• No results found

Innehåll, Bilaga 1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Innehåll, Bilaga 1"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Innehåll, Bilaga 1

Lastberäkningar ... 2

Egentyngd ... 2

Nyttiglast ... 2

Snölast ... 3

Vindlast ... 5

Väggdimensionering ... 8

steg 1: Dimensionering från tak ... 8

steg 2: Dimensionering från våning 5 ... 11

steg 3: Dimensionering från våning 4 ... 15

steg 4: Dimensionering från våning 3 ... 18

Steg 5: Dimensionering från våning 2 ... 22

(2)

2

Lastberäkningar

Här beräknas egentyngd av takkonstruktion och bjälklag, nyttiglast, snölast och vindlast Egentyngd

Takkonstruktion antas vara uppstolpat ovanpå vindsbjälklag och uppbyggd enligt följande konstruktion:

73 mm massivträ + stolpar + papp + råspont + takmaterial gk, tak = 0,8 KN/m2

BjälklagMBK5 är uppbyggd enligt följande konstruktion:

400 mm massivträ + undertak

gk, bjälklag = 0,94 KN/m2

Nyttiglast Data:

Rum och utrymmen i bostäder tillhör kategori A med qk = 2,0 KN/m2. Ψ0= 0,7; Ψ1= 0,5 och Ψ2= 0,3.

Där qk är Karakteristisk last

Ψ0,n, Ψ1,n och Ψ3,n är reduktionsfaktorer för nyttig last.

Beräkning:

Nyttiglast räknas med en meter bredd.

qk = 2,0 KN/m2.

(3)

3 Snölast

Data:

Snözon 2,5 (Karlstad kommun).

taklutning mindre 5 grader.

sk= 2,5 KN/m2.

Ψ0,s= 0,7; Ψ1,s= 0,4 och Ψ2,s= 0,3.

Snölast på tak, s, bestäms med följande formel:

s= µCeCtsk.

där µ= formfaktor som beror av takytans form och risk för snöanhopning.

Ce= exponeringsfaktor som beror på omgivande topografi, har värde 1,0.

Ct= termisk koefficient som beror på energiförluster genom taket, har värde 1,0.

sk= karakteristiskt värde för snölast på mark.

Ψ0, Ψ1 och Ψ2 lastreduktionsfaktor för snölast på mark.

Tak med nivåskillnader ger upphov till en beräkning enligt följande:

Fall (i) används för snölast som är opåverkad av vind.

Fall (ii) används för snölast som är påverkad av vind.

Figur 2. Sektionsritning för Barkassen 15 Källa: Peab AB

Figur 1. Snölast fördelning på tak med nivåskillnader Källa: Byggkonstruktion enligt eurokoderna

(4)

4 S1= µ1 CeCtsk. µ1= 0,8

S2= µ2 CeCtsk. µ2= µs + µw

Där µs= formfaktor på grund av snöras som svarar mot 50 % av snölasten på närmast angränsande högre belägna tak rasar ned. Om taklutningen α ≤ 15o kan µs sättas till noll.

µw= formfaktor för snölast på grund av vind som kan sättas till det minsta av (b1 + b 2)/ 2h och γh/ sk där γ= 2KN/m3

Den yta på vilken den nedrasade snön hamnar har längden ls= 2h med krav att 5 ≤ ls ≤ 15m.

2 olika fall uppstår:

Fall(1): b1= 6,3m och b2= 2,4m.

Fall(2): b1= 7,9m och b2= 6,3m.

Beräkning:

Fall(1): µw= (b1 + b 2)/ 2h= (6,3 + 2,4)/ (2*2,4)= 1,8 eller µw= γh/ sk= (2*2,4)/ 2,5= 1,9 Det minsta är 1,8.

S1= µ1 CeCtsk= 0,8*1*1*2,5= 2KN/m2. S2= µ2 CeCtsk= 1,8*1*1*2,5= 4,5KN/m2.

Figur 3. Snölast fördelning på tak i fall 1

(5)

5 Fall(2): µw= (b1 + b 2)/ 2h= (7,9 + 6,3)/ (2*1,2)= 5,9 eller µw= γh/ sk= (2*1,2)/ 2,5= 1,6

Det minsta är 1,6.

S1= µ1 CeCtsk= 0,8*1*1*2,5= 2KN/m2. S2= µ2 CeCtsk= 1,6*1*1*2,5= 4KN/m2.

Vindlast Data:

Terräng typ 3 (Karlstad kommun).

Referens vindhastighet vb= 23m/s.

Lastreduktionsfaktorer för vindlast: Ψ0,v= 0,6; Ψ1,v= 0,2 och Ψ2,v= 0.

Z =h= 15,8m.

d(bredd) = 16,6m.

d(längd) = 52,8 m.

Det karateristiska värdet för utvändig respektive invändig vindlast bestäms med följande formler:

We= qp(ze)cpe

Wi= qp(zi)cpi

Där qp(ze,i) = karakteristiska hastighetstrycket ute respektive inne.

ze, zi = referenshöjden för utvändig respektive invändig vindlast.

cpe, cpi = formfaktorn för utvändig respektive invändig vindlast.

Figur 4. Snölast fördelning på tak i fall 2

(6)

6 qp(z) = Ce(z) qb

där Exponeringsfaktorn Ce(z)= 1,8.

qb = referenshastighetstrycket, qb= 1/2ρluft vb2

Tabell 1. Rekommenderade formfaktorer för utvändig vindlast för väggarna

Zon A B C D E

h/d cpe, 10 cpe, 10 cpe, 10 cpe, 10 cpe, 10

5 -1,2 -0,8 -0,5 +0,8 -0,7

1 -1,2 -0,8 -0,5 +0,8 -0,5

≤ 0,25 -1,2 -0,8 -0,5 +0,7 -0,3

Figur 5. Zon fördelning på vägg

Källa: Träkonstruktion, formler och tabeller

Figur 6. Zonfördelning för plana tak Källa: Träkonstruktion, formler och tabeller

(7)

7

Tabell 2. Formfaktorer för utvändig vindlast på plana tak

Zon F G H I

cpe, 10 -1,8 -1,2 -0,7 +0,2 och -0,2

Formfaktorer för invändig vindlast cpi + 0,2 eller – 0,3.

Beräkning:

qb= 1/2ρluft vb2= 1,25.10-3 * 232 = 0,33 KN/m2. qp(z) = Ce(z) qb= 1,8 * 0,33 = 0,6 KN/m2.

h/d(bredd)= 15,8/16,6= 0,95; h/d(längd)= 15,8/52,4= 0,3 både ger värde som är större än 0,25, cpe, 10

värdena tas ifrån tabell() för de olika zonerna med h/d=1.

Vindlast på väggen:

Tryck inne och sug ute som ger denna last: wvägg = (cpi - cpe) qp(z) = (0,2 - (-1,2)) * 0,6 = 0,84KN/m2. där

cpi = +0,2 (tryck inne).

cpe = -1,2 (högsta sug som uppstår i zon A).

Vindlast på taket:

Tryck ute och sug inne som ger denna last: wtak = (cpe - cpi) qp(z) = (0,2 - (-0,3)) * 0,6 = 0,3KN/m2. där

cpi = -0,3 (sug inne).

cpe = -1,2 (tryck ute som uppstår i zon I).

(8)

8

Väggdimensionering

Data:

Egentyngd för tak + vindsjälklag, gk= 0,94 + 0,8 = 1,74 KN/m2 Nyttiglast, qk = 2,0 KN/m2

snölast, s = 4,5 KN/m2

vindlast, wvägg = 0,84 KN/m2 wtak = 0,3 KN/m2

steg 1: Dimensionering från tak

a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Strategi:

Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning:

qed= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,1qk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B1a) qed=0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B2a) Där qed=dimensionerande last.

γd= 1,0 (säkerhetsfaktor 3).

gk=egentyngd.

Ψ0,1= reduktionsfaktor för huvudlast.

qk,1= huvudlast.

Ψ0,i= reduktionsfaktor för bilast.

qk,i= bilast.

Tre olika lastfall uppstår:

1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster.

2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster.

3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster.

Data:

Egentyngd för tak(vindsbjälklag + tak), gk,tak= 1,74 KN/m2 Nyttiglast, qk = 2,0 KN/m2

snölast, s = 4,5 KN/m2

vindlast, wtak = 0,3 KN/m2

(9)

9 Beräkning:

Lastfall 1(snölast som huvudlast och nyttiglast är lika med noll):

qed, 1s = 1,35γd gk,tak + 1,5γdΨ0,s*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 + 0 = 7,3 KN/m2 qed, 2s= 0,85* 1,35γd gk,tak + 1,5γd*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*1,74 + 1,5*1*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 + 0 = 9 KN/m2

Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast):

qed, 1n= 1,35γd gk,tak + 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*1,74 + 0 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 = 7,3 KN/m2 qed, 2n= 0,85* 1,35γd gk,tak + 1,5γdqk +1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*1,74 + 0 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 = 7 KN/m2

Lastfall 3(vindlast som huvudlast):

qed, 1v= 1,35γd gk,tak + 1,5γdΨ0,v*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B1a) 1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,6*0,3 + 1,5*1*0,7*4,5 + 0 = 7,3 KN/m2 qed, 2v= 0,85*1,35γd gk,tak + 1,5γd*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B2a) 0,85*1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,6*0,3 + 1,5*1*0,7*4,5 + 0 = 7 KN/m2

b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Strategi:

Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel:

Fcd= (qed*l)/2 där

l = bjälklagens längd.

qed= största dimensionerande last på tak.

Eftersom tre olika lastfall uppstår, måste Fcd räknas med 3 olika dimensionerande last. Denna strategi ska användas för resten av beräkningar.

(10)

10 Data:

qed, 2s= 9 KN/m2 qed, 1n= 7,3 KN/m2 qed, 1v= 7,3 KN/m2 l = 9,5 m

lk= 2,58 m

wvägg = 0,84 KN/m2 Beräkning:

Lastfall(1) snölast som huvudlast:

Fcd,1,tak = (qed, 2s*l)/2= (9*9,5)/2= 43 KN/m.

Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast:

Fcd,2,tak = (qed, 1n*l)/2= (7,3*9,5)/2= 34,7 KN/m.

Lastfall(3) vindlast som huvudlast:

Fcd,3,tak = (qed, 1v*l)/2= (7,3*9,5)/2= 34,7 KN/m.

c) Dimensionering av bärande väggar i plan 5 Strategi:

Väggen dimensioneras enligt diagram som finns ”Massivträ handboken 2006”.

Figur 7. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006

(11)

11 Väggen dimensioneras enligt största Fcd

qd, w = dimensionerade vindlast på väggen, qd, w =1,5γd Ψ0,v*wvägg

Lk = knäckningslängd

Rd = dimensionerande bärförmåga Krav: Rcd > Fcd

Data:

Fcd,3,tak= 43 KN/m wvägg= 0,84 KN/m2 Lk = 2,58 m Beräkning:

qd,w= 1,5γd Ψ0,v*wvägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m2

Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga.

Rd är ungefär lika med 95KN/m, vilket är större än Fcd och uppfyller kravet.

Svar:

Väggtyp i plan 5 är MB57 (3*19 mm).

steg 2: Dimensionering från våning 5

a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Strategi:

Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning:

qed= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,1qk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B1a) qed=0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B2a) Där qed=dimensionerande last.

γd= 1,0 (säkerhetsfaktor 3).

gk=egentyngd.

Ψ0,1= reduktionsfaktor för huvudlast.

qk,1= huvudlast.

Ψ0,i= reduktionsfaktor för bilast.

qk,i= bilast.

(12)

12 Data:

Egentyngd för mellanbjälklag, gk,bjälklag = 0,94 KN/m2 Nyttiglast, qk = 2,0 KN/m2

snölast, s = 0 KN/m2

vindlast, wtak = 0 KN/m2

Beräkning:

Tre olika lastfall uppstår:

1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster.

2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster.

3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster.

Lastfall 1(snölast som huvudlast):

qed, 1s = 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,s*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2s= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γd*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m2

Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast):

qed, 1n= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2n= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk +1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m2

Lastfall 3(vindlast som huvudlast):

qed, 1v= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,v*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B1a) 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m2

qed, 2v= 0,85*1,35γd gk + 1,5γd*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m2

(13)

13 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt

Strategi:

Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel:

Fcd= (qed*l)/2 + Fcd(steg 1)+1,35*γd gk, vägg

där

l = belastad längd.

qed= största dimensionerande last.

Fcd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 1.

gk, yttervägg= Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57.

Data:

qed, 1s= 3,4 KN/m2 qed, 2n= 4,1 KN/m2 qed, 1v= 3,4 KN/m2 Fcd,1,tak= 43 KN/m Fcd,2,tak= 34,7 KN/m Fcd,3,tak= 34,7 KN/m l = 9,5 m

lk= 2,58 m

wvägg = 0,84 KN/m2 m = 26 kg/m2 g= 9,82

gk, yttervägg = 8 mm fibercementskiva(20KN/m3) + 2 EPDM list(försummas) + 28*95 läkt(5KN/m3) + vindskyddsväv(försummas) + 170 regel cc600(5KN/m3) + 170 isolering(0,5KN/m3) + 57 KL-

trä(5KN/m3) + 0,2 byggfolie(0,01KN/m2) + 45*45 regel cc600(5KN/m3) + 45 isolering(0,5KN/m3) + 15 mm brandgips(8KN/m3).

Beräkning:

gk, vägg= (8 mm fibercementskiva + 2 EPDM list + 28*95 läkt + vindskyddsväv + 170 regel cc600 + 170 isolering + 57 KL- trä + 0,2 byggfolie + 45*45 regel cc600 + 45 isolering + 15 mm brandgips) = (0,008*20*2,58 + 0,028*2,58*5*0,095/0,6 + 0,17*2,58*5*0,045/0,6 + 0,17*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,057*2,58*5 + 0,2*0,01 + 0,045*2,58*5*0,045/0,6 + 0,045*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,015*2,58*8) = 1,98 KN/m (bredd) 2KN/m.

Lastfall(1) snölast som huvudlast:

Fcd,1,v5= (qed, 1s*l)/2 + Fcd,1,tak + 1,35*γ gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 43+ 1,35*1*2 = 62KN/m.

Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast:

Fcd,2,v5= (qed, 2n*l)/2 + Fcd,2,tak + 1,35*γ gk, vägg= (4,1*9,5)/2 + 34,7 + 1,35*1*2 = 57 KN/m.

Lastfall(3) vindlast som huvudlast

Fcd,3,v5= (qed, 1v*l)/2 + Fcd,3,tak + 1,35*γ gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 34,7 + 1,35*1*2 = 53,5KN/m.

(14)

14 c) Dimensionering av bärande väggar i plan 4

Strategi:

Väggen dimensioneras enligt diagram som finns ”Massivträ handboken 2006”.

Figur 8. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006

Väggen dimensioneras enligt största Fcd

qd, w = dimensionerade vindlast på väggen, qd, w =1,5γd Ψ0,v*wvägg

Lk = knäckningslängd

Rd = dimensionerande bärförmåga Krav: Rcd > Fcd

Data:

Fcd,1,v5= 62 KN/m wvägg= 0,84 KN/m2 Lk = 2,58 m Beräkning:

qd,w= 1,5γd Ψ0,v*wvägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m2

Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga.

Rd är ungefär lika med 100 KN/m, vilket är större än Fcd och uppfyller kravet.

Svar:

Väggtyp i plan 4 är MB57 (3*19 mm).

(15)

15 steg 3: Dimensionering från våning 4

a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Strategi:

Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning:

qed= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,1qk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B1a) qed=0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B2a) Där qed=dimensionerande last.

γd= 1,0 (säkerhetsfaktor 3).

gk=egentyngd.

Ψ0,1= reduktionsfaktor för huvudlast.

qk,1= huvudlast.

Ψ0,i= reduktionsfaktor för bilast.

qk,i= bilast.

Data:

Egentyngd för takbjälklag, gk,tak= 0,94 KN/m2 Nyttiglast, qk = 2,0 KN/m2

snölast, s = 0 KN/m2

vindlast, wtak = 0 KN/m2 Beräkning:

Tre olika lastfall uppstår:

1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster.

2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster.

3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster.

Lastfall 1(snölast som huvudlast):

qed, 1s = 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,s*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2s= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γd*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m2

Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast):

qed, 1n= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m2

(16)

16 qed, 2n= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk +1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a)

0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m2

Lastfall 3(vindlast som huvudlast):

qed, 1v= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,v*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B1a) 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m2

qed, 2v= 0,85*1,35γd gk + 1,5γd*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m2

b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Strategi:

Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel:

Fcd= (qed*l)/2 + Fcd(steg 2)+ 1,3*γd*gk, vägg där

l = bjälklagens längd.

qed= största dimensionerande last.

Fcd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 2.

gk, vägg= dimensionerande egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57 Data:

qed, 1s= 3,4 KN/m2 qed, 2n= 4,1 KN/m2 qed, 1v= 3,4 KN/m2 Fcd,1,v5= 62 KN/m Fcd,2,v5= 57 KN/m Fcd,3,v5= 53,5 KN/m l = 9,5 m

lk= 2,58 m

wvägg = 0,84 KN/m2 gk,yttervägg = 2 KN/m

(17)

17 Beräkning:

Lastfall(1) snölast som huvudlast:

Fcd,1,v4= (qed, 1s*l)/2 + Fcd,1,v5 + 1,35*γ*gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 62 + 1,35*1*2 = 81 KN/m.

Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast:

Fcd,2,v4= (qed, 2n*l)/2 + Fcd,2,v5 + 1,35*γ*gk, vägg= (4,1*9,5)/2 + 57 + 1,35*1*2 = 79,2 KN/m.

Lastfall(3) vindlast som huvudlast:

Fcd,3,v4= (qed, 1v*l)/2 + Fcd,3,v5 + 1,35*γ*gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 53,5 + 1,35*1*2 = 72,3 KN/m.

c) Dimensionering av bärande väggar i plan 3 Strategi:

Väggen dimensioneras enligt diagram som finns ”Massivträ handboken 2006”.

Figur 9. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006

Väggen dimensioneras enligt största Fcd

qd, w = dimensionerade vindlast på väggen, qd, w =1,5γd Ψ0,v*wvägg

Lk = knäckningslängd

Rd = dimensionerande bärförmåga Krav: Rcd > Fcd

(18)

18 Data:

Fcd,1,v4= 81 KN/m wvägg= 0,84 KN/m2 Lk = 2,58 m Beräkning:

qd,w= 1,5γd Ψ0,v*wvägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m2

Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga.

Rd är ungefär lika med 95 KN/m, vilket är större än Fcd och uppfyller kravet.

Svar:

Väggtyp i plan 3 är MB57 (3*19 mm).

steg 4: Dimensionering från våning 3

a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Strategi:

Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning:

qed= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,1qk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B1a) qed=0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B2a) Där qed=dimensionerande last.

γd= 1,0 (säkerhetsfaktor 3).

gk=egentyngd.

Ψ0,1= reduktionsfaktor för huvudlast.

qk,1= huvudlast.

Ψ0,i= reduktionsfaktor för bilast.

qk,i= bilast.

Data:

Egentyngd för takbjälklag, gk,tak= 0,94 KN/m2 Nyttiglast, qk = 2,0 KN/m2

snölast, s = 0 KN/m2

vindlast, wtak = 0 KN/m2

(19)

19 Beräkning:

Tre olika lastfall uppstår:

1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster.

2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster.

3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster.

Lastfall 1(snölast som huvudlast):

qed, 1s = 1,35γd gk,tak + 1,5γdΨ0,s*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2s= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γd*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m2

Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast):

qed, 1n= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2n= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk +1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m2

Lastfall 3(vindlast som huvudlast):

qed, 1v= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,v*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B1a) 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m2

qed, 2v= 0,85*1,35γd gk + 1,5γd*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m2

(20)

20 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt

Strategi:

Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel:

Fcd= (qed*l)/2 + Fcd(steg 3)+ 1,3*γd*gk, vägg

där

l = bjälklagens längd.

qed= största dimensionerande last.

Fcd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 3.

gk, vägg= Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57

Data:

qed, 1s= 3,4 KN/m2 qed, 2n= 4,1 KN/m2 qed, 1v= 3,4 KN/m2 Fcd,1,v4= 81 KN/m Fcd,2,v4= 79,2 KN/m Fcd,3,v4= 72,3 KN/m l = 9,5 m

lk= 2,58 m

wvägg = 0,84 KN/m2

gk,yttervägg= 2 KN/m Beräkning:

Lastfall(1) snölast som huvudlast:

Fcd,1,v3= (qed, 1s*l)/2 + Fcd,1,v4 + 1,35*γ* gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 81 + 1,35*1*2 = 100 KN/m.

Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast:

Fcd,2,v3= (qed, 2n*l)/2 + Fcd,2,v4 + 1,35*γ* gk, vägg= (4,1*9,5)/2 + 79,2 + 1,35*1*2 = 101,4KN/m.

Lastfall(3) vindlast som huvudlast:

Fcd,3,v3= (qed, 1v*l)/2 + Fcd,3,v4 + 1,35*γ* gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 72,3 + 1,35*1*2 = 91,2 KN/m.

(21)

21 c) Dimensionering av bärande väggar i plan 2

Strategi:

Väggen dimensioneras enligt diagram som finns ”Massivträ handboken 2006”.

Figur 10. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB73 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006

Väggen dimensioneras enligt största Fcd

qd, w = dimensionerade vindlast på väggen, qd, w =1,5γd Ψ0,v*wvägg Lk = knäckningslängd

Rd = dimensionerande bärförmåga Krav: Rcd > Fcd

Data:

Fcd,2,v3= 101,4 KN/m wvägg= 0,84 KN/m2 Lk = 2,58 m Beräkning:

qd,w= 1,5γd Ψ0,v*wvägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m2

Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga.

Rd är ungefär lika med 170 KN/m, vilket är större än Fcd och uppfyller kravet.

Svar:

Väggtyp i plan 2 är MB73 (19 +35 +19 mm).

(22)

22 Steg 5: Dimensionering från våning 2

a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Strategi:

Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning:

qed= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,1qk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B1a) qed=0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk,1 + 1,5γdi>1Ψ0,iqk,i (B2a) Där qed=dimensionerande last.

γd= 1,0 (säkerhetsfaktor 3).

gk=egentyngd.

Ψ0,1= reduktionsfaktor för huvudlast.

qk,1= huvudlast.

Ψ0,i= reduktionsfaktor för bilast.

qk,i= bilast.

Data:

Egentyngd för takbjälklag, gk,tak= 0,94 KN/m2 Nyttiglast, qk = 2,0 KN/m2

snölast, s = 0 KN/m2

vindlast, wtak = 0 KN/m2 Beräkning:

Tre olika lastfall uppstår:

1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster.

2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster.

3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster.

Lastfall 1(snölast som huvudlast):

qed, 1s = 1,35γd gk,tak + 1,5γdΨ0,s*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2s= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γd*s+ 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m2

(23)

23 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast):

qed, 1n= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,nqk + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B1a) 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m2

qed, 2n= 0,85* 1,35γd gk + 1,5γdqk +1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,v*wtak (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m2

Lastfall 3(vindlast som huvudlast):

qed, 1v= 1,35γd gk + 1,5γdΨ0,v*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B1a) 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m2

qed, 2v= 0,85*1,35γd gk + 1,5γd*wtak + 1,5γdΨ0,s*s + 1,5γdΨ0,n*qk (B2a) 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m2

b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Strategi:

Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel:

Fcd= (qed*l)/2 + Fcd(steg 4)+1,35*γd*gk, vägg där

l = Bjälklagens längd.

qed= största dimensionerande last.

Fcd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 4.

gk, vägg= Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB73

Data:

qed, 1s= 3,4 KN/m2 qed, 2n= 4,1 KN/m2 qed, 1v= 3,4 KN/m2 Fcd,1,v3= 100 KN/m Fcd,2,v3= 101,4 KN/m Fcd,3,v3= 91,2 KN/m l = 9,5 m

lk= 2,58 m

wvägg = 0,84 KN/m2

(24)

24 gk, yttervägg = 8 mm fibercementskiva(20KN/m3) + 2 EPDM list(försummas) + 28*95 läkt(5KN/m3) + vindskyddsväv(försummas) + 170 regel cc600(5KN/m3) + 170 isolering(0,5KN/m3) + 73 KL-

trä(5KN/m3) + 0,2 byggfolie(0,01KN/m2) + 45*45 regel cc600(5KN/m3) + 45 isolering(0,5KN/m3) + 15 mm brandgips(8KN/m3).

Beräkning:

gk, vägg= (8 mm fibercementskiva + 2 EPDM list + 28*95 läkt + vindskyddsväv + 170 regel cc600 + 170 isolering + 73 KL- trä + 0,2 byggfolie + 45*45 regel cc600 + 45 isolering + 15 mm brandgips) = (0,008*20*2,58 + 0,028*2,58*5*0,095/0,6 + 0,17*2,58*5*0,045/0,6 + 0,17*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,073*2,58*5 + 0,2*0,01 + 0,045*2,58*5*0,045/0,6 + 0,045*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,015*2,58*8) = 2,2 KN/m (bredd).

Lastfall(1) snölast som huvudlast:

Fcd,1,v2= (qed, 1s*l)/2 + Fcd,1,v3 +1,35*γ*gk, vägg = (3,4*9,5)/2 + 100 + 1,35*1*2,2 = 119,3 KN/m.

Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast:

Fcd,2,v2= (qed, 2n*l)/2 + Fcd,2,v3 + 1,35*γ*gk, vägg= (4,1*9,5)/2 + 101,4 + 1,35*1*2 = 124,3 KN/m.

Lastfall(3) vindlast som huvudlast:

Fcd,3,v2= (qed, 1v*l)/2 + Fcd,3,v3 + 1,35*γ*gk, vägg= (3,4*9,5)/2 + 91,2 + 1,35*1*2 = 110,3 KN/m

c) Dimensionering av bärande väggar i plan 1 Strategi:

Väggen dimensioneras enligt diagram som finns ”Massivträ handboken 2006”.

Figur 11. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB73 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006

(25)

25 Väggen dimensioneras enligt största Fcd

qd, w = dimensionerade vindlast på väggen, qd, w =1,5γd Ψ0,v*wvägg

Lk = knäckningslängd

Rd = dimensionerande bärförmåga Krav: Rcd > Fcd

Data:

Fcd,2,v2= 124,3 KN/m wvägg= 0,84 KN/m2 Lk = 2,58 m

Beräkning:

qd,w= 1,5γd Ψ0,v*wvägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m2

Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga.

Rd är ungefär lika med 170 KN/m, vilket är större än Fcd och uppfyller kravet.

Svar:

Väggtyp i plan 1 är MB73 (19 + 35 + 19 mm).

References

Related documents

Till två deciliter snö tag 2 gram blöjpulver och 2 dl vatten. För att göra snön vitare, blanda i titanoxidvitt eller tag vanlig tandkräm. Tag en lagom stor glasburk med

I detta arbete så utförs en fördjupning i hur olyckslaster och nyttiglaster ska beaktas i ett platsgjutet flerbostadshus. I byggnader så dimensioneras bärverksdelar huvudsakligen

Men att SOMM skulle vara infantiliserande är det ingen av kursdeltagarna eller lärarna som uttrycker även om en Fathia föreslår att läromedlet är utformat som

Det blev inte så mycket tal om det här förrän fram i julveckan — då kom han faktiskt med biljetterna och talade samtidigt om att han hade ringt till sin bror och att de skulle

 Tester i detta arbete visar på att konstsnö med densitet mellan 450-650 kg/m 3 har en enaxiell tryckhållfasthet mellan 0,1 till 1,7 MPa under en deformationshastighet på 0,1

Resultaten presenteras grafiskt för varierande bromshastighet och ingångstemperatur för vattnet, samt för de olika lagermaterialen och för en lastad och olastad vagn.

l. Annelies oro över eventuella tågolyckor är inte äkta. Det är bevisligen långt större sannolikhet för att hennes barn omkommer i en bil- än i en tågolycka. Vad

Informantens känsla av att känna sig äcklad av att delar av hennes övergrepp inte faller inom ramen för stereotyper kring sexuellt våld kan förstås som ett uttryck för en