fokusgrupper, intervjuades utanför utvärderingens ramar. Tack till professor Lars Oscarsson som var projektledare för utvärderingen och som valde att ta in mig i projektet. Tack till alla inblandade på Socialstyrelsen och IVO för det förtroende och stöd ni gav oss i arbetet med utvärderingen. Tack till alla tillsynsombuden för stöd och viktiga diskussioner. Tack till alla medarbetare i utvärderingsar- betet som hjälpte till med genomförande och bearbetande av intervjuer; Ca- rin Månsson af Burén, Helene Lindström, Elma Jukic, John Brauer, Sara Thunberg och Peter Ottosson-Lundmark.
Tack till alla nuvarande och tidigare kollegor och chefer på enheten för socialt arbete vid Örebro universitet. Ni har varit ett viktigt stöd såväl i avhandlingsarbetet som i arbetet med undervisning. Tack till alla nuvarande och tidigare doktorander i socialt arbete. Ni är så pass många – ingen nämnd, ingen glömd! Ni vet vilka ni är och ni har varit ett värdefullt stöd, både socialt och genom reflexiva diskussioner. Tack till professor Steven Linton som bistod med engelsk språkgranskning i slutskedet av avhand- lingsarbetet. Tack till forskningsadministratörerna. Tack till Marcus Herz och Daniel Lindberg samt till Mathias och Magdalena Elmersjö för vänskap och glädje.
Tack till min syster Ulrika och hennes familj för allt stöd. Tack till mamma och pappa för att ni alltid finns där för hjälp, stöttning och om- tanke. Jag älskar er.
Tack till Ida. För att du stöttat varje dag och peppat de dagar när det behövts som allra mest. Och framförallt, tack för att jag får vara din. Jag älskar dig och jag älskar att det är vi.
Tack till mina döttrar Greta och Rut. Jag älskar er och jag dedicerar denna avhandling till er.
Örebro, februari 2019 Robert
‐
‐
‐
d.
Publications in the series Örebro Studies in Social Work
1. Westin Hellertz, Pia (1999). Kvinnors kunskapssyn och lärande- strategier? En studie av tjugosju kvinnliga socionomstuderande.*
2. Ekermo, Mats (2002). Den mångtydiga FoU-iden – lokala FoU- enheters mening och betydelse.*
3. Brunnberg, Elinor (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö.*
4. Munir, Dag (2004). Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden. Om barriärer, sociala relationer och livsvillkor.**
5. Källström Cater, Åsa (2004). Negotiating normality and deviation – father’s violence against mother from children’s perspectives.*
6. Munir, Dag (2006). Unga människor med rörelsehinder – förankring, marginalisering och social exkludering.*
7. Alexanderson, Karin (2006). Vilja Kunna Förstå – om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i
socialtjänsten.*
8. Degner Jürgen, Henriksen Anna (2007). Placerad utanför sitt sammanhang. En uppföljningsstudie av 46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer.*
9. Nylander, Per Åke (2011). Managing the Dilemma. Occupational Culture and Identity among Prison Officers.*
10. Hedin, Lena (2012). Foster youth’s sense of belonging in kinship, network and traditional foster families. An interactive perspective on foster youth’s everyday life.*
11. Baianstovu, Rúna (2012). Mångfald som demokratins utmaning.
En studie av hur socialtjänsten som välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald.*
12. Ahonen, Lia (2012). Changing Behaviors or Behavioral Change? A study of moral development and transbehavioral processes in juvenile institutional care.*
13. Herz, Marcus (2012). Från ideal till ideologi. Konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten.*
14. Åkerström, Jeanette (2014). “Participation is everything”: Young people’s voices on participation in school life.*
15. Claesson, Annika (2015). Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling - överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg.**
16. Lindberg, Daniel (2016). Generation sociala problem. En studie av hur unga vuxa ackumulerar sociala problem.*
17. Forssell, Anna (2016). Better safe than sorry? Quantitative and qualitative aspects of child–father relationships after parental separation in cases involving intimate partner violence.*
18. Hellfeldt, Karin (2016). The Hurt Self. Bullied Children´s Expereinces of Social Support, Recognition and Trust at School.*
19. Petersén, Anna (2017). Evaluations That Matter in Social Work.*
20. Zovko, Davor (2017). Rapportering och kontroll i fokus. En studie av Arbetsförmedlingens utvärderingsverksamhet. **
21. Hämberg, Eva (2017). Tillsyn i teori och praktik - om statlig styrning och kontroll av socilatjänstens individ och familjeomsorg.*
22. Lindahl, Robert (2019). Socialsekreteraren och det
familjehemsplacerade barnet. Om relationen, erkännandet och de institutionella förutsättningarna.*
*Doctoral thesis **Licentiate thesis
