I894 - I95O
Akademisk avhandling
som med v e d e r b ö r l i g t t i l l s t å n d av Samhällsveten
s k a p l i g a f a k u l t e t e n v i d Umeå u n i v e r s i t e t f ö r a v läggande av f i l o s o f i e doktorsexamen framlagges t i l l o f f e n t l i g granskning i h ö r s a l G, Humanist
h u s e t , Umeå u n i v e r s i t e t fredagen den 14 septem
b e r 1979, klockan I O0 0
av
Sten Ove Bergström f i 1 mag
Umeå 1979
KOLONISATIONEN PA KRONOPARKERNA I
NORRBOTTEN 1894 - 1950
<g) Sten Ove Bergström Umeå 1979
KOLONISATIONEN PÂ KRONOPARKERNA I NORRBOTTEN 1894-1950
av
Sten Ove Bergström
Umeå 1979
Detta a r b e t e i n g å r i e t t f o r s k n i n g s p r o j e k t v i d i n s t i t u t i o n e n f ö r ekono
misk h i s t o r i a v i d Umeå u n i v e r s i t e t med t i t e l n " S k o g s i n d u s t r i e r och bon
desamhälle i N o r r l a n d " .
Under a r b e t e t s gång h a r j a g h a f t förmånen a t t rådfråga många personer och utan deras h j ä l p hade a r b e t e t f ö r s v å r a t s a v s e v ä r t . Jag v i l l s ä r s k i l t
tacka mina l ä r a r e och handledare, p r o f e s s o r Gustaf U t t e r s t r ö m och hans e f t e r t r ä d a r e , p r o f e s s o r U l f Olsson. Båda har genom s i n k o n s t r u k t i v a k r i
t i k s t i m u l e r a t mig i min f o r s k n i n g . De h a r påpekat å t s k i l l i g a b r i s t e r i f r a m s t ä l l n i n g e n , v i l k a j a g d ä r e f t e r kunnat k o r r i g e r a . U l f Olsson h a r v a r i t min l ä r a r e under a v h a n d l i n g s a r b e t e t s s l u t s k e d e och hans synpunkter på hur avhandlingen s l u t g i l t i g t s k u l l e disponeras har j a g tacksamt t a g i t t i l l v a r a . Han h a r l ä s t h e l a avhandlingen i manuskript och d e t t a a r b e t e h a r u t f ö r t s under en d e l av hans semester.
Jag känner mig d j u p t tacksam f ö r a l l h j ä l p och v ä r d e f u l l k r i t i k som j a g f å t t mottaga av f o r s k a r a s s i s t e n t Jörgen B j ö r k l u n d , som samvetsgrant har l ä s t h e l a avhandlingen i m a n u s k r i p t . Även han h a r o f f r a t en d e l av s i n semester f ö r a t t j a g s k u l l e hinna s l u t f ö r a m i t t a r b e t e .
Jag v i l l också tacka f i l l i c Sven Gaunitz. Under hans t i d som f o r s k a r a s s i s t e n t hade v i många stimulerande samtal k r i n g m i t t a r b e t e , och f l e r a av de i d é e r som uppstod d å , kom j a g senare a t t använda i avhandlingen.
I tacksamhetsskuld s t å r j a g även t i l l mina studiekamrater v i d i n s t i t u t i o n e n f ö r ekonomisk h i s t o r i a .
U n i v e r s i t e t s l e k t o r Bengt Odenstedt har ö v e r s a t t sammanfattningen t i l l engelska. F r u K e r s t i n Lundberg h a r på e t t p r o f e s s i o n e l l t s ä t t s v a r a t f ö r avhandlingens u t s k r i f t .
Bland a l l a v ä n l i g a b i b l i o t e k s - och a r k i v t j ä n s t e m ä n v i l l j a g s ä r s k i l t tacka b i b l i o t e k s p e r s o n a l e n v i d kommunbiblioteken i K a l i x och L u l e å , a r k i v p e r s o n a l e n v i d Domänstyrelsens a r k i v i Bergshamra (numera Falun) och K l o t e n samt arkivtjänstemännen v i d Luleå kommuns c e n t r a l a r k i v .
n i n g s b i d r a g och u t a n d e t t a s t ö d hade d e t v a r i t s v å r t a t t genomföra a r b e t e t . En d e l av a r k i v s t u d i e r n a har bekostats med anslag f r å n Statens r å d f ö r s a m h ä l l s f o r s k n i n g .
T i l l s i s t b e r j a g a t t f å f r a m f ö r a e t t varmt tack t i l l min f a m i l j
Margaretha, Johan, M a r i a , Anna, min mor Agnes, t a n t Elsa samt vännerna A n n - K r i s t i n och Marwan f ö r deras f ö r s t å e l s e och h j ä l p .
Boken t i l l ä g n a s min h u s t r u Margaretha som t r o g e t a r b e t a t v i d min s i d a .
Umeå i j u l i 1979
Sten Ove Bergström
INNEHÅLLSFÖRTECKN1NG
s i d
Förteckning över t a b e l l e r X I I I
F ö r t e c k n i n g över f i g u r e r XVII
F ö r t e c k n i n g över b i l a g o r X V I I I
I . INLEDNING 1
1 . Forskni ngsläge 1
2 . Avhandlingens problem, avgränsning, k ä l l o r och metod 3
a . Problem 3
b . Avhandlingens avgränsning i rummet k
c . Val av undersökningsperiod k
d . K ä l l o r och metod k
I I . KOLONISATIONENS FÖRLOPP 8
A. STATSMAKT OCH KOLONISATION FÖRE I 8 9 I 8
H i s t o r i s k bakgrund 8
1 . S å g v e r k s i n d u s t r i n s expansion och den nya s k o g s p o l i t i k e n 8 a . K r i t i k e n mot och f ö r s v a r e t av nybyggesväsendet 11
b . Nybyggesförbuden 12
2 . F ö r s l a g e t om k o l o n i s a t i o n på kronoparkerna 13 a . E t t f ö r s l a g t i l l en kompromiss m e l l a n skogs i n t r e s s e t 1 3
och od 1 i n g s i n t r e s s e t
b . F ö r s l a g e t om skogstorp 15
1891 å r s p r o p o s i t i o n o m s k o g s t o r p i N o r r b o t t e n 1 5
c . Diskussion om motiven f ö r k o l o n i s a t i o n e n på k r o n o - 18 parkerna
Den s o c i a l a j o r d f r å g a n 18
B. KR0N0PARKSK0L0NI SAT IONEN: ODLINGSINTRESSEN OCH SKOGS
INTRESSEN 22
1 . T i l l k o m s t e n av o d i i n g s l ä g e n h e t e r 23 a . P r i n c i p e n om en samlad b o s ä t t n i n g 23
Debatten i riksdagen 25
b . Äganderätt e l 1er arrende 26
2 . T i l l k o m s t e n av k o l o n a t 29
a . I n d u s t r i a l i s e r i n g e n och k o l o n i s a t i o n e n k r i n g
s e k e l s k i f t e t 1900 29
i d 31
33 36
40
4o 41
kk kl
50 50
59 59 62 62
65 67 68 71
72 73 75 75 77
85
85 85
- X -
b . K o l o n i s a t i o n e n som en n a t i o n e l l f r å g a
c . Kolonatfrågan mot e t t avgörande. Skogsföreträdarna s t ä r k e r s i n p o s i t i o n
Den f o r t s a t t a kolonatverksamheten
SKOGSARBETARKOLONI SAT IONEN 1 Produktion och a r b e t s i n s a t s b o t t e n
a . Avverkningarna 1911— 1950 b . Klendimensioner och ökad c . Skogsvårdsarbetet
d . Sammanfattning
Skogsarbetarkoloni s a t i onen
925-1950
på kronoskogarna i N o r r -
barkning
EN INSTITUTION UNDER AVVECKLING Bakgrunden t i l l 1950 å r s f ö r f a t t n i n g Kolonisationens o m f a t t n i n g 1894-1950 a . Det t o t a l a a n t a l e t kronolägenheter
b . Kronolägenheternas f ö r d e l n i n g på s k i l d a u p p l å t e l s e former i N o r r b o t t e n
Bakgrunden t i l l stagnationen
a . Det f y s i s k a o d i ingsutrymmet på kronoparkerna b . Behovet av a r b e t s k r a f t
c . I n s t ä l l n i n g e n t i l l k o l o n i s a t i o n e n s u t v e c k l i n g s m ö j - 1 i gheter
d . Arbetarsmåbruken och k r o n o p a r k s k o l o n i s a t i o n e n Några f ö r k l a r i n g a r t i l l avvecklingen
a . B i l i s m e n och torpbebyggelsen b . Expansionen inom i n d u s t r i s e k t o r n Sammanfattning
UTKOMSTMÖJLIGHETER FÖR KRONOPARKERNAS BEBYGGARE.
UNDERSÖKNING AV FÖRSÖRJNINGSBASEN
INLEDNING Metod
s i d
2 . Torparnas ekonomiska och s o c i a l a bakgrund 86
B. JORDBRUKET 9*»
1 . Uppodlingen av kronolägenheterna
Sk
a . Uppodlingen av skogstorp och od 1 ingslägenheter
i N o r r b o t t e n
Sk
Områdesstrukturering 96
Å l d e r s s t r u k t u r och o d l i n g s t a k t i k u s t r e v i r 98
Gruppen 16 å r e l l e r ä l d r e 98
Gruppen 11-15 å r 98
Grupperna 6-10 å r och 0-5 å r 99
Å l d e r s s t r u k t u r och o d l i n g s t a k t i lappmarksrevir 99
Gruppen 16 å r e l l e r ä l d r e 100
Gruppen 11-15 å r 100
Grupperna 6-10 å r och 0-5 å r 100
Sammanfattning 100
b . Uppodlingen av k o l o n a t 103
2 . Avkastning f r å n j o r d b r u k e t 107
a . P r o d u k t i o n av spannmål och p o t a t i s 107 Produktion av spannmål på skogstorp och o d i i n g s l ä g e n
h e t e r i N o r r b o t t e n 107
P r o d u k t i o n av spannmål på kolonaten i N o r r b o t t e n 109
O d l i n g av p o t a t i s 110
P r o d u k t i o n av p o t a t i s på kolonaten i N o r r b o t t e n 111 P r o d u k t i o n av p o t a t i s p e r konsumtionsenhet 113
b . Foderskörd 117
c . K r e a t u r s s k ö t s e l 119
K r e a t u r s s k ö t s e l på lägenheterna i N o r r b o t t e n 119 Kreatursstocken på kolonaten Î N o r r b o t t e n 120 K r e a t u r s s k ö t s e l n i s a m t l i g a k o l o n i s a t i o n s l ä n 124 K r e a t u r s s k ö t s e l n s u t v e c k l i n g på kronoparkerna e f t e r
koIonatens t i l l k o m s t 126
C. KRONOARRENDATORERNAS ARBETE UTANFÖR LÄGENHETERNA 130
A v v e r k n i n g s p o l i t i k och s y s s e l s ä t t n i n g 131
- X I I -
s i d Balansen i å r s s y s s e l s ä t t n i n g m e l l a n a r b e t e på lägen
heterna och f ö r t j ä n s t a r b e t e u t a n f ö r lägenheterna 132 Utkomstmöjligheterna f ö r t o r p Î k u s t r e v i r och l a p p
m a r k s r e v i r 135
K o l o n i s t e r n a s f ö r t j ä n s t a r b e t e u t a n f ö r kolonaten 138 P e r i o d i s k u n d e r s y s s e l s ä t t n i n g 140 K o l o n i s t e r n a s i n k o m s t f ö r h å l l a n d e n 1^1 F ö r t j ä n s t e n s f ö r d e l n i n g på s k i l d a a r b e t s g i v a r e 1^3
Sammanfattning 1A6
A r b e t s l ö s h e t och nöd 1^7
SUMMARY 153
FÖRKORTNINGAR 160
KÄLLOR OCH BEARBETNINGAR 161
BILAGOR 169
FÖRTECKNING ÖVER TABELLER
Tabel
s i d 1:1 Antal t i l l k o m n a nybyggare t i d e n 1821-1855.
Huvudpersoner män 13
1:2 Befolkningens f ö r d e l n i n g på o l i k a näringsgrenar
i p r o c e n t av den t o t a l a b e f o l k n i n g e n i N o r r b o t t e n 29 I i 3 Emigrationen f r å n N o r r l a n d 1871 —1950 33 1:4 Upplåtna k o l o n a t i s l u t e t av å r 1924 36 1:5 H e l b a r k a t v i r k e i procent av den t o t a l a k u b i k
massan f l o t t a t v i r k e . A l l t v i r k e 45 1:6 Barkningsgraden hos f l o t t a t domänvirke å r 1940 i
K a l i x , L u l e och P i t e ä l v a r 46
1 : 7 Upphuggen massaved på kronoskogarna i ö v r e och
Nedre N o r r b o t t e n s d i s t r i k t . Valda å r 46 1 : 8 N y d i k n i n g , skogsodling och hyggesrensning på k r o
noskogarna i N o r r b o t t e n 1911-1950. Femårssummor 48 1:9 Domänverkets kostnader i kronor f ö r i n k ö p t a
motorhandsågar 1946-1955- Hela l a n d e t 49
1:10 T i l l k o m n a , nedlagda och kvarstående lägenheter
i N o r r l a n d och Kopparbergs l ä n 1951-1955 61 1:11 A n t a l lägenheter under k u l m i n a t i o n s å r e t inom respek
t i v e u p p l å t e l s e f o r m i N o r r b o t t e n 1894-1950 67 1:12 Odlingsbar mark på kronoparkerna i N o r r l a n d och
Dalarna e n l i g t o d i i n g s j o r d s î n v e n t e r i n g e n 1916-1920 69 1:13 A r b e t s k r a f t s b a l a n s e n på kronoparkerna i 20 r e v i r
i N o r r b o t t e n e n l i g t 1923 å r s u t r e d n i n g 72 1:14 B e v i l j a d e arbetarsmåbrukslån i N o r r b o t t e n , i samt
l i g a k o l o n i s a t i o n s l ä n och Î h e l a r i k e t . 1933-1944 75 1:15 Nya s k o g s b i l v ä g a r på kronoskogarna i N o r r l a n d och
Dalarna. Femårssummor Î km 76
1:16 Förvärvsarbetande b e f o l k n i n g inom v i s s a n ä r i n g a r i N o r r l a n d och Dalarna åren 1940, 1950 och I960 jäm
f ö r t med u t v e c k l i n g e n î N o r r b o t t e n 78 l t : 1 Antagningsålder hos skogstorpare och innehavare
av o d l i n g s l ä g e n h e t , som b e s a t t lägenhet å r 1925
i N o r r b o t t e n 89
- X I V -
s i d T a b e l l 111:2 Antagningsålder hos k o l o n i s t e r i N o r r l a n d t i l l
och med 1922 å r s utgång 89
T a b e l l 111:3 Födelselän f ö r innehavare av skogstorp och o d
l i n g s l ä g e n h e t e r i N o r r b o t t e n å r 1925 90 T a b e l l 111:4 Födelselän f ö r k o l o n i s t e r i N o r r l a n d och
Dalarna å r 1926 91
T a b e l l 111:5 T i l l d e l n i n g av odlingsmark f ö r skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r v i d 1925 å r s s l u t . Samtliga k o l o
n i s a t i o n s l ä n 96
T a b e l l 111:6 U t f ö r d o d l i n g å r 1916 på bebodda skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r inom o l i k a å l d e r s k l a s s e r . K u s t r e v i r
i N o r r b o t t e n 98
T a b e l l 111:7 U t f ö r d o d l i n g å r 1916 på bebodda skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r inom o l i k a å l d e r s k l a s s e r . Lapp
m a r k s r e v i r i N o r r b o t t e n 99
T a b e l l 111:8 Odlad a r e a l i medeltal på skogstorp och o d l i n g s -
lägenheter i N o r r b o t t e n v i d 1916 å r s s l u t . Hektar 101 T a b e l l 111:9 Odlad aceal på bebodda skogstorp och o d l i n g s l ä g e n
h e t e r i N o r r b o t t e n med en å l d e r av 11-15 å r 102 T a b e l l 111:10 Odlad a r e a l i h e k t a r på kolonaten i N o r r b o t t e n och
i ö v r i g a k o l o n i s a t i o n s l ä n . Valda å r 103 T a b e l l 111:11 Den odlade a r e a l e n på kronolägenheterna i N o r r
b o t t e n och i ö v r i g a k o l o n i s a t i o n s l ä n . Hektar 104 T a b e l l 111:12 Skörd av spannmål på skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e
t e r inom s k i l d a å l d e r s k l a s s e r 1 N o r r b o t t e n å r 108 1916
T a b e l l 111:13 Skörd av p o t a t i s på skogstorp och o d i i n g s l ä g e n h e t e r inom s k i I d a å l d e r s k l a s s e r i N o r r b o t t e n å r
1916. . , . 110
T a b e l l 111:14 Konsumtion och egen p r o d u k t i o n av p o t a t i s i k i l o per å r och normal hushål 1 f ö r o l i k a s o c i a l g r u p p e r i n o r r a Sverige e n l i g t 1932/34 å r s hushål 1 s k o s t -
nadsundersökning 112
T a b e l l 111:15 Skörd av p o t a t i s på k o l o n a t e n inom v i s s a . k o l o n i s a t i onsområden i N o r r b o t t e n åren 1926, 1934 och
1943. 113
. . • .... • VI .--C.l T--' • : -
T a b e l l 111:16 Skörd av p o t a t i s i medeltal p e r k o l o n a t och k o n sumtionsenhet i v i s s a kolonisationsområden i
; H&érbotten å r 1943 > • v ' t . i • 114
T a b e l l 111:17 Konsumtion p e r konsumtionsenhet inom v i s s a s o c i a l g r u p p e r i Norra SVerige e n l i g t 1932/34
å r s hushål 1skostnadsundersökning. K i l o 115
T a b e l l 111:18 F o d e r f ö r s ö r j n i n g e n på skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r inom s k i l d a å l d e r s k l a s s e r å r 1916 i N o r r
b o t t e n . P r o c e n t . 117
T a b e l l 111:19 A n t a l k r e a t u r i medeltal på skogstorp och o d l i n g s lägenheter upplåtna t i l l och med å r 1916 i N o r r
b o t t e n . 119
T a b e l l 111:20 K r e a t u r i medeltal på s a m t l i g a k o l o n a t i N o r r
b o t t e n . Valda å r 121
T a b e l l 111:21 Kor och ungnöt på bebodda k o l o n a t i Vuodnabergs, D j u p s j ö och Ångeså kolonisationsområden den 30
j u n i 19^3 121
T a b e l l 111:22 Odlad a r e a l och a n t a l k r e a t u r av o l i k a s l a g på kolonaten i ö och V L i m i n g o j ä r v i och i ö v r i g a n o r r b o t t n i s k a kolonisationsområden å r 1928.
Medeltal p e r k o l o n a t 123
T a b e l l 111:23 År 1915-1916 v i n t e r f ö d d a k r e a t u r på skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r i N o r r l a n d och Dalarna.
Medeltal på lägenheter med o l i k a a r e a l odlad j o r d 124 T a b e l l 111:24 A n t a l k r e a t u r på k o l o n a t och ö v r i g a kronolägen
h e t e r ( s k o g s t o r p , o d i ingslägenheter och k r o n o t o r p 29) i N o r r l a n d och Dalarna. Medeltal p e r lägenhet
åren 1926 och 1941. 126
T a b e l l 111:25 J o r d b r u k a r f a m i l j e n s inkomst p e r brukningsdel
1925/1935 130
T a b e l l 111:26 A n t a l dagsverken å r l i g e n i medeltal per lägenhet av t o r p a r e n och dennes f a m i l j på skogstorp och od 1 ingslägenhet i Norrland och Dalarna ( e n l i g t
1916 å r s undersökning) 134
T a b e l l 111:27 A n t a l dagsverken i f ö r t j ä n s t a r b e t e utom lägen
heterna å r l i g e n . Medeltal f ö r skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r i N o r r l a n d och Dalarna ( e n l i g t
1916 å r s undersökning) 134
T a b e l l 111:28 A n t a l dagsverken i f ö r t j ä n s t a r b e t e i medeltal p e r lägenhet av t o r p a r e n och hemmavarande söner på skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r å r 1916 i
N o r r b o t t e n 136
T a b e l l 111:29 Förtjänstdagsverkenas f ö r d e l n i n g på o l i k a måna
der hos k o l o n i s t e r i N o r r l a n d å r 1924 141
- X V I -
s i d
T a b e l l 111:30 K o l o n i s t e r n a s a r b e t s f ö r t j ä n s t e r å r 1924 i N o r r b o t t e n s , V ä s t e r b o t t e n s , Jämtlands och Gävleborgs
l ä n . Kronor 142
T a b e l l 111:31 K o l o n i s t e r n a s a r b e t s f ö r t j ä n s t e r i medeltal i v i s s a kolonisationsområden i N o r r b o t t e n å r 193*».
Kronor 143
T a b e l l 111:32
T a b e l l 111:33
K o l o n i s t e r n a s a r b e t s f ö r t j ä n s t e r i N o r r b o t t e n å r 1924 f ö r d e l a d e på de v i k t i g a s t e grupperna av
a r b e t s g i v a r e . Procent 145
K o l o n i s t e r n a s a r b e t s f ö r t j ä n s t e r å r 1934 f ö r d e l a de på o l i k a a r b e t s g i v a r g r u p p e r . Vissa k o l o n i
sationsområden i N o r r b o t t e n 145
FÖRTECKNING ÖVER FIGURER
3 ©
F i g u r 11:1 Exporten i m av sågade och hyvlade plankor och
s i d
bräder f r å n de n o r r l ä n d s k a k u s t d i s t r i k t e n
(utom Gävle) 1850-1937 10
F i g u r I I : 2 Avverkning på statsskogarna i N o r r b o t t e n
1911-1950 bl
F i g u r 11:3 A n t a l upplåtna s k o g s t o r p , o d l i n g s l ä g e n h e t e r , k r o n o t o r p 29 och k r o n o t o r p A3 i N o r r b o t t e n I89A- 1950 samt motsvarande a n t a l i s a m t l i g a k o l o n i s a t i o n s l ä n ( N o r r l a n d och Kopparbergs l ä n ) .
Vartannat å r 63
F i g u r 11:4 A n t a l upplåtna k o l o n a t i N o r r b o t t e n och motsva
rande a n t a l i s a m t l i g a k o l o n i s a t i o n s l ä n ( N o r r
land och Kopparbergs l ä n ) 1922-1950 64
F i g u r 11:5 Kronolägenheternas f ö r d e l n i n g på s k i l d a upp
l å t e l s e f o r m e r i N o r r b o t t e n under valda å r 66
- XVI I I -
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
s i d
B i l a g a 1 Upp1 à t e i s e v i 11 k o r f ö r skogstorp 169
B i l a g a 2 U p p l å t e l s e v i l l k o r f ö r o d l i n g s l ä g e n h e t e r 171
B i l a g a 3 U p p l å t e l s e v i l l k o r f ö r k o l o n a t 173
B i l a g a k U p p l å t e l s e v i l l k o r f ö r k r o n o t o r p e n l i g t
1929 å r s f ö r f a t t n i n g 177
B i l a g a 5 U p p l å t e l s e v i l l k o r f ö r k r o n o t o r p e n l i g t
19^3 å r s f ö r f a t t n i n g 180
B i l a g a 6 Vissa bestämmelser rörande ä l d r e kronolägen
h e t e r e n l i g t 1950 å r s f ö r f a t t n i n g 183
I. INLEDNING
1. Fors loving8 läge
Uppslaget t i l l f ö r e l i g g a n d e undersökning av k o l o n i s a t i o n e n på kronopar
kerna i N o r r b o t t e n f i c k j a g v i d läsningen av Sara Lidmans roman " H j o r t r o n l a n d e t " , som utkom å r 1955. I romanen s k i l d r a r f ö r f a t t a r i n n a n med ömsint humor och ingående sakkunskap några v ä s t e r b o t t n i s k a kronotorparfami 1 j e r s mödor f ö r a t t s k a f f a s i g d a g l i g t b r ö d . Kronotorparnas l i v s v i l l k o r har dessutom s k i l d r a t s i dokumentär form av e t t f l e r t a l f ö r f a t t a r e och b i l d k o n s t n ä r e r . S ä r s k i l t omfattande ä r dokumentationen av de v ä s t e r b o t t n i s k a kronoarrendatorernas l e v n a d s f ö r h å l l a n d e n . I dessa s k i l d r a s torparnas l i v under i s t o r t s e t t h e l a den epok som k o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna om
spänner, dvs f r å n s e k e l s k i f t e t t i l l våra dagar. En dokumentation av L i s a Johansson om d e t hårda l i v e t på torpen k r i n g s e k e l s k i f t e t bär den b e t e c k nande t i t e l n " S a l t l a k e och b l o d v ä l l i n g " (1968). Boken h a r sammanställts och r e d i g e r a t s av f ö r f a t t a r e n , f o t o g r a f e n och f o l k l i v s f o r s k a r e n Sune Jonsson. Jonsson h a r även s v a r a t f ö r t e x t e n i konstnären K u r t Sundbergs
" T o r p e t Åsen på Brännsjöskogen" (1965) samt h a r ensam s k i l d r a t a v v e c k l i n g en av torpbebyggelsen på kronoparkerna i " B i l d e r f r å n den s t o r a f l y t t n i n g e n " ( 1 9 6 ^ ) . I en av de senaste u t g i v n a s k i l d r i n g a r n a , "Kronotorpens f o l k "
En dokumentation" av Bo Malmberg ( 1 9 7 5 ) , har e t t t r e t t i o t a l t o r p a r e och t o r p a r h u s t r u r f å t t b e r ä t t a om s i n a strävsamma l i v och den f a c k l i g a kampen f ö r d r ä g l i g a r e l e v n a d s f ö r h å l l a n d e n . I den senaste dokumentationen, " S l u t d i k a t Kronotorpare i byn Naisheden, N o r r b o t t e n " (1978) s k i l d r a r k r o n o t o r - paren C E i c h w u r z e l , j o u r n a l i s t e n M Larsson och f o t o g r a f e n N G o l d s t e i n l i v e t och stämningarna bland den andra generationens t o r p a r e på Ängeså k o l o n i s a
tionsområde, där ungdomen lämnar s i n födelsebygd, gamlingarna b l i r k v a r och avvecklingen av torpen redan har s t a r t a t . Med h j ä l p av k r o n o t o r p a r e n C Eichwurzel s p r i v a t a a r k i v s k i l d r a s i boken en p i o n j ä r t o r p a r e s och hans f a m i l j s u p p b r o t t f r å n sydsvensk s t a d s m i l j ö och kampen f ö r a t t skapa en t r y g
gad utkomst på kronans m a r g i n a l j o r d a r .
I f ö r o r d e t t i l l d e t ovan nämnda a r b e t e t " T o r p e t Åsen på Brännsjöskogen"
s k r i v e r a n t i k v a r i e Per-Uno Ågren å r 1965 b l a f ö l j a n d e : "Kronotorpens och kronotorparnas h i s t o r i a , en v ä s e n t l i g del av Norrlands f a t t i g h i s t o r i a , v ä n t a r ännu på a t t b l i s k r i v e n . Hela t o r p i n s t i t u t i o n e n b e f i n n e r s i g under snabb a v v e c k l i n g och u p p g i f t e n borde d ä r f ö r i n t e l ä n g r e l i g g a o a n g r i p e n " .
- 2 -
Ågren b e s k r i v e r k r o n o t o r p e t s begränsade v ä r l d : " . . . stugan med p o t a t i s l a n d e t , s l å t t e r m y r a r n a , krondikena och g e t a r l ö t e n - d e t område v a l l p o j k e n t i l l d e l a d e s f ö r a t t beta s i n k o f l o c k " .
Nära t i o å r t i d i g a r e uppmärksammade e m e l l e r t i d E r i k Bylund i e t t f ö r e d r a g v i d 1957 å r s Norrlandsmässa, a t t d e t ännu e j v a r u t f o r s k a t vad k o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna b l a hade b e t y t t f ö r d e t s t a t l i g a skogsbrukets a r b e t s k r a f t s f ö r s ö r j n i n g och bebyggelsens u t b r e d n i n g . ^
Sådana f r å g e s t ä l l n i n g a r kom E r i k Berggren a t t behandla i s i n l i c e n t i a t avhandling f r å n å r 1961 med t i t e l n "Jordbruksbebyggelsen på kronoparker i n o r r a S v e r i g e . En s t u d i e av ekonomisk-geografiska f a k t o r e r s inverkan på bebyggelsens t i l l k o m s t , u t v e c k l i n g och f u n k t i o n " . Berggren h a r avgränsat s i n undersökning t i l l a t t o m f a t t a kronolägenheter i n i o r e v i r i södra och
2 )
sydvästra N o r r b o t t e n samt i A r j e p l o g s kommun. I s t u d i e n s v i k t i g a s t e a v s n i t t behandlas kronoparksbebyggelsens t i l l k o m s t , l o k a l i s e r i n g och nedlägg
n i n g samt lägenheternas uppodling och torparnas b e t y d e l s e f ö r e x p l o a t e r i n g en av s t a t e n s skogar. Berggren b e s k r i v e r även k o l o n i s a t i o n s p o l i t i k e n s be
t y d e l s e f ö r bebyggelseutvecklingen och bosättningarnas värde sedd u r f ö r e tagarens, den s t a t l i g a s k o g s f ö r v a l t n i n g e n s s y n v i n k e l . Kolonisationens so
c i a l a e f f e k t e r , dvs dess b e t y d e l s e f ö r a t t bereda den f a t t i g a landsbygds
b e f o l k n i n g e n hem, j o r d och f ö r t j ä n s t a r b e t e har däremot endast uppmärksam
mats i förbigående. De p r o b l e m s t ä l l n i n g a r som undersöks u r ekonomisk-geo- 2 ) g r a f i s k s y n v i n k e l har f ö r f a t t a r e n dock b e s k r i v i t k l a r t och ingående.
I en s t a t s v e t e n s k a p l i g doktorsavhandling av 0 Gellerman med t i t e l n " S t a t e n och j o r d b r u k e t I 8 6 7 - I 9 1 8 " har f ö r f a t t a r e n b e t r a k t a t den t i d i g a k o l o n i s a t i o n e n genom s k o g s t o r p , o d l i n g s l ä g e n h e t e r och k o l o n a t såsom en d e l av den s t o r a egnahemsfrågan. I a r b e t e t belyses b l a d e t p o l i t i s k a s p e l e t k r i n g k r o n o p a r k s k o l o n i s a t i o n e n och motsättningarna m e l l a n t v å i n t r e s s e -
f r a k t i o n e r , o d l i n g s i n t r e s s e t och s k o g s v å r d s i n t r e s s e t . 3)
I en annan s t a t s v e t e n s k a p l i g doktorsavhandling av N Ni 1 s s o n - S t j e r n q u i s t som h e t e r "Riksdagen och kronans f a s t a egendom. Tolkningen och t i l l ä m p ningen av § 77 regeringsformen" behandlas i e t t a v s n i t t t i l l ä m p n i n g e n av den nämnda p a r a g r a f e n i 1809 å r s r e g e r i n g s f o r m v i d u p p l å t e l s e r av lägen
h e t e r på kronoparkerna i N o r r l a n d och Dalarna. E n l i g t denna p a r a g r a f i 1809 å r s r e g e r i n g s f o r m rörande kronans f a s t a egendom ( d ä r i b l a n d k r o noparker) t i l l k o m d e t riksdagen ensam a t t bestämma ö v e r f ö r v a l t n i n g e n av dessa. Ni 1 s s o n - S t j e r n q u i s t h a r uppmärksammat, a t t v i d b e s l u t e n om upp
l å t e l s e r av skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r , v a r d e t i s t ä l l e t så a t t Küngl Maj: t godkände riksdagens b e s l u t om ä n d r i n g a r i p r o p o s i t i o n e r n a , t r o t s a t t f ö r f a t t n i n g e n f ö r e s k r e v a t t riksdagen ensam s k u l l e bestämma.
Det ä r e n l i g t f ö r f a t t a r e n o k l a r t om riksdagen s j ä l v b e s l u t a t e l l e r d e l a t makten med Kungl M a j : t n ä r bestämmelserna f ö r de senare k o l o n i s a t i o n s -
formerna t i l l k o m . k)
K o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna har v i d a r e b l a uppmärksammats i en ö v e r - s i k t l i g f r a m s t ä l l n i n g i " S v e r i g e s skogar under 100 å r " . 5) En mera o m f a t tande f r a m s t ä l l n i n g ges b l a i SOU 1922:22 " F ö r s l a g t i l l k o l o n i s a t i o n å kronoparker i N o r r l a n d och Dalarna . . . a v g i v e t den 31 maj 1922".samt i några p r o p o s i t i o n e r som f ö r e g i c k b e s l u t e n om nya u p p l å t e l s e f o r m e r .
Bebyggelseutvecklingen i N o r r b o t t e n f ö r e k r o n o p a r k s k o l o n i s a t i o n e n har som v ä n t a t uppmärksammats mera av den geografiska och h i s t o r i s k a f o r s k n i n g e n . A v s l u t n i n g s v i s kan nämnas a t t b e t r ä f f a n d e k o l o n i s a t i o n e n f ö r e 1 8 9 0 - t a l e t , har denna b l a behandlats i E Bylunds i n n e h å l l s r i k a doktorsavhandling " K o l o n i s e r i n g e n av P i t e lappmark t o m å r 1867". I avhandlingen lämnar Bylund en ö v e r s i k t av f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g e n och f o r s k n i n g s r e s u l t a t e n f r å n o l i k a
f o r s k a r e s s t u d i e r rörande bebyggelseutvecklingen i b l a N o r r b o t t e n . ^
2. Avhandlingens problem3 avgränsningt källor och metod
a. Problem
Denna undersökning om k o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna i N o r r b o t t e n 189^- 1950 h a r i n d e l a t s i t v å h u v u d a v s n i t t " K o l o n i s a t i o n e n s f ö r l o p p " och " U t komstmöjligheter f ö r kronoparkernas bebyggare. Undersökning av f ö r s ö r j ningsbasen".
I d e t förstnämnda a v s n i t t e t avser j a g a t t b e s k r i v a hur de s k i l d a u p p l å t e l seformerna växte fram, v i l k a i n t r e s s e n som sökte göra s i g gällande när målsättningen och u p p l å t e l s e v i l l k o r e n f ö r de s k i l d a slagen av lägenheter utformades samt b e s k r i v a h u r f ö r ä n d r i n g a r inom d e t s t a t l i g a skogsbruket och inom ö v r i g a n ä r i n g a r kom a t t påverka k o l o n i s a t i o n e n .
- i » -
I avhandlingens senare a v s n i t t avser j a g d e l s a t t undersöka den geogra
f i s k a och s o c i a l a bakgrunden hos dem som k o l o n i s e r a d e kronoparkernas o d l i n g s m a r k e r , d e l s a t t söka b e s k r i v a mönstret i torparnas f ö r s ö r j n i n g .
b. Avhandlingens avgränsning i normet
Den l e g a l a k o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna inleddes några å r e f t e r d e t a t t riksdagen å r 1891 bestämt a t t skogstorp s k u l l e u p p l å t a s på kronopar
k e r i Norrbottens l ä n . F ö r s t å r 190*» u t s t r ä c k t e s k o l o n i s a t i o n e n t i l l Västerbottens l ä n och å r 1909 t i l l ö v r i g a n o r r l a n d s l ä n samt Kopparbergs
l ä n genom u p p l å t e l s e r av o d l i n g s l ä g e n h e t e r . N o r r b o t t e n ä r d e t enda l ä n , som kom a t t o m f a t t a samtliga k o l o n i s a t i o n s f o r m e r : s k o g s t o r p , o d l i n g s l ä g e n h e t e r , k o l o n a t och t v å t y p e r av k r o n o t o r p . De s k f j ä l l ä g e n h e t e r n a , som u p p l ä t s ovan odlingsgränsen i N o r r - och Västerbottens l ä n f r å n å r 1915 samt f r å n å r 19^7 även i Jämtlands l ä n kommer e j a t t studeras i avhand- 1 ingen, e f t e r s o m dessa b o s ä t t n i n g a r skedde där i n g e t e g e n t l i g t skogsbruk bedrevs av s t a t e n . ^
K ä l l ä g e t ä r bäst rörande n o r r b o t t e n s k o l o n i s a t i o n e n . Detta kan f ö r k l a r a s med a t t den k o l o n i s a t i o n som f ö l j d e e f t e r 1891 å r s skogstorp d e l v i s u t
formades på grundval av de e r f a r e n h e t e r som hade v u n n i t s av t i d i g a r e k o l o n i s a t i o n s v e r k s a m h e t . K o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna f i c k s i n s t ö r s t a o m f a t t n i n g i N o r r b o t t e n .
o. Val av undersökningsperiod
Undersökningen b ö r j a r å r 189^, dvs d e t å r då de f ö r s t a l e g a l a u p p l å t e l s e r na skedde på kronoparker i N o r r b o t t e n . E f t e r å r 1950 b ö r j a d e avvecklingen av kronolägenheterna. Det b l i r d ä r f ö r n a t u r l i g t a t t s l u t a undersökningen då. Både begynnelseår och s l u t å r ä r dock endast ramår. I v i s s a f a l l går f r a m s t ä l l n i n g e n l ä n g r e bakåt i t i d e n , i andra l ä n g r e fram.
d. Källor och metod
För a t t b e s k r i v a k o l o n i s a t i o n e n s f ö r l o p p har j a g främst använt mig av o f f i c i e l l t k ä l l m a t e r i a l såsom riksdagsbetänkanden, u t r e d n i n g a r , motioner och p r o t o k o l l f r å n riksdagen samt p r o p o s i t i o n e r och o f f i c i e l l s t a t i s t i k
i f ö r s t a hand f r å n domänverket.
En v i k t i g u p p g i f t i undersökningen ä r a t t söka f a s t s t ä l l a f ö r ä n d r i n g a r n a i domänverkets behov av a r b e t s k r a f t , eftersom d e t fanns en dubbel m å l s ä t t n i n g f ö r k o l o n i s a t i o n e n på kronoparkerna: a t t uppodla marginal j o r d a r n a samt a t t r e k r y t e r a a r b e t s k r a f t t i l l d e t s t a t l i g a skogsbruket.
b
I avhandlingens senare del kommer j a g a t t b e s k r i v a v i l k e n b e t y d e l s e a v kastningen f r å n j o r d b r u k e t r e s p e k t i v e e x t e r n a arbetsinkomster hade f ö r
torparnas f ö r s ö r j n i n g . K ä l l ä g e t rörande j o r d b r u k e t på kolonaten ä r b ä t t r e än f ö r ö v r i g a u p p l å t e l s e f o r m e r , främst d ä r f ö r a t t dessa ända i n på 19^0- t a l e t f ö r v a l t a d e s av en s ä r s k i l d kolonisationsnämnd och e j av den s t a t l i g a s k o g s f ö r v a l t n i n g e n . T r o t s a t t k ä l l ä g e t ä r b ä s t f ö r k o l o n i s a t i o n e n i N o r r b o t t e n , ä r k ä l l o r n a e j t i l l r ä c k l i g t i n f o r m a t i v a f ö r a t t man k o n t i n u e r l i g t s k a l l kunna f ö l j a f ö r ä n d r i n g a r n a i u p p o d l i n g , j o r d b r u k s a v k a s t n i n g och e x t e r n a a r b e t s i n k o m s t e r . Detta ä r endast m ö j l i g t f ö r v i s s a å r . I n o t 8 läm
nas en redogörelse f ö r d e t v i k t i g a s t e m a t e r i a l e t , som använts v i d b e s k r i v ningen av torparnas u t k o m s t m ö j l i g h e t e r .
Tyngdpunkten i undersökningen av utkomstmöjligheterna f ö r kronoparkernas bebyggare kommer d ä r f ö r a t t l i g g a på de t r e t i d i g a k o l o n i s a t ionsformerna s k o g s t o r p , o d l i n g s l ä g e n h e t e r och k o l o n a t .
För a t t i någon mån kunna f ö l j a u t v e c k l i n g e n av j o r d b r u k e t på kronolägen
heterna h a r j a g å l d e r s g r u p p e r a t dem med utgångspunkt f r å n u p p l å t e l s e å r . I a v s n i t t e t "Uppodling av kronolägenheterna" lämnas en redogörelse f ö r d e t t a f ö r f a r i n g s s ä t t .
- 6 -
1 . Bylund, E . : Deri h i s t o r i s k a bakgrunden t i l l dagens bebyggelse- och n ä r i n g s g e o g r a f i s k a s i t u a t i o n i ö v r e N o r r l a n d i "Norrlandsmässan 1957", s 25
2 . Berggren, E . : Jordbruksbebyggelsen på kronoparker i n o r r a S v e r i g e . En s t u d i e av ekonomisk-geografiska f a k t o r e r s inverkan på bebyggel
sens t i l l k o m s t , u t v e c k l i n g och f u n k t i o n , del I I , B i l a g o r , s 15^-158.
L i c e n t i a t a v h a n d l i n g i k u l t u r g e o g r a f i med ekonomisk g e o g r a f i , framlagd den 19 oktober 1961 v i d Geografiska i n s t i t u t i o n e n v i d Uppsala u n i v e r s i t e t . S t e n c i l DAL
3 . Gellerman, 0 . : Staten och j o r d b r u k e t 1867-1918, s 109-124.
4 . Ni 1sson-Stjernqui s t , N . : Riksdagen och kronans f a s t a egendom. T o l k ningen och t i l l ä m p n i n g e n av § 77 regeringsformen, s 1 och s 253-257 5 . Martens, L . E . : O r g a n i s a t i o n och personal i " S v e r i g e s skogar under
100 å r " , ss 602-607
6 . Bylutfid, E. : K o l o n i s e r i n g e n av P i t e lappmark t . o . m . å r 1867» ss 10-15 Se även Rudberg, S. och Bylund, E . : From the Bothnian G u l f through southern and c e n t r a l Lapland t o the Norwegian f i o r d s , Geografiska a n n a l e r 1959 h ä f t e 4 , ss 274-287
7 . SFS n r 169 1915 och SFS n r 267 19^7
8 . Beskrivningen av torparnas u t k o m s t m ö j l i g h e t e r kommer i huvudsak a t t baseras på f ö l j a n d e k ä l l m a t e r i a l :
1904 års undersökning. Utredningen f ö r e t o g s f ö r a t t domänstyrelsen s k u l l e f å vetskap om v i l k a r e s u l t a t som uppnåtts genom skogstorpskolo
n i s a t i o n e n samt e t t sakunderlag f ö r f o r t s a t t a b e s l u t i k o l o n i s a t i o n s f r å g a n . Man v i l l e veta hur bestämmelserna v e r k a t och hur e v e n t u e l l a b r i s t e r i u p p l å t e l s e v i l l k o r e n s k u l l e kunna a v h j ä l p a s . Undersökningen, som genomfördes i form av enkäter t i l l jägmästarna i N o r r b o t t e n och överjägmästaren i S k e l l e f t e å d i s t r i k t har é j i en s t a t i s t i s k u t f o r m n i n g , u t a n svaren avges i form av v e r b a l a omdömen, v i l k e t begränsar använd
ningen (Jordbruksdepartementets h a n d l i n g a r 1904 26/3 Nr 1 RA)
1916 års undersökning. Utredningen f ö r e t o g s på i n i t i a t i v av 1916 å r s k o l o n i s a t i o n s k o m m i t t é och u p p g i f t e r n a insamlades genom jägmästarnas f ö r s o r g under a n l i t a n d e av k r o n o j ä g a r e . Undersökningen avser f ö r h å l l a n de å r 1916 på skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r nedanför o d l i n g s g r ä n s e n .
I undersökningen f i n n s b l a u p p g i f t e r om o d l a d a r e a l , k r e a t u r s s t o c k , s k ö r d , f a m i l j e s t o r l e k och s t r u k t u r , torparnas a r b e t s f ö r h å l l a n d e n samt lägenhetens l ä g e . Undersökningen o m f a t t a r s a m t l i g a k o l o n i s a t ions l ä n , men j a g kommer endast a t t använda de d e l a r som r ö r f ö r h å l l a n d e n a i N o r r b o t t e n . I de f a l l d ä r b r i s t f ä l 1 i g a e l 1er o f u l l s t ä n d i g a svar har
inlämnats t i l l k o l o n i s a t i o n s k o m m i t t é n har f r å g e f o r m u l ä r e t å t e r s ä n t s t i l l r e v i r f ö r v a 1 ta r n a f ö r k o m p l e t t e r i n g . När f u l l s t ä n d i g a u p p g i f t e r h a r erhå 11 i t s i-har d e t t a markerats med "Godkännes" på f r å g e f o r m u l ä r e t s f ö r s t a s i d a . Undersökningen f ö r e f a l l e r a t t vara mycket noggrant genom
f ö r d och e f t e r g r a n s k n i n g e n av u p p g i f t e r n a bör ha b i d r a g i t t i l l a t t öka t i l l f ö r l i t l i g h e t e n . (Vol 11 och 13 F 11 KORA)
1925 års undersökning. Utredningen genomfördes av jägmästarna i respek
t i v e r e v i r på e t t t r y c k t f r å g e f o r m u l ä r " S k o g s t o r p och o d l i n g s l ä g e n h e t e r inom . . . r e v i r den 14 mars 1925". Bakom utredningen s t o d domänstyrel
sen som i en s k r i v e l s e daterad den 19 mars 1925 anmodade överjägmästar- na i de s j u n o r d l i g a s t e d i s t r i k t e n inhämta u p p g i f t e r f r å n jägmästarna
om skogstorp och o d i i n g s l ä g e n h e t e r . I f r å g e f o r m u l ä r e n redovisas b l a u p p g i f t e r om o d l a d a r e a l , u t f ö r t byggnadsarbete, f a m i l j e s t o r l e k och
f a m i l j e s t r u k t u r , k r e a t u r s b e s ä t t n i n g samt u p p g i f t e r om a r b e t s f ö r h å l l a n den. ("Skogstorp i N o r r l a n d . Div h a n d l i n g a r å r 191 1 - Ser 19 F 111 1920 b DAF) .
I 1925 å r s undersökning i n g å r även skogstorp och o d l i n g s l ä g e n h e t e r o v a n f ö r o d l i n g s g r ä n s e n , men dessa lägenheter har j a g l å t i t utgå f ö r a t t 1916 å r s och 1925 å r s undersökningar s k a l l vara komparabla.
1925 års undersökning rörande levnads- och a r b e t s f ö r h å l l a n d e n a f ö r k o l o n i s t e r n a å de n o r r l ä n d s k a kronoparkerna. Utredningen t i l l k o m på i n i t i a t i v av j o r d b r u k s m i n i s t e r n S L i n d e r s i den Sandlerska m i n i s t ä r e n . Utredningen byggde d e l s på u p p g i f t e r f r å n Statens kolonisationsnämnd, som b l a r e d o v i s a r s i t u a t i o n e n den 30/6 1924 f ö r u t f ö r t o d l i n g s - och byggnadsarbete, personantal och k r e a t u r s b e s ä t t n i n g f ö r s a m t l i g a k o l o - n a t som v a r u t l a g d a i s l u t e t av å r 1924, d e l s på u p p g i f t e r som*
inhämtades f r å n k o l o n i s t e r n a s j ä l v a medelst e t t s ä r s k i l t frågeformu
l ä r omkring å r s s k i f t e t 1924/25. K o l o n i s t e r n a lämnar u p p g i f t e r om f a miljemedlemmar och deras å l d e r , mannens och ö v r i g a familjemedlemmars e v e n t u e l l a inkomster u t a n f ö r k o l o n a t e t under 1924 med angivande av a n t a l a r b e t s d a g a r , a r b e t s g i v a r e n s namn, arbetsuppdelning månadsvis e l l e r uppdelning på sommar- och v i n t e r s ä s o n g . K o l o n i s t e r n a d e k l a r e r a r också k r e a t u r s b e s ä t t n i n g , maskin- och redskaps innehav samt den a n i mal i ska och v e g e t a b i l i s k a produktionen på kolonaten å r 1924.
P r i m ä r m a t e r i a l e t sammanställdes av byråchefen i s o c i a l s t y r e l s e n , B e r t i l Nyström, som i b ö r j a n av f e b r u a r i å r 1925 avlämnade s i n redo
g ö r e l s e omfattande 29 s i d o r .
(Jordbruksdepartementets k o n s e l j a k t den 6 / 3 1925 Nr 40 I RA)
P r i m ä r m a t e r i a l e t t i l 1 denna h a r e j p å t r ä f f a t s . Redogörelsens värde f ö r min s t u d i e begränsas av d e t faktum, a t t u n d e r s ö k n i n g s r e s u l t a t e n endast
i e t t f å t a l f a l l ä r l ä n s r e d o v i s n i n g a r , t s t ä l l e t har r e s u l t a t e n I n ordnats under kolonisationsområden, där 1918 å r s kolonisationsområde b i l d a r en grupp, 1919 å r s en andra o s v .
Kolonattablå 1926-1943
" T a b l å 'över l ä g e t rörande a n t a l upplåtna k o l o n a t , b o s a t t a p e r s o n e r , o d l i n g , k r e a t u r m m å kolonisationsområdena under åren 1926-1943
(omkring 1 j u l i r e s p e k t i v e å r ) " .
Tablån bygger på u p p g i f t e r som insamlats av kolonisationsnämnden i N o r r b o t t e n och s t a t i s t i k e n f ö r de o l i k a kolonisationsområdena h a r s ä r r e d o v i s a t s . (DAK)
SOS Domänverket. Från och med å r 1945 redovisas den odlade a r e a l e n f ö r k r o n o t o r p 43 och k o l o n a t i domänstyrelsens å r s p u b l i k a t i o n e r . Dessa u p p g i f t e r kommer a t t användas.
- 8 -
II. KOLONISATIONENS FÖRLOPP
A.
STATSMAKT OCH KOLONISATION FÖRE 1891Historisk bakgrund
V i d m i t t e n av f ö r r a århundradet s t a r t a d e den i n d u s t r i e l l a e x p l o a t e r i n g e n av de svenska skogarna. F ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r en snabb ökning av t r ä v a
ruproduktionen i Sverige skapades både inom l a n d e t och utomlands. Den fortgående i n d u s t r i a l i s e r i n g e n och den snabba u r b a n i s e r i n g e n i Västeuropa ledde t i l l en k r a f t i g s t e g r i n g i b y g g n a d s a k t i v i t e t e n och e t t s t a r k t växan
de behov av t r ä v a r o r . Den svenska s å g v e r k s i n d u s t r i n s m ö j l i g h e t e r a t t möta denna stigande e f t e r f r å g a f ö r b ä t t r a d e s sedan b l a inskränkningarna i såg- n i n g s r ä t t e n f ö r salusågar upphävts 1842 och f ö r b u d e t mot a t t anlägga nya sågar avlägsnats å r 1863 - ^ Den h a s t i g a t i l l v ä x t e n inom den e x p o r t i n r i k - tade s å g v e r k s i n d u s t r i n hade e j v a r i t m ö j l i g , om e j handelshindren på de expanderande marknaderna hade a v l ä g s n a t s . Mest betydande f ö r u t v e c k l i n g e n b l e v reduceringen av de engelska t r ä v a r u t u l l a r n a . År 1851 reducerades den engelska i m p o r t t u l l e n så mycket, a t t den i n t e l ä n g r e u t g j o r d e något s v å r a r e h i n d e r f ö r svensk t r ä v a r u e x p o r t , och därmed befästes d e t genom
b r o t t som b ö r j a t genom 18^2 å r s uppmjukning av de engelska t r ä v a r u t u l 1 l a r na .
Omvälvningen inom s å g v e r k s i n d u s t r i n kom också inom p r o d u k t i o n s - och t r a n s p o r t t e k n i k . V i s s e r l i g e n utvecklades vattensågarna mot s t ö r r e p r o d u k t i o n s k a p a c i t e t , men mer b e t y d e l s e f u l l på s i k t b l e v i n f ö r a n d e t av ångsågen med b ö r j a n å r 18^9, upprensningarna av strömmarna och utbyggnaderna av f l o t t
l e d e r n a . De avlägsna skogsområdena b l e v genom de t v å senare i n s a t s e r n a å t komliga f ö r en i n d u s t r i e l l e x p l o a t e r i n g . Avverkningsplatserna f ö r l a d e s a l l t l ä n g r e n o r r u t , m e n g r ä n s e n f ö r e n l ö n s a m s k o g s e x p l o a t e r i n g f l y t t a d e s
2 ) också a l l t l ä n g r e uppåt ä l v d a l a r n a ,
1. Sågverksindustrins expansion oah den nya skogspolitiken
De framgångar som s å g v e r k s i n d u s t r i n kunde uppvisa under några f å å r t i o n d e n f r å n och med m i t t e n av f ö r r a århundradet måste av samtiden ha u p p f a t t a t s som m i r a k u l ö s a . Inom l o p p e t av t j u g o å r fram t i l l 1870 tiodubblades e x p o r
t e n av p l a n k o r och bräder f r å n de norrländska s å g v e r k s d i s t r i k t e n . A n t a l e t vattensågar mer än f ö r d u b b l a d e s . År 1850 fanns d e t 106 sågar i N o r r l a n d ,
och å r 1871 hade a n t a l e t s t i g i t t i l l 2 1 1 . Under samma t i d ökade a n t a l e t ångsågar f r å n e n v i d å r h u n d r a d e t s m i t t t i l l 61 å r 1871. 3) Man hade k u n n a t v ä n t a s i g a t t myndigheterna s k u l l e b ö r j a o r o a s i g f ö r r å v a r u f ö r s ö r j n i n g i s l u t e t av denna t i l l v ä x t f a s , men f a r h å g o r n a f ö r a t t skogen s k u l l e
t a s l u t v ä c k t e s redan i n n a n t r ä v a r u h a n t e r i n g e n g å t t i n i s i t t mest expan
s i v a skede och i n n a n r e g l e r i n g s s y s t e m e t f ö r s å g v e r k s i n d u s t r i n v a r h e l t a v s k a f f a t .
T a l e t om s k o g s b r i s t på 1 8 5 0 - t a l e t markerade i och f ö r s i g i n g e n omsväng
n i n g i synen på skogens v ä r d e , t y d e t v a r e t t stående i n s l a g i s k i l d r i n g a r a v de svenska skogarnas t i l l s t å n d under I6OO- och 1 7 0 0 - t a l e n och t i d i g t
ij ) '
l 8 0 0 - t a l . Men u r 1 8 5 0 - t a l e t s d e b a t t om f r a m t i d e n s r å v a r u f ö r s ö r j n i n g s k u l l e e t t f l e r t a l i d é e r u p p s t å , som s k u l l e lägga grunden t i l l både e n ny s k o g s p o l i t i k och e n ny o r g a n i s a t i o n f ö r f ö r v a l t n i n g e n av s t a t e n s s k o g a r . Den nya s k o g s p o l i t i k e n s k u l l e b l a komma a t t b e t e c k n a e t t a v s t e g f r å n
andan i 1824 å r s a v v i t t r i n g s s t a d g a , v i l k e t j a g kommer a t t v i s a nedan.
Det f ö r s t a i n i t i a t i v e t t i l l e n ny s k o g s h u s h å l l n i n g togs av 1853/185*) å r s r i k s d a g . E f t e r a t t ha uppmärksammat den r i n g a omsorg som ägnades å t s k o garnas v å r d och å t e r v ä x t , f ö r e s l o g s t å n d s r i k s d a g e n , a t t e n v e t e n s k a p l i g och r e g i o n a l t anpassad s k o g s h u s h å l l n i n g s k u l l e påbjudas både f ö r de skogar som s t o d under kronans omedelbara d i s p o s i t i o n och f ö r skogarna på de c i v i - l a , m i l i t ä r a och e c k l e s i a s t i k a b o s t ä l l e n a . 5) En s ä r s k i l d k o m m i t t é t i l l s a t t e s och dess v i k t i g a s t e f ö r s l a g v a r a t t e n s k o g s s t y r e l s e s k u l l e i n r ä t t a s med u p p g i f t a t t f ö r v a l t a s t a t e n s s k o g a r , a t t s t a t e n s skogar s k u l l e b e h å l
l a s o f ö r m i n s k a d e , a t t s k o g s s k o l o r s k u l l e i n r ä t t a s och a t t s k o g s s t a t e n s k u l l e o m o r g a n i s e r a s . ^ År 1859 b i l d a d e s S k o g s s t y r e l s e n , Domänstyrelsens f ö r e g å n g a r e . ^ T i l l k o m s t e n av e n mängd s t a d g o r v i s a r , a t t s t a t s m a k t e r n a f ö r s ö k t e i n r ä t t a s i g e f t e r den nya t i d e n s skogsekonomiska k r a v och f ö r u t - s ä t t n i n g a r . 8) Två av dessa f ö r o r d n i n g a r s k u l l e på e t t p å t a g l i g t s ä t t p å v e r k a den n o r r l ä n d s k a b e f o l k n i n g e n s m ö j l i g h e t e r a t t e t a b l e r a nya b o s ä t t n i n g a r , n ä m l i g e n f ö r b u d e t mot a n l ä g g n i n g av nybyggen och i n r ä t t a n d e t av k r o n o p a r k e r .
Med e t t h u n d r a å r i g t p e r s p e k t i v på s å g v e r k s i n d u s t r i n s u t v e c k l i n g ä r d e t l ä t t a t t k o n s t a t e r a , a t t de bedömningar om s k o g s r å v a r u s i t u a t i o n e n som g j o r d e s av b l a länsmyndigheterna på 1 8 5 0 - t a l e t baserades på e t t b r i s t
- 1 0 -
f ä l l i g t s a k u n d e r l a g . I I 8 5 6 å r s skogsbetänkande meddelade s e x t o n l a n d s h ö v d i n g a r , och d ä r i b l a n d l a n d s h ö v d i n g a r n a i de f y r a n o r d l i g a s t e l ä n e n , a t t den dåvarande a v v e r k n i n g s v o l y m e n f ö r e x p o r t i n t e s k u l l e kunna f o r t g å
9 )
på samma n i v å u t a n r i s k f ö r a t t skogen s k u l l e t a s l u t . Men d e t v a r i n t e a l l a som f ö l l i n i k l a g o k ö r e n . En av de s a m t i d a som t o g t i l l o r d a i s k o g s d e b a t t e n på 1 8 5 0 - t a l e t , e n f ö r f a t t a r e i s k o g s f r å g o r J.W. S p r e n g t - p o r t e n , v a r k l a r s y n t nog a t t f r a m h å l l a , a t t s k o g s b r i s t e n v i d denna t i d p u n k t f ö r s t och f r ä m s t v a r e n f r å g a om o u t v e c k l a d e t r a n s p o r t e r . ^ Som
framgår av diagrammet nedan ökade e x p o r t e n av sågade och h y v l a d e p l a n k o r och b r ä d e r med c i r k a 1^ gånger f r å n å r I856 t i l l å r 1896. Den s t a g n a t i o n och t i l l b a k a g å n g som i n t r ä f f a d e i e x p o r t e n f r å n de n o r r l ä n d s k a s å g v e r k s d i s t r i k t e n v i d s e k e l s k i f t e t hade b l a s i n grund i b r i s t på g r ö v r e dimen
ì i ) s i o n e r .
3 o
F i g u r 1 1 : 1 . E x p o r t e n i m av sågade och h y v l a d e p l a n k o r och b r ä d e r f r å n de n o r r l ä n d s k a k u s t d i s t r i k t e n (utom Gävle) 1850-1937
mi 1j.m
3,5
1850 60 70 80 90 1900 10 20 30 1937
Kä 11 a : W i k , H . : N o r r a S v e r i g e s s å g v e r k s i n d u s t r i f r å n l 8 0 0 - t a l e t s m i t t f r a m t i l l 1937, s 191.
Anm. Wiks s t a p e l d i a g r a m h a r o m r i t a t s t i l l k u r v d i a g r a m
a. Kritiken mot och försvaret av nybyggeaväsendet
S å g v e r k s r ö r e l s e n kunde f o r t s ä t t a e n o a v b r u t e n e x p a n s i o n t r o t s de d y s t r a f ö r u t s ä g e l s e r n a om skogs f ö r ö d e l s e . I s t ä l l e t b l e v d e t nybyggesväsendet som f i c k k l ä s k o t t f ö r den k r i t i k som r i k t a d e s mot t r ä v a r u h a n t e r i n g e n s f r a m f a r t i de n o r r l ä n d s k a s k o g a r n a .
Nybyggen sades ha b l i v i t f ö r e m å l f ö r e n l i v l i g s p e k u l a t i o n i de n o r r a l ä n e n . E n l i g t r i k s d a g e n hade o d l i n g s a r b e t e t i många f a l l i n s k r ä n k t s t i l l a v v e r k n i n g av skogen, och e f t e r f r i h e t s å r e n s u t g å n g på nybyggena å t e r s t o d
1 2 )
e n d a s t a v r ö j d a l ä g e n h e t e r u t a n nämnvärd o d l i n g . Men även f ö r e t a g inom j ä r n - och s å g v e r k s h a n t e r i n g e n i N o r r b o t t e n anklagades f ö r a t t ha m i s s b r u k a t n y b y g g e s r ä t t i g h e t e n genom a t t ha u n d e r l å t i t a t t u p p f ö r a nybyggen i de områden som u p p l å t i t s å t dem under f r ä l s e m a n n a r ä t t med k r a v a t t den t î 1 1 - d e l a d e marken s k u l l e u p p o d l a s . 13)
S i g n a l e r n a t i l l e n ny h u s h å l l n i n g på s t a t e n s skogar v ä c k t e i n g e n h ä n f ö r e l s e hos dem som önskade, a t t s t a t e n s k u l l e f o r t s ä t t a den k o l o n i s a t i o n s b e f r ä m -
j a n d e p o l i t i k som f ö r t s under 1 8 0 0 - t a l e t s f ö r s t a h ä l f t . I 1 8 2 ^ - å r s a v v i t t r i ngsstadga f ö r V ä s t e r n o r r l a n d s , V ä s t e r b o t t e n s och N o r r b o t t e n s l ä n uppmanades landshövdingarna a t t a k t i v t v e r k a f ö r u p p o d l i n g genom a t t b l a u t s ä n d a k u n g ö r e l s e r om t i l l g ä n g l i g a nybyggen i l a n d e t s n o r r a d e l a r , " d e r s t o r a ö d e l i g g a n d e t r a k t e r ännu v ä n t a på a r b e t a n d e h ä n d e r , f ö r a t t b l i f v a
] M gagnande f ö r Landets innebyggare och d e t A l l m ä n n a " .
De å t g ä r d e r f ö r en e f f e k t i v a r e ö v e r v a k n i n g av s t a t e n s skogar som 1855 å r s skogskommi t t é f ö r e s l a g i t v a r knappast f ö r e n l i g a med e n a k t i v k o l o n i s a t i o n s p o l i t i k . En f ö r e t r ä d a r e f ö r o d l i n g s i n t r e s s e t önskade a t t man s k u l l e f o r t s ä t t a a t t u p p l å t a kronomarken t i l l nyhemman, t y då s k u l l e man f å e n e f f e k t i v a r e bevakning ä n om e n a l l t f ö r f å t a l i g j ä g e r i b e t j ä n i n g s k u l l e ansvara f ö r bevakningen av kronans enorma s k o g s v i d d e r . S t ä l l d som man v a r i e n f ö r s v a r s p o s i t i o n e f t e r angreppen på nybyggesväsendet, f ö r s ö k t e e n f ö r e t r ä d a r e f ö r o d i i n g s i n t r e s s e t ö v e r t y g a s t a t s m a k t e r n a a t t s a t s a på de o d i i n g s r e s u r s e r som fanns i n o r r . I e t t memorial a v g i v e t i b o r g a r s t å n d e t 1856 utmålade n o r r b o t t n i n g e n Bödel 1 s i t t hemlän som de s t o r a m ö j l i g h e t e r n a s l a n d med e n y t v i d d som v a r s t ö r r e än de sammantagna p r o v i n s e r n a Skåne, H a l l a n d , B l e k i n g e , B o h u s l ä n , Ö s t e r - och V ä s t e r g ö t l a n d , Småland,
- 1 2 -
Öland och G o t l a n d . Hans b e s k r i v n i n g av landsändan l e d e r t a n k a r n a t i l l de v ä r v n i n g s a n n o n s e r , som p u b l i c e r a d e s i de svenska t i d n i n g a r n a under ame
r i k a e m i g r a t i o n e n s d a g a r . "Genomskurna a f m a j e s t ä t i s k a e l f v a r , strömmar o c h i n s j ö a r , e n d e l s y n n e r l i g t f i s k r i k a , med ymniga o d i i n g s l ä g e n h e t e r o c h e t t s u n d t k l i m a t , v ä n t a dessa o f a n t l i g a l a n d s t r ä c k o r på i doge c o l o - n i s t e r , och l o f v a a t t b e l ö n a deras möda med h e l s a och t r e f n a d . . . , t y med h v a r j e n y - o d l i n g och u t d i k n i n g tages e t t s t e g t i l l l u f t s t r e c k e t s f o r mi I d r i ng"» ^
b. Nybygges förbuden
Men o d l i n g s a n h ä n g a r n a kämpade i m o t v i n d , och å r i 8 6 0 f ö r b j ö d s t i l l s v i d a r e a n l ä g g n i n g a v nybyggen på de a v v i t t r a d e kronomarkerna i n o r r l a n d s l ä n e n . 16) Avgörande f ö r f ö r b u d e t s t i l l k o m s t b l e v e n r a p p o r t f r å n den dåvarande
landshövdingen i N o r r b o t t e n , P . H . Widmark, som på s i n a ämbetsresor i l ä n e t o b s e r v e r a t a t t e t t betydande m i s s b r u k av n y b y g g e s r ä t t i g h e t e n ä g t rum.
S a m t i d i g t p l ä d e r a d e han f ö r a t t s t a t e n : s j ä l v s k u l l e t i l l g o d o g ö r a s i g skogarnas s t i g a n d e v ä r d e . ^ Nybyggesförbudet u t s t r ä c k t e s fem å r senare
t i l l a t t även o m f a t t a o a v v i t t r a d kronomark samt kronomark i Kopparbergs l ä n . D e t t a bestämdes n ä r man b e s l u t a d e a t t b i l d a k r o n o p a r k e r i n o r r a Sve- r i g e å r 1865. 18) När k r o n o p a r k e r n a skapades b l e v d e t en s l u t l i g b e k r ä f t e l se på a t t s t a t s m a k t e r n a t i l l f u l l o hade i n s e t t v i l k e t v ä r d e skogarna r e p r e s e n t e r a d e , e t t v ä r d e som d e t g ä l l d e a t t v i d m a k t h å l l a o c h v å r d a f ö r a t t d e t s k u l l e f ö r r ä n t a s .
Innan f ö r b u d e t om nybyggesanläggning på o a v v i t t r a d mark t r ä d d e i k r a f t insändes e n r i k f l o r a av p e t i t i o n e r t i l l Kungl M a j : t f r å n b l a V ä s t e r b o t tens och N o r r b o t t e n s l a n d s t i n g och N o r r b o t t e n s l ä n s h u s h å l l n i n g s s ä l l s k a p , som a l l a a n h ö l l a t t a n l ä g g n i n g av nybyggen s k u l l e f å f o r t s ä t t a . 19) Redan å r 1866 upphävdes f ö r b u d e t f ö r o a v v i t t r a d e s k o g a r och ö v e r l o p p s m a r k e r , v i l k a e j ansågs v a r a l ä m p l i g a a t t o m b i l d a s t i l l k r o n o p a r k e r . 20) Men d ä r med v a r i n t e de s l u t g i l t i g a r e g l e r n a f ö r nybyggesväsendet f a s t s t ä l l d a . Nya f ö r b u d kom b l a i samband med a t t den s k o d l i n g s g r ä n s e n drogs upp inom N o r r b o t t e n s och V ä s t e r b o t t e n s lappmarker å r 1867. Å r 1873 kom e t t mer v a r a k t i g t b e s l u t f ö r nybyggesväsendet. Då bestämdes a t t nybyggen s k u l l e f å anläggas på s k o d i s p o n e r a d mark i N o r r - och V ä s t e r b o t t e n s l a p p -
21 )
marker sedan a v v i t t r i n g e n a v s l u t a t s . Nybyggarväsendets e x p a n s i v a p e r i o d
2 2 ) v a r dock t i l l ända, och a n t a l e t nybyggen minskade s t a d i g t e f t e r i 8 6 0 .
N a t u r l i g t v i s ä r d e t e j m ö j l i g t a t t f a s t s t ä l l a i v i l k e n o m f a t t n i n g nybyg
g e s r ä t t i g h e t e n m i s s b r u k a d e s , men däremot kan s t a t i s t i k e n ö v e r a n t a l e t t i l l k o m n a nybyggare användas f ö r a t t u p p s k a t t a e t t p o t e n t i e l l t m i s s b r u k . Den s t a t i s t i k e n s t ö d e r e j u p p f a t t n i n g e n , a t t nybyggen utsynades i speku-
2 3 )
l a t i o n s s y f t e . Som framgår av t a b e l l e n nedan k u l m i n e r a d e a n l ä g g n i n g e n a v nybyggen på 1 8 2 0 - t a l e t och f ö r s t a h ä l f t e n av 1 8 3 0 - t a l e t , dvs i n n a n s å g v e r k s i n d u s t r i n g å t t i n i s i t t e x p a n s i v a s k e d e . Enda undantaget ä r N o r r b o t t e n , d ä r de f l e s t a nybyggare t i l l k o m under å r e n 1851-1855.
Tabel1 1 1 : 1 . A n t a l t i l l k o m n a nybyggare t i d e n 1821-1855 Huvudpersoner män
T i d N o r r b o t t e n V ä s t e r b o t t e n H e l a l a n d e t utom Vb. o c h Nb
1 8 2 1 - 2 5 91 1 3 2 5 868
1826-30 167 2 3 1 6 227
1831-35 140 213 5 481
1936-AO 82 86 2 686
1841-45 85 12 4 2 344
1846-50 135 120 2 3 8 9
1851-55 186 101 1 636
Kä 11 a : E m i g r a t i o n s u t r e d n i n g e n B i l IX R å t a b e l l e r , s 230 f f .
2. Förslaget om kolonisation på kronoparkerna
a. Ett förslag till en kompromiss mellan skogsintresset ooh odlings
intresset
Nybygges f ö r b u d e n u t g ö r d e t y t t e r s t a b e v i s e t på den omsvängning som i n t r ä f f a d e i s t a t e n s k o l o n i s a t i o n s p o l i t i k v i d m i t t e n av f ö r r a å r h u n d r a d e t . Den b e b y g g e l s e i n r i k t a d e p o l i t i k e n a v l ö s t e s av e n r e s t r i k t i v s k o g s p o l i t i k . S y f t e t v a r f r ä m s t a t t f ö r h i n d r a e n ö v e r e x p l o a t e r i n g av s t a t e n s s k o g s t i l l g å n g a r . O r g a n i s a t i o n e n f ö r d e t s t a t l i g a s k o g s b r u k e t måste byggas u t och e f f e k t i v i s e r a s , om s t a t e n s k u l l e b e s i t t a t i l l r ä c k l i g a r e s u r s e r f ö r a t t s j ä l v kunna e x p l o a t e r a s k o g s k a p i t a l e t .
