Patientens upplevelse av delaktighet vid rondEn intervjustudie Författare: Johan SvenssonJohanna AnderssonUtbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hpKurs 2VÅ60EVT 2014Examensarbete, 15 hp

Titel ”Patientens upplevelse av delaktighet vid rond” En intervjustudie

Författare Johanna Andersson & Johan Svensson

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 HP

Handledare Sofia Almerud Österberg

Examinator Jenny Lovebo

Adress Linnéuniversitet Instutionen för hälso- och

vårdvetenskap

Nyckelord Delaktighet, Rond, Patient, Vårdlidande,

Intervju

Bakgrund: Ronden är den situation där det tas flest beslut angående patientens vård och

behandling. Det är det enda tillfället då så många professioner möter och kan ta till sig patientens berättelse och funderingar på samma gång. Patientrollen befinner sig i ständig förändring. Patienten har av tradition varit förknippad med förväntningar om att den ska vara tacksam och motta de tjänster som erbjuds. I dag ställs helt andra krav på vårdpersonalen då det enligt lag måste göra patienten delaktig i sin vård och behandling.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid rond. Metod: En intervjustudie med fem stycken informanter som varit inlagda på vårdavdelning i Sverige. Material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet pekar på att det förkommer olika grader av hur delaktiga patienter görs under ronden och hur aktiv del patienterna tillåts ta. Utifrån analysen och datamaterialet framkom tre centrala kategorier av vikt för patientens upplevelse av delaktighet vid rond: Platsen och tidens påverkan, organisationen och en- eller tvåvägskommunikation.

INNEHÅLL

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Att vara patient 1

Patientens delaktighet och medbestämmande

1

Begreppet rond 2

TEORETISK REFERENSRAM

3

3

3

PROBLEMFORMULERING

4

SYFTE 4

METOD

4

4

4

5

5

RESULTAT

6

Platsen- och tidens påverkan

6

Stressad personal

6

7

7

7

7

DISKUSSION

9

Metoddiskussion

9

Resultatdiskussion

10

Makt

10

Information/kommunikation

11

Vårdrelation- en brygga till delaktighet

12

INLEDNING

Enligt Herring, Desai och Caldwell (2011) kan en rond av hög kvalité resultera till att patientens liv går att rädda, att patienten återfå full hälsa eller i att ge patienten möjlighet till en lugn och fridsam död.

Det centrala i ronden att informera patienten om dennes aktuella tillstånd, resultat av genomgångna undersökningar, provtagningar etcetera. De ska vägas samman och leda till rätt beslut angående fortsatt utredning och behandling. På våra praktikplatser under utbildningen har vi kunnat se att ronden inte alltid är ett forum för delaktighet. Detta ser vi som en del av vår förförståelse när det gäller patientens delaktighet vid rond. Vi anser att ronden ska ses som ett kommunikationstillfälle där kunskap utbyts mellan båda parter och att patientens livsvärld ska göras synlig i mötet. Skulle detta göras skulle de få mer kunskap om hur patienten ser på sin sjukdom samt att patienten får mer information om sitt hälsotillstånd. Detta skulle kunna leda till att patienten blir delaktig,

hälsoprocessen styrks samt sannolikt en tryggare och säkrare vård för patienten.

BAKGRUND

Enligt Lian (2011) befinner sig patientrollen i ständig förändring. Patienten har av tradition varit förknippad med förväntningar om att den ska vara tacksam och motta de tjänster som erbjuds. När begreppet beskrivs blir det tydligt varifrån det härstammar ”Begreppet patient betyder

ursprungligen den lidande eller den som tåligt fördrar och uthärdar lidandet” (Dahlberg och

Segesten, 2010). Patienten har gått från att varit passiv och uppmärksam till att vara aktiv och självständig, en person som fattar egna beslut angående sin egen vård och behandling. Detta efter att hon/han fått kunskap om sin sjukdom samt blivit välinformerad om vilka möjligheter till behandling som finns. Att patienten är välinformerad ska ses som en grund till patientens vård och behandling för att dennes synpunkter, önskemål samt behov ska få bli synliga och tas på allvar (Lian 2011).

Enligt Tjora (2011) är det i mötet mellan vårdare och patient som hälso- och sjukvård skapas. När en person blir inlagd på vårdavdelning övergår den från att vara människa till att bli en patient genom att den kläs i sjukhuskläder och får ett id-band runt handleden. Personens tidigare makt och status neutraliseras då denne övergår till att vara patient. Detta för att vårdpersonalen lättare ska kunna besluta om vilken vård och behandling som krävs för att göra patienten frisk då sjukvården prioriterar det i första hand. Fioretis, Hansson och Nilsson (2013) menar att patienterna reduceras till medicinska tillstånd när vi tittar på dem som en kropp och inte individer och på så sätt blir tillståndet lättare för vårdpersonalen att förstå.

Patientens delaktighet och medbestämmande

(2010) menar att det ingår i vårdpersonalens etiska förhållningssätt att självbestämmande ska respekteras och synliggöras för att delaktighet ska infinna sig. Vårdpersonalen bör agera likt lyhörda hjälpare för att patienten ska känna att den får utrymme (Lian, 2011) och det är alltid vårdens ansvar att göra mötet positivt och givande för patienten (Dahlberg och Segesten, 2010). Enligt Sahlsten, Larsson, Sjöström och Plos, (2009) ska patienten ses som expert på sig själv och vårdaren ska visa denne respekt genom att vara lyhörd inför dennes upplevelser och tidigare

erfarenheter. Vårdaren ska även skapa självförtroende och engagemang hos patienterna samt få dem att använda sig av sina egna resurser. Delaktighet för patienterna innebär att de får information om sjukdomen samt undersökningar som ska göras eller har blivit utförda (Ekdahl, Andersson och Friedrichsen, 2009). De önskar också att vårdpersonalen tar sig tid att sitta ner för att förklara vad planen med deras inneliggande vård är. Detta stödjs av Dahlberg och Segesten (2010) som menar att vårdpersonal ska stödja och stärka patientens hälsoprocess genom uppmuntran och kunskap.

Resultatet visar att patienterna uppfattar kommunikation som bristfällig när personalen har mycket att göra och de får anstränga sig och vara ihärdiga för att få besked och resultat av undersökningar. Språkförbistringar och hög personalomsättning är ett hinder för delaktighet och kommunikation vid ronden. Dock visar studien att en av femton informanter inte vill vara delaktig i beslut om sin egen vård och behandling så länge vården bara gör så att hon/han mår bättre (Ekdahl, Andersson och Friedrichsen, 2009). Enligt Eldh, Ekman och Ehnfors, (2008) vågar patienten inte fråga

vårdpersonalen trots att de inte förstått informationen. Detta kan enligt Kasén, Nordman, Lindholm och Eriksson (2008) bero på att vårdaren inte är införstådd med det assymetriska förhållandet som alltid finns i ett möte inom sjukvården där vårdaren är frisk och har den medicinska kunskapen och patienten är vårdsökande och i beroendeställning. Maktförhållandet kan vara en bidragande orsak till att patienten upplever att hon/han inte kommer till tals.

Begreppet rond

Ronden startar vanligt vis på morgonen med sittrond utan att patienten är närvarande. Därefter tar gåronden vid och de som deltagit vid sittronden går tillsammans in till patienten för att komplettera anamnes och status samt för att informera patienten om den fortsatta behandlingen.

Eftermiddagsronden är till för att det ska ske en avstämning för att besvara eventuella frågor inför kvällen och natten då läkarbemanningen är mycket lägre än under dagtid. Den ses även som en uppföljning utav morgonronden, då patienten under dagen genom gått provtagning, kontroll av vitalparametrar, röntgenundersökningar och så vidare. Storrond sker någon gång per vecka och då tas de mest komplicerade fallen upp och klinikens samlade kompetens är på plats inklusive

klinikchefen. (Björling & Ljunghill Hedberg, 2013). Ronden är den situation där det tas flest beslut angående patientens vård och behandling och det är det enda tillfället då så många professioner så som sjuksköterskor, läkare under utbildning och överläkare möter och kan ta till sig patientens berättelse och funderingar på samma gång.

Det är vanligast att läkare och sjuksköterskor genomför ronden vid patientens säng ståendes vid fotändan. Ofta kommer de till patienten utan förvarning vilket överraskar patienten och viktiga och intima frågor tas upp bland pipande medicinska apparater, ljud från städutrustning och så vidare. Ofta finns det även medpatienter som kan ta del av informationen då flerbäddssalar är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård. I allt detta är det lätt att glömma bort att patienten är expert på sig själv och att den har sina specifika önskningar (O´Hare 2007). Kasén et al.(2008) nämner att om det inte finns en fristad på avdelningen där tillexempel doktorn kan tala enskilt med patienten så kan hans/hennes värdighet kränkas då den sjuke exponeras för sina medpatienter. Detta kan ge upphov till vårdlidande (Ibid.).

Segersten(2010) kan variationen av personal påverka patientens välmående. För att bygga upp en vårdrelation krävs kontinuitet vilket leder till att patienten känner ökad trygghet. Tryggheten leder till att patienten vågar öppna upp sig och delge sin livsvärld för dig som vårdare. Kasén et al., (2008) menar att deras informanter fick behandling men inte vård då de inte blev förstådda och bemötta som unika människor. Patienternas lidande förnekades eller sågs inte utav personalen. Enligt Hälso och Sjukvårdslagen (1982:763) 3a§ ska vårdpersonal erbjuda olika

behandlingsalternativ som stöds av evidens samt beprövad erfarenhet och sen är det upp till patienten att välja vilket alternativ som känns bäst för denne. I Carey et al .,(2012) visar resultatet att det enbart var 22 % av informanterna som känner att de har en aktiv roll i beslutstagandet gällande sin egen vård och behandling under ronden.

TEORETISK REFERENSRAM

Denna uppsats tar sin utgång i Vårdvetenskapen. Ett vårdvetenskapligt synsätt enligt Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) är att se människan som en helhet, där kropp, psyke, själ och ande är i ett. Vårdaren ska se patienten som en unik individ med sin egen livsvärld. Fokus ska ligga på att få fram patientens eget perspektiv på sin hälsa och ohälsa.

Livsvärld

Enligt Dahlberg och Segesten(2010) är livsvärlden den världen som patienten upplever genom sig själv. Därför måste vården utgå ifrån livsvärlden för att kunna förstå hur hälsa, sjukdom och lidande påverkar den unika patienten. Detta för att kunna stödja och stärka den enskilda patientens

hälsoprocesser. Livsvärlden betecknar hur vi förstår oss själva och hur vi förhåller oss till andra och världen, detta är något som påverkas av dåtid, nutid och framtid. Det är av vikt att all vårdpersonal tar del av patientens berättelse för att kunna ge så god vård och information som möjligt. Ifall vi råkar ut för sjukdom ändras vår livsvärld och vi blir mer sårbara. Detta beskrivs ofta som en känsla av utsatthet (Ibid.).

Delaktighet

Enligt Dahlberg och Segesten (2010) kommer patienten utanför sitt vanliga sammanhang då han/hon blir inlagd på en vårdavdelning. Det kan uppstå en känsla av obalans och patienten blir extra sårbar. Det är då av vikt att patienten bjuds in i ett nytt och vårdande sammanhang, för att sårbarheten ska kunna minska så att patienten har möjlighet att utveckla hälsa och välbefinnande. Vårdaren måste möta patienten och skapa utrymme för att den ska få dela med sig utav sina

upplevelser och erfarenheter av sjukdomen. Det ska vara ett samspel mellan vårdare och patient och det måste finnas utrymme för att kunna utbyta kunskap och information med varandra. Patientens delaktighet handlar om att ha möjlighet att ta ansvar för och påverka sin hälsosituation. Detta är något som styrks av Eldh (2006) som visar att den största källan till delaktighet är att du som individ blir lyssnad till.

Vårdlidande

PROBLEMFORMULERING

Det finns lite forskat på patientens upplevelser av delaktighet vid rond. Det har vi kunnat se då det har funnits begränsat med material gällande ämnet i de olika databaserna. Vi tycker att det behövs forskas mer om patientens upplevelse av delaktighet vid rond då vi som vårdpersonal är skyldiga enligt lag att göra patienten delaktig i sin egen vård och behandling (HSL 1982:763 3a§). Vi vill därför göra en intervjustudie där vi fångar patientens subjektiva upplevelser av detta fenomen för att synliggöra hur livsvärlden påverkas hos dessa individer när de görs delaktiga respektive inte

delaktiga vid ronden. Denna kunskap behövs för att kunna tillgodose patienternas behov i framtiden och för att det så småningom ska kunna leda till någon slags förbättring för att stödja och stärka patientens hälsoprocess. Vilket innebär att patienten måste vara delaktig i sin egen vård och behandling. Görs inte detta så finns det risk för att vården orsakar patienten ett ytterligare lidande. Ansvaret för vårdrelationen ligger alltid hos vårdaren för att göra mötet positivt och hälsobringande för patienten. En patient som inte bli sedd eller hörd som är i behov av vård upplever det som förödmjukande och förolämpande. De upplever en maktlöshet när de utestängs från att aktivt delta i sin egen vård och behandling särskilt när de inte förstår meningen med det vårdande som sker.

SYFTE

Syftet med denna studie är att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid rond. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar upplevelsen av delaktighet?

METOD

Vi valde en kvalitativ inriktning på vårt arbete då det enligt Polit och Beck (2012) lämpar sig bäst för att få ta del av patientens upplevelse och känslor av delaktighet vid ronden.

Datainsamling: Vi samlade in vårt material genom att intervjua människor som tidigare varit inlagda på en vårdavdelning. Målet var att båda studenterna skulle medverka vid samtliga

intervjuer. Men två informanter önskade att endast en av oss skulle medverka vid intervjun. Detta togs i beaktning då informanternas önskemål ska följas. En av studenterna förde samtalet, den andre tog stödanteckningar för att få med kontraster i samtalet som annars kunde missats. Intervjuaren som förde anteckningar var även aktiv vid intervjun genom att ställa frågor som den andra eventuellt missade.

Urval: Vi använde oss av något som kallas snöbollsurval, det vill säga vi tog kontakt med personer

som känner någon som tidigare varit inlagd på vårdavdelning. Vi valde detta tillvägagångssätt då vi inte får intervjua inneliggande patienter i vår kandidatuppsats. Vi genomförde fem intervjuer och frågorna var av en öppen karaktär som enligt Thomsson (2010) är den typ av frågor som ger bredast bild av upplevelsen. Detta kan även leda till att nya insikter om ämnet skapas. Våra

inklusionskriterier var följande: Informanterna skulle vara över 18 år och vårdats inneliggande i Sverige mellan åren 2010-2014, detta gör att det skapas en nutida bild av fenomenet. Våra informanter var mellan 35-92 år och bestod av fyra kvinnor och en man.

Intervju

Intervjuerna startade med att vi upprepade informationen om frivillighet och rätten att avbryta deltagandet när som helst. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuteknik och pågick i cirka 30 minuter. Vid en semistrukturerad intervju ges informanten möjlighet att få delge sin upplevelse av ronden. Under intervjuerna användes även en intervjuguide för att få svar på vissa frågor. (Se bilaga 1) Detta är något som rekommenderas av Polit och Beck (2012).

Intervjuerna ägde rum i lugna omgivningar som informanterna valt i samråd med författarna. Thomssson (2010) påtalar att det som kan påverka intervjun mest negativt är om dessa genomförs i miljöer som är allt för stökiga. Vi tog varannan intervju och samtliga spelades in. Den som var bisittare av oss fungerade som ett stöd, tog anteckningar och ställde följdfrågor där det behövdes. Det är önskvärt att informanter och intervjuare inte sitter ansikte mot ansikte. Detta togs i beaktning och vi försökte följa det till den mån miljön tillät. Två av informanterna önskade även att endast en intervjuare skulle vara med och dessa önskemål tillgodosågs. Vi fick varsin enskild

intervjusituation. En pilotintervju genomfördes för att se om intervjufrågorna var relevanta och förstods av informanten. Pilotintervjun inkluderades i studiens resultat.

Analys

Dataanalysen genomfördes med hjälp utav Lundman och Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Denna analys används för att finna skillnader och likheter i texten, dessa visas senare i kategorier i resultatdelen. Fördelarna med den kvalitativa innehållsananalysen är att den kan anpassas till olika syften, data av skiftande kvalitet samt författarnas erfarenheter. Vi använde oss utav bandspelare vid intervjutillfällena. Det inspelade materialet lyssnades sedan igenom ett flertal gånger för att vi skulle kunna skapa oss en uppfattning om det insamlade materialet. Sedan transkriberas materialet ordagrant och papperskopior skapades (Thomsson, 2010). Därefter analyserades materialet. Texterna lästes noggrant igenom för att skapa oss en förståelse av

innehållet. De meningsbärande enheterna som svarade på syftet valdes ut ur intervjuerna. De bestod av ord, meningar eller stycken. Vi strävade efter lagom stora meningsenheter för enligt Lundman och Graneheim (2012) utgör det grunden för analysen. De meningsbärande enheterna

kondenserades ner till koder (Se bilaga 2). Detta gjorde vi var och en för sig. Efter kodningen satt vi tillsammans och jämförde det vi kommit fram till, på så vis skapades kategorier och

underkategorier. Var det så att vi kommit fram till olika koder så diskuterades detta och vi kom gemensamt fram till en kategori som båda var överens om.

Etiska överväganden

Informanterna fick muntlig information om studiens syfte innan de medverkade. De fick även information om att de när som helst under intervjuns gång kunde avbryta sin medverkan, detta kunde även göras i efterhand. Innan intervjuerna startade upprepades informationen om frivillighet och anonymitet. Skriftlig kontaktinformation till oss gavs till informanterna och muntlig

information gavs om att det går bra att avsluta sin medverkan när som helst i processen. Information till informanterna gavs om rätten att ta del av resultat om så önskas. (Akademi sydost

Etikprövningskommitté, 2013; Helsingforsdeklarationen, 2008).

Intervjumaterialet avidentifierades, samt att det insamlade materialet har förvarats på ett sådant sätt att icke behöriga inte kunde ta del av det. Vi gjorde oss medvetna om risken att felaktig återge informationen informanterna delgav, vi synliggjorde förförståelsen för oss själva för att kunna ge ett säkrare resultat och för att kunna göra bättre analyser av intervjumaterialet. För att minska risken att detta skulle ske lästes det insamlade materialet igenom ett flertal gånger för att få fram

RESULTAT

Utifrån analysen av datamaterialet framkom tre kategorier och fem underkategorier: Platsen och tidens påverkan, stressad personal, den resignerande patienten, organisationen, sjuksköterskans

betydelse, betydelse av kontinuitet, en- eller tvåvägskommunikation samt inverkan på hälsoprocessen. Underkategorier är skrivna i kursiv stil.

Platsen- och tidens påverkan

Ju längre period patienterna legat inne ju mer delaktiga gjordes de under ronden. En av informanterna uttryckte:

”Tillslut blev jag ju delaktig på grund av att jag låg där så länge eller så… tillslut så frågade de

hur vill du? Eller hur känns det för dig?”(Intervju 2)

Något som framkom ur intervjuerna var att beroende på vilket tillstånd eller situation patienterna befann sig i påverkades graden av delaktighet vid ronden. En av informanterna fick på uppvaket reda på hur operationen gått, vilka mediciner hon skulle ta och instruktioner om vad hon fick respektive inte fick göra efter operationen samt information om att hon skulle gå hem dagen efter innan klockan tolv. Detta fick informanten att känna sig så stressad så att hon bara kunde tänka på hur hon skulle ta sig hem och inte vad doktorn sa, detta eftersom hon tidigare fått veta att hon skulle ligga inne i minst fem dagar. Informanten beskrev sig själv som så ”groggy” efter narkosen att hon inte kom ihåg efteråt vad som hade sagts. Vid nästa och sista rondtillfället innan hemgång så utförde doktorn en gynundersökning på patienten som vad mycket smärtsam och under tiden så

kommunicerade hon med informanten. Informanten gråter då hon berättar: ”Bli undersökt samtidigt

som de säger vad de ska göra, skriva ut mig, tabletter… man hann liksom inte tänka för det gjorde så jävla ont… undersökningen …. så det fanns ju inte, jag kunde inte ta in någonting och jag kunde inte fråga heller.”(Intervju 5)

När läkaren var placerad vid sidan av sängen vid rondtillfället uppfattades det som att doktorn och personalen hade mer tid för informanterna. När doktorn var placerad vid fotändan under ronden kunde informanten inte uppfatta vad han/hon sa: ”Den här doktorn stod bland de andra, vid

fotändan så jag hörde knappt vad han sa”(Intervju 1)

Inte någon av informanterna hade fått någon information om när ronden skulle var planerad att genomföras. Två av informanterna uppgav att de gärna skulle blivit informerade om när ronden skulle komma för att få möjlighet att förbereda sig med frågor. En informant upplevde att det var viktigt att vara tillgänglig för ronden ifall den utan förvarning skulle dyka upp. Informanten hade upplevt att andra medpatienter missat ronden då dessa var på toaletten undertiden ronden gick.

Stressad personal

Enligt informanterna minskade stressad personal möjligheten till delaktighet vid ronden.

Informanterna kunde tydligt se på personalens kroppsspråk att de var stressade och hade bråttom till ”nästa patient”. Detta gjorde att informanterna inte fick utrymme att ställa frågor och att de kände sig undanskuffade. Enligt informanterna kunde detta bero på tidsbrist men de upplevde också att det var personbundet hur stressad personalen var och att det då inte alltid berodde på tidsbrist hur stressad personalen var.

Några av informanterna upplevde att fokus under ronden låg på hemgången. Detta väckte känslor som att vara i vägen och att vara till besvär. Detta verkade även påverka informanternas intresse för det som sas under ronden: ”De skulle fråga och stanna upp lite…. det går för fort, man får inte ut

Den resignerande patienten

I samtliga intervjuer har vi funnit utbredd acceptans för det informanterna varit med om under vårdtiden. Det uttrycks ofta i förlåtande toner likt: ”De kanske hade mycket att göra.” (Intervju 3) En av informanterna som inte fick träffa operatören under ronderna uttryckte att hon inte hade behov av att få veta mer angående operationen på grund av att det gått så lång tid sedan hon blivit opererad. Men senare under intervjun framkom det dock att hon hade behov av att få mer

information och kunskap om sitt tillstånd: ”Jag känner att jag får vänta ut tiden och se vad som

händer och sker, sen ska jag ju dit efter tre månader, till huvudoperatören och se hur det är… och som kan förklara mer.” (Intervju 5)

Informanten kände inte att hon hade mandat till att säga ifrån i den situationen hon befann sig. Hon kände sig utsatt och ledsen: ”Det var liksom bara att bita ihop och åka hem.” (Intervju 5)

Organisationen

Något som visade sig vara jobbigt för en av informanterna var att det var mycket personal med vid ronden då det vid dessa tillfällen ställdes fler frågor. En av informanternas önskan var att de bara skulle göra henne bra. Hon var inte i samma behov av kommunikation vid ronden då hon inte mådde så bra som vid andra rondtillfällen. Detta på grund av att hon hade en sond och ville helst inte prata då det framkallade illamående hos infomantern: ”Det blev fler frågor ju, när de var fler

framför allt, det tyckte jag var jobbigt för jag mådde inte så bra, jag kunde knappt prata” (Intervju 2)

En av informanterna upplevde att ronden var likt en checklista. Det upplevdes som ronden var ett måste en arbetsuppgift bland många, något som skulle avklaras på kortast möjliga tid.

Flertalet av informanterna uppgav att flerbäddssalar inte var ett hinder för delaktighet under ronden. De kände sig inte begränsade utav medpatienterna. En av informanterna tyckte att det var positivt att ligga på flerbäddssal så länge hon /han inte kände de som låg jämte. En annan aspekt som framkom var att det upplevdes som en extra trygghet om det skulle hända något att ha medpatienter på samma sal som då eventuellt skulle kunna larma på personalen.

Sjuksköterskans betydelse

Majoriteten av informanterna upplevde ronden som ett forum där de inte fick utrymme för att dela med sig av hur de mådde eller att ställa frågor. Det verkade vara så att det var lättare för

informanterna att fråga sjuksköterskorna vid ett senare tillfälle än att fråga doktorerna vid ronden:

”Det kändes bäst när man fick prata med sjuksköterskorna, då fick man reda på lite.” (intervju 1)

Informanterna talade om hur de hade förtroende för sjuksköterskorna och undersköterskorna. Detta tycktes bero på att de var mer aktiva och tillgängliga i informanternas vård och behandling.

Sjuksköterskornas intresse beskrevs av informanterna som en kompensation av det ointresse de oftast upplevde av den rondande läkaren: ”Sen var det ju undersköterskor och sjuksköterskor, det

var ju att de var bra, som var så bra liksom” (intervju 4) Betydelsen av kontinuitet

Att ha en kontinuitet i vården visade sig ha en god inverkan på informanternas känsla av

välbefinnande under vårdtiden. Samtliga informanter uppgav att de funnit en sjuksköterska som de lätt kunnat prata med och känt förtroende för. De uppgav även vikten av att få träffa läkare som de träffat under de tidigare rond-tillfällen. Detta gjorde att informanterna kände sig trygga och att de kände att personalen verkligen brydde sig om hur de mådde: ”Operationsläkaren, att hon var med i

Något som var viktigt för informanterna var att den som utfört operationen var närvarande vid ronden och att det var kontinuitet bland personalen. Detta sågs som att de visade intresse och att de verkligen brydde sig om hur det gick för dem. Informanterna kände sig då trygga och bekräftade. En av informanterna fick aldrig träffa operatören vilket påverkade upplevelsen av trygghet: ”Jag

hade velat höra det från huvudoperatören.. hon känner mig och jag känner henne efter att ha träffats så många gånger och pratats vid”. (Intervju 5)

En- eller tvåvägskommunikation

I majoriteten av intervjuerna framkom det att informanterna upplevt att de inte getts utrymme till samtal under ronden. Utan det var mest ett tillfälle då personalen gav information. Det gavs sällan tillfälle för patienten att ställa sina frågor. En av informanterna beskrev att hon inte blev lyssnad på när hennes frågor ställdes:

”Det är inte alltid man blir tagen på allvar kan jag känna. När man säger något tycker jag det

känns som det bagatelliseras, skämtar eller skrattar bort det. Man tänker ju att man överdriver då, sen blir man irriterad… vill ju ha svar på sina frågor” (intervju 3)

En av informanterna uttryckte att hon inte kände sig likvärdig doktorn och hade inte möjlighet att säga vad hon tyckte och tänkte. Informanten såg detta som ett rent informationstillfälle då det inte fanns utrymme för att samtal sinsemellan. Doktorn valde forum för ronden båda gångerna och inget av tillfällena gjorde det möjligt för informanten att samtala eller kommunicera.

Det som visade sig vara av största vikt för informanterna under deras tid på lasarettet var att de fick information om hur deras vård var planerad under ronden. Samt att de fick information om varför de mådde som de mådde. Gavs denna information på ett korrekt sätt beskrev en av informanterna det som att problemet blev lättare att hantera när denne väl fått informationen. Några av

informanterna beskrev hur information även kunde frambringa känslor av otrygghet och en inre stress. Detta inträffade när vårdpersonalen under ronden gav olika information. En av informanterna sa att det var de värsta var att det var en kamp att få ta del av rätt information. En annan informant beskrev att det är bra med information, men enbart om den är förståelig och riktig. Informanterna upplevde att ronden var som bäst när de blev lyssnade på och vårdarna verkade bry sig om dem.

Inverkan på hälsoprocessen

Att informanterna gjordes delaktiga och blev lyssnade till hade en positiv inverkan på deras hälsoprocess då de upplevde att tillfrisknandet påskyndades då de fick delta i beslut gällande sin egen vård och behandling. Informanterna såg det som att de hade ett egenansvar att beskriva sitt mående för ronden och att detta gjorde att de blev mer delaktiga i sin egen vård och behandling. Något som skapade trygghet för informanterna var att de fick information om vad som skulle ske och att de själva fick dela med sig av hur de upplevde situationen.

Dagen efter var doktorn inte villig att upprepa informationen som hon gett dagen innan på uppvaket. Detta hade negativ inverkan på informantens delaktighet, denne kände sig ledsen och besviken. Informanten kände sig då åsidosatt, obetydlig och att det inte fanns utrymme eller tid för att ställa frågor: ”Hon var lite nonchalant, tycker jag att hon var, jag hade inte förväntat mig det”.

(Intervju 5)

Två av informanterna upplevde tydligt att de blivit lyssnade på under ronden. Detta tyckte de påverkade deras tillfrisknande positivt. Ett exempel är när en patient fick sin smärtstillande tablett utsatt: ”Men när jag föreslog det, tog de bort den bums och då slutade jag spy. Sen inom tre dagar

DISKUSSION

En kvalitativ ansats valdes för att beskriva patienternas upplevelse av delaktighet vid rond. Vi valde att göra en intervjustudie då detta enligt Polit och Beck (2012) ger ett större djup i studien än till exempel enkäter med öppna svarsalternativ. Under intervjuerna ges en insikt i individernas

livsvärldar och en ökad förståelse för fenomenets innebörd och betydelse. Lundman och Graneheim (2012) nämner att författare till en intervjustudie påverkar studiens resultat genom att som

intervjuare stimulera informanten till en berättelse så blir författarna i denna studie medskapare till innehållet. Enligt Thomsson(2010) så är det nödvändigt att använda sig av sin förförståelse, sina fördomar, tidigare erfarenheter och kunskaper för att kunna förstå det man ser. Ingen observation eller data insamling kan vara helt objektiv.

En intervjuguide användes under samtliga intervjuer, detta var något vi utarbetade tillsammans. Vi anser att detta varit till stor hjälp under intervjuernas gång att ha något att falla tillbaka på samt att minskas risken för att hamna på allt för stora sidospår. Detta är något som styrks av Kvale och Brinkmann (2009) som beskriver att den hjälper intervjuaren att hålla sig till studiens syfte och kan användas som en hänvisning under intervjun. De nämner även vikten av att frågorna som ställs till informanten ska vara korta och lätt förståeliga och inte allt för akademiska till sin natur. Det gör att det blir lättare för informanten att berätta om sina upplevelser av fenomenet. Detta var något vi tog i beaktande och användes i intervjuguiden. Under intervjuernas gång användes öppna frågor så att informanternas upplevelse kom i fokus. Detta är något vi anser stärker studiens trovärdighet. Författarna nämner att de öppna frågorna ger de mest fullständiga svaren (Ibid.).

Vi kom i kontakt med informanterna via snöbollsurval. Det ledde till att vi fick en bred variation gällande ålder på informanterna. Detta är något som vi ser som positivt då vi får åsikter från olika generationer och på så vis ger det en större överförbarhet på hela populationen.

Samtliga intervjuer spelades in. För att kunna höra patienternas egna ord samt för att kunna lyssna på intervjuerna ett flertal gånger, detta gjordes för att finna nyanser i intervjun samt att vi skapade en uppfattning om vad som verkligen sas. Detta är något som enligt Thomsson (2010) görs för att öka tillförlitligheten. Ingen av informanterna uttryckte något negativt över att bli inspelade eller verkade på något annat sätt bli begränsade under intervjuerna som genomfördes. Vissa informanter blir begränsade i sitt sätt att uttrycka sig när de bli inspelade (Ibid.). Inspelningsapperaturen

placerades mellan intervjuare och informanten.

En av informanterna var en familjemedlem till en av oss. I dessa situationer kan det enligt (Thomsson, 2010) vara så att det lätt uppkommer en situationen där informanten känner sig påtvingad att delta i intervjustudien. Vi övervägde informantens deltagande innan medverkandet. De positiva aspekterna med att intervjua någon där en etablerad relation redan förekommer är att du som intervjuare slipper skapa en kontakt med informanten som i vissa fall kan ta lång tid. Detta kan skapa ett större djup i intervjun samt ge snabbare och mer relevanta aspekter av informantens historia, detta var något som vi upplevde under intervjun och som medförde ett större djup i vårt resultat.

Under intervjuerna försökte vi i den mån miljön tillät placera oss så att vi och informanten inte satt ansikte mot ansikte. Detta gör enligt Thomsson (2010) att informanterna känner sig mindre

ökad möjlighet att öppna upp sig, reflektera och delge sina upplevelser.

Två av informanterna önskade att enbart en av oss skulle medverka vid intervjutillfället. Detta gjorde att vi fick var sin enskild intervjusituation. Detta kan enligt (Thomsson 2010) påverkat resultatet på ett positivt sätt. Då två intervjuare kan uppfattas av informanten som att vara i

maktposition och att de blir begränsade i sitt sätt att uttrycka sig. Samt att det även kan hända att det som sägs av informanten inte tas upp av intervjuarna då osäkerhet råder på vem som ska följa upp och att intervjuarna ibland avbryter varandras tankekedjor. Det är vanligt förekommande ifall intervjuarna inte är så bekanta med varandra. Vi känner varandra väl så risken för att sådana situationer skulle uppkomma minskades. Det negativa med att vi inte var två intervjuare i samtalen kunde vara att vi gick miste om information då den andre kunnat komplettera med ytterligare frågor. Detta hade eventuellt kunnat leda till ett större djup i resultatet.

Vi transkriberade intervjuerna själva, en av oss transkriberade tre och den andre två. Att vi

transkriberade själva ledde till att vi fick fram de detaljer som var av vikt i den kommande analysen. Detta genom att alla nyanser i intervjun skrevs ner och gjordes synliga. Enligt Kvale och

Brinkmann (2009) leder detta till att vi lär oss mer om vår egen intervjuteknik och ges möjlighet till förbättring. Pilotintervjun gicks igenom med vår tilldelade handledare och korrigeringar gjordes till nästkommande intervju. Detta är något som stärker trovärdigheten i studien samt ökar

tillförlitligheten då intervjufrågorna var genomarbetade och testade. Vid nästkommande intervjuer gjordes små förändringar på frågorna så de skulle svara ännu bättre till studiens syfte. Enligt handledaren ansågs pilotintervjun ha en hög kvalité så denna inkluderades i studiens resultat. Vi påbörjade analysen var och en för sig och samtliga kondenserade intervjuer jämfördes sedan för att se om något missats, enligt Kvale och Brinkmann (2009) leder detta till en ökad tillförlitlighet. Vi analyserade materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Lundman & Hällgren-Lundman (2012) är detta en metod som medför att det centrala i texten behålls och att inget väsentligt försvinner. Vi hade under studien tillgång till handledare vilket också ökar dess trovärdighet.

Resultatdiskussion

Resultatet pekar på att det förkommer olika grader av hur delaktiga patienterna görs under ronden och även hur aktiv del de tillåts att ta. Enligt FN (2014) ska alla individer ha samma rätt till

delaktighet i sin egen vård och behandling. Görs patienterna delaktiga stärks deras hälsoprocess och tillfrisknandet sker under kortare tid. Görs de däremot inte delaktiga så finns det en risk att det uppstår ett vårdlidande (Dahlberg & Segesten, 2010).

Makt

patientens signaler även när patienten har svårt att utrycka sig. För att sjukvården ska nå sitt mål bör vårdvetenskapen och den medicinska kunskapen sammanflätas. Detta för att göra det möjligt att stödja och stärka patientens hälsoprocess. En av informanterna hade motsatt upplevelse. Efter att hon fått information dagen innan direkt efter narkosen och hade av naturliga skäl glömt vad läkaren sa. Dagen efter ville informanten ha informationen återupprepad, detta var något doktorn inte hade lust till, utan påpekade istället att informationen hade getts dagen innan. Detta fick informanten att känna sig ledsen och besvikelse att inte få vara delaktig i sin egen vård och behandling. Dahlberg och Segesten (2010) menar att patienten är hjälpsökande och sårbara i ett sådant här sammanhang och befinner sig redan från första början i underläge. Att då bli utsatt för ett icke-vårdande sätt kan ha förödande konsekvenser för patienten. Ett lidande uppkommer då vårdaren inte stärker

hälsoprocessen utan snarare tvärtom. Det har en negativ inverkan på hälsoprocessen och uppstår känslor som ensamhet och övergivenhet. Patienten känner sig då maktlös och orkar inte protestera när hon inte får möjlighet att delta i sin egen vård och behandling (Ibid.). Läkaren besitter en sådan makt att han/hon kan bestämma vad patienten ska veta eller inte. Detta kan ses när en av våra informanter nekades upprepning av information som denne glömt sedan dagen innan. Tingström (2009) säger att alla patienter har rätt till information. Denna information ska ges på ett

individanpassat sätt så att han/hon förstår informationen. Dock har patienten ett eget ansvar att beskriva sitt eget mående. Att ta makten över sitt eget mående för att göra sig synlig för

vårdpersonalen. Att kunna förmedla sin sjukdom på ett sätt som tilltalar den medicinskablicken underlättar för att vårdaren ska ta patienten på allvar (Fioretis, Hansson & Nilsson 2013). När en av våra informanter försökte detta, kände han/hon att informationen som delgavs bagatelliserades av vårdpersonalen. En god läkare-patientrelation karaktäriseras av att patienten är aktiv i samtalet och delar med sig utav sina kunskaper, att patientens välbefinnande samt psykosociala omständigheter uppmärksammas. Patienten ska uppmuntras att ta kontroll för att inse sitt ansvar gentemot

sjukdomen och sina besvär samt att han/hon får information om sin vård och behandling. Finns dessa kunskaper/egenskaper hos personalen leder detta till en mer patientcentrerad vård (Aspegren 2012). En av våra informanter upplevde detta när medicinen sattes ut på hans/hennes uppmaning då förbättrades dennes mående avsevärt.

En av informanterna ”rondades” samtidigt som läkaren genomförde en gyn-undersökning.

Informanten beskrev undersökning som mycket smärtsam, samtidigt gav läkaren information. Hon beskrev det som att inte känna sig på samma våglängd. Tingström (2009) menar att den som delger information gör detta oftast oreflekterat. Hur väl en individ kan ta till sig kunskap som sjukvården ger handlar oftast om i vilket sammanhang informationen ges. I artiklen av Weber, Stöckli, Nübling och Langewitz (2007) beskriver att det inte alltid är en brist gällande kommunikationen/

informationen, utan snarare tvärtom att den ges en ocean av information så att patienten inte kan ta sig till det som sägs. Ofta tänker vården som citatet nedan säger:

Prickens husse säger till sin vän att han lärt sig att vissla. Vännen böjer sig fram mot hunden och lyssnar. Sedan säger han att han inte hör att pricken visslar. Husse säger då att han har lärt Pricken men att Pricken inte lärt sig (Tingström, 2009, sid 70)

Information/kommunikation

Under intervjuerna framkom det att informanternas syfte inte alltid var att få en aktiv

I intervjuerna framkom det även motsatsen att informanterna inte mottagit någon information eller fått många olika typer av information så att det till slut blev oklart vad som gällde. Känslor som väcktes då var stress, otrygghet och en kamp för att tillgång till rätt information. Sweet och Wilson (2010) beskriver hur deras informanter beskrivit hur de få ligga i bakhåll på personalen för att få möjlighet att prata och få information

Majoriteten av våra informanter uppgav att de inte kände sig påverkade av att ligga i flerbäddssalar och att inte de inte kände att detta påverkat deras möjlighet att få ta utrymme under ronden. Detta är något som stöds av Glind, Dulmen och Goossensen (2008) att patienter i flera fall där de ligger i enkelsalar bli mer nervösa och får svårare att uttala sig. Samtliga av våra informanter upplevde att ronden gick snabbt. Författarna nämner att ifall ronden genomförs på enkelsalar ta ronden längre tid, hålls den på flersalar visar det sig förkorta rondtiden. Då samtliga av våra informanter legat på flersalar under vårdtiden kan det vara en anledning till upplevelsen. Enligt Frank (2010) är dessa upplevelser något som kan ge en känsla av icke delaktighet. Då delaktighet för patienterna att bli sedd, att ha en sporadisk kontakt med sjukvårdspersonalen detta gav patienten en känsla av

bekräftelse. Vissa av patienterna i Franks studie upplevde att de fick kämpa för att göra sin röst hörd för att bli involverad, delaktig i sin egen vård och behandling. Patienten kände sig underlägsen vårdpersonalen. Vid dessa tillfällen uppstår ett vårdlidande. De hade då sina strategier för att erhålla delaktighet, vilket innebar att de gjorde upprepade försök till kontakt, att vara i frågasättande men även att ta hjälp av anhöriga. En av våra informanter uppgav att det värsta med vårdtiden var att det var en ständig kamp för ta del av rätt information. För patienterna innebar delaktighet att få

utrymme och önskan om ömsesidig relation där patienten uppfattade sig som jämnbördiga,

tilltalades som personer inte som sjukdomstillstånd förutsatt att vårdare visar respekt och förståelse för patienten. Delaktigheten var beroende av sjukvårdspersonalens arbetssituation samt vilja till att göra patienten delaktig (Ibid).

Vårdrelation- en brygga till delaktighet

Ifrån intervjuerna som gjorts, framgår det att kontinuitet bland vårdpersonal är viktigt för att kunna känna sig trygg under ronden. En av informanterna beskrev hur bra det kändes att få ställa sina frågor och få information från läkaren som genomfört operationen. Detta är något som stöds utav Dahlberg och segesten (2010) de beskriver att vårdrelationen är något som skänker trygghet till patienten. En annan av informanterna beskrev hur han/hon upplevde det som jobbigt att inte få träffa den ansvarige läkaren efteråt och hade önskat detta. Istället träffade han/hon en läkare som uppfattades som nonchalant. En av våra informanter beskrev att delaktighet infann sig efter några dagar, till sist började de fråga: -”hur vill du ha det?” Här blir det tydligt att vårdtiden påverkar möjlighet till delaktighet i sin vård och behandling.

Sweet och Wilson (2010) beskriver hur ronden upplevs vara ett forum då patienten inte är i centrum. Informanten beskriver hur vårdpersonalen uppskattar orden ”OK” och ”bra”. Om frågor uppkom hur informanten mådde menade de rent fysiskt och ville inte ta diskussioner kring det mentala måendet. Symtom som informanten uttryckte diskuterades inte med denne utan mellan vårdpersonalen vid fotändan. En av våra informanter beskrev hur han/hon önskat att ronden skulle stannat upp lite för att prata. Enligt Snellman (2009) uppstår en god vårdrelation när det finns en ömsesidighet, jämlikhet, acceptans och bekräftelse. Författaren nämner även att ifall en patients behov ska tillgodoses måste vårdpersonalen låta patientens sinnesstämning, mod, energi och emotioner komma till uttryck. Weber et. al. (2007) beskriver hur patienterna själva får välja fokus på samtalet under sammanlagt 12 sekunder av ronden. Eldh (2009) beskriver att om dialog och tillit uppstår med personalen leder det till en känsla av delaktighet.

vårdpersonal en viktig roll, att vara en närvarande och professionell vårdare för patienten. Vi ska stödja och stärka patientens hälsoprocesser för att motverka sjukdom och lidande. Då kan det bli möjligt för henne/honom att känna välbefinnande (Dahlberg & Segersten, 2010).

Sjuksköterskans betydelse

Majoriteten av våra informanter beskrev hur de inte fått tillfälle att prata på ronden. De beskrev hur sjuksköterskorna kompenserade detta. De frågor de kände att de inte kunde fråga under ronden kunde de ställa till sjuksköterskorna efteråt. En av informanterna sa att när han/hon fick prata med sjuksköterskorna fick han/hon reda på lite. Det är då viktigt att sjuksköterskan kan delge rätt kunskap till patienten så att inte fel eller oklar information ges, som enligt en av våra informanter väcker känslor av otrygghet och stress. Det är då viktigt enligt Björling, Ljunghill och Hedberg (2013) att sjuksköterskorna deltar vid ronden inne hos patienten så de i efterhand kan förstärka samt bekräfta den information som getts för att kunna stötta patienten på rätt sätt. Det ses positivt att samtliga yrkeskategorier deltar då ronden är ett lärorikt tillfälle för var och en.

En av informanterna beskrev att ronden mer upplevdes som en sak som skulle bockas av från listan. Han/hon uttryckte det som att det var sjuksköterskorna som gjorde sjukhustiden så bra. Lindberg, Hörberg, Perssson och Ekebergh (2013b) hade informanter som bestod av sjuksköterskor och som beskrev hur de upplevde att de fick kämpa för att ge patienten chans till delaktighet. För att göra detta krävdes det mod. Det kan tänkas att det inte alltid är så att sjuksköterskan ser sig ha kraften att göra patienterna delaktiga under ronden då sjuksköterskorna känner att de får argumentera för patientens sak emot attityder som är inbäddade i den nuvarande strukturen.

Läkarna uppfattades att ha ett ointresse för patienten medan sjuksköterskorna var mer delaktiga i patientens vård. Som sagts tidigare så kan det bero på som Snellman (2009) menar att en jag -till – du- situation-, uppstår när det finns en ömsesidighet, jämlikhet, acceptans och bekräftelse och en är en källa till god vårdrelation. Informanterna uppfattade ofta den rondande läkaren som stressad och att den ville iväg till nästa patient eller rum. Enligt Baggens och Sandén (2009) sker mycket i mötet via det som inte sägs. Patienten avlöser vårdpersonalens kroppsspråk, detta påverkar djupet på samtalet. En av våra informanter beskrev det som att läkaren var ändå så stressad så det var ingen mening att säga något. Ett sätt att åtgärda det här är att ta en stol och sätta sig bredvid sängen, där igenom visar vårdpersonalen att de har tid och intresse att samtala med patienten. Men det är inte alltid det fysiska rummet tillåter detta. Edvardsson och Wijk (2009) beskriver hur det fysiska rummet måste utformas så utrymme till delaktighet ges.

Det gjordes en studie i Australien där sjuksköterskorna rapporterade inne på salarna med patienterna närvarande. Detta tyckte informanterna var ett bra sätt för att göras delaktig i sin egen vård och behandling samt att få rätta till missförstånd i informationen när sådana uppstod. De upplevde att de blev sedda och bekräftade av sjuksköterskorna (McMurray, Chaboyer, Wallis, Johnson & Gehrke, 2010). Detta är ett bra sätt att motarbeta den förvirring som våra informanter beskrivit gällande informationen.

Slutsatser

Resultaten från studien pekar på att det existera olika grader av hur delaktiga patienter görs. Görs inte patienterna delaktiga så finns det risk att ett vårdlidande uppkommer. Mer forskning bör genomföras för att se vad som ligger bakom att vissa ges möjligheten att ta en aktiv roll i sin vård och behandling och andra inte. Resultatdiskussionen pekar på att tidigare forskning som gjorts påvisar samma brister som informanterna i den här studien upplevt.

delaktiga då det har en positiv inverkan på hälsoprocessen. Tillfället då informationen och

kunskapsutbytet sker måste vara anpassat efter hur redo patienten är och hur han/hon mår. Görs inte detta kan information från båda parter gå förlorad och patienten riskerar då att utsättas för ett vårdlidande. Något som framkom var att det var viktigt för informanterna att operatören deltog i ronden dagarna efter operationen då de hade stort förtroende för honom/henne och det fick dem att känna sig trygga och bekräftade.

REFERENSER

Akademi Sydost: CODEX regler och riktlinjer för forskning. (2013). Informerat samtycke. http://www.codex.uu.se/manniska2.shtml Hämtad 8 april 2014.

Akademi Sydost: CODEX regler och riktlinjer för forskning. (2014). Personuppgifter. http://www.codex.uu.se/manniska3.shtml Hämtad 8 april 2014.

Aspegren, K. (2012) Patient-läkarrelationen och dess betydelse för sjukdomens förlopp och resultatet av vård. I: Lindgren, S & Aspegren, K. (red) Kliniska färdigheter - informationsutbyte

mellan patient och läkare. (3:e upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Baggens, C. & Sandén, I., (2009) Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I: Friberg, F. & Öhlén, J. (red) Omvårdnadens grunder- Perspektiv och förhållningssätt. (4:e upplagan)

Studentlitteratur.

Björling, C. & Ljunghill Hedberg, A., (2013) Rondboken. (1:a upplagan) Stockholm: Liber AB Carey, M., Anderson, A., Sanson-Fisher, R., Lynagh, M., Paul, C. & Tzelepis, F. (2011) How well are we meeting haematological cancer surviviors' preferences for involement in treatment decision making. Patient education and counseling, 88(1), 87-92.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. (1:a upplagan) Stockholm: Natur & kultur

.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O & Fagaberg, I. (2003) Att förstå

vårdvetenskap.(1:a upplagan) Lund: Studentlitteratur

Edvardsson, D. & Wijk, H. (2009) Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I: Edberg, A-K. & Wijk, H. (red) Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa. (4:e upplagan) Studentlitteratur. Ekdahl, A., Andersson, L. & Friedrichsen, M. (2009) They do what they think is the best for me. Frail elderly patients' preferences for participation in their care during hospitalization. Clinical

medicine, 80(2), 233-240.

Eldh, A-C. (2006). Patient participation- what it is and what it is not. Örebro: Universitetsbiblioteket

Eldh, A-C. (2009) Delaktighet och gemenskap. I: Edberg, A-K. & Wijk, H. (red) Omvårdandens

grunder- Hälsa och ohälsa. (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Eldh, A., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2008). Considering patient non-participation in health care.

Health expectations, 11(3) 263-271.

Fioretos, I., Hansson, K. & Nilsson, G. (2013). Vårdmöten- kulturanalytiska perspektiv på möten

inom vården. (1:a upplagan) Lund: Studentlitteratur

FN (2014) World programme of Action Concerning Disabled Persons.

http://www.un.org/disabilities/default.asp?id=23. Hämtad 7 maj 2014

single-bedded versus four-single-bedded hospital rooms. Patient Education and Counseling 73(2), 215-219 Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Helsingforsdeklarationen (World Medical Association Declaration of Helsinki). (2008). Hämtad 8 april 2014, från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf

Herring, R., Desai, T. & Caldwell, G. (2011) Quality and safety at the point of care: how long should a ward round take. Clinical medicine, 11(1), 20-22.

HSL (1982:763) Krav på hälso-och sjukvården 3a§ Hämtad 15 april 2014

Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården- vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden, 88(28), 4-8.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Lian, O-S. (2011) Patienten som kund. I: Tjora, A. (red.) Den moderna patienten. (1:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Lindberg., E., Hörberg, U., Persson, E. & Ekebergh, M. (2013a) It made me feel human- a phenomenological study of older patients' experiences of participating in a team meeting.

International Journal of Qualitative studies on Health and Well-being 8. 207-214

Lindberg., E., Hörberg, U., Persson, E. & Ekebergh, M. (2013b) Older patients' participation in team meetings- A phenomenological study from the nurses' perspective.. International Journal of

Qualitative studies on Health and Well-being 8. 219-228

O'Hare, J., (2007) Anatomy of the ward round. European Journal of Internal medicine, 70(5), 71-73.

Polit, D. & Beck, C. (2012). Essentials of nursing research: appraising evidence for

nursing practice. (7:e upplagan). Philadelphia: J.B. Lippincott Company.

Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B. & Plos, K. (2009). Nurse strategies for optimising patient participation in nursing care. Scandinavian journal of caring sciences, 23, 490-497.

Snellman, I. (2009) Vårdrelationer- En filosofisk belysning. I: Friberg, F. & Öhlén, J. (red)

Omvårdandens grunder- Perspektiv och förhållningssätt. (4:e upplagan) Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2012). Min guide till säker vård (1:e upplagan) Västerås: Edita Västra Aros Thompson, A-G., Jacob, K., Fulton, J. & Mcgavin, C-R. (2003) Do post-take ward round proformas improve communication and influence quality of patient care. Postgraduate Medical

Journal, 80(949), 675-676.

Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

grunder- Hälsa och ohälsa. (4:e upplagan) Studentlitteratur

Tjora, A. (2011). Den moderna patienten i sociologisk belysning. I: Tjora, A. (red.) Den moderna

patienten. (1:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Weber, H., Stöckli, M., Nübling, M. & Langewitz, W.A. (2007). Communication during ward rounds in Internal Medicine An analysis of patient-nurse.physician interactions using RIAS. Patient

Bilga 1 Intervjuguide

Hur uppfattade du ronden? Hur såg den ut?

Vad är delaktighet för dig?

På vilket sätt var du delaktig, hur var du med? På vilket sätt skulle du kalla det för delaktighet? Kan du ge ett exempel?

Fanns det något tillfälle du inte kände dig delaktig?

Hur kändes det då?

Vad var bra med ronden?

Bilaga 2 Exempel på analys

Meningsbärande

enhet Kondenserad Kod Underkategorier Kategori

Hur såg ronden ut? → det kom jag inte ihåg, det var många som sprang hit och dit så jag hängde inte med,, jag kommer inte ihåg.. jag fattade inte att det var någon rond direkt.

Det var många som sprang hit och dit så jag hängde inte med... jag fattade inte att det var någon rond direkt..

Det var många som sprang.. Fattade inte att det var någon rond.

Stress Organisation

Organisation

Då var det jag själv som föreslå att ta bort den... när jag fick den i dropp så var det bra.. men när jag fick den i piller det var då... jag började må dåligt igen.... men när jag föreslog det.. tog det bort den bums... och då slutade jag spy... sen inom 3 dagar var jag där ifrån liksom...

Jag själv som fick föreslå.. Då togs den bort bums..

Bli lyssnad på Hälsoprocessen Kommunikation/ Information

Kommunikation/ Information.

Njaa det kändes bäst när man fick prata med

sjuksköterskorna.. då fick man reda på lite.

Prata med

sjuksköterskorna. fick reda på lite

Sjuksköterskorna ger delaktighet

Sjuksköterskans betydelse

Fast det känns som det går så fort ändå. Det ser man på dom. Då är det ingen ide att börja med något. Att prata om någonting..

Går så fort ändå... det ser man på dom... ingen ide att prata..

Går fort.. ingen ide att prata..

Stress Organsiation

Organisation

delaktig på grund av att jag låg där så länge.. eller så... Till slut frågade de hur vill du? Eller hur känns det för dig? Hur vill du att vi ska göra?

av jag låg där så länge.. Till slut frågade de.. av att jag låg där så länge påverkan. Hon gjorde gynundersökninge n samtidigt som hon pratade.. eh.. förvirrat

undertiden... Samtidigt som hon gör

undersökningen pratar hon om att man ska åka hem. Man hinner inte tänka själv. Det gjorde så jävla ont.

Gynundersökning samtidigt som hon pratade..

Förvirrat... Man hinner liksom inte tänka själv...

Förvirrat..

Hinner inte med.. Platsen och tidens påverkan. Kommunikation / information.