Kungsgärdets Sjukhus

Kungsgärdets Sjukhus

En problematisk arkivbildare

Petra Rudberg

Institutionen för ABM

Uppsatser inom arkivvetenskap ISSN 1651-6087

Magisterexamensarbete, 15 högskolepoäng, 2011, nr 90

Författare/Author Petra Rudberg.

Svensk titel

Kungsgärdets sjukhus, en problematisk arkivbildare English Title

Kungsgärdets sjukhus, a problematic fonds Handledare/Supervisor

Patrik Wallin Abstract

Kungsgärdets sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala Västra sjukvårdsdistrikt and stopped being a independet fonds.

Predecessor to Kungsgärdets sjukhus was Centralepidemisjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska sjukhuset the first of september 1965. In the Kungsgärdets sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstäder. Geriatriska klinik is also included in Kungsgärdets sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of Kungsgärdets sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects Kungsgärdets sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of Kungsgärdets sjukhus is.

Kungsgärdets sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala län together with several other fonds at different times. The material of archive for Kungsgärdets sjukhus existed originally of 12 running metres, but afterwards it was down to 7,5 running metres. The material och archive existed of bound of books but mostly of folders. The material of archive was well-assorted which made the organizing and cataloguing relativly easy.

Ämnesord

Sjukhus, Långtidsvård, Landsting, förteckningar, proveniens, sekretess.

Key words

Hospital, Long-term care, County councils, Catalogue, Provenance, Secrecy

Innehållsförteckning

1. Inledning...5

2. Historikproblem...6

2.1. Historik... 7

3. Arkivmaterialet...10

3.1. Sekretess och gallring...10

3.2. Arkivmaterialets problematik...11

4. Ordna och förteckna...14

4.1. Arkivvård...15

5. Diskussion...17

5.1. Arkivbildarna...17

5.2. Proveniensen ...20

6. Sammanfattning och slutsats...23

Käll- och litteraturförteckning...24

Bilaga...27

1. Inledning

The logical structure or arrangement of records in archives (which are usually grouped into series, then files within series, then documents within files) is a reflection, or representation of the logical, functional relationships between the records of which these archives consist¹

Att ordna och förteckna arkiv är en stor och viktig del av att vara arkivarie, därför har jag valt att göra detta som mitt examensarbete. Sjukhusarkiv är något av de mest blandade arkiv man kan ha, med sekretess och administrativa handlingar, så för att få erfarenhet och därmed lära mig och utvecklas har jag valt sjukhusarkiv.

Arkivet som tilldelades mig av arkivarie Olle Persson på Landstingsarkivet i Uppsala län var Kungsgärdets sjukhus. Arkivet hade inkommit tillsammans med föregångare, efterföljare och andra arkivbildare. Mitt arkiv hade plockats ut och ställts upp innan jag anlände för mitt examensarbete och bestod av ca 12 hyllmetrar och med en otydligt arkivbildarindelning, som skulle indelas efter allmänna arkivschemat och förtecknas i Visual Arkiv. Under ordnings- och förteckningsarbetet kommer jag att använda Staffan Smedbergs Att ordna och förteckna ett arkiv som guide.

En av mina första utmaningar kom att bli att avgränsa Kungsgärdets sjukhus som egen arkivbildare och därefter undersöka så att arkivmaterialet som ställts upp för att tillhöra Kungsgärdets sjukhus verkligen gör det.

I den första delen av uppsatsen kommer jag att ta upp historiken och dess svårigheter, sedan arkivmaterialets innehåll och därefter ordnings- och förteckningsarbetet. I slutdiskussionen diskuteras problematiken med arkivbildare och proveniensprincipen, och avslutningsvis sammanfattning och slutsats.

1Thomassen, T, (2001) "A First Introduction to Archival Science", s. 373

2. Historikproblem

Det viktigaste att börja med föreföll vara att bestämma tidsperioden för Kungsgärdets sjukhus som egen arkivbildare. För att kunna bestämma arkivbildarens tidsperiod gick jag igenom det uppställda arkivmaterialet, om än ytligt, pärm för pärm i hopp om att finna verksamhetsberättelser, vilka tyvärr saknades. Hoppet kom då att ligga hos protokollen, och här lyckades jag även finna lite information.

Viss information gick att få rörande Kungsgärdets sjukhus genom allmänna källor, så som Generalregister, ett flertal reversaler, depåpärmar och organisationspärmar som gick att finna hos Landstingsarkivet i Uppsala län. Efter att ha läst igenom alla reversaler blev det klart att Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial uppställts efter dessa. Det är inte alla av dessa källor uppdateras kontinuerligt då ny information tillkommit, detta gäller främst Generalregistret. På grund av detta ska därför dessa källor från icke-ordnade arkiv ses med skepticism, vilket i stort sett är alla då inget, även om det är påbörjat, är färdigförtecknat. Det är i arkivbildarens handlingar som de mest tillförlitliga källorna går att finna, annars är det information från en artikel i Kungsordet, en personaltidning för Kungsgärdets sjukhus som ger bäst information.

Att bestämma tidperioden blev svårare av att Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial hade anlänt till Landstingsarkivet i Uppsala läns depå i flera omgångar tillsammans med föregångaren, Centralepidemisjukhuset, och efterföljaren, Uppsala västra sjukvårdsdistrikt, men också andra såsom Tunåsens sjukhus (1929-1981) Wattholma sjukhem (och dess föregångare Wattholma sanatorium), Geriatriska kliniken, Östra paviljongen (en del av Kungsgärdets sjukhus), Tunåsens sjukhus.^2. Det visade sig under genomgången av arkivmaterialet att alla dessa helt eller delvis kom att ingå i Kungsgärdets sjukhus under vissa tidsperioder. De enda arkivbildare av dessa ovannämnda arkiv som påbörjat att ordnas och förtecknas är Wattholma sanatorium och Centralepidemisjukhuset. Geriatriska kliniken är den enda av de ovannämnda som inte kan anses vara en egen arkivbildare då den inte har en egen Direktion.

2 Reversaler från 19911203; 19941129

Kungsgärdets sjukhus finns kvar idag om än bara till namnet, för även om det heter sjukhus så är det bara till namnet då det förkommer annan verksamhet bland annat vårdcentral.³ För att förtydliga denna innebörd så definieras ordet Sjukhus enligt Bra Böckers Lexikon:

sjukhus eller lasarett är inrättningar för vård av sjuka. Vid sjukhus sker utredningar och behandling av patienter inlagda på vårdavdelningar (sluten vård) men också vid de olika klinikernas mottagningar (öppen vård).⁴

Kungsgärdets sjukhus är idag inte heller en egen arkivbildare, men trots detta har det inte underlättat mitt arbete med att avgränsa tidperioden och på så sätt även underlätta i klargörandet av främst tidperioden men också dessa arkivbildares förhållande till Kungsgärdets sjukhus.

Jag diskuterade med arkivarie Maria Hagberg på Landstingsarkivet i Uppsala län som börjat ordna och förteckna föregångaren Centralepidemisjukhuset och Wattholma sanatoriums arkivmaterial. Vi jämförde anteckningar, och jag fick av henne en del tips om var jag kunde få tag på information såsom Hälso-, och sjukvårdsstyrelsens protokoll.

Genom hela ordnings- och förteckningsarbetet kom det att dyka det upp ny information om Kungsgärdets sjukhus. Detta syftar på andra arkivbildare som delvis under vissa perioder har haft någon eller några verksamheter tillsammans med Kungsgärdets sjukhus.

2.1. Historik

Den 4/1 1965 fick Kungsgärdets sjukhus sitt namn, men det var inte förrän Centralepidemisjukhusets Infektionsklinik, som var lokaliserat på Kungsgärdets sjukhus, flyttade till Akademiska sjukhuset den 1/9 1965 som verksamheten startade.⁵ Kvar på Kungsgärdets sjukhus blev vården för kroniskt sjuka, vilket ändrades till Långvården, i Östra paviljongen.⁶

1981 skedde en omorganisation och Kungsgärdets sjukhus kom att ingå i Uppsala västra sjukvårdsdistrikt tillsammans med bland annat Västergårdens sjukhem (del av Kungsgärdets sjukhus) och Östergårdens sjukhem (f.d Östra paviljongen).^7.

3Landstinget i Uppsala län >Vård, hälsa och tandvård > Vårdval > Vårdcentraler och husläkare >

Kungsgärdets vårdcentral

4Bra Böckers Lexikon nr 20 (1989)

5A1A:16 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens protokoll §6, 4:e januari 1965.(ej färdigförtecknat)

6Generalregistret, Östra paviljongen; Linder, L.(1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset", s. 3

7Generalregistret, Västergårdens sjukhem; Generalregistret, Östergårdens sjukhem; Depåpärm, Uppsala västra sjukvårdsdistrikt

Kungsgärdets sjukhus kom att dela administration under 1965-1981 med Tunåsens sjukhus, och med Wattholma sjukhem fram till 1975 då sjukhemmet lades ned.⁸

Kungsgärdets sjukhus kom att utöka sin verksamhet ett antal gånger under åren.

♦ 1966 och 1968 byggdes Kungsgärdets sjukhus om för att klara kraven på en modernare vård med utökade vårdplatser och riktig matsal. Kungsgärdets sjukhus kom med dessa utökningar att ha: sjukgymnastik, arbetsterapi, kurator, aktiveringsterapi, badavdelning med varmpool, vårdplatser, dagavdelning, öppen mottagning, laboratorium, hår- och fotvård för patienterna.⁹

♦ 1971 utökades Kungsgärdets sjukhus med Geriatriska klinikens öppnade.¹⁰ På kliniken kom man att forska med inriktning på fettomsättningens betydelse för åderförkalkningssjukdomar.^11.

♦ 1973 kom köket på Kungsgärdets sjukhus att bistå Landstingets verkstäder på Stabby Backe med mat¹², och man startade en kurs i långvårdsmedicin på Kungsgärdets sjukhus Nämnden för läkares vidareutbildning på uppdrag av Socialstyrelsen.¹³

♦ 1977 ändrade avdelning 20 namn till Ungdomsavdelningen, då den kom att vara för yngre patienter som råkat ut för sjukdom eller olyckor.

Sandbackenprojektet startades på initiativ av Kungsgärdets sjukhus i samarbete med Uppsala kommun och att gruppboende för unga patienter som var mer permanent intagna på Långvården.¹⁴

Direktionen på Kungsgärdets sjukhus var ett förtroendemannaorgan, med ett arbetsutskott. Direktionen var egen för Kungsgärdets sjukhus. Tunåsens sjukhus och Wattholms sjukhem kom att ha egna direktioner.

På Kungsgärdets sjukhus fanns även Företagsnämnden som var gemensam med Tunåsens sjukhus och Wattholma sjukhem. Företagsnämnden var ett samrådsorgan för bland annat arbetsskydd och förslagsverksamhet och som hade flera arbetsgrupper under sig såsom Anpassningsgruppen, Skyddskommittén, Personalpolitiskagruppen, och Utbildningskommittén.¹⁵

8Organisationspärm II flik 10, Kungsgärdets sjukhus; A2:1 Kungsgärdets sjukhus Företagsnämndens protokoll med bilagor §4a, 14 april 1975

9Linder, L.(1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset", s. 5

1 0A1A:7 Kungsgärdets sjukhus, Direktionens protokoll med bilagor, 10 november 1970

1 1Linder, L.(1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset" , s. 5

1 2H1:3-7 Kungsgärdets sjukhus, Verksamhetsstatistik

1 3Linder, L.(1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset" , s. 5

1 4Linder, L.(1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset", s. 5

1 5Generalregister, Centrala Företagsnämnden

Anpassningsgruppen som kom att vara gemensam för Kungsgärdets sjukhus och Tunåsens sjukhus, var ett samarbete mellan facken, arbetsgivaren och arbetsförmedlingen för att bland annat verka för äldre och personer med nedsatt arbetsförmåga vid anställning och omplacering.

1992 kom Långvården på Kungsgärdets sjukhus att uppgå i Uppsala distriktsnämnd och Geriatriska kliniken att bli Geriatriska förvaltningen.

Geriatriska förvaltningen kom att vara lokaliserad till Kungsgärdets sjukhus, men redan 1993 blev det överfört till Samariterhemmets sjukhus.

3. Arkivmaterialet

Det av arkivmaterialet som består av inbundna volymer, var diarierna, dödböcker, patientliggare och räkenskapsböcker. Det mesta av arkivmaterialet förekom dock i pärmar. Det fanns en enda tidskriftssamlare med Verksamhetsstatistik

Det som stod på pärmarnas och de inbundna volymernas ryggar visade sig stämma relativt bra med innehållet. Arkivmaterialet var välordnat vilket bidrog till att det inte var några större problem att se hur de tänkt när de arkiverat materialet, efter år eller verksamhet. Det enda undantaget var Verksamhetsstatistiken som var indelat efter verksamhet men inbördes låg årtalen i oordning. Detta gjorde det relativt enkelt att skapa en förteckningsmall (bilaga 1). Arkivmaterialet bestod ursprungligen av ca 12 hyllmeter men kom att reduceras till 7, 5 hyllmeter.

3.1. Sekretess och gallring

Det bästa en arkivarie har är sitt dåliga minne¹⁶

Det enda som handlar om sekretess som finns i Kungsgärdets sjukhus arkiv är patientjournaler och statistikjournaler (statistikjournalerna tas upp på nästa sida). Av de patientjournaler som ingår tillhör de flesta Förtroendeläkaren, vilken hälsoundersökte personal som skulle komma att anställas. Något ovanligt är att det även finns en patientjournal rörande en enda patient.

Patientjournalerna skulle ha överförts till Uppsala västra sjukvårdsdistrikt efter 1981, och sedan vidare till Samariterhemmets sjukhus 1993, men av någon okänd anledning blev några journaler kvar.¹⁷

För journaler gäller omvänt skaderekvisit vid utlämnandet, vilket innebär att sekretess är huvudregel.¹⁸ Skyddet för den enskilde är fastställt i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap 1§. Därför är det mycket viktigt att det syns i förteckningen och Visual Arkiv att det finns sekretesskyddat material. När detta förtecknas kommer jag att bocka för en sekretessruta i Visual Arkiv och skriva in

1 6 Muntligt citat från Olle Persson, Arkivarie, Landstingsarkivet i Uppsala län

1 7Depåpärm , Uppsala västra sjukvårdsdistrikt

1 8H. Strömberg och B. Lundell (2009) Handlingsoffentlighet och sekretess s. 48;

det i historiken för att göra framtida arkivarier och forskare uppmärksamma på detta. Det kommer dock inte att synas något speciellt i den utskrivna pappersförteckningen med undantag av det som skrivits till i historiken.

Det är intressant att statistiken, med undantag av verksamhetsstatistiken, består av så kallade statistikjournaler med information om varje patient.¹⁹ Dessa skickades in till Socialstyrelsen. Intressant att notera är att Kungsgärdets sjukhus hade en Metabolavdelning vilken förde egna statistikjournaler separat från Långvården. Enligt Landstinget i Uppsala läns bevarande- och gallringsplan kan statistikjournalerna gallras om det finns en datalista. Detta står dock lite otydligt och det är underförstått att det är datalistor som måste ersätta informationen som gallras bort.

Handlingar som tjänats som underlag till register eller förteckningar Under förutsättning att handlingen inte i övrigt behövs i förvaltningen²⁰

Dessa datalistor saknades dock, åtminstone bland Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial, möjligen att dessa datalistor finns hos någon annan arkivbildare.

Detta är omöjligt att veta, och i sig oväsentligt vilket gör att statistikjournalerna får vara kvar. Hade statistikjournalerna gallrats hade de varit tvungna att strimlats för sekretessen och integriteten skull.

Detta slutade med att det enda jag rensade var dubbletter och kopior av protokoll och bilagor till huvudavdelning A, enligt Landstinget i Uppsala läns bevarande- och gallringsplan.²¹

Enligt reversalerna hade dock en del arkivmaterial redan gallrats innan det inkom till Landstingsarkivet i Uppsala län. Det är inte noterat av vilken orsak eller beslut de gallrats.²²

3.2. Arkivmaterialets problematik

När historiken till Kungsgärdets sjukhus var fastbestämd återstod att titta på arkivmaterialet och undersöka vad som föll utanför tidsramen 1965-1981.

Eftersom jag redan vid denna tidpunkt gått igenom arkivmaterialet så återgick jag till mina anteckningar för att se på det ur ett nytt perspektiv.

Efter en översikt av arkivmaterialet kunde jag konstatera att jag saknade bland annat räkenskapsböcker (1970-1981), diarier, och diarieförda handlingar. Jag hade också arkivmaterial som föll utanför tidsramen.

Efter att ha gått igenom det övriga arkivmaterialet som inkommit samtidigt med Kungsgärdets sjukhus för att leta efter saknade handlingar, vilket jag kommer att ta

1 9H1, Kungsgärdets sjukhus, Verksamhetsstatistik

2 0 Bevarande- och gallringsplan för allmänna handlingar inom administration ( 2005) , s.7

2 1 Bevarande- och gallringsplan för allmänna handlingar inom administration ( 2005), dess bilaga 1.

2 2Reversal (odaterat), från U-B Hagelin, Geriatriska kliniken

upp lite senare, fann jag två patientliggare till Geriatriska kliniken och handlingar rörande personal på Kungsgärdets sjukhus. Med upptäckten av patientliggarna från Geriatriska kliniken insåg jag att även denna arkivbildare kunde tillhöra Kungsgärdets sjukhus. Dock var jag skeptisk eftersom bara för att det tillhör Kungsgärdets sjukhus tidsperiod och inkommit tillsammans behöver de inte tillhöra Kungsgärdets sjukhus som arkivbildare, men jag lade dock till dem temporärt.

Tidsperioden är en mall som inte ska tas allt för hårt då vissa handlingar fördes över från Centralepidemisjukhuset till Kungsgärdes sjukhus och från Kungsgärdets sjukhus till Uppsala västra sjukvårdsdistrikt när efterföljare tog över verksamheten.

När arkivmaterial sträcker sig över två arkivbildare, och materialet är inbundet och därför inte går att dela på, kommer jag att låta det tillhöra den senare av de två. Det är mer en regel än ett undantag att handlingar som sträcker sig över två arkivbildare fördes över från företrädare och till efterföljare av arkivbildarna själva vid tidpunkten för övergången. Dock måste en bedömning göras så att tillgängligheten inte blir lidande. Detta blir det en fråga om då de personalhandlingar som kan tänkas tillhöra Kungsgärdets sjukhus bestod av handlingar rörande personal som slutat. Det är inte tydligt att personalen som nämnts i dessa personalhandlingar slutat då det ofta var frågan om tillfällig anställning, vilka ibland avlöst varandra, och det inte är omöjligt att de gick vidare till en fast anställning. Allt annat arkivmaterial gällande personal hade redan överförts till Uppsala västra sjukvårdsdistrikt och det skulle bli bättre för tillgängligheten och sökbarheten om all personaladministration bevarades på ett och samma ställe. Efter diskuterande med arkivarie Olle Persson så bestämdes att dessa personalhandlingar skulle vara hos efterföljaren Uppsala västra sjukvårdsdistrikt, då personalen och allt material tillhörande (betyg, tjänstgöringsbevis etc) skulle ha följt med när Kungsgärdets sjukhus kom att gå upp i Uppsala västra sjukvårdsdistrikt. Genom detta blir det mer tillgängligt då allt finns hos samma arkivbildare. Blir detta ett brott mot proveniensprincipen för tillgänglighetens skull? Då allt arkivmaterial inkommit till Landstingsarkivet i Uppsala län samtidigt och förts över från efterföljare till efterföljare kan proveniensen upplevas som otydlig. Jag anser att det snarare är en fråga om att återskapa proveniensen och stärka den, och därmed även göra det tillgängligt att söka i. Faktum är att dessa personalhandlingar skulle ha förts över till efterföljaren med de andra personaladministrativa handlingarna. Det resulterar i en hänvisning från Kungsgärdets sjukhus till Uppsala västra sjukvårdsdistrikt angående handlingar rörande personaladministration.

De saknade diarierna och diarieförda handlingarna gällde tiden efter den 15 september 1980 då Kungsgärdets sjukhus gick över till ett nytt diariesystem.²³ Efter att ha letat i efterföljaren Uppsala västra sjukvårdsdistrikt arkivmaterial fann jag både de diarieförda handlingarna och diariet. Diariet rörde dock 1981-1983,

2 3E1:19 Kungsgärdets sjukhus, Diarieförda handlingar

och kan då tänkas tillhöra efterföljaren, men då det bestod av en postlista med lösa blad i en pärm och inte som de andra diarierna av inbundna volymer ordnade efter år så dessa togs ut och sorterades in bland de andra diarierna. Det kan ses som ett brott mot proveniensprincipen att dela upp en pärm, men med tanke på att de förvarades i en pärm och inte i en inbunden bok anser jag inte det. Genom att jag separerade dem kom det att öka tillgängligheten och arkivmaterialet kom att tillhöra sin rätta period. Detta anser jag snarare stärker proveniensprincipen då de bevarar arkivmaterialet och proveniensen hos de båda berörda arkivbildarna. Detta är inte lika lätt då det är frågan om inbundna volymer:

♦ Dödboken (1979-1994) fördes över till Uppsala västra sjukvårdsdistrikt. Som nämnts så tillhör volymen den senare av de två arkivbildarna som den tidsmässigt sträcker sig över. En annan orsak är att den täcker hela Uppsala västra sjukvårdsdistrikts tidsperiod och det blir bättre för tillgängligheten och proveniensen om den fördes över. Detta ledde till att jag kom att skapa en luftvolym med hänvisning till Uppsala västra sjukvårdsdistrikt i förteckningen i Visual Arkiv. Luftvolym är, trots sitt allmänt dåliga rykte hos många arkivarier, bra att göra då senare år för en arkivbildares arkivmaterial förs över till efterföljare.

♦ Patientliggare, (1977-1984) blev kvar på Kungsgärdets sjukhus. Här bryter jag mot ovan nämnda på grund av att den gäller specifikt för just Kungsgärdets sjukhus, även när den hade gått upp i Uppsala västra sjukvårdsdistrikt, men jag anser att detta är av stor betydelse för proveniensen.

Räkenskapsböckerna för Kungsgärdets sjukhus visade sig från och med 1968 ingå i de centrala räkenskapsserierna i Landstingsstyrelsen, vilka finns på Landstingsarkivet i Uppsala län, och är inte ordnade och förtecknade.

Räkenskapsböckerna från åren 1968 och 1969 hade inte förts över när överföringen skedde 1968 utan har blivit kvar på Kungsgärdets sjukhus av någon för mig okänd anledning.

Det fanns en del handlingar som inte tillhörde Kungsgärdets sjukhus, dessa var lätta att föra över till sin rätta arkivbildare Centralepidemisjukhuset och Uppsala västra sjukvårdsdistrikt:

♦ De handlingar före 1965 gällde rapportböcker (natt, 1950-tal), räkningar för betalning av vård (1940-1950-tal).

♦ De handlingar efter 1981 gällde statistikjournaler, patientliggare och information rörande ombyggnad av kök (1987).

4. Ordna och förteckna

Själva ordnings- och förteckningsarbetet hade sin egna utmaningar, och är värda att ta upp även om just Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial kändes relativt lättordnat.

Anmärkningskolumnen i Visual Arkiv kom att användas ganska flitigt eftersom flera olika arkivbildare ingick och delade arkivmaterial med Kungsgärdets sjukhus och det är oerhört viktigt att förtydliga exakt inom vilken eller vilka verksamheter det rör sig om. Detta kommer att underlätta för framtida forskare och arkivarier, men också för ordnings- och förteckningsarbetet av de andra arkivbildarnas arkivmaterial. Jag har använt hänvisningar inom den egna förteckningen av Kungsgärdets sjukhus och till andra arkivbildare.

Innan jag började med ordnings- och förteckningsarbetet gjorde jag en preliminär förteckning enligt allmänna arkivschemat vilken godkändes av arkivarie Olle Persson vid Landstingsarkivet i Uppsala län (se bilaga 1). Under själva ordnandets gång kom dock förteckningen att omstruktureras (se bilaga 2).

Detta gällde bland annat huvudavdelning F. F5 Tidningar överfördes till företrädaren, Centralepidemisjukhuset, då de visade sig vara från 1956.

F3 och F4 lades ihop då det visade sig att det båda innehöll redovisningar.

Statistikserier slogs ihop, då de också visades sig höra ihop och att det bara var namnet på pärmarna som var olika, Statistikjournaler respektive Diagnosstatistik.

Det enda problem jag haft med vad som stod skrivet på pärmarnas ryggar stämde överens med arkivmaterialets egentliga innehåll är dessa.

Arkivmaterialet dominerades av protokollen med bilagor vilka ursprungligen bestod av ca 6 hyllmeter pärmar. Det gällde protokoll från Direktionen, Företagsnämnden, Skyddskommittén, Anpassnings-, och anställningsgruppen och deras respektive arbetsutskott. De vanliga protokollen och arbetsutskottens ingick i samma pärmar, men separerades med flikar. Direktionen och dess arbetsutskott var indelade årsvis i vad som kunde vara upp emot 6 pärmar. Detta gjorde att jag gav dem separata serier för att det skulle bli lättare att söka i handlingarna och utan att förstöra proveniensen. Vad det gällde Företagsnämnden, Skyddskommittén, Anpassnings-, och anställningsgruppen och deras respektive arbetsutskott så var det frågan om så lite handlingar att jag inte gav deras arbetsutskott en egen serie, utan jag delade upp dem och lade aktomslag runt buntarna i stället i samma volym och gjorde noteringar i anmärkningskolumnen i Visual Arkiv. Det blev lite problematiskt när det blev klart för mig att flera

sammanträden saknades ur dessa. Det kunde förekomma luckor på ca 6 månader.

En del upptäcktes som bilagor till Direktionens protokoll. Det var också under denna del av ordnings- och förteckningsarbetet det blev klart att Tunåsens sjukhus och Wattholma sjukhem ingick i Kungsgärdets sjukhus, då det gick att se att de delat flera sammanträden tillsammans (se anmärkningskolumnerna för huvudavdelning A, till bilaga 2.)

Vad det gällde problematiken med Geriatriska klinikens patientliggare om det skulle tillhöra Kungsgärdets sjukhus så stötte jag under ordnandet på en del material tillhörande Geriatriska kliniken i bland annat Verksamhetsstatistiken och de olika protokollen. Vilket gjorde att jag kunde dra slutsatsen att de två patientliggarna tillhörde Kungsgärdes sjukhus, och de förtecknades under D1B.

Efter att jag ordnat och förtecknat klart och önskade få den färdiga och slutgiltiga förteckningen godkänd blev jag informerad av arkivarie Olle Persson att dödboken, jag placerat i F2, anses vara en liggare. Därmed kom den att placeras under huvudavdelning D (liggare och register). Detta var för mig ny information och inget som tas upp av Staffan Smedberg i Att ordna och förteckna ett arkiv vilken som jag nämnt har använt som guide under förteckningsarbetet.

4.1. Arkivvård

Trots min ringa erfarenhet av att ordna och förteckna har jag insett att varje arkivinstitution har sina egna oskrivna regler.

Detta gjorde att när jag fann tidningsurklipp i arkivmaterialet säkerhetskopierade jag dessa på arkivbeständigt papper enligt gällande rutiner på Landstingsarkivet i Uppsala län. Originalen lade jag i aktomslag för att skydda omliggande handlingar mot försurning.

Att gem och häftklamrar ska bort från arkivmaterialet när det arkiveras är redan ingjutet i ryggraden för en snart examinerad arkivarie.

Detta ledde till problem då jag hade pärmar bestående av EKG-tolkningar där EKG-remsorna var häftade till A4 papper, och ta bort dessa klamrar är inget som tilltalar mig då det i framtiden lär vara svårt att avgöra var de tillhör och i vilken ordning de legat och de skulle med stor sannolikhet blandas ihop och proveniensen skulle därmed ha försvunnit. Det var därmed bra om häftklamrarna var kvar. Av samma orsak gillar jag inte tanken på att ta bort gem då de höll små viktiga papperslappar, vanligen uträkningar, på plats. Landstingsarkivet i Uppsala län har som praxis att skicka iväg patientjournaler för skanning. Efter en förfrågan från mig om detta skulle göras med EKG-remsorna diskuterade arkivarierna, men bestämde att de inte skulle skickas iväg då de med stor säkerhet skulle ha liten återsökning och svaret på tolkningarna redan skulle finnas i en patientjournal.

Landstingsarkivet i Uppsala läns hållning till dessa, av arkivarier ofta hatade, gem och häftklamrar är att de förstör arkivmaterialet på två sätt: rost och slitning.

♦ Rost uppstår inte i en arkivlokal som har en kontrollerad temperatur och luftfuktighet.

♦ Slitning kan skada handlingarna om gemen och häftklamrarna sitter kvar och materialet används frekvent.

Att ta bort häftklamrarna är ett arbetsmoment som tar tid och kräver en, ibland stor arbetsinsats. Med detta beslutade jag att behålla häftklamrarna, dels för arbetsinsatsens skull, men främst då jag anser att det ibland kan skada handlingarna mer om de togs bort, beroende på papperskvalitén, men också som tidigare nämnt förstöra proveniensen. Detta gäller inte gem.

Vad det gällde andra delar av ordnandet fick jag ta till fantasin för att hitta bra lösningar på mer praktiska problem. En del volymer och pappersbuntar har inte samma storlek som arkivboxarna. Detta drabbade mig med dödboken och diarierna som var inbundna och i fel storlek sett utifrån arkivboxarnas storlek. Detta löstes med att jag skar till egna fascikelomslag och band ihop med en arkivknut.

Mätt efter volymen ifråga och utskuren . Volym med fascikelomslag och arkivknut.

5. Diskussion

Det största utmaningen har varit arkivbildaren, och då först och främst begränsa tidsperioden. Detta löste sig efter att jag hade gått igenom protokoll med bilagor tillhörande Kungsgärdets sjukhus, och Hälso-, och sjukvårdsstyrelsen.

Den största utmaningen under ordnings- och förteckningsarbetet har visat sig vara att försöka reda ut på vilket sätt Geriatriska kliniken, Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen och Landstingets verkstäder ingått i Kungsgärdets sjukhus. Detta kommer jag att ta upp under rubriken Arkivbildarna.

Dessa arkivbildare (med undantag av Geriatriska kliniken som inte är en egen arkivbildare) har visat sig ingått i vissa verksamhetsområden under olika tidsperioder i Kungsgärdets sjukhus. Det har inte varit lätt att dra några slutsatser om dem, då de inte är ordnade och förtecknade. Denna osäkerhet med andra arkivbildare har präglat mig under ordnings- och förteckningsarbetet. Detta trots att arkivmaterialet varit i ganska god inre ordning så vet jag inte på grund av bristande kunskap om dessa arkivbildare, om jag tolkat Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial rätt. De viktigt att återigen påpeka att de osäkra informationskällorna som finns om Kungsgärdets sjukhus givit historiken en viss osäkert. Jag har skapat en bild av Kungsgärdets sjukhus och dess arkivmaterial.

Men den främsta frågan för mig under arbetets gång har därmed blivit:

Hur har denna osäkerhet påverkat proveniensen?

5.1. Arkivbildarna

Det som är påbörjat med att ordna och förtecknas är Kungsgärdets sjukhus föregångaren Centralepidemisjukhuset och Wattholma sjukhems föregångare Wattholma sanatorium, som har varit både enskilt och tillhört Landstinget i Uppsala län i två olika perioder. Wattholma sanatorium har lite historik som är inlagt i Visual Arkiv.

För att få rätsida på Kungsgärdets sjukhus som egen arkivbildare och hur andra arkivbildare kommer in dess arkivmaterial känner jag att jag även måste ta en titt på de andras historia för att på så sätt försöka klargöra Kungsgärdets sjukhus med tanke på proveniensen, både själva arkivmaterial, och arkivbildaren i sig. Detta är inte det lättaste utan att ha ordnat de andras arkivmaterial, och då

inget är färdigförtecknat finns det inte någon tillförlitlig historik, om det ens går att få fram någon. Undantaget är som nämnts Wattholma sanatorium, men även här är bristen på ordnade och förtecknade arkiv i denna röra påtaglig då en del frågetecken syns i dess historik.

När det gäller Wattholma sjukhem och Tunåsens sjukhus, är dessa extra problematisk då deras arkivmaterial är hopblandade med varandra, vilket gör det svårt att få en bild av dem. Tunåsens sjukhus, tidigare Tunåsens sjukhem fick sitt namn samtidigt med Kungsgärdets sjukhus.²⁴ Tunåsens sjukhus kom därmed att ingå i under samlingsbeteckningen "sjukhem för långvarigt kroppssjuka"

tillsammans med Kungsgärdets sjukhus.²⁵ Wattholma sjukhem hade också långvård så det är där lätt att se att de tre hörde ihop på ett eller annat sätt.

I efterföljaren Uppsala västra sjukvårdsdistrikt ingick Kungsgärdets sjukhus under det egna namnet som består än idag, ingick gjorde även andra med verksamhet inom Långvård såsom Västgårdens sjukhem och Östergårdens sjukhem (f.d Östra paviljongen). Östra paviljongen har jag bedömt som att vara en av de mest svårdefinierade arkivbildarna av dem alla.

Östra paviljongen förefaller ha funnits som egen egen arkivbildare under en period, men vilken tidsperiod det berör är i nuläget inte fastlagt. Östra paviljongen finns registrerad som egen arkivbildare i Visual Arkiv och har eget arkivmaterial, samtidigt nämns Östra paviljongen flitigt inom Kungsgärdets sjukhus. Det är oklart hur allt detta hänger ihop i är nuläget. Det som gått att pussla ihop hittills är att Centralepidemisjukhuset bestod av en Infektionsklinik, som flyttade till Akademiska sjukhuset 1 september 1965, och kvar blev Långvården på Östra paviljongen. Detta blev början till Långvården på Kungsgärdets sjukhus. För att det hela ska vara ännu av en utmaning finns det källor, om än mycket vaga som menar att Östra paviljongen är en separat utbyggnadsdel under Tunåsens sjukhus.²⁶

Vare sig Östra paviljongen, innan Kungsgärdets sjukhus fick sitt namn och började sin period som egen arkivbildare, tillhört Tunåsens sjukhus eller Centralepidemisjukhuset har den haft en plats för Långvård. Jag anser att denna tveksamhet kommer att bestå tills alla inblandade arkivbildare blivit förtecknade. Det mesta av informationen i källorna talar för att Östra paviljongen skulle ha tillhört Centralepidemisjukhuset, sedan Kungsgärdets sjukhus och till sist blivit Östergårdens sjukhem inom Uppsala västra sjukvårdsdistrikt. På grund av dessa slutsatser har jag valt denna historiska linje, vilken enligt mina tolkningar verkar vara den troligaste.

Det finns inte mycket till tillförlitliga källor. Källorna som nämnts i kapitlet Historikproblem kan starkt kritiseras. De består mestadels av information satta i pärmar utan någon som helst not eller hänvisning om vad just denna historik eller anteckning kommer ifrån. Oftast framgår inte årtal eller författarens namn, speciellt inte när det avser handskrivna noteringar. De enda av alla källor som

2 4A1A:16 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens protokoll §7, 4:e januari 1965.(ej färdigförtecknat)

2 5A1A:16 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens protokoll §6-7, 4:e januari 1965.(ej färdigförtecknat)

2 6Depåpärm, (1992) Tunåsens sjukhus, tidigare arkivbeskrivning, s. 1

håller ur ett källkritiskt perspektiv är Kungsgärdets sjukhus egna arkivmaterial. Även om man kan ifrågasätta dess objektivitet så visar handlingarna och informationen i dem Kungsgärdets sjukhus verksamhet och deras synvinkel, objektiv eller inte.

Annars är den källa som har bäst meriter artikeln, "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset", i Kungordet. Denna är skriven av Dr Lars Linder som var verksam på Kungsgärdets sjukhus och var med från starten. Men även denna har sina faktafel, enligt Dr Lars Linder startades Geriatriska kliniken upp 1970, men enligt Direktionens egna protokoll med bilagor från Kungsgärdets sjukhus så startade verksamheten upp på Kungsgärdets sjukhus 1971.²⁷

Jag har tidigare berört mysteriet med Geriatriska kliniken vilken nu fått sin lösning. Kungsgärdets sjukhus var under sin verksamhet indelat i långvårdsmedicinska kliniken och Geriatriska kliniken.²⁸ Detta klargör frågor och den osäkerhet jag hade inför Geriatriska kliniken, angående om kliniken och dess arkivmaterial skulle läggas till i Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial eller inte.

Frågeställningar som jag haft och funderat över gällande Geriatriska kliniken under ordnings- och förteckningsarbetet var:

♦ Hur vet jag säkert att det är här i Kungsgärdet sjukhus arkiv som det ska ingå?

och att det inte har hamnat fel då allt inkom till Landstingsarkivet i Uppsala län tillsammans och i flera omgångar?

♦ Bara för att Geriatriska kliniken under en viss tid låg vid Kungsgärdets sjukhus så kan det har varit en egen arkivbildare?

Vad det gäller Geriatriska kliniken och de andra arkivbildarna får jag gå efter vad som nämns i Direktionens protokoll med bilagor bestämde till exempel hur tjänsterna tillsattes på Geriatriska kliniken. Geriatriska kliniken syns även i Verksamhetsstatistiken. Detta går inte att förneka.

Kungsgärdets sjukhus är fullt av överraskningar, förutom Geriatriska kliniken visade det sig att under ordnande och förtecknandet av Verksamhetsstatistiken att köket på Kungsgärdets sjukhus bistått Landstingets verkstäder i Stabby Backe med mat. Det fanns tydligt noterat om hur många limpor som gått åt. Landstingets verkstäder (1949-1979) hade arbetsvård och rehabilitering, med en träningsverkstad (1950-1979) som var lokaliserad till Stabby Backe.²⁹

2 7 Linder, L.(1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset" , s. 5;

A1A:7 Kungsgärdets sjukhus, Direktionens protokoll med bilagor, 10 november 1970

2 8A1B:2 Kungsgärdets sjukhus, Direktionens arbetsutskotts protokoll med bilagor, bilaga till 3/2 1977

2 9Generalregister för Landstingets Verkstäder; Landstinget i Uppsala län (1962). Hänt under 100år. Glimtar ur Uppsala läns landstings verksamhet 1863-1962. En minnesskrift till 100-årsjubileet 1962, s. 86

5.2. Proveniensen

Handlingar skapas i en process i arkivbildarens verksamhet.³⁰ Detta gör att det är oerhört viktigt att den yttre och inre ordning syns och respekteras (yttre proveniens innebär att handlingarna tillhörande arkivbildaren måste hållas ihop, och med inre proveniens menas att arkivets ursprungliga ordning ska bevaras³¹).

Att arkivmaterialet och arkivbildaren reflekterar varandra kan verka enkelt men kompliceras då det är tydligt att Kungsgärdets sjukhus inom vissa områden delar verksamhet med andra arkivbildare. Vilket innebär att Kungsgärdets sjukhus bara var en del av den process som skapade dessa handlingar i arkivet som berör flera arkivbildare. Det är viktigt att tydliggöra Kungsgärdets sjukhus som egen arkivbildare för att kunna stärka arkivmaterialet och sjukhusets identitet och autenticitet. Arkivmaterialet skapades av Kungsgärdets sjukhus och representerar arkivbildarens verksamhet och ger den dess identitet. Det är som nämnt viktigt att klargöra den ursprungliga ordningen av arkivmaterialet och arkivbildaren: Hur såg Kungsgärdets sjukhus och alla dessa arkivbildares förhållande ut? Varför har till exempel Kungsgärdets sjukhus, Tunåsens sjukhus och Wattholma sjukhus gemensamma sammanträden inom Företagsnämnden? De har inte haft gemensam Direktion, med undantaget ett sammanträde 1973 (A1A:12), varför har det haft just detta möte ihop? De (inklusive Östra paviljongen och Landstingets verkstäder) delade verksamhet men vad innebär det? Arkivmaterialet finns hos Kungsgärdets sjukhus, men finns det bara där? och om det gör det varför?

Tolkningarna jag har gjort är mestadels baserade efter Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial, men visar den sanningen om arkivbildaren och dess arkivmaterial då ingen annan av de nämnda arkivbildarna är ordnade och förtecknade? Hur går det att veta att dessa arkivbildare inte kommer att påverka Kungsgärdets sjukhus arkivstruktur när de förtecknats? Svaret blir spontant att det vet jag inte, och att det är bara är ordnings- och förteckningsarbetet av dessa arkivbildarnas handlingar som kan avgöra detta.

Det som tydliggör mitt tänkande ifråga om min arkivbildarproblematik är det som Berndt Fredriksson skriver i sin artikel "Arkivvetenskap-historia och framtid"

När proveniensprincipen slog igenom vid sekelskiftet blev undersökningar av arkivbildares verksamhet och organisation viktiga för att få kunskaper för att kunna avgränsa arkiv och klargöra deras inre ordning.³²

3 0Thomassen, T. (2001) "A First Introduction to Archival Science" s. 374

3 1 Gränström, C., Lundquist, L., och Fredriksson K. (2000) Arkivlagen: Bakgrund och kommentarer s. 25;

Duchein, M. (1992) "The History of European Archives and the Development of the Archival Profession in Europe" s. 19

3 2Fredriksson, B. (2002) "Arkivvetenskap-historia och framtid", s. 84-85

Det är viktigt att förstå i vilket sammanhang Kungsgärdets sjukhus som arkivbildare kan sättas in i förhållande till andra arkivbildare för annars förlorar arkivbildaren och arkivmaterialet all sin innebörd. Materialet kommer då inte att vara eller visa sanningen, utan kan fritt tas ur sammanhang och manipuleras efter eventuella oseriösa forskares egna syften, men finns det en proveniens, finns det en sanning att förhålla sig till, vilken var orsaken till att handlingarna skapades.

Arkivbildaren skapade inte sina handlingar för att framtida arkivarier ska ha arbete eller att forskare ska ha något att publicera. Den primära funktionen är att Kungsgärdets sjukhus arkiv, liksom arkiv över lag, skapades för att personalen hade användning, ett syfte, av det i sin verksamhet. Den sekundära funktion som inte är av vikt vid skapande av arkivet är att forskare kan komma att utnyttja arkivmaterialet. När arkivet initierades tänkte man inte på eventuella forskare som skulle komma att utnyttja arkivmaterialet utan syftet var att Kungsgärdets sjukhus själva lätt skulle kunna använda handlingarna. Det är därför viktigast att detta sammanhang förtydligas och klargörs så att Kungsgärdets sjukhus arkiv speglar sin egen verksamhet. Och utan denna anknytning och struktur mellan handlingarna, arkivbildaren och dess verksamhet blir den värdelös för forskare som kan komma att utnyttja arkivmaterialet i framtiden. Har inte arkivmaterialet och arkivbildaren någon struktur förlorar den sitt eventuella syfte som forskningsmaterial. Ingen respektabel forskare vill arbeta med ett material som är uttaget ur sitt ursprung och sammanhang.

För vem är det viktigast att arkivmaterialet kan användas? Det idealiska alternativet och det enda alternativet, är alla. Arkivmaterialet blir värdelöst för både personalen på organisationen och framtida forskare om inte proveniensen är bevarad. Arkivmaterialets handlingar får när det är ordnat och förtecknat en inbördes struktur som ökar tillgängligheten. Detta gör att proveniensen i sig gör så att tillgänglighet och sökbarhet fungerar.

Arkivbildare och arkivmaterialet ska ses i sitt sammanhang men går det när arkivbildaren, i detta fallet Kungsgärdets sjukhus, har en problematisk historik och det är oklart var det passar in i sin helhet med dessa andra arkivbildare som mer eller mindre delar verksamhet med Kungsgärdets sjukhus. Och när de gör det har det då någon egen identitet eller är den en del av en större helhet. Är det då möjligt att se ett sammanhang och hur tillförlitligt är det?

Arkivmaterialet visar sanningen om en verksamhet, och är därmed ett medel för att finna sanningen. Ordet sanning är dock ett relativt ord med modifikation. Ordet ska ses utifrån den tid och verksamhet som den skapades i, men om svaret på den frågan är osäkert, hur blir det då med arkivmaterialet? Om arkivmaterialet inte riktigt kan ses utifrån den sanningen? Har arkivmaterialet då någon identitet eller autenticitet?

För Kungsgärdets sjukhus som arkivbildare och därmed också arkivmaterialet har det varit problematiskt med proveniensen. Detta trots att ordningen i Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial är relativt bra. Arkivmaterialet visar verksamheten, men vad är

verksamheten? Går det att avgöra då de andra arkivbildarna inte är ordnade och förtecknade? Vem vet vad deras arkivmaterial visar?

Räcker det med att notera att det är viss osäkerhet och sedan lämna det upp till framtida användare att göra sin tolkning. Säkerligen kommer proveniensen att bli tydligare när de andra arkivbildarna ordnats och förtecknats, men kan jag överlämna detta till andra för det går inte att komma ifrån att ansvaret ligger tungt på mig som ordnat och förtecknat Kungsgärdets sjukhus? Allt är en fråga om tolkning och jag kan bara göra min utifrån Kungsgärdets sjukhus och min roll som snart examinerad arkivarie med de kunskaper jag lärt mig.

Det har varit svårt att finna någon litteratur som berör min problematik för att få svar eller åtminstone guidning. Det finns ett flertal texter som tar upp olika problem som kan uppstå med proveniensen, och den som är mest intressant och djupgående är Michel Ducheins "Theoretical Principles and Practical Problems of Respect des fonds in Archival Science", och lösningen på de olika proveniensproblemen är arkivbildarens historik.³³ Dessvärre är det ingen som tar upp någon lösning eller ens diskussion om vad man ska göra när arkivbildaren är problemet och ingen lösning går att finna i historiken då den i sig är en del av problemet, då den varken förklarar eller tydliggör. För jag kan väl inte vara den enda som förtecknat ett arkiv där handlingar rörande andra arkivbildare ingått på grund av att arkivbildaren delar verksamhet med andra arkivbildare?

Svaret på dessa frågor kan finnas hos dessa andra arkivbildare, vilka inte är ordnade och förtecknade, vem vet vad som dyker upp då. Då jag inte har läst alla protokoll eller tagit en djupdykning i statistiken är det för mig mycket troligt att Kungsgärdets sjukhus arkiv ruvar på många hemligheter för framtida forskare att avslöja. Jag anser att Kungsgärdets sjukhus på grund av detta har mycket stor forskningspotential, vem vet vad som dyker upp härnäst. Dock har den för tillfället problem med proveniensen, vilket gör den till en osäker källa.

3 3Duchein, M. (1983) "Theoretical Principles and Practical Problems of Respect des fonds in Archival Science", s. 82

6. Sammanfattning och slutsats

Kungsgärdets sjukhus fick sitt namn den 4/1 1965, och vilket finns kvar än idag, dess verksamhetsperiod som egen arkivbildare varade mellan 1965-1981.

Verksamheten som kom att fortgå på Kungsgärdets sjukhus var långvård vilken tagits över när föregångaren Centralepidemisjukhusets Infektionsklinik flyttade till Akademiska sjukhuset 1/9 1965. Kungsgärdets sjukhus bestod av två kliniker, den Geriatriska och Långvårdsmedicinska.

1981 kom Kungsgärdets sjukhus att gå upp i Uppsala västra sjukvårdsdistrikt tillsammans med bland annat Västergårdens sjukhem och Östergårdens sjukhem, vilka varit en del av Kungsgärdets sjukhus.

Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial hade inkommit i flera olika omgångar tillsammans med Geriatriska kliniken, Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Landstingets verkstäder, Östra paviljongen, Centralepidemissjukhuset och Uppsala västra sjukvårdsdistrikt. Kungsgärdets sjukhus arkivmaterial hade ställts upp efter de inkomna reversalerna, vilket inte stämde helt och hållet när tidperioden fastställts, vilket uppgick till ca 12 hyllmeter men som kom att reduceras till 7,5 hyllmeter efter omstrukturering och ordnande av arkivmaterialet.

Arkivmaterial bestod av inbundna volymer, men mestadels pärmar, och var relativt välordnat inbördes vilket underlättade ordnings- och förteckningsarbetet.

Kungsgärdets sjukhuset är en arkivbildare med utmaningar då det ingick andra arkivbildare i delar av dess verksamhet som Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Landstingets verkstäder, och Östra paviljongen. Det som gör detta problematiskt är att de är egna arkivbildare med eget arkivmaterial men vars verksamhet ingick under en tidperiod i Kungsgärdets sjukhus och att ingen av dessa är ordnade och förtecknade. Detta gör det oklart var Kungsgärdets sjukhus står i förhållande till alla dessa arkivbildare. Kungsgärdets sjukhus som arkivbildare, och dess arkivmaterial kommer inte ha någon riktigt tydlig och sanningsenlig proveniens innan de andra arkivbildare är ordnade och förtecknade. Detta på grund av att alla handlingar reflekterar verksamheten i den arkivbildare som de skapades i, och Kungsgärdets sjukhus visar bara på en del av den process dessa handlingar skapades i.

Käll- och litteraturförteckning

Otryckt material

Muntliga källor

Hagberg, Maria, Arkivarie. Landstingsarkivet i Uppsala län, april 2011 Persson, Olle, Arkivarie. Landstingsarkivet i Uppsala län, april 2011

Landstingsarkivet i Uppsala

Depåpärmar, Kungsgärdets sjukhus

Reversaler för Kungsgärdets sjukhus mfl 19911203

19941129

Odaterat, Ulla-Britt Hagelin, Geriatriska kliniken

Depåpärm, Tunåsens sjukhus, Tidigare arkivbeskrivning, 1992

Generalregister,

Upprättade av dåvarande Landstingsarkivarie Margareta Lemming, 1970-1990-tal

Centrala Företagsnämnden Centralepidemisjukhuset

Kungsgärdets sjukhusets Landstingets Verkstäder

Uppsala Västra Sjukvårdsdistrikt Wattholma sjukhem

Västergårdens sjukhem Östergårdens sjukhem Östra paviljongen

Hälso-, och sjukvårdsstyrelsen

AIA:16, protokoll med bilagor, 1965 4/1- 14/7 (ej färdigförtecknat)

Kungsgärdets sjukhus (se bilaga 2.)

A1A:7, Direktionens protokoll med bilagor, 1970

A1B:2, Direktionens arbetsutskotts protokoll med bilagor, 1977 A2:1, Företagsnämndens protokoll med bilagor, 1966-1975 E1:19, Diarieförda handlingar, 1980

H1, Verksamhetsstatistik, 1966-1980 H1:3, Verksamhetsstatistik, 1973

Organisationspärm

Pärm II, flik 10, Kungsgärdets sjukhus

I uppsatsförfattarens ägo

Fotografier: Petra Rudberg, april 2011.

Tryckt material

Bra Böckers Lexikon nr 20, (1989) Höganäs

Duchein, Michel (1983) "Theoretical Principles and Practical Problems of Respect des fonds in Archival Science", Archivaria 16, sid. 64-82

Duchein, Michel (1992) "The History of European Archives and the Development of the Archival Profession in Europe", American Archivist Vol. 55, sid. 14-25 Fredriksson, Berndt. (2002) "Arkivvetenskap-historia och framtid", Arkiv, samhälle och forskning 2002:2, sid. 77-95

Gränström, C., Lundquist, L., och Fredriksson K. (2000) Arkivlagen: Bakgrund och kommentarer , Stockholm

Landstinget i Uppsala län (1962) Hänt under 100år. Glimtar ur Uppsala läns landstings verksamhet 1863-1962. En minnesskrift till 100-årsjubileet 1962, Uppsala

Landstingets i Uppsala län, (2005) "Bevarande- och gallringsplan för allmänna handlingar inom administration" diarienr. CK2005-0353,

Linder, Lars (1992) "Historien om Kungsgärdets sjukhus. Det nya långsvårdssjukhuset", Kungsordet nr. 3. sid. 3-6.

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Smedberg, Staffan. (2005) Att ordna och förteckna ett arkiv, Saltsjö-Boo Strömberg, Håkan. och Lundell, Bengt. (2009) Handlingsoffentlighet och

sekretess, Lund

Thomassen, Theo. (2001) " A First Introduction to Archival Science", Archival science 1, sid. 373-385.

Internet

Kungsgärdets sjukhus/ Kungsgärdets vårdcentral

URL: http://www.lul.se/default____10560.aspx [15/5 2011]

Bilaga 1.

Förteckning

A Protokoll med bilagor

A1 Direktionens protokoll med bilagor A2 Företagsnämndens protokoll med bilagor A3 Skyddskommitténs protokoll med bilagor A4 Anställningsgruppens protokoll med bilagor

C Diarier

C1 Diarier

D Liggare

E Inkommande och utgående handlingar

E1 Diarieförda handlingar

F Handlingar ordnade efter ämne

F1 Journaler F2 Dödböcker

F3 Beläggningstablåer

F4 Rapporter och redovisningar F5 Tidningar

G Räkenskaper

G1 Räkenskaper

H Statistik