EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2017:94
Arbetsrelaterad stress
Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter
Lise Björlin
Louise Lundgren
Examensarbetets titel:
Arbetsrelaterad stress
Sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter Författare: Lise Björlin, Louise Lundgren
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK15v Handledare: Berit Lindahl
Examinator: Anne-Louise Bergh
Sammanfattning
Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar. Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.
Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, upplevelse, erfarenhet, sjuksköterskor, patientsäkerhet, tidsbrist, organisation
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Stress och arbetsrelaterad stress _____________________________________________ 1 Arbetsmiljön ______________________________________________________________ 2 Sjuksköterskors arbetsuppgifter _____________________________________________ 2 Att förebygga arbetsrelaterad stress __________________________________________ 3 Patientsäkerhet ____________________________________________________________ 3 Vårdvetenskaplig förankring ________________________________________________ 4 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Stress till följd av ledning och organisation _____________________________________ 7 Brist på sjuksköterskor ____________________________________________________________ 7 Arbetsorganisationens påverkan på hälsan ____________________________________________ 7 Bristande samarbete ______________________________________________________________ 8 Stress som påverkar omvårdnadsarbetets säkerhet och kvalitet ___________________ 8
Bristande patientsäkerhet __________________________________________________________ 8 Brist på kontroll i arbetet __________________________________________________________ 9 DISKUSSION ________________________________________________________ 9 Metoddiskussion ___________________________________________________________ 9 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10 SLUTSATSER _______________________________________________________ 12 REFERENSER ______________________________________________________ 14 Bilaga 1 _________________________________________________________________ 19 Bilaga 2 _________________________________________________________________ 20
INLEDNING
Enligt Socialstyrelsens rapport (2017a) om tillgång och efterfrågan av sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård, framgår att efterfrågan på antal allmänsjuksköterskor i samtliga landsting och kommuner har ökat jämfört med tillgången på sjuksköterskor. I en undersökning gjord av Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger 76 procent av arbetsgivarna en brist på nyutexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskor med längre erfarenhet inom yrket.
Sjuksköterskors arbetsmiljö är ett aktuellt ämne, det debatteras i media om otillräcklighet och tidsbrist i det dagliga arbetet. Tidsbrist kan resultera i sämre patientvård samt vara en bidragande orsak till att sjuksköterskor känner sig otillräckliga. Den psykiska stressen som uppstår när arbetsuppgifter och arbetskrav ökar samtidigt som tiden inte räcker till kan ligga till grund för sjukskrivningar och uppsägningar. Upplevelsen av att inte kunna påverka arbetssituationen, arbetstider eller arbetsbelastningen kan också vara en bidragande orsak till att sjuksköterskor upplever sig otillräckliga. Sjuksköterskor har också fått ett ökat ansvar genom att de tilldelas fler patienter som de behöver planera för, konsultera kring och vårda evidensbaserat. Hög arbetsbelastning kan försvåra att upprätthålla en patientsäker vård. I detta examensarbete beskrivs sjuksköterskors arbetssituation, stress och patientnära vård. Vi har själva erfarenhet av att arbeta som undersköterskor och har upplevt hur stress på sjuksköterskor har förändrats. Vi har också upplevt situationer då detta har fått konsekvenser för patienten.
BAKGRUND
Texten i bakgrunden som följer, belyser stress som fysiologiskt fenomen, arbetsrelaterad stress sett från sjuksköterskors perspektiv och patientsäkerhet samt vårdvetenskaplig förankring.
Stress och arbetsrelaterad stress
Enligt Mcewen (2013, ss. 87-90) utsöndrar kroppen hormoner vid alla stressfyllda situationer, så kallade stresshormoner. Detta leder till ökad hjärtfrekvens och ökat blodtryck. Vidare klassificeras stress som positiv eller negativ. Kroppens reaktion vid positiv stress är skyddande för att behålla en konstant och god miljö i kroppen. Kroppens reaktion vid ihållande stress, så kallad negativ stress, är däremot skadlig och ökar risken för sjukdom. Åberg, Nygren, Herlofson, Rylander och Rydmark (2013, ss. 138-140) menar att långvarig stress, utan återhämtning, kan ge såväl kroppsliga som psykiska problem, till exempel utmattningssyndrom. Detta kan ge symtom som koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och trötthet. Enligt en litteraturöversikt av Smith (2014) är sjuksköterskors uppgift att hantera olika vårdsituationer såsom vård av döende, bevittna patienters lidande samt att ge stöd åt patienter och närstående. Vården blir allt mer komplex, då tekniken ständigt förnyas, vilket kan medföra ett ökat behov av kunskap för sjuksköterskor. Sjuksköterskor utsätts även för sämre arbetsmiljö, som begränsade resurser, dålig bemanning och långa arbetspass. Det ovannämnda samt budgetbesparingar inom hälso- och sjukvård leder till arbetsrelaterad stress och
Enligt Andresen, Hansen och Grov (2017) är en utökad kunskap om sjuksköterskors arbets- och livssituation nödvändig, då de förutser en brist på sjuksköterskor i framtiden. Arbetsbelastningen inom vården ökar och resulterar i att läkare delegera fler arbetsuppgifter till sjuksköterskor. Detta medför stress och att arbetsuppgifter bortprioriteras, vilket i sin tur leder till en känsla av otillräcklighet och missnöje hos sjuksköterskor. Stress och missnöje ses som en stark orsak till den höga omsättningen på sjuksköterskor. Det förutspås en brist på sjuksköterskor på grund av att vården blir allt mer komplex och folkmängden ökar, bland annat då människor idag lever längre.
Arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket (2015) menar att en god arbetsmiljö uppnås om ett arbetsmiljöarbete genomsyrar den dagliga planeringen av verksamheten. Arbetsgivaren har som uppgift att upprätthålla god arbetsmiljö samt handleda personalen mot det gemensamma målet. Detta görs via information, delaktighet och arbetsfördelning i personalgruppen. Arbetsgivaren bör identifiera och åtgärda risker samt upprätta utförliga handlingsplaner på arbetsplatsen. Uppföljning, utvärdering och dokumentation av arbetsmiljön är också en viktig del av arbetet mot en förbättrad arbetsmiljö. Enligt Arbetsmiljöverket (2013) är arbetsrelaterad stress, tunga arbetsförhållanden samt krävande patientkontakter de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar inom vården idag. Skall sjuksköterskor kunna arbeta längre upp i åldrarna, vilket Arbetsmiljöverket (2013) anser vara nödvändigt för välfärden, bör arbetsgivarna prioritera den psykosociala arbetsmiljön likvärdigt med den fysiska arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) bör avvikelserapporter eller klagomål rapporteras så fort som möjligt för att kunna identifiera mönster inom verksamheten som pekar på bristande kvalitet. Således kan goda rutiner gällande avvikelser från de normala rutinerna och ett förväntat vårdförloppet och riskhantering vara gynnsamma för verksamheten vilket är ett krav från patientsäkerhetslagen, Kap. 3, (SFS 2010:659).
Sjuksköterskors arbetsuppgifter
International Council of Nurses (ICN) skriver att sjuksköterskor arbetar efter fyra etiska koder: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Koderna ska finnas som riktlinjer och hjälpa sjuksköterskor att omvandla alla aspekter av deras arbete till handling (Svensk sjuksköterskeförening (SSF) 2014).
Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att legitimerade sjuksköterskors främsta kunskapsområde är omvårdnad. Det omfattar både den patientnära vården och det vetenskapliga kunskapsområdet. Arbetsuppgifterna omfattar vård av patientens sjukdom, att förbättra och bibehålla patientens hälsa och välbefinnande samt hålla en god livskvalitet fram till livets slutskede. Sjuksköterskor ska arbeta aktivt för att förhindra vårdrelaterade skador, som till exempel lunginflammation, trycksår och undernäring. Detta sker genom analysering, utvärdering och ett förebyggande arbete. Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat, det innebär att patienter och närstående ska stå i centrum för vårdandet. De bör också arbeta för en hållbar miljö.
Sjuksköterskor arbetar i team bestående av läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och undersköterskor. Teamet samverkar, planerar och konsulterar för att upprätthålla en säker och kontinuerlig vård. Vårdandet skall utgå från evidensbaserad och beprövad vetenskaplig erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Att förebygga arbetsrelaterad stress
I Smiths (2014) studie var syftet att undersöka sjuksköterskors förmåga att effektivt hantera stress genom att bryta negativa tankemönster genom Mindfullness - based stress reductions (MBSR). MBSR är ett meditationsprogram som innehåller avkopplande övningar. Studien påvisade resultat som minskad utbrändhet, minskad stress och bättre fokus. Studien visade också ett positivt samband med ökad kvalitet på vårdandet.
I en finsk studie gjord av Kinnunen-Amoroso och Liiras (2014) var syftet att undersöka hur sjuksköterskor hanterar arbetsrelaterad stress och vad som kan göras för att förbättra dessa problem. Studien belyser att ett förebyggande förhållningssätt gentemot arbetsrelaterad stress kan resultera i positiva effekter, till exempel att antalet sjukskrivningar sjunker hos sjuksköterskor. För att förebygga arbetsrelaterad stress kan företagshälsovård erbjudas. Enligt 1177 Vårdguiden (2016) ska arbetsgivaren tillhandahålla företagshälsovård till arbetsplatsen efter behov.
Patientsäkerhet
Enligt 1 kap. 1 § i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska hög patientsäkerhet främjas inom hälso- och sjukvård. Vårdgivaren ska ha ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilket innebär att vårdgivaren leder verksamheten på ett sätt som gör att god vård samt patientsäkerhetsarbete bevaras. I 6 kap. i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) anges att hälso- och sjukvårdspersonal ska vårda patienter evidensbaserat, utifrån beprövad vetenskaplig erfarenhet. Vårdpersonalen har som ansvar att rapportera händelser som har eller hade kunnat orsaka vårdskada till vårdgivaren, detta för att upprätthålla ett gott patientsäkerhetsarbete.
Enligt Socialstyrelsen (2017b) karaktäriseras god vård av att den är patientfokuserad, jämlik, effektiv och säker. För att nå en god vård och hög patientsäkerhet är det viktigt att patienten och sjukvårdspersonalen är delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Tillsammans ska de aktivt försöka uppnå en god patientsäkerhetskultur, genom att arbeta riskförebyggande. Säkerhetskultur skapas enligt Socialstyrelsen (2017c) av sjukvårdspersonalen och patienterna och är ett arbetssätt för att minska risken för vårdskador. För att uppnå en god säkerhetskultur på arbetsplatsen är det viktigt att ha ett sådant förhållningssätt och arbetsklimat så att personalen kan känna sig trygg och inte blir skuldbelagd om de rapporterar brister. För att bibehålla ett lärande klimat behöver personalen kunna ställa frågor, diskutera och få återkoppling av händelser som inträffat. I Ramanujam, Abrahamson och Andersons (2008) studie gjordes en undersökning gällande sjuksköterskornas uppfattningar av arbetskraven på arbetsplatsen och om
sjuksköterskorna anser att detta påverkade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten blev sämre när kraven på arbetsplatsen blev högre. Dessa krav ansågs mindre stressfyllda när tillräckligt med tid gavs. Sjuksköterskornas olika arbetserfarenhet hade ingen betydelse för hur patientsäkerheten uppfattades. Däremot kunde en längre arbetserfarenhet vara till hjälp för att kunna uppfatta och se det säkerhetsarbete som behövde utföras.
Vårdvetenskaplig förankring
Om det finns öppenhet samt ömsesidighet mellan patienten och vårdaren, finns det möjlighet till partnerskap och goda möten (SSF 2016). Dahlberg och Segesten (2010, ss. 192–194) hävdar att ett vårdande möte kan uppkomma på många olika sätt och kan vara allt från kortare samtal till längre vårdkontakter. En vårdande relation är ett tillfälle då patienten kan ges möjlighet att uttrycka både problem och önskningar. En fungerande vårdande relation kan främja patientens hälsa och är därför viktig för vårdprocessen (Wiklund 2003, s. 155). Den vårdande relationen som Ekebergh (2009, ss. 26–27) beskriver utmärker sig genom att vårdaren har ett närvarande och engagerat förhållningssätt samt låter sig beröras av patienten. Därmed menar Ekeberg (2009, ss. 26–27) att det skapas ett utbyte i relationen mellan vårdaren och patienten. Detta möte är oftast ett ensidigt utbyte då vårdaren aldrig kan räkna med att få något tillbaka från patienten. Som tidigare nämnt är sjuksköterskors främsta ansvarsområde att förebygga sjukdom, återställa hälsa, främja hälsa och lindra lidande hos patienten (SSF 2016). Eriksson (1994, ss. 81-87) hävdar att trots strävan om att erbjuda god vård och vårdande möten är detta inte alltid möjligt. När vården inte längre stärker patienten och dennes vårdprocess skapas ett så kallat vårdlidande. Vårdlidande är något som är ytterst onödigt och bör alltid försöka undvikas. Dahlbergs artikel (2002) belyser patientens känsla av att inte bli sedd eller hörd. Detta leder till en känsla av maktlöshet och förolämpning. Dahlberg och Segesten (2010, ss. 108–109) betonar vikten av patientens delaktighet i vårdprocessen, vilket är viktigt då vårdaren besitter vetenskaplig kunskap som patienten inte har. Patienten besitter däremot kunskap om upplevelser och känslor som inte vårdaren har. För att kunna ge en god vård samt främja delaktighet behöver vårdaren därför gå in i ett möte med patienten där patienten får chans att dela med sig av upplevelser och erfarenheter av sin sjukdom. Vidare beskriver Björck och Sandmans (2007) studie att en god vårdrelation är en förutsättning för att kunna bedriva en god omvårdnad. Wiklund (2003, s. 193) belyser också vikten av vilket budskap vårdaren utstrålar. Upplevs vårdaren stressad och oengagerad, minskar patientens välbefinnande och energi.
PROBLEMFORMULERING
Det finns stor risk för att arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård kan förorsaka arbetsrelaterad stress, sjukskrivningar och osäker patientvård. Det kan vara så att vårdchefer av olika orsaker väljer att prioritera psykosociala aspekter i mindre grad jämfört med frågor som rör fysiska och administrativa förhållanden i arbetsmiljön. Studier visar att sämre arbetsförhållanden och låg arbetsnöjdhet, har ett samband med patientsäkerheten. Patientsäkerhet är ett ansvar som vårdpersonal har gentemot
patienter. Det ligger till grund för att minska risken för vårdrelaterade skador och för att upprätthålla en god vård. Påverkar, och i så fall hur, en stressig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning engagemanget hos sjuksköterskor och deras relation till patienter? Leder arbetsrelaterad stress till att sjuksköterskor bär på en känsla av att inte räcka till för patienten?
SYFTE
Syftet med examensarbetet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress.
METOD
Vi valde att göra en litteraturöversikt i syfte att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Enligt Friberg (2017, s. 45) kan forskningsartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats ingå i en litteraturöversikt. Friberg (2017, ss. 129–132) beskriver att kvalitativa studier har som mål att öka förståelsen för det valda fenomenet. Kvalitativa studier kan ge uttryck för hur något uppfattas, erfars eller upplevs. Kvalitativ data går inte att generalisera, utan speglar den unika, individuella personens upplevelse. Kvantitativa studier bygger på generaliserbara och statistiska data där syftet är att mäta, jämföra och beräkna (Segesten 2017, ss. 119-121).
Datainsamling
Det primära i processen med examensarbetet var att formulera en problemformulering och syfte med en vårdvetenskaplig förankring. Därefter bokades ett möte med en bibliotekarie på högskolebiblioteket, Högskolan i Borås, för att sökorden skulle formuleras träffsäkert samt avgränsas för att göra sökningen relevant för valt syfte. Under sökprocessen användes även avgränsningar som “Peer-reviewed” samt att vissa sökningar avgränsades till artiklar från Europa. Sökorden i (Bilaga 1.), kombinerades för att hitta artiklar som var av betydelse för syftet och problemformuleringen. Databaser som CINAHL, Scopus och PubMed användes vid litteratursökningen. Detta är databaser som enligt Friberg (2017, s. 67) innehåller forskning från både ett medicinskt perspektiv och ett omvårdnads- samt vårdvetenskapligt perspektiv. För att ytterligare avgränsa litteratursökningen bedömdes artiklarnas kvalité utifrån inklusions- och exklusionskriterier (Friberg 2017, s. 46). Inklusionskriterierna i detta examensarbete var att artiklarna skulle handla om sjuksköterskor med grundutbildning. Studierna skulle belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Vi inkluderade både studier som belyste nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och studier i vilka informanterna bestod av erfarna sjuksköterskor. Såväl kvalitativa som kvantitativa studier utförda mellan åren 2007-2017 inkluderades. De valda studierna skulle också vara godkända av en etisk kommitté.
Det sekundära i processen, när det gällde val av artiklar, var att läsa artikelns titel. Ansågs titeln vara passande till examensarbetets syfte lästes även abstractet. Ansågs abstractet vara relevant för examensarbetet lästes hela artikeln i fulltext. Enligt Friberg (2017, s. 46) bör en granskning av artikeln genomföras för att se om artikeln uppnår en god kvalitet. Friberg presenterar (2017, ss. 187-188) en granskningsmodell, som vi använde för att avgöra om de valda artiklarna var av tillräckligt god kvalitet. Slutligen valdes tio artiklar ut (Bilaga 2.). De representerade Storbritannien, Finland, Kroatien, Brasilien, USA, Sydafrika, Kanada och Norge. Dessutom ingick en artikel i vilken tolv europeiska länder var representerade.
Dataanalys
Först lästes de tio valda studierna flera gånger för att vi skulle få bra förståelse för innehållet och sammanhanget. De valda artiklarna granskades enligt Fribergs modell (2017, s. 187) för kvalitetsgranskning av studier genomförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Vi läste och granskade de utvalda artiklarna var för sig och gjorde anteckningar för att urskilja fynd som kunde kopplas till examensarbetets syfte. Därefter gick vi igenom artiklarna tillsammans för att urskilja om samma tolkning hade gjorts. Under analysen påbörjades även en översiktstabell (Bilaga 2.) som enligt Friberg (2017, s. 148) ska innehålla syfte, metod, resultat och diskussion. Detta skapade en överblick samt medförde en god struktur av det material som analyserades. Vidare skriver Friberg (2017, s. 149) att sökande efter likheter respektive olikheter bör göras för att resultatet ska bli mer strukturerat. Genom diskussion av likheter och olikheter i de valda artiklarnas resultat, identifierade vi två kategorier och fem subkategorier. Terminologin är hämtad från Friberg (2017, ss. 149-150).
RESULTAT
Tabell 2. Resultat redovisat i kategorier och subkategorier
Kategori Subkategori
Stress till följd av ledning och organisation.
• Brist på sjuksköterskor
• Arbetsorganisationens påverkan på hälsan
• Bristande samarbete Stress som påverkar omvårdnadsarbetets
säkerhet och kvalitet.
• Bristande patientsäkerhet • Brist på kontroll i arbetet
Stress till följd av ledning och organisation
Brist på sjuksköterskorGolubic, Milosevic, Knezevic och Mustajbegovic (2009) beskrev underbemanning av sjuksköterskor som en betydande stressfaktor. I Aiken, Sloane, Bruyneel, Van den Heede och Sermeus (2012) studie var syftet att identifiera strategier för att behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård samt undvika en försämring av vårdens kvalitet. I studien framkom att bristen på sjuksköterskor ökade globalt. Patientgrupperna blev större och vården mer komplex. Enligt Aiken et al. (2012); Golubic et al. (2009); Wu, Fox, Stokes och Adam (2011) hade en stor del av sjuksköterskorna för avsikt att lämna arbetet inom ett år och kunde tänka sig att välja ett annat yrke. I en finsk enkätstudie (Tervo-Heikkinen, Partanen, Aalto och Vehviläinen-Julkunen, 2008) framkom att var tredje sjuksköterska var missnöjd med sitt nuvarande arbete. En av anledningarna var att arbetsrelaterad stress upplevdes mer påtaglig än tidigare. Om det fanns möjlighet till utveckling inom professionen och tillräckligt med sjuksköterskor som täckte upp bemanningen, upplevde sjuksköterskorna sitt arbete som mer tillfredsställande. Detta resulterade också i att relationer mellan kollegor förbättrades vilket i sin tur gav positiva effekter på patienternas omvårdnad. När omvårdnaden förbättrades upplevde sjuksköterskorna en större trivsel på arbetsplatsen.
I en enkätstudie genomförd av Wu et al. (2011) framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor påverkades i en högre utsträckning av arbetsrelaterad stress än sjuksköterskor med längre erfarenhet. Den höga stressnivån medförde att 31 procent av deltagarna (n=154) i studien kunde tänka sig respektive planerade att avsluta sin anställning, byta avdelning eller yrke. Stressfaktorer som orsakade att nyutexaminerade sjuksköterskor valde att avsluta sin anställning var till exempel krävande vård, utrustningsproblem, sjukhusens ansvar samt omvårdnadsarbetet. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att krävande vård var den tyngsta stressfaktorn. Krävande vård kunde innefatta allt från svårt sjuka patienter till manipulativa patienter. I en mixad metodstudie av Halpin, Terry, Curzio (2017) om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress, framkom att sjuksköterskor upplevde brist på arbetskollegor som betungande redan tidigt under inskolningen. Detta resulterade i att sjuksköterskorna inte kunde ta pauser för återhämtning och riskerade därmed sin egen hälsa.
Arbetsorganisationens påverkan på hälsan
Enligt Golubics et al. (2009) enkätstudie var skiftarbeten, arbetsrisker, ekonomiska problem och arbetsorganisationen faktorer som gav upphov till stress. I Tervo-Heikkinen et al. (2008) artikel anges att arbetsrelaterade skador inträffade på arbetsplatsen bland sjuksköterskorna till följd av stress. Enligt Golubic et al. (2009); Khamisa, Peltzer, Ilic och Oldenberg (2016); Ueno et al. (2017) visade sig dåliga löner vara en stressfaktor för sjuksköterskor. Khamisa et al. (2016) genomförde en enkätstudie där syftet var att undersöka stressfaktorer som kunde leda till utbrändhet. De faktorer som studiens sjuksköterskor (n=270) betonade var ständig övertid, bristande personalfrågor och brist på stöd i arbetet.
Bristande samarbete
André, Frigstad, Nost och Sjövold (2016) studerade hur sjuksköterskor (n=70) kommunicerade i stressfulla situationer jämfört med mindre stressfulla. Resultatet visade att utövning av omsorg, förmedling av kritik, lojalitet och empati påverkades negativt i stressiga situationer. Det framkom även att en stressig arbetsmiljö upplevdes olika beroende på individ. Däremot visade André, et al. (2016); Purdy, Laschinger, Finegan, Kerr och Olivera (2010) att sjuksköterskors samarbetsvillighet och kreativitet stärktes i stressiga situationer. Samtidigt fanns förbättringsmöjligheter när det handlade om uppdelning av arbetsuppgifter. Berland, Natvig och Gundersen (2008); Golubic et al. (2009) beskrev dåligt samarbete med kollegor och rädsla för dessas reaktion som stressfaktorer. Sjuksköterskorna upplevde vidare att deras attityd försämrades i stressiga situationer. Sjuksköterskor med kortare arbetserfarenhet upplevde det vara svårt att framföra nya idéer till kollegor med längre arbetserfarenhet eftersom de senare nämnda inte ville avvika från befintliga rutiner. Halpins et al. (2017) studie visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde arbetskollegor som en bidragande orsak till arbetsrelaterad stress. De nyutexaminerade sjuksköterskorna beskrev att de blev bortgjorda och dumförklarade inför läkare, patienter och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde också att de exkluderades från gruppen och att de förväntades leva upp till omöjligt höga förväntningar. Ett par av deltagarna i studien hade till och med bytt arbete på grund av ohövliga kollegor. Berland, Natvig och Gundersen (2008); Ueno et al. (2017) belyste att sjuksköterskors förmåga till engagemang och samarbete minskade i stressiga situationer samt att arbetet upplevdes tappa sin mening och bidrog till en sämre patientvård.
Stress som påverkar omvårdnadsarbetets säkerhet och kvalitet
Bristande patientsäkerhetEnligt Aiken et al. (2012) var patientsäkerheten hotad och inte prioriterad. I en majoritet av de europeiska länder som ingick i studien, upplevde tio procent av sjuksköterskorna (n=33659) patientsäkerheten som fallerande. Anledningar till den hotade patientsäkerheten var den konstanta tidspress och de tunga arbetsförhållanden som sjuksköterskorna utsattes för. Sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra sitt arbete korrekt. Vissa arbetsuppgifter prioriterades på bekostnad av andra. Exempelvis prioriterades medicinska ordinationer och behandlingar framför omvårdnadshandlingar riktade till patienter och närstående. En annan enkätstudie presenterades i Purdys et al. (2010) artikel. I denna uppgav de deltagande sjuksköterskorna (n=671) att 52,8 procent av de vårdrelaterade skadorna och 49,2 procent av infektionerna hade ökat under de senaste åren till följd av sjuksköterskornas stress. Vid stressiga situationer var sjuksköterskorna mindre uppmärksamma vilket hade en negativ inverkan på patientvården. Tervo-Heikkinen et al. (2008) fann ett positivt samband mellan patienters nöjdhet med erhållen vård och avdelningarnas bemanning. Samma studie visade att ett bra samarbete mellan sjuksköterskorna hade positiv inverkan på patienters upplevelser av den vård som de fick.
Berland, Natvig och Gundersens (2008) fokusgruppstudie visar på att sjuksköterskorna upplevde tidsbrist som ett återkommande problem med en direkt påverkan på
patientsäkerheten. Detta speciellt när arbetsuppgifter behövde utföras under ett högt tempo eller inte hanns med. Enligt artikelns informanter var en viktig del i arbetet för en hög patientsäkerhet att sjuksköterskor fick tid för förberedelser av patienter inför till exempel behandling eller operation. Patientsäkerheten kunde också hotas när sjuksköterskorna blev avbrutna i sitt arbete. Detta medförde att de tappade koncentrationen och fel kunde uppstå. Vidare upplevdes ett välfungerande samarbete mellan olika professioner vara en förutsättning för en god patientsäkerhet.
Brist på kontroll i arbetet
Berland, Natvig och Gundersen (2008) beskriver att sjuksköterskorna upplevde stress när de inte hade kontroll och kunde påverka vårdandet av patienterna. När det gällde medicinska beslut, var läkarna och sjuksköterskorna inte alltid eniga. Sjuksköterskorna visade ändå alltid lojalitet gentemot läkarna och följde deras ordinationer även om detta gav upphov till en känsla av brist på kontroll och till slut stress. Golubic et al. (2009) fann en korrelation mellan stress och utbildningsnivå. Sjuksköterskor som befann sig på en högre utbildningsnivå upplevde mindre stress jämfört med sjuksköterskor som befann sig på en lägre nivå. Sjuksköterskor med lägre utbildning och mindre erfarenhet kände sig mindre trygga, säkra på arbetsplatsen och hade mindre kontroll. I Purdys et al. (2010) studie framkom att arbetsplatser som skapade en chans till egenmakt, så kallad “empowerment”, fick starkare och mer självsäkra medarbetare. Detta både i sig själva och i sin roll som sjuksköterskor. Graden av “empowerment” visade sig ha ett signifikant samband med bland annat kvalitén på vårdandet och sjuksköterskornas nöjdhet med arbetet och arbetsplatsen. På arbetsplatser som hade utvecklade strategier för att skapa en arbetsmiljö som präglades av empowerment, visade det sig vidare finnas en högre samarbetsförmåga bland medarbetarna.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Litteraturöversikter skapar en helhetsbild över kunskapsläget om ett specifikt omvårdnadsområde. Då sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress efterfrågas i detta examensarbete, kan både kvalitativ och kvantitativ forskning användas (Friberg 2017, ss. 141-142). Ett alternativ till litteraturöversikt hade varit att genomföra en empirisk studie. Detta exkluderades dock på grund av tidsbrist. Olsson och Sörensen (2011, s. 131) framhåller kvalitativa empiriska studiers betydelse. Sådana kan göras genom individuella intervjuer, fokusgrupper eller observationer. Men dessa datainsamlingar är mycket tidskrävande.
I detta examensarbetes sökprocess användes databaserna CINAHL, PubMed och Scopus då de bland annat inriktar sig mot omvårdnad. Sökningar i CINAHL genererade flest sökträffar. Denna databas innehåller fler omvårdnadsvetenskapliga publikationer än de övriga två databaserna. Sökningarna i PubMed och Scopus gav inga träffar som inte också hittades i CINAHL. Tanken var inledningsvis att enbart använda publicerade artiklar från Sverige, men detta ändrades då en sådan avgränsning hade givit ett för
snävt resultat. Därför inkluderades artiklar från hela världen. Artiklar äldre än 10 år exkluderas från urvalet. Denna tidsavgränsning medför att resultatet är aktuellt.
En studies trovärdighet stärks om en adekvat metod används (Peterson & Lindskov 2012, s. 299). Litteraturstudiers trovärdighet kan påverkas av de artiklar som väljs ut och studeras (Elo et al. 2014). För att stärka vårt examensarbetes trovärdighet, följde vi Fribergs modell (2017, ss. 187-188). För att öka graden av validitet, har vi varit noga med att formulera korrekta sökord med hjälp av en bibliotekarie från högskolebiblioteket, Högskolan i Borås. Dessutom läste vi noga de erhållna artiklarnas rubriker och abstracts för att välja ut artiklar som just handlar om sjuksköterskors stress på arbetsplatsen. För att öka graden av noggrannhet, har vi beskrivit de olika steg som togs i vår sökprocess samt i vårt urvalsarbete. Exempelvis angavs vilka sökord som användes i vilken databas samt när sökningen gjordes.
Under analysarbetet utformade vi en tankekarta (Friberg 2017, ss. 149-150) för att lättare kunna kategorisera de valda artiklarnas innehåll samt relatera de identifierade kategorierna till varandra. Vissa artiklars innehåll placerades i flera kategorier. Ett exempel på detta är Golubic et al. (2009) som refererades till i samtliga fem subkategorier förutom i subkategorin ”Bristande patientsäkerhet”. För att minimera risken för att missa möjliga perspektiv eftersträvade vi ett så varierat urval av artiklar som möjligt. Därför inkluderades studier i vilka informanterna bestod av nyutexaminerade sjuksköterskor, studier i vilka informanterna var sjuksköterskor med längre erfarenhet och studier i vilka informanterna utgjordes av sjuksköterskor med såväl ingen som lång erfarenhet. Detta gjordes då sjuksköterskors upplevelser av stress på arbetsplatsen kan påverkas av den arbetserfarenhet i tid som olika sjuksköterskor har. Eftersom brist på sjuksköterskor och arbetsrelaterad stress är ett globalt problem, inkluderade vi internationella artiklar. Genom de tio artiklar som ingår i vårt urval, representeras totalt 17 länder. I dessa länder finns olika socioekonomiska förhållanden, vilket kan påverka vårdandet. Det finns även skillnader mellan sjuksköterskornas utbildningsnivå beroende på land. I vissa länder har sjuksköterskor högskoleexamen medan det i andra länder räcker med en gymnasieexamen. Utbildningsnivån kan påverka sjuksköterskors självförtroende och roll och i förlängningen upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Detta är något som bekräftas i bland annat Golubic et al. (2009) som menar att stress erfars olika beroende på vilken utbildningsnivå och erfarenhet som sjuksköterskor har.
Resultatdiskussion
Examensarbetets resultat visar på att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress kan vara relaterad till personalbrist samt en känsla av bristande stöd från både organisation och kollegor. Personalbrist och upplevd brist på stöd från organisation och kollegor medför att sjuksköterskor kan vara tvungna att prioritera mellan arbetsuppgifter, vilket kan ha en negativ inverkan på omvårdnadskvalitet och patientsäkerheten. Detta kan ge upphov till upplevd stress bland sjuksköterskorna. Cho, Kim, Yeon, You och Lee (2015) menade att på avdelningar som var tillräckligt bemannade, uteblev inte omvårdnadshandlingar i samma grad som på avdelningar där det var brist på sjuksköterskor.
Statistiska Centralbyrån (2017) anger att stressrelaterade orsaker är en starkt bidragande faktor till att sjuksköterskor väljer att byta karriär. Samband mellan arbetsrelaterad stress och byte av yrke var också något som Lee, Lim, Jung och Shings (2012) studie belyste. Med stöd i detta kan sägas att för att sjuksköterskor ska behållas i vården bör förändringar ske av sjuksköterskors arbetsförhållanden. Detta uppmärksammas i flera studier. Bland annat menade Leineweber, Chungkham, Westerlund, Tishelman och Lindqvist (2014) att dålig arbetsmiljö kunde resultera i ohälsa bland sjuksköterskorna. Studien betonade vikten av att arbeta förebyggande genom att bland annat identifiera brister och ta fram åtgärder. Målet för arbetsplatser bör vara att upprätthålla en god hälsa bland arbetstagarna och skapa en vilja för fortsatt anställning. Arnetz (2013, s. 269) belyste att olika folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar uppkommer i stor utsträckning på grund av den arbetsrelaterade stressen.
Examensarbetets resultat visar vidare på att arbetsorganisationen kan vara en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress. I en studie av Morsiani, Bagnasco och Sassos (2016) framkom att arbetsledarna behöver förbättra sitt arbetssätt. Istället för att påpeka brister bör arbetsledarna visa uppskattning, respekt, omsorg samt se till att det finns möjligheter till yrkesutveckling (ibid). Vi har själva erfarenhet av arbetsmiljöer där det fanns brist på både respekt och uppskattning. Ett gott samarbete mellan chefer och medarbetare ligger många gånger till grund för en god arbetsmiljö och bör byggas på en ömsesidig respekt. Vår tanke är att en fungerande arbetsmiljö inte bara beror på relationen mellan chef och medarbetare, utan också på faktorer såsom lön, förmåner, lokaler, utrustning och kompetenser. I förlängningen kräver detta ökade resurser. Detta stöds av Arbetsmiljöverket (2017), här anges att arbetsrelaterad stress kan förebyggas genom ökade resurser, till exempel ökad bemanning alternativt minskade krav i arbetet. Vidare krävs en tydlighet gällande rutiner, krav och mål för att minska arbetsbelastning och i förlängningen reducera stress på arbetsplatsen. I Svenska FN-förbundet (2017) beskrivs Agenda 2030, denna utvecklingsagenda har tagit fram globala mål och delmål för hållbar utveckling. Ett av delmålen ligger till grund för att skydda och bidra till att alla arbetstagare har säker och trygg arbetsmiljö (ibid). Hållbar utveckling och mål är något som vi tycker är viktigt att förhålla sig till. Detta för att lättare kunna arbeta förebyggande och hindra den negativa utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Arnetz (2013, ss.270) beskrev en modell över arbetsstress, som benämns som ”Effort-Reward” modell. Denna modells fokus var att belysa individers insatser i arbetet. Om medarbetarna belönas för sin investerade tid, engagemang och kompetens i det dagliga arbetet, uppstår en balans enligt modellen. Belöning behöver inte alltid betyda ekonomisk kompensation, utan kan även vara uppmärksamhet och uppskattning. Om det uppstår en obalans mellan gjorda insatser och belöningar, kan detta resultera i stress. Examensarbetets resultat visar också att sjuksköterskor som upplevde bristande kontroll och samarbete, upplevde i högre utsträckning stress. Dehghan-Nayer, Ghaffari och Shali (2015) menade att brist på kommunikation och samarbete mellan sjuksköterskor och läkare resulterade i ökad arbetsbelastning och stress för sjuksköterskor. Exempel på brist på kommunikation var att en del läkare gav ordinationer och muntliga instruktioner i förbifarten, vilket kunde leda till missförstånd och hotad patientsäkerhet. Vidare var det många läkare som inte konsulterade eller samarbetade med sjuksköterskorna. I
tidigare studier framkom att stress kunde påverka patientsäkerheten. Ett exempel är en studie av Park och Kims (2013) som belyste att den arbetsrelaterade stress som sjuksköterskor upplevde var orsak till att incidenter inträffade och därmed en hotad patientsäkerhet. Vidare menade Park och Kim (2013) att behov finns av fler förebyggande åtgärder för att förhindra arbetsrelaterad stress och bristande patientsäkerhet.
Tidspress och stress var något som Teng, Hsiao och Chous (2010) studie berörde vilket kan jämföras med vårt resultat. De menade att patienters upplevelser av vårdens kvalitet kunde påverkas negativt av sjuksköterskornas tidspress. Vidare beskrev de att när sjuksköterskor inte hann se eller möta den enskilda patienten och dennes behov, minskade patientens förtroende för sjuksköterskorna och vården (Teng, Hsiao och Chou 2010). Då vi själva har tidigare arbetserfarenhet inom vården, har vi upplevt hur sjuksköterskors tidsbrist kan påverka patienters välmående och patientsäkerhet. Till exempel upplevde vi att det endast i undantagsfall fanns tid till att sitta ner och prata med patienter utan att känna stress över att arbetsuppgifter som att ta blodtryck eller blodprov behövde göras.
Eriksson (1994, ss. 81-87) och Dahlberg och Segesten (2010, ss. 211-215) har belyst vårdlidande samt begreppets betydelse. Vårdlidande var något som uppstod när vården inte längre var vårdande. Till exempel kunde situationer då patienter nonchalerades resultera i ett vårdlidande. Om vården inte var patientcentrerad, kunde brister i vården uppstå och risk fanns för att patienter skulle kunna känna sig förolämpade och förödmjukade. Wiklund (2003, ss. 104-105) menade att patienternas symtom och sjukdom kunde förvärras om vården uteblev eller var felaktig. Vi ser det som en allvarlig risk då sjuksköterskor är utsatta för arbetsrelaterad stress att patienter som en konsekvens utsätts för ett onödigt lidande, det vill säga vårdlidande.
SLUTSATSER
I examensarbetets resultat framkommer att många sjuksköterskor upplever och har erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet visar också att den upplevda stressen påverkar patientvården. Detta är en oroväckande utveckling som förekommer i Sverige men också internationellt. Arbetsrelaterad stress har samband med en tilltagande brist på sjuksköterskor och ett ökat patientantal, bland annat beroende på en ökad förväntad livslängd hos befolkningen. Detta medför ökad arbetsbelastning samt ökad tidspress för de sjuksköterskor som är verksamma inom sin profession. I litteraturöversikten påvisas också ett bristande samarbete mellan sjuksköterskor och kollegor från andra professioner inom hälso- och sjukvård vilket också genererar stress. För att minimera arbetsrelaterad stress är behovet av trygghet och ett gott samarbete mellan kollegor betydande. I och med att sjuksköterskor uttrycker en vilja att lämna och redan nu lämnar professionen i hög grad, finns behov av att sjukhusledning, arbetsgivare och politiker agerar och utreder problemet. Detta för att vända den negativa utvecklingen, säkerställa en välfungerande hälso- och sjukvård och för att göra sjuksköterskeprofessionen mer attraktiv. Därmed kan också fler sjuksköterskor rekryteras. Med fler yrkesverksamma sjuksköterskor minskar förhoppningsvis arbetsrelaterad stress och patientsäkerheten ökar.
Vi har under examensarbetet erfarit att det inte finns tillräckligt med studier inom detta område. Det behöv ytterligare forskning om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress både i Sverige och internationellt. Det krävs forskning om vad som kan förebygga arbetsrelaterad stress. Detta för att kunna motverka den negativa utvecklingen inom hälso- och sjukvården som kan bero på hög arbetsbelastning och sämre arbetsförhållanden.
REFERENSER
*Artiklarna som är analyserade i resultatet
*Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den heede, K. & Sermeus, W. (2012). Nurses’ reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International Journal of Nursing Studies, 50(2), ss. 143-153.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009
*André, B., Frigstad, S A., Nost, T H. & Sjovold, E. (2016). Exploring nursing staffs communication in stressful and non-stressful situations. Journal of Nursing
Management, 24(2), ss. E175-E182. https://doi.org/10.1111/jonm.12319
Andresen, I H., Hansen, T. & Grov, E K. (2017). Norwegian nurses quality of life, job satisfaction, as well as intention to change jobs. Nordic Journal of Nursing Research, 37(2), ss. 90-99. https://doi.org/10.1177/2057158516676429
Arbetsmiljöverket (2015). Förebyggande- att skapa en bra arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/forebyggande---att-skapa-en-bra-arbetsmiljo/?hl=f%C3%B6rebyggande [2017-10-16]
Arbetsmiljöverket (2017). Stress. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/ [2017-12-12]
Arbetsmiljöverket (2013). Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/ [2017-09-20]
Arnetz, B.B. (2013). Organisationsstress- begrepp, definition och teorier. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: gen individ samhälle. Stockholm: Liber, ss. 269-271.
*Berland, A., Natvig, G. K. & Gundersen, D. (2008). Patient saftey and job.related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24(2), ss. 90-97. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2007.11.001
Björck, M. & Sandman, L. (2007). Vårdrelation- ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Nordic Journal of Nursing Research, 27(4), ss. 14-19. https://doi.org/10.1177/010740830702700404
Cho, S.-H., Kim, Y.-S., Yeon, K.N., You, S.-J. & Lee, I.D. (2015). Effects of increasing nurse staffing in missed nurse care. International Nursing Review, 62(2), ss. 267-274. https://doi.org/10.1111/inr.12173
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande- det onödiga lidandet. Nordic Journal of Nursing Research, 22(1), ss. 4-8. https://doi.org/10.1177/010740830202200101
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande - i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dehghan-Nayer, N., Ghaffari, F. & Shali, M. (2015). Exploring Iranian nurses’ experiences of missed nursing care: a qualitative study: a threat to patient and nurses’ health. Medical Journal of the Islamic Republic of Iran, 276(29), ss. 1-9.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26793667
Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda med stöd för handledning. Lund: Studentlitteratur
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. och Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1), ss. 1-10. https://doi.org/10.1177/2158244014522633
Eriksson, K. (1994). Den lidanden människan. Stockholm: Liber utbildning. Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 129-139.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 141-152. Friberg, F. (2017). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dag för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-188.
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 37-48.
Friberg, F. (2017). Att utforma ett examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dag för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 83-96. *Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovic, J. (2009). Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(10), ss. 2056-2066. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05057.x.
*Halpin, Y., Terry-M, L. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73(11), ss. 2577-2586.
https://doi.org/10.1111/jan.13344
*Khamisa, N., Peltzer, K., Ilic, D. & Oldenburg, B. (2016). Work related stress,
burnout, job satisfaction and general health of nurses: A follow-up study. International Journal of Nursing Practice, 22(6) ss. 538-545. https://doi.org/10.1111/ijn.12455
Kinnunen-Amoroso, M. & Liira, J. (2014). Finnish Occupational Health Nurses' View of Work-Related Stress: A Cross-sectional Study. Workplace Health & Safety, 62(3), ss. 105-112. https://doi.org/10.1177/216507991406200304
Lee, H., Lim, Y., Jung, H. Y. & Shin, Y-W. (2012). Turnover intention of graduate nurses in South korea. Japan Journal of Nursing Science, 9(1), ss. 63-75.
https://doi.org/10.1111/j.1742-7924.2011.00187.x
Leineweber, C., Chungkhan, H.S., Westerlund, H., Tishelman, C. & Lindqvist. R. (2014). Hospital organizational factors influence work–family conflict in registered nurses: Multilevel modeling of a nation-wide cross-sectional survey in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 51(5), ss. 744-751. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.09.010
Mcewen, B.S. (2013). Stressfaktorers skyddande och skadliga effekter. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 87-89.
Morsiani, G., Bagnasco, A. & Sasso, L. (2016). How staff nurses perceive the impact of nurses managers´ leadership style in terms of job satisfaction: a mixed method study. Journal of Nursing Management, 25(2), ss. 119-128.
https://doi.org/10.1111/jonm.12448
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber
Park, Y-M. & Kim, S.Y. (2013). Impact of job stress and cognitive failure on patient safety incidents among hospital nurses. Safety and Health at Work, 4(4), ss. 210-215. https://doi.org/10.1016/j.shaw.2013.10.003
Peterson, P. & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod från idé till examination i vården. Polen: Studentlitteratur, ss. 289-301
*Purdy, N., Laschinger, H. K. S., Finegan, J., Kerr, M. & Olivera, F. (2010). Effects of work environments on nurses and patient outcomes. Journal of Nursing Management, 18(8), ss. 901-913. https://doi.org/10.1111/j.1365-2834.2010.01172.x
Ramanujam, R., Abrahamson, K. & Anderson, G. J. (2008). Influence of workplace demands on nurses’ perception of patient safety. Nursing and Health Science, 10(2), ss. 144-150. https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2008.00382.x
Segesten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 119-127.
Smith A, S. (2014). Mindfulness-Based Stress Reduction: An Intervention to Enhance the Effectiveness of Nurses’ Coping With Work-Related Stress. International Journal
SFS 2010:569. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartement. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2017) a. Nationella planeringsstödet 2017- tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälsa- och sjukvård och tandvård. Stockholm:
Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-2-21 [2017-09-21] Socialstyrelsen. (2017) b. Om patientsäkerheten. Stockholm: Socialstyrelsen. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet [2017-09-20] Socialstyrelsen. (2017) c. Säkerhetskultur. Stockholm: Socialstyrelsen. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskultur [2017-09-20]
SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). 6 av 10 utbildade sjuksköterskor kan tänka sig återvända till yrket. Örebro: Statistiska centralbyrån.
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-
forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/pong/statistiknyhet/sjukskoterskor-utanfor-yrket/ [2017-09-19]
Svenska FN: Förbundet (2017). Delmål för mål 8.
https://fn.se/vi-gor/utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda-2030/mal-8/ [2018-01-10]
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2014). ICN:s etiska koder för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017-12-04]
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/ [2017-10-19]
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2017-11-13]
Teng, C-I., Hsiao, F-J. och Chou, T-A. (2010). Nurse-perceived time pressure and patient-perceived care quality. Journal of Nursing Management, 18(3), ss. 275-284. https://doi.org/10.1111/j.1365-2834.2010.01073.x
*Tervo-Heikkinen, T., Partanen, P., Aalto, P. & Vehviläinen-Julkunen. (2008). Nurses’work environment and nursing outcomes: A survey study among Finnish university hospital registered nurses. International Journal of Nursing Practice, 14(5), ss. 357-365 https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2008.00707.x
*Ueno, L.G.S., Bobroff, M.M.C. & Martins, J.T. (2017). Occupational Stress: Stressors referred by the nursing team. Journal of Nursing, 11(4), ss. 1632-1638. DOI:
http://doi/10.5205/reuol.9763-85423-1-SM.1104201710 1177 Vårdguiden (2016). Företagshälsovård.
https://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Foretagshalsovard/ [2017-11-24]
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
*Wu, T-Y., Fox, D. P., Stokes, C. & Adam, C. (2011). Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurses Education Today, 32(6), ss. 669-674.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2011.09.002
Åberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G. & Rydmark, I. (2013). Utmattningssyndrom - var står vi idag?. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber, ss. 138-146.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dag för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 59-82.
Bilaga 1
Sökhistorik.
Databas Sökord Antal
träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Inkluderade i arbetet Cinahl 17-10-11
Nurs* AND ”Work related stress” 106 106 7 3
Cinahl 17-10-11
Work* conditions AND Working conditions AND Patient outcomes
313 150 5 2
Cinahl 17-11-09
Patient saftey AND Work related stress AND Nurs*
53 53 5 2
Cinahl 17-11-21
Nurs* AND TI Stress, Occupational
88 88 6 1
Cinahl 17-12-06
Nurs* AND
Outcomes (Health care) AND Work-related stress
51 51 6 1
Cinahl 17-12-07
Job OR Occupational OR Work OR Workplace AND Stress AND Nurse OR Nurses AND Attitude* OR Experince* AND Qualitative AND Understaff* OR Workload OR Overcrowd* OR “Time management”
Bilaga 2
Översikt över analyserade artiklar. Titel, författare,
tidskrift, ursprung, årtal
Syfte Metod Resultat Diskussion
Nurses’ reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europé Aiken H, L Sloane M, D Bruyneel, L Van den heede, K Sermeus, W International Journal of Nursing Studies 2012 (Sverige, Belgien, Finland, England, Tyskland, Norge, Grekland, Irland, Nederländerna, Schweiz, Spanien och Polen)
Syfte var att få en överblick över Europas sjuksköterskors bedömningar av deras sjukhusarbetsmil jö och vårdkvalité. Identifierar bra strategier för att behålla sjuksköterskorna kvar på sjukhusen och kostnadsbesparin gar. Kvantitativ tvärsnittsstudie av sjuksköterskor och patienter i 488 allmänna akutvårdssjukhu s i 12 europeiskalände r Deltagare: 33 659 Sjuksköterskor verksamma inom medicinska och kirurgiska avdelningar. Bristen på sjuksköterskor, finns inom samtliga deltagande länder I nio av 12 deltagande länderna, upplevde 10 % av sjuksköterskorn a att det fanns bristande patientsäkerhet på sjukhusen. En av fyra sjuksköterskor (förutom i Grekland och Irland) rapporterade att de var missnöjda med val av yrke. Två av tio och fem av tio sjuksköterskor i varje land hade avsikt att lämna deras nuvarande arbete nästa år.
Stor skillnad bland länderna gällande nationella ekonomiska förhållanden och resurser till hälso- och sjukvård fanns, personalhanteringen var ett problem på samtliga inkluderade sjukhus.
Exploring nursing staffs
communication in stressful and non-stressful situations André, B Sigrun A, F Torunn H, N Endre, S Journal of Nursing Management 2016 Norge Att undersöka faktorerna som karaktäriserar arbetsmiljön, med fokus på kommunikation mellan sjuksköterskor i stressiga och icke stressiga situationer. Kvantitativ tvärsnitts-, korrelationsstudi e Ett universitetssjuk hus och en högskola som deltog. Deltagare: 68 kvinnor och två män Ålder 20 – 60 år. 62 stycken var sjuksköterskor, sex vårdbiträden och två var något annat. Statistisk dataanalys gjordes med SPSS, för att få fram om det fanns någon signifikant skillnad mellan de två perspektiven. Framkom en signifikant skillnad vid stressiga situationer jämfört med mindre stressiga gällande omsorg, kritik, lojalitet, godtagande och empati. Arbetsmiljön upplevdes olika under stressiga situationer. Kreativitet, spontanitet ökade under stressiga situationer. Studien utfördes då de tidigare inte hade undersökts om kommunikation i stressiga och icke stressiga situationer. Resultatet var en tydlig riktning för vart forskningen borde undersöka mer.
Patient saftey and job-related stress: A focus group study Berland, A Natvig, G K Gundersen, D Intensive and Critical Care Nursing 2008 Norge Var att undersöka effekterna av arbetsrelaterad stress med avseende på patientsäkerheten . Kvalitativ design, bestående av fokusgruppinter vjuer på två olika sjukhus. Grupperna omfattade sjuksköterskor från tre avdelningar. Deltagare: 23 sjuksköterskor. Ålder 35-61 år. Höga jobbkrav och tidspress på arbetsplatsen var riskfaktorer som hotade patientsäkerhete n. Sjuksköterskorn a upplevde brist på kontroll på grund av det stressiga situationerna. Sjuksköterskor upplevde behov
För lite forskning kring arbetsrelaterad stress och patientsäkerhet finns.
Patientsäkerhet var en pågående process och nytt forskningsområde. Arbetsmiljön består av höga krav kombinerat med brist på
individuell kontroll. Vilket uppfattades stressfullt och kunde påverka
Intervjuerna transkriberades och analyserades via kvalitativ innehållsanalys. av tid och kontroll för att säkerställa patientsäkerhete n. Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Golubic, R Milosevic, M Knezevic, B Mustajbegovic, J Journal of Advanced Nursing 2009 Kroatien Var att bestämma vilka yrkesrelaterade stressorer som fanns i sjuksköterskans arbetsmiljö; att beskriva och jämföra yrkesstressen mellan två sjuksköterskor grupper; att bedöma vilka stressorer och i vilken omfattning förutse sjuksköterskors arbetsförmåga; och om utbildningsnivån hade något med sjuksköterskans arbetsförmåga Kvantitativ tvärsnittsstudie. Information skickades ut till 1392 sjuksköterskor på fyra universitetssjuk hus i Kroatien. Deltagare: 1086 sjuksköterskor svarade. Det var 290 sjuksköterskor med högskoleexamen och 796 sjuksköterskor med gymnasieutbildn ing. Ålder på sjuksköterskorn a var 19–64 år. Data samlades in via två frågeformulär och undersökte arbetsstressbedö mning och arbetsförmåga. Analysen gjordes med t- tests, U- test och chi-Square tests. Sjuksköterskor med lägre utbildning var signifikant mer stressade än de med högre utbildning. Olika stressfaktorerna i arbetet var arbetsorganisati on, ekonomiska problem, arbetsrisker, skiftarbete och konflikter. Faktorn som resulterade i mest stress var underbemannin g. Mäts exponering och hälsoresultat samtidigt i en tvärsnittsstudie resulterar det i svårigheter att se orsakssammaband. Resultatet kunde indikera på förminskad arbetsförmåga. Rekommendationerna om vald metod var att kombinera självrapporterade formulär och observation för att mäta arbetsförhållanden. A longitudinal, mixed methods investigation of newly gualified nurses´ workplace Var att undersöka övergången bland nyutbildade Mixad metod design. Valet av metod var för att ge en Stress bland nyutbildade sjuksköterskor berodde på deras Den longitudinella utformningen av den nuvarande forskningen gav insikt i hur varje stressor förändrade
stressors and stress experiences during transition Halpin, Y Terry, L.M Curzio, J Journal of Advanced Nursing 2017 England sjuksköterskor genom att undersöka stressorer och stressupplevelser under de tolv första månaderna efter examen. större förståelse för ämnet. I Fas ett besvarades frågeformulär. Fas två-tre var sex månader respektive tolv månader efter examen. Följd av fas fyra med semi strukturerade intervjuer. Analys av data användes SPSS och transkriberade intervjuer via tematisk analys. arbetskollegor. Detta resulterade i att vissa bytte arbete. Upplevelse av bristen på sjuksköterskor, gav tyngre arbete och resulterade i ohälsa. deltagarna under 12 månaderna.
En förklaring till varför det fanns ohövlighet på arbetsplatsen, var att sjuksköterskor länge varit en förtryckt målgrupp och
kvinnodominerat yrke.
Work related stress, burnout, job satisfaction and general health of nurses: A follow-up study Khamisa, N Peltzer, K Ilic, D Oldenburg, B International Journal of Nursing Practice 2016 Australien Var att ge en bättre förståelse av karaktären i relationer mellan arbetsrelaterad stress, utbrändhet, trivsel och allmän hälsa hos sjuksköterskor över ett år. Longitudinell design. Det var 1200 sjuksköterskor i Sydafrika som bjöds in till studien. Deltagare: 277 sjuksköterskor och följdes upp efter ett år. Åldersintervallet var 20–50 år. Sjuksköterskorn a fick svara på fem frågeformulär. SPSS användes för analys. GEE-analys användes för att få fram det faktorer med mest signifikans. Övertid, patientvård, brist på stöd och personalfrågor var stressorsaker och var signifikant associerade med utbrändhet. Allmänhälsan var signifikant förknippat med dåliga löner, förmåner och medarbetar men inte kopplat till utbrändhet.
Stressen påverkade omvårdnaden, det uppstod svårigheter att uppfylla patientens krav och resulterade i missnöje på arbetsplatsen. Resultatet i studien tolkades med försiktighet då enbart en provins i Sydafrika inkluderades. Relationen mellan utbrändhet och arbetsnöjdhet måste studeras ytterligare för att få en bättre förståelse för dessa variabler.
Effects of work environments on nurse and patient outcomes Purdy, N Laschinger, H.K.S Finegan, J Kerr, M Olivera, F Journal of Nursing Management 2010 Kanada
Var att fastställa sambandet mellan sjuksköterskors uppfattningar av deras arbetsmiljö och kvalitet/risk utfall för patienter och sjuksköterskor i akuta vårdmiljöer. Kvantitativ tvärsnittsstudie Data samlades in från 679 sjuksköterskor och 1005 patienter inom 61 medicinska och kirurgiska avdelningar på 21 sjukhus i Kanada. Deltagare: 11 sjuksköterskor och 16 patienter per enhet svarade på enkäten. Beskrivande statistik med hjälp av SPSS och Mplus. Vårdrelaterade infektioner och vårdskador var något som inträffade. Arbetsbelastnin gs fördelningen var ojämn. Däremot fungerade kommunikation, samarbete samt förmågan att stödja varandra. Patienterna kände tillfredställelse kring vårdandet.
Genom att utbilda fler sjuksköterskor och specialistsjukskötersko r skapas mer stöd och kunskap.
Ett fungerande team i arbetet var viktigt för att uppnå förbättrad vårdkvalitet. Framtida studier bör omfatta större grupper med >60 deltagare för att uppnå en större effekt i resultatet. Studien beskriver empowerment vilket menas att ge sjuksköterskorna egenmakt. De blir då starka i sig själva och sin roll. Nurses’ work environment and nursing outcomes: A survey study among Finnish university hospital registered nurses Tervo-Heikkinen, T Partanen, P Aalto, P Vehviläinen-Julkunen, K International Journal of Nursing Practice 2008 Finland
Var att bedöma sambandet mellan sjuksköterskors arbetsmiljö och omvårdnadsresul tat. Kvantitativ Tvärsnittsunders ökning. Det var 34 vårdavdelningar för vuxna; 19 medicinska, 13 kirurgiska och två som var kir/med från fyra universitetssjuk hus i Finland. Deltagare: 451 sjuksköterskor svarade på frågeformulären. Deltagare: 1730 patienter svarade gällande tillfredställning av vården. Beskrivande Sju procent av sjuksköterskorn a kände inte av arbetsrelaterad stress medan 21 procent, 1/5 del av sjuksköterskorn a kände av arbetsrelateradst ress. Var tredje sjuksköterska var inte nöjd med sitt nuvarande arbete. Arbetsrelaterade skador inträffade. Patienterna upplevde sig nöjda med
Det fanns vissa begränsningar i studien.
Det första var på grund av att i Finland inte har ett system där
rapportering av biverkningar görs, de ville ändå ha med detta i studien.
Det andra var att en avdelning
exkluderades trotts att svarsfrekvensen enbart var 11 procent.
statistik med hjälp av SPSS. vården. Occupational stress: stressors referred by the nursing team Ueno, LGS Bobroff, MCC Martins, JT Machado, R C Linares, P Gaspar, S Journal of Nursing 2017 Norra Brasilien Var att identifiera de stressorer i yrket som sjuksköterskan hänvisar till. Kvalitativ och utfördes på ett filantropiskt onkologiskt sjukhus. Deltagare: 51 anställda sjuksköterskor, 47 kvinnor och fyra manliga, åldern var mellan 19–51 år. Data analyserades genom innehållsanalys, resultatet tolkades och diskuterades enligt teoretiska ramar. De vanligaste stressfaktorerna var underskott av personal, att det fanns fler patienter än personal. Lön var delvis en faktor till stress. Bristande initiativ från cheferna gällande resurser. Chefer bör uppmuntra personalen i sitt arbete och att skapa
förbättringsarbetet. Det bör finnas ett gott samarbete mellan cheferna och personalen.
Överbelastning var en stor utmaning och kunde leda till ett misslyckande i vården.
Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses Wu, T-Y Porretta Fox, D Stokes, C Adam, C Nurse Education Today 2011 USA Var att undersöka arbetsrelateradstr ess bland nyutbildade sjuksköterskor och identifiera faktorer som påverkar deras stressnivåer och anledning till varför det vill sluta på sitt jobb.
Kvantitativ korrelations design. Deltagare: 154 nyutbildade sjuksköterskor fullföljde undersökningen. Ålder på deltagarna 22-55 år. SPSS användes för analys av data. T-test och ANOVA-test var avsedda för att bedöma skillnaderna bland stressororna. Sjuksköterskorn a var olika stressade beroende på nivå av kompetens. Nyutbildade sjuksköterskorn a upplevde att arbetsrelaterad stress påverkade viljan att sluta arbeta. Längre arbetserfarenhet resulterade i lägre stressnivå. För att förbättra arbetsmiljön bör det finnas goda resurser till nyutbildade
sjuksköterskor. Detta kunde leda till minskad ångest.
Mer forskning kring detta ämne behövs för att bestämma om det är några ytterligare faktorer som kan ge effekter på resultatet.
